Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den i Nyköping

Transkript

1 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den i Nyköping

2 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?.. 3 Uppföljning av talboksplanen.. 3 TALBOKSVERKSAMHET, ALLMÄNT Styrdokument.. 3 Talböcker. 3 Vad är läshandikapp? 3 Rätt att låna talböcker på biblioteket.4 Läshandikapp på andra språk 4 TALBOKSVERKSAMHETEN I SÖDERMANLANDS LÄN Målsättning.. 4 Verksamhetens fokus Nuläge.. 4 (Se också bilaga 1.) Analoga talböcker... 4 ANSVARSFÖRDELNING 1. Statlig nivå 4 2. Regional nivå 4 3. Kommunal nivå. 5 FRAMTIDEN Nedladdningen av Daisyböcker medieförsörjningen... 6 Nya digitala tekniker servicen till talbokslåntagarna Nya digitala tekniker kraven på länsbiblioteket 6

3 3 Regional talboksplan 2008 för Länsbibliotek Södermanland Varför en talboksplan? Vi befinner oss just nu i en brytningstid mellan gammal och ny teknik för talböcker. Med tanke på hur teknikskiftet kommer att påverka bibliotekens talboksverksamhet är en talboksplan viktig att ha som stöd och utgångspunkt för det fortsatta talboksarbetet. Talboksplanen kan användas - som ett arbetsredskap att användas både inåt i biblioteksverksamheten och utåt för politiker, beslutsfattare och intresseorganisationer - för att formulera vad man vill åstadkomma med talboksverksamheten - som hjälp att skaffa sig en god arbetsstrategi genom att tänka igenom metoder, målgrupper, samarbetspartners, marknadsföring - för att se till att alla resurser används optimalt genom att göra ansvarsfördelningen mellan de tre olika biblioteksnivåerna tydlig Uppföljning av den regionala talboksplanen - en talboksplan behöver revideras fortlöpande för att hållas aktuell. Det är särskilt viktigt nu när det sker så snabb teknisk utveckling inom området. Nästa revidering av denna talboksplan bör göras i slutet av den regionala talboksplanen bör kompletteras med lokala talboksplaner i varje kommun TALBOKSVERKSAMHET, ALLMÄNT Styrdokument - Bibliotekslagen stadgar ansvaret för biblioteken att ge service till personer med läshandikapp Upphovsrättslagen reglerar framställning och användning av anpassade medier för personer med funktionshinder. Lagen har en ny skrivning som gäller från 1 juli Talböcker Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Personer med läshandikapp kan låna och köpa dem från TPB via folkbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. Nya talböcker framställs i DAISY- format vilket gör att de går att bläddra, söka, sätta bokmärken i och att de oftast ryms på en enda cd-romskiva. Tidigare gjordes alla talböcker som analoga, d v s inläsningen ligger på kassettband. Ladda ned talböcker Bibliotek och andra institutioner med tillstånd från regeringen enligt 17 upphovsrättslagen har rätt att ladda ned talböcker från TPB:s digitala bibliotek. Vad är läshandikapp? Läshandikappad är den person som på grund av en funktionsnedsättning är förhindrad att läsa tryckt text. Ett läshandikapp kan bero på många olika saker. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till läshandikapp. Men även till exempel rörelsehinder, neurologisk skada eller konvalescens efter sjukdom kan göra en person läshandikappad. Även den som har ett tillfälligt läshandikapp får låna talböcker så länge behovet finns. Exempel på sådana funktionshinder är: synskada rörelsehinder utvecklingsstörning afasi läs- och skrivsvårigheter hörselskada (för hörselträning) tillfälligt läshandikapp konvalescenter Man beräknar att cirka 4 % av invånarna är talboksberättigade.

4 4 Rätt att låna talböcker på biblioteket Personer med ett funktionshinder som gör att han eller hon behöver anpassning för att kunna ta del av ett utgivet verk har rätt att låna talböcker. Man behöver inte visa intyg på att man har ett läshandikapp eller uppge av vilken orsak man har ett läshandikapp. Bibliotekets uppgift är endast att på olika sätt upplysa om vem som får låna talböcker. Läshandikapp på andra språk Det räknas inte som ett läshandikapp att ha svårt att läsa på svenska när man har ett annat språk än svenska som modersmål. Om man däremot även har svårt att läsa på sitt eget språk är man berättigad till att låna såväl svenska talböcker som talböcker på andra språk. TALBOKSVERKSAMHETEN I SÖDERMANLANDS LÄN Målsättning Den övergripande målsättningen för talboksverksamheten i Södermanlands län är att läshandikappade ska ha samma möjligheter att ta del av litteratur som alla andra, oavsett vilket bibliotek de vänder sig till Verksamhetens fokus - att nå ut med information om talböcker och läsning till alla talboksberättigade invånare (läshandikappade) och förmedlare - att klara övergången till det nya digitala talboksmediet - att ha talböcker tillgängliga för sina talbokslåntagare Nuläge Länsbiblioteket skickade ut en enkät till alla talboksansvariga i december 2007 för att få en bild av verksamheten. Enkätsvaren, samt statistikuppgifter för år 2006, ger en bild av talboksverksamheten i nuläget: Se bilaga 1. Analoga talböcker Länsbibliotek Sörmland och Eskilstuna stadsbibliotek gallrar successivt ut sitt analoga talboksbestånd. Samtliga analoga talböcker bör vara borta Kommunbiblioteken gallrar också fortlöpande bort sina analoga talböcker. ANSVARSFÖRDELNING 1. Statlig nivå Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB TPB är en myndighet med centralt ansvar för att synskadades och andra läshandikappades behov tillgodoses med litteratur i form av talböcker, punktskriftsböcker och elektroniska medier. TPB ansvarar för produktion, information och lånecentralsfunktion medan kommunerna ansvarar för utlåningen till de enskilda låntagarna. TPB har ansvar för anpassad litteratur för studenter inskrivna på högskolor och universitet. Lån av studielitteratur görs via högskole- och universitetsbiblioteken. Varje högskola har en ansvarig för de elever som behöver anpassad kurslitteratur. Punktskriftsläsare: de som använder punktskrift kan låna och köpa punktskriftsböcker direkt på TPB. Specialpedagogiska institutet - SIT Specialpedagogiska institutet har ansvar för inlästa läromedel till elever i grundskola, gymnasium och Komvux. De flesta skolor får bidrag för funktionshindrade elevers läromedel. Det är inte kommunbibliotekens ansvar att bekosta detta. 2. Regional nivå Länsbibliotek Sörmland ska - tillgodose kommunbibliotekens behov av kompletterande medieförsörjning genom fjärrlån och depositioner - informera om nya talböcker inköpta till Eskilstuna stadsbiblioteks och länsbibliotek Sörmlands integrerade bestånd, genom tryckta Nyförvärvslistor sex gånger per år samt via länstaltidningen Sörmlands taltidning

5 5 - tillhandahålla TPB:s Nyförvärvslistor inlästa i Daisy till kommunbiblioteken - verka för att göra övergången till de digitala talböckerna så smidig som möjligt - ge stöd åt biblioteken med kompetensutvecklingen inom talboksområdet och särskilt inom den digitala talbokstekniken genom t ex arbetsmöten och studiedagar. - ha aktuell information om talboksverksamheten på Länsbibliotek Sörmlands hemsida - följa teknikutvecklingen och upphovsrättslagstiftningen inom området - hålla kontakt och samarbeta med länets handikappföreningar, Syncentralen och andra regionala instanser - stötta kommunbiblioteken i arbetet med lokala talboksplaner - framställa inläsningar av lokal litteratur som inte finns att tillgå på annat sätt efter att inläsningsförslag inkommit från biblioteken och bedömts 3. Kommunal nivå Kommunbibliotekens ansvar beskrivs i Bibliotekslagen, där 8 anger att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade genom att erbjuda litteratur i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Kommunbiblioteken i Södermanlands län bör: - ha ett basbestånd talböcker för vuxna och barn & ungdomar - göra det lätt för låntagarna att hitta talböcker i bibliotekskatalogen - verka för övergången till det digitala talbokssystemet - ladda ned talböcker från TPB:s digitala bibliotek, bl. a. för att minska kötid - komplettera det egna talboksbeståndet med fjärrlån och depositioner från länsbiblioteket respektive TPB då behov finns - tillhandahålla talboksspelare för demonstration och i viss mån utlån till talbokslåntagare. Grundskola och gymnasium står själva för inköp av spelare. - ha läsprogram installerat på åtminstone en publik dator i biblioteket - utbilda den egna personalen så att alla har kunskap om talboksverksamheten och Daisy-tekniken - göra informationen om talboksverksamheten lätt tillgänglig för allmänheten på bibliotekets hemsida - tillhandahålla informationsmaterial från TPB på alla biblioteksenheter - använda TPB:s hemsida som kunskaps- och informationsbank. För barnbiblioteksverksamheten använda webbplatsen Barnens TPB. - prenumerera på det digitala TPB:s Nyhetsbrev och tidskriften Bibliotek för alla - använda länstaltidningen Sörmlands taltidning och de kommunala taltidningarna som informationskanal gentemot synskadade talboksberättigade - upprätta och hålla kontakt med skolor, lokala handikappföreningar, äldreomsorgen, omsorgen och andra lokala organisationer

6 - upprätta en lokal plan för talboksverksamheten 6

7 7 FRAMTIDEN Nedladdningen av Daisyböcker - förändringar i medieförsörjningen Möjligheterna till egen nedladdning av Daisyböcker från TPB:s digitala bibliotek kommer att innebära förändringar för bibliotekens nyförvärv av talböcker. Biblioteken kommer att i allt större utsträckning komplettera inköpen med att ladda ner talböcker på efterfrågan, i stället för att köpa allt från Btj-listorna. Samspelet mellan länsbiblioteket och kommunbiblioteken kan komma att förändras genom möjligheterna för biblioteken att själva ladda ner talböcker från webben. Biblioteken har än så länge bara påbörjat sin nedladdningsverksamhet så det är svårt att i nuläget se hur kommunbibliotekens behov av kompletterande medieförsörjning kommer att utvecklas. Nya digitala tekniker, nya talboksformat förändringar i servicen till talbokslåntagarna Utvecklingen av nya digitala tekniker inom talboksområdet sker fortlöpande och med snabb hastighet. Teknikutvecklingen kommer att medföra förändringar i kommunbibliotekens service till sina talbokslåntagare: - E-textböcker. Tekniken finns redan men är ganska okänd på folkbiblioteken. Den som har ett läshandikapp och vill läsa digital text på dator med hjälp av olika anpassningar kan låna e-textböcker. För dessa gäller samma bestämmelser som för talböcker. - AudioIndex det talande biblioteket. Teknik som ger synskadade och andra med lässvårigheter möjlighet att på egen hand ta del av bibliotekets utbud av talböcker. Låntagaren pekar med en fingerläsare på en bok och får då information om bokens författare, titel och innehåll uppläst i ett headset. AudioIndex bygger på RFID-teknik. Finns på Umeå bibliotek, och ska under 2008 provas på Eskilstuna stadsbibliotek - Tanka ner en talbok till låntagarens eget bärbara minne, t ex ett USB eller mp3-spelare. Upphovsrättslagen ger talbokslåntagare rätt att komma till biblioteket och själva tanka ner en talbok från webben via en dator på biblioteket. - Biblioteket kan låna ut en talbok som en nedladdad fil på ett minneskort. Än så länge finns inte några praktiska rutiner för sådan utlåning, men det är fullt möjligt enligt lagen. - Skicka talboken på en fil direkt hem till låntagarens dator. I nuläget medger inte upphovsrättslagen att man skickar talboken virtuellt, men det kan komma att ändras. - Strömmande läsning. Med strömmande läsning kan man läsa talböcker direkt från TPB:s digitala bibliotek med sin dator över Internet. Låntagaren får sin talbok utan biblioteket som mellanhand. Försök med detta pågår för närvarande. - Syntetiskt tal blir mer vanligt förekommande vid inläsningar av högskolelitteratur allteftersom röstkvaliteten utvecklas - Daisyspelarna för cd-rom blir bättre och billigare. Dessutom kommer flertalet mp3-spelare för cd-skivor kunna spela upp Daisy-böcker, vilket innebär ett billigare alternativ. - Daisyspelare för digitala minneskort blir allt vanligare. På sikt kan det innebära att nuvarande Daisy-böcker på cd-rom blir en föråldrad teknik. Nya digitala tekniker, nya talboksformat förändringar i kommunbibliotekens krav på länsbiblioteket De nya talboksformaten kan medföra förändringar i kommunbibliotekens behov av och förväntningar på länsbiblioteket. Biblioteken kommer förmodligen att ställa högre krav på länsbiblioteket om information och rådgivning kring nya tekniker, samtidigt som man får mindre behov av kompletterande medieförsörjning. Utvecklingsfrågor kommer att dominera. Eva Ericsson