Friluftslivsundervisningens framtid.

Transkript

1 Friluftslivsundervisningens framtid. Lärarstudenters syn på sin framtida undervisning baserad på tidigare erfarenheter. Outdoor teachings future. Student teachers vision for future teaching based on past experience. Marius Hanstad Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Idrottsvetenskap/Lärarprogrammet självständigt arbete 15hp Avancerad nivå/15hp Handledare: Owe Stråhlman Examinator: Carolina Lundqvist

2 Sammanfattning Studien antar en kvalitativ ansats och söker reda ut hur idrottslärarstudenters syn på sin framtida friluftslivsundervisning har påverkats av tidigare erfarenheter. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärarstudenter som utbildar sig vid ett universitet i Sverige. Studien tar stöd i följande teoretiska utgångspunkt; ramfaktorteorin och habitusteorin. Resultatet visar att studenterna påverkas av sina tidigare erfarenheter när de berättar om sin vision för framtida undervisning. Respondenterna kan rationellt reflektera kring ramfaktorteorin, samt att de i framtiden vill utöva en utvecklad friluftslivsundervisning och visar öppenhet för kollegialt samarbete. Nyckelord: Friluftsliv, Friluftslivsundervisning, Habitusteori, Kvalitativ, Lärarstudenter.

3 Abstract The study adopts a qualitative approach and aims to investigate how student teachers want to teach outdoor teaching in the future and how it has been affected by past experiences. This has been done through semi-structured interviews of five students undergoing education at a university in Sweden. The study is supported by the following theoretical basis; the habitus theory and frame factor theory. The results show that students are influenced by their past experiences when they talk about their vision for future teaching. Respondents can rationally reflect on the frame factor theory, and that in the future they wish to pursue a developed outdoor teaching and collaborate with their colleagues. Keywords: Habitus theory, Outdoor activities, Outdoor education, Student teachers, Qualitative

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning Litteraturgenomgång Begrepp Ämnet idrott och hälsa ur ett historiskt perspektiv Ämnets ursprung Teori Habitusteorin Ramfaktorteorin Tidigare forskning Sammanfattning litteraturbearbetning Syfte Frågeställningar Metod Design Urval Intervjuguide Genomförande Databearbetning Reliabilitet och validitet Etiskt förhållningssätt Resultat Intervjubeskrivning Johan Dennis Maria Björn Ingrid Sammanfattning Definition Habitus Vision och ramfaktorer Diskussion Resultatdiskussion Definition Habitus, vision och ramfaktorteorin Metoddiskussion Fortsatt forskning Referenser... 32

5 1.1 Inledning Temat hälsa debatteras ofta i media. Livsstilssjukdomarna och den ökande psykiska ohälsan har utvecklats till ett samhällsproblem i Sverige. Bara från år 2010 till 2014 ökade sjukfrånvaron i Sverige med 70 % och förde med sig en ökning på 11 miljarder kronor i utgifter för sjukförsäkring under samma period (Regeringen, 2015). I 2011 kom en ny förordning för grundskolan och gymnasiet från regeringen. Förordningen kallas läroplan och innehåller bestämmelser med grundläggande mål samt riktlinjer för hur skolverksamheten ska bedrivas (Skolverket, 2013). Undervisningen i ämnet idrott och hälsa har en viktig uppgift att fylla i kampen mot livsstilssjukdomarna och den ökade psykiska ohälsan. Undervisningen kan vara en stark bidragande faktor till att minska omfattningen av dessa lidelser på sikt. För att lyckas med detta krävs det att eleverna får kunskaper om ovannämnda lidelser, samt kunskaper om hur man kan hantera och undvika dessa. Ett sätt att jobba med psykisk hälsa i ämnet idrott och hälsa är genom att undervisa om psykisk hälsa och hur man kan hantera olika psykiskt påfrestande situationer. Ett annat sätt att jobba med psykisk hälsa är genom friluftsliv. I rapporten Den nyttiga utevistelsen? nämner författarna flera grupp- och individstudier med olika teoretiska utgångspunkt som undersökt sambandet mellan stressnivåer och vistelse i naturen (Mårtensson, Jensen, Söderström & Öhman, 2011). Gemensamt för studiernas resultat är att utevistelse har en positiv inverkan på människans stressnivå och kan återskapa homeostas (balans i kroppen). När vi utsätts för stressframkallande situationer kommer kroppen ur homeostas och om detta tillstånd kvarstår över en längre period kan vi utveckla depression och även öka risken för diabetes (Mårtensson et al. 2011). Friluftslivsundervisningen i skolan kan alltså bidra till att minska stress hos eleverna och på så vis påverka deras psykiska hälsa i positiv riktning. Friluftslivsundervisningen ger även eleverna kunskap om och verktyg för hur man kan använda naturen och friluftslivsaktiviteter som rekreation, och på så vis främja den psykiska hälsan även på sikt. Utöver hälsoaspekten så omfattar friluftsliv möjlighet till att praktiskt bedriva miljöfrågor som bidrar till en hållbar utveckling. 1

6 Friluftsliv och utevistelse är ett av tre ämnesområden som utgör det centrala innehållet i läroplanen för ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2011). Regeringens riktlinjer är med andra ord att en tredjedel av undervisningen i ämnet bör omfattas av just friluftsliv och utevistelse. Det finns dock forskning som tyder på att så inte är fallet, och att friluftslivsundervisningen pågår i långt mindre utsträckning än läroplanens direktiv. I Kraepelien-Strid och Nilssons (2009) undersökning av studenter vid GIH:s tidigare erfarenheter inom naturmiljö, natursäkerhet och friluftsliv framkom det att hela 70 % av de deltagande i undersökningen hade endast en viss eller endast liten erfarenhet innan idrottslärarutbildningen. Att studenternas erfarenhetsbakgrund är så liten kan bero på att de inte fått tillräckligt med undervisning i friluftsliv i grundskolan och gymnasiet. En möjlig orsak till den lite förekommande friluftslivsundervisningen lyfts fram av Kraepelien-Strid och Seger (2012) när de beskriver läroplanens förändringar från Lgr80 till Lgr11. Detta gör de utifrån ett friluftslivsperspektiv och belyser då hur det i Lgr80 stod nedskrivet ett visst antal dagar per läsår som skulle avsättas till friluftsverksamhet mot Lgr11 där det inte föreskrivs någon tidsbestämmelse. Enligt författarna lämnar det ämnet öppet för lokala tolkningar, vilket i sin tur ibland resulterar i att eleverna endast får möta friluftsliv under ett par timmar per läsår (Kraepelien-Strid & Seger, 2012). Andra orsaker kan vara bristande ekonomi, tid, gruppkonstellationer eller geografiskt läge. Tidigare forskning har inriktat sig på förekomsten av friluftslivsundervisning i skolan samt studenters tidigare erfarenheter, men inte hur studenterna själva utifrån sina erfarenheter vill bedriva den framtida friluftslivsundervisningen. Denna studie kommer undersöka hur lärarstudenter vill bedriva sin framtida friluftslivsundervisning baserat på deras tidigare erfarenheter av friluftsliv. 2

7 2. Litteraturgenomgång 2.1 Begrepp Friluftsliv är ett begrepp med stark förankring i det svenska språket (Nilsson, 2012). Ett flertal definitioner på friluftsliv finns och det råder skilda åsikter bland forskare om vilken som är den absoluta definitionen. Regeringens kulturdepartement definierar friluftsliv på följande sätt "vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling" (Kulturdepartementet, 1999, s.9) och det är denna definition som i dag betraktas som den officiella svenska definitionen. Johnny Nilsson har senare försökt problematisera och modifiera denna definition för att kunna förtydliga vilka aktiviteter och vilken utsträckning dessa ska ha i förhållande till friluftslivet, samt i förhållande till målen för friluftsliv i skolan. Nilsson anser att friluftsliv till stor del innefattar någon form av naturmöte och definierar friluftsliv som upplevelser och aktiviteter som förknippas med naturmiljö (Nilsson, 2012). Den modifierade definitionen lyder: Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturassocierade upplevelser samt stimulans och rekreation av psykisk och/eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på tävlingsprestation (Nilsson, 2012, s.142). Vid första ögonkastet kan denna definition verka avskräckande och onödigt krånglig, men för att förenkla det så har Nilsson förtydligat kopplingen mellan friluftsliv och en definierad naturmiljö och vikten av rekreation, samt en precisering av skillnaden mellan prestation och tävlingsprestation. I detta fall anses prestation vara något som ställer högre krav till individen utöver det vardagliga tillståndet, vilket ofta är väsentligt för att bedriva friluftsliv. Tävlingsprestation anses vara deltagande i en tävling som till exempel orientering. Vidare kan man urskilja en bra och dålig friluftslivsundervisning, även kallat utvecklad och mindre utvecklad undervisning (Nilsson, 2012). En utvecklad friluftslivsundervisning kan kännetecknas med medel till minimal fysisk belastning, stor psykisk harmoni, stor grad av miljöreflektion och liten belastning av miljön, samt stort fokus på upplevelse av både natur och kultur (Nilsson, 2012). Medel till minimal fysisk belastning innebär att man kan belasta kroppen fysiskt med exempelvis vandringar i krävande miljö, som till exempel fjällmiljö, så länge man innehar stor psykisk harmoni. En för hög fysisk belastning vill påverka känslan av psykisk harmoni och föra fokus bort från rekreation (Nilsson, 2012). En mindre utvecklad friluftslivsundervisning är enligt Nilsson (2012) motsatsen av en utvecklad undervisning 3

8 vilket innebär en stor fysisk belastning, låg grad av psykisk harmoni, hög belastning av miljön och minimalt fokus på upplevelsen. 2.2 Ämnet idrott och hälsa ur ett historiskt perspektiv Här redogörs ämnet idrott och hälsa och ämnets syfte, samt friluftslivets roll i ämnet ur ett historiskt perspektiv Ämnets ursprung Ämnet idrott och hälsa har endast funnits sedan Tidigare har ämnet gått under namn som gymnastik, kroppsövning och enbart idrott (Lundvall, 2011). På 1800-talets senare halva präglades skolidrotten av militära inslag eftersom ett ökande intresset för det militära försvaret fick fotfäste tack vare oroligheter utanför Sveriges gränser. Per Henrik Ling var en man vars idrottsliga filosofi formade skolidrotten på 1800-talet och även stora delar av 1900-talet (Lindroth, 2011). Filosofin fick namnet linggymnastik och syftet var att föra samman kroppsövningar och vetenskap. Gymnastiken skulle grundas på människoorganismens lagar, alltså den fysiologiska och anatomiska vetenskapen skulle tillämpas vid utövandet. Lings mål med gymnastiken var att utbilda en allsidig kropp utan att någon del blev försummad (Lindroth, 2011). För att uppnå detta bestod gymnastiken av förutbestämda övningar och rörelser som i dag kan uppfattas som något monotona. I början på 1900-talet ifrågasattes innehållet i undervisningen, men linggymnastiken kom att dominera innehållet ända fram till 1950-talet. Dock avskaffades de militära övningarna 1917 (Lindroth, 2011). Vissa förändringar skedde dock i början på 1900-talet, och i läroverksstadgan från 1905 kan man utläsa att begreppet friluftsverksamhet nämns. Med friluftsverksamhet syftades det till att under 4-6 gånger per år ge eleverna möjlighet att utöva aktiviteter utomhus. Det var först i 1928 som ordet friluftsliv fanns med i läroverken (Lundvall, 2011). Lundvall förklarar vidare att ett av huvudskälen för att flytta en del av verksamheten utomhus var i syfte av att uppnå rekreation och återhämtning under skoltid (Lundvall, 2011). Lindroth skriver dock att friluftsdagarna till övervägande del bestod av idrottsaktiviteter utomhus mer än friluftsaktiviteter och friluftsdagarna kan därför anses vara ett tillägg till den fysiska fostran (Lindroth, 2011). Dessa motsägelser liknar den problemställning vi fortfarande står inför idag. 4

9 På 1960-talet börjar skolans uppdrag sakta ändras från att uppfostra skötsamma och hjälpsamma medborgare mot ett mer komplext samhälle där folkhälsoaspekten blev mer framträdande och fokus riktas nu mer än tidigare mot värdet av friluftsliv och olika motionsformer som man kan bedriva på fritiden (Lundvall, 2011). Läroplanerna på 80-talet är de som först för in friluftsliv i ämnet på riktigt, och kunskapskrav om friluftsliv omnämns. I läroplanen från 1994 förekommer begreppet friluftsliv, men den anses sakna ämnesinnehåll och vara för öppen för individuella tolkningar. Dagens läroplan LGR:11 har haft som ambition att förtydliga ämnesinnehållet (Lundvall, 2011). 2.3 Teori Nedan presenteras studiens teoretiska begrepp följt av en förklaring till hur de använts i studien Habitusteorin Engström (1999) lyfter i sin bok fram Pierre Bourdieus habitusteori och förklarar först innebörden av teorin med att tidigare upplevelser och erfarenheter bestämmer hur vi agerar. Vidare formulerar Engström en mer ingående analys av habitusbegreppet där våra tidigare sociala erfarenheter i samspel med omgivningen formar vår habitus som verkar i vårt undermedvetna. Det är känt att människan i sitt tidigare utvecklingsstadium är mer formbar än senare i utvecklingsstadiet och med detta tagit i betraktning blir barndomen och barndomens erfarenheter viktig för formandet av habitus. En djupare definition av habitusteorin är att vår habitus har inverkan på våra handlingar, prioriteringar och åsikter i olika sammanhang (Engström, 1999) Ramfaktorteorin Thedin (2005) lyfter fram i sin rapport hur Lundgren (1979) beskriver ramfaktorteorin. Teorin innefattar de faktorer som är med på att begränsa undervisningen och teorin definierar tre huvudfaktorer: -Konstitutionella ramar som innebär styrdokumenten, med bland annat läroplaner och skollag. -Organisatoriska ramar innebär schema, klassfördelning och ekonomi. 5

10 -Fysiska ramar inkluderar byggnader, läromedel och även geografiskt läge när det handlar om friluftsliv. Med utgångspunkt i habitusteorin kommer jag undersöka hur lärarstudenters erfarenheter av friluftsliv upplevs påverka deras framtida undervisning inom friluftsliv och vilken period som har haft störst påverkan. Ramfaktorteorin finns med som ett stöd för att få ett realistiskt svar om studenternas vision för framtiden. 2.4 Tidigare forskning. Lärarstudenters erfarenheter av friluftsliv är ett forskningsområde med väldigt lite forskning. I inledningen nämns Krapelien-Strid och Nilssons undersökning från 2009, som är en av få svenska studier som gjorts om lärarstudenters erfarenheter av naturmiljö, natursäkerhet och friluftsliv innan lärarutbildningen (Krapelien-Strid & Nilssons, 2009). När det gäller friluftslivsundervisning i skolan är även det ett område som få forskare har anammat. Erik Backman är en av de mest framträdande forskarna inom just friluftsliv i skolan och har gjort en rad studier om ämnet. Genom att få en bild av hur friluftslivsundervisingen ser ut i grundskolan kan man få en bild och möjlig förklaring till lärarstudenternas erfarenheter från grundskolan. I en studie gjord av Backman (2004) visar resultaten att friluftsliv i grundskolan förekommer mycket sparsamt, samt att det primära innehållet av de få tillfällen som anses vara friluftslivsundervisning är idrottsliga aktiviteter. Det tilldelas olika antal friluftsdagar på olika skolor, allt ifrån noll till tio dagar per år. Planeringen av dessa dagar är fördelade mellan olika lärare och personal på skolan. Backman ställer sig frågande till vilken utsträckning andra lärare ser på möjligheter att förmedla kunskaper i sitt ämne genom dessa friluftsdagar (Backman, 2004). Backman har i en ny studie 2011 undersökt vad som påverkar undervisningen av friluftsliv i ämnet idrott och hälsa för att möjligtvis hitta faktorer som kan ge svar på den så lite förekommande friluftslivsundervisningen. Han inriktar sig på kommunikation och begreppstolkningar av friluftsliv (Backman, 2011). Enligt Backman så menar Basil Bernstein att pedagogiska begrepp inte är fria från värderingar, men består av värden hämtade utanför pedagogiken, detta gäller även för begreppet friluftsliv (Backman, 2011). Backman förtydligar att äventyrssporter och den skandinaviska traditionen av friluftsliv kan ha betydning för hur lärare tolkar begreppet friluftsliv i skolsammanhang. Äventyrsporter ställer 6

11 ofta höga krav på utrustning som i många fall är kostbar. Idrottslärare samt idrottslärarutbildningar verkar framställa friluftsliv som något som utförs i avlägsen vildmark och med krav på särskild utrustning och ekonomiska resurser (Backman, 2011). Studien indikerar att lärarna tycker att läroplanens utformning är något luddig och de hade svårt att identifiera målen med friluftsliv. Lärarna påpekar även att geografiskt läge, tid och utrustning påverkar undervisningen av friluftsliv (Backman, 2011). Backmans konklusion blir att den pedagogiska tolkningen av begreppet friluftsliv måste ändras för att öka elevernas chanser att uppnå kunskapskraven i läroplanen (Backman, 2011). Forskaren och författaren Dan Lortie har gjort en sociologisk studie av lärarprofessionen. Omfattande intervjuer, observationer och enkätstudier resulterade 1975 i en bok vid namn Schoolteacher; a sociological study. Genom den enorma mängd data Lortie samlade in har han hittat mönster i lärares samhälleliga status, deras egna känslor för yrket samt rekrytering till lärarproffesionen. Vad beträffar lärarutbildningen skriver Lortie (1975) att utbildningen i liten grad förbereder studenterna på skolvardagens utmaningar utöver undervisningen. Man har en verksamhetsförlagd utbildning, men att studenterna på dessa praktiska moment i stor utsträckning endast observerar handledaren (Lortie, 1975). När lärarstudenten är klar med sin utbildning får de samma arbetsuppgifter och samma mängd som sina erfarna kollegor och Lortie refererar till den första perioden som lärare som en sink or swim period (Lortie, 1975, s. 60). Ulla Lindgren (2013) lyfter i sin artikel fram att nyblivna lärare blir överraskade över det stora ansvaret det innebär att vara lärare gentemot student. De nyblivna lärarna känner sig överlämnade till sig själva och studiens resultat visar att ingen av de nyblivna lärarna uppgav att de hade fått någon form för vägledare som de kunde gå till med funderingar kring arbetssituationen. Ulla Lindgrens studie från 2013 visar på att Dan Lorties studie från 1975 är relevant även i nutid (Lindgren, 2013; Lortie, 1975). Lortie söker beskriva en lärares habitus med följande citat There are ways in which being a student is like serving an apprenticeship in teaching (Lortie, 1975, S. 61) för att förtydliga innebörden av citatet förklarar han att en genomsnittlig elev efter gymnasiet har varit i kontakt med lärare totalt timmar och att det har fått konsekvenser för dem som i sin tur valt att bli lärare och hur de väljer att lägga upp sin egen undervisning. Lärare visar ansatser till att lägga upp sin undervisning utifrån deras tidigare skolgång och hur deras lärare undervisade dem (Lortie, 1975). 7

12 Andy Hargreaves (2009) tar Lorties (1975) resultat och belyser dem utifrån ett nutida perspektiv. Enligt Hargreaves så är kontentan av Lorties forskning hans argument för de tre inriktningar som motarbetar utbildningens utveckling och förbättring, vilka är individualism, konservatism och presentism. Hargreaves kallar dessa tre inriktningar för den oheliga treenigheten. Individualism innebär att lärarna jobbar enskilt utan ett kollegialt samarbete, konservatism är avsaknad av öppenhet för förändring, med presentism menas att lärarna innehar ett kortsiktigt fokus och planerar sällan för längre perioder (Hargreaves, 2009). Teorin för förändring är att om man utraderar individualismen, så följer konservatismen efter och presentismen kvarstår som något konstant (Hargreaves, 2009). Som ett resultat av detta har försök gjorts för att påverka lärarnas individualism genom att med strukturerade insatser prova att kontrollera lärarnas arbetsuppgifter. Dessa insatser är gjorda av personer utan erfarenhet från läraryrket och med en annan syn och med andra riktlinjer än lärarna, samt med ett uppifrån och ned förhållningssätt (Hargreaves, 2009). Lortie menar detta ökar lärarnas konservatism och att det istället bör fokuseras på arbetssätt som öppnar för kollegialt samarbete och möjligheter för att utveckla sin profession genom detta kollegiala samarbete. Enligt Hargreaves (2009) är utbildningsutvecklingen beroende av att de som skriver de nya skolreformerna måste se över sin politiska och sociala konservatism gällande sitt uppifrån och ner ledarskap med strukturerade och kontrollerande reformer. Hargreaves lyfter fram Finland som ett positivt exempel där lärarna tillsammans får utveckla läroplaner kommunalt utifrån breda nationella riktlinjer vilket är raka motsatsen till de smala strukturerade och kontrollerande riktlinjerna i USA. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt för Finland (Hargreaves, 2009; Lorties, 1975). Svenska lärare upplever en ökad arbetsbörda, mindre inflytande på sitt arbete och lite stöd från både ledning och kollegor. Detta påverkar lärarnas hälsotillstånd negativt och är ett resultat av det senaste decenniets skolreformer. Istället för nya reformer krävs det mer resurser till skolan så lärarna inte behöver ägna lika mycket tid åt arbetsuppgifter som ligger utanför deras yrkesroll (Källström, Almquist & Modin, 2016). Detta vittnar om att Hargreaves studie är relevant även i Sverige. Denna kunskap är relevant för uppsatsen och framförallt analysen då den ger en större förståelse för vad som väntar studenterna när de kommer ut i arbetslivet. 8

13 2.5 Sammanfattning litteraturbearbetning Kapitlet om litteraturbearbetning har analyserat begrepp som utvecklad friluftslivsundervisning och mindre utvecklad friluftslivsundervisning. Kapitlet har tangerat ämnets historiska utveckling och förekomsten av friluftslivsundervisning i skolan i senare tid. En bild av lärarutbildningen, lärarnas arbetsbörda och inställning till yrket har målats upp, och vidare beskrivs en teori för förändring av lärarnas arbetssituation. Det har även förklarats en orsak till hur människan påverkas av sin omgivning och vilka faktorer som begränsar undervisningen. Denna kunskap är relevant då den ger en större förståelse för vad denna studie syftar till. Som tidigare nämnt är detta ett mindre utforskat forskningsområde och denna uppsats vill bidra i kunskapsskapandet kring framtidens friluftslivsundervisning. 9

14 3. Syfte Syftet med studien är att beskriva faktorer som ligger till grund för utformningen av den praktiska friluftslivsundervisningen i grund- eller gymnasieskolan i framtiden. Detta genom att undersöka hur studenter vill bedriva sin friluftslivsundervisning baserat på deras tidigare erfarenheter och deras uppfattning av ramfaktorernas inverkan på undervisningen. Studien syftar även till att undersöka om studenterna kan reflektera kring ramfaktorteorin. 3.1 Frågeställningar - Hur mycket erfarenheter har studenterna av friluftsliv utanför skolan? - Hur mycket erfarenheter har studenterna av friluftsliv i grundskolan, gymnasiet och universitetet? - Hur påverkar studenternas habitus deras syn på friluftslivsundervisning i framtiden och när formas studenternas habitus? - Kan studenterna förhålla sig till och reflektera kring ramfaktorteorin? 10

15 4. Metod I denna del av studien presenteras vilken metod som använts för att svara på studiens frågeställningar. Vidare redogörs; design, urval, intervjuguide, genomförande, databearbetning, reliabilitet och validitet, samt etiskt förhållningssätt. 4.1 Design Vad gäller val av forskningsmetod så finns det lite förenklat två ansatser att välja på; kvantitativ och kvalitativ (Patel & Davidsson, 2011). Målet med den kvantitativa metodteorin är att kunna generalisera ett resultat utifrån statistisk mätbara data (Hassmén & Hassmén, 2008). En kvantitativ ansats kopplas ofta till en enkätundersökning, där frågorna kan bestå av öppna frågor eller frågor med flera svarsalternativ och utgör en hög grad av standardisering och strukturering (Patel & Davidsson, 2011). Kvalitativa intervjuer har i de flesta fall en låg grad av standardisering, men man kan även med denna ansats påverka graden av standardisering genom olika intervjumetoder. Metoderna kan ses som öppna och slutna intervjuer. Öppna intervjuer innebär en låg grad av standardisering och intervjun liknar mest ett samtal mellan intervjuaren och respondenten. Mer slutna intervjuer, till exempel semistrukturerade intervjuer, har en högre grad av standardisering och intervjuaren har innan intervjun förberett frågor utifrån specifika teman. Frågorna ger dock respondenten stor frihet till att utforma svaren (Patel & Davidsson, 2011). Enligt Wallén (1996) lämpar sig den kvalitativa metoden till att undersöka sådant som är mångtydigt och subjektivt som upplevelser och känslor. Med denna kunskap till hands valdes den kvalitativa ansatsen för att svara på studiens frågeställningar, då studien strävar efter att ta reda på respondenternas upplevelser och erfarenheter. 4.2 Urval Det finns ett flertal olika urvalsmetoder. Urvalsmetoden i en kvalitativ studie skiljer sig från en kvantitativ. I en kvalitativstudie kan man med fördel handplocka deltagare utifrån preciserade kriterier (Hassmén & Hassmén, 2008). Denna studie har tagit ansats i 11

16 bekvämlighets- eller tillgänglighets urval samt handplockat urval. Förstnämnda innebär att man på ett enkelt och smidigt sätt både tidsmässigt och ekonomiskt väljer ut sina deltagare genom att exempelvis fråga i sin omgivning. Handplockat urval betyder att deltagarna handplockas utifrån förutbestämda kriterier (Hassmén & Hassmén, 2008). Deltagarna har handplockats med utgångspunkt i en skala som går från liten erfarenhet i friluftsliv från barndomen till stor erfarenhet i friluftsliv från barndomen. Detta för att uppnå variation i svaren. Urvalet har även begränsats till studenterna vid ett universitet på grund av tids- och ekonomiska begränsningar i studien. Studien består av fem respondenter, tre manliga och två kvinnliga, Johan 20 år, Dennis 22 år, Björn 24 år, Maria 23 år och Ingrid 21 år. 4.3 Intervjuguide En intervjuguide är som det låter; en guide för hur intervjun ska utföras. En intervjuguide ska innehålla frågor som är formulerade för att besvara studiens frågeställningar och indelad i olika teman (Hassmén & Hassmén, 2008). Studiens intervjuguide består av tre huvudteman med underteman och förslag till följdfrågor för att uppnå utförligare svar eller förtydliga frågan för att undvika att respondenten missuppfattar frågan och svarar på något annat än frågans syfte. Tema ett tar upp hur respondenterna definierar friluftsliv, detta är väsentligt för att det kan vara en förklaring till respondentens svar senare i intervjun. Tema två kopplas till habitusteorin och riktar in sig på respondenternas erfarenheter av friluftsliv från barndomen enda upp till högskolestudier. Detta för att kunna bedöma sambandet mellan respondenternas habitus och vision för framtida undervisning. Tema tre har som mål att undersöka respondenternas vision för sin framtida undervisning och tar utgångspunkt i Lundgrens ramfaktorteori för att inte respondenterna ska sväva iväg i en äventyrsvärld utan någon förankring i verkligheten (se bilaga). Intervjuguiden pilottestades inte. 4.4 Genomförande Respondenterna kontaktades via mejl för att undersöka deras intresse att delta. Om respondenten ställde sig positiva till att intervjuas skickades ett nytt mejl med ett bifogat respondentbrev. I detta brev fanns all väsentlig information i form av bland annat sekretessfrågor. Respondenterna har i samband med intervjun meddelats att det är frivilligt att delta och att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan i studien. 12

17 Intervjuerna som skedde vid fem olika tillfällen, var personliga och tog mellan minuter. Respondenterna var delaktiga i val av plats och tid för intervjun. Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket enligt Patel och Davidsson (2011) innebär att det innan intervjun har förberetts en lista med specifika teman som skall besvaras, och respondenten har fått ett stort utrymme att formulera svaren på egenhand. Det har även förekommit följdfrågor under vissa teman för att individanpassa intervjun. Intervjuerna spelades in med en Ipad och har i efterhand transkriberas till text. I boken Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder beskriver författarna transkribering som en process där man transformerar ett material från en form till en annan, alltså från talande form till text form (Hassmén & Hassmén, 2008). Vidare trycker de på vikten av denna process nödvändighet då den anses vara studiens empiriska material (Hassmén & Hassmén, 2008). 4.5 Databearbetning Databearbetningen har skett med utgångspunkt i en teoriledd tematisk analysmetod. Det innebär att man strukturerar data utifrån olika teman och datainsamlingen sker i de flesta fall genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas (Hassmén & Hassmén, 2008). Efter genomförd transkriberingsprocess så har materialet lästs genom för att i nästa steg kategorisera svaren utifrån intervjufrågornas olika teman. Detta för att underlätta bearbetningen och analysen av materialet samt göra det enklare att få fram respondenternas upplevelser, erfarenheter och känslor. 4.6 Reliabilitet och validitet Reliabilitet associeras med upprepbarheten av mätningar (Hassmén & Hassmén, 2008). Med andra ord har en studie hög reliabilitet om mätningarna kan upprepas och uppnå samma resultat. Validitet kan förklaras med giltighet och syftar till om studien speglar det som från början var syftet att undersöka. (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta gäller om studien har en kvantitativ ansats (Patel & Davidson 2011). Om studien har en kvalitativ ansats däremot vilket är fallet i denna studie, så får reliabilitet och validitet en annan betydelse. Om man intervjuar en person vid två olika tillfällen och ställer samma frågor, men får olika svar så behöver inte det betyda att studien inte är reliabel (Patel & Davidson, 2011). Respondenten kan ha ändrat uppfattning eller fått nya insikter och det behöver inte vara ett kännetecken på att studien inte är reliabel (Patel & Davidson 2011). Enligt Patel och Davidson ligger begreppen reliabilitet och validitet i en kvalitativ studie så nära varandra att man som 13

18 kvalitativ forskare för samman dessa begrepp och använder istället enbart begreppet validitet (Patel & Davidson 2011). Till skillnad från en kvantitativ studie där validitet främst rör sig om datainsamlingen så innefattar validitet i en kvantitativ studie hela forskningsprocessen (Patel & Davidson 2011). Det är viktigt att forskaren detaljerat beskriver hela processen så att läsaren av studien kan göra sig en egen uppfattning av de val som gjorts och på så vis själv kunna avgöra om den anser att studien är valid (Patel & Davidson, 2011). För att öka studiens validitet och lägga till rätta för läsaren att göra sig en egen uppfattning av studiens validitet har en tydlig metodbeskrivning gjorts. Transkriberingsprocessen kan också påverka validiteten genom att man gör egna sammansättningar av meningar i intervjuerna då talspråket kan vara osammanhängande (Patel & Davidson, 2011). Vissa meningssammansättningar har gjorts i studien, men inte i den utsträckningen att innebörden av meningen har ändrats. Vidare har följande gjorts under forskningsprocessen för att öka validiteten; ett urval på bakgrund av vissa grundkriterier, det har förberetts en intervjuguide som fokuserat på frågor som skall besvara frågeställningen. När intervjuerna pågått har vissa frågor preciserats för att undvika missförstånd och att respondenterna svarar på det som frågan syftar till. 4.7 Etiskt förhållningssätt Enligt vetenskapsrådet forskningsetiska principer ska studien uppfylla fyra krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002) Informationskravet innebär att deltagarna ska informeras om studiens syfte och hur underökningen genomförs (Vetenskapsrådet, 2002), för att tillmötesgå informationskravet har ett informationsbrev även kallat respondentbrev skickats ut till respondenterna. I enlighet med samtyckeskravet ska deltagarna själva få avgöra om de vill medverka eller inte (Vetenskapsrådet, 2002), för att tillmötesgå detta har respondenterna informerats om att de när som helst för att avsluta sin medverkan i studien. Respondenterna har skriftligt samtyckt att de vill medverka. Konfidentialitetskravet betyder att alla det deltagande ska i största möjliga mån hållas hemligt (Vetenskapsrådet, 2002), för att uppnå detta har mina respondenter fått fiktiva namn. 14

19 Nyttjandetkravet innebär at den information och data som samlats in enbart får användas till studien syfte (Vetenskapsrådet, 2002), vilket jag informerat mina respondenter om. All insamlad data har även förvarats på så vis att enbart jag har haft tillgång till materialet. 15

20 5. Resultat Resultatet redovisas i två delar. Del ett tar upp varje enskilt respondents svar. Del två sammanställer svaren i tabeller och analyserar dessa utifrån studiens frågeställningar och teoretiska utgångspunkt. 5.1 Intervjubeskrivning Här presenteras respondenternas svar fördelat på tre teman; definition av friluftsliv, skillnaden på en utvecklad och en mindre utvecklad friluftslivsundervisning, erfarenheter och vision för framtida undervisning Johan Definition av friluftsliv Johan definierar friluftsliv som ett miljöombyte. Det innebär att man får komma ut i naturen och att man får vistas i en annan miljö än idrottssalen. Vidare trycker han på att det inte måste vara att man är ute och eldar, utan det kan vara andra typer av idrotter utomhus, men att det inte är tävlingsformen som står i fokus. Det kan vara att man spela fotboll ute, men att det har något mer ingående syfte än bara att spela fotboll. Skillnad på utvecklad och mindre utvecklad friluftslivsundervisning Den viktigaste faktorn för att uppnå en utvecklad friluftslivsundervisning är enligt Johan att undervisning har ett väldigt tydligt mål och syfte. Han förtydligar att enbart fotboll utomhus inte är friluftsliv utan vistelse i utemiljö. Johan berättar att det kan vara vandring, men skiljer på vandring och promenad. Sen mer utvecklad och riktigt bra friluftsliv i idrotten är väl att man kanske gör någon vandring och har något mer kopplat till det. Det kan vara allemansrätten eller något på det sättet att syftet är väldigt tydligt och att och att det inte bara är att man ska gå på promenad, utan att man går kanske mot ett mål och för att upptäcka något. Och sedan reflekterar mycket kring det. 16

21 Erfarenhet Johans friluftslivserfarenheter från barndomen innan skolålder är minimala och begränsades till lek i trädgården. Hans skolgång har präglats av skolor beläget i glesbygd eller nära skogsmiljö förutom två terminer i en storstad. Från låg och mellanstadiet berättar han att friluftsliv i undervisningen förekom i form av några temadagar och skoljoggen. På temadagarna gick de ibland på tipspromenad, en annan gång gick de till en närliggande grillplats. En dag så gick vi genom skogen upp till en grillplats och så gjorde man lite varm blåbärssoppa och typ mullegodis som det hette; lite havregryn och socker och smör. På högstadiet förekom det däremot lite utöver orientering som kunde kopplas till friluftsliv. På gymnasiet påträffades friluftslivet genom skadeförebyggande träning på promenader och aktiviteter som brännboll i skogen. Johan tycker sig inte fått tillräckligt med kunskaper om hur man kan använda naturen som en arena för rekreation under sin tid i grundskolan eller på gymnasiet. På lärarutbildningen däremot har det fokuserat mycket på ämnet friluftsliv. Johan säger att lärarutbildningen har gett han kunskaper i en så stor grad att han känner sig trygg nog att i sin tur kunna lära ut det i sin framtida undervisning. Vision för framtida undervisning Johan skulle efter lite övervägande allra helst vilja jobba i en storstad i framtiden och såg flest möjligheter med att jobba i en storstad än i en glesbygd när han vägde in alla moment i idrott och hälsa undervisningen. När Johan tar hänsyn till ramfaktorterin tror han det är mest sannolikt att han kommer jobba med friluftsliv i mindre moment på lektionstid. Detta för att ge eleverna kunskaper om friluftslivsteknik. För att skapa meningsfullhet är målet att dessa kunskaper sedan kan tillämpas vid en längre vandring där eleverna har gått samman och samlat ihop pengar till en längre resa. Så att kanske små byggstenar kan leda till nått större om man inte har dem möjligheterna som finns på glesbygden. I en storstad kanske man måste åka någonstans och då ska inte eleverna bara åka oförberedda utan då ska de ha lite kunskaper tänker jag Dennis Definition av friluftsliv 17

22 Dennis definierar friluftsliv som en uteaktivitet, som inte nödvändigtvis behöver vara i skogen, men gärna kopplat till naturen. Det innefattar kunskap om hur naturen fungerar och inte att enbart idrotta i naturen. Skillnad på utvecklad och mindre utvecklad friluftslivsundervisning Han trycker på att en utvecklad friluftslivsundervisning ska handla om naturen och vilka rättigheter och skyldigheter man har i naturen. Att idrotta menar han är mindre utvecklat. Om man bara går ut och spelar fotboll utomhus så förlorar friluftslivet sin betydelse. Erfarenhet Dennis är uppvuxen i ett hus i skogen och varit mycket ute under sin barndom, han har aldrig som liten åkt iväg med familjen på fjällvandringar, utan de var i Sälen varje år och vistades i slalombacken. Hans skolor har från lag- till högstadiet varit beläget på glesbygden med närhet till skogen. På låg och mellanstadiet hade de friluftsdagar en gång i veckan som bestod av bland annat fri lek i naturen och andra gånger olika uppdrag som exempelvis att de skulle samla på sig ett visst antal objekt från naturen och sedan redovisa dessa. På högstadiet och gymnasiet var det mindre relaterat till friluftsliv och det var bara orientering som kopplades till friluftsliv under idrottslektionerna. På frågan och om han under sin skolgång anser att han fick tillräckligt med kunskaper för att använda naturen som arena för rekreation svarade han: Om jag ser tillbaka så är ju min låg och mellanstadiet tid den som har gett mig mest, men att det har gett mig tillräckligt det kan jag inte säga. På lärarutbildningen säger Dennis att en väldigt stor del av utbildningen har bestått av friluftsliv. Och han utrycker att det gett honom kunskaper till den grad att det kommer påverka hans framtida undervisning och han känner att han kan tillräckligt för att kunna undervisa i friluftsliv. Vision för framtida undervisning När Dennis är färdigutbildad vill han allra helst jobba på en skola i ett mindre samhälle med nära till naturen. Och utifrån ramfaktorteorin lägger han vikt vid att jobba praktiskt med friluftsliv och anser att detta är möjligt om han jobbar på en skola i närheten av naturen. 18

23 Jag vill ju undervisa friluftsliv så som friluftsliv är. Alltså ta med eleverna ut i skogen liksom. Det kanske inte behöver vara en hel dag, men en lektion och fokusera på att göra mat på stormkök eller bygga vindskydd eller någon ting. Så man får göra det praktiskt och inte bara sitter i ett klassrum och pratar om det Maria Definition av friluftsliv Marias definition av friluftsliv fokuserar på känslor och rekreation samt att man kan vistas i naturen utan att skada den. Skillnad på utvecklad och mindre utvecklad friluftslivsundervisning Maria förklarar att mindre utvecklad friluftslivsundervisning innebär att man tar något som kan göras inomhus och flyttar det utomhus. En utvecklad undervisning bygger mer på en upplevelse enligt Maria, en upplevelse som väcker frågor och leder till reflektion. Istället för att visa inomhus hur man sätter ihop ett trangiakök så får man möjlighet och laga mat utomhus med ett trangiakök och förbereda sig innan. Sen fundera; ja det här funkade bra för den maten var så, eller det här funkade inte så bra och så vidare. Det skulle jag säga är mer utvecklat. Erfarenhet Maria har som hon själv uttrycker det väldigt många minnen från sin barndom som kan relateras till friluftsliv. Hennes föräldrar har haft ett mycket stort intresse för friluftsliv och de har varje år rest iväg för att göra längre vandringar, paddla kajak, åka skidor och långfärdsskridskor. Hennes skolor har legat i anknytning till skogen och naturen. Detta togs under grundskolan väldigt gott tillvara på och hennes skolgång upp till högstadiet har präglats av en berikad friluftslivsundervisning som fokuserat på hur man ser det vackra i naturen, hur man bevarar den och hur man säkert vistas i den. På gymnasiet förklarar Maria att det inte var lika mycket friluftsliv kopplat till undervisningen i idrott och hälsa. På gymnasiet så hade vi orientering som jag tror de räknade som friluftsliv. 19

24 På frågan om hon anser att hon på grundskolan och gymnasiet fått tillräckligt med kunskaper för att kunna använda naturen som en arena för rekreation svarar Maria att hon tror sig fått det, men att det är svårt att avgöra eftersom hon har med sig så mycket kunskaper hemifrån. Vad gäller lärarutbildningen nämner hon att friluftsliv har haft en större plats i undervisningen än hon trodde den skulle ha innan hon började. På lärarutbildningen har det fokuserats på friluftsliv i en väldigt stor grad och det känns som dem verkligen vill att man skal ha med friluftsliv i sin egen undervisning. Vision för framtida undervisning Efter slutförd lärarutbildning vill Maria jobba i en skola i en glesbygd eller mindre stad med närhet till naturen. När hon tar hänsyn till ramfaktorteorin ser hon det som högst möjligt att bedriva utvecklad friluftslivs undervisning och åka på längre vandringar. Hon lyfter fram ämnesövergripande arbete för att kringgå ramfaktorteorins organisatoriska ramar och skapa mer tid åt friluftsliv och de längre vandringarna med övernattning genom att samarbeta med andra ämnen Björn Definition av friluftsliv Björns definierar friluftsliv som ett miljöombyte. Där man byter ut stadsmiljön med en mer avlägsen miljö utomhus, antingen i skogen på sjön eller på fjället. Skillnad på utvecklad och mindre utvecklad friluftslivsundervisning Björn förklarar en utvecklad undervisning bör ha ett tydligt syfte, att man lär sig göra upp eld, använder kniv på ett säkert sätt eller utifrån naturen hittar norr. Mindre utvecklad är att man går ut utan ett mål eller syfte liksom och att man bara tar en promenad i skogen Erfarenhet Björns uppväxt har präglats av utevistelse och mycket friluftsliv både på sjön och i skogen. Hans grundskolor hade nära till naturen i form av vattendrag, sjö och skog. Det är var även något som skolan utnyttjade enligt Björn. På gymnasiet gick han i en skola centralt beläget i en mindre stad och det blev märkbart skillnad på friluftslivsundervisningen förklarade han. 20

25 På mellanstadiet och högstadiet utrycker han att var mycket friluftsliv kopplat till undervisningen i idrott och hälsa. Däremot på gymnasiet var det mindre friluftsliv kopplat till undervisningen, då var det mer fysisk aktivitet i skogen. Vi är i min familj väldigt emot att sitta inne och bara ha tråkigt, då kan man lika gärna vara ute och ha tråkigt. Detta citat ger en bra bild av Björns erfarenheter från barndomen och det är tydligt att han ägnat sig mycket åt friluftsliv. Och han anser att hans tid på grundskolan har gett han tillräckligt med kunskaper för att använda naturen som en arena för rekreation. På lärarutbildningen säger Björn att en stor del av utbildningen har bestått av friluftsliv. Det har utvecklat hans kunskaper i den grad att det kommer påverka hans framtida utbildning. Han ser utbildningen som givande och han känner sig tryggare när det kommer till riskhantering. Det går att göra aktiviteter som innebär risker så länge man förbereder sig på de problem som kan uppstå, och då är det ingen fara att ta ut eleverna. Det är väl det många lärare backar för, att de ser mer problem än möjligheter. Men jag tycker vi har fått vrida det mesta till det positiva på universitetet och jag är väldigt nöjd med det. Vision för framtida undervisning Björn vill jobba i en medelstor stad efter utbildningen så skolan både har närhet till simhall, idrottshall och natur. Med hänsyn till ramfaktorteorin anser han att han kommer jobba mest med friluftsliv på lektionerna, men lyfter fram möjligheten att jobba ämnesövergripande för att skapa mer tid till friluftsliv och på så vis kunna möjliggöra en längre utflykt. Utöver ämnesövergripande vill Björn samarbeta och dela med sig av bland annat utrustning med andra idrottslärare i staden och kommunen för att minska den ekonomiska faktorns inverkan på undervisningen Ingrid Definition av friluftsliv Ingrid definierar friluftsliv som ett avbrott från vardagen och kunskap om naturen. Friluftsliv handlar enligt Ingrid om att agera med naturen på det sådant sätt att det inte skadar den. Skillnad på utvecklad och mindre utvecklad friluftslivsundervisning 21

26 En utvecklad undervisning förklarar Ingrid att är när man kontinuerligt undervisar i friluftsliv under skolåret och inte bara kör en aktivitetsdag per år. Det ska även innehålla kunskaper om naturen och hur man exempelvis gör upp eld. Mindre utvecklat är då att bara ha en aktivitetsdag under året. Erfarenhet Ingrid är uppvuxen i en glesbygd mitt ute i skogen och hennes skolor har haft en omedelbar närhet till naturen. Hon har flera minnen från sin barndom som kan relateras till friluftsliv och har vistats mycket i skog och mark sedan ung ålder. Från grundskolan är det friluftsdagar och enstaka lektioner ute i naturen som det har fokuserats på när det kommer till undervisning i friluftsliv. Ingrid säger att trots närheten till naturen har det inte varit någon utpräglad friluftslivsundervisning under hennes skolgång på grundskolan och helt obefintligt på gymnasiet. På frågan om hon tycker sig ha fått tillräckligt med kunskaper under sin skolgång för att kunna använda naturen som en arena för rekreation svarade hon: Nej, det tycker jag inte. Vi hade såpass lite friluftsliv, så jag tycker inte att jag har fått det. Det mesta jag har fått det är ju hemifrån, från mamma och pappa. På lärarutbildningen har det enligt Ingrid fokuserats mycket på friluftsliv. Och hon tycker sig ha utvecklat sina kunskaper i den grad att det har påverkat hennes framtida undervisning. Jag tycker det har vart bra att vi har haft ett så pass stort fokus på friluftsliv eftersom jag tidigare har fått väldigt lite av det i grundskolan. Och jag ser framtiden som att jag har mycket att tillämpa i min framtida lärarroll med det jag har lärt mig på universitetet. Vision för framtida undervisning När Ingrid har fått sin lärarlegitimation vill hon jobba på en skola i en glesbygd med närhet till naturen. När det kommer till framtida undervisning i friluftsliv skulle hon allra helst vilja åka på långa vandringar med övernattningar men med vetskapen om ramfaktorteorin tror hon inte att detta kommer kunna genomföras. Drömmen är ju att åka på tre dagars övernattning och någon långvandring för att utmana eleverna. Men om man ska se det realistiskt så kommer det kanske inte bli så, utan det blir mer så att vi får spela brännboll ute i skogen eller ta en orienteringsrunda i närmaste skolskog och liknande. 22

27 23

28 5.2 Sammanfattning I detta avsitt görs en sammanfattning och förtydligande av respondenternas svar och svaren kategoriseras utifrån de tidigare redovisade teman; definition av friluftsliv, habitus, vision för framtida undervisning med hänsyn till ramfaktorteorin. Först redovisas en tabell med efterföljande förklarande text Definition Tabell. 1. Studenternas definition av friluftsliv Respondent Johan Dennis Maria Björn Ingrid Friluftsliv innebär Miljöombyte Uteaktivitet Rekreation Miljöombyte Avbrott från vardagen Tydligt syfte och mål Kunskap om naturen Kunskap om naturen Tydligt syfte Kunskap om naturen Kunskap om naturen Kunskap om naturen Tabell 1 visar att respondenterna har likartade definitioner av friluftsliv. Kunskap om naturen är återkommande hos samtliga respondenter. Det är enbart Maria som tydligt trycker på att upplevelsen ska stå i fokus och anser att rekreation är en viktig del i friluftslivet. Nästan samtliga av de resterande respondenterna benämner ord som miljöombyte och avbrott från vardagen vilket kan tolkas som en upplevelse av avkoppling från vardagens eller stadens stress. Den enda som skiljer ut sig är Dennis som inte nämner något som kan kopplas till upplevelse, han nämner istället uteaktivitet. Han är uppvuxen i skogen och har vistats mycket ute under sin barndom, något som kan ha påverkat hans tolkning av friluftsliv och när skogen och naturen är hans vanliga miljö är det troligt att han inte anser att vistas i skogen som ett miljöbyte. 24

29 5.2.2 Habitus Tabell. 2. Skolornas geografiska läge Respondent Johan Dennis Maria Björn Ingrid Skolors geografiska läge Glesbygd med närhet till naturen och centralt i storstad långt från naturen Glesbygd med närhet till natur och centralt i en mindre stad utan närhet till naturen Liten stad med närhet till naturen Glesbygd med närhet till naturen och liten stad med utan närhet till naturen Glesbygd med omedelbar närhet till naturen Tabell 2 visar att samtliga respondenter har till största del under sin skolgång gått på skolor med närhet till natur. Tabell. 3. Studenters erfarenheter Grad/form av erfarenheter från Johan Dennis Maria Björn Ingrid innan skolålder Obefintlig Medel Mycket hög Hög Hög låg och mellanstadiet Enstaka Heldagar varje Praktisk Lektioner med Enstaka temadagar temadagar vecka, med undervisning i fokus på fokus på säkerhet, och säkerhet och upplevelser hur man upplevelser. och kunskap utnyttjar om naturen. naturen för rekreation. högstadiet Enstaka Orientering Praktisk Lektioner med Enstaka temadagar temadagar, undervisning i fokus på orientering säkerhet, och säkerhet och hur man upplevelser nyttjar naturen för rekreation. gymnasiet Promenader Orientering Orientering Fysisk Förekom ej och brännboll aktivitet i i skogen skogen universitetet Vandringar, Vandringar, Vandringar, Vandringar, Vandringar, övernattningar övernattningar övernattningar övernattningar övernattningar i i skogen och i skogen och i skogen och i skogen och skogen och på fjället på fjället både på fjället både på fjället både på fjället både både sommar/vinter sommar/vinter sommar/vinter sommar/vinter sommar/vinter 25