Hållbar utveckling i förskolan

Transkript

1 Hållbar utveckling i förskolan - Pedagogers tankar om återvinning och återanvändning i förskolan Sustainable development in preschool - Teachers thoughts about recycling and re-use in preschool Linda Larsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet, 210 hp Grundnivå:15 hp Handledare: Gertrud Ekelund Turzik Examinator: Susanne Hansson

2 Abstract The purpose of this study is to examine what sight preschool teachers have in the work of sustainable development, focusing on the organic part where recycling and reuse are included to protect the environment. The study will also illuminate how the preschool teachers believe the work with sustainable development might look like in a preschool and how the nature can be used in the work. The study will be based on a pragmatic perspective in which practical actions give children a deeper knowledge, but also requires conversations and reflections for it to be made an assessment The method that has been used in the study was interviews with working teachers out in the preschools. The interviews gave deep and detailed data for the study. The preschool teachers believe that the work with sustainable development is done by sorting, garbage picking, reuse of materials and waste separation. The result shows that all of the preschool teachers think that the work with sustainable development is important for the children to form them to become environmentally aware adults. Children s participation is mostly about participating in adult planned activities. It shows in the result that the nature is an important tool in the work with sustainable development to create an environmental awareness among the children. All of the preschool teachers feel that they don t have enough knowledge in the topic and half of them have never participated in any continuing education. Keywords Preschool, chemistry, sustainable development, re-use, recycling

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön. Studien kommer också belysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studien kommer att utgå ifrån ett pragmatiskt perspektiv där praktiska handlingar ger barnen en djupare kunskap, men att det också krävs samtal och reflektion för att det ska kunna göras en bedömning. Metoden som användes i studien var intervjuer med verksamma pedagoger ute i förskolor. Intervjuerna gav djup och detaljrik data till studien. Pedagogerna anser att arbetet med hållbar utveckling sker genom källsortering, skräpplockning, återanvändning av material och sopsortering. Resultatet visar på att samtliga pedagoger anser att arbetet med hållbar utveckling är viktigt för att barnen ska bli miljömedvetna vuxna. Barnens delaktighet handlar till mestadels om att delta i vuxenplanerade aktiviteter. I resultatet framgår det att naturen är ett viktigt verktyg i arbetet med hållbar utveckling för att skapa en miljömedvetenhet hos barnen. Samtliga pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kunskap om ämnet och hälften har aldrig deltagit i någon fortbildning. Nyckelord Förskolan, kemi, hållbar utveckling, återanvändning, återvinning

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Bakgrund Vad hållbar utveckling är Varför återanvända och återvinna? Vad läroplanen säger om hållbar utveckling Barn och natur Barns delaktighet och meningsskapande Tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Pragmatiska perspektivet Metodologisk ansats och val av metod Intervju som metod Validitet Reliabilitet Generalisering Urval Genomförande Databearbetning Etiska överväganden Resultat Respondenter Pedagogers syn på arbetet med hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling, återvinning och återanvändning i verksamheten Pedagogernas syn på naturen som ett verktyg i arbetet med hållbar utveckling Pedagogers syn på barn delaktighet och meningsskapande Pedagogers syn på fortsatt arbete med hållbar utveckling Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Hur anser förskollärarna att arbetet med hållbar utveckling som exempelvis återvinning och återanvändning kan se ut i förskolan? Tycker förskollärarna att arbetet med hållbar utveckling är viktigt i förskolan?... 20

5 5.2.3 På vilket sätt anser förskollärarna att barnen blir delaktiga och skapar mening i arbetet med återvinning och återanvändning? Hur anser förskollärarna att naturen kan användas som ett verktyg i arbetet med återvinning och återanvändning för att värna om miljön? Slutlig sammanfattning Fortsatt forskning Referenser Bilagor Bilaga 1. Samtyckesblankett Bilaga 2. Intervjufrågor... 28

