Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning

Transkript

1 Folkbiblioteken och studenternas litteraturförsörjning Rapport från ett kurslitteraturprojekt i Skåne år 2000 Elisabet Aronsson Länsbibliotek Skåne 2001

2 Innehåll Bakgrund 3 Projektbeskrivning 4 Rapport från Kävlinge 5 Bestånd och utlån 5 Inköp och hantering 7 Rapport från Bromölla 7 Bestånd och utlån 7 Inköp och hantering 9 Länsbibliotekets kurspool 10 Urvalskriterier och riktlinjer 10 Bestånd och utlån 11 Inköp och hantering 13 Marknadsföring. 16 En jämförelse mellan olika Internetbokhandlar 17 Några sammanfattande reflexioner 22 Bilagor Bilaga 1 Kävlinges kursboksbestånd.. 26 Bilaga 2 Bromöllas kursboksbestånd. 36 Bilaga 3 Länsbibliotekets kurspools bestånd. 46 2

3 Bakgrund Den växande och alltmer decentraliserade högskoleutbildningen innebär en större efterfrågan på kurslitteratur. Samtidigt verkar högskole- och universitetsbibliotekens resurser för inköp av kurslitteratur inte öka, utan tvärtom bli mindre. Denna situation skapar ett stort tryck på folkbiblioteken. Trycket ökar också av att allt fler högskolestuderande bor kvar i sina hemkommuner under studietiden, och då ofta föredrar att skaffa sin litteratur på närliggande folkbibliotek. Samtidigt lånar i regel inte högskole- och universitetsbiblioteken ut sin kurslitteratur på fjärrlån till folkbiblioteken. Situationen är inte ny, utan har diskuterats under de senaste 15 åren. Frågan har också ventilerats i ett stort antal utredningar och rapporter utan att någon tillfredsställande lösning på problemet med studenternas medieförsörjning kunnat komma till stånd. De flesta rapporter, exempelvis Sven Nilssons En ny ordning (1999), har slagit fast att ansvaret i första hand åvilar högskolan. Samtidigt menar Sven Nilsson att det i den mycket komplexa struktur som vuxit fram på utbildningsområdet inte är möjligt att dra några tydliga gränser. Istället konstaterar han att det finns ett gemensamt ansvar och att folkbiblioteken måste agera utifrån denna utgångspunkt. Man är också medveten om att studenterna inte alla handlar utifrån denna ansvarsfördelning, utan använder sig av närmaste bibliotek, vilket ofta är folkbiblioteket. Folkbiblioteken sinsemellan har emellertid mycket olika inställning till efterfrågan på kurslitteratur. Vissa köper i princip inte in kurslitteratur, utan hänvisar till utbildningsinstitutionen eller försöker fjärrlåna de efterfrågade titlarna. Andra köper endast in kurslitteratur som kan var av intresse för allmänheten. (Här kan man ställa sig frågan vad som menas med allmänheten, när en mycket stor del av folkbibliotekens besökare faktiskt utgörs av studerande på olika nivåer, och en allt större del av våra fjärrlån utgörs av kurslitteratur.) Det finns också bibliotek som, så långt man kan, likställer efterfrågan på kurslitteratur med andra inköpsförslag, och förvärvar denna litteratur så långt ekonomin tillåter. Folk- och forskningsbiblioteken har under de senaste åren på en rad olika områden närmat sig varandra. På flera håll i landet pågår intressanta projekt, där man samarbetar kring utbildning, teknik, informationsresurser, medieförsörjning, transporter etc. Också projekt kring folkbibliotek och kurslitteratur förekommer. Fjärrlånen på kurslitteratur blir allt fler, och ofta är det samma beställningar som cirkulerar mellan de olika biblioteken i landet. Hela denna fjärrlånehantering är mycket dyr och tidskrävande. Man beräknar att ett fjärrlån idag kostar ca kr. Långa väntetider och stor osäkerhet om leveranstider innebär ju inte heller någon bra service. Internationella undersökningar om kvaliteten i fjärrlånehanteringen anger leveranstiden som den enskilt viktigaste faktorn. Bibliotekens målsättning bör vara att på olika sätt förbättra medieförsörjningen till högskolestuderande. Självklart kan inte folkbiblioteken på något sätt klara av samtliga studenters önskemål, men kan säkert bli bra mycket bättre. Ytterst handlar det om en förändring i vårt sätt att tänka och prioritera, i tider då de studerande blivit en av våra flitigaste användargrupper. Kurslitteratur innebär än så länge fortfarande främst tryckt material. Inom en inte så avlägsen framtid kommer troligen en stor del av materialet att finnas tillgängligt i elektronisk form på 3

4 Internet. Men vägen dit känns lång och innebär många såväl ekonomiska som upphovsrättsliga problem. På vilka olika sätt skulle man då inom folkbibliotekssektorn kunna åstadkomma en förbättring av servicen till de högskolestuderande? Kan Länsbiblioteket satsa mer pengar på kurslitteratur och på så sätt förbättra fjärrlåneservicen till kommunbiblioteken? Ska vi i så fall bygga upp en speciell kursbokspool på Länsbiblioteket? Vad skulle detta kosta? Kan kommunbiblioteken själva i högre grad tillgodose de studerandes önskemål? För att få en klarare bild av situationen kring kurslitteratur i länet har Länsbibliotek Skåne under år 2000 genomfört ett projekt. Projektet och diskussionerna som förs kring detta kan förhoppningsvis vara en början till en mer utarbetad regional plan för de studerandes medieförsörjning. Projektbeskrivning Projektet har bedrivits under år 2000 och omfattat två delprojekt. I det ena har Länsbiblioteket valt ut två av länets 33 kommunbibliotek, som fått vardera kr (exkl. moms) för att under ett år kunna förvärva efterfrågad kurslitteratur på högskolenivå. De två kommunerna som utsågs var Bromölla med drygt invånare och Kävlinge med drygt invånare. Dessa båda kommunbibliotek skulle som motprestation uppfylla följande krav: Att utse en lokalt ansvarig för projektet, som under projekttiden bl. a. skulle svara för kontakterna med Länsbiblioteket och aktuella utbildningsinstitutioner samt delta i eventuella samarbetsgrupper på området Att på efterfrågan anskaffa den aktuella litteraturen från leverantörer som kan ställa upp på såväl låga priser som snabba leveranser Att noga dokumentera inköpen av kurslitteratur och efter projekttidens slut kunna redovisa inköpen ämnesmässigt, ange genomsnittlig prisnivå, leveranstider etc. Att på lämpligt sätt undersöka och sammanfatta låntagarnas synpunkter och önskemål och bibliotekspersonalens reaktioner på projektets innehåll, utformning och konsekvenser Att överlåta till Länsbiblioteket att efter projekttidens slut avgöra användning och placering av de för projektmedel anskaffade titlarna Projektansvariga på de båda kommunbiblioteken har varit Britt-Marie Nordström i Bromölla och Anne-Marie Jönsson i Kävlinge. I det andra delprojektet har Länsbiblioteket avsatt kr (exkl. moms) i extra mediepengar för att kunna bygga upp en pool med kurslitteratur för fjärrlån till kommunbiblioteken i länet. Huvudansvaret för denna kurspool lades på Länsbibliotekets enhet i Kristianstad som också skulle svara för inköp, praktisk hantering, marknadsföring etc. Elisabet Aronsson har varit ansvarig för kurspoolen. 4

