Käppalaförbundet Post Telefon Telefax E-post Webbplats Besök

Transkript

1 Käppalaförbunde Pos Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-pos Webbplas Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

2 Käppalaförbunde 2 Innehållsföreckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING TILLSTÅND ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BILAGEFÖRTECKNING... 16

3 Käppalaförbunde 3 1. Verksamhesbeskrivning 4 1. Korfaad beskrivning av verksamheen sam en översiklig beskrivning av verksamheens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som ske under åre ska anges. Allmän råd: De bör vara illräcklig a beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom a.ex. ange a påverkan ugörs av usläpp ill luf, usläpp ill vaen, buller, luk, avfall, påverkan genom produker eller genom illverkade produker eller genom a produkionen kräver en sor insas av energi, råvaror eller omfaande ransporer. Käppalaförbunde renar avloppsvaen från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öser om Sockholm. Reningen sker i Käppalaverke som är e av världens mes effekiva avloppsreningsverk. Vi ar också illvara på den näring och energi som finns i avloppsvane och åerför slam och biogas ill samhälles kreslopp. Mer informaion om förbundes verksamhe finns på vår hemsida Förändringar Inga beydande förändringar av verksamheen har ske under åre. Förbunde avsåg a under 2012 genomföra försök i den biologiska reningen som syfade ill a öka kapacieen och skapa förusäningar a möa hårdare usläppskrav. Försöken har skjuis upp. Den röningskapacie som nu finns är oillräcklig. Förbunde ureder därför hur en ökad rökammarvolym ska kunna skapas. Anmälan lämnades ill länssyrelsen och beslu har erhållis. Usläpp ill luf besår av Rökgaser från vå värmepannor. Vanligvis bränner vi rögas, under 2012 har 320 m 3 olja också använs. Pannorna konrolleras årligen bl a med avseende på kväveoxider. Venilaionsluf från reningsverk och unnelsysem. De mes lukande venilaionssrömmarna renas i olika yper av reningsanläggningar, dels biologiska filer (markbäddar i näe), dels foooxidaion och kolfiler (lufreningsanläggning vid själva reningsverke). Resgas från gasuppgraderingen innehållande koldioxid, mean och svavelväe. Resgasen renas i en s k Vocsidizer. Lusgas från vaenreningsprocessen. Usläpp ill vaen Vi håller givna illsåndskrav, se emissionsdeklaraion för enskilda värden. Buller Verksamheen medför inga sörningar för omgivningen i form av buller. Avfall soreras på plas och hämas av avfallsenreprenör. Under 2012 ogs en fekaka upp från inloppsunneln (se avsni 11), därav den för åre sörre mängden avfall. Kemikalieanvändningen besår främs av processkemikalier ill vaenreningen (järnsulfa) och ill slambehandlingen (svavelsyra, väeperoxid, skumdämpare och polymer). Transporer ill verke besår främs av kemikalier, ca 200 ransporer/år. Transporer från verke är mesadels slamransporer, ca 700 ransporer/år.

4 Käppalaförbunde 4 Energiågång Vaenreningsprocessen är energikrävande, speciell biosege. Se avsni 12 och bilaga Tillsånd 4 2. Daum och illsåndsgivande myndighe för gällande illsåndsbeslu enlig 9 kap. 6 miljöbalken eller mosvarande i miljöskyddslagen sam en kor beskrivning av vad beslue eller besluen avser. Allmän råd: Beslusmeningen i beslue om illsånd kan.ex. anges. Villkor för verksamheen bör endas redovisas under punk 7. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Koncessionsnämnden Tillsånd ill behandling och usläpp av avloppsvaen från personekvivalener Koncessionsnämnden Tillsånd a vid Karby gård, Täby kommun anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk Regeringen Beslu om uppförande av en 150 m hög skorsen för venilaionslufen från berganläggningen Koncessionsnämnden Beslu om ändrad höjd av skorsen ill 149,5 m Miljödomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Dom miljööverdomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Länssyrelsen Tillsånd a uppföra en uppgraderingsanläggning för biogasen Länssyrelsen Villkorsändring i gällande illsånd, villkor nr 10, lukrening. 3. Anmälningsärenden besluade under åre 4 3. Daum och besluande myndighe för evenuella andra beslu under åre med anledning av anmälningsplikiga ändringar enlig 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhe och hälsoskydd sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Vacuumbehandling i de biologiska reningssege Länssyrelsen Ökning av befinlig rökammarvolym Länssyrelsen Tillsånd för illfällig moagning av avloppsvaen från Järfälla kommun Länssyrelsen Avslua ärende beräffande srömavbroe i okober 2011 vid Käppalaverke.

5 Käppalaförbunde 5 4. Andra gällande beslu 4 4. Daum och besluande myndighe för evenuella andra gällande beslu enlig miljöbalken sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Kommenar: Kan.ex. vara anmälningsärenden som är besluade idigare år och som forfarande är akuella, förelägganden mm. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Anmälan om ändringar av slamavvaningen Länssyrelsen Moagning av sepicslam Länssyrelsen Ansluning av delar av Värmdö kommuns avloppsvaen Länssyrelsen Moagning och behandling av sepicslam Länssyrelsen Medgivande a illfällig ransporera slam naeid Länssyrelsen Medgivande a bya urusning för rening av venilaionslufen från Käppalaverke 5. Tillsynsmyndighe 4 5.Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken. Namn Länssyrelsen i Sockholms Län 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 4 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion eller anna må på verksamheens omfaning. Tillsåndsgiven mängd /Anna må Avloppsvaenrening för personekvivalener Fakisk produkion/annan uppföljning p.e. Kommenar Ansluna personekvivalener räknas u uifrån a varje person anas generera 70 g BOD7 per dygn. Inkommande BOD7 för 2012: kg Uräkna anal personekvivalener: / 0,07 / 365 = Anale fysisk ansluna personer var 1 januari