6 1. Inledning Denna studies temaområde är kemi. Kemi kan förklaras som hur vi ser på vår jord, som är uppdelad i olika nivåer av organisationer vilken den minsta är atomer. Allt material vi har är uppbyggda av atomer. Om flera olika atomer sätts samman så bildas det en molekyl. Alltså handlar kemi om att förstå materialets uppbyggnad och skapa nya material genom att sätta ihop olika atomer och molekyler (Helldén, Jonsson, Karlefors & Wikström, 2010). Eftersom ett material består av olika molekyler och atomer kan ett material brytas ned och göras om på nytt, materialet återvinns. I läroplanen för förskolan så finns det strävansmål om att barnen i förskolan ska utveckla kunskap om naturvetenskap. I detta område ingår ämnen kemi. Naturvetenskap i förskolan handlar om att barnen får upptäcka och utforska vilket skapar nyfikenhet och förståelse hos dem (Utbildningsdepartementet, 2010). De strävansmål som finns med i läroplanen för förskolan som innefattar ämnet kemi är Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Skolverket, 2010, s.10). Det står vidare i läroplanen för förskolan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010, s.10). Inom ämnet kemi är studien begränsad till hållbar utveckling. I dagens samhälle tillverkas mycket kemiska föreningar som vårt ekosystem på jorden inte klarar av, detta är exempelvis bekämpningsmedel som används i jordbruk som kan finnas i exempelvis frukt som äts på förskola.. Ett annat stort problem är alla saker och produkter vi människor inte längre vill ha. Det kan vara kartongförpackningar, elektriska apparater och så vidare. Vart ska vi göra av alla detta material när befolkningen är uppe i sju miljarder. Befolkningen ökar också hela tiden och resurserna på jorden förbrukas mer.(persson & Persson, 2011:98). Hållbar utveckling är ett begrepp som handlar om hur vi tillsammans ska hantera vår miljö (Helldén, m.fl., 2010:203). Ungdomen utgör en stor del av vår befolkning. Det är viktigt att ungdomar i hela världen får delta i beslut eftersom det påverkar deras framtid. Det är barnen som kommer ta över ansvaret över den jord vi lever på (Agenda 21, 1997). Hur människan lever påverkar vår natur och miljö och hur människan behandlar de resurser som finns på jorden påverkar också hur vår framtid kommer att se ut. Den viktigaste delen kring arbetet med miljö i förskolan har varit att barnen ska får uppmärksamma att det finns hot och problem för miljön, men att barnen skapar en positiv syn på att man kan finna lösningar för dem och att vi kan påverka det som sker (SOU 1997:157). 1

7 Varför detta är ett intressant område att studera är just på grund av att miljöfrågor är ett stort samtalsämne i samhället just nu. Hur skulle arbetet för att värna om miljön redan kunna starta i förskolan? Genom att vår befolkning ökar så blir det självklart mer avfall och sopor som påverkar miljön vi ska leva i. Eftersom barnen som nu går i förskolan själva kommer att ta över ansvaret för miljön och själva påverka den. Vilken syn har pedagogerna ute i verksamheten på arbetet med hållbar utveckling egentligen? Hur anser de att man skulle kunna arbeta med barnen kring återvinning och återanvändning av material? Denna studie har relevans för förskolläraryrket därför att hållbar utveckling som återvinning och återanvändning är ett konkret sätt att arbeta miljöinriktat med barnen och visa dem hur man på ett enkelt sätt kan värna om vår miljö. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön.studien kommer också beslysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studiens utgångspunkt kommer att ligga på förskollärarna och deras syn, tankar och erfarenheter Frågeställningar I min studie kommer jag att utgå ifrån dessa frågeställningar: Tycker förskollärarna att arbetet med hållbar utveckling är viktigt i förskolan? Hur anser förskollärarna att att arbetet med hållbar utveckling som exempelvis återvinning och återanvändning kan se ut i förskolan? På vilket sätt anser förskollärarna att barnen blir delaktiga och skapar mening i arbetet med återvinning och återanvändning? Hur anser förskollärarna att naturen kan användas som ett verktyg i arbetet med återvinning, återanvändning för att värna om miljön? 2

