- Ett beteendeanalytiskt perspektiv

Transkript

1 - Ett beteendeanalytiskt perspektiv, leg. psykolog Vad skall vi grunda våra analys- och interventionsmodeller på? Vetenskapliga studier Det orubbliga (det anses så självklart att vi ej ifrågasätter det) Auktoritet (någon vi litar på har sagt så) A priori (vi kan räkna ut det) Beprövade erfarenheter (kliniska erfarenheter) 1

2 Den medicinska modellen Beteendemodellen Personlighetsmodellen Den kontextuella modellen Den kognitiva modellen Vilken modell utgår du ifrån? Vad får modellerna för konsekvenser? Vilken modell är mest effektiv vid rehabilitering? 2

3 Österrikaren Hans Selye ( ), den mest betydande stressforskaren Skapade begreppet stress, Språkproblem: borde använt ordet strain artikel i Nature - upptäckt om vad som kan hända hos råttor som utsätts för stress, t.ex. blödningar i magsäcken och förändringar i hjärnan. Hans Selye ( ), Hans Selye s stress-prestationsmodell 3

4 Allmän definition: Stress = obalans mellan krav och resurser Ett alllmänt teoretiskt antagande är att stress är en funktion av att de faktiska och upplevda resurserna hos individen och omgivningen är lägre än de faktiska och upplevda kraven hos individen och i omgivningen. Om man vill reducera stress så finns det två alternativ: Att reducera kraven eller öka resurserna. (Almén, 2006). 4

5 Vår stresskompetens syftar till att skydda oss mot fysiska hot; kämpa ned eller fly fysiska hoten Ökad energi Akut Kamp/flykt Adrenalin Noradrenalin CIRKULATIONEN: Hög hjärtfrekvens Högt blodtryck Ökad risk för blodpropp STRESSMÖNSTER: Otålighet Hetsighet Irritabilitet Högt varv Ta kontroll STRESS Förlorad kontroll Nedsatt immunförsvar Infektionskänslighet Långvarig Övermäktig påfrestning Kortisol METABOLT SYNDROM: Insulinresisans, bukfetma Höga blodfetter Högt blodtryck STRESSMÖNSTER: Olust, oro, ångest Trötthet, utmattning Nedstämdhet, uppgivenhet minskad energi Gunilla Burell,

6 Stressyndrom Kronisk trötthet Stressrelaterad ohälsa Vital utmattning Utbränning Stress- och utmattningsproblem Gått in i väggen Utbrändhet Krisreaktion Hjärnstress Dysregulationssyndrom Maladaptiv stressreaktion Neurasteni Arbetsrelaterad neurasteni Utmattningsdepression Utmattningssyndrom Utbrändhet användes som psykologiskt begrepp i forskningen för första gången 1969 (Bradley). Tidigare benämning på effekt av droganvändning. Freudenberger (1974) anses generellt som upptäckaren av utbrändhetssyndromet Jag är utbrändhet av kärlek Socialpsykologen Maslach förknippas mest med begreppet (läs t.ex. Maslach och Leiter, 1999). Utbrändhetsbegreppet problematiserat av forskare, tillskillnad från engelskans Burnout (läs t.ex. socialstyrelsens skrift från 2003). Vi behöver tänka på språkets inverkan! Utbrändhet inte en diagnos vi saknar en formell diagnos, för forskningen

7 1. Stressor (psykologisk eller fysiologisk) alarmreaktion (kamp och flykt). 2. Kroppen strävar efter homeostas (balans/jämvik) och reagerar därför med motstånd. Mobilisering av resurser genom utsöndring av stresshormoner. 2. Motståndsfasen kan vara långvarig och leda till uttömning av resurser och leda till utmattning, i vissa fall kollaps och död. Normal nivå av motstånd Steg 1: Alarm Steg 2: Motstånd Steg 3: Utmattning Selyes GAS-modell - mer aktuell än någonsin! Enligt (Socialpsykologen) Maslach och Leiter (1999) beror utbrändhet inte på personliga brister utan på dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljöfaktorer För stor arbetsmängd Brist på kontroll Otillräcklig erkänsla och ersättning Avsaknad av gemenskap Avsaknad av rättvisa Motstridiga värderingar Utbrändhetssyndromet 1. Emotionell utmattning 2. Cynism/depersonalisation 3. Reducerad prestationsförmåga 7