6 Käppalaförbunde 6 7. Gällande villkor i illsånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheen sam hur var och e av dessa villkor har uppfylls. Villkor Kommenar Beslu Koncessionsnämnden 1 Om ine anna framgår av dea beslu, skall verksamheen - inbegripe ågärder för a minska vaen- och lufföroreningar, avfall och andra sörningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2 Ubyggnaden av Käppalaverke skall vara sluförd senas den 31 december Nya äorsområden som ligger uom förbundes medlemskommuner får ine ansluas ill Käppalaverke uan godkännande från länssyrelsen. Som förusäning för länssyrelsens godkännande gäller a ansluningen ill Käppalaverke i de ombyggnadsskede verke befinner sig i skall vara av fördel från miljösynpunk jämför med de alernaiva omhänderaganden av avloppsvane som sår ill buds. Om länssyrelsen och förbunde ine kommer överens får frågan hänskjuas ill Koncessionsnämnden. 4 Val och bye av fällningskemikalie får ske endas efer godkännande av illsynsmyndigheen. 5 Förbunde skall vida reglering av avrinningen från unnelsyseme ill reningsverke i syfe a ujämna flöde och begränsa omfaningen av bräddning. Regleringen skall ske genom unyjande av e magasin av mins m3, såvida hinder härför ine möer på grund av annan lagsifning. Regleringen skall ske enlig plan som godkäns av illsynsmyndigheen. 6 Bräddning på grund av hög illrinning av avloppsvaen får ske endas genom därför avsedd uloppsledning vid reningsverke. Bräddning i övrig vid brädd- och nödsopp i förbundes unneloch ledningssysem får ske endas i samband med haverier eller reparaioner i överföringssyseme eller av därmed jämförlig anledning. Bräddning i samband med reparaioner eller i andra siuaioner som är påverkbara skall om möjlig ske i samråd med illsynsmyndigheen Verksamheen har i huvudsak bedrivis på de sä som beskrevs i förbundes ansökan ill koncessionsnämnden och vad som i senare ärenden redovisas. Den ombyggda gamla delen ogs i drif i januari Inga nya områden har ansluis under åre. Någo bye av fällningskemikalie har ine ske. Unyjande av Lidingöunneln som regleringsmagasin har under åre ske på samma sä som idigare år. Usläpp av brädda vaen skedde dels genom därför avsedd uloppsledning som mynnar i Halvkakssunde sam dels vid Långängssrand, Danderyds kommun. Bräddningen i Danderyd berodde på e haveri i inloppsdelen.

7 Käppalaförbunde 7 7 Förbunde skall verka för a de ill förbunde ansluna kommunerna dels förbärar sina ledningssysem i syfe a begränsa illflöde av anna vaen än spillvaen, dels meddelar noggranna anvisningar och uför erforderlig konroll beräffande indusriell avloppsvaen som illförs ledningssyseme. Förbunde bedriver forlöpande konroll av illflöden ill unnelsyseme. Ansluna kommuner informeras om resulae från dessa konroller som också ligger ill grund för debieringen av avgiferna som de har a beala. 8 Vid drifsörningar i reningsverke eller i avloppsanläggningen i övrig eller om del av anläggningen as ur drif för underhåll, reparaion o dyl skall förbunde vida lämpliga ågärder ill moverkande av vaenförorening och andra olägenheer för omgivningen. Tillsynsmyndigheen skall vid sådana illfällen underräas snaras möjlig. Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläpp i recipienen, skall förbunde vida ågärder för a i möjligase mån begränsa sörningarna. 9 Slamme från reningsverke skall omhänderas på sådan sä a olägenhe för omgivningen ine uppkommer. Avvana slam skall borransporeras med fordon. Transporer naeid ( ) får, anna än undanagsvis, ske förs efer godkännande av illsynsmyndighe. 10 Förbunde skall senas från och med den 1 juli 1995 behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en skrubber. Villkore ersa i beslu från länssyrelsen den 17 december 2010 med följande ex: Förbunde ska behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en anläggning för effekiv lukrening. Förbunde bedriver också forlöpande konroll av kvalieen på avloppsvaen som illförs unnelsyseme. Konrollen sker genom illsyn av indusrier och andra verksamheer som kan ha e avloppsvaen som skiljer sig från normal hushållsspillvaen. Förbunde söker också på olika sä påverka den kemikalieanvändning som sker i samhälle och som kan påverka drifen av förbundes anläggningar. Dea sker genom informaionsverksamhe, delagande i olika grupper och projek, årliga besök hos medlemskommunernas miljökonor mm. Förbunde genomför också provagning i unnelsyseme och i de lokala avloppsnäen för a lokalisera källor ill oönskade föroreningar vid sidan av den konroll som sker vid Käppalaverke. E haveri i inloppsdelen under februari förorsakade en bräddning av orena avloppsvaen i Långängsrand, Danderyds kommun. I december bräddades en mindre mängd (ca m 3 )sila avloppsvaen från Nacka kommun under e underhållsarbee i inloppskanalen. Slamme har ransporeras av förbundes enreprenör, Sockholms Åkeri AB, under dagid, De mes lukande venilaionssrömmarna behandlas i en lukreningsanläggning.