5 Kurspoolen skulle vara en resurs för och ett komplement till i första hand länets mindre kommunbibliotek. Den skulle därmed ha ett separat bestånd, såväl fysiskt som i katalogen, endast tillgänglig för fjärrlån till kommunbiblioteken i länet. För att efterhand följa upp projektet har vi haft regelbundna träffar mellan oss tre lokalt projektansvariga och länsbibliotekarie Bente Knudsen som övergripande projektansvarig. Vi har också avgett rapporter dels vid ett chefsmöte i länet och dels på en träff i Fjärrlåne- /Mediagruppen inom Kunskapsporten Skåne. Rapport från Kävlinge Bestånd och utlån Kävlinge är en kommun med drygt invånare och har ett totalt medieanslag på kr. Projektets kr utgör 6,6 % av medieanslaget. I bilaga 1 finns en komplett lista över de kursböcker Kävlinge köpt inom ramen för projektet. Kävlinge hade vid projekttidens slut inte handlat upp alla pengarna. Det som redovisas här är 311 titlar till en kostnad av kr (exkl. moms). Kävlinge har sedan fortsatt att köpa kurslitteratur under våren för återstoden av pengarna. De ämnen som dominerar inköpen är i storleksordning samhälls- och rättsvetenskap (O) med 88 titlar, pedagogik (E) med 63, medicin (V) med 43, psykologi (D) med 28 och ekonomi (Q) med 27 titlar. 36 av titlarna är på engelska. Man har inte dokumenterat vilken utbildning eller skola studenterna kommit från, men rent generellt har Kävlinge många studenter från Lunds universitet och från Malmö högskola och inte så många distansstuderande. Kävlinges fjärrlån har under projekttiden minskat lånade man in 650 fackböcker för vuxna. År 2000 var motsvarande siffra 487. Denna minskning beror troligen på kursbokssatsningen. Priset på böckerna är angivet inklusive moms. I priset ingår också de 5 kronor som Kävlinge bokhandel tagit för att plasta in böckerna och förse dem med signum. Genomsnittspriset ligger på 276 kr. 27 böcker har ett pris på över 400 kr. Av dessa är 10 på engelska, 7 inom ämnet ekonomi och 8 inom medicin. Den dyraste boken är en bok på engelska i ekonomi för 1462 kr. Kävlinges kursböcker har totalt 854 lån. Det innebär ett genomsnitt på 2,7 lån/titel. I tabellen på nästa sida ser vi cirkulationstalen för respektive avdelning. Bland de stora avdelningarna är det pedagogik, psykologi och ekonomi som lånas mest. Bland de lite mindre är det främst språkvetenskap som lånas mycket. Avdelning L (genealogi) och C (religion) har också höga cirkulationstal, men titlarna är så få att det inte säger särskilt mycket om avdelningen som helhet. 5

6 Avdelning Antal Antal utlån Cirkulationstal titlar A Bok- och biblioteksväsen 2 3 1,5 Avd B Allmänt och blandat 5 7 1,4 Avd C Religion 1 3 3,0 Avd D Filosofi och psykologi ,2 Avd E Pedagogik ,4 Avd F Språkvetenskap ,9 Avd G Litteraturvetenskap 2 5 2,5 Avd H Skönlitteratur ,2 Avd J Arkeologi 1 1 1,0 Avd K Historia ,8 Avd L Biografi med genealogi ,0 Avd M Etnografi ,5 Avd N Geografi 1-0,0 Avd O Samhälls- och rättsvetenskap ,4 Avd P Teknik 2 3 1,5 Avd Q Ekonomi och näringsväsen ,3 Avd T Matematik 4 7 1,8 Avd U Naturvetenskap 3 4 1,3 Avd V Medicin ,5 Totalt ,8 I nedanstående topplista ser vi vilka enskilda titlar som lånats mest. Utlåningssiffrorna är imponerande höga, med tanke på hur kort tid det rör sig om. Samtliga titlar tillhör de fem vanligaste ämnesområdena. Mest utlånade titlar Antal utlån Dok Granér: Arbetsgruppen den professionella gruppens psykologi 8 Eab Björk: Vägar in i skriftspråket 8 Eab Dysthe: Det flerstämmiga klassrummet 8 Eh Brembeck: Efter Spock 8 Oa Giddens: Sociologi 8 Qbf Cook: Personnel selection 8 Qbf Cooper: Individual differences 8 Dd Thurén: Vetenskapsteori för nybörjare 7 Dg Gren: Etik i pedagogens vardagsarbete 7 Doc Schultz Larsen: Psykologiska perspektiv 7 Eab Ahlberg: Att möta matematiken 7 Eab Jernström. Musiklust 7 Eab Stukát: Når du dina elever 7 Occ Liljeroth: Sekretess 7 Ohab Sigeman: Arbetsrätten 7 Qbf Prien: Rekrytering och urval 7 Qca Polunin: Läkande mat 7 Vpd Holm: Det räcker inte med att vara snäll 7 6

7 Inköp och hantering I Kävlinge har man köpt samtliga böcker från sin lokala bokhandel. Beställningarna har faxats till bokhandeln som behandlat dem med förtur. Bokhandeln har också plastat in böckerna och försett dem med signum, mot en avgift på 5 kr per bok. Leveranstiden är i genomsnitt 10,2 dagar, helgdagar inräknade. 211 titlar levererades inom 11 dagar från beställningsdagen. 98 titlar hade en leveranstid på 12 dagar eller mer. Av dessa 98 är det 38 som tog mer än 14 dagar, däribland 6 titlar på engelska. Rapport från Bromölla Bestånd och utlån Bromölla är en kommun med drygt invånare och har ett totalt medieanslag på kr. De kronorna i projektet utgör alltså 15 % av medieanslaget. I Bromölla har man genom projektet gett service till ett 70 tal studenter, varav de flesta är kvinnor. Merparten av de studerande (59) har läst vid Högskolan i Kristianstad. Övriga studieorter är Lund och Karlskrona/Ronneby med 6 studenter vardera samt Malmö, Kalmar, Växjö, Umeå, Halmstad med 1 eller 2 studenter var. De flesta läser på utbildningar som rör vård och någon form av pedagogik, därefter kommer i storleksordning socionom- och ekonomiutbildningar. I bilaga 2 finns en komplett lista över de kursböcker Bromölla köpt inom ramen för projektet. För de kronorna har 290 titlar har köpts in. De dominerande ämnena är pedagogik (E) med 62 titlar, medicin (V) med 57, samhälls- och rättsvetenskap (O) med 55, psykologi (D) med 28 och ekonomi (Q) med 27 titlar. Kopplingen till de dominerande utbildningarna är tydlig. 38 av titlarna är på engelska. Även i Bromölla har fjärrlånen minskat. Man lånade in ca 100 fackböcker färre under år 2000 än under Priset på böckerna är angivet inklusive moms och frakt. Genomsnittspriset ligger på 296 kr. 53 böcker har ett pris på över 400 kr. Av dessa är 17 på engelska och 22 inom ämnet medicin. Den dyraste boken är en psykologibok på engelska. Bromöllas kursböcker har ett totalt utlån på 939. Det ger ett genomsnitt på 3,2 lån/titel. Av cirkulationstalen i tabellen på nästa sida kan vi utläsa att de stora avdelningarna medicin (V), pedagogik (E) och psykologi (D) lånas mycket, liksom även de få titlar som finns inom ämnena historia (K) och teknik (P). 7