8 (Karasek och Theorell, 1990) Kontroll/inflytande Avspänd situation Passiv situation Aktiv situation Spänd situation En trejde faktor: Socialt stöd Krav och belastningar låga ARBETSKRAV (belastning) höga hög KONTROLL (inflytande) låg k o r t i s o l + HÖGSTRESS- ARBETEN Ansträngning, ngning, med olust LÅGSTRESS- ARBETEN PASSIVA ARBETEN Olust, utan ansträngning ngning AKTIVA ARBETEN Ansträngning, ngning, utan olust adrenalin kortisol kortisol adrenalin 8

9 (läs t.ex. Siegrist, 1996) Interna krav (t.ex. krav på kontroll och behov av uppskattning) ANSTRÄNGNING Externa krav Låggradig BELÖNING I förhållande till ansträngningen t.ex. lön och uppskattning Känsla av orättvisa, låg tillfredsställelse, STRESS, OHÄLSA Guidance on work-related stress. Spice of life or kiss of death? European Commission, 1999 Bl.a. Lennart Levi Vad tror ni de kom fram till? Över och underbelastning Tidsbrist Diskrepans mellan ansvar och rättigheter Oklara instruktioner och roller Oklara mål (för personen och organisationen) Bristande stöd Bristande uppskattning och belöning Bristande inflytande och beslutsutrymme Exponering för hot och våld Orättvisa och diskriminerande behandling Giftig miljöexponering Bristande kapacitet och färdigheter Misstag leder till mycket negativa konsekvenser Risk att förlora jobbet 9

10 Kardiologerna Friedman och Rosenman (1959) fann på 50-talet ett overt beteendemönster som samvarierade med kranskärlsjukdom. Beteendemönstret/personlighetstypen kallas Typ A. Typ A beteende har också samband med utbrändhet (se t.ex. Nagy och Davis 1985, Lavanco 1997 och Alotabi 2003, fler studier behövs dock). Typ A-beteenden definieras på lite olika vis. Ofta beskrivs det bestå av följande högfrekvent beteenden : 1. Tävlings- och prestationsbeteenden. 2. Tidspress och bråttombeteenden. 3. Irritabilitet, fientlighet, ilska (4. Otålighet, rastlöshet) Brukar populärvetenskapligt kallas för BRÅTTOMSJUKAN Vilken faktor skadligast för hjärtat och dess kärl? Faktor 3 skadligast. Den uttryckta ilskan (Siegman, Dembroski och Ringel, 1987) och den cyniska hostiliteten (Williams, 1989) som är extra farlig. 10

11 Hög frekvens av: 1. Negativa känslor/tankar (oro, nedstämdhet, hopplöshet, missnöje) 2. Social tillbakadragenhet (att t.ex. undvika uttrycka negativa känslor) ökar risk för utmattning, och hjärt-/kärlsjuka (läs ex. Denolett, 2005) Typ D-beteendena är stabila över tid varför Denollet (begreppsskaparen) betraktar det som personlighetsdrag Typ-D begreppet är ett försök att påvisa en normalpsykologisk riskfaktor för att drabbas av hjärtsjukdom tillskillnad från psykopatologiska riskfaktorer, som t.ex. depression. Mycket pedagogiskt med beteendekonceptualisering istället för depression (eller typ D personlighet)! Många blir hjälpta av att få detta definierat! 11

12 BETEENDEANALYS: Stressituationer Stressbeteenden Förstärkande konsekvenser? (styr beteendet) Stresseffekter ( symtom ) (biverkan av beteendet) Obalans krav och kontroll, lågt socialt stöd Obalans ansträngning och belöning Påfrestningar i privatlivet Mobbning, kränkningar Prestationsbaserad självkänsla Type A-beteende (Obs! Totala belastning hela dygnet) = Bristande återhämtning Mer stressreaktioner och sömnproblem Utmattning Utbrändhet Mer ansträngning För att vidmakthålla prestationsstandard Omöjligt vidmakthålla prestationsstandard Mer trötthet NYA STRESSBETEENDEN: Skam Ångest Type D (Denolett); - Social inhibition - Negativa emotioner Uppgivenhet Passivitet Sämre livsstil 12

13 LÅNGVARIGA påfrestningar, stressbeteenden, återhämtningsbrister (ofta stressig livsstil och vanor som gör det långvarigt) LÅNGVARIGA STRESSREAKTIONER Rubbningar i kroppens regleringssystem = obalans Bristande återhämtningsprocesser Försämrat immunförsvar Störd SÖMN & ÅTERHÄMTNING Problem med MINNE, KONCENTRATION, mm. Stimulusöverkänslighet UTMATTNING, DEPRESSIVITET ÅNGEST, Anspänningar I princip alla modeller om stress och ohälsa handlar om utlösandeprocesser. Almén (2007). TANKAR Jag/de borde... Tänk om Hopplöshetstankar Allt-eller-inget KÄNSLOR Nedstämdhet Oro/ångest/rädsla Kränkthet Skam/skuld/Ilska BETEENDE Sover dåligt Undviker krav, träffa människor, lustfyllda saker Ohälsosam livsstil FYSIOLOGI Spändhet Huvudvärk Hjärtklappning Yrsel Denna modell poängterar det mycket viktiga (!) vidmakthållandet av utmattningsreaktionerna. Människan verkar vara programmerad för att vara känslig för att bli ogillad av andra (Barlow, 2002). Social ångest - riskfaktor för eller konsekvens av utmattningsproblem? Social ångest och skam (!) kan försvåra rehab och arbetsåtergång. Schlenker och Leary (1982) menar att social ångest är ett resultat av (1) krav på att göra visst intryck på omgivningen och (2) tvivel på den egna förmågan att klara av det Min erfarenhet: Hel KBT-behandlingsarsenal för social fobi behövs sällan men light intervenering kan vara till god hjälp. 13

14 Aggressiv stress* Spänd arbetssituation Sympatikusaktivering Typ A-beteende Aggressivitet Overt högaktiv Adrenalin och noradrenalin Akut/kortvarig Kamp och flykt, konfrontation Uppgivenhetsstress* Passiv arbetssituation Aktivering av HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebarken) Typ D-beteende Nedstämdhet/hjälplöshet/ångest Overt passiv Kortisol Långvarig Undvikande *Währborg ( 2002). (Preliminära, ej publicerade resultat. Tidigare presenterat vid 6. Nordiske kongress i preventiv kardiologi og hjerterehabilitering Juni 2005, Tönsberg, Norge) Utbrändhet som livsstils- och beteendeproblem: Effekter av ett intensivt, beteendefokuserat livsstilsförändringsprogram på livsstil och psykologiska faktorer hos personer med stressrelaterade utmattningsproblem Jan Lisspers & 14

15 Föllingekliniken Föllinge Östersund Programmet har sin utgångspunkt i Beteendemedicin och beteendeterapi Behandlingsmodellen är skapad av Jan Lisspers. Syfte och allmänna aspekter Att utvärdera effekterna upp till 24 månader efter start av en beteendefokuserad livsstilsförändringsmodell vid behandling av personer med stressrelaterade utmattningsproblem, utbrändhet, depression. Utvärderingsvariabler: - livsstilsförändring - Typ-A beteende och stressupplevelser -depression, ångest - (o)hälsa och livskvalitet - utbrändhet och utmattning Deltagare och uppläggning Totalt 390 deltagare i något av programmen vid Föllingekliniken, där användbara data föreligger ända fram till 24 månader. Jämförelse mellan personer med (n=155) eller utan (n=234) självrapporterade utmattnings- eller depressionsproblem vid interventionens start (markerat Utmattning/utbrändhet och/eller Depression på fråga om Din nuvarande sjukdom ) Mätning: Frågeformulär besvarade (1) vid starten av programmet, (2) efter 6 månader (3) efter 12 månader (4) efter 24 månader 15

16 Livsstilsförändring Typ-A beteende 16

17 Upplevd stress Depression 17

18 Ångest Hälsa och Livskvalitet 18

19 Hälsa och Livskvalitet Hälsa och Livskvalitet 19

20 Utbrändhet (Endast deltagare 2004) Utbrändhet (Endast deltagare 2004) 20

21 Några slutsatser Livstilsförändringsprogram verkar vara effektivt vid stress- och utmattningsproblem (ej bara vid hjärt-kärlsjukdom) Utmattade personer verkar vara kapabla att engagera sig i nya hälsobeteenden Detta ger dem generella hälsomässigt effekter Utmattningsproblem kan interveneras genom förändring av enkla vardagliga beteenden Dock det krävas avancerade program för att klienter skall lyckas förändra sina vanemässiga beteenden och vidmakthålla de nya. 21