2 Riktlinjer för Ramuppdrag IT 2017

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för Ramuppdrag IT 2017 Dnr 2016/733 Sammanfattning Med utgångspunkt från den dialog som förts mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner överlämnas förslag till ramuppdrag för Ulricehamns och Tranemo kommuner för Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Riktlinjer för Ramuppdrag IT 2017 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Riktlinjer för ramuppdrag IT 2017 antas.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för ramuppdrag IT 2017 Diarienummer 2016/733, löpnummer 4241/2016 Sammanfattning Med utgångspunkt från den dialog som förts mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner överlämnas förslag till ramuppdrag för Ulricehamns och Tranemo kommuner för Förvaltningens förslag till beslut Ramuppdrag IT, med bilaga, antas. Ärendet Ulricehamns och Tranemo kommuner har sedan den 1 augusti 2010 haft en etablerad Itsamverkan. Syftet med samverkan inom It-området är att klara den allt högre grad av digitalisering som de kommunala verksamheterna kräver tack vare motsvarande utveckling i samhället och i omvärlden. Samarbetet syftar också till att pröva varje nytt utvecklingsprojekt om gemensamma program kan införas samt på sikt pröva om nuvarande applikationer i de två kommunerna kan bli gemensamma för att nå så hög gemensam kostnadseffektivitet som möjligt. Ramuppdraget beskriver mer detaljerat kommunernas uppdrag till samverkansnämnd It och It-enheten. It-samverkan gäller både utveckling och drift och detta beskrivs av ramuppdraget för Ramuppdraget har tagits fram av It-strateg och bygger i stora drag på det arbetssätt som It haft sedan 2010 och tidigare It-stödsavtal. It-forum i båda kommunerna samt It-enheten har varit med och påverkat innehållet. Ramuppdraget har en bilaga som beskriver de funktionella krav som finns utifrån It-support och It-stöd. Ramuppdraget har förtydligats i flera delar, kraven på åtgärdstid från It-enheten har skärpts i dialog med It-chef. Bland utvecklingsärendena har breddinförande av ny version av Microsoft Office störst ekonomisk påverkan. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för ramuppdrag IT 2017 Beslut lämnas till Tranemo kommun Kanslichef Servicechef Författningshandboken Pehr Johansson Kanslichef Fredrik Nilströmer IT-strateg

3 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för Ramuppdrag It 2017 ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: "[Klicka här och skriv namn]" GÄLLER TILL OCH MED: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ]"

4 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

5 Innehåll Bakgrund...4 Syfte...4 Inledning...4 Molntjänster...5 Förändringar från tidigare ramuppdrag...5 It och relation med fastighetsägare...5 Datakommunikation...5 Installationer i fastighet...5 Reservkraft, kyla och brandskydd...5 System för ärenderegistrering It...6 Driftmeddelanden...6 Incidentrapportering...6 Val samt avrop av terminaltyper och registerhållning...6 Avslut och eventuellt utköp av utrustning...7 Hantering av utrustning utifrån informationssäkerhet vid försäljning...7 Beskrivning av applikationer (verksamhetssystem)...8 Bilagor Bilaga 1: Krav och funktionsbeskrivning för It-support och It-stöd 3

6 Bakgrund Kommunerna Tranemo och Ulricehamn har sedan flera år en samverkan kring It-frågor. Syfte Ramuppdraget är beställningen till samverkansnämnd It från Tranemo och Ulricehamns kommuner utifrån It-samverkan. Ramuppdraget beskriver hur förhållningssättet mellan kommunerna och It-enheten ska fungera. Inledning It är ansvarigt för att tillsammans med verksamheterna och med upphandling sköta de avtalsområden som ligger inom ramuppdraget. Till dessa områden räknas i första hand det som It själva är systemägare för dvs. teknisk It-infrastruktur (se nästa stycke) inkl. fast och mobil telefoni. It är också tillsammans med verksamheterna ansvariga för att avropsbara avtal finns för produktförsörjning inom området för t ex skrivare, kopiatorer, datorarbetsplatser, skoldatorer, mobila enheter som smartphones och surfplattor. It:s kompetenser krävs även i de upphandlingar som verksamheterna genomför. Här ska It medverka vid behov. Till teknisk It-infrastruktur räknas nätverk (aktiv utrustning inkl. UPS, mjukvara och kommunikation till Internet, plattform för fjärråtkomst/distansarbete), telefonväxel inkl. hänvisningssystem, e-postsystem, office-svit med chat-program, katalogtjänst (den användare loggar in och tilldelas behörighet i), struktur för lagring (av filer) samt system för säkerhetskopiering och serverrum med reservkraft (UPS). It räknas som systemägare för teknisk It-infrastruktur (TIS). Ändringar i ramuppdrag och sk. utvecklingsärenden/projekt Större ändringar i detta ramuppdrag sker en eller vid akuta behov (lagändring) max två gånger om året. Förslag på ändringar förs genom processen för beställar-it dvs. bereds av Itforum utveckling och lyfts vidare till It-styrgrupp, för att slutligen föras vidare för politisk behandling i resp. kommunstyrelse där ramuppdrag och prislista fastställs. Som större ändring räknas ny funktion, It-tjänst eller nytt applikationsavtal/tillägg till befintligt avtal. Mindre förändringar utifrån detta ramuppdrag och dess beskrivningar kommer att ske hela tiden, dock kan en mindre ändring aldrig betyda att kostnaden för kommunerna eller It påverkas. Ej heller kan en förändring av It-tjänst ske vilket skulle betyda omfattande förändringar av de arbetssätt som använts inom kommunerna under en längre tid. Denna typ av förändringar måste gå via It-styrgrupp. Detta är definitionen av vad ett utvecklingsärende/projekt är: Leder ett förslag till påverkan ekonomi och påverkan verksamhet så är det ett utvecklingsärende om det inte ryms inom en aktivitet som redan pågår eller beslutats sedan tidigare. It-styrgrupp/kommunchef beslutar om ett utvecklingsärende kan hanteras 4

7 tjänstemannavägen eller om det ska gå in i budgetprocess/ramuppdrag. Utvärdering av ny teknik sk. pilotprojekt ska även de passera It-forum utveckling och förses med ett uppdrag utifrån vilket de finansieras och utvärderas. Detta gäller både för It och för övriga verksamheter. När det gäller utvärdering av ny smartphone eller t ex ny version av Office-svit kan man säga att detta ingår som en del av uppdraget att tillhandahålla en befintlig funktion/ittjänst/produkt. Detta gäller så länge utvärderingen kan göras via avrop inom upphandlade avtal. Molntjänster Vid övergång till molntjänst är det viktigt att parterna (It + verksamhet) samråder. Det är viktigt att både säkerhetsmässiga (knutna till kommunens förmåga), verksamhetsmässiga, Ittekniska och de juridiska aspekterna ses över innan en förändring igångsätts. Förändringar från tidigare ramuppdrag (2016) -Inledningen har omarbetats för att bli mer distinkt. -Avslut och eventuellt utköp av utrustning har förtydligats. -Utvecklingsuppdrag har flyttats från detta dokument till bilaga 1 för att skapa ett än mer tydligt uppdrag till samverkansnämnd It. It och relation med fastighetsägare För att få en smidighet i arbetet krävs en god dialog mellan It och resp. fastighetsägare vid förändringar. It ska kallas av fastighetsägaren till projektmöten när så behövs. Datakommunikation För att It-stöd ska fungera krävs att It till varje verksamhetsadress har fast nätverksanslutning. Fiber fram till verksamhetsadress bekostas av resp. kommun i samband med etablering. Likaså fast nät i byggnad (data+el). Installationer i fastighet It talar om vad för skåp, stativ eller liknande som önskas. It ska vare sig montera eller anvisa var fast installation ska ske i byggnad. Detta åvilar fastighetsägaren. It monterar sedan aktiv utrustning i dessa av fastighet monterade skåp/stativ. Reservkraft, kyla och brandskydd Det finns inga krav på lokal reservkraft utifrån It-stöd på någon verksamhetsadress. Undantagen är: Kommunkontoret Tranemo och Stadshuset Ulricehamn som även är ledningsplatser vid kommunernas krishantering Knutpunkter i kommunnät och driftplatser måste prioriteras avseende UPS. Detta för att delar av kommunnät inte ska slås ut vid kortare lokalt strömavbrott i knutpunkt. Fyra timmars driftreserv är tillfyllest för knutpunkt. För driftplats krävs även reservkraft matad med diesel som ständigt är beredd att utan manuell betjäning gå in och ta över 5

8 spänningsmatningen till driftplats. Kylanläggning tillhandahålls av fastighetsägaren. It har rätt att påverka utformningen av denna. Brandskydd tillhandahålls av fastighetsägaren. It har rätt att påverka utformningen av detta. Dessa installationer ska uppfylla de krav som för närvarande ställs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller motsvarande krav som blivit gängse praxis. System för ärenderegistrering It Det helpdesksystem som It använder ska kunna användas av övriga verksamheter om så önskas. Detta kräver givetvis överenskommelser med It utifrån resurs/kostnad. It är systemägare för detta system. I nuläget (161124) utreds kostnaden för att ändra grundinställningarna i Nilex för att möjliggöra att fler verksamheter kan använda Nilex. Behov finns dokumenterade i flera verksamheter kring att kunna börja använda Nilex. Driftmeddelanden It ska använda kommunernas resp. Intranät (eller den plats som kommunerna anvisar) som plats för sin information som driftinformation, tjänster, avtal och priser. Incidentrapportering It ska självständigt rapportera It-incident på det sätt som kommunerna anvisar. De kommunala verksamheterna rapporterar incidenter för sin verksamhet. Val samt avrop av terminaltyper och registerhållning Kommunerna eftersträvar ett definierat utbud av datorer, smartphones och surfplattor. Detta utbud förvaltas av It utifrån arbetet i It-forum drift. Den ram som finns för detta arbete är de upphandlade avtal till vilka kommunerna är avropsberättigade. Alla inköp av denna typ av utrustning ska skötas av It eller ske med It:s kännedom. Vid val av utrustning ska utrustning med en längre livstid prioriteras framför utrustning med kortare kalkylerad livslängd (tillverkarens standardgaranti). Detta för att uppnå en balans mellan konsekvens för miljö och konsekvens för ekonomi. All utrustning som kan lagra information ska utan undantag registerhållas av It. Vidare ska arbetet kring produktförsörjning vara i balans med krav på god ekonomisk hushållning. Datorarbetsplats (stationär/bärbar), skrivare/kopiatorer, skärmar ska väljas utifrån krav på en teknisk livslängd av tre år. Denna typ av utrustning hyrs ut till verksamheterna mot kapitalkostnad. Fakturering It fakturerar prylar/tjänster som t ex USB-minnen andra åtaganden (t ex persontid) etc löpande 6

9 It fakturerar It-stöd/fast telefoni/applikation varje tertial (jan-maj-sep) (det pågår utveckling kring förtydligande av It-stödskostnaderna samt framtagande av en effektivare fakturering med hjälp av QlikView). It fakturerar central kostnad en gång per år De debiteringsunderlag som levereras med It-fakturor avseende funktion/utrustning ska (på sikt) upplysa om vad som förändras från tidigare faktura utifrån funktion/utrustning. Fakturering sker ned på enhetsnivå utifrån kommunernas gottfinnande. Kommunernas verksamheter är ansvariga för att uppdatera inventarieregistret (tillhandahållet av It) vid personalomsättning eller flytt. It är ansvariga för att se till att bara aktiv (levererad) utrustning debiteras (se till att inaktiv utrustning avförs utan dröjsmål). Utrangerad utrustning ägs av It och hämtas av It. Uttjänt smartphone/surfplatta returneras till It för miljöåtervinning. It har rätt att tillämpa uppsägningstid/bindningstid för tjänst när det ligger finansiering av produkt i avtalet. När kund önskar säga upp utrustning i förtid (där utrustning ligger på finans) försöker It fördela om en utrustning till annan kund, dock ligger kostnaden kvar på den nuvarande kostnadsbäraren (kund) till dess att omfördelning av utrustning skett. Vid stöld (eller annan försäkringsskada) av utrustning sköter den som har arbetsmiljöansvaret för resp. lokal polisanmälan av It:s utrustning. Dialog sker sedan med It utifrån hur skadan kan regleras. En uppsagd applikation debiteras inte från och med kommande tertial. En ny applikation debiteras från och med kommande tertial. Debitering av applikation inleds och pågår så länge applikationen är installerad på en eller flera servrar hos It. Avslut och eventuellt utköp av utrustning Utrustning som ligger på hyra (utrustning i aktivt finansavtal/eller i aktiv investering) ska inte* köpas ut. *Försäljning av begagnad dator eller annan utrustning till personal kan bli föremål för förmånsbeskattning. För att undvika förmånsbeskattning finns krav på marknadsmässig prissättning av begagnad utrustning. Detta gör att personals utköp blir ointressant (priserna blir för höga). Den anställde kan lika gärna köpa en dator privat, ny eller begagnad och få garanti, vilket aldrig en kommun kan ge. Av skattemässiga skäl (ovan) kan endast elev köpa ut sin utrustning. Detta kan först ske när utrustningen lossköpts av kommunen från ev. finansavtal. Faktura eller kvitto ska ställas ut från kommunen till köparen som bevis för att inventarie övergått i privat ägo. Detta då kommunernas logotyp finns på utrustningen. Hantering av utrustning utifrån informationssäkerhet vid försäljning Viktig regel: Vid utköp har elev bara rätt att köpa loss den utrustning han/hon stadigvarande använt under utrustningens livslängd vid kommunen. Detta för att säkerställa att annan persons brev/arbetsmaterial INTE finns på utrustningen. All It-relaterad utrustning som använts vid kommunerna ska raderas av certifierad 7

10 leverantör innan vidareförsäljning till någon annan än den ursprungliga användaren sker. Protokoll för radering ska kunna uppvisas vid anmodan. I övrigt beskrivs krav på denna hantering av kommunernas resp. It-säkerhetspolicy. Beskrivning av applikationer (verksamhetssystem) Applikationsavtal tas fram av It tillsammans med resp. systemägare för de system som kommunerna prioriterar som samhällsviktiga. För mindre system kan det räcka med en kostnadsbeskrivning. En uppdaterad lista över prioriterade system ajourhålls av It-forum utveckling i dialog med säkerhetssamordnare. Av dessa avtal ska framgå: Verksamhetens ansvar (arbetsuppgifter utifrån systemförvaltning) It:s ansvar (arbetsuppgifter utifrån teknisk systemförvaltning) Systemskiss som beskriver de olika komponenterna i relation till varandra Kostnad för It-drift nedbruten på: Lagring Backup Serverresurs Maskinhall Integration Databas Support (personalkostnad): Driftresurs upprätthållande av drift (definition: allt fortsätter som det är nu, endast säkerhetsuppdateringar av nuvarande versioner läses in, säkerhetskopiering och övervakning sker etc) Stödresurs till systemförvaltning (definition: det som behövs ytterligare för att göra det kund behöver ha stöd med dvs. arbetsuppgifterna utifrån systemförvaltning). Kostnaderna räknas fram utifrån en matematisk schablonmodell som tagits fram av kommunernas ekonomer och It tillsammans. It:s tidredovisning kan användas som stöd, vid utvecklingen av avtalen framöver, dock kommer förmodligen kostnad att nycklas ut över systemen i startläget. Kostnad för It-stöd, telefoni och applikationsdrift beskrivs i prislista. 8

11 Krav och funktionsbeskrivning för It-support och It-stöd Bilaga 1 De olika ärenden som anmäls till It ska av It klassificeras i någon av följande ärendetyper: Beställning avser kunds beställning av utrustning, behörighet eller funktion Användarstöd avser kunds upplevelse av att behöva stöd Felanmälan avser kunds upplevelse av att en It-tjänst inte fungerar Givetvis kan interna ärendetyper användas för It:s eget bruk t ex för förvaltning av teknisk Itinfrastruktur. Inkommer ärende via telefon ska ärende registreras och hanteras i första kontakt med It. Vid pågående ärende kan kund kontakta tekniker direkt. Ärenden inkomna per telefon i kategorierna användarstöd och felanmälan ska i möjligaste mån lösas av supporten vid första kontakt. Kan inte ärendet lösas inom rimlig tid får ärendet läggas till tekniker. Handläggningstider för ärendetyp ska hålla sig inom: Användarstöd Felanmälan 1 arbetsdag* (ärendet avslutat) 1 arbetsdag* (ärendet avslutat) *Vid Inte-funktion ska It sträva efter att lösa problem så fort som möjligt, helst inom samma arbetsdag, detta ska gå att följa upp. Inte-funktion innebär att en användare anser att en funktion enligt listan nedan inte fungerar. Till It-stöd räknas funktioner i tabellen nedan (hyra produkt inkl tjänst eller liknande), dessa funktioner prissätts som enskilda eller grupperade av It: Funktionellt krav Typ av tjänst Prenumeration/detaljer Förväntninga r på support Intefunktion, krav: avhjälpt inom en arbetsdag It-support Kommunerna önskar tillgång till It-support. Inkommer ärende via telefon ska ärende registreras och hanteras i första kontakt med It. Vid pågående ärende kan Tillgänglig 07:30-16:30 helgfria vardagar via telefon och e- post/ självregistrering Ej lunchstängt. - 9

12 kund kontakta tekniker direkt. Fredagar stänger supporten kl It-beredskap Kommunerna har beredskap från It utanför kontorstid. Personer i verksamheterna får tillgång till beredskapen dygnet runt via ett utvalt telefonnummer 365 dagar om året exklusive It-supports öppettider enligt ovan. - Kunna skriva ut rätt information Komma åt rätt information, baserat på personlig identifiering Spara information Återställa information Skydd av information Hyra 36 mån, med identifiering (follow-meprint) vid skrivare/kopiator (beroende på utrustning) för att möjliggöra att utskrifter kan följa användaren. Efter de första 36 månaderna sjunker kostnaden och utrustningen står kvar med endast ett serviceavtal och en kostnad från It för t ex nätverk utifrån roll som elev, anställd, förtroendevald, konsult eller liknande personuppgifter i katalog ska tvättas mot skatteverket personlig mapp eller i mapp utifrån tillhörighet i grupp It ska kunna återställa information som raderats, sparad i personlig/ gruppmapp sedan tidigare, sparad minst en dag i förväg virusskydd, brandvägg, antispam ska finnas, för - Ja, avser nätverksskrivar e - Ja - Ja - Ja - Ja 10

13 Trådlös åtkomst i byggnad Fast telefoni med hänvisningsstöd och integration till plattform för resfria möten samt chat, samtalskostnad ska ingå som flat-rate i anknytningskostnaden E-post med gruppkalenderfunktio n Ulricehamns kommun även skydd mot barnpornografi i nätverket (mot extra kostnad) Tjänst (hyra som förnyas med automatik), där så önskas, byggs mot beställning från verksamhet Integration mellan hänvisning/telefoni med personalsystem. Fast telefon på skrivbordet ska undvikas om användaren i tjänsten även har smartphone även för bokning av konferensrum, bilar mm - Ja - Ja - Ja Tillhandahålla plattform för guider och tips, även med processtöd Kallas Procydo. It förväntas använda plattformen för eget bruk (t ex supportguider) och bidra till dess gemensamma förvaltning Ja, tillhandahålla plattform Office-svit Prenumeration per användare för Word, Excel, Powerpoint, Outlook, Skype for business beroende på version användaren har på sin datorarbetsplats It förväntas hänvisa till guider från annan part. Ja, programmen ska fungera, även Office 2007 för de användare som har detta Mobil åtkomst för alla anställda till kommunens digitala resurser på distans med tvåfaktorsäkerhet BankId, SMS-biljett eller enigmamatris systemägare beslutar vilka verksamhetssystem som ska vara åtkomliga via tjänst It förväntas hänvisa till guider Ja, full support på kommunägd datorarbetsplats 11

14 Distribution av programvaror till datorarbetsplats - Ja Skoldatorer ska kunna hanteras av skolans personal, utan stöd av It om så önskas mot en lägre kostnad Hyra 36 månader med möjlighet till lossköp mot restvärde, möjlighet att sedan behålla dem i verksamhet Stöd kring upphandling och registerhållning, funktion i trådlöst nät (separat beställning) Trådlöst nät ska fungera Mobil telefoni (mobil terminal köps) tillhandahålls genom ett uppdaterat modellutbud detta gäller även surfplattor (hyrs) SIM-kort/abonnemang tills vidare hanteras i dialog med resp. kommun Support kring E-postsynk och mobilt bredband. Ej för appar - Genom webbsida visa hur mobiltäckningen ser ut i kommunerna Samverka med t ex renhållningen inom kommunerna (läs sopbilar) aktualiseras t ex i samband med upphandling av mobiltrafik. Obs! Kan komma att kräva avtal med utförare = extra kostnad. Tjänst på webb tillhandahålls av annan part Nej Datorarbetsplats tillhandahålls genom ett uppdaterat modellutbud Tjänst (hyra som förnyas automatiskt med ny hårdvara efter mån) It ska ge service på plats eller på distans beroende på Ja Fysisk flytt av datorutrustning på plats Engångstjänst - - Korttidshyra bärbar Pc Engångstjänst - Ja Introduktion surfplatta gäller grupper Manuellt upplägg av funktionsadress (epost) Engångstjänst - - Engångstjänst

15 Ansökan användarkonto för ej anställd Engångstjänst - - Grundläggande tillgänglighetskrav till funktioner Det ska eftersträvas en teknisk tillgänglighet till Itfunktionerna i denna tabell till 99,45% av tiden på ett år. Det skapar utrymme för ett servicefönster per månad á fyra timmar. Tid för oplanerade strömavbrott räknas ej. Denna siffra bör kunna följas upp per verksamhetsadress/funktio n enligt ovan. - - Ramuppdrag utveckling Följande aktiviteter planeras 2017, klassade som utveckling där It-enheten är behjälplig: Plattform för e-tjänster, förstudie med interna resurser bedrivs Ev igångsättande Låg påverkan på It förmodas under förstudie. E-arkiv, gemensam arkivarie. Ingen påverkan på It-enheten. Appar för Treserva, Ulricehamn, eventuellt införande 2017, påverkan på It går ej att uppskatta, förmodas mycket liten. ÄBIC/IBIC-modul i Treserva införs så snart klar från leverantör, påverkan på It går ej att uppskatta, förmodas mycket liten. Införande Incidentrapporteringssystem KIA från AFA försäkring vid båda kommunerna. Påverkan på It utifrån integration med Personec i Ulricehamn och Tranemo. Annars mycket liten påverkan på It. Breddinförande av Office 2013/365. Påverkan på It utifrån utrullning av nya Officeprogram inkl Skype for business. Inleds under Totalt räknar It med 100h arbete för förberedelser och att rulla ut licenserna. Dock tillkommer mycket tid utifrån att hänvisa användarna rätt (till guider och tips) när man behöver stöd. Byte av ärende och dokumenthanteringssystem för MSB. Upphandling och införande under Påverkan på It kan inte uppskattas i nuläget. Pilot välfärdsteknologi, välfärd Ulricehamn. Pilotdrift kan leda till enstaka frågeställningar till It. Ej klart i nuläget om det blir några piloter. Införande E-tjänst för grävtillstånd och TA-plan, Ulricehamn och Tranemo. Som tjänsten är beskriven leder detta inte till påverkan på It-enhet. Införande TES inom andra verksamheter (välfärd Ulricehamn). Ingen påverkan på Itenhet, annat än vid beställning av ytterligare SmartPhones. Införande av modulen Marknadsplats i Raindance (Ulricehamn), mycket liten påverkan på It förmodas. Fortsatt införande av VISER larmsystem för Särskilt boende Hjälmå (Tranemo 13

16 kommun). Befintligt system, men fortsatt påverkan på It utifrån uppsättande av ytterligare trådlösa nät. Övergång till nya Sjunet, ersätter kommunikationstorget som används för kommunikation mellan kommunen, VGRegion och Inera. Påverkan på It har inte kunnat bedömas. Ny webbkarta för besökare baserad på HaJK-map, är en pilot som genomförs av Tranemo kommun där Ulricehamns MSB-enhet deltar. Påverkan på It-enheten motsvaras av fem dagars arbete för uppsättning av det som behövs utifrån teknik för piloten. Införande av Hjälpmedelsmodul för Treserva, är en ny modul för Omsorgssystemet i Ulricehamns kommun. Påverkan på It bedömns som låg. Införande av Jämföreslsetjänst på Webben, är nya moduler i Stratsys för Ulricehamns kommun. Påverkan på It bedöms som låg. Ny version av bostadsanpassningsprogram, behovet avser både Ulricehamns och Tranemo kommuner. Den nya versionen är en molntjänst vilket kräver en analys utifrån informationssäkerhet före drifttagande. Påverkan på It bedöms som låg. Fråga kring införande av MDM (mobility device management) för Smartphones honom sektor Välfärd och omsorgssektionens verksamheter har diskuterats. Dock anser verksamheterna att man i nuläget klarar av att hantera sina Smartphones själva utifrån uppdatering och installation av appar. Utveckling It-enheten 2017 Byte Switchar i ett flertal byggnader 1,5Mnkr 14

17 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Detaljplan för Blidsberg 30:1 granskningsskede Dnr 2016/141 Sammanfattning Fastigheten Blidsberg 30:1 är planlagt för samlingslokal men ska nu planläggas för bostäder. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Planbeskrivning-Blidsberg 30:1 granskning 3 Samrådsredogörelse för Blidsberg 30:1 4 Plankarta Blidsberg 30:1 granskning Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Detaljplan för Blidsberg 30:1 går ut på granskning.

18 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse detaljplan för Blidsberg 30:1 granskningsskede Diarienummer 2016/141, löpnummer 4020/2016 Sammanfattning Fastigheten Blidsberg 30:1 är planlagt för samlingslokal men ska nu planläggas för bostäder. Förvaltningens förslag till beslut Detaljplan för Blidsberg 30:1 går ut på granskning. Ärendet Fastigheten Blidsberg 30:1 har varit planlagt för samlingslokal och är i privat ägo. Fastighetsägaren har begärt att kommunen tar fram en ny detaljplan för att möjliggöra en ombyggnation av befintlig byggnad till ett flerbostadshus. Planarbetet har tagit hänsyn till bl.a. trafikbuller och transportled för farligt gods. Efter samrådsskedet togs en riskanalys fram för området och finns som bilaga till detaljplanen. Beslutsunderlag 1 Planbeskrivning-Blidsberg 30_1 granskning 2 Samrådsredogörelse för Blidsberg 30_1 3 Plankarta Blidsberg 30_1 granskning Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Dennis Bengtsson Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten Sektor miljö- och samhällsbyggnad

19 Detaljplan för Foto: MSB, 2015 Blidsberg 30:1 Blidsberg i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Normalt planförfarande enl. 5 kap 7 enligt PBL 2010:900 Diarienummer: KS 2016/141 och MSB Upprättad: Reviderad: Granskningshandling Miljö och samhällsbyggnad TELEFON E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

20 2 (24)

21 Innehåll HANDLINGAR... 7 INLEDNING... 7 Planens förenlighet med kap 3, 4 och 5 miljöbalken...7 Syfte och huvuddrag...8 Process...8 Plandata...8 Läge... 8 Areal... 8 Markägande... 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 8 Översiktsplan...8 Detaljplan...9 Riksintresse kulturmiljövård...9 Riksintresse naturvård...9 Tomtindelning Vattenskyddsområde Strandskydd FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Staket, häck eller liknande Geoteknik (figur 2) Markföroreningar Historik Radon Risk för höga vattenstånd Naturvärden Kulturmiljövärden Fornlämningar Ekosystemtjänster Bebyggelse och service (24)

22 Bebyggelse Skola, varuaffär, vård Friytor Rekreation Gator och trafik Gatunät och trafik Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Parkering Störningar Buller Farligt gods Tillgänglighet inom fastighet Miljökvalitetsnormer Teknisk försörjning Vatten och avlopp El, tele, opto, bredband och fjärrvärme Avfall Dagvatten FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Natur och kultur Mark, vegetation och naturvärden Kulturmiljövärden Bebyggelse Placering och utformning Tillgänglighet Trygghet Friytor Rekreation Strandskydd Gator och trafik Gatunät och trafik (24)

23 Utfart och staket Gång- och cykelvägar Parkering Störningar Buller Farligt gods Teknisk försörjning Vatten och avlopp El, tele, bredband och värme Dag- och dräneringsvatten BEHOVSBEDÖMNING Behovsbedömning Artskyddsförordning KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer för vatten Nollalternativ Störningar från industriverksamheten Naturvärden Kulturmiljövärden Strandskydd Dagvattenhantering, avlopp Trafik Buller GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning Avtal m.m Fastighetsrättsliga frågor (24)

24 Markförsörjning Allmän platsmark och huvudmannaskap Kvartersmark Fastighetsbildning m.m Förändring av fastighetsindelningen Servitut/ledningsrätt Gemensamhetsanläggningar Ekonomiska frågor Planekonomi Anslutningsavgift för vatten, avlopp, dag- och dränvatten Gatukostnader Planavtal Övriga avgifter Inlösen och ersättning Tekniska frågor Väg och trafik Vatten och avlopp Dag- och dräneringsvatten El/tele och uppvärmning Tekniska utredningar Genomförandebeskrivningsrättsverkan ARBETSGRUPP (24)

25 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Blidsberg 30:1 Blidsberg Ulricehamns kommun Västra Götalands län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1: 500 (A3) planbeskrivning med konsekvens- och genomförandebeskrivning samrådsredogörelse Övriga handlingar/ utredningar: trafikbullerutredning riskanalys geoteknisk undersökning INLEDNING Planens förenlighet med kap 3, 4 och 5 miljöbalken Planen bedöms vara förenlig med kap 3 miljöbalken, som rör grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Ändrad markanvändning som möjliggör om-, till- samt nybyggnation på redan exploaterat markområde är ett effektivt sätt att hushålla med mark. Kapitel 4 miljöbalken behandlar Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Planområdet berörs inte av något av dessa områden. Detaljplaneområdet omfattas därmed inte av kapitel 4. Enligt kapitel 5 miljöbalken ska kommuner och myndigheter säkerställa att uppställda miljökvalitetsnormer iakttas. Ändring av användning från samlingslokal till bostäder bedöms inte orsaka att miljökvalitetsnorm för vattenkvalitet överskrids. Den trafikmängd som ändamålet generar, jämfört med tidigare användning, bedöms inte heller ha någon större betydelse för varken bullernivån eller luftkvaliteten. 7 (24)

26 Syfte och huvuddrag Detaljplanearbetets syfte är att ändra användning från samlingslokal till bostäder. Detta för att möjliggöra en ombyggnation av befintlig byggnad till lägenheter samt att säkerställa en utomhusmiljö bättre anpassad för bostäder. Process Planprocessen för detaljplanen genomförs med normalt planförfarande enligt 5 kap 7 planoch bygglagen (PBL 2010:900). Myndigheter, fastighetsägare, föreningar, enskilda m fl. som har ett väsentligt intresse av planen ska beredas tillfälle till samråd. Synpunkter på planen kan lämnas flera gånger under planprocessen. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna. Eventuellt reviderat planförslag går sedan till Kommunstyrelsen för antagande. Plandata Läge Planområdet ligger centralt i Blidsbergs tätort, intill Rv 46, ca 150 meter från Basta kvarn och intilliggande närbutik som ligger nordöst om planområdet. Cirka 35 meter väst om fastigheten går banvallen Falköping- Ulricehamn. Mellan banvallen och fastigheten ligger en oexploaterad remsa av växtlighet som ägs av kommunen. Både i norr och i söder gränsas fastigheten av privata tomter med enfamiljshus. (figur 1) Areal Fastigheten har en area på kvm. Figur 1: Översikt Markägande Fastigheten är privatägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Det finns ingen särskild riktlinje i den gällande översiktsplan (antagen ) för Blidsbergs bebyggelseutveckling. Däremot uppmuntrar översiktsplanen att befintlig infrastruktur, service och teknisk försörjning utnyttjas vid bebyggelseutvecklingen. Ett brett utbud av bostäder ska eftersträvas (Översiktsplan för Ulricehamns kommun, s. 61). Även blandade upplåtelseformer eftersträvas inom varje nytt bostadsområde eller i befintliga områden där kompletterande bebyggelse tillkommer (Översiktsplan för Ulricehamns 8 (24)

27 kommun, s.31). Naturområden och funktioner av betydelse för den biologiska mångfalden ska bevaras (Översiktsplan för Ulricehamns kommun, s. 39). Bedömning: Blidsberg 30:1 har bra tillgång till kommunikation, service samt kommunalt vatten och avlopp. Ombyggnation av fastigheten syftar till att skapa hyreslägenheter i en ort som domineras av villabebyggelse. Detaljplanearbete avseende ombyggnation av Blidsberg 30:1 bedöms därför vara i enlighet med översiktsplanens intentioner. Detaljplan Enligt gällande detaljplan från 1984 får envåningshus med ändamålet samlingslokal uppföras på fastigheten Blidsberg 30:1. Bedömning: För att utföra ombyggnation av befintlig byggnad till flerfamiljshus krävs att en ny detaljplan tas fram. Riksintresse kulturmiljövård Ätrans dalgång, som innefattar Blidsberg 30:1, är utpekad som riksintresse för kulturmiljövård. Dalgångsbygden har enligt Länsstyrelsen 1 haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Syd- och Mellansverige. Den avspeglar ett mycket långt kontinuerligt landskapsutnyttjande. Rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder förekommer i Ätradalen bestående av boplatser, gravar, hällristningar m.m. Ätradalens riksintresse för kulturmiljövård skyddas enligt miljöbalken 3:6. Bedömning: Ombyggnation av befintlig byggnad eller nybyggnation bedöms inte ha någon negativ påverkan på riksintresset. Skulle misstanke om fornlämningsfynd uppstå ska Länsstyrelsen kontaktas omedelbart. Riksintresse naturvård Ätradalen är även klassad som riksintresse för naturvård. Dalgången är, enligt Länsstyrelsen 2, representativt odlingslandskap, med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Det råder en rik flora med flera rödlistade arter. Det finns, längs Ätradalen, även en mångfald geomorfologiska former som speglar isavsmältningens förlopp och landskapets utveckling. Ätradalens rikkärr och rika källkärr är representativa för den naturgeografiska regionen. Bedömning: Ombyggnation av befintlig byggnad eller nybyggnation bedöms inte ha någon negativ påverkan på riksintresset. 1 ( ) 2 ( ) 9 (24)

28 Tomtindelning Fastigheten omfattas inte av någon tomtindelning. Vattenskyddsområde Trots att Ätran inte är utpekad som primär, sekundär eller tertiär vattenskyddsområde har vattenförekomsten en hög skyddsnivå. Den är utpekad som potentiell vattentäkt enligt gällande översiktsplan 3. Bedömning: Ombyggnation av befintlig byggnad eller nybyggnation bedöms inte ha någon negativ påverkan på Ätran ur vattenskyddsperspektiv. Strandskydd Enligt 7 kapitlet Miljöbalken råder ett generellt strandskydd 100 meter vid sjöar och vattendrag för att tillgodose allmänhetens tillgång till friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Större delen av strandskyddet i Blidsberg är upphävt sedan tidigare när området detaljplanerades. Strandskyddet återinträder om detaljplanen ersätts med en ny detaljplan, vilket gäller även för Blidsberg 30:1. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Marken inom fastigheten sluttar mot Ätran i öst. En stor del av fastigheten utgörs av hårdgjorda ytor, vilket innebär att vattnet på dessa ytor inte kan infiltreras lokalt utan belastar antingen de anslutna dagvattenledningarna eller Ätran. Vid fastighetens södra gräns finns ett dräneringsdike. Vid diket finns det fem träd varav fyra av dem är björkar. Samtliga är äldre träd som uppskattningsvis har en diameter på ca 50 cm. Björkar har generellt en stark vattenuppsugande förmåga. Staket, häck eller liknande Mot Rv 46 är fastighetens gräns försedd med lågt staket, med undantag för utfart. I norr gränsas fastigheten av grannens häckar. Geoteknik (figur 2) Det finns ingen genomförd geoteknisk undersökning för planområdet. Däremot finns det en översiktlig geoteknisk undersökning genomförd av Kjessler & Mannerstråle AB under 1980 över flera andra områden i Blidsberg. Ett område (område I) omfattar den remsa med växtlighet som gränsas mot Blidsberg 30:1. Här har två punkter undersökts varav den norra ligger i jämn höjd som den befintliga byggnaden på Blidsberg 30:1, ca 40 meter bort. Ett 3 ( ) 10 (24)

29 annat område (område II) som omfattas av undersökningen ligger längs Rv 46, ca meter norr om fastigheten där tre punkter (punkt 3-5) har undersökts. (figur 2) Undersökningen av den norra punkt (punkt 2 i figur 2) som ligger närmast byggnaden visar silt och lera i ytskikten och därunder tämligen fast lagrad siltig sand. Borrstopp uppnåddes i denna punkt på ca 3,5 meter djup sannolikt mot berg eller hård morän. För den södra punkten (punkt 1 i figur 2) inträffade borrstoppet på ca 2 meter djup, antagligen i hård morän. Här kan således relativt tunna lösa lager förekomma men det är också möjligt att ett högt vattenstånd medfört det låga motståndet. Enligt undersökningsrapporten är område I relativt gynnsamt ur grundläggningssynpunkt och kan utnyttjas för lätt och medeltung bebyggelse. Normalt, med 1980-talets standard, kan grundläggning ske på utbredda plattor med grundtryck av 0,1 0,2 MPa. Med tanke på att lösa ytlager kan förekomma föreslår rapporten att en mera detaljerad undersökning bör göras. Detta bekymmer är dock mindre, om inte obefintligt, då lösa ytlager inte tycks förekomma vid den norra punkten. Rapporten föreslår vidare att bebyggelse bör planeras utan källare då grundvattenytan ligger högt. Vad gäller område II utgörs undergrunden av något stenig sand, silt och grus med en mäktighet av 2,5 4,5 m delvis överlagrad av fyllnadsmassor (myllig silt) med en 0,5 1,0 m mäktighet. Fastheten är genomgående medelhög eller hög. Området anses gynnsamt för bebyggelse. Jordlagren är relativt fasta och grundläggning kan normalt ske på utbredda plattor med ett grundtryck av maximalt 0,2 0,3 MPa. Markföroreningar Det finns inte någon känd markförorening inom planområdet. Historik Fastigheten ägdes tidigare av Svenska Kyrkan och byggnaden användes som församlingshem. Radon Figur 2: provpunkter för delområde I o. II i geoteknisk undersökning från (24)

30 Fastigheten omfattas av högriskområde isälvsmaterial för radon. Risk för höga vattenstånd Enligt Trafikverkets broritning för bro som går över Ätran vid Fälletorpsvägen uppmäts en högsta vattennivå (HHW) på 183,80 och en lägsta vattennivå (LLW) på 182,30. Mätningarna är gjorda 1960 och på grund av ritningarnas ålder har en marginal på 50 cm lagts till på befintliga mätningar. Det innebär att högsta vattennivå (HHW) för Ätran uppskattas till 184,30. Nivåskillnad mellan Ätran vid högt vattenstånd och fastighetsgränsen är cirka 2 meter. Om Ätran skulle uppnå högsta vattennivå påverkar det inte planområdet. Vid framtida klimatförändringar bör inte vattennivån stiga så det påverkar planområdet. Men i kombination med att grundvattenytan ligger högt och planområdets närhet till Ätran planeras det för källarlös bebyggelse. Detta regleras i plankartan. Även om vattennivån i Ätran skulle stiga så mycket att bron blev översvämmad skulle vattennivån inte nå upp till byggnadens bottenvåning. Naturvärden En grön struktur kan bestå av både arealsmässigt stora grönområden och skogar men också av enskilda träd och mindre skogsdungar. Ur ett landskapsperspektiv är varje del, även ner till den enskilda trädindividen, viktig för att bland annat säkerställa spridningsvägar för organismer och för att bibehålla den biologiska mångfalden. Träden som finns inom planområdet har därför betydelse för riksintresset för naturvård och bör bevaras. Kulturmiljövärden Då planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård, Ätrans dalgång, är det angeläget att byggnadskaraktären i Blidsbergs tätort bibehålls. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är tjänster som gynnar vår hälsa och välmående. Dessa tjänster erbjuds gratis av naturen. I planområdet erbjuder de äldre lövträden flera ekosystemtjänster som t.ex. klimatreglering, vattenreglering, luftrening, mm. Bebyggelse och service Bebyggelse Blidsberg har byggts och utvecklats utmed Rv 46. Bebyggelsen domineras av villor. I södra delen av Blidsberg finns ett litet industriområde. 12 (24)

31 Skola, varuaffär, vård Den kommunala förskolan Pastellen ligger ca 250 meter från fastigheten. Inom 1 km ligger Blidsbergs skola som tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 6. På andra sidan Rv 46 finns det samlad service i form av en bensinstation, närbutik och Café Basta kvarn. Avståndet till bensinstationen är ca 100 meter. Den närmaste vårdcentralen ligger i Dalum. Friytor Rekreation Mitt emot Blidsberg 30:1, på andra sidan Rv 46, kan man vandra på både Redvägsleden och Pilgrimsleden. Redvägsleden leder till det välbesökta naturreservatet Baktrågen som ligger ca 400 meter öster om Basta Kvarn. (figur 3) I skogsområdet mellan Rv 46 och vägen mot Storegården och Bygdegård i Blidsbergs norra del finns det motionsspår. Även banvallen är populär för löpning, cykling och promenader. Figur 3: vandringsleder kring planområdet Gator och trafik Gatunät och trafik Rv 46 går igenom hela Blidsbergs tätort och är dominerad av genomfartstrafik. Hastighetsgränsen inom tätorten är 50 km/h. Gång- och cykelvägar Trottoaren längs Rv 46 utanför fastigheten leder norrut till ett övergångsställe där man kan ta sig över vägen till Basta kvarn med samlad service. Banvallen Falköping - Ulricehamn ligger väster om fastigheten. Kollektivtrafik Regional buss nr 209/208 körs regelbundet mellan Falköping och Ulricehamn. Fastigheten ligger mellan två busshållplatser. Avstånden till hållplatserna är mindre än 200 m. Parkering Planområdets södra del domineras av en parkeringsyta på ca 550 kvm som bedöms kunna erbjuda ca 20 parkeringsplatser. 13 (24)

32 Störningar Buller I samband med detaljplanearbetet har Brekke & Strand Akustik AB tagit fram en bullerutredning, daterad Utredningen visar att fastigheten är utsatt för trafikbuller. Större delen av tomten har en ekvivalent ljudnivå som överstiger 50 dba och maximal ljudnivå över 70 dba. (figur 4, 5). På bottenplan har fasaden mot vägen en ekvivalent ljudnivå som överstiger 55 dba och maximal ljudnivå upp till 76 dba. Större delen av fasaden på bottenplan mot norr har en ekvivalentnivå mellan 48 och 54 dba och maximal ljudnivå på 73 dba. Fasaden mot söder har ett liknande resultat med ekvivalentnivå mellan 43 och 57 dba samt maximal ljudnivå på 74 dba. (figur 6, 7) Vid övre plan har fasaden mot norr en ekvivalent ljudnivå på 55 dba och maximal ljudnivå på 73 dba (figur 8, 9). För mer information se den medföljande bullerutredningen. 14 (24)

33 Figur 4: ekvivalent ljudnivå över planområdet Figur 5: maximal ljudnivå över planområdet Figur 6: ekvivalent ljudnivå vid fasader, bottenplan (Norr ligger på bildens högra sida.) Figur 7: maximal ljudnivå vid fasader, bottenplan (Norr ligger på bildens högra sida) Figur 8: ekvivalent ljudnivå vid fasader, övreplan (Norr ligger på bildens högra sida.) Figur 9: maximal ljudnivå vid fasader, övreplan (Norr ligger på bildens högra sida.) 15 (24)

34 Farligt gods Planområdet är beläget intill Rv 46 vilket är en primär transportled för farligt gods. Ulricehamns kommun har gett COWI AB i uppdrag att utföra en kvantitativ riskanalys med avseende på transporter av farligt gods förbi studerat område. Riskutredningen syftar till att utreda förutsättningar för etablering samt vilka tekniska skyddsåtgärder som eventuellt behöver vidtas i detaljplan och byggskede för att kunna tillåta bostäder i planområdet. Syftet med riskanalysen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla för studerat planområde. Genom en riskanalys kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och eventuella skyddsåtgärder kan därmed rekommenderas. Riskanalysen visar att samhällsrisken och individrisken hamnar, enligt kriterier från DNV, på nivåer där skyddsåtgärder skall vidtas om det är kostnadsmässigt rimligt. För mer information kring skyddsåtgärderna som föreslås läs under rubriken förslag till förändring eller se den medföljande riskanalysen. Tillgänglighet inom fastighet Den befintliga byggnaden saknar hiss. Ingången i söder är försedd med en ramp. Ingången i öst och i norr har en större nivåskillnad till marken och nås med trappor. Miljökvalitetsnormer Ändring av användning från samlingslokal till flerfamiljshus bedöms inte orsaka att miljökvalitetsnormen för vattenkvalitén överskrids. Den trafikmängd som ändamålen generar, jämfört med tidigare användning, bedöms inte heller ha någon större betydelse för varken bullernivå eller luftkvalitet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Ledningarna finns under Rv 46. El, tele, opto, bredband och fjärrvärme Det finns ett etablerat elnät som ägs av Vattenfall. Fibernät och bredband finns inte i direkt anslutning till planområdet utan ligger ca meter från fastighetsgränsen. Avfall Möjligheten till hämtning av hushållsavfall finns för fastigheten. Dagvatten Möjligheten till anslutning till dagvattenledningar finns vid fastighetens norra gräns. Troligtvis hamnar dagvattnet inom fastigheten i diket i söder och sedan rinner ut i Ätran genom vägtrumma under Rv 46. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Natur och kultur 16 (24)

35 Mark, vegetation och naturvärden De fem träden vid den befintliga parkeringsytans västra och södra gräns ska bevaras så långt det är möjligt. Björkar har generellt en bra vattenuppsugande förmåga vilken är av särskild betydelse för planområdet då en stor del av fastigheten utgörs av hårdgjorda ytor där infiltration inte kan ske. Bevarande av björkar bidrar till att minska översvämningsrisken av Ätran. Att planområdet omfattas av riksintresse för naturvård, Ätradalen, talar också för att träden bör bevaras. Bevarade träd underlättar djurlivets spridning från Ätradalen till omkringliggande gröna områden. Om träden måste tas bort rekommenderas följande behandling: En första åtgärd bör vara att undersöka om träden kan flyttas till en annan plats inom planområdet. Det fällda trädet bör läggas intakt på lämplig plats inom planområdet där det får genomgå naturlig nedbrytning. I andra hand ska stammen delas upp i så långa sektioner som möjligt och placeras på en gemensam plats inom planområdet. Det är viktigt att även grenar och lövverk sparas tillsammans med stamdelar. Är det inte möjligt att spara fällda träd inom planområdet bör de flyttas till av kommunen utpekade organismdepåer. Om trädfällning sker bör de kompenseras med nya träd som så långt som möjligt kompenserar det fulla värdet av trädet som fälldes gällande bland annat trädart, stamdiameter, krondiameter och ålder. Andra kompensationsåtgärder kan vara mulmholkar och fågelholkar. Grävarbeten bör inte ske närmare äldre träd än den yta som täcks av trädets krona plus 2 meter för att inte skada trädets rötter. Vegetationen inom en meter från fastighetens östra gräns ska inte skymma sikten och därmed påverka trafiksäkerheten utmed Rv 46. Sikten tre meter från vägkant rekommenderas vara minst 80 meter. Kulturmiljövärden Hustyp inom planområdet bör sträva efter att bibehålla Blidsberg bebyggelsekaraktär, det vill säga högst tvåvåningshus med snedtak. Bebyggelse Placering och utformning Planen tillåter placering av huvudbyggnad minst 4 meter ifrån fastighetsgränsen. Komplementbyggnad får placeras minst en meter från fastighetsgränsen. Placering av byggnader regleras också av ett huvudbyggnadsfritt område som sträcker sig 18 meter från Rv 46 vägkant. Utformningen av byggnader regleras genom tre planbestämmelser: Den första planbestämmelsen reglerar högsta nockhöjd på 198 meter över angivet nollplan. Den andra planbestämmelsen reglerar maximala byggnadsarea på tomten som uppgår till 25 % av fastighetsarean. Den tredje planbestämmelsen reglerar en minsta taklutning på 30 grader. Syftet med bestämmelserna är att främja byggnadsverk som passar in i den kringliggande 17 (24)

36 bebyggelsen som främst består av hus med sluttande tak. Bestämmelsen påverkar också möjligheten att uppföra hus med fler än två våningar. Tillgänglighet Fastighetens tillgänglighet i stort påverkas inte av planförslaget. Byggnadens tillgänglighet behöver säkerställas vid om- och tillbyggnation då byggnadens golvplan ligger högre än marknivå. Denna fråga prövas vid bygglovsansökan. Trygghet Idag är staketet mot Rv 46 lågt och utfarten helt öppen. Ett alternativ för att öka tryggheten på fastigheten är att anordna ett högre staket. För att öka tryggheten kan en grind uppföras för utfarten. Grinden ska placeras så långt in på fastigheten att bilar kan stanna mellan grinden och gång-och cykelväg. Grinden får inte heller öppnas ut över Rv 46 eller gång-och cykelvägen. Friytor Rekreation Till samtliga lägenheter bör det finnas tillhörande uteplatser eller gemensam uteplats där ljudnivån är acceptabel. Uteplatser bör ej heller uppföras mot leden, utan så långt från leden som möjligt. Detta regleras inte genom någon planbestämmelse. Strandskydd Då fastigheten ligger i redan ianspråktaget område saknar det återupptagna strandskyddet sin betydelse. Upphävande av strandskyddet i samband med detaljplanearbetet bedöms därför vara lämplig. Gator och trafik Gatunät och trafik Fastigheten ansluter till Rv 46. För Rv 46 finns ett säkerhetsavstånd på tre meter från vägkant. Inom säkerhetsavståndet får inga oeftergivliga föremål finnas. Med oeftergivliga föremål avses: Stolpar som inte är eftergivliga enligt standarden SS-EN (Se del Väg- och gatuutrustning ). Kommentar: Vägmärkesstolpar med diameter 63 mm och max. godstjocklek 3 mm kan betraktas som eftergivliga Träd med diameter >100 mm i brösthöjd Bropelare Kort betongfundament högre än 0,1 m Jordfast sten högre än 0,1 m El- och teleskåp Bergskärning med skrovlig yta Säkerhetavståndet regleras i plankartan med en bestämmelse under markens utnyttjande. 18 (24)

37 Utfart och staket Utfartsförbud ut mot Rv 46 regleras i plankartan. Utfart får endast anordnas inom anvisad sträcka vid den östra fastighetsgränsen. Gång- och cykelvägar Planförslaget innebär ingen förändring för befintliga gång- och cykelvägar. Parkering Enligt parkeringsnormen ska det anordnas 10 parkeringsplatser per 1000 kvm bruttoarea. För den befintliga byggnaden med bruttoarea på ca 445 kvm, innebär detta att 5 parkeringsplatser ska finnas. Den befintliga parkeringsytan möter detta behov. Störningar Buller Som det framgår i utredningen överstiger bullernivån riktvärden vid fasaden mot öster och vissa punkter vid söder och norr. Planlösning vid ombyggnation ska ske på ett sådant sätt så att bullerstörningen inte kan utgöra en hälsorisk för boende. Eventuella åtgärder kan krävas vid bygglovsskedet. Farligt gods I riskanalysen som togs fram för planområdet föreslås följande skyddsåtgärder: Ett byggnadsfritt område motsvarande ca 18 meter mellan befintlig byggnad och Riksväg 46 skall upprättas. Byggnadsfritt område skall ej utformas på ett sätt som uppmuntrar till stadigvarande vistelse och skall så långt möjligt utformas så att skada på avåkande fordon undvikes, d.v.s. området ska vara fritt från skarpa, oeftergivliga föremål. Området kan dock användas för parkeringsplatser (ytparkering). Nuvarande markförutsättningar (sluttning bort från fastigheten) skall behållas för att motverka att vätska kan rinna in på området. Alternativt bör barriär/skydd mellan studerat område och Riksväg 46 upprättas som motverkar att vätska kan rinna in på området. Förslag på barriär kan vara: vall, dike eller plank/vägg som är tät i nedkant. Fasadkrav för ny bebyggelse (fram till 50 meter från Riksväg 46): Alla fasader inklusive tak skall utformas med ytskikt i obrännbart material. Utrymning bort från Riksväg 46 skall vara möjlig. Följande planbestämmelser har infogats i plankartan utifrån ovanstående rekommendationer: Huvudbyggnader ska skyddas mot utrinnande vätska från transportled för farligt gods genom markens lutning eller genom anläggning av vall, dike, mur eller liknande som är tät i nedkant. Huvudbyggnader som är placerade mellan meter från transportled för farligt gods ska förses med brandklassad och obrännbar fasad, inklusive brandklassade fönster. Utrymning bort från transportled för farligt gods ska vara möjlig. 19 (24)

38 Plusmark med bestämmelsen: På marken får endast komplementbyggnad i obrännbart material som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse uppföras. Gällande fasader bör dessa vara i brandklass EI30 och fönster bör vara minst EW30. Detta är dock inget som regleras genom planbestämmelser. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planförslaget innebär ingen förändring vad gäller VA-ledningar. El, tele, bredband och värme Planförslaget innebär ingen förändring vad gäller el, tele, bredband och värme. Dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten förordas inom planområdet genom en planbestämmelse. BEHOVSBEDÖMNING Behovsbedömning En MKB (miljökonsekvensbeskrivning) enligt Miljöbalken kommer inte att upprättas eftersom planen inte innebär någon betydande påverkan som avses i 5 kap 18 Plan- och bygglagen av miljö, hälsa, hushållning av mark och vatten och andra naturresurser. Artskyddsförordning Kommunen bedömer att planområdet inte har sådana kvaliteter att det är av särskild betydelse för arter upptagna i artskyddsförordningen. KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark och vatten Planområdet är sedan tidigare bebyggt. Att planlägga marken med ändamålet bostäder innebär en resurseffektiv hushållning med mark då ingen oexploaterad yta tas i anspråk samt att befintlig service och infrastruktur utnyttjas. Miljökvalitetsnormer för luft Den trafikmängd som bostäder generar, jämfört med tidigare användning som församlingshem, bedöms inte ha någon större betydelse för luftkvalitén. Miljökvalitetsnormer för vatten Planen bedöms inte heller orsaka att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. 20 (24)

39 Nollalternativ Om inte markanvändningen inom planområdet ändras till bostäder innebär det att fastigheten fortsätter att vara planlagd för samlingslokaler. Störningar från industriverksamheten Störningar från industriverksamheten i södra Blidsberg bedöms vara minimala. Naturvärden Genomförande av planen innebär inte någon negativ påverkan på naturvärden i Blidsberg. Kulturmiljövärden Den befintliga byggnaden fortsätter att bidra till att Blidsbergs tätort bibehåller sin bebyggelsekaraktär. Strandskydd Fastigheten ligger inom redan ianspråktaget område där strandskydd saknar betydelse. Strandskyddet upphävs i samband med detaljplanearbetet. Dagvattenhantering, avlopp Ändrad av planens ändamål från samlingslokal till bostäder bedöms inte orsaka ökat behov av dagvattenhantering. Den befintliga VA-ledningarna bedöms ha en kapacitet som klarar av den nya användningen av byggnaden. Trafik I den äldre detaljplanen från 1984 var ändamålet för fastigheten samlingslokal. Trafikmängden förväntas inte påverkas av planens genomförande på ett påtagligt sätt. Bostäder bedöms inte alstra mer trafik än föregående ändamål. Buller Planens genomförande bedöms inte orsaka bullerstörningar. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Genomförandebeskrivning redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behöver vidtas för att genomföra detaljplanen. Den ska även redovisa vem som vidtar åtgärderna och när de ska vidtas. 21 (24)

40 Organisatoriska frågor Tidplan Följande översiktliga tidplan gäller för framtagande av detaljplan för Blidsberg 30:1 Samråd andra kvartalet 2016 Antagande tredje kvartalet 2016 Därefter övergår planen till genomförandeskede när planen vunnit laga kraft. Genomförandetid Planens genomförandetid är fem år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Vald genomförandetid ger skälig tid för ombyggnation av befintliga byggnaden. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut kan kommunen ändra eller upphäva detaljplanen utan att vara ersättningsskyldig. Ansvarsfördelning Ansvaret för att genomföra planen fördelas enligt följande: Fastighetsägare - egen byggrätt samt övriga anläggningar på kvartersmark Avtal m.m. Inga ytterligare avtal annat än det redan ingångna planavtalet behöver upprättas. Fastighetsrättsliga frågor Markförsörjning Planområdet berör privatägd fastighet Blidsberg 30:1. Allmän platsmark och huvudmannaskap Ingen allmän platsmark planeras inom planområdet. Kvartersmark Kvartersmark utgörs av Blidsberg 30:1. Fastighetsbildning m.m. Förändring av fastighetsindelningen Ingen förändring av fastigheten kommer att genomföras. Servitut/ledningsrätt Det finns inga ledningar som behöver förtryggas genom något servitut. Gemensamhetsanläggningar Planförslaget berör inga gemensamhetsanläggningar. 22 (24)

41 Ekonomiska frågor Planekonomi Kommunens kostnader för planen och dess genomförande består av kostnader för planering i enlighet med undertecknat planavtal. Anslutningsavgift för vatten, avlopp, dag- och dränvatten Ulricehamns Energi AB tar ut avgift för anslutningar till VA-nätet vid eventuell byggnation av kvartersmark. Gatukostnader Ingen utdebitering av gatukostnader kommer att krävas. Planavtal Ett planavtal finns upprättat mellan fastighetsägaren till Blidsberg 30:1 och kommunen. Fullbordad betalning innebär att ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglov. Övriga avgifter I samband med ombyggnation och eventuellt ny- och tillbyggnation utgår avgifter enligt fastställd taxa för bland annat bygglov, nybyggnadskarta, utsättning och marklov. Inlösen och ersättning Ingen inlösen är aktuell av planens genomförande. Tekniska frågor Väg och trafik In- och utfart får endast anordnas inom anvisad sträcka mot Rv 46. Vatten och avlopp Vatten och spillvattenledningar finns i anslutning till planområdet. Dag- och dräneringsvatten Dagvatten ska infiltreras direkt på fastigheten och omhändertas lokalt. El/tele och uppvärmning Befintliga ledningar för el/tele finns till området. Vattenfall är huvudman för elnätet medan TeliaSonera är huvudman för telefoni. Tekniska utredningar Inga tekniska utredningar har genomförts i samband med detta detaljplanearbete. Vid tilloch nybyggnation på den obebyggda ytan ska geoteknisk undersökning genomföras för att konstatera om markens bärighet. 23 (24)

42 Genomförandebeskrivningsrättsverkan Genomförandebeskrivning har ingen självständig rättsverkan. Den förtydligar detaljplanens syfte och blir därigenom vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ARBETSGRUPP I arbetet med detaljplanen har medverkande tjänstemän varit: Björn Adlerberth, trafikplanerare Caroline Berg, mätningsingenjör Henrik Wetterholm, bygglovsingenjör Ola Alinvi, miljöinspektör Tina Blomster, mark- och exploateringsansvarig Tomas Brolin, planeringschef Ulricehamns Energi AB MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad Dennis Bengtsson Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten Miljö och samhällsbyggnad 24 (24)

43 Samrådsredogörelse för Detaljplan för Blidsberg 30:1 i Blidsberg, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Miljö och samhällsbyggnad TELEFON E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

44 Innehåll Blidsberg 30: Samrådets genomförande... 3 Statliga verk och myndigheter...3 Kommunala förbund, nämnder, styrelser m.fl....3 Övriga...3 Sammanfattning och förslag till ändringar... 3 Statliga verk och myndigheter Länsstyrelsen Trafikverket Lantmäteriet... 8 Kommunala nämnder, styrelser m.fl....9 Övriga Västtrafik TeliaSonera Skanova Vattenfall Eldistribution Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) (10)

45 Samrådets genomförande Detaljplan för Blidsberg 30:1 har varit föremål för samråd enligt 5 kap PBL under tiden 11 maj - 1 juni Samrådshandlingar och underrättelse har sänts till berörda sakägare, kommunala och statliga myndigheter och organ. Handlingar har varit tillgängliga för påseende under samrådstiden i stadshuset utställningshall, på Miljö- och samhällsbyggnads i stadshuset samt på kommunens hemsida Under samrådstiden har sex skrivelser inkommit. Efter samrådstiden inkom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) med sitt yttrande. Yttrandena sammanfattas och kommenteras nedan. Handlingarna skickas till Kommunstyrelsen i Ulricehamn för granskning. Statliga verk och myndigheter 1. Länsstyrelsen 2. Trafikverket 3. Lantmäteriet Kommunala förbund, nämnder, styrelser m.fl. 4. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Övriga 5. Västtrafik 6. Vattenfall Eldistribution 7. Telia Skanova Sammanfattning och förslag till ändringar Med tanke på fastighetens närhet till Rv 46 har en riskanalys för planområdet tagits fram av Cowi AB. Detaljplanen har justerats utifrån riskanalysens förslag till skyddsåtgärder. Plankartan har justerats gällande flera punkter. Ändamålen hotell och vandrarhem har tagits bort. Andra justeringar berör bland annat begränsning av markens utnyttjande, stängsel och utfart, utförande höjd på byggnader, och skydd mot störningar. Planbeskrivningen har ändrats framförallt gällande riskerna med farligt gods med hänvisning till riskanalysen. Syftet med detaljplanen har minskats till att endast omfatta bostäder. Trafiksituationen och dess konsekvenser har klargjorts. Fastighetsindelning regleras inte längre i planbeskrivningen eller i plankartan. 3 (10)

46 Statliga verk och myndigheter 1. Länsstyrelsen Yttrande från Länsstyrelsen: Med tanke på att planområdet ligger vid Rv 46 som är en primär transportled för farligt gods anser Länsstyrelsen att det krävs tekniska skyddsåtgärder. Vilka åtgärder som är lämpliga bör utredas i en särskild riskanalys. Kommentar: Detta har beaktats och en riskanalys har tagits fram för planområdet. Yttrande från Länsstyrelsen: Planområdet är bullerutsatt och länsstyrelsen anser att åtgärder för att hantera risker och buller kan kombineras för att utgöra en så bra utemiljö som möjligt. Kommentar: Planen är utformad så att åtgärder för hantering av buller och risker kan kombineras. Yttrande från Länsstyrelsen: Planområdet ligger invid riksväg 46 som är en primär transportled för farligt gods. Med tanke på att planen medger flerfamiljsbostäder, vandrarhem, hotell och kontor innebär detta att personer som inte är lika medvetande om riskerna kommer att vistas där. Hälso-och säkerhetsaspekter ska beaktas vid bedömning av markens lämplighet. Detta gäller även befintlig bebyggelse inom planområdet. Med tanke på det korta skyddsavståndet på 13 meter måste inte bara individrisken bedömas utan också samhällsrisken. Den planerade markanvändningen avviker avsevärt från rekommendationerna i länsstyrelsens riskpolicy. Länsstyrelsen anser att det generellt ska vara 30 meter byggnadsfritt från farligt godsled. Skyddsavstånd ska föredras framför andra skyddsåtgärder. Kommentar: En riskanalys har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som presenteras i riskanalysen. Yttrande från Länsstyrelsen: Med tanke på det korta avståndet från farligt godsled lägger länsstyrelsen större vikt vid eventuella konsekvenser av en olycka än sannolikheten för att en olycka inträffar. Länsstyrelsen anser att tekniska skyddsåtgärder kommer att krävas. Följande tekniska åtgärder kan övervägas: - Barriär som motverkar spridning av brandfarliga vätskor - Fasader i obrännbart material - Ventilation vänd bort från vägen - Att det är möjligt att utrymma bort från vägen. - Skydd som förhindrar direkt mekanisk konflikt Exakt vad som bör vara rimligt i detta fall ska utredas i en särskild riskanalys. En sådan analys bör grundas på ett underlag som fullständigt beskriver omfattningen av planändringen inklusive våningsantal, antal lägenheter, ytor för kontor med mera. Kommentar: 4 (10)

47 En riskanalys har tagits fram för fastigheten. I riskanalysen presenteras åtgärder som är lämpliga för fastigheten. Kommunen har rättat sig efter dessa åtgärder. Yttrande från Länsstyrelsen: Det är betydelsefullt att begränsa antalet personer som kan bli utsatt för risker, framförallt oskyddade personer utomhus. Man ska därmed inte i planen uppmuntra stadigvarande utevistelse nära leden. Uteplatser, lekytor etc. bör därför inte placeras mot leden utan så långt från leden som möjligt. Åtgärder ska i så stor utsträckning som möjligt regleras på plankartor eller i andra avtal. Kommentar: Enligt Boverket går det inte att reglera var uteplatser eller lekytor ska placeras inom kvartersmark. En rekommendation har däremot lagts till i planbeskrivningen. Yttrande från Länsstyrelsen: Det är lämpligt att redovisa Ätrans vattennivå vid höga flöden. Ätrans högsta uppmätta nivå i området framgår inte. Planeringen bör också ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Kommentar: Planbeskrivningen har justerats med Ätrans vattennivå vid höga flöden. Yttrande från Länsstyrelsen: Riktvärden för buller och tystsida behöver införas i plankartan. Kommentar: Plankartan har justerats med en bestämmelse om skydd mot störningar för att säkerställa en godtagbar ljudmiljö. Yttrande från Länsstyrelsen: Det byggnadsfria avståndet från tomtgräns bör markeras med prickmark. Kommentar: Det byggnadsfria området säkerställs under rubriken Placering i planbestämmelserna. Att införa prickmark i plankartan skulle innebära en dubbelbestämmelse. Yttrande från Länsstyrelsen: Våningsantal och byggrätt bör regleras. Kommentar: Plankartan har tre bestämmelser som reglerar byggrätten. Den första bestämmelsen reglerar byggnadsarean i form av exploateringsgrad av fastighetsarean. Den andra bestämmelsen reglerar högsta nockhöjd. Den tredje bestämmelsen reglerar minsta taklutning som också begränsar byggrätten. Kommunen anser att ytterligare regleringar förefaller onödiga. Boverket rekommenderar att man inte ska ange våningsantal på plankartan. Yttrande från Länsstyrelsen: I planbeskrivningen påpekar Länsstyrelsen att dem tror att kommunen av misstag blandat ihop Plan- och bygglagen (2010:900) 7 kap 18 med miljöbalkens 7 kap 18c-18g gällande upphävande av strandskydd. Kommentar: Planbeskrivningen har justerats utifrån yttringen. Yttrande från Länsstyrelsen: Utformning av av/ påfart vid anslutning till väg 46 bör beakta de säkerhetsanvisningar för 5 (10)

48 planering vid allmänna vägar. Se yttrande från Trafikverket, ref. 2016/44002 dt Kommentar: Plankarta och planbeskrivning har justerat utifrån yttrande. 2. Trafikverket Yttrande från Trafikverket: Planen möjliggör att fastigheten kan styckas till två fastigheter, men det saknas beskrivning om syftet med fastighetsindelningen. Kommentar: Fastighetsindelning regleras inte längre i detaljplanen. Yttrande från Trafikverket: Trafikverket anser att det blir svårt att bedöma vilka konsekvenser planen kan få avseende trafikalstring, buller, risker och olyckor med farligt gods om inte planens syfte, byggrätt, och konsekvenser klargörs. Konsekvensbeskrivningen ska utgå från att all byggrätt nyttjas. Kommentar: Förtydligande i planbeskrivningen och plankarta har gjorts. Yttrande från Trafikverket: Trafikverket ställer sig bakom Länsstyrelsens rekommendation om ett byggnadsfritt avstånd på 30 meter från väg 46. Det byggnadsfria avståndet på 13 meter som är markerat med kryssmark är baserat på en riskanalys från Ubbarp 8:20 och Vist 10:25. Riskanalysen tar inte upp riskerna med planområdet och bedömer inte heller samhällsrisken. En särskild riskanalys bör tas fram för planområdet som ska redovisa förslag på åtgärder som minskar konsekvenserna av olyckor med farligt gods. Åtgärderna ska redovisas i plankarta och bestämmelser. Vegetationen som omnämns i planbeskrivningen är ingen godtagbar riskreducerande åtgärd Kommentar: En riskanalys är framtagen för fastigheten. Riskanalysen presenterar säkerhetsåtgärder för fastigheten. Kommunen har rättat sig efter riskanalysens rekommendationer. Text angående vegetation är borttaget ur planbeskrivningen. Yttrande från Trafikverket: 6 (10)

49 Bullerutredningen som har gjorts i samband med detaljplaneprocessen visar att bullernivåerna överskrider riktvärdena. Det är kommunens uppgift att säkerställa en god boendemiljö. Hur detta ska ske ska framgå i planen. Det finns ingen planlösning för lägenheten som ligger på nedre plan i byggnadens östra del. Hela planområdet tillåter bostadsändamål. Kommunen ska även visa hur eventuell ny bebyggelse ska klara riktvärdena för buller. Riktvärdena för buller bör finnas med i planbestämmelserna. Vegetationen som nämns i planen har ingen bullerreducerande effekt. Kommentar: Plankartan har justerats med en bestämmelse om skydd mot störning. Ny planlösning tas fram vid bygglovsansökan. Text angående vegetation med bullerreducerande effekt har tagits bort. Boverket rekommenderar att man inte bör redovisa riktvärden för buller på plankartan. Yttrande från Trafikverket: I planen framgår det att trafikmängden inte påverkas nämnvärt av planen. Eftersom det inte är möjligt att veta omfattningen av planen eller vilken verksamhet som etableras här är det svårt att bedöma trafikalstringen. Med tanke på att planen ansluter till väg 46 är det av stor betydelse att visa att inte planen påverkar kapaciteten på väg 46 negativt. Kommentar: Texten i planbeskrivningen har justerats utefter yttrandet. Yttrande från Trafikverket: Planen möjliggör en breddning av anslutningen till väg 46. Den befintliga anslutningen är 6 meter. Standardbredden för en anslutning till 5 fastigheter eller fler är 3,5-6 meter. Det finns därför ingen anledning att bredda anslutningen. Ur säkerhetssynpunkt tillåts inte en anslutning som är bredare än 6 meter annat än undantagsvis. Kommentar: Plankartan och planbeskrivningen har justerats utefter yttringen. Yttrande från Trafikverket: Sikten från anslutningen får inte blockeras med staket, växtlighet, eller liknande. Från en punkt 3 meter in från vägkanten ska sikten vara minst 80 meter men helst 110 meter. 7 (10)

50 Kommentar: Detta har införts i plankartan under rubriken Stängsel och utfart. Yttrande från Trafikverket: I planbeskrivningen står det att en grind bör uppföras. En sådan grind får inte innebära att fordon måste stanna på väg 46 eller gång- och cykelväg. Grinden får inte öppnas ut över väg 46 eller gång-och cykelväg. Grinden ska placeras så långt in på fastigheten att bilar kan stanna mellan grinden och gång-och cykelväg. Kommentar: Planbeskrivningen har justerats utefter yttringen. Yttrande från Trafikverket: Det byggnadsfria avståndet på 5 meter från tomtgränsen bör förtydligas med egenskapsbestämmelsen prickmark. Det skulle också säkerställa säkerhetszonen för väg 46, som på aktuell sträcka är 3 meter, inom vilket inga oeftergivliga föremål får finnas. Kommentar: Det byggnadsfria området säkerställs under rubriken Placering i planbestämmelserna. Att införa prickmark runt hela fastigheten i plankartan skulle innebära en dubbelbestämmelse. Yttrande från Trafikverket: Med tanke på antalet frågor som återstår att utredas rekommenderar Trafikverket ett utökat förfarande. Kommentar: Detaljplanens förfarande är enligt äldre Plan-och bygglagen. Kommunen har övergått från enkelt planförfarande till ett normalt planförfarande. 3. Lantmäteriet Yttrande från lantmäteriet: I planbeskrivningen sida 16 under rubrik Bebyggelse nämns att avstyckning kan ske då fastighetens storlek medger detta. Denna möjlighet bör tas upp i genomförandebeskrivning under fastighetsrättsliga frågor. Kommentar: Texten angående avstyckningen är borttagen ur planbeskrivningen. 8 (10)

51 Kommunala nämnder, styrelser m.fl. Övriga 4. Västtrafik Västtrafik ser positivt på planområdets närhet till befintlig kollektivtrafik och har utöver det inga synpunkter på planen. 5. TeliaSonera Skanova TeliaSonera Skanova har inget att invända emot i planförslaget och bifogar en lägeskarta över sina anläggningar. Se nedan: 6. Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution har inget att erinra mot planförslaget. 7. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) Yttrande från SÄRF: Fastigheten ligger i direkt anslutning till riksväg 46, som också är farligt godsled. I detaljplanen refereras till en tidigare riskanalys som gjorts för sträckan. Denna har dock inte tolkats korrekt då endast individrisknivån tagits i beaktande. En fullständig bild kräver en sammanvägning av individrisken och samhällsrisken. Kommentar: En riskanalys för Blidsberg 30:1 har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som framkom i riskanalysen. Yttrande från SÄRF: I tidigare riskanalys föreslås 80 meters skyddsavstånd, tungt vägräcke samt skydd mot utrinnande vätskor från eventuell olycka på vägen. Skyddsavståndet är långt och är baserat på hög personintensiv verksamhet och är inte fullt tillämpbart i detta fall. Åtgärder på vägen 9 (10)

52 kan tänkas utgå med tanke på den låga hastigheten och att det är rimligt att förse enbart en liten sträcka med tungt räcke. Kommentar: En riskanalys för Blidsberg 30:1 har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som framkom i riskanalysen. Yttrande från SÄRF: Vad gäller skydd mot spridning av vätskor kan det anses vara uppfyllt med tanke på tomtens lutning upp från vägen. Detta förutsätter dock att marken inte planas ut i samband med ändringen. Kommentar: En riskanalys för Blidsberg 30:1 har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som framkom i riskanalysen. Yttrande från SÄRF: Riskanalysen tar upp ett alternativt synsätt där byggnation mellan meter från vägen förses med brandklassad fasad, utrymningsvägar bort från vägen samt ventilationsintag långt bort från vägen. Den aktuella fastigheten ligger drygt 20 meter bort från vägen och är därför i behov av skyddsåtgärder. Kommentar: En riskanalys för Blidsberg 30:1 har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som framkom i riskanalysen. Yttrande från SÄRF: Räddningstjänsten anser att risknivån inte hanterats tillräckligt och följande krav ska skrivas in som planbestämmelser i plankartan: - Brandklassad fasad inklusive fönster, i minst klass EI30 - Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning bort ifrån vägen. Kommentar En riskanalys för Blidsberg 30:1 har tagits fram. Kommunen har rättat sig efter säkerhetsåtgärderna som framkom i riskanalysen. Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad Dennis Bengtsson Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten Miljö och samhällsbyggnad 10 (10)

53 Blidsberg 32: Plankarta Grundkarta uppdaterad av Miljö och samhällsbyggnads mätavdelning mars 2016 Koordinatsystem i plan: SWEREF 99_1330 Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Mätklass III Caroline Berg mätningsingenjör SKALA 1: 500 (A3) Blidsberg 6:2 Blidsberg 30:1 Blidsberg 3: Meter BETECKNINGAR PÅ GRUNDKARTAN Fastighetsgräns Väglinje Riksvägen 46 Byggnader takkontur Byggnader husliv 267 Ätran 166,7 Blidsberg 30: PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjandegrad Högsta exploateringsgrad i byggnadsarea av fastighetsarea är 25%. Placering Planområdes- samt användningsgräns Huvudbyggnader skall placeras minst 4 meter från fastighetsgränsen, Komplementbyggnader skall placeras minst 1 meter från fastighetsgränsen. Nivåkurva med plushöjd Bef vägbanehöjd över havet Fastighetsbeteckning Bostäder Begränsning av markens utnyttjande E E E E E På marken får endast komplementbyggnader i E E E E E obrännbart material som inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse uppföras. Bullerskydd får uppföras. ) +0 B Höjd på byggnader Takvinkel G0 Egenskapsgräns Inga oeftergivliga föremål får finnas inom tre meter från Rv 46 vägkant. Högsta nockhöjd för huvudbyggnader i meter över angivet nollplan. Högsta nockhöjd för komplementbyggnader är 5 meter. Minsta takvinkel i grader för huvudbyggnader. Utförande Endast källarlösa hus. Markens anordnande och vegetation Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall ske inom fastigheten. Stängsel och Utfart Utfartsförbud ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Strandskyddet är upphävt. UPPLYSNINGAR - Normalt planförfarande - Planavgift ska inte tas ut vid prövning av lovärenden. - Plankostnadsavtal finns upprättat. GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Blidsberg 30:1 Upprättad Reviderad Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Huvudbyggnader som är placerade mellan meter från transportled för farligt gods ska förses med brandklassad och obrännbar fasad,inklusive brandklassade fönster. l Utrymning bort från transportled för farligt gods ska vara möjlig. Ø ( ( ( Ø Skydd mot störningar Miljö- och samhällsbyggnad i Blidsberg Ulricehamns kommun, Västra Götalands län l Sikten från utfarten får inte blockeras med staket, växtlighet eller liknande. Sikten tre meter in från vägkant ska vara minst 80 meter. Buller: Bostäder tillåts om ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad inte överskrider de riktvärden som gäller för ljuddämpad sida när bygglov ges. Uteplatser och lekytor skall anordnas så att nivåerna för vägtrafikbuller inte överskrider aktuella riktvärden. Farligt gods: Huvudbyggnader ska skyddas mot utrinnande vätska från transportled för farligt gods genom markens lutning eller genom anläggning av vall, dike, mur eller liknande som är tät i nedkant. Dennis Bengtsson Planarkitekt Handlingar: - Planbeskrivning - Bullerutredning - Riskanalys - Geoteknisk undersökning - Samrådsredogörelse - Fastighetsförteckning Dnr: KS 2016/141 MSB Antagande Laga kraft Plannummer

54 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Prioriteringslista för utbyggnad av belysning på gångoch cykelvägar Dnr 2016/621 Sammanfattning Förvaltningen har upprättat ett förslag på prioriteringslista för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun. Prioriteringslistan ska utgöra kommunens målsättning för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägnätet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Priolista 3 Kartbilagor Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Prioriteringsordningen enligt bilaga 1 ska utgöra kommunens målsättning för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägnätet i Ulricehamns kommun. Förvaltningen får även i uppdrag att beakta behovet av utbyggnad av belysning på banvallen i Vegby.

55 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Prioriteringslista för utbyggnad av belysning på gång- och cykelvägar Diarienummer 2016/621, löpnummer 3865/2016 Sammanfattning Förvaltningen har upprättat ett förslag på prioriteringslista för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun. Prioriteringslistan ska utgöra kommunens målsättning för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägnätet. Förvaltningens förslag till beslut Prioriteringsordningen enligt bilaga 1 ska utgöra kommunens målsättning för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägnätet i Ulricehamns kommun. Ärendet Förvaltningen har upprätta ett förslag på prioriteringslista för utbyggnad av belysning vid gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun. Förvaltningen har sammanställt behovsinventering av belysning, dels inom centralorten och dels utanför centralorten. Sammanställningen är gjord i form av en prioriteringslista med tillhörande approximativa kostnadsberäkningar, se bilaga 1. Kartbilder för varje prioriterad sträcka finns under bilaga 2. Prioriteringslistan är inte statisk utan visar förvaltningen en önskad inriktning. Beslutsunderlag 1 Priolista 2 Kartbilagor. Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Abbas Mahmoudi Projektledare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

56 Prioritering belysningsutbyggnad, gång- och cykelvägar 1. NITTA, DRABANTVÄGEN-HUSARVÄGEN, belysning på GC-väg mellan Drabantvägen och Husarvägen (ca 160m, 100 tkr). 2. GÅNGTUNNLAR CENTRALORTEN, belysning i gångtunnlar under Tre rosors väg, under R46 samt Prången (4 st, 70 tkr) 3. BANVALLEN HÖKERUM, belysning utmed banvallen från f.d. Sågverket och söderut (ca 370m, 250 tkr) 4. BANVALLEN, BORÅSVÄGEN-VISTAFORSVÄGEN, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 540m, 350 tkr). 5. BANVALLEN TIMMELE, belysning utmed banvallen från Almhester till Annestorpsvägen (ca 1400m, 850 tkr). 6. BANVALLEN DALUM, Belysning utmed banvallen genom Dalum (ca 300m, 180 tkr). 7. BANVALLEN BLIDSBERG, Belysning utmed banvallen genom Blidsberg. (ca 900m, 550 tkr) 8. HÖKERUM-RV40, belysning från Hökerum till R40, nya gång- och cykelvägen(ca 2000m, 1,2 mnkr). 9. BANVALLEN, VISTAFORSVÄGEN-VIST INDUSTRIOMRÅDE, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 1900m, 1,15 mnkr). 10. EKHAGEN, Flera ljuspunkter mellan Lindängsvägen 10 utmed GC-väg till Borgmästaregatan (ca 200m, 130 tkr). 11. BANVALLEN, PRÅNGEN-BRUNNSNÄS, banvallen Prången till Brunnsnäs, eventuellt fortsättning på banvallen till mitt för Åsastugevägen (ca 850m, 600 tkr). 12. BANVALLEN, PRÅNGEN-PREEM, belysning från banvallen/prången genom tunneln till Preem (ca 200m 120 tkr)

57 1(12) Innehåll kartbilagor Prioritering utbyggnad av belysning på gång- och cykelvägar Nitta, Drabantvägen-Husarvägen Gångtunnlar Centralorten Banvallen Hökerum Banvallen, Boråsvägen-Vistaforsvägen Banvallen Timmele Banvallen Dalum Banvallen Blidsberg Hökerum-Rv Banvallen, Vistaforsvägen-Vist industriområde Ekhagen Banvallen Prången-Brunnsnäs Banvallen Prången-Preem...12

58 (12) Prioritering utbyggnad av belysning på gång- och cykelvägar 1. Nitta, Drabantvägen-Husarvägen, belysning på GC-väg mellan Drabantvägen och Husarvägen (ca 160m, 0,1 mnkr).

59 (12) 2. Gångtunnlar Centralorten, belysning i gångtunnlar under Tre rosors väg, under R46 samt Prången (4 st, 0,1 mnkr)

60 (12) 3. Banvallen Hökerum, belysning utmed banvallen från f.d. Sågverket och söderut (ca 370m, 0,3 mnkr)

61 (12) 4. Banvallen, Boråsvägen-Vistaforsvägen, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 540m, 0,4 mnkr).

62 (12) 5. Banvallen Timmele, belysning utmed banvallen från Almhester till Annestorpsvägen (ca 1400m, 0,9 mnkr).

63 (12) 6. Banvallen Dalum, belysning utmed banvallen genom Dalum (ca 300m, 0,2 mnkr).

64 (12) 7. Banvallen Blidsberg, belysning utmed banvallen genom Blidsberg. (ca 900m, 0,6 mnkr)

65 (12) 8. Hökerum-Rv40, belysning från Hökerum till R40, nya gång- och cykelvägen (ca 2000m, 1,2 mnkr).

66 (12) 9. Banvallen, Vistaforsvägen-Vist industriområde, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 1900m, 1,2 mnkr).

67 (12) 10. Ekhagen, flera ljuspunkter mellan Lindängsvägen 10 utmed GC-väg till Borgmästaregatan (ca 200m, 0,2 mnkr).

68 (12) 11. Banvallen, Prången-Brunnsnäs, banvallen Prången till Brunnsnäs, eventuellt fortsättning på banvallen till mitt för Åsastugevägen (ca 850m, 0,6 mnkr). 12. Banvallen Prången-Preem, belysning från banvallen/prången genom tunneln till Preem (ca 200m 0,2 mnkr)

69 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Utbyggnadsplan för gång- och cykelvägar Dnr 2016/620 Sammanfattning Kommunen behöver uppdatera tidigare prioriteringslista för utbyggnad av gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun för att göra den aktuell. Förvaltningen har sammanställt behovsinventering av gång- och cykelvägar, dels inom centralorten och dels utanför centralorten. Sammanställningen är gjord i form av prioriteringslistor med tillhörande approximativa kostnadsberäkningar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Bilaga 1 prioriteringslista inom centralorten 3 Bilaga 2 prioriteringslista utanför centralorten, mindre projekt 4 Bilaga 3 prioriteringslista utanför centralorten, större projekt 5 Bilaga 4 kartbilagor Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Prioriteringsordningen enligt bilaga 1,2 och 3 ska utgöra kommunens prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i Ulricehamns kommun.

70 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Utbyggnadsplan för gång- och cykelvägar Diarienummer 2016/620, löpnummer 3575/2016 Sammanfattning Kommunen behöver uppdatera tidigare prioriteringslista för utbyggnad av gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun för att göra den aktuell. Förvaltningen har sammanställt behovsinventering av gång- och cykelvägar, dels inom centralorten och dels utanför centralorten. Sammanställningen är gjord i form av prioriteringslistor med tillhörande approximativa kostnadsberäkningar. Förvaltningens förslag till beslut Prioriteringsordningen enligt bilaga 1,2 och 3 ska utgöra kommunens prioriteringsordning för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet i Ulricehamns kommun. Ärendet Kommunen behöver uppdatera tidigare prioriteringslista för utbyggnad av gång- och cykelvägar i Ulricehamns kommun för att göra den aktuell (Dnr: ). Förvaltningen har sammanställt behovsinventering av gång- och cykelvägar, dels inom centralorten och dels utanför centralorten. Sammanställningen är gjord i form av prioriteringslistor med tillhörande approximativa kostnadsberäkningar, se bilaga 1, 2 och 3. Kartbilder för varje prioriterad sträcka finns under bilaga 4. Prioriteringslistorna är inte statiska utan visar förvaltningen en önskad inriktning. I yttrande till Trafikverket april 2016 framhölls sträckor som kommunen önskar bygga ut i anslutning till Trafikverkets väghållningsområde. Trafikverket nekade medfinansiering av dessa projekt under åren Tidigare år vid liknande utbyggnader har Ulricehamns kommun i vissa fall betalat hela investeringskostnaden och Trafikverket har betalat de årliga driftkostnaderna. Förvaltningen har valt att dela in utbyggnader i tre prioriteringslistor bilaga 1, 2 och 3: Bilaga 1 listar projekt som är i anslutning till det kommunala vägnätet. Kommunen har själva stor möjlighet att påverka utbyggnader till en relativt låg kostnad. Bilaga 2 listar mindre utbyggnader utmed det statliga vägnätet där kommunen behöver samverka med Trafikverket. Mindre utbyggnader gör att genomförbarheten samt möjlighet till statlig medfinansiering blir större. Bilaga 3 listar större utbyggnader utmed det statliga vägnätet där kommunen behöver samverka med Trafikverket. Större utbyggnader gör att genomförbarheten samt möjlighet till statlig medfinansiering blir mindre. Beslutsunderlag 1 Bilaga 1 prioriteringslista inom centralorten 2 Bilaga 2 prioriteringslista utanför centralorten, mindre projekt 3 Bilaga 3 prioriteringslista utanför centralorten, större projekt 4 Bilaga 4 Kartbilagor

71 2016/620, 3575/2016 2(2) Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggandschef Fredrik Hanzek Gatuingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

72 Bilaga 1 Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga 1, prioriteringslista inom centralorten Diarienummer 2016/620, löpnummer 3575/2016 Sammanfattning Ulricehamns kommun är väghållare längs de föreslagna projekten. En approximativ kostnad för varje utbyggnad har framräknats. Förvaltningens förslag till prioritering 1. Boråsvägen, Gång- och cykelväg 3,0 m bred utmed Boråsvägens östra sida från cirkulationsplatsen till i höjd med cykelrondellen (ca 500 m, 1,7 mnkr). 2. Falköpingsvägen, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Falköpingsvägen på östra sidan, sträckan Marknadsplatsen till nuvarande rv40 Entré Ulricehamn (ca 900m, 2,0 mnkr). 3. Bogesundsgatan, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Bogesundsgatan på västra sidan, sträckan Jönköpingsvägen till Jägaregatan (ca 650m, 2,7 mnkr). 4. Marknadsplatsen, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Boråsvägen på östra sidan, mellan Marknadsplatsen till Lilla Torget (ca 250m, 0,6 mnkr). 5. Brunnvägen, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred från Karlsnäsvägen via Vistvägen/Brunnvägen Älvkvarnsvägen (ca 900m 2,0 mnkr) 6. Nygatan, Gång och Cykelväg, 2,5 m bred utmed Nygatan, mellan Sanatorievägen- Jönköpingsvägen (ca 700m, 2,5 mnkr). 7. Stenbocksgatan, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred utmed Stenbocksgatan, mellan Grönahögsvägen och Sanatorievägen (ca 200m, 0,5 mnkr). 8. Nyboholm, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred mellan Stenmursgatan och Nyboholmsvägen via GC-tunnel under väg 1704 (ca 600m)

73 Bilaga 2 Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga 2, prioriteringslista utanför centralorten, mindre projekt Diarienummer 2016/620, löpnummer 3575/ Sammanfattning Trafikverket är väghållare längs de föreslagna projekten. En approximativ kostnad för varje utbyggnad har framräknats. Förvaltningens förslag till prioritering 1. Gällstad, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred längs lv 157, östra sidan från Trikågatan till Bergahuset. (ca 400m, 2,2 mnkr). 2. Vegby, Gång- och cykelväg 2,5 m bred längs Boråsvägen, lv 1700, nordöstra sidan delen Sämshov-Sjöbovägen (ca 600m, 3,3 mnkr) 3. Rånnaväg, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred i Rånnaväg samhälle längs Norra Vägen (lv 1735) från Stora Vägen-Ekvägen och längs Stora vägen, lv 1700, från Holmvägen- Byvägen (ca 1000m, 5,5 mnkr). 4. Marbäck, Gång- och Cykelväg, 3 m bred längs Ulricehamnsvägen från Marbäcksskolan till Kyrkan (ca 300m, 1,7 mnkr). 5. Folkesred, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred utmed östra sidan av lv 1709, Tvärredsvägen från Duvedalsvägen till kiosken. (ca 300m, 1,7 mnkr) 6. Vist, Gång och Cykelväg, 2,5 m bred längst rv. 46 mellan Bjättlundavägen och Kroken (ca 1000m, 5,5 mnkr).

74 Bilaga 3 Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga 3, prioriteringslista utanför centralorten, större projekt Diarienummer 2016/620, löpnummer 3575/ Sammanfattning Trafikverket är väghållare längs de föreslagna projekten. En approximativ kostnad för varje utbyggnad har framräknats. Förvaltningens förslag till prioritering 1. Södra Säm etapp 1, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred utmed lv 1700 vänster sida mot Borås, delen Göransfors - (lv 1695) Månstadsvägen (ca 1150m, 6,3 mnkr) 2. Södra Säm etapp 2, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred mellan Stenmursgatan och Nyboholmsvägen via GC-tunnel under väg 1704 (ca 850m, 4,7 mnkr) 3. Tvärred etapp 1, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred längs väg 1709 på vänster sida mot Hulu från Duvedalsvägen i Folkesred till Haghultsvägen (ca 1400m, 7,7 mnkr) 4. Tvärred etapp 2, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred forts mot Hulu. (ca 1100m, 6,1 mnkr)

75 1(17) Innehåll kartbilagor Prioritering kommunala vägnätet Boråsvägen Falköpingsvägen Bogesundsgatan Marknadsplatsen Brunnvägen Nygatan Stenbocksgatan Nyboholm... 9 Prioritering statliga vägnätet, mindre projekt Gällstad Vegby Rånnaväg Marbäck Folkesred Vist Prioritering statliga vägnätet, större projekt Södra Säm, etapp Södra Säm, etapp Tvärred, etapp Tvärred, etapp

76 (17) Prioritering kommunala vägnätet 1. Boråsvägen, Gång- och cykelväg 3,0 m bred utmed Boråsvägens östra sida från cirkulationsplatsen till i höjd med cykelrondellen (ca 500 m, 1,7 mnkr).

77 (17) 2. Falköpingsvägen, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Falköpingsvägen på östra sidan, sträckan Marknadsplatsen till nuvarande rv40 Entré Ulricehamn (ca 900m, 2,0 mnkr).

78 (17) 3. Bogesundsgatan, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Bogesundsgatan på västra sidan, sträckan Jönköpingsvägen till Jägaregatan (ca 650m, 2,7 mnkr).

79 (17) 4. Marknadsplatsen, Gång- och Cykelväg, 3 m bred utmed Boråsvägen på östra sidan, mellan Marknadsplatsen till Lilla Torget (ca 250m, 0,6 mnkr).

80 (17) 5. Brunnvägen, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred från Karlsnäsvägen via Vistvägen/Brunnvägen Älvkvarnsvägen (ca 900m 2,0 mnkr)

81 (17) 6. Nygatan, Gång och Cykelväg, 2,5 m bred utmed Nygatan, mellan Sanatorievägen- Jönköpingsvägen (ca 700m, 2,5 mnkr).

82 (17) 7. Stenbocksgatan, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred utmed Stenbocksgatan, mellan Grönahögsvägen och Sanatorievägen (ca 200m, 0,5 mnkr).

83 (17) 8. Nyboholm, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred mellan Stenmursgatan och Nyboholmsvägen via GC-tunnel under väg 1704 (ca 600m)

84 (17) Prioritering statliga vägnätet, mindre projekt 1. Gällstad, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred längs lv 157, östra sidan från Trikågatan till Bergahuset. (ca 400m, 2,2 mnkr).

85 (17) 2. Vegby, Gång- och cykelväg 2,5 m bred längs Boråsvägen, lv 1700, nordöstra sidan delen Sämshov-Sjöbovägen (ca 600m, 3,3 mnkr)

86 (17) 3. Rånnaväg, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred i Rånnaväg samhälle längs Norra Vägen (lv 1735) från Stora Vägen-Ekvägen och längs Stora vägen, lv 1700, från Holmvägen- Byvägen (ca 1000m, 5,5 mnkr).

87 (17) 4. Marbäck, Gång- och Cykelväg, 3 m bred längs Ulricehamnsvägen från Marbäcksskolan till Kyrkan (ca 300m, 1,7 mnkr).

88 (17) 5. Folkesred, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred utmed östra sidan av lv 1709, Tvärredsvägen från Duvedalsvägen till kiosken. (ca 300m, 1,7 mnkr)

89 (17) 6. Vist, Gång och Cykelväg, 2,5 m bred längst rv. 46 mellan Bjättlundavägen och Kroken (ca 1000m, 5,5 mnkr).

90 (17) Prioritering statliga vägnätet, större projekt 1. SÖDRA SÄM etapp 1, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred utmed lv 1700 vänster sida mot Borås, delen Göransfors - (lv 1695) Månstadsvägen (ca 1150m, 6,3 mkr) 2. SÖDRA SÄM etapp 2, Gång- och Cykelväg, 2.5 m bred mellan Stenmursgatan och Nyboholmsvägen via GC-tunnel under väg 1704 (ca 850m, 4,7 mnkr)

91 (17) 1. TVÄRRED etapp 1, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred längs väg 1709 på vänster sida mot Hulu från Duvedalsvägen i Folkesred till Haghultsvägen (ca 1400m, 7,7 mnkr) 2. TVÄRRED etapp 2, Gång- och Cykelväg, 2,5 m bred forts mot Hulu. (ca 1100m, 6,1 mnkr)

92 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Upphävande av tomtindelningar för kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Central-amerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan samt Halleberg Dnr 2016/411 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott tog den 21 december år 2009 ett beslut om att upphäva kommunens gamla tomtindelningar eftersom tomtindelning bedöms vara en otidsenlig reglering som hindra stadsutveckling. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Särskilt utlåtande 3 Antagandehandlingar Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs.

93 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Upphävande av tomtindelningar för kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Centralamerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan samt Halleberg Diarienummer 2016/411, löpnummer 3985/2016 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott tog den 21 december år 2009 ett beslut om att upphäva kommunens gamla tomtindelningar eftersom tomtindelning bedöms vara en otidsenlig reglering som hindra stadsutveckling. Förvaltningens förslag till beslut Tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs. Ärendet En otidsenlig reglering av mark och vatten upphävs då den kan vara ett hinder vid eventuella framtida fastighetsbildningsåtgärder. En tomtindelning syftar till att fastlägga hur kvartersmark skall indelas i tomter. Tomtindelning var enligt 1947 års byggnadslag samt äldre lagar obligatoriskt för att kunna bilda fastigheter inom stadsplanelagda kvarter. För att eventuella fastighetsbildningsåtgärder inom kvarteren skall kunna genomföras behöver därför gällande tomtindelningar upphävas. Beslutsunderlag 1 Särskilt utlåtande Upphävande av tomtindelningar för kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Central-amerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan samt Halleberg 2 Antagandehandling Upphävande av tomtindelningar för kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Central-amerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan samt Halleberg Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

94 Särskilt utlåtande Upphävande av tomtindelning för kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Central-Amerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan och Halleberg i Ulricehamn, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Dnr: 2016/00411 Ett samråd har pågått under perioden 1 juli -8 augusti 2016, angående upphävande av tomtindelningar för rubricerade kvarter. Berörda sakägare har fått handlingarna hemskickade till sig. Enligt PBL kap 5 18, 28 och 30 behöver länsstyrelsen inte samråda angående upphävande av tomtindelningar. Sakägare och Lantmäteriet har fått tillfälle att lämna synpunkter till kommunen under samrådstiden. Lantmäteriet har inkommit med synpunkter. 1. Lantmäteriet: Gällande kvarteren för Central-Amerika och Vårlöken har lantmäteriet har inget att erinra mot att tomtindelningarna upphävs. Lantmäteriet uppmärksammar dock att för kvarteren Herralyckan, Halleberg, Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Öresten och Lindö saknas tomtindelningskartor och av den anledningen kan de inte yttra sig gällande dessa. Kommentar: Noteras. Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsutveckling Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutvecklingsenheten Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljobygg@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

95 1(3) r: KS UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING FÖR Kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Central-amerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan samt Halleberg. I Ulricehamn, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Dnr:2016/411 Upprättad Miljö och samhällsbyggnad ANTAGANDEHANDLING Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljobygg@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

96 ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2016/411 2(3) Upphävande av tomtindelningar för Kvarteren Bäckebotomt, Vitsippan, Kråkan, Centralamerika, Vårlöken, Öresten, Lindö, Herralyckan och Halleberg i Ulricehamn, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Förslaget Gällande tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs. Syfte En otidsenlig reglering av mark och vatten upphävs då den kan vara ett hinder vid eventuella framtida fastighetsbildningsåtgärder. Gällande tomtindelningar Kvarter Gällande Gällande Karta tomtindelningar detaljplaner Bäckebotomt 1584K stadsplan saknas Vitsippan 1584K stadsplan saknas Kråkan K detaljplan saknas Central-amerika 1584K detaljplan saknas Vårlöken 1584K stadsplan saknas Öresten 1584K stadsplan saknas Lindö 1584K-2919 Uppgift saknas saknas Herralyckan 1584K Stadsplan saknas Halleberg 1584K Stadsplan saknas Bakgrund Den 21 december 2009 tog kommunstyrelsens arbetsutskott ett beslut om att upphäva kommunens gamla fastighetsplaner och tomtindelningar. En tomtindelning syftar till att fastlägga hur kvartersmark skall indelas i tomter. Tomtindelning var enligt 1947 års byggnadslag samt äldre lagar obligatoriskt för att kunna bilda fastigheter inom stadsplanelagda kvarter. Bedömning För att fastighetsbildningsåtgärder inom kvarteren skall kunna genomföras behöver gällande tomtindelningar upphävas. Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljobygg@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

97 3(3) Konsekvenser Ett upphävande av tomtindelningarna innebär ingen ändring av vare sig fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar, rättigheter eller kvartersnamn. Användningen av mark och vatten regleras genom detaljplaner. Upphävandet av tomtindelningen påverkar inte detaljplanen. Miljö och samhällsbyggnad Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad San Chen Lindman Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

98 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Upphävande av tomtindelningar kv Ålen, Lövryd mfl. Dnr 2016/347 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott tog den 21 december år 2009 ett beslut om att upphäva kommunens gamla tomtindelningar eftersom tomtindelning bedöms vara en otidsenlig reglering som hindra stadsutveckling. Upphävande av tomtindelningar för kv Lövryd, Ängryd, Studenten, Ålen, Ängen, Vakteln, Åsunda, Tranan, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun samt Åsgård har varit på samråd under perioden maj Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Särskilt utlåtande Upphävande av tomtindelningar kv Ålen, Lövryd mfl 3 Antagandehandling-ängryd-lövryd-studenten-ängen-tv Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs.

99 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Upphävande av tomtindelningar kv Ålen, Lövryd mfl. Diarienummer 2016/347, löpnummer 2297/2016 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott tog den 21 december år 2009 ett beslut om att upphäva kommunens gamla tomtindelningar eftersom tomtindelning bedöms vara en otidsenlig reglering som hindra stadsutveckling. Upphävande av tomtindelningar för kv Lövryd, Ängryd, Studenten, Ålen, Ängen, Vakteln, Åsunda, Tranan, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun samt Åsgård har varit på samråd under perioden maj Förvaltningens förslag till beslut Tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs. Ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskott tog den 21 december år 2009 ett beslut om att upphäva kommunens gamla tomtindelningar eftersom tomtindelning bedöms vara en otidsenlig reglering som hindra stadsutveckling. Upphävande av tomtindelningar för kv Lövryd, Ängryd, Studenten, Ålen, Ängen, Vakteln, Åsunda, Tranan, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun samt Åsgård har varit på samråd under perioden maj Beslutsunderlag 1 Särskilt utlåtande Upphävande av tomtindelningar kv Ålen, Lövryd mfl. 2 Antagandehandling-ängryd-lövryd-studenten-ängen-tvingen-vakteln-åsunda-trananåslund-åshem-åsborg-åstun-åsgård Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

100 Särskilt utlåtande Upphävande av tomtindelning för kvarteren STUBBAHAGEN, Kvarteren Lövryd, Ängryd, Studenten, Ålen, Ängen, Vakteln, Åsunda, Tranan, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun samt Åsgård, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län KS Dnr: 2016/00347 Ett samråd har pågått under perioden den maj 2016, angående upphävande av tomtindelningar för rubricerade kvarter. Berörda sakägare har fått handlingarna hemskickade till sig. Enligt PBL kap 5 18, 28 och 30 behöver länsstyrelsen inte samråda angående upphävande av tomtindelningar. Sakägare och Lantmäteriet har fått tillfälle att lämna synpunkter till kommunen under samrådstiden. Under samrådstiden har följande inkommit med synpunkter: 1. Lantmäteriet inkommit Lantmäteriet: Lantmäteriet har inget att erinra mot att tomtindelningarna upphävs. Lantmäteriet uppmärksammar dock följande: Kvarteren Studenten, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun och Åsgård saknas tomtindelningskartor helt eller delvis. Därför går det inte yttra sig över om fastigheter inom dessa kvarter har bildats i enlighet med tomtindelning. De fastigheter som inte har bildats enligt tomtindelning förlorar i och med upphävandet sin tvångsvisa rätt att bildas enligt tomtindelningen. Kommentar: Noteras. Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsutveckling San Chen Lindman Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljobygg@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

101 Dnr: KS UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNING FÖR Kvarteren LÖVRYD, ÄNGRYD, STUDENTEN, ÅLEN, ÄNGEN, VAKTELN, ÅSUNDA, TRANAN, ÅSLUND, ÅSHEM, ÅSBORG, ÅSTUN, ÅSGÅRDEN I Ulricehamn, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län KS Dnr: 2016/347 Upprättad Miljö och samhällsbyggnad ANTAGANDEHANDLING

102 SAMRÅDSHANDLING Dnr: KS 2016/347 2(4) Upphävande av tomtindelningar för Kvarteren Lövryd, Ängryd, Studenten, Ålen, Ängen, Vakteln, Åsunda, Tranan, Åslund, Åshem, Åsborg, Åstun samt Åsgård I Ulricehamn, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Förslaget Gällande tomtindelningar för rubricerade kvarter upphävs. Syfte En otidsenlig reglering av mark och vatten upphävs då den kan vara ett hinder vid eventuella framtida fastighetsbildningsåtgärder. Gällande tomtindelningar Kvarter Gällande tomtindelningar Gällande detaljplaner Lövryd 1584K stadsplan Ängryd 1584K stadsplan Studenten K stadsplan Ålen 2-5, 7-10, 1584K K stadsplan stadsplan Ängen 1584K stadsplan Vakteln 1584K detaljplan Åsunda 1584K detaljplan 1584K-2511 Tranan 1584K stadsplan 1584K-490 Åslund 1-7, 9 15-ULS stadsplan Åshem 1584K stadsplan Åsborg 1584K stadsplan Åstun 1584K stadsplan Åsgård 1584K stadsplan Bakgrund Den 21 december 2009 tog kommunstyrelsens arbetsutskott ett beslut om att upphäva kommunens gamla fastighetsplaner och tomtindelningar. En tomtindelning syftar till att fastlägga hur kvartersmark skall indelas i tomter. Tomtindelning var enligt 1947 års byggnadslag samt äldre lagar obligatoriskt för att kunna bilda fastigheter inom stadsplanelagda kvarter. Bedömning För att fastighetsbildningsåtgärder inom kvarteren skall kunna genomföras behöver gällande tomtindelningar upphävas.

103 Konsekvenser Ett upphävande av tomtindelningarna innebär ingen ändring av vare sig fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar, rättigheter eller kvartersnamn. Användningen av mark och vatten regleras genom detaljplaner. Upphävandet av tomtindelningen påverkar inte detaljplanen. 3(4) Miljö och samhällsbyggnad Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad San Chen Lindman Planarkitekt Samhällsutvecklingsenheten

104 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för genomförande av detaljplaner 2017 Dnr 2016/694 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för detaljplanering Ubbarp 8:20, detaljplanering Vist 10:25 och detaljplanering Svalan, 2,9 mnkr. Investeringen möjliggör genomförande av våra detaljplaner. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 investeringskalkyl, detaljplan Ubbarp 8:20, Ica Maxi 3 investeringskalkyl, detaljplan Vist 10:25, Statoil McDonalds 4 investeringskalkyl, detaljplan Svalan Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för genomförande av följande detaljplaner; Ubbarp 8:20, Vist 10:25 och Svalan, 2,9 mnkr. Detta finansieras via avsatta medel för genomförande av detaljplaner 2017 vilken omfattar 3 mnkr.

105 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Ansökan om investeringsmedel för genomförande av detaljplaner 2017 Diarienummer 2016/694, löpnummer Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för detaljplanering Ubbarp 8:20, detaljplanering Vist 10:25 och detaljplanering Svalan, 2,9 mnkr. Investeringen möjliggör genomförande av våra detaljplaner. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för genomförande av följande detaljplaner; Ubbarp 8:20, Vist 10:25 och Svalan, 2,9 mnkr. Detta finansieras via avsatta medel för genomförande av detaljplaner 2017 vilken omfattar 3 mnkr. Ärendet Investeringsmedel för genomförande av följande detaljplaner; Ubbarp 8:20, Vist 10:25 och Svalan, 2,9 mnkr. Investeringen möjliggör genomförande av lagakraftvunna detaljplaner. Detta finansieras via avsatta medel för genomförande av detaljplaner 2017 vilken omfattar 3 mnkr. Ett totalt driftanslag för skötsel om 84 tkr/år beaktas i budget De planerade åtgärderna beskrivs nedan. Detaljplanering för Ubbarp 8:20 (Ica maxi) 615 tkr Planområdet ligger på östra sidan av väg 46 (Falköpingsvägen). Planen omfattar kvartersmark för handel. Kostnader för Miljö och samhällsbyggnad för genomförande av detaljplanen innefattar gatubelysning kostnadsberäknad till 100 tkr, naturvårdsåtgärder för fladdermöss som motsvarar Trafikverkets fladdermusåtgärder för RV 40 med en kostnadsberäknad till 105 tkr samt ridvägar som är kostnadsberäknade till 410 tkr. Totalkostnad beräknas till 615 tkr. Driftanslag för skötsel om 25 tkr/år beaktas i budget Intäkter från exploatörer för infrastruktur samt markförsäljning på Ubbarp 8:20 beräknas till 6 mnkr. Detaljplanering för vist 10:25 (Circle K och McDonalds) 1,710 mnkr Planområdet ligger på västra sidan av väg 46 (Falköpingsvägen) i höjd med Vist. Planen omfattar kvartersmark för fordonsservice (drivmedelsförsäljning och vägrestaurang) och allmän platsmark i form av ny tillfartsgata med anslutning till Vistaforsvägen samt ett Naturområde som en grön skyddszon mot befintliga bostäder i väster. Kostnader för miljö och samhällsbyggnad för genomförande av detaljplanen innefattar gatubelysning kostnadsberäknad till 100 tkr, naturvårdsåtgärder för fladdermöss som

106 2016/694, löpnummer 2(2) motsvarar Trafikverkets fladdermusåtgärder för RV 40 kostnadsberäknad till 520 tkr, anläggning av gata 716 tkr, kulvertering av dike 150 tkr, ridväg 140 tkr samt en GC väg som är kostnadsberäknad till 102 tkr. Totalkostnad beräknas till 1,710 mnkr. Driftanslag för skötsel om 56 tkr/år beaktas i budget Intäkter från exploatörerna för uppförande av bullerplank, kulvert dike (Cirkel k), bidrag till infrastruktur (Cirkel k, McDonalds) samt markförsäljning (McDonalds) beräknas till 1,710 mnkr. Svalan 510 tkr Detaljplanens möjliggör utveckling av kvarteret och huvudsyftet är att använda byggnaden till bostäder och vårdändamål. Genomförandet av detaljplanen kommer även att trygga de verksamheter som finns i byggnadens markplan. Genomförandet innebär att Miljö och samhällsbyggnad tillskapar parkeringen utmed Bogesundsgatan kostnadsberäknat till 90 tkr, GC-väg utmed Bogesundsgatan kostnadsberäknat till 70 tkr, pollare utmed GC-vägen kostnadsberäknat till 50 tkr samt även 3 st platågupp vid anslutningarna till cirkulationsplatsen kostnadsberäknat till 300 tkr. Totalkostnad beräknas till 510 tkr. Driftanslag för skötsel om 3 tkr/år beaktas i budget Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Intäkter från exploatörerna av Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 har sammantaget beräknats uppgå till 6,7 mnkr. Beslutsunderlag 1 investeringskalkyl, detaljplan Ubbarp 8_20, Ica Maxi 2 investeringskalkyl, detaljplan Vist 10_25, Statoil McDonalds 3 investeringskalkyl, detaljplan Svalan Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Niklas Anemo Ekonomichef Abbas Mahmoudi Projektledare Miljö- och samhällsbyggnad

107 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson/Abbas Mahmoudi Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Detaljplanering för Ubbarp 8:20 (Ica maxi) Objektnummer: 615 Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:

108 Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

109 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson/Abbas Mahmoudi Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Detaljplanering för vist 10:25 (Circle K och McDonalds) Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:

110 Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

111 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Sebastian Olofsson/Abbas Mahmoudi Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Detaljplanering för Svalan 510 Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:

112 Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

113 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Investeringsansökan för utbyggnad av belysning 2017 Dnr 2016/721 Sammanfattning Kommunstyrelsen har i budget för 2017 avsatt 5 mnkr för investering i gator, vägar, parker, lekplatser och trafikåtgärder, av dessa finns 0,45 mnkr kvar att söka. Av tilläggsyrkande i kommunfullmäktige fick förvaltningen 4,35 mnkr extra i budget för att bygga ut belysningen Förvaltningen ansöker därför om investeringsmedel för utbyggnad av belysning 2017 med 4,8 mnkr. Investeringen möjliggör utbyggnaden av belysning på gång- och cykelvägar samt återvinningsstationer. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Investeringskalkyl utbyggnad vägbelysning 2017 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för utbyggnad av belysning 2017, 4,8 mnkr finansieras via avsatta medel för gator, vägar, parker och trafikåtgärder i investeringsbudgeten för 2017.

114 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Investeringsansökan för utbyggnad av belysning 2017 Diarienummer 2016/721, löpnummer Sammanfattning Kommunstyrelsen har i budget för 2017 avsatt 5 mnkr för investering i gator, vägar, parker, lekplatser och trafikåtgärder, av dessa finns 0,45 mnkr kvar att söka. Av tilläggsyrkande i kommunfullmäktige fick förvaltningen 4,35 mnkr extra i budget för att bygga ut belysningen Förvaltningen ansöker därför om investeringsmedel för utbyggnad av belysning 2017 med 4,8 mnkr. Investeringen möjliggör utbyggnaden av belysning på gång- och cykelvägar samt återvinningsstationer. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för utbyggnad av belysning 2017, 4,8 mnkr finansieras via avsatta medel för gator, vägar, parker och trafikåtgärder i investeringsbudgeten för Ärendet Kommunstyrelsen har i budget för 2017 avsatt 5 mnkr för investering i gator, vägar, parker, lekplatser och trafikåtgärder, av dessa finns 0,45 mnkr kvar att söka. Av tilläggsyrkande i kommunfullmäktige fick förvaltningen 4,35 mnkr extra i budget för att bygga ut belysningen Förvaltningen ansöker därför om investeringsmedel för utbyggnad av belysning 2017 med 4,8 mnkr. Investeringen möjliggör utbyggnaden av belysning på gång- och cykel vägar samt återvinningsstationer. Driftanslag för skötsel om ca 700 kr per ljuspunkt beaktas i budget Miljö och samhällsbyggnad föreslår att fördela investeringarna på följande projekt: 1. Nitta, Drabantvägen-Husarvägen, belysning på GC-väg mellan Drabantvägen och Husarvägen (ca 160m, 100 tkr). 2. Gångtunnlar Centralorten, belysning i gångtunnlar under Tre rosors väg, under R46 samt Prången (4 st, 70 tkr) 3. Banvallen Hökerum, belysning utmed banvallen från f.d. Sågverket och söderut (ca 370m, 250 tkr) 4. Banvallen Boråsvägen-Vistaforsvägen, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 540m, 350 tkr). 5. Banvallen Timmele, belysning utmed banvallen från Almhester till Annestorpsvägen (ca 1400m, 850 tkr). 6. Banvallen Dalum, belysning utmed banvallen genom Dalum (ca 300m, 180tkr).

115 2016/721 2(2) 7. Banvallen Blidsberg, belysning utmed banvallen genom Blidsberg (ca 900m, 550tkr). 8. Hökerum-Rv40, belysning från Hökerum till R40, nya gång- och cykelvägen (ca 2000m, 1,2 mkr). 9. Banvallen, Vistaforsvägen-Vist industriområde, belysning utmed banvallen från Boråsvägen-Vistaforsvägen (ca 1900m, 1,15 mkr). 10. Återvinningsstation Dalum, Grönahög, belysning på återvinningsstationer Dalum- Grönahög (ca 100 tkr) Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl utbyggnad vägbelysning 2017 Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Niklas Anemo Ekonomichef Abbas Mahmoudi Samhällsutveckling Miljö- och samhällsbyggnad

116 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Abbas Mahmoudi Verksamhet Miljö och samhällsbyggnad Investeringen tas i bruk år: 2017 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Utbyggnad Belysningsplan Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet:

117 Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

118 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun - Ek-o-lek barnomsorg AB Dnr 2016/489 Sammanfattning Ekolek barnomsorg AB ansöker om att få bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun. I första hand erbjuds pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 å, men verksamheten kan även erbjuda omsorg för barn i skolåldern upp till 12 år. Förvaltningen konstaterat att Ekolek barnomsorg AB följer Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Inom kommunen ligger fokus i första hand på plats i förskola, men då behovet av förskoleplatser är fortsatt stort kan möjligheten att också kunna erbjuda plats inom pedagogisk omsorg kan vara ett alternativ. Förvaltningen ställer sig såldes positiv till ansökan. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från tillförordnad barn- och utbildningschef 2 Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamn Ekolek Barnomosrg AB Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan från Ekolek barnomsorg AB:s om att få bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun beviljas.

119 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun - Ek-o-lek barnomsorg AB Diarienummer 2016/489, löpnummer 4244/2016 Sammanfattning Ekolek barnomsorg AB ansöker om att få bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun. I första hand erbjuds pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 å, men verksamheten kan även erbjuda omsorg för barn i skolåldern upp till 12 år. Förvaltningen konstaterat att Ekolek barnomsorg AB följer Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Inom kommunen ligger fokus i första hand på plats i förskola, men då behovet av förskoleplatser är fortsatt stort kan möjligheten att också kunna erbjuda plats inom pedagogisk omsorg kan vara ett alternativ. Förvaltningen ställer sig såldes positiv till ansökan. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar Ekolek barnomsorg AB:s ansökan om att få bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun. Ärendet Ekolek Barnomsorg AB erbjuder i första hand pedagogisk omsorg för barn i åldrarna 1-5 år, men kan även erbjuda omsorg för barn i skolåldern upp till 12 år. Verksamheten bedrivs i mindre barngrupper i trygg hemmiljö, men det finns även lokaler för lite större grupper. Utomhuslekar och aktiviteter bedrivs dagligen i närområdet, exempelvis vid lekplatser och grönområden. Det befintliga utbudet av pedagogisk omsorg kompletteras med ett tydligt fokus på hållbar utveckling i sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. Hållbar utveckling präglar pedagogik, verksamhet samt de måltider som serveras. Ekolek drivs av ansvarig huvudman samt ägarna. Anställd är den pedagog som uppfyller bolagets krav, stadgar samt erlägger den insats som beslutas av styrelse. Förvaltningen kan se att Ekolek barnomsorg AB följer vad som sägs i Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Behovet av plats inom förskoleverksamheten är fortsatt stort, framför allt inom centralorten. Diskussioner förs om hur Ulricehamns kommun ska kunna öka antalet platser inom förskoleverksamheten för att kunna möta efterfrågan. Fokus ligger idag på att öka antalet förskoleplatser, men i nuläget kan möjligheten att erbjuda plats inom pedagogisk omsorg vara ett alternativ.

120 2016/489, 4244/2016 2(2) Med hänvisning till ovanstående ställer sig förvaltningen positiv till Ekolek barnomsorg AB:s ansökan och förslår således kommunstyrelsen besluta att bevilja ansökan. Beslutsunderlag 1 Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamn Ekolek Barnomosrg AB Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef förskola, barn- och elevhälsa Ionie Oskarsson Tillförordnad barn- och utbildningschef Anne-Marie Stenson Verksamhetschef förskola, barn- och elevhälsa Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

121 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/12716_fix.ht... Sida 1 av Från: Ekolek Barnomsorg[info@ekolekbarnomsorg.se] Skickat: :07:15 Till: kommun@ulricehamn.se[kommun@ulricehamn.se] Ämne: Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamn Ekolek Barnomosrg AB Hej! Ek-o-lek barnomsorg AB vill här med ansöka om att bedriva pedagogisk omsorg i Ulricehamns kommun. Verksamheten beräknar att starta omgående efter godkännande från kommunen. Ek-o-lek är i dag kvalitetsgodkända och verksamma i Mölndal, Varberg,Härryda,Tjörn, Falkenberg och Kungälvs kommun för att bedriva pedagogisk omsorg. Se verksamhetens dokumentation bifogat i detta mail (PDF) Vänligen bekräfta ansökan, tack på förhand! Med Vänlig Hälsning Charlotte & Victoria

122 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Kommunens hantering av Migrationsverkets åldersuppskrivning av ensamkommande flyktingbarn Dnr 2016/703 Sammanfattning Med anledning av att det förekommer att Migrationsverket skriver upp åldern för asylsökande under 18 år under själva asylprocessen eller i samband med beslutet om uppehållstillstånd, har det under sommaren och hösten aktualiserats ett antal frågor kring legaliteten av dessa beslut. Kommunen måste nu ta ställning till hur dessa åldersuppskrivningar ska hanteras. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Antar förvaltningens tolkning av rättsläget vilket innebär att ensamkommande flyktingbarn som skrivs upp i ålder under pågående asylprocess ska ha fortsatt rätt till boende och god man från kommunen i avvaktan på att Migrationsverkets beslut om uppskrivning av ålder vinner lagakraft.

123 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Kommunens hantering av Migrationsverkets åldersuppskrivning av ensamkommande flyktingbarn Diarienummer 2016/703, löpnummer 4023/2016 Sammanfattning Med anledning av att det förekommer att Migrationsverket skriver upp åldern för asylsökande under 18 år under själva asylprocessen eller i samband med beslutet om uppehållstillstånd, har det under sommaren och hösten aktualiserats ett antal frågor kring legaliteten av dessa beslut. Kommunen måste nu ta ställning till hur dessa åldersuppskrivningar ska hanteras. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förvaltningens tolkning av rättsläget vilket innebär att ensakommande flyktingbarn som skrivs upp i ålder under pågående asylprocess ska ha fortsatt rätt till boende och god man från kommunen i avvaktan på att Migrationsverkets beslut om uppskrivning av ålder vinner lagakraft. Ärendet Barn i allmänhet och ensamkommande barn i synnerhet har rätt till större stöd under asylprocessen än vad som tillkommer andra asylsökande. Vad gäller mottagandet har ett ensamkommande barn rätt till skolgång, god man och lämpligt boende. Det är kommunen som tillhandahåller detta. Myndigheter som kommer i kontakt med ensamkommande barn har också en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa. Ulricehamns kommun har mottagit cirka 110 ensamkommande flykting barn och dessa har placerats enligt socialtjänstlagen. De flesta placeringar har gjorts i kommunens egna boenden. Med anledning av att det förekommer att Migrationsverket skriver upp åldern för asylsökande under 18 år under själva asylprocessen eller i samband med beslutet om uppehållstillstånd, har det under sommaren och hösten aktualiserats ett antal frågor kring legaliteten av dessa beslut. Kommunen måste nu ta ställning till hur dessa åldersuppskrivningar ska hanteras. Enligt Migrationsverkets tolkning av gällande rätt är åldersuppskrivningar under handläggningen inte överklagbara. Ska kommunen fortfarande betrakta åldersuppskrivna asylsökande som ensamkommande barn eller ska de betraktas som vuxna? Ska de asylsökande som Migrationsverket skrivit upp i ålder bo kvar i kommunens boenden? Vad händer med godmansförordnandet vid Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning under handläggning? Vilka kostnader ersätts av Migrationsverket för de åldersuppskrivna och om de inte ersätts hur ska finansiering ske? JO-utlåtanden Justitieombudsmannen (JO) har i ett antal avgöranden JO 2013/14 s. 361, JO 2015/16 s. 361 och beslut den 16 maj 2016 diarienummer entydigt uttalat följande. Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig.

124 2016/703, 4023/2016 2(3) Lagstiftning Regeringen har nyligen skickat en ändring av utlänningslagen på remiss, DS 2016:37, Bedömning av ålder i ett tidigt skede i asylprocessen. Enligt detta förslag ska beslut om åldersbedömning som är överklagbara fattas tidigt i ett asylärende. Beslutet ska gälla omedelbart men går att överklaga. Det ska också gå att begära inhibition (verkställighetsförbud) av beslutet. Förslaget föreslås att träda i kraft i maj Bedömning Ska kommunen fortfarande betrakta åldersuppskrivna asylsökande som ensamkommande barn eller ska de betraktas som vuxna? Kommunen, det vill säga skolan, socialtjänsten och överförmyndaren bör följa JO:s beslut. Detta innebär att socialtjänsten, skolan och överförmyndaren har att utgå ifrån den ålder som den unge har angett när den anlände till Sverige så som den inledningsvis blev registrerad om det inte är helt uppenbart för myndigheten att barnet inte är ett barn. Migrationsverket är i detta fall inte överordnad kommunen. Först när det finns ett lagakraftvunnet beslut får den nya åldersbedömningen rättsverkan gentemot andra myndigheter än Migrationsverket och därmed även för kommunen. Ska de asylsökande som Migrationsverket skrivit upp i ålder bo kvar i kommunens boenden? Samma svar som i föregående avsnitt. Den asylsökande ska fortfarande betraktas som ett ensamkommande barn och bo kvar i kommunens boenden med bedömningen utifrån den ålder som uppgetts vid ansökningstillfället. Vad händer med godmansförordnandet vid Migrationsverkets beslut om åldersuppskrivning under handläggning? Ett godmansförordnande ska normalt fortsätta trots åldersuppskrivning av Migrationsverket. Vilka kostnader ersätts av Migrationsverket för de åldersuppskrivna och om de inte ersätts hur ska finansiering ske? Enligt 28 2 st. förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar har en kommun rätt till ersättning för vård eller belagds plats för den som fyllt 18 men inte 21 år om vården påbörjats eller placeringen skett före 18 års ålder. Det innebär att ersättning kan utgå för åldersuppskrivna om placeringen påbörjats innan de fyllt 18 år. Någon ersättning har ännu inte sökts, varför man inte vet hur Migrationsverket kommer att agera. Vad häller ersättning för kostnader för god man är frågan ännu inte avgjord. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vet man inte heller i detta fall hur Migrationsverket kommer att agera. Sannolikt är att man inte betalar under denna tid. SKL avvaktar Kammarrätten i Göteborgs dom i just denna fråga. Förvaltningsrätten har dock uttryckt att godmanskapet ska kvarstå och ersättning ska utgå. Överförmyndaren och individ- och familjeomsorgen har gjort beräkningar över de kostnader och det intäktsbortfall som kan bli följden av att Migrationsverket skriver upp ensamkommande barn i ålder och som mottagits av kommunen. Överförmyndaren har beräknat att kostnaden för ett åldersuppskrivet barn uppgår till cirka kronor per månad. Individ- och familjeomsorgen har beräknat att intäktsbortfallet för barn som bir på HVB eller i familjehem uppgår till kronor per månad och om barnet bor i stödboende uppgår det till kronor per månad. Beslutsunderlag

125 2016/703, 4023/2016 3(3) Beslut lämnas till Socialchef Kanslichef Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

126 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Policy för avgifter i skolan Dnr 2016/725 Sammanfattning Inom skolan i Ulricehamns kommun tar man idag ut avgifter i samband med friluftsaktiviteter av olika slag och vid skolresor, eller studiebesök uppmanas vårdnadshavare i vissa fall att skicka med fickpengar. Det förekommer även att vårdnadshavare uppmanas att skicka med frukt eller fika. En del vårdnadshavare har ifrågasatt att skolan har tagit ut en avgift och andra har ställt frågor om vad som gäller. Det finns också en viss osäkerhet inom rektorsgruppen då det gäller skolans möjlighet att ta ut avgifter. Detta har lett till vissa diskussioner huruvida skolan i Ulricehamns kommun ska vara helt avgiftsfri, eller inte. Sektor lärande har utarbetat en policy i syfte att tydliggöra vad som gäller i fråga om avgifter inom skolan. Policyn lyfter även fram förslag om att inrätta någon form av bank där elever erbjuds möjlighet att låna olika typer av utrustning, samt förslag om införande av ett aktivitetsanslag som ligger utanför skolornas budgetram. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från tillförordnad barn- och utbildningschef 2 Policy Avgifter i skolan Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Policy för avgifter i skolan antas.