8 Avdelning Antal titlar Antal utlån Cirkulationstal Avd A Bok- och biblioteksväsen 4 4 1,0 Avd B Allmänt och blandat ,1 Avd C Religion 4 9 2,2 Avd D Filosofi och psykologi ,1 Avd E Pedagogik ,0 Avd G Litteraturvetenskap ,4 Avd I Konst 1 1 1,0 Avd K Historia ,7 Avd M Etnografi 1 2 2,0 Avd N Geografi 2 2 1,0 Avd O Samhälls- och rättsvetenskap ,7 Avd N Geografi 2 2 1,0 Avd P Teknik ,1 Avd Q Ekonomi och näringsväsen ,9 Avd T Matematik 1 2 2,0 Avd U Naturvetenskap ,4 Avd V Medicin ,4 Totalt ,0 Bromölla har även tittat på utlån av kursböckerna för varje månad och där kan vi i nedanstående tabeller se en successiv ökning. Under första halvåret lånade man ut 303 kursböcker, och under andra halvåret 614. Under 2001 har utlånen fortsatt att öka Månad Antal lån Januari 22 Februari 61 Mars 75 April 60 Maj 40 Juni 45 Juli 9 Augusti 102 September 141 Oktober 128 November 138 December 96 Summa Månad Antal lån Januari 134 Februari 76 Mars 115 Tittar vi på mest utlånade enskilda titlar får vi fram nedanstående topplista. En intressant kommentar här är att vissa av dessa böcker är sådana som Bromölla normalt sett inte hade köpt in, t ex Allmän omvårdnad, del 1-3 och Klinisk mikrobiologi. 8

9 Utlåningssiffrorna är liksom i Kävlinge imponerande höga, med tanke på hur kort tid det handlar om. Alla titlarna utom två tillhör de vanligaste ämneskategorierna. De två undantagen är Tysklands historia och Praktisk IT-rätt. Båda dessa är titlar som även tilltalar en bredare allmänhet, vilket skulle kunna vara en förklaring till deras höga utlåningssiffror. Mest utlånade titlar Antal utlån O Svenning, Metodboken 11 Kfa Fulbrook, Tysklands historia 10 Qb Miljöledningsguiden 10 Vp Polit, Nursning research 10 Vp Allmän omvårdnad 3 10 Va Ericson, Klinisk mikrobiologi 9 Vp Allmän omvårdnad 1 9 Ep Andersen, Projektarbete 9 Vf Brattberg, Att möta långvarig smärta 9 Vp Allmän omvårdnad 2 8 Eab Imsen Lärarens värld 8 Vlb Perris, Kognitiv terapi i teori o praktik 8 Eab Molloy, Reflekterande läsning 8 Bv Lindberg, Praktisk IT-rätt 8 Qbf Livslångt lärande 8 Vh Hagelin, Barnhälsovård 7 Ohi Bergström, Missbruk, människor 7 Dofa Dyregrov, barn och trauma 7 Eab Pramling, Lärandets grogrund 7 Vl Peeters, Autism 7 Inköp och hantering Samtliga böcker har beställts via Internet. Ett flertal Internetbokhandlar har provats, men efterhand koncentrerades inköpen till Bokus/BOL och Akademibokhandeln/Gleerups i Lund, helt beroende på deras bredd i utbudet. Tredje största leverantör har varit AdLibris och därnäst BTJ genom beställning via Littinfo med snabb leverans. Övriga leverantörer har varit Liber, Fritzes, Socialstyrelsen, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Internetbokhandeln, Bokex, Netbokhandeln, Wettergrens, Vårdförbundet och Whsmitsonline. Leveranstiden är i snitt 9,7 dagar, helgdagar inräknade. Av de 290 titlarna är det 217 som har levererats inom 11 dagar från beställningsdagen. 73 titlar levererades efter 12 dagar eller mer. Av dessa 73 är det 45 hade en leveranstid på mer än 14 dagar, däribland 11 engelska titlar. Beställningen har gjorts samma dag som den mottagits eller i ett fåtal fall nästkommande dag. Eftersom snabba leveranser var en viktig del i projektet, har man inte kunnat utnyttja någon eventuell frakt/portofrihet vid beställningar över en viss summa eller vid samtidig beställning, utan oftast fått beställa böckerna en och en. Böckerna har inte plastats in, utan endast försetts med en löpnummeretikett samt en handskriven etikett med signum, författare och titel. Katalogposterna har importerats från Burksök eller Libris. 9

10 Av de efterfrågade titlarna var det 16 som inte gick att köpa. 6 av dem slutnoterades efter att man hade beställt dem och 10 kunde över huvud taget inte beläggas hos någon leverantör, de senare främst inom ämnet historia. Dessa 10 blev istället vanliga fjärrlån. Länsbibliotekets kurspool Urvalskriterier och riktlinjer För att tydligt avgränsa projektet och för att ge både kommunbiblioteken och oss själva ett hjälpmedel vid urval, gjorde vi redan från början upp följande riktlinjer för kurspoolen: Kurspoolen är avsedd för högskolestuderandes litteraturförsörjning och tillgänglig endast för de skånska folkbiblioteken Kurspoolen ska främst ses som en resurs för och ett komplement till de mindre folkbibliotekens egna samlingar Materialet kan avse studier vid högskolor/universitet såväl inom som utom den skånska regionen En rimlig utgångspunkt för inköp till poolen är studier på grundnivå upp till 160 p. Vid urvalet undviks i möjligaste mån den allra vanligaste och återkommande kurslitteraturen, som respektive bibliotek enligt gällande riktlinjer i länet själva bör anskaffa. Det finns också en övre gräns, där önskemålen är så speciella att inköp inte är lämpligt. Så bör t.ex. utbildningsinstitutionernas egna kompendier eller sammanställningar av läromedel undvikas. Med tanke på de begränsade resurser som kan nyttjas för ändamålet, bör också viss hänsyn tas till materialets allmänna intresse och användbarhet på biblioteken. Urvalet bör vidare främst inriktas på svenskt och (i viss utsträckning) också engelskt material Eftersom många beställningar på en och samma titel är vanligt förekommande kan också i vissa fall fler ex köpas in. Dock bör fler än två ex. endast i undantagsfall anskaffas. För de kronorna som avsattes till kurspoolen köpte vi under 13 månader (jan jan 2001) in 325 böcker (315 titlar). Av dessa köptes 97 titlar på efterfrågan från kommunbiblioteken i länet, vilket var betydligt mindre än vi hade förväntat oss. Eftersom vi sett att biblioteken i länet ibland ställer sig i lång kö på kurslitteratur hos oss istället för att skicka inköpsförslag, har vi haft regelbundna reservationskontroller i Kristianstads katalog. Vi har då köpt in fler exemplar, så fort köerna på Huvudbiblioteket eller i kurspoolen varit för långa. 23 exemplar har köpts in av denna anledning. Vi har efterhand kunnat se att den aktiva efterfrågan från biblioteken successivt ökat, vilket tyder på att det behövs en något längre inkörningsperiod. Kommunbiblioteken har överlag använt kurspoolen på ett förnuftigt sätt. Personalen har (förmodligen tillsammans med studenten) gjort ett urval och önskat max två böcker åt gången. 10

