Bibliotek för alla! Bibliotekets särskilda tjänster till äldre och funktionshindrade. Alvesta Bibliotek Kristina Kallenskog Margareta Nyd

Transkript

1 Bibliotek för alla! Bibliotekets särskilda tjänster till äldre och funktionshindrade Alvesta Bibliotek Kristina Kallenskog Margareta Nyd 1

2 %LEOLRWHNHWVVlUVNLOGDWMlQVWHU Bibliotekschef Lars-Göran Liliegren har givit oss, Kristina Kallenskog och Margareta Nyd, i uppdrag att framställa en handlingsplan för biblioteks särskilda tjänster. Då vi båda arbetar inom denna verksamhet, Kristina som vuxenbibliotekarie med ansvar för bl.a. talböcker och Margareta som biblioteksassistent med mångårig erfarenhet av Boken Kommer, kändes uppdraget angeläget. Med begreppet bibliotekets särskilda tjänster avses i den här planen den verksamhet som biblioteket bedriver för att efterfölja bibliotekslagens 8 : Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Dessa verksamheter kan bedrivas både i och utanför biblioteket och i samarbete med andra kommunala förvaltningar, institutioner och föreningar. Andra begrepp som används för denna verksamhet är bibliotekets uppsökande verksamhet och bibliotekets sociala verksamhet, men vi anser dessa begrepp vara missvisande och uteslutande. Social verksamhet ger associationen att det är synd om målgruppen, som bör vara tacksam, vilket rimmar illa med synsättet att tillgänglig biblioteksverksamhet är en rättighet för alla (Bibliotekets särskilda tjänster, 1999). Bibliotekets särskilda tjänster är ett ganska nytt begrepp, det förekommer första gången i litteraturen 1999 då Statens kulturråd ger ut en rapport som heter Bibliotekens särskilda tjänster : kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Där definieras den som biblioteksverksamhet för personer som av fysiska, psykiska eller sociala skäl har särskilda behov och som inte erbjuds alla. De särskilda tjänsterna kan vara både individuella och kollektiva samt utgöras av information. Svensk biblioteksförenings specialgrupp för dessa frågor benämns specialgrupp för uppsökande social biblioteksverksamhet. Det finns flera olika dokument som stödjer äldres, funktionshindrades och minoriteters rätt till biblioteksservice. Lagen om särskilt stöd och service till vissa grupper med funktionsnedsättning (LSS) 15:5 säger : Till kommunens uppgift hör att verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer med utvecklingsstörning m.fl.. Ett visst samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen i Alvesta kommun finns redan, men skulle behöva fördjupas ytterligare för att nå dessa mål. I Unescos folkbiblioteksmanifest från 1994 står det att Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Särskilda tjänster skall kunna erbjudas dem som av någon anledning inte kan utnyttja det gängse utbudet, exempelvis språkliga minoriteter, personer med olika handikapp, patienter på sjukhus eller interner inom kriminalvården antog FN:s generalförsamling standardregler för att människor med funktionsnedsättning skall garanteras jämlikhet och delaktighet. Regel nr 10 handlar om kultur och slår fast att staterna skall se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. Både den fysiska tillgängligheten till kulturinstitutionerna och tillgängligheten till dess tjänster, t.ex. litteratur, information och datorer betonas. 2

3 %HVNULYQLQJDYGHQQXYDUDQGHYHUNVDPKHWHQ Verksamheten presenteras nedan i sju undergrupper. Redovisningen utgår från den enkät som samtliga enheter inom biblioteksverksamheten (huvudbiblioteket, de fyra filialbiblioteken i Vislanda, Moheda, Lönashult och Grimslöv samt bokbussen) fick besvara under våren Enkätfrågorna bifogas som bilaga. %RNHQ.RPPHU Boken Kommer är en individuell tjänst som består i att de användare som pga. ålder eller funktionshinder inte själva kan besöka biblioteket får biblioteksservice i sitt eget hem. Bibliotekspersonal plockar regelbundet ihop böcker som sedan levereras samtidigt som man tar med sig de lästa böckerna tillbaka. Boken Kommer-låntagarna får god service, då de får professionell hjälp med urvalet och leverans hem. Det krävs ingen prövning av behovet att bli Boken Kommer-låntagare och vi har inte upplevt att tjänsten missbrukas. Ett problem med Boken Kommer, som tas upp i Bibliotekens särskilda tjänster, 1999, är svårigheter att nå ut med information till de som är i behov av tjänsterna. De flesta kommuner har därmed en ganska liten nyrekrytering, ibland också beroende på restriktioner i marknadsföringen för att man är rädd för att få fler användare än man har resurser till. På huvudbiblioteket i Alvesta finns det för närvarande tolv Boken Kommer-låntagare som får besök elva gånger per år. Nya Boken Kommer-låntagare nås på flera olika sätt. Boken Kommer-låntagare som redan lånar berättar om låneservicen för andra. Biblioteksbesökare, som själva uttrycker svårigheter med att ta sig till biblioteket, informeras av bibliotekspersonal. Ibland kontaktar anhöriga, som känner till tjänsten från andra kommuner, oss å sina äldre släktingars vägnar. Filialbiblioteket i Vislanda har inga Boken Kommer-låntagare, trots annonsering i butikerna och på servicehuset Björkliden. Filialbiblioteket i Moheda har 13 Boken Kommer-låntagare, som får besök var fjärde vecka. Ingen ökning har skett sedan föregående år, beroende på att man, enligt enkätsvaren, LQWHKDULQIRUPHUDWVnP\FNHW. Filialbiblioteket i Grimslöv har LQJHQOnQWDJDUHRFKLQJHQWLG men i Lönashult finns en boende på servicehuset som biblioteksassistenten lämnar böcker till cirka en gång per månad. Bokbussen har 7 Boken Kommer-låntagare som samordnas med bokbussens ordinarie turer. 'HSRVLWLRQHU Detta är en kollektiv tjänst som innebär att biblioteket plockar ihop och placerar böcker på institutioner och sedan byter ut dem med jämna intervaller. Boende och personal kan låna efter behov. Verksamheten kräver en begränsad arbetsinsats, men det är svårt att veta hur mycket de deponerade böckerna används och att den verkligen når dem de är avsedda för. Att ingen har något ansvar för böckerna och att det försvinner böcker kan också vara ett problem. Vissa kommuner har löst det genom att upprätta avtal mellan förvaltningarna om hos vem ansvaret för försvunna böcker ligger och vissa tar betalt för sina särskilda tjänster. För att framgångsrikt arbeta med depositioner är det en fördel om man har någon form av kontaktperson som kan förmedla önskemål om böcker och som känner ansvar för och har en vilja att föra ut böckerna. Huvudbiblioteket i Alvesta har depositioner utplacerade på Bryggaren och Högåsen. De består av skönlitteratur, facklitteratur, talböcker, storstilsböcker, bearbetade, lättlästa böcker, 3

4 s.k. LL-böcker. De byts var tredje månad. På Bryggaren är depositionen placerad på en vagn i entrén och böckerna används av boende och personal. Det finns ingen kontaktperson. På Högåsen finns en bokhylla på avdelning 2, skyltad med Högåsens bibliotek, som används till depositionerna. Även här används de av både boende och personal och här finns för närvarande heller ingen kontaktperson. Personal från Vislanda bibliotek besöker servicehuset Björkliden 2-3 gånger per termin och byter böcker. Det finns ingen kontaktperson och man uppger att depositionen används WLOO YLVVGHO Servicehuset Furuliden besöks var fjärde vecka av personal från Moheda bibliotek. Där finns alltid en bokvagn med cirka 30 böcker som fungerar som deposition. Den innehåller ljudböcker, talböcker, LL-böcker och storstilsböcker. Terapiavdelningens personal fungerar som kontaktpersoner. I Moheda kombineras den kollektiva depositionsverksamheten med en mer individuell bokrondsservice. Varje gång går bibliotekspersonalen runt till 10 Boken Kommer-låntagare med bokvagn. 'HWWDWDUWLGPHQlUP\FNHWXSSVNDWWDW. Personal från biblioteket i Grimslöv besöker servicehuset Asken cirka en gång i månaden. Där finns ingen kontaktperson och användningen uppskattas som WUROLJHQOLWHQ I Lönashult byts böckerna en gång i månaden på den vagn som finns i samlingssalen på servicehuset Torsgården. Där finns för närvarande inga talböcker. Filialföreståndaren säger : 1nJUDDYGHERHQGHOnQDUE FNHUIUnQYDJQHQ(IWHUVRPMDJlYHQDUEHWDUSn7RUVJnUGHQ VlJHUSHUVRQDOHQWLOORPGHWlUQnJRQVRPYLOOOnQDQnJRQVlUVNLOGERNHOOHUEHK YHUKMlOS 7DOE FNHU Talböcker är inlästa böcker som endast får lånas av de talboksberättigade grupperna : synskadade, rörelsehindrade, utvecklingsstörda, afatiker, dyslektiker, hörselskadade, långtidssjuka och konvalescenter. Just nu pågår ett övergångsarbete från analog till digital talboksteknik, den så kallade Daisy-tekniken. Våren 2003 upprättades en speciell Talboksplan för Alvesta kommun som antogs av kultur och fritidsnämnden och därför berörs inte talboksverksamheten utförligt här. En del av talboksförsörjningen sker via depositioner från Talboksbibliotek Sydost i Växjö (länsbiblioteket) och Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) i Stockholm. Huvudbiblioteket byter sina depositioner från Talboksbibliotek Sydost var 4: e månad, och de består av både analoga och digitala talböcker. Under 2003 har antalet analoga titlar halverats till förmån för digitala. Vi har även lånat in depositioner från TPB för att täcka behovet av Daisy-talböcker. Även Vislanda och Moheda byter sina depositioner, bestående av 90 boxar, var 4:e månad. Depositionerna används mycket, enligt de båda filialerna. Av de båda mindre filialerna är det bara Grimslöv som för tillfället tar depositioner från Talboksbibliotek Sydost, och då enbart 15 boxar. Lönashult har för närvarande ingen deposition. Den enda filialen som har börjat låna ut Daisy-talböcker är Moheda. -DJKDU I UV NWSnVHUYLFHKXVHWPHQGHWlUI URPVWlQGOLJWQlUYLLQWHKDUHQVSHODUHKlU kommenterar personalen vid en filial. Talboksanslaget för år 2004 är kronor och hela summan används till inköp av digitala talböcker. För talboksberättigade finns även tidningen Kronobergsreflexen samt inläsningstjänsten, som syftar till att ge synskadade och andra läshandikappade möjlighet att ta del av material som de inte får inlästa på annat sätt. 4

5 /lwwolvwrfkolvrpexg Bearbetade, lättlästa texter finns för dem som av någon anledning inte kan ta till sig vanliga texter. Det finns både romaner, facklitteratur, samhällsinformation och talböcker i lättläst form. De lättlästa böckerna är på huvudbiblioteket placerade tillsammans med tal- och storstilsböcker ganska nära ingången och låneexpeditionen där det alltid finns personal att fråga startade projektet Rätt att läsa rätt att förstå på initiativ av Centrum för lättläst och Länsbibliotek sydost övergick projektet till permanent verksamhet. I de lokala kommunala arbetsgrupperna ingår representanter från biblioteket, socialförvaltningen, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Studieförbundet vuxenskolan (SV). Arbetsgruppen har som mål att sprida information om lättlästa texter och att utbilda läsombud inom handikappomsorgen. Läsombuden, som utbildas under en studiecirkel, har det övergripande ansvaret för att omsorgstagarna får ta del av information, nyheter och litteratur. De ska också stödja övrig personal till att förmedla lättlästa texter. Biblioteket bjuder in läsombuden en gång per termin för information och utbildning. För närvarande finns 15 utbildade läsombud i Alvesta kommun. 7LOOJlQJOLJKHW På Alvesta kommuns hemsida finns en beskrivning av den fysiska tillgängligheten till samtliga bibliotek. I maj 2003 inleddes ett projekt som heter Bibliotek för dig och migtillgänglighetsinventering på kommunbibliotek i Sydost. Kulturrådet har beviljat pengar och Länsbibliotek sydost är samordnande. Bakgrunden är att Sveriges offentliga lokaler år 2010 ska vara tillgängliga även för personer med funktionshinder i enlighet med den nationella handikappolitiken. Projektet kommer att genomföras med hjälp av en arkitekt som ser över tillgängligheten på biblioteken och sedan ger förslag till åtgärder för förbättring. Hösten 2003 genomfördes denna inventering på Alvesta bibliotek av arkitekt Eva Björklund. Bibliotekschefen har haft kontakt med lokala representanter för De handikappades riksförbund (DHR), Synskadades riksförbund (SRF) och Hörselskadades riksförbund (HRF). Arbetet med prioritering av åtgärdslistan har inletts av bibliotekschefen. Anpassade medier i form av talböcker, lättlästa böcker och böcker med stor stil finns på samtliga bibliotek för att öka tillgängligheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. På huvudbiblioteket finns även en s.k. äppelhylla med anpassade medier för funktionshindrade barn och ungdomar. På äppelhyllan finns bland annat video och cd-rom på teckenspråk, punktskriftsböcker och taktila böcker. Alvesta bibliotek har ingen så kallad anpassad dator, med talsyntes och andra hjälpprogram för funktionshindrade.,qirupdwlrqpdunqdgvi ULQJRFKVDPDUEHWH Information om bibliotekets särskilda tjänster sker dels individuellt i biblioteket och dels i samband med Boken Kommer-verksamheten på serviceboenden. Den är för närvarande inte alls tillfredställande, då det inte finns någon plan för information och marknadsföring och många inte får information och därmed går miste om tjänster som de är berättigade till. 5

6 Huvudbiblioteket har ansvaret för informationsspridning dels internt inom hela biblioteksorganisationen och externt mot socialförvaltning och föreningar. Ett samarbete med socialförvaltningen har inletts på bibliotekets initiativ. Det är enbart samarbetet kring läsombud och lättläst som finns antaget i Handlingsplan för Alvesta Rätt att läsa Rätt att förstå. Kontaktnätet gentemot socialförvaltningen är under uppbyggnad. Biblioteket har informerat chefen för äldre- och handikappomsorgen och handikapprådet under 2003, och under våren 2004 ska vi informera på det kommunala pensionärsrådet. I oktober 2003 informerades samtliga enhetschefer och biståndshandläggare inom socialförvaltningen om bibliotekets särskilda tjänster, och de bjöds till biblioteket i november för att fortsätta diskussionen kring samarbete. Alvesta har en lång tradition av att ta emot flyktingar, och det avspeglar sig givetvis även på biblioteket. De utgör en stor grupp av våra dagliga besökare och vi bedriver verksamhet främst riktad mot dem, vilken till största delen består i att förse dem med litteratur på olika språk. I vissa kommuner räknas denna verksamhet till bibliotekets särskilda tjänster, men i denna plan har vi dock valt att inte räkna med invandrar- och flyktingservicen till bibliotekets särskilda tjänster. 0nO Bibliotekets särskilda tjänster är bland allmänheten relativt okända och därför är det viktigt att aktivt marknadsföra dem. Ett övergripande mål är att alla, var de bor i kommunen, ska få information om och kunna ta del av de särskilda tjänster som biblioteket erbjuder och som de är berättigade till. För att nå detta mål är det viktigt att prioritera marknadsföring och genomföra den på ett konsekvent sätt. Detta för att inte slumpen ska få avgöra vilka som får höra talas om och tar del av tjänsterna. Förutsättningarna för målbeskrivningarna är att verksamheten ska skötas inom befintliga ramar vad gäller ekonomi och antal arbetstimmar.,qirupdwlrqpdunqdgvi ULQJRFKVDPDUEHWH Vår viktigaste samarbetspartner är personal inom omsorgen. Vårt mål är att samtlig personal inom omsorgen ska känna till våra tjänster och ska kunna förmedla dem till den enskilde. Vi vill förmedla betydelsen av kultur, information och litteratur till personalen så att de kan uppmärksamma omsorgstagarnas behov på ett bättre sätt. Ett gott samarbete med verksamhetscheferna inom omsorgen är en förutsättning för att uppnå detta mål. Omsorgspersonalen som förmedlare gentemot de enskilda behöver känna till bibliotekets tjänster. Arbetet med detta har inletts under hösten 2003 då samtliga chefer och biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorgen informerats. De kommunala handikapps- och pensionärsråden är goda kanaler för att sprida information till allmänheten och genom dem når vi alla handikapp- och pensionärsföreningar. 'HSRVLWLRQHU Depositionerna skulle bli mycket mer levande och använda om det var någon på boendet som hade ansvar för dem, kunde styra innehållet i dem och pratade för varan ute i verksamheten. 6

7 Arbete med kontaktperson som förmedlare av bibliotekets service förekommer redan inom barn- och ungdomsförvaltningen i vår kommun, då barnbibliotekarien arbetar med barnomsorgspersonal som förmedlare. Att biblioteket har kontaktpersoner som har ett speciellt ansvar för biblioteksverksamheten ute på enheterna både mot de boende och sina arbetskamrater förekommer inom en del kommuner. Fördelen med detta är att biblioteket har ett ombud att bjuda in till information på biblioteket, som tar ansvar för depositionerna, fångar upp och förmedlar potentiella Boken Kommer-låntagare, vet vilket behov av biblioteksservice som finns på sin enhet och kan via sin kontaktperson på biblioteket kräva den. Att det finns någon ute i den dagliga verksamheten som känner ansvar för detta och kan hävda dess rätt inför kollegorna är av godo för de boende. Vi möter vid Boken Kommer- besök människor som saknar någon att tala litteratur och kultur med och vi känner att här finns ett uppdämt behov. Inom handikappomsorgen finns läsombud som utbildades inom ramen för det av centrum för lättläst initierade projektet Rätt att läsa rätt att förstå I vissa län pågår nu verksamhet med att även utbilda läsombud inom äldreomsorgen. Med den goda erfarenhet vi har av läsombud inom handikappomsorgen i Alvesta kommun vill vi föreslå länsbibliotek Sydost att starta ett liknande projekt med utbildning av läsombud inom äldreomsorgen i våra län. Vårt mål är att tillsammans med enhetscheferna inom socialförvaltningen undersöka hur en modell med kontaktpersoner skulle kunna se ut i Alvesta kommun. %RNHQ.RPPHU Det antal registrerade Boken Kommer låntagare som vi för tillfället har är relativt lågt, och målet är att genom informationsinsatser nå fler som har behov av och är berättigade till Boken Kommer-service. Alla biblioteksenheter har ansvar för sin egen Boken Kommer-verksamhet och det är viktigt att det finns tid och personal avsatt för att genomföra och också utveckla den. Ett medel för att nå fler är att utforma broschyr och affisch över bibliotekets särskilda tjänster som ska finnas tillgängliga vid alla biblioteksenheter, vårdcentral, socialförvaltningen, församlingshem osv. Broschyren ska vara framställd i Alvesta och anpassad till vår kommuns villkor. Biståndshandläggarna, som gör hembesök hos alla som ansöker och utreds om hemtjänst, ska dela ut broschyren. Broschyren ska också finnas på alla serviceboenden och delas ut till alla nya som flyttar in. Viktiga förmedlare av Boken Kommer-kontakter är också anhöriga och yngre pensionärer, t.ex. de som engagerar sig i väntjänst. 7DOE FNHU I enlighet med Alvesta kommuns talboksplan är målet att verka för en övergång till digital talboksteknik. Viktiga samarbetspartners för att nå detta mål är ansvarig arbetsterapeut i kommunen och synkonsulenten på hjälpmedelscentralen i Växjö. Det är av yttersta vikt att biblioteket och arbetsterapeuten känner till varandras verksamheter och kan hänvisa till varandra, då ansvarig arbetsterapeut når alla med synnedsättning och ska kunna informera dem om vad biblioteket erbjuder i form av talböcker, taltidning, inläsningstjänst etc. Detta är verksamhet som dessa grupper är berättigade till. Vi har som mål att under 2004 träffa arbetsterapueterna i Alvesta kommun för att informera och diskutera kring digital talboksteknik. 7

8 Ett annat mål är att under 2004 bjuda in den lokala SRF-föreningen till biblioteket för att informera och diskutera kring den digitala talbokstekniken. /lwwolvw Målen med Lättläst och arbetet med läsombuden inom handikappomsorgen slås fast i dokumentet Handlingsplan för Alvesta Rätt att läsa rätt att förstå. Bibliotekets roll i arbetsgruppen är att stödja och informera läsombuden samt bevaka och köpa in ny litteratur. 7LOOJlQJOLJKHW Målet är att öka både den fysiska tillgängligheten och tillgängligheten till medier och information. Arbete med att förbättra den fysiska tillgängligheten pågår just nu i och med projeketet med tillgänglighetsinventeringen. Den innehållsmässiga tillgängligheten för funktionshindrade förbättras genom ökad kunskap. All personal föreslås därför få information om vad funktionshinder kan innebära för livssituationen, för att kunna ge alla medborgare ett gott bemötande. Vi planerar att bjuda in någon med kompetens och erfarenhet kring funktionshinder från socialförvaltningen till bibliotekets personalsamling för att berätta om bemötande. Ett mål är att undersöka behovet av en anpassad dator och vilka program den i så fall skulle innehålla. Vi bevakar tills vidare den tekniska utvecklingen på området. 6DPPDQIDWWQLQJ Boken Kommer/tid Depositioner Daisylåntagare Hb 12/6,5 h Bryggaren, Högåsen 4ggr/år 13 Vislanda 0/0 Björkliden ca. 5 ggr/år 1 Moheda 13/7 h Furuliden 10 ggr/år 2 Bokbussen 7-0 Grimslöv 0/0 Asken 10 ggr/år 1 Lönashult 1/0 Torsgården 10 ggr/år 0 Tabellen visar att det är stora skillnader mellan Vislanda och Mohedafilialen. Moheda har 13 Boken Kommer-låntagare som får besök och schemalagd tid till förberedelse medan den integrerade Vislandafilialen inte har någon schemalagd Boken Kommer tid. Depositionen på Furuliden i Moheda byts betydligt oftare än på övriga servicehus i kommunen. Även antalet Daisy-låntagare varierar i kommunen. Arbetstid/öppettid är betydligt mindre på de små biblioteksenheterna och därmed finns inte samma möjligheter att informera kring Boken Kommer och Daisyteknik. Det är viktigt att ansvariga vid huvudbiblioteket löpande stödjer 8

9 personal på filialer och bokbuss med information kring de särskilda tjänsterna så att de sin tur kan informera vidare. För att jämna ut skillnaderna mellan biblioteksenheterna ska vi under hösten 2004 tillsammans med personalen där planera en satsning i den södra kommundelen. Om vi ska kunna leva upp till och ge våra kommuninvånare den service som dokumenten i planens början framställer, krävs att kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen samarbetar på ett metodiskt och regelbundet sätt. Vårt mål är att arbeta efter ovanstående målsättningar för att därmed höja nivån kring information och samarbete. Några begränsningar måste dock anges : verksamheten måste till största delen skötas inom de befintliga ekonomiska ramarna. Vi vill betona att bibliotekets roll är rådgivande och informationsgivande och att vår uppgift inte är att t.ex. läsa högt för boende på servicehus. Informationsinsatserna från bibliotekets sida bör inriktas sig mot ledare och därigenom samtlig personal inom handikapp- och äldreomsorgerna samt lokala handikappföreningar och anhöriggrupper. En broschyr som beskriver vad Boken Kommer-tjänsten är och vem som är berättigad till den ska framställas och spridas. De kommunala biståndshandläggarna delar ut broschyren vid sina hembesök, den ska finnas tillgänglig på socialförvaltning och boende samt vårdcentraler. När någon ny person flyttar till ett boende bör de också genom personalen får reda på att Boken Kommer-tjänsten finns och att de kan låna deponerade böcker. Vi planerar även att som punktinsats marknadsföra de särskilda tjänsterna genom affischering på offentliga platser i kommunen. Genom mer medvetna informationsinsatser är vårt mål att nå fler med våra tjänster, att leva upp till vad bibliotekslagen säger och därigenom öka kvaliteten och meningsfullheten på medborgarnas fritid. Våra mål kan sammanfattas i följande punkter : Utveckla samarbetet med socialförvaltningen Utjämna olikheter mellan biblioteksenheterna i kommunen Öka och förbättra den fysiska tillgängligheten. Öka bibliotekspersonalens kunskaper kring bemötande Information internt inom biblioteksorganisationen Information externt Diskutera med länsbibliotek Sydost kring länsövergripande projekt med utbildning av läsombud inom äldreomsorgen. Alvesta Kristina Kallenskog Margareta Nyd 9

10 5HIHUHQVHU Bibliotekens särskilda tjänster : kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade, Statens kulturråd, Bibliotekslag SFS 1996:1596. Lagen om särskilt stöd och service till vissa grupper med funktionsnedsättning, SFS 1993 :387. Unescos folkbiblioteksmanifest, FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet,

11 Bilaga 1 Följande frågor behöver vi få svar på/reflektioner kring: %RNHQNRPPHUOnQWDJDUH Hur många idag och hur ofta besöks de? Minskning/ökning under 2002? Hur och var nås nya låntagare? 6HUYLFHKXV Görs besök regelbundet och hur ofta i så fall? Finns det någon kontaktperson som arbetar där? Placeras VB ut? Innehåller VB talböcker, böcker med stor stil, LL-böcker? Används böckerna av de boende? 7DOERNVYEIUnQ6\GRVW Hur ofta? Hur stora? Bra urval? Används de? Daisy? Hur stor del av talboksutlåningen är från vb resp. enstaka lån? 6WRUVWLO//E FNHU Antal? Finns grön hörna med LL-böcker?,QIRUPDWLRQVPDWHULDO Finns Boken kommer-broschyr? Finns TPB:s material? gqvnhpnoiudpwlgvwdqndunulqjghqvrfldodeleolrwhnvyhunvdpkhwhq 11