127 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Policy för avgifter i skolan Diarienummer 2016/725, löpnummer 4123/2016 Sammanfattning Inom skolan i Ulricehamns kommun tar man idag ut avgifter i samband med friluftsaktiviteter av olika slag och vid skolresor, eller studiebesök uppmanas vårdnadshavare i vissa fall att skicka med fickpengar. Det förekommer även att vårdnadshavare uppmanas att skicka med frukt eller fika. En del vårdnadshavare har ifrågasatt att skolan har tagit ut en avgift och andra har ställt frågor om vad som gäller. Det finns också en viss osäkerhet inom rektorsgruppen då det gäller skolans möjlighet att ta ut avgifter. Detta har lett till vissa diskussioner huruvida skolan i Ulricehamns kommun ska vara helt avgiftsfri, eller inte. Sektor lärande har utarbetat en policy i syfte att tydliggöra vad som gäller i fråga om avgifter inom skolan. Policyn lyfter även fram förslag om att inrätta någon form av bank där elever erbjuds möjlighet att låna olika typer av utrustning, samt förslag om införande av ett aktivitetsanslag som ligger utanför skolornas budgetram. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till policy för avgifter i skolan. Ärendet Inom skolan i Ulricehamns kommun tar man idag ut avgifter i samband med friluftsaktiviteter av olika slag och vid skolresor, eller studiebesök uppmanas vårdnadshavare i vissa fall att skicka med fickpengar. Mat skickas som regel med då skolorna anordnar utflykter, men det förekommer att vårdnadshavare uppmanas att skicka med frukt, eller fika. En del vårdnadshavare har ifrågasatt att skolan har tagit ut en avgift och andra har ställt frågor om vad som gäller. Det finns också en viss osäkerhet inom rektorsgruppen då det gäller skolans möjlighet att ta ut avgifter. Detta har lett till vissa diskussioner huruvida skolan i Ulricehamns kommun ska vara helt avgiftsfri, eller inte. Frågan om avgifter regleras i skollagens kapitel 9, 10, 11, 15, 18, 20 och 21 (förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna). Utbildningen ska vara avgiftsfri, men en grundskola eller gymnasieskola kan ibland få ta ut enstaka avgifter och det ska då handla om obetydliga kostnader för eleverna. Det är dock

128 2016/725, 4123/2016 2(2) viktigt att skolan gör en helhetsbedömning av de kostnader som belastar en elev under hela läsåret, då många obetydliga belopp sammantaget kan bli en för hög kostnad. Huvudmannen har ansvaret för att utbildningen är avgiftsfri. Vare sig i skollagen, förarbetena eller i Skolinspektionens informationsskrift anges något krontal som vägledning. Kostnaden för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel burkar däremot anges som exempel när man pratar om en ringa avgift. Inom sektor lärande bedöms en kostnad på 50 kronor som en ringa kostnad och denna kostnad kan tas ut vid maximalt två tillfällen per termin. Det får aldrig råda någon tveksamhet om att en avgift är frivillig och att vårdnadshavarens betalningsvilja/betalningsförmåga inte kommer att påverka elevens rätt att delta i den planerade aktiviteten. Sektor lärande har utarbetat en policy i syfte att tydliggöra vad som gäller i fråga om avgifter inom skolan. Policyn lyfter även fram förslag om att inrätta någon form av bank där elever erbjuds möjlighet att låna olika typer av utrustning, samt förslag om införande av ett aktivitetsanslag som ligger utanför skolornas budgetram. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar policyn. Beslutsunderlag 1 Policy Avgifter i skolan Beslut lämnas till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef förskola, barn- och elevhälsa Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef gymnasium, vuxenutbildning Ionie Oskarson Tillförordnad barn- och utbildningschef Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

129 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument AVGIFTER I SKOLAN ANTAGET AV: [Klicka här och skriv] DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: [Klicka här och skriv funktion] GÄLLER TILL OCH MED: [Fyll i år enligt ÅÅÅÅ]

130 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

131 Innehåll 1 Bakgrund Regler för avgifter Skollagen Regeringens proposition 2009/10: Skolinspektionens bedömning Olika typer av kostnader Exempel på Skolinspektionens beslut i anmälningsärenden Avgifter i Ulricehamn Sammanfattning...8 3

132 1 Bakgrund Inom skolan i Ulricehamns kommun tar man idag ut avgifter i samband med friluftsaktiviteter av olika slag, då vårdnadshavare exempelvis lämnar bidrag för kostnader. Vid skolresor, eller studiebesök uppmanas vårdnadshavare i vissa fall att skicka med fickpengar. Det är vanligt förekommande att en skola, i samband med en utflykt, har informerat elever och vårdnadshavare om att avgift kommer att tas ut. Mat skickas som regel med då skolorna anordnar utflykter, men det förekommer att vårdnadshavare uppmanas att skicka med frukt, eller fika. En del vårdnadshavare har ifrågasatt att skolan har tagit ut en avgift och andra har ställt frågor om vad som gäller. Det finns också en viss osäkerhet inom rektorsgruppen då det gäller skolans möjlighet att ta ut avgifter. Detta har lett till vissa diskussioner huruvida skolan i Ulricehamns kommun ska vara helt avgiftsfri, eller inte. 2 Regler för avgifter 2.1 Skollagen Frågan om avgifter regleras i skollagens kapitel 9, 10, 11, 15, 18, 20 och 21 (förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna). För förskoleklass gäller att: Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Trots det som sägs i stycket innan får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. För grundskola och grundsärskola gäller samma som för förskoleklass, dock med tillägget att eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider. För gymnasieskola gäller samma som för förskoleklass, dock med tillägget att huvudmannen får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Det som gäller för elever i grundskola och grundsärskola i fråga om skolmåltider, gäller inte för gymnasieelever. För gymnasiesärskola gäller samma som för förskoleklass. Det som gäller för elever i grundskola och grundsärskola i fråga om skolmåltider, gäller inte för elever i gymnasiesärskola. 4

133 För kommunal vuxenutbildning gäller att utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av skollagen, eller av förskrifter som meddelats med stöd av skollagen. Det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildningen på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna. Elever inom utbildning i svenska för invandare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning För särskild utbildning för vuxna gäller att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna. 2.2 Regeringens proposition 2009/10:165 Principen om en avgiftsfri utbildning är en viktig grund då rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet aldrig får vara beroende av de ekonomiska förutsättningar som en enskild person har. I förarbetena konstateras att skolresor och utflykter sedan länge är en naturlig del av utbildningen och ger många gånger värdefulla kunskaper, erfarenheter och upplevelser för eleverna. Utgångspunkten måste dock vara att finansiering av skolresor ska ske genom kommunala medel eller genom att elever helt frivilligt samlar in pengar till kostnaden om resan innebär mer än en obetydlig kostnad, som till exempel en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Det ska dock förtydligas att det inte är förbjudet att låta kostnader för skolresor, utflykter eller liknande aktiviteter ersättas av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever, oavsett om en elevs vårdnadshavare väljer att bidra eller inte. Med hänsyn härtill och i enlighet med praxis är det därför inte godtagbart att skolan erbjuder en kostnadsfri alternativ verksamhet för de elever vars vårdnadshavare inte vill betala dessa aktiviteter. Är den kostnadsbelagda aktiviteten att betrakta som en del av utbildningen ska alla elever få delta. I linje med detta resonemang gäller också att om elever på en skola gemensamt genomför en aktivitet för att samla in pengar till en skolresa eller liknande, som en del av utbildningen, får det inte förekomma någon koppling mellan hur mycket en enskild elev bidrar med och elevens möjligheter att få delta i aktiviteten. Bidrag från vårdnadshavare måste både vara och framstå som helt frivilligt. 5

134 3 Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen beskriver i ett informationsblad, publicerat och uppdaterat , hur de bedömer avgifter i skolan. Utbildningen ska vara avgiftsfri. En grund- eller gymnasieskola kan dock ibland få ta ut enstaka avgifter och det ska då handla om obetydliga kostnader för eleverna. Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga, kan sammantaget innebära att skolan bryter mot vad som sägs i fråga om en avgiftsfri skola. Med anledning av detta är det viktigt att det görs en helhetsbedömning av de kostnader som belastar en elev under hela läsåret. Skolinspektionen klargör att en obetydlig kostnad innebär samma sak oavsett om det handlar grundskola eller gymnasieskola. Enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad i samband med skolresor och liknande aktiviteter och som ersätts av vårdnadshavaren på frivillig väg får förekomma inom grundskolan. Det som gäller för grundskolan i fråga om skolresor och utflykter gäller också för gymnasieskolan. Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. 3.1 Olika typer av kostnader Huvudmannen för en gymnasieskola kan besluta att eleverna ska tillhandahålla vissa enstaka hjälpmedel/läromedel själva. I dessa fall kan skolan ta ut en avgift. Eleven har dock rätt att välja hur eleven skaffar läromedlet. En generell avgift är inte möjlig att ta ut. Frukost och middag (kvällsmat) äter eleverna normalt sett hemma och således är bedömningen att eleverna bör kunna stå för kostnader för denna typ av måltider, även i samband med en studieresa. Gymnasieelever som i vanliga fall betalar för sin lunch kan även få betala för lunch under en studieresa. Eleverna ska dock aldrig behöva betala mer än självkostnadspriset. Vid studieresor under flera dagar kan kostnaden för måltider bli hög för den enskilda eleven och detta måste huvudmannen därför överväga innan resan bestäms. 3.2 Exempel på Skolinspektionens beslut i anmälningsärenden Skolinspektionen får ibland in anmälningar som gäller avgifter i skolan. Här nedan ges en kort beskrivning av två ärenden som Skolinspektionen har behandlat. Då en skola anordnar en skolresa ska utgångspunkten vara att denna ska finansieras genom kommunala medel, eller genom att eleverna på frivillig väg samlar in pengar för att täcka kostnaden för resan om denna kostnad inte är att betrakta som obetydlig. Det får inte på något sätt ställas krav på att vare sig eleven eller dennes vårdnadshavare ska bidra till resan. Skolinspektionen har fattat ett beslut i ett ärende, Dnr :224, där Föreningen Enskilda Gymnasiet (beläget i Stockholm) uppmanat föräldrar att betala in en större summa per elev för att de språkresor som skolan anordnade skulle kunna genomföras. I ärendet konstaterade 6

135 Skolinspektionen att genomförandet av resan kunde upplevas som villkorat och att föräldrar kunde känna ett tvång att lämna ett bidrag då studieresan annars riskerade att ställas in. Vidare så menade Skolinspektionen att kostanden för resan inte kunde anses som en enstaka obetydlig kostnad. Skolinspektionen påtalade även att det inte kunde uteslutas att elever avstått från att anmäla intresse för resan på grund av bristande ekonomiska förutsättningar och att man därmed kunde ifrågasätta öppenheten för deltagandet i resan. De aktiviteter som en skola anordnar ska vara öppna för alla elever oavsett om eleven eller dennes vårdnadshavare väljer att bidra eller inte. Skolinspektionen har fattat ett beslut i ett ärende, Dnr :270, där Landsbro skola i Vetlanda anordnade språkresor och eleverna själva samlade in pengar. Det var inte frivilligt för eleverna att samla in pengar, däremot fick eleverna själva välja på vilket sätt pengarna skulle samlas in. Skolinspektionen konstaterade att detta stred mot skollagen då insamlande av pengar måste vara frivilligt. De elever som inte följde med på resan kunde bedriva studier på skolan istället. Även det menade Skolinspektionen stred mot lagen. 4 Avgifter i Ulricehamn Enligt gällande lagstiftning har en skola alltså rätt att ta ut en mindre avgift vid ett enstaka tillfälle/ enstaka tillfällen. Inriktningen för skolorna i Ulricehamns kommun bör vara att följa lagens intentioner om en avgiftsfri skola. När en ringa avgift tas ut ska detta hanteras på ett likvärdigt sätt i hela kommunen. Exakt vad som är en ringa avgift finns inte angivet i ett krontal i vare sig lagstiftningen, eller i Skolinspektionens informationsskrift. Det som sägs är, exempelvis, att en ringa kostnad kan vara kostnaden för en färdbiljett med allmänna kommunikationer. Denna kostnad kan dock variera beroende på var i landet man bor. Inom sektor lärande bedöms att en kostnad på 50 kronor är en ringa kostnad och denna kostnad kan tas ut vid maximalt två tillfällen per termin under ett läsår. Det får aldrig råda någon tveksamhet om att en avgift är frivillig och att vårdnadshavarens betalningsvilja/förmåga inte kommer att påverka elevens rätt att delta i den planerade aktiviten. Skolan ska alltid stå för matkostnad i samband med aktiviteter. Lunchen ska vara näringsriktig, men den behöver inte varm. Vårdnadshavare ska inte uppmanas att skicka med sitt barn frukt, fika eller fickpengar vid utflykter. Skolan kan dock aldrig hindra att vårdnadshavare på eget initiativ skickar med något. Vid tillfällen då eleverna samlar in pengar för att genomföra skolresor måste skolorna vara tydliga med att insamlingen är frivillig. Det måste även vara tydligt att de elever som inte deltar vid insamlingen av pengar ändå kan delta i den planerade aktiviteten. 7

136 Anledningen till att följa lagens intentioner för huvudmannen är att säkra en likvärdig skola i Ulricehamns kommun. Det finns familjer med en begränsad ekonomi, där även mindre avgifter kan bli betungande. Om skolan tar ut en avgift i samband med en aktivitet kan detta skapa en press på de föräldrar som inte har råd att de ändå ska betala avgiften för att inte riskera att deras barn hamnar utanför. En elev som lever i en situation med begränsade ekonomiska möjligheter kan känna sig tvingade att avstå från att delta i aktivitet om föräldrarna inte har råd att betala. Därför måste det alltid framgå att avgiften är frivillig och inte påverkar elevens möjlighet att delta i den aktivitet som skolan anordnar. Sektor lärande har diskuterat frågan om avgifter med samtliga rektorer. Det är viktigt att Ulricehamns kommun har ett enhetligt förhållningssätt i fråga om avgifter och rektorerna menar att i stora drag följer man detta redan idag. Det förekommer dock aktiviteter som inte ryms inom ramen för vad lagen menar. Om den avgift skolan kan ta ut för en aktivitet minskar uppstår ett krav på skolan att finansiera aktiviteten på annat sätt. Det skulle kunna vara att i ökad utsträckning erbjuda nödvändig utrustning, exempelvis skridskor, skidutrustning, ridutrustning och tält. Ett annat förslag är att varje skola har tillgång till ett anslag för aktiviteter och att detta anslag ligger utanför skolans befintliga budgetram. Rektorerna vill inte begränsa möjligheten till aktiviteter jämfört med idag. Därför behövs en diskussion inom sektor lärande om vilken typ av aktiviteter som en elev ska få ta del av inom ramen för utbildningen och hur dessa ska finansieras. Denna fråga bör lösas under Sammanfattning Ulricehamns kommun ska följa lagens intentioner om en avgiftsfri skola och erbjuda likvärdiga möjligheter för barn och elever. Om avgift tas ut för aktivitet får beloppet inte överstiga 50 kronor per tillfälle, maximalt två tillfällen per termin. Avgift är frivillig och får inte påverka elevs möjlighet att delta i aktivitet. Eventuella insamlingar är frivilliga och får inte påverka elevs möjlighet att vara med. Kommunen står för lunch som ska vara näringsriktig och vårdnadshavare ska inte uppmanas att skicka med frukt, fika eller fickpengar. 8

137 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn Dnr 2016/735 Sammanfattning I Ulricehamns kommuns budget för 2016 gavs förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att minska andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i den typen av hem. Handlingsplanen ska fungera som stöd för sektorsövergripande och strategiskt arbete för ekonomiskt utsatta barn och unga. Den har en tydlig förankring i barnkonventionen, eftersom ekonomisk utsatthet ökar riskerna för att barns rättigheter inte tillgodoses. Planen syftar således till att åter göra kommunens arbete med att förverkliga konventionen aktuellt. Det handlar dels om arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, för att främja människors möjligheter till egenförsörjning, och dels om att fokusera på konsekvenserna av ekonomisk utsatthet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn antas.

138 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn Diarienummer 2016/735, löpnummer 4236/2016 Sammanfattning I Ulricehamns kommuns budget för 2016 gavs förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att minska andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i den typen av hem. Handlingsplanen ska fungera som stöd för sektorsövergripande och strategiskt arbete för ekonomiskt utsatta barn och unga. Den har en tydlig förankring i barnkonventionen, eftersom ekonomisk utsatthet ökar riskerna för att barns rättigheter inte tillgodoses. Planen syftar således till att åter göra kommunens arbete med att förverkliga konventionen aktuellt. Det handlar dels om arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, för att främja människors möjligheter till egenförsörjning, och dels om att fokusera på konsekvenserna av ekonomisk utsatthet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn Ärendet Sverige ska uppfylla förpliktelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, och all offentlig verksamhet har ansvar för att den efterlevs. I Ulricehamns kommuns budget för 2016 gavs förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att minska andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll samt stödja de barn som idag lever i den typen av hem levde 8,1 % av kommunens invånare i åldern 0-19 i hushåll med låg inkomst eller med ekonomiskt bistånd. Handlingsplanen ska fungera som stöd för sektorsövergripande och strategiskt arbete för ekonomiskt utsatta barn och unga. Den har en tydlig förankring i barnkonventionen, eftersom ekonomisk utsatthet ökar riskerna för att barns rättigheter inte tillgodoses. Planen syftar således till att åter göra kommunens arbete med att förverkliga konventionen aktuellt. Planen har tre huvudsyften; strategiskt, samordnat arbete och kartläggning av problematiken, arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att främja människors möjligheter till egenförsörjning och att fokusera på konsekvenserna av ekonomisk utsatthet. För det sistnämnda handlar till stor del om att säkra barns rättigheter, vilka inkluderar bland annat social trygghet, en skälig levnadsstandard, lek, vila och fritid, oavsett ekonomiska förutsättningar. Beslutsunderlag 1 Handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn Beslut lämnas till Kommunchef Socialchef Sektorchef service

139 2016/735, 4236/2016 2(2) Sektorchef lärande Maria Jonsson Socialchef Jennifer Leijon Planeringsledare Sektor välfärd Sektor välfärd

140 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR BARN I EKONOMISKT UTSATTA HUSHÅLL ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kommunchef GÄLLER TILL OCH MED: 2020