11 Förslagen har också hållit sig någorlunda inom ramen för riktlinjerna. Därför har vi inte heller haft några problem när det gäller att kunna tillfredsställa önskemålen. Endast några få inköpsförslag har vi nekat. I ett par fall fanns böckerna inne i Malmö och böckerna var inte så gångbara att vi hade anledning att köpa ytterligare exemplar. I något fall var boken så speciell att vi istället valde att remittera den vidare som ett fjärrlån. Sex inköpsförslag har vi fått neka i efterhand på grund av att de inte fanns att få tag på. En var slut på förlaget och de övriga fem tillfälligt slut. Förutom inköpen på efterfrågan har vi på Länsbiblioteket också gjort ett eget urval för att bygga upp ett användbart kursboksbestånd. För att bevaka nyheter har vi främst använt oss av BTJ:s sambindningslistor samt abonnerat på nyhetsbrev från förlaget Studentlitteratur. Här har vi valt att köpa in de böcker som har förutsättningar att bli gångbara kursböcker. Vid stor osäkerhet har vi valt att avvakta efterfrågan. Däremot har vi valt bort de böcker som är så gångbara att kommunbiblioteken enligt gällande riktlinjer bör köpa in dem själva. För att få ytterligare hjälp att välja ut böcker har vi vid ett par tillfällen gått igenom katalogen för Högskolebiblioteket i Kristianstad och sett vilka nya kursböcker de har skaffat inom olika ämnen. De ämnen som dominerar är medicin, samhälls- och rättsvetenskap, pedagogik, psykologi och ekonomi. För att få lite större bredd och för att testa efterfrågan, har vi köpt in en del titlar inom andra ämnen som t.ex. naturvetenskap och teknik. Då efterfrågan åtminstone än så länge varit liten har vi dock fått ligga ganska lågt med sådana inköp. Kurslitteratur på engelska har vi endast köpt in på efterfrågan. Kurspoolens böcker har varit fysiskt placerade på Länsbibliotekets enhet i Kristianstad och inte integrerade med Kristianstad stadsbiblioteks bestånd. Denna modell valdes för att undvika att studenterna vid Högskolan i Kristianstad skulle utnyttja dem genom direktlån från stadsbiblioteket. Istället skulle böckerna i första hand vara till för de lite mindre biblioteken i länet, där studenterna inte alltid har nära till sitt eget högskolebibliotek. Dessutom är de flesta böckerna i kurspoolen av den karaktären att de stora stadsbiblioteken bör köpa in dessa böcker själva. Därför har vi i princip inte låtit de fyra största biblioteken i länet, d v s Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad, ta del av kurspoolens bestånd. Bestånd och utlån I bilaga 3 finns en komplett lista över kurspoolens bestånd, så som det såg ut efter projekttidens slut den 1 februari Beståndet presenteras signumvis efter hyllsignum. Ser man på huvudavdelningarna är de ämnen som dominerar stort medicin (V) med 75 titlar, samhälls- och rättsvetenskap (O) med 64 titlar och pedagogik (E) med 61 titlar. Dessa ämnen är också de som dominerar fjärrlånen överlag. Efter dessa hittar vi på listan i storleksordning filosofi och psykologi (D) med 41 titlar samt ekonomi (Q) med 30 titlar. Uppgiften om vilka titlar som också finns på våra värdbibliotek har hämtats efter projekttidens slut, och anger de titlar som då fanns på värdbiblioteken. Av de 315 titlarna är det 52 som inte finns på något av våra värdbibliotek, utan endast i kurspoolen. Återstoden finns antingen både i Kristianstad och i Malmö eller på endast en av enheterna, då oftast Malmö. 11

12 Endast 18 titlar är på engelska. Vi märker dock en tendens till ökad efterfrågan på engelska titlar efterhand. Genomsnittspriset per bok är 291 kr inklusive moms. Då är de två böcker vi fått gratis inte inräknade. 42 böcker har ett pris på över 400 kr. Av dessa är 12 på engelska och 21 inom ämnet medicin. Den allra dyraste boken är en psykologibok på engelska för 973 kr. När det gäller åldern på böckerna är hela 57 titlar äldre än 3 år (d.v.s. utgivna 1996 eller tidigare). Risken med att köpa såpass gamla kursböcker är att de inom kort kan komma i nya upplagor. Under projekttiden har vi dock valt att köpa även lite äldre litteratur på efterfrågan, just för att kunna se hur det är med livslängden för kurslitteratur. Under året är det tre av de inköpta böckerna som kommit i nya upplagor: Neurologi (tidigare upplaga från 1994), Omvårdnadsteorier (tidigare upplaga från 1994) samt Introduktion till socialpsykologi (tidigare upplaga från 1990). De två förstnämnda har vi gallrat och båda hade då hunnit få två utlån var. Den tredje boken valde vi att behålla ett tag till, parallellt med den nya upplagan. Kurspoolens totala antal utlån är 490. Det ger ett genomsnittlig på 1,5 lån/titel. Eftersom vi inte bara köper in böcker på efterfrågan utan även bevakar intressanta nyheter, är en stor andel av böckerna nyutkomna. Därför har de i regel inte heller hunnit komma med på några kurslistor ännu, vilket man får ta hänsyn till när man tittar på antalet utlån. Man får också tänka på att många av titlarna även finns i det integrerade beståndet på våra båda värdbibliotek i Malmö och Kristianstad. Biblioteken har alltså i många fall tillgång till fler exemplar av varje titel än de som finns i kurspoolen. Utlåningssiffrorna här avser endast kurspoolen exemplar. Av tabellen nedan kan man se vissa tendenser på vad som efterfrågas. Av de lite större avdelningarna är det pedagogik (E) som lånas mest, medan etnografi (M) toppar listan bland de lite mindre avdelningarna. Avdelning Antal titlar Antal utlån Cirkulationstal A Bok- och biblioteksväsen 1 2 2,0 B Allmänt och blandat 7 3 0,5 C Religion 1 0 0,0 D Filosofi och psykologi ,5 E Pedagogik ,1 F Språkvetenskap 2 3 1,5 G Litteraturvetenskap 3 1 0,3 K Historia ,8 M Etnografi 3 7 2,3 O Samhälls- och rättsvetenskap ,7 P Teknik 5 2 0,4 Q Ekonomi och näringsväsen ,3 T Matematik 3 1 0,3 U Naturvetenskap 8 2 0,2 V Medicin ,6 Totalt ,5 12

13 Nedanstående tabell visar mest utlånade enskilda titlar. De mest utlånade titlarna har 7 utlån. 19 titlar har 5 utlån eller mer. Av dessa 19 tillhör alla utom en de ämneskategorier vi köpt in mest. Undantaget är boken Tvärkulturella möten på avdelning M (etnografi) med 6 utlån. Mest utlånade titlar Signum Författare + titel Antal utlån/titel Dok Hägg: Professionell vägledning, 1997 (2 ex) 7 Eaa Gunnarsson: Lärandets ekologi, 1999 (2 ex) 7 Oa Kvale: Den kvalitativa forskningsintervjun, Vp Davidsson: Primärvård, 1998 (2 ex) 7 Vp Eide: Omvårdnadsorienterad kommunikation, 1997 (2 ex) 7 Eab Malmer: Bra matematik för alla, Em-c Andersson: Skolan och de kulturella förändringarna, M Tvärkulturella möten, 2000 (2 ex) 6 Dg Gren: Etik i pedagogens vardagsarbete, Dofa Johannessen: Barn med socio-emotionella problem, Ea Stensmo: Pedagogisk filosofi, 1994 (2 ex) 5 Eaa Kimber: Att stå ut med busungar, O Holme: Forskningsmetodik, Oab Ahrne: Det sociala landskapet, Oeb Wennberg: Introduktion till straffrätten, Qba Jacobsen: Hur moderna organisationer fungerar, 1998 (2 ex) 5 Qbf Ellström: Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet 5 Va Ericson: Klinisk mikrobiologi, Vg Obstetrik och gynekologi, Inköp och hantering De inköpskanaler vi valt att använda oss av är främst Internetbokhandlar. I några fall har vi också beställt direkt från förlaget. I början handlade vi mest från BOL (f.d. Bokus), eftersom de erbjöd fraktfri leverans om man beställde för mer än 500 kr. Denna summa kunde vi lätt komma upp i genom att komplettera den efterfrågade titeln med ytterligare inköp. Denna förmån togs så småningom bort, och då började vi sprida ut inköpen lite mer. Både AdLibris och Studentlitteratur blev, vid sidan av BOL, flitigt använda inköpskanaler. För att få hjälp att välja inköpskanal har vi använt oss en del av Bokfynd.nu. Det är en webbtjänst som hämtar information från ett trettiotal Internetbokhandlar och jämför uppgifterna från dessa. Här söker man upp aktuell titel och får information om både prisuppgift och leveranstid för just denna bok från Internetbokhandlarna, med den billigaste först. För att inköp på efterfrågan ska fungera som ett rimligt alternativ, är snabba leveranser ett måste. Vi hade satt som mål att det skulle ta max 14 dagar från det datum då vi fick in beställningen till dess att beställande bibliotek hade boken hos sig, åtminstone vad gäller böcker på svenska. De utländska har, enligt uppgift från leverantörerna, ofta en något längre leveranstid. 13

14 För att uppnå detta mål valde vi en så enkel hantering av böckerna som möjligt. Böckerna plastades inte in, utan försågs bara med en löpnummeretikett samt en enkel handskriven etikett med signum, författare och titel. Katalogposterna importerades från Burksök. De titlar som saknades där, skickade vi till BTJ för titelbladskatalogisering. Dock avvaktade vi inte deras katalogisering, utan lånade ut boken omgående. För detta ändamål finns det väl fungerande rutiner i BOOK-IT, där man kan skapa en tillfällig post och i samband härmed ange författare och titel, så att boken går att identifiera vid eventuell kravhantering m.m. All hantering av kurspoolens böcker har Länsbiblioteket skött med egen personal. I och med detta har vi kunnat ge verksamheten högsta prioritet och på så sätt kunna snabba på hanteringen ytterligare. Alla inköpsförslag har effektuerats samma dag eller i några fall dagen därpå. Beställande bibliotek har i samband med detta fått besked om att boken köpts in, oftast via E-post eller via Libris, beroende på i vilken form vi fått beställningen. Anlända reserverade böcker har iordningsställts omgående så att de har kunnat gå med nästa transport ut till kommunbiblioteken. Har vi då kunnat leva upp till målet med snabba leveranser? Av de 325 böcker vi köpt in är det 314 böcker som levererats inom 11 dagar (se tabell nästa sida). Dessa har vi fått ut till biblioteken inom ramen för vårt leveranstidsmål 14 dagar (i den mån de var reserverade). Av de återstående 11 är 4 titlar på engelska, där vi då inte vågade lova lika snabb leverans. Alltså är det 7 böcker, d v s ca 2 % som har tagit för lång tid. Jag tror inte att man kan komma undan detta helt. De flesta Internetbokhandlar beräknar sin leveranstid till mellan två och fem arbetsdagar. Men ingen leverantör kan till 100 % leva upp till detta. Däremot har vi efterhand lärt oss vilka leverantörer som är bäst att anlita när man har bråttom. Med den erfarenheten tror jag att vi skulle kunna få ett ännu bättre resultat i fortsättningen. 14

15 Leveranstider Antal dagar totalt Leverantör 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar 8 dagar 9 dagar 10 dagar 11 dagar 12 dagar 14 dagar 15 dagar 18 dagar 19 dagar AdLibris ,9 60 Akademibokhandeln 2 2 (1 eng) BOL 16 (2 eng) 7 (3 eng) 89 (2 eng) 48 (3 eng) (1 eng) Internetbokhandeln (1 eng) 3 (1 eng) 1 (eng) 1 (eng) 1 (eng) Genomsnitt Antal böcker 1 (eng) 6, ,5 16 Netbokhandeln Studentlitteratur ,4 34 Göteborgs univ. 1 1 Lunds univ. 1 1 Stockholms univ 1 Umeå univ 1 1 Argument 1 1 Etnologiska fören. 1 1 Forskningsrådsnämnden 1 1 Lärarförbundet 1 1 Norstedt Juridik 1 1 Slaug Data 1 1 Management Ungdomsstyrelsen 1 1 Vårdförbundet 1 1 Totalt ,5 325 Ej levererade titlar: 6 (varav 1 slut på förlaget och 5 tillfälligt slut) 15

16 Marknadsföring För att marknadsföra kurspoolen har vi informerat kommunbiblioteken om den både muntligt och skriftligt. I december 1999 informerade vi muntligt på ett arbetsmöte för fjärrlåneansvariga på kommunbiblioteken. I januari 2000 skickade vi till samma målgrupp ut information dels om möjligheten att skicka inköpsförslag på kurslitteratur och dels om hur man reserverar böcker som redan finns i kurspoolen. Då endast ett fåtal bibliotek skickade inköpsförslag under våren och långtifrån alla utnyttjade de exemplar som fanns, skickade vi i augusti ut en påminnelse inför terminsstarten. Denna gav bättre respons och efterhand har inköpsförslagen och utnyttjandet av kurspoolen ökat. De kommunbibliotek som använt sig av kurspoolen är väldigt nöjda, både med möjligheten att lämna inköpsförslag och med snabbheten. Bibliotekens användning av kurspoolen är dock mycket ojämn. Vissa utnyttjar den väldigt flitigt genom att både reservera från den och genom att skicka inköpsförslag. Andra använder den överhuvudtaget inte alls. Sex kommuner har inte lämnat något inköpsförslag och flera andra endast något enstaka. Detta tror jag dock inte är specifikt för just kurspoolen, utan ett mer generellt mönster. Vissa bibliotek är helt enkelt mer aktiva och på hugget än andra, när det gäller att anamma nyheter och utnyttja de möjligheter som finns. Ett annat skäl till skillnaden mellan olika bibliotek i detta sammanhang har troligen att göra med länsbibliotekssammanslagningen den 1 januari Trots att Länsbibliotek Skåne har funnits i över två år, är det fortfarande några bibliotek som inte ser oss som ett länsbibliotek. Tydligast blir detta i just fjärrlåneverksamheten, där några bibliotek aldrig utnyttjar möjligheten att använda sig av både Malmös och Kristianstads kataloger för att se varifrån man snabbast kan få boken. Därför kan vi också se flera fall, där ett bibliotek ställer sig i kö på en utlånad kursbok i Malmö trots att boken finns inne i kurspoolen i Kristianstad. Den bästa lösningen på detta problem skulle vara ett söksystem där man kunde söka i båda katalogerna samtidigt, få fram information om boken är utlånad eller finns inne och sedan direkt kunna lägga sin reservation på önskad enhet. 16

17 En jämförelse mellan olika Internetbokhandlar I både Kristianstad och Bromölla har vi använt oss av ett antal olika Internetbokhandlar och gjort en jämförelse mellan dessa vad gäller priser, leveranstider och service. Förutom renodlade Internetbokhandlar som AdLibris, BOL, Internetbokhandeln och Netbokhandeln har vi även valt att ta med Akademibokhandeln (inköp via Internet), BTJ (inköp via Littinfo) samt förlaget Studentlitteratur (inköp via Internet). Innan vi kommer in på vår erfarenhet av dessa, vill vi göra en mer objektiv presentation av deras service. AdLibris Utbud: titlar i sortimentet, varav i lager Normal leveranstid: 3-5 arbetsdagar Fraktavgift: 25 kr per beställningstillfälle Kvitto vid beställning: Ja Orderbekräftelse: inom någon minut Övrigt: För varje enskild titel anges beräknad leveranstid. Man får också besked om boken finns i lager eller inte. Erbjudande om bevakning av de titlar som är tillfälligt slut. Samarbetar med Seelig och erbjuder bl.a. plastning av böcker. Möjlighet till månadsvisa fakturor. Akademibokhandeln/Gleerups Utbud: bygger på utbudet vid den största butiken på Mäster Samuelsgatan i Stockholm med ca titlar i lager Normal leveranstid: 3 arbetsdagar (från butikslagret). Ej lagerförda böcker från svenska förlag beräknas ta 1 vecka och från utländska förlag 3 5 veckor. Fraktavgift: identisk med postens avgifter och porto Kvitto vid beställning: Nej Orderbekräftelse: inom någon dag Övrigt: Om prisuppgift saknas, anges senast kända pris. Om priset avviker mer än 10 % hör Akademibokhandeln av sig till kunden. Bevakning av titlar som är tillfälligt slut BTJ (via Littinfo) Utbud: över 1 miljon titlar, dels BTJ:s utbud från 1992 och framåt och dels ett antal engelska, amerikanska och tyska titlar. Normal leveranstid: Uppgift saknas Fraktavgift: ingår i det angivna priset, men väljer man snabb leverans tillkommer en avgift på 15 kr Kvitto vid beställning: Ja Orderbekräftelse: inom några minuter Övrigt: Prisangivelse anges exkl. moms och avser outrustad bok. BOL (f.d. Bokus) Utbud: drygt 2.1 miljoner titlar. Normal leveranstid: 5 arbetsdagar Fraktavgift: 29 kr per beställningstillfälle. Kvitto vid beställning: Ja Orderbekräftelse: inom några dagar. Beställningen är bindande först då bekräftelsen kommit. 17

18 Internetbokhandeln Utbud: Uppgift saknas Normal leveranstid: 5 arbetsdagar, för utländska böcker 7-14 arbetsdagar Fraktavgift: 25 kr per beställningstillfälle Kvitto vid beställning: Nej Orderbekräftelse: inom någon dag Netbokhandeln Utbud: titlar Normal leveranstid: 2-4 arbetsdagar Fraktavgift: 39 kr per beställningstillfälle Kvitto vid beställning: Nej Orderbekräftelse: inom någon minut Studentlitteratur Utbud: Förlagets egna titlar Normal leveranstid: 3 arbetsdagar Fraktavgift: 49 kr per beställningstillfälle Kvitto: Ja Orderbekräftelse: inom någon minut Fraktavgiften har varierat under projektets gång från flera av leverantörerna. Ovanstående uppgifter är från juni 2001 och gällde även under projektets sista månader. I tabellen på nästa sida kan man se hur mycket vi använt oss av respektive inköpskanal, hur snabba leveranserna varit samt genomsnittligt pris. BOL är den inköpskanal som både Kristianstad och Bromölla använt sig mest av. I Kristianstad valde vi till en början oftast BOL, eftersom de då erbjöd fraktfritt om man beställde för mer än 500 kr, men när denna förmån togs bort har vi alltmer nyttjat AdLibris och i viss mån även Studentlitteratur. I Bromölla koncentrerades inköpen så småningom till BOL och Akademibokhandeln, helt beroende på deras bredd i utbudet. Netbokhandeln har vi bara använt oss av ett fåtal gånger. 18

19 En jämförelse mellan några inköpskanaler angående leveranstid och pris Antal dagar Genomsnittlig Snittpris Antal leveranstid inkl moms böcker AdLibris ,6 273 kr 101 (1 eng) Akademibokhandeln 9,6 310 kr (2 eng) (2 eng) 4 (1 eng) (1 eng) (3 eng) (Gleerups) BTJ (via Littinfo)* (1 eng) BOL 20 (2 eng) Internetbokhandeln 1 (eng) 9 (4 eng) 122 (12 eng) 89 (10 eng) (2 eng) (1 eng) 3 (1 eng) 2 (eng) 2 (eng) 1 2 (1 eng) 1 (eng) 4 (3 eng) 7 3 (2 eng) 11 (1 eng) 2 16,5 345 kr 32 6,7 280 kr 292 9,0 298 kr 23 Netbokhandeln ,4 312 kr 5 Studentlitteratur** ,5 328 kr 34 Totalt ,8 291 kr 586 * endast testad av Bromölla ** endast testad av Kristianstad 19

20 Leveranstiden har angetts i antal dagar totalt, till skillnad från den beräknade leveranstid hos respektive inköpskanal, som alltid anges i antalet arbetsdagar. Den leveranstid Internetbokhandlarna uppger avser dessutom i regel böcker från svenska förlag. För att ge en mer rättvis bild kan man därför räkna bort de engelska titlarna där sådana förekommer. Då blir genomsnittstiden följande: AdLibris: 7,6 dagar Akademibokhandeln: 8,7 dagar BTJ: 16,2 dagar BOL: 6,7 dagar Internetbokhandeln: 7,3 dagar Det är främst från Akademibokhandeln, Internetbokhandeln och BOL som vi beställt böcker på engelska. De två förstnämnda får en betydligt bättre leveranstid om man undantar de engelska böckerna, medan BOL:s genomsnitt förblir opåverkat. Det är svårt att bedöma om leverantörerna klarar att hålla sig kring den beräknade leveranstiden eller inte, då vi i regel inte vet om boken finns i lager. Ser vi på den genomsnittliga leveranstiden kan vi dock säga att de flesta får godkänt. Akademibokhandeln har dock kanske lite för högt genomsnitt. Tittar man däremot på enskilda titlar är det från de flesta leverantörer flera fall där leveranstiden är alldeles för lång. BTJ har inte angett någon generell leveranstid och går därför inte att bedöma i det sammanhanget. Men vi kan se att BTJ i praktiken ofta har en längre leveranstid än de övriga. I de fall leveransen blivit försenad har vi inte kunnat se någon skillnad i servicen från de olika leverantörerna. Ibland får vi ett besked och ibland inte. Under projektets gång har vi sett en försämring vad gäller leveranstiden från Internetbokhandlarna. Under de först månaderna kom böckerna ofta inom 5-6 dagar, men på senare tid har det blivit allt vanligare att det dröjer mer än en vecka. En trolig orsak till detta är det ökade trycket på Internetbokhandlarna. Beträffande prisnivån är inte genomsnittspriset i sig ett rättvist instrument. Men om vi inkluderar de erfarenheter vi gjort under året med åtskilliga prisjämförelser på enskilda titlar, ser vi att vår bild stämmer bra överens med de genomsnittssiffror vi fått fram. AdLibris och BOL har för det mesta det lägsta priset och av dessa två är det oftast AdLibris som ligger allra lägst. Akademibokhandeln, Internetbokhandeln och Netbokhandeln är för det mesta något dyrare. Studentlitteratur kommer därnäst i tur, medan BTJ är allra dyrast. Det kan skilja ganska mycket i pris beroende på vilken leverantör man väljer, så det kan löna sig att jämföra priserna, åtminstone vid inköp av lite dyrare litteratur. Detta gör man enklast genom att använda sig av Bokfynd.nu, där alla dessa Internetbokhandlar finns med. BTJ och Studentlitteratur som ju inte är några Internetbokhandlar är däremot inte med. En sammanfattning av ovanstående tabeller och våra övriga erfarenheter ger följande bild av de olika inköpskanalerna. AdLibris har oftast de lägsta priserna. De har i vårt tycke den mest tilltalande webbplatsen som är lätt att använda. Man får ett tydigt kvitto på sin beställning, där även ISBN-nummer framgår. Man kan direkt i databasen se om boken är slut, tillfälligt slut eller ännu inte utkommen. Från andra Internetbokhandlar får man besked om detta först några dagar efter att 20

21 man gjort sin beställning. För böcker som är tillfälligt slut eller ännu ej utkomna erbjuder AdLibris bevakning. Man får ett besked när boken kommit in i lager och kan då själv avgöra om man vill beställa boken eller inte. Nackdelen med AdLibris är leveranstiderna. De kan vara väldigt snabba med enskilda titlar, men är ganska ojämna. 12 av de 101 böckerna har tagit mer än 11 dagar. Vi har inte undersökt varför, men en trolig förklaring är att de är snabba endast med de titlar som finns i lager. Denna uppgift får man för varje enskild titel, så ett tips kan vara att endast beställa de titlar som de har i lager. Akademibokhandeln har ett stort utbud och däribland mycket kurslitteratur. De har relativt höga priser och är liksom AdLibris väldigt ojämna vad gäller leveranstiden. Av de 99 böckerna har hela 29 levererats inom 3 dagar (5 stycken dagen efter beställningen). Å andra sidan har ungefär lika många titlar haft en leveranstid på mer än 11 dagar och av dessa är det flera som tagit väldigt lång tid. BTJ har en relativt lång leveranstid och en hög prisnivå. BOL har ett mycket stort utbud och däribland en hel del kurslitteratur. Man hittar hos dem också många engelska titlar. Prisnivån är ofta relativt låg, dock för det mesta lite högre än AdLibris. Leveranstiden ligger i regel på 6-8 dagar. Den är aldrig mindre än 4 dagar, men håller sig å andra sidan på en betydligt jämnare nivå än både AdLibris och Akademibokhandeln. Endast 5 böcker har tagit mer än 11 dagar och då är 3 av dessa på engelska. Leveransen av engelska titlar är jämförelsevis mycket snabb. Internetbokhandeln och Netbokhandeln har vi använt oss väldigt lite av. Det vi kunnat se är att deras prisnivå oftast ligger högre än AdLibris och BOL och att Netbokhandeln ganska sällan haft de titlar vi sökt. Studentlitteratur har imponerande snabba leveranser. Mer än hälften av böckerna har levererats inom 3 dagar och alla utom en inom en vecka. Visserligen har vi inom projektet beställt endast 34 böcker från dem, men Kristianstad har fortsatt att använda dem som inköpskanal och tendensen håller i sig. Prisnivån och fraktavgiften är dock relativt hög. 21

22 Några sammanfattande reflexioner En fråga man kan ställa sig är om det verkligen är lönt att köpa kurslitteratur. Är det inte så att alla studenter vill ha samma bok samtidigt? Har inte just kursböcker kortare livslängd än mycket annan litteratur? Och är inte kurslitteraturen väldigt dyr? Vi har under projekttiden kunnat se att kursböckerna ofta får många utlån. Alla läser inte samma kurs samtidigt och en hel del kurslitteratur förekommer dessutom på flera kurser. När det gäller livslängden har projekttiden varit för kort för att se hur länge de böcker vi köpt in kommer att vara gångbara. Men av de 315 titlarna som Länsbiblioteket köpt in till kurspoolen är det hela 57 som är fyra år eller äldre, vilket tyder på att en stor del av kurslitteraturen står sig längre än man många gånger tror. Genomsnittspriset på den kurslitteratur vi sammantaget köpt inom ramen för projektet ligger på 287 kronor (inkl. moms), vilket inte är särskilt högt jämfört med annan facklitteratur. Vissa enstaka titlar kan däremot vara ganska dyra, framför allt de engelska böckerna och en del litteratur inom ämnet medicin. Ämnen som dominerar efterfrågan på alla tre ställena är medicin, samhällsvetenskap och pedagogik. Därnäst i tur kommer psykologi och ekonomi. Det är också dessa ämnen som brukar dominera fjärrlånen överlag. Vi kan se att både Kävlinges och Bromöllas fjärrlån har minskat under året, troligen beroende på de extra kursboksinköpen. Även om ämnena är gemensamma, skiljer bestånden sig åt en hel del om man tittar på de enskilda titlarna. Endast dessa 9 titlar är gemensamma för alla tre bestånden: Eaa Gunnarsson, B Lärandets ekologi 1999 Eab Våga språnget 1996 O Repstad, P Närhet och distans, 3. uppl Oa Kvale, S Den kvalitativa forskningsintervjun 1997 Occ Lillieroth, L Sekretess, 14. uppl Odc Politik som organisation, 2. uppl Ohab Sigeman, T Arbetsrätten, 2. uppl Ve Ericson, E Medicinsk vård och specifik omvårdnad 2000 Vp Sverne Arvill, E Patientens rätt, 4. uppl Kristianstad och Bromölla har sedan ytterligare 51 titlar gemensamma, Kristianstad och Kävlinge 34 och Kävlinge och Bromölla 24. De flesta titlar som är gemensamma rör de tre vanligaste ämnena pedagogik, samhällsvetenskap och medicin. Av sammanlagt 916 titlar är det alltså 118 som återfinns i mer än ett av bestånden, vilket man nog får se som en relativt liten andel. Givetvis får man ta hänsyn till att Länsbiblioteket inte behöver köpa in all efterfrågad kurslitteratur till kurspoolen, utan även kan använda sig av värdbibliotekens bestånd. Många av titlarna som Bromölla eller Kävlinge köpt in finns redan i Kristianstad eller Malmö. Dessutom har Länsbiblioteket köpt in en hel del ny litteratur, som ännu inte hunnit komma med på några kurslistor. Det är också så att både Kävlinge och Bromölla redan tidigare köpte in en del kurslitteratur, så vissa av de efterfrågade kursböckerna fanns säkert redan. Men siffrorna tyder trots allt på att det varierar en del från ort till ort vilka enskilda kursböcker som efterfrågas, även om ämnena till mycket stor del är gemensamma. Med detta som bakgrund kan man dra slutsatsen att det skulle vara svårt att bygga upp en regional kurspool som skulle kunna tillfredsställa större delen av kurslitteraturbehovet ute i 22

23 länet. En mer rimlig modell är att kurspoolen på Länsbiblioteket fungerar som ett komplement till den kurslitteratur som våra värdbibliotek köper samt till den kurslitteratur som kommunbiblioteken själva kan köpa in. Responsen på kurspoolen från de bibliotek som utnyttjat den har varit odelat positiv och utlånen och inköpsförslagen ökar efterhand. En del av de titlar vi köpt in är sådana som normalt är svåra att få tag på genom fjärrlån. Det verkar därför rimligt att Länsbiblioteket lägger en del resurser på denna verksamhet. Vad skulle det då kosta att ha en kompletterande regional kurspool? De kronor vi avsatte till kurspoolen har visserligen räckt till för att köpa in det som efterfrågats under ett år, men då inköpsförslagen inte kom igång på allvar förrän senare delen av året, får man nog räkna med en högre kostnad för en eventuell framtida satsning. Under år 2001 fortsätter vi att bygga upp kurspoolen på Länsbiblioteket och har då avsatt kronor. Om inte efterfrågan ökar kraftigt, ser det hittills ut som om dessa pengar ska räcka för de inköpsförslag vi får in. Det är ännu för tidigt för att se om inköpsförslagen successivt kommer att minska, efter hand som kurspoolen blir större, men det förefaller ändå ganska troligt. Idag är det drygt hälften av kommunbiblioteken som är aktiva med inköpsförslag. Om de övriga också kommer igång så småningom, krävs det troligen ytterligare pengar. Man kan som ett alternativ tänka sig en modell, där varje kommunbibliotek bidrar ekonomiskt till en uppbyggnad av en gemensam kurspool. Så länge det inte rör sig om mer pengar än hittills verkar det emellertid rimligt att Länsbiblioteket står för kostnaden. Länsbiblioteket har ett totalt medieanslag på 1,5 miljoner och med tanke på hur stor del av fjärrlånen som är kurslitteratur, bör vi avsätta en del av dessa pengar till kursboksinköp. Förutom rena mediepengar krävs det också personalresurser på Länsbiblioteket för denna typ av verksamhet. Hittills har vi klarat det med befintlig personal och tycker att det fungerat bra. En förutsättning för detta är att kommunbiblioteken själva gör ett bra arbete bl. a. i informationsdisken i mötet med studenten, så att inköpsförslagen som kommer till oss är ett genomtänkt urval. Detta har fungerat alldeles utmärkt under projekttiden, och det räknar vi med att det gör även i fortsättningen. Ett visst merarbete blir det givetvis i alla fall, men då vi tycker att vi hittat smidiga inköpssätt och inte lägger ner alltför mycket arbete på hantering av böckerna, är det i nuläget inte mer än att vi kan klara det. Vissa av inköpsförslagen hade vi dessutom fått ändå och skulle ha haft nästan lika mycket arbete med dem, i form av inköpsförslag till våra värdbibliotek eller remisser. Skulle arbetet bli mycket mer omfattande, är det dock troligt att vi skulle behöva en viss personalförstärkning. En regional kurspool kan som sagt inte vara heltäckande. Det krävs också att de enskilda kommunerna tar sitt ansvar och köper in en del kurslitteratur, med tanke på hur olika de lokala behoven ser ut. Kävlinges och Bromöllas höga utlåningssiffror tyder på att det i allra högsta grad är lönt att köpa in vissa kursböcker även på ett lite mindre kommunbibliotek. Hur stor del av medieanslaget skulle man behöva avsätta till kursböcker i en kommun? I Bromölla har de kronorna i projektet utgjort 15 % av det totala medieanslaget och i Kävlinge 6,6 % och då har kursbokspengarna räckt i mer än ett år (ca 15 månader). Man har i båda kommunerna köpt in en mycket stor del av den efterfrågade kurslitteraturen, och bland dessa en hel del lite smalare titlar. Detta är knappast rimligt att göra inom den normala 23

24 budgeten. I Bromölla är det ca 20 % av titlarna som bara har ett utlån och i Kävlinge är det ca 25 % och man kan möjligen räkna bort dessa för att få fram ett mer relevant kursboksbestånd. Med tanke på den korta projekttiden är det dock svårt att dra några slutsatser av låga utlåningssiffror. Böckerna har kanske bara funnits några månader och skulle efter en tid komma upp i betydligt högre utlåningssiffror. Om man ändå drar ifrån titlarna med endast ett utlån samt räknar om det till att gälla endast för tolv månader, får man fram att Bromölla skulle behöva använda och Kävlinge för kr på ett år, vilket utgör 9,6 % respektive 4 % av det ordinarie medieanslaget. Givetvis kan den här typen av uträkningar inte ge något exakt mått på hur mycket som är rimligt för ett kommunbibliotek att lägga på kurslitteratur. Många lokala faktorer spelar in, såsom till exempel hur många högskolestudenter man har som låntagare, hur mycket kurslitteratur man redan köper in, hur långt man har till närmaste högskola/universitet och hur många exemplar av kursböckerna de köper in där. Men siffrorna kanske ändå kan ge en liten fingervisning om ungefär hur mycket det kan röra sig om. Vilken typ av kurslitteratur är det då rimligt att det egna kommunbiblioteket köper in och vilka böcker är lämpligare att ha i en regional kurspool? Eftersom det är svårt att veta vilka kursböcker som kommer att efterfrågas, är det lämpligt att de flesta inköpen sker på efterfrågan, både lokalt och regionalt. Ute i kommunerna vet man säkert också i många fall vilka utbildningar som är vanligast bland låntagarna och kan utifrån denna kunskap göra relevanta inköp. Vissa kursböcker återkommer dessutom på ett flertal utbildningar. De allra vanligast förekommande kursböckerna är lämpligt att varje kommunbibliotek själv köper in. Likaså kursböcker i relevanta ämnen som också lämpar sig för en bredare allmänhet. Ser vi på de titlar där Kävlinge och Bromölla har flest antal utlån, ser vi att typen av böcker varierar. De flesta tillhör ämneskategorier som ofta lånas mycket, där man kunnat förutsäga att de skulle få många utlån. Men några är mer svårbedömda, och där har de höga utlåningssiffrorna säkert kommit som en glad överraskning. Om man inte tror att den efterfrågade kursboken kommer att lånas av fler, är det lämpligare att den köps in till den regionala kurspoolen och lånas därifrån. Visar det sig sedan att efterfrågan i den egna kommunen var större än man trodde, kan man vid ytterligare förfrågan köpa in boken själv. Vad Länsbiblioteket ska köpa, är givetvis beroende av hur mycket pengar som avsätts till kurspoolen. Det rimliga är kanske ändå att man begränsar sig till de kursböcker som är någorlunda gångbara och inte alltför smala och speciella. Lite dyrare kurslitteratur, gångbar kurslitteratur på engelska samt böcker inom efterfrågade ämnen där man kan misstänka att livslängden är ganska begränsad är lämpliga att i ha i kurspoolen och inte i första hand på kommunbiblioteken. När det gäller litteratur på engelska har visserligen Kävlinge och Bromölla sammanlagt tre titlar på sina listor över mest utlånade böcker, men det verkar ändå rimligt att de flesta köps in på regional nivå. Efterfrågan på engelska titlar har ökat efterhand. Ett problem är att dessa många gånger är mer svårbedömda än de svenska vad gäller gångbarhet och svårighetsgrad. Vid förfrågan på lite smalare kursböcker är det lämpligt att först undersöka om boken går att fjärrlåna eller inte. Går det inte att få tag i boken på annat sätt, kanske den i vissa fall ändå ska köpas in till kurspoolen. Då vi kunnat konstatera att inköpen i första hand bör ske på efterfrågan, blir bra inköpskanaler med snabba leveranser viktigt. Vilken/vilka ska man då välja? I Kävlinge har man enbart använt sig av sin lokala bokhandel, medan Bromölla och Kristianstad mestadels anlitat 24