8 Käppalaförbunde 8 11 Förbunde skall senas från och med den 31 december 1994 behandla lufen från avloppsnäes venilaionspunker i Anuna, Rinkebyskogen och Spisen i biofiler eller ågärda luken på anna sä som i samråd med illsynsmyndigheen bedöms ge mins lika god effek. Om de behövs för a besämma vilka ågärder som skall vidas eller för a genomföra erforderliga arbeen för de fall a andra meoder än biofiler blir akuella, får illsynsmyndigheen förlänga genomförandeiden med högs e halv år. 12 All uvunnen biogas som ine nyiggörs för produkion av fordonsbränsle, eller på anna sä, ska samlas upp och förbrännas. Vid haverier eller underhållsarbeen av gasklocka, gasfackla och värme- eller elprodukionssysem ska Förbunde vida ågärder för a minimera usläppen. 13 Usläppen av kväveoxider vid förbränning av rögaser får som rikvärde ej översiga 0,10 g NOx/MJ. 14 Sprängning, borrning och uranspor av bergmassor skall ske så a onödig buller ine uppsår. Samråd skall ske med illsynsmyndigheen, innan arbeena påbörjas. Buller från arbeena får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer vid bosäder. 65 db(a) dagid (kl 07-18) 55 db(a) kvällsid (kl 18-22) 45 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. Om sörningar genom buller ändå uppkommer, skall förbunde i samråd med illsynsmyndighe vida skäliga ågärder för a minska bullre. Sprängning, borrning och borranspor av bergmassor under lördagar och söndagar och andra helgdagar får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen 15 Bullerbidrage från den ubyggda anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db(a) dagid (kl 07-18) 45 db(a) kvällsid (kl 18-22) 40 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. Se nedan kommenar över koncessionsnämndens beslu från den 14 december All uvunnen biogas har förbräns eller uppgraderas ill fordonsbränsle. Konroll av halen kväveoxider uförs varje år. Villkore har hållis NOx-usläpp från våra pannor är enlig konroll uförd 2012: 14 mg/mj för rögasdrif Ej relevan Vid försagångsbesikningen i okober 2000 konsaerade besikningsmannen a någo mäbar buller från Käppalaverke ine kunde konsaeras.

9 Käppalaförbunde 9 Beslu Koncessionsnämnden 16 Koncessionsnämnden överlåer enlig 20 miljöskyddslagen å illsynsmyndigheen a fassälla de villkor som kan erfordras beräffande begränsning av sörningar från den illsåndsgivna krossverksamheen inui de usprängda berge. En 149,5 meer hög skorsen har vari i drif sedan Beslu Miljödomsolen i viss mån ändrade av Miljööverdomsolen i dom Reshalerna av föroreningar i de behandlade avloppsvane får som rikvärde respekive gränsvärde ine översiga följande: Usläppshaler och mängder redovisas Rikvärde* Gränsvärde separa i bilaga 1, BOD 7 8 mg/l (månadsmedelvärde) 8 mg/l (kvaralsmedelvärde) emissionsdeklaraionen. Samliga P-o 0,3 mg/l 0,3 mg/l (årsmedelvärde) (kvaralsmedelvärde) usläppsvillkor har innehållis. N-o 10 mg/l (årsmedelvärde) NH 4 -N 3 mg/l (medelvärde under juli okober) Årsusläppe av BOD 7 får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) Årsusläppe av kväve får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) *) Med rikvärde avses e värde som om de överskrids medför en skyldighe för illsåndshavaren a vida sådana ågärder a värde kan innehållas. 18 Käppalaförbunde skall genom akiva insaser genemo indusrier och samhälle i övrig verka för a begränsa illförseln av ämnen som kan skada processerna i reningsverke eller som kan negaiv påverka slamkvalieen eller recipienen. En rappor över vidagna ågärder skall årligen inges ill illsynsmyndigheen. Se kommenar ill villkor 7 ovan. Årligen, i april, skickas en rappor ill Svensk Vaens Revaqgrupp. I rapporeringen sammansälls alla vidagna ågärder uppsröms sam vilke ufall dea ge. Beslu Miljööverdomsolen Käppalaförbunde överklagade en dom från Miljödomsolen av den 10 januari 2002 ill Miljööverdomsolen. I dea avsni kommeneras bara de sluliga villkor som fassälldes av Miljööverdomsolen. Av nedansående abell framgår a usläppsvillkoren i ovan angivna beslu innehålls. Usläppsvärden Käppalaförbunde 2012 kvaral och år Parameer Kvaral 1 Kvaral 2 Kvaral 3 Kvaral 4 Åre Rikvärde Gränsvärde mg/l on mg/l on mg/l BOD 7 <3 <3 <3 <3 < Toalfosfor 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 12 0,3 b - 0,3 3 Toalkväve c Ammoniumkväve < 1 a 3 a 1 Medelvärde juli - okober 2 kvaralsmedelvärde 3 årsmedelvärde

10 Käppalaförbunde 10 Beslu Koncessionsnämnden A Koncessionsnämnden lämnar Käppalaförbunde illsånd enlig miljöskyddslagen a vid Karby gård i Täby kommun anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk. Anläggningen skall ha agis i drif senas den 30 juni Anläggningen - inbegripe ågärder för a begränsa usläppen ill luf och andra sörningar - skall uföras och drivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2. Venilaionsluf från anläggningen skall genomgå behandling i e biofiler. Om olägenheer genom luk ändå uppsår får illsynsmyndigheen enlig 20 miljöskyddslagen meddela de yerligare föreskrifer som kan behövas. B Koncessionsnämnden förordnar enlig 27 miljöskyddslagen, med ändring av vad som föreskrivis i villkor 11 i nämndens beslu nr 174/93, a e biofiler vid venilaionsanläggningen i Rinkebyskogen i Danderyds kommun skall as i drif senas den 30 juni Beslu om fordonsgasanläggning A och B: Markfiler har uppförs och agis i drif under försa halvåre 1995 vid Anuna, Upplands Väsby kommun, Karby, Täby kommun och Rinkebyskogen, Danderyds kommun. A Om ine anna framgår av nedan angivna villkor ska verksamheen bedrivas i överenssämmelse med vad Förbunde har uppge i ansökan eller i övrig åagi sig i ärende. B Usläppe av mean ill luf från uppgraderingsanläggningen får som rikvärde ine överskrida 0,5 % av den oala mängden mean i ingående rögas. C Processvaen från fordonsgasuvinningen ska ledas ill Käppala avloppsreningsanläggning för rening D Hanering av rögas och fordonsgas ska ske på e sådan sä a risk för damning, luk, förorening och andra olägenheer förebyggs E Uppkommer besvärande luk, damning eller nedskräpning från verksamheen ska effekiva moågärder omedelbar vidas. F Villkor 15 i Koncessionsnämndens beslu, daera , ska gälla även denna del av verksamheen, nämligen: Bullerbidrage från anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db (A) dagid (kl 07-18) 45 db (A) kvällsid (kl 18-22) 40 db (A) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db (A) vid bosäder. Anläggningen är byggd enlig vad som anges. Konroll uförd i december Mo bakgrund av konrollen bedömer förbunde a villkore innehölls. Processvane leds ill inkommande avloppsvaen ill reningsverke. P g a haveri 2011 i en uloppsledning från Vocsidizern har lukolägenhe uppså. Dea har ågärdas, inga klagomål under Kommenar: vid lukklagomål haneras dessa via avvikelsehaneringen som vidarebefordrar ill Produkionsavdelningen som sedan löser probleme. Informaionsansvarig har konak med klagande ills probleme är lös. En bullermäning genomfördes den 19 januari 2011 och visade a bullervillkoren innehölls. Inga klagomål beräffande buller har inkommi under 2012.

11 Käppalaförbunde 11 G H I J K Om bullre från uppgraderingen av biogas innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener ska de i villkor F angivna värdena sänkas med 5 dba-enheer. Kemiska produker sam farlig avfall ska förvaras och haneras så a evenuell läckage och spill ine förorenar mark, grundvaen, yvaen eller luf. Förbunde ska karlägga sin energianvändning och koninuerlig arbea för a effekivisera den. Arbee ska redovisas årligen i miljörapporen. Om verksamheen för fordonsgasuvinning i sin helhe eller i någon del upphör skall dea senas sex månader före nedläggning anmälas ill illsynsmyndigheen. Evenuella kemiska produker och evenuell farlig avfall ska as om hand på e sådan sä som illsynsmyndigheen besämmer. För verksamheen ska finnas en insrukion för konroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I insrukionen ska anges mämeoder, mäfrekvens och uvärderingsmeoder. Dea program får inegreras med egenkonrollerna för den övriga verksamheen. Några impulsljud uppkommer ine i anläggningen. Till den renade biogasen illsäs lukämne Terahydroiofen i syfe a kunna spåra läckage. De haneras så a läckage ine uppsår. Kommenar under avsni 12 här i denna miljörappor. Ine akuell Egenkonrollprogram finns, de revideras under Naurvårdsverkes föreskrifer 4 8. Redovisning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjlig ska uppgifer redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommenar: De som för närvarande är möjlig a lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifer i enlighe med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Konroll av usläpp ill vaen- och markrecipien från anläggningar för behandling av avloppsvaen från äbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskil marken, när avloppsslam används i jordbruke, SNFS 1994:2 Begränsningar av flykiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheer och anläggningar, NFS 2001:1 Usläpp ill luf av svaveldioxid, kväveoxider och sof från förbränningsanläggningar med en insallerad illförd effek på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Akuell X X Ej akuell X X X SNFS 1990:14 Förbunde har e egenkonrollprogram som verifieras genom de revisioner, exerna och inerna som följer av ISO cerifieringen. Ruiner för underhåll av mäurusning och rapporering ill illsynsmyndigheen finns.

12 Käppalaförbunde 12 SNFS 1994:2 Förbunde är cerifiera enlig REVAQ och därigenom sker revisioner av förbundes egenkonroll gällande haneringen av all slam. 9. Sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenerad sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar som uförs under åre för a bedöma verksamheens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjlig ska värden ill följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmän råd: Här bör redovisas de mäningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av.ex. villkor för verksamheen, föreläggande och de föreskrifer som ine omfaas av punk 8 och kan gälla.ex. usläpp, energi och råvaruförbrukning, produkion av avfall sam ransporer ill och från anläggningen. Kommenar: De som för närvarande är möjlig a lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparamerar som finns med i SMP:s parameerlisa. För usläpp ill vaen, luf och slam, se Emissionsdeklaraionen i SMP. Förbrukning processkemikalier, se bilaga 2. Energisammansällning, se bilaga 3. Transporer, se avsni 1 Verksamhesbeskrivning. 10. Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Redovisning av de beydande ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner sam för a förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Hur miljöansvare fördelas inom organisaionen finns beskrive i miljöledningssyseme Kapiel 6, Organisaion av miljöarbee. Konroll av urusning för drif och konroll sker forlöpande enlig ronderingsschema inlag i underhållssyseme. Relevana drifdaa som visar reningsprocessens effekivie följs genom provagning och analys av sick-, dygns- eller veckoprov enlig ruinen för drif- och processkonroll. Dessuom loggas relevana drifdaa och daa från processkonrollinsrumen i drifsyseme. Inernrevisioner genomförs mins vå gånger per år. Fokusområde växlar, hela verksamheen gås igenom under en reårsperiod.

13 Käppalaförbunde Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Redovisning av de beydande ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor eller liknande händelser som har inräffa under åre och som medför eller hade kunna medföra olägenhe för miljön eller människors hälsa. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. I förbundes miljöledningssysem behandlas nödlägesberedskapen i e särskil kapiel. Ruiner finns a omgående meddela illsynsmyndigheen och andra berörda om drifsörningar eller illbud som kan påverka omgivningen negaiv. En krishaneringsgrupp finns som räder in vid exraordinära händelser. 12. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Förbunde unyjar så lång möjlig den egenproducerade biogasen. Gasen används dels för produkion av värme dels för framsällning av fordonsgas. All venilaionsluf värmeväxlas före usläpp. Likaså unyjas spillvärme från insallerade blåsmaskiner. All producera slam har unyjas som gödselmedel på åkermark, äckning av avfallsanläggningar eller för illverkning av anläggningsjord. Förbunde följer också koninuerlig energianvändningen i syfe a idenifiera möjligheer ill besparingar. Bl a är förbunde med och finansierar forskningsprojek inom Mälardalsklusre som syfar ill a minska energianvändningen i den biologiska reningen och öka produkionen av biogas. (cf 1998:808 Miljöbalken kap.2, 5 ). Förbunde har under 2012 agi fram e flerårig uvecklingsmål vars syfe är a a illvara värmepoenialen i de renade avloppsvane för a illgodose de egna uppvärmningsbehove och leverera översko som fjärrvärme. Under en övergångsperiod kommer förbunde a vara vungen använda olja för uppvärmning då leverans av fordonsgas bedöms ge sörre miljönya. Förbunde kommer a insallera en värmepump under 2013 som ill sor del kommer a ersäa oljan för uppvärmningsbehove för förbundes verksamhe.

14 Käppalaförbunde Ersäning av kemiska produker mm De kemiska produker och bioekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under åre ersas med sådana som kan anas vara mindre farliga. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Alla varor och jänser som upphandlas bedöms efer deras funkion, kvalie och nya, deras säkerhe och hälsopåverkan, deras miljöpåverkan och deras pris. Ruin för dea finns dokumenerad. (cf 1998:808 Miljöbalken kap.2, 4 ) Kemikalieföreckning (enlig 1998:901 Egenkonrollsförordning 7 ) finns uppräad i webverkyge EcoOnline. Där bevakas kemikalierna avseende användningens omfaning, risker, ufasning, ugångna produker. 14. Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre i syfe a minska volymen avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Avfallsruinen uppdaeras regelbunde. A den följs konrolleras vid inernrevisioner. Inernrevision i okober 2012 hade fokusområde avfall och kemikalier. 15. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Allmän råd Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Förbunde följer koninuerlig sina beydande miljöaspeker och srävar sändig efer a minimera miljösörningarna med beakande av resursförbrukning och ekonomi. (cf 1998:808 Miljöbalken kap.2, 3 ) Avvikelser och illbud för miljö och arbesmiljö rapporeras in löpande och bevakas i e elekronisk avvikelsehaneringssysem. Då vår verksamhe per definiion är en miljöförbärande verksamhe kan alla underhållsinsaser och nyinveseringar, liksom uppsrömsarbee, ses som ågärder för a minska risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. E urval av sådana ågärder under 2012 följer här: Underhåll och nyinveseringar För a förbära reningsprocessen arbeades med a minska s.k. illskosvaen i inkommande avloppsvaen. Arbee kommer a forsäa och e flerårig uvecklingsmål för dea är formulera. Inloppskanalen har rensas från 90 on ansamla maerial (skräp och fe).

15 Käppalaförbunde 15 Försudie beräffande högflödesrening är genomförd. En anläggning för högflödesrening beräknas vara klar Samliga dysor i sandfilren ( dysor) har bys u ill nya för a åersälla sandfilrens hydrauliska kapacie ill ursprunglig. Arbee med ubye av slamskrapor i sedimeneringsbassänger har påbörjas, klar våren Avloppsledningen i Täby kommun delvis ombyggda för a öka kapacieen. Vocsidizer ågärdad varvid luksörningar i närområde i de närmase har försvunni. Under 2011 förekom problem med förbränningen av den resgas som bildas i samband med produkionen av fordonsgas men dea har ågärdas. Byggnaion av ny slamavvaning påbörjades. Moderniseringen kommer a medföra såväl miljömässiga som ekonomiska fördelar. Kemikalieanvändningen kommer a minska, energiförbrukningen blir lägre och underhållskosnaderna minskar. Dessuom kommer arbesmiljön a förbäras väsenlig. Förbära kvalie på inkommande vaen som ger effeker både på reningsprocessen, ugående rena avloppsvaen och slamkvalieen. Tillsynsbesök på olika indusriella och andra kommersiella verksamheer. Indusriområdesinvenering (i samarbee med Swedavia och Siguna kommun) på Arlanda flygplas avseende kadmium då Arlandas avloppsvaen innehåller förhöjda haler. Toal besökes 17 verksamheer under re dagar med fokus på usläpp av processavloppsvaen, kemikalie- och golvskurvaenhanering. Inveneringen kommer a följas upp under de närmase åren. Kemikalieföreckningar begärdes in från de sörre verksamhesuövarna (A- och B- verksamheer) och vissa priorierade mindre verksamheer (C-verksamheer), oal ca 110 verksamheer, varav ca 90 % inkom. Särskil suderades användningen av s.k. ufasningsämnen. De föreag som använder sig av U-ämnen fick under åre e krav från förbunde på a a fram handlingsplaner för hur de ska fasa u/minska användningen av dessa. Framagande av riklinjer för länshållningsvaen Forsa arbee med nya riklinjer för ågväar. Forsa kravsällande på fordonsväar usläppen har minska markan jämför med för 10 år sedan. Dokorand- och examensarbeen Inom Mälardalsklusre medverkar förbunde i e projek som syfar ill a minska elenergiförbrukningen i den biologiska reningen. E ny projek inom klusre har påbörjas under åre som syfar ill a opimera röningsprocessen. E examensarbee har genomförs som belyser de koldioxidavryck som förbundes verksamhe medför.

16 Käppalaförbunde Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar 4 16 En sammanfaning av resulaen av de undersökningar som genomförs under åre för a klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar sam vilka ågärder dea evenuell har resulera i. Allmän råd: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Föruom rena avloppsvaen producerar Käppalaverke också fordonsgas och slam. Fordonsgasen ersäer fossilbaserade bränslen vilke minskar oönskade usläpp ill luf och ransporers negaiva klimapåverkan. Slam som ska användas som gödselmedel på jordbruksmark måse uppfylla höga kvalieskrav. Käppalaförbunde är cerifiera enlig REVAQ, vilke är e sysem för reningsverk med ambiionen a nyiggöra slam på åkermark. Käppalaförbundes REVAQ-arbee konrolleras årligen av en oberoende revisor, och dea skedde i maj Även denna gång uppfyllde Käppalaförbunde de hög sällda kraven, som bland anna handlar om e sysemaisk uppsrömsarbee, konrollerad slamspridning och full insyn. Bilageföreckning Bilaga 1: Emissionsdeklaraion. Bilaga 2: Förbrukning processkemikalier Bilaga 3: Energisammansällning. Bilaga 4: Moagning av exernslam. Bilaga 5: Grunddel

17 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr 0 Luf N2O 22000, kg/år E - Toal U 1 Luf NH3 2300, kg/år E - Toal U 2 Luf NMVOC 24000, kg/år E - Toal U 3 Luf NOx 600, kg/år C PER - Toal U Beräknad uifrån genomsnilig usläpp vid gas-respekive oljedrif. 4 Vaen Ag 19, kg/år E x - Toal U Analysresula för samliga veckoprover underskred deekionsgräns en < 0,0005 mg/l (meod: ICP-MS). 5 Vaen Ag 0,4 kg/år M OTH ICP-MS x 6 Vaen As 15, kg/år M OTH ICP-MS x BräddAnl Del U Efer inern experbedömnin g har halva deekionsgräns en använs i mängduräkning en. - Toal U Ej mä idigare år. Mängden räkna på halva deekionsgräns en Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 1 / 15

18 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 7 Vaen BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN ,2 Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x 8 Vaen BOD , kg/år M CEN/ISO SS-EN , x 9 Vaen Cd 1, kg/år E x 10 Vaen Cd 0,07 kg/år M OTH ICP-MS x 11 Vaen Cl-o , kg/år M OTH S x Mehods 4500-Cl/K one 12 Vaen COD-Cr , kg/år M OTH LANGE x 13 Vaen COD-Cr , kg/år M OTH LANGE x - Toal U Beräkna uifrån halva deekionsgräns en. Värde för 2011 fel, ska vara BräddAnl Del U - Toal U Analysresula för samliga veckoprover underskred deekionsgräns en < 0,00002 mg/l (meod: ICP-MS). Efer inern experbedömnin g har halva deekionsgräns en använs i mängduräkning en. BräddAnl Del U - Toal U - Toal U BräddAnl Del U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 2 / 15

19 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 14 Vaen Cr 35, kg/år M OTH ICP-MS x 15 Vaen Cr 4, kg/år M OTH ICP-MS x 16 Vaen Cu 277, kg/år M OTH ICP-AES x 17 Vaen Cu 18, kg/år M OTH ICP-AES x 18 Vaen DEHP 10, kg/år M CEN/ISO SS-EN x ISO 18856: Vaen F-o 15000, kg/år M OTH S Mehods 4500-F/Ko ne Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x - Toal U Vissa veckovärden under deekionsgräns en för analysen. BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U mindre än - Toal U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 3 / 15

20 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 20 Vaen Hg 0,4 kg/år E x 21 Vaen NH4-N 62000, kg/år M CEN/ISO ISO DSI Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x 22 Vaen NH4-N 4600, kg/år M CEN/ISO ISO DSI x 23 Vaen Ni 299, kg/år M OTH ICP-MS x 24 Vaen Ni 4, kg/år M OTH ICP-MS x 25 Vaen N-o , kg/år M OTH LANGE x 26 Vaen N-o 10400, kg/år M OTH LANGE x - Toal U Analysresula för samliga veckoprover underskred deekionsgräns en < 0,00001 mg/l (meod: AFS). Efer inern experbedömnin g har halva deekionsgräns en använs i mängduräkning en. - Toal U Vissa veckovärden under deekionsgräns en för analysen. BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 4 / 15

21 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 27 Vaen Pb 21, kg/år E x 28 Vaen Pb 2, kg/år M OTH ICP-MS x 29 Vaen P-o 12400, kg/år M CEN/ISO SS-EN x 6878:2005 MOD 30 Vaen P-o 1300, kg/år M CEN/ISO SS-EN 6878:2005 MOD 31 Vaen QV 59700, 1000m 3/år 32 Vaen QV 560, 1000m 3/år M M ALT ALT Magnesis k flödesmän ing Magnesis k flödesmän ing Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x x x - Toal U Analysresula för samliga veckoprover underskred deekionsgräns en < 0,0005 mg/l (meod: ICP-MS). Efer inern experbedömnin g har halva deekionsgräns en använs i mängduräkning en. BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 5 / 15

22 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe 33 Vaen QV 54, 1000m 3/år Meo d M Meodkod ALT Meodbes krivning Magnesis k flödesmän ing Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x BräddNä Del U 34 Vaen TOC , kg/år M OTH LANGE x - Toal U 35 Vaen TOC 33000, kg/år M OTH LANGE x BräddAnl Del U 36 Vaen Zn 1830, kg/år M OTH ICP-MS x - Toal U 37 Vaen Zn 47, kg/år M OTH ICP-MS x BräddAnl Del U 38 Vaen-Hal Ag 0,0004 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U 39 Vaen-Hal Ag 0,001 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U 40 Vaen-Hal Ag 0,0003 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U 41 Vaen-Hal As 0,00025 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Flera mindre än värden, angive halva deekionsgräns en 42 Vaen-Hal BOD7 3, mg/l M CEN/ISO SS-EN ,2 - Toal U Mindre än ange värde! Samliga analysresula för ugående haler under deekionsgräns en. Uppfyller årsmedelshal 15 mg/l Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 6 / 15

23 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 43 Vaen-Hal 44 Vaen-Hal 45 Vaen-Hal 46 Vaen-Hal 47 Vaen-Hal 48 Vaen-Hal 49 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning BOD7 3, mg/l M CEN/ISO SS-EN ,2 Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr Från ARV Del U Mindre än ange värde! Samliga analysresula för ugående haler under deekionsgräns en. BräddAnl Del U BOD7 73, mg/l M CEN/ISO SS-EN ,2 Cd 0,00002 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Mindre än ange värde! Samliga analysresula under deekionsgräns Cd 0,0001 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U Cd 0,00002 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Mindre än ange värde! Samliga analysresula för ugående haler under deekionsgräns en. COD-Cr 36, mg/l M OTH LANGE - Toal U Uppfyller årsmedelshal 70 mg/l COD-Cr 250, mg/l M OTH LANGE BräddAnl Del U en. Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 7 / 15

24 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 50 Vaen-Hal 51 Vaen-Hal 52 Vaen-Hal 53 Vaen-Hal 54 Vaen-Hal 55 Vaen-Hal 56 Vaen-Hal 57 Vaen-Hal 58 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr COD-Cr 36, mg/l M OTH LANGE Från ARV Del U Cr 0,0006 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Vissa analysresula under deekionsgräns en. Cr 0,007 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U Cr 0,0004 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Vissa analysresula under deekionsgräns en. Cu 0,005 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Cu 0,004 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Cu 0,03 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U Hg 0,00001 mg/l M OTH AFS - Toal U Mindre än ange värde! Samliga analysresula under deekionsgräns en. Hg 0,00003 mg/l M OTH AFS BräddAnl Del U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 8 / 15

25 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 59 Vaen-Hal 60 Vaen-Hal 61 Vaen-Hal 62 Vaen-Hal 63 Vaen-Hal 64 Vaen-Hal 65 Vaen-Hal 66 Vaen-Hal 67 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr Hg 0,00001 mg/l M OTH AFS Från ARV Del U Mindre än ange värde! Samliga analysresula under deekionsgräns en. NH4-N 1, mg/l M CEN/ISO DSI NH4-N 8,2 mg/l M CEN/ISO DSI NH4-N 1, mg/l M CEN/ISO DSI Toal U Mindre än angive värde. Vissa analysresula under deekionsgräns en. BräddAnl Del U Från ARV Del U Mindre än angive värde. Vissa analysresula under deekionsgräns en. Ni 0,005 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Ni 0,007 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U Ni 0,005 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U NO2+NO3 -N NO2+NO3 -N 6,9 mg/l M OTH LANGE - Toal U 6,9 mg/l M OTH LANGE Från ARV Del U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 9 / 15

26 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 68 Vaen-Hal 69 Vaen-Hal 70 Vaen-Hal 71 Vaen-Hal 72 Vaen-Hal 73 Vaen-Hal 74 Vaen-Hal 75 Vaen-Hal 76 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr NO2+NO3 -N 1,5 mg/l M OTH LANGE BräddAnl Del U N-o 8,7 mg/l M OTH LANGE - Toal U Uppfyller årsmedelshal 10 mg/l N-o 8,6 mg/l M OTH LANGE Från ARV Del U N-o 18,5 mg/l M OTH LANGE BräddAnl Del U Pb 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Mindre än ange värde! Samliga analysresula under deekionsgräns en. Pb 0,004 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U Pb 0,0003 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Mindre än ange värde! Samliga analysresula under deekionsgräns en. P-o 0,2 mg/l M CEN/ISO SS-EN - Toal U ISO 6878:2005 MOD P-o 2,3 mg/l M CEN/ISO SS-EN BräddAnl Del U ISO 6878:2005 MOD Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 10 / 15

27 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 77 Vaen-Hal 78 Vaen-Hal 79 Vaen-Hal 80 Vaen-Hal 81 Åervinnin g-exern 82 Åervinnin g-exern Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr P-o 0,2 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO 6878:2005 MOD Från ARV Del U Zn 0,03 mg/l M OTH ICP-MS - Toal U Zn 0,03 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Zn 0,08 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U FA 5, /år M WEIGH Vägning - Toal U Normal variaion Avfall, ej 310, /år M WEIGH vägning - Toal U Avfallsposer i FA on uöver de vanliga 2012: Gallerrens, fe: 135. Slam: 48. Sandfångssand : 44. Rivningsmaeria l slamskrapor 24. Blandskro: 12. TOTALT: 262 on. Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 11 / 15

28 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 83 ER Ansl.pe-in d Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 38000, pe C OTH Normal beräknas dea som skillnaden mellan pe beräkna efer 70 g BOD7/pers on, d och anale anslu 84 ER Ansl.pers , s M OTH Från kommuner na. 85 ER Ansl.pe-o , pe C OTH 70 g BOD7 per person och dygn ger en oal pe-belasni ng under anale ansluna fysiska personer 86 ER Ansl.-ill , pe C OTH Från illsåndsa nsökan Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr - Toal In Värde blir negaiv med samma beräkningssä. Samma värde angive som föregående år - Toal In Enlig uppgif per från kommunerna. - Toal In - Toal In Dimensioneran de ansluning Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 12 / 15

29 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr 87 ER BOD , kg/år C OTH - Toal In analyserad hal BOD7 gånger mängden avloppsva en 88 ER COD-Cr , kg/år M OTH LANGE - Toal In 89 ER El.energi 36,7 GWh/å M OTH - Toal In r Energimä ning 90 ER NH4-N , kg/år C OTH ISO/DSI - Toal In rev 4 91 ER N-o , kg/år M OTH LANGE - Toal In 92 ER P-o , kg/år M CEN/ISO SS-EN 6878:2005 MOD - Toal In 93 ER Maxgvb , pe M OTH Enlig anvisning från naurvårds verke - Toal In Normal variaion 94 Slam SlamT-arv 7785, TS/år M WEIGH - Toal Inom 95 Slam TS-o 39, % M CEN/ISO SS-EN - Toal Inom Slam-Hal Ag 3, mg/kg M OTH ICP-MS - Toal U TS 97 Slam-Hal As 7,4 mg/kg M OTH ICP-MS - Toal U TS 98 Slam-Hal Cd 0,85 mg/kg TS M OTH ICP-MS - Toal U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 13 / 15

30 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe 99 Slam-Hal Cr 25, mg/kg TS 100 Slam-Hal Cu 512, mg/kg TS 101 Slam-Hal Hg 0,6 mg/kg TS 102 Slam-Hal NH4-N 11000, mg/kg TS Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr M OTH ICP-AES - Toal U M OTH ICP-AES - Toal U M OTH AFS - Toal U M OTH S Mehods 18h 4500B+E - Toal U M OTH ICP-AES - Toal U 103 Slam-Hal Ni 17, mg/kg TS 104 Slam-Hal Nonylfenol 11, mg/kg M OTH SNV Toal U TS 105 Slam-Hal N-o 52300, mg/kg M CEN/ISO SS-EN - Toal U TS Slam-Hal PAH 0,8 mg/kg M OTH SNV Toal U TS 107 Slam-Hal Pb 19, mg/kg M OTH ICP-MS - Toal U TS 108 Slam-Hal PCB 0,04 mg/kg M OTH SNV Toal U TS 109 Slam-Hal ph 5,8 ph M CEN/ISO SS_EN - Toal U ISO Slam-Hal P-o 35000, mg/kg M CEN/ISO SS-EN - Toal U TS ISO 111 Slam-Hal Zn 600, mg/kg TS 6878:2005 M OTH ICP-AES - Toal U Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 14 / 15

31 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr 112 Åkermark SlamT-arv 5494, TS/år M WEIGH Vägning - Toal U Från lager. Spridis på åkermark 2012, producera 2012 eller idigare. 113 Anl.jord-no rmal P 114 Deponiäc kn-äskik SlamT-arv 413, TS/år M WEIGH - Toal U Slam som avsas ill jordillverkning, all producera SlamT-arv 3382, TS/år M WEIGH Vägning - Toal U Slam som använs ill deponiäckning, all producera Lager SlamT-arv 2580, TS/år M WEIGH - Toal U Slam som gå ill lager för senare spridning på åkermark, all producera Version: 2 Observera a denna del är uppdaerad och ersäer idigare insänd version. 15 / 15

32 Käppalaförbunde miljörapor 2012 Bilaga 2 Kemikalieförbrukning 2012, processkemikalier Quickflock Järnsulfa Polymer Svavelsyra Väeperoxid Skumdämpare 2023 on 88 on 1798 on 230 on 47 on

33 Käppalaförbunde miljörappor 2012 Bilaga 3 Energisammansällning 2012 Gasprodukion År Toal Till pannor Till gasuppgradering Facklad mängd Enhe ,6 0,4 5,8 0,3 milj m3 normal , ,3 milj m3 normal ,5 4,3 2 0,2 milj m3 normal Värmeprodukion i pannor År Toal Enhe MWh MWh MWh Oljeförbrukning År Toal Enhe m m m3 Elförbrukning 1) År Toal Enhe MWh MWh MWh Levererad energi ill Lidingö fjärrvärmenä År Toal Enhe MWh MWh MWh Levererad fordonsgas ill SL År Toal Enhe ,6 milj m3 normal MWh ,7 milj m3 normal mosvarar MWh ,0 milj m3 normal mosvarar MWh No: Näsan all rögas uppgraderas ill fordonsbränslekvalie, endas en mindre del har förbräns i Käppalaverkes panncenral. Under 2012 har även olja förbräns i panncenralen. Värmen från panncenralen används för uppvärmning av slam före röning sam för uppvärmning av bergurymmen, konor och verksäder. Överskoe levereras ill Lidingös fjärrvärmenä. Fordonsgasen levereras ill SL för bussar och andra yngre fordon. 1) Avser verke och unnelsyseme.

34 Käppalaförbunde miljörappor 2012 Bilaga 4 Moagning av exernslam från områden uanför förbundes uppagningsområde Kommun 2012 Danderyd 0 Håbo Järfälla Knivsa Lidingö 0 Nacka 0 Siguna 0 Sollenuna Solna 0 Täby 0 Upplands Bro 0 Upplands Väsby Vallenuna Vaxholms Värmdö 0 Öseråker TOTALT Sammansällningen visar a vi håller oss inom ramen för Länssyrelsens beslu angående moagning och behandling av sepicslam.

35 MILJÖRAPPORT Grunddel För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: KÄPPALAFÖRBUNDET Organisaionsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: KÄPPALAVERKET Posnummer: Or: ANLAGGNINGORT Besöksadress för anl.: Besöksadressen Fasighesbeeckningar: LIDINGÖ 11:425 Kommun: Lidingö Huvudbransch och kod: Rening av avloppsvaen (90.10) Övriga branscher och koder: Gasformiga bränslen (40.10) EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighe: Länssyrelse Miljöledningssysem: ISO Koordinaer: x Länk ill anläggningens hemsida: hp:// Preliminär rappor, ej inlämnad, uskriven: :01:34 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2

36 MILJÖRAPPORT Grunddel För KÄPPALAVERKET( ) år: 2012 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Torsen Efernamn: Palmgren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-posadress: orsen.palmgren@kappala.se c/o: Gau-/boxadress: Box 3095 Posnummer: Posor: Lidingö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Per Efernamn: Manhem Telefonnummer: Telefaxnummer: E-posadress: per.manhem@kappala.se c/o: Gau-/boxadress: Box 3095 Posnummer: Posor: Lidingö Preliminär rappor, ej inlämnad, uskriven: :01:34 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2