8 2. Bakgrund 2.1 Vad hållbar utveckling är Begreppet hållbar utveckling fick sin betydelse genom ett arbete som FN hade i mitten av 1980-talet. Hållbar utveckling fick då förklaringen som en utveckling som tillgodoser de behov vi människor har idag utan att sätta framtidens behov på spel. Hållbar utveckling innehåller tre delar vilka är ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Några viktiga egenskaper i utbildningen för hållbar utveckling är ett demokratiskt arbetssätt där de som blir undervisade ska få inflytande över form och innehåll. Lärandet ska kopplas samman med samhället och naturen. Problemlösning och att bygga ett kritiskt tänkande är två viktiga delar som också bör förekomma i undervisningen (Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, 2004). Lillemyr (2002:57) tar upp att lärandet i förskolan och skolan skall vara praktiskt och ge barnen möjligheter att experimentera och utforska tillsammans. 2.2 Varför återanvända och återvinna? Persson (1999:10 & 195) skriver att omsorgen om miljön har under den senaste tiden blivit en väldigt viktig fråga i samhället och det kan inte ses på ett objektivt sätt eftersom det handlar om människans sätt att leva. Tidigare sågs miljöproblem som ett globalt problem, men har nu också övergått till ett lokalt problem för oss. Vidare skriver han att återvinning kan vara att delar av en produkt återanvänds men också att gamla produkter av ett material görs om på nytt. Arne Trageton (1996:29) tar upp i sin bok att barnen kan använda sig utav skräpmaterial som inte behöver slängas. Det kan vara plåtburkar, mjölkförpackningar, toarullar och träbitar. I Persson (1999:194) går det att läsa att till skillnad från i naturen där ett cirkulationssystem förekommer där allt återanvänds förr eller senare så har vårt samhälle ett linjärt flöde som ger oss stora berg med skräp och slöseri med resurser och energi. Persson & Persson (2011:129) skriver att saker egentligen aldrig försvinner och att även varor och energi som redan är använda går att använda och göra något nytt med. De skriver att återvinning och återanvändning krävs för att de stora bergen av sopor vi skapat ska minska. Brown (2008:251) skriver också att vår förbrukning av energi och utsläpp av koldioxid kommer minska om vi ser till att återvinna och återanvända mer material. Kopplingen till kemi i att återanvända- och återvinna material är när materialet bryts ner och görs om. I Helldén, m.fl., (2010:214) går det att läsa att man först exempelvis bryter lös järnmalm från en gruva för att tillverka en konservburk. Om vi slänger denna burken i skogen så kommer den tillslut att rosta sönder, men att rosten istället sprids ut i naturen och finns kvar där. Om vi istället försöker spara på materialen kan vi samla in dessa konservburkarna och återvinna dem istället för att de går sönder till mokronivå. När vi återvinner material så sparar vi inte bara på resurser utan vi sparar också på energi. Att tillverka en konservburk helt från början då man bryter och 3

9 förädlar aliminiummineralet bauxit kräver mycket mer energi än att tillverka en konservburk från en gammal. 2.3 Vad läroplanen säger om hållbar utveckling De nya förtydligande målen kring kemi och hållbar utveckling är att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Skolverket, 2010, s.10). Det står också att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Skolverket, 2010, s.10). Det står även att Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp (Skolverket, 2010, s.7). I dessa citat tas delar av den ekologiska hållbara utveckling upp som förståelse av hur människan påverkar naturen och intresset för naturens kretslopp. I Utbildningsdepartementet (2010) står det att det är en viktig faktor att försöka utbilda barnen att inse och agera kring vad hållbar utveckling handlar om, vilket innebär att tillgodose de behov som finns idag utan att framtidens generation behöver sätta sina behov på spel. Det framgår även att förskolan är en bra plats att starta detta arbete på eftersom intresset, värderingar och kunskap börjar hos barnen i tidig ålder. 2.5 Barn och natur I SOU:1997:157 kan man läsa att i arbetet med miljö tillsammans med barnen så måste de få chansen att utifrån sina förutsättningar få upptäcka och utforska naturen. Tillsammans med en vuxen som exempelvis en förskollärare, kan barnen utveckla ett lärande om hur naturen och människan samspelar och påverkar varandra. Vidare står det att ett miljötänk ska finnas som en röd tråd i verksamheten där barnen ska uppmärksamma att det finns hot för miljön, men en syn att vi själva positivt kan påverka den också. Ärlemalm-Hagsér (2008:107) skriver att tanken om att barnen skall vistas ute i skogen har alltid funnits med i förskolans verksamhet och har alltid varit en väldigt viktig del. Men i tidigare forskning har de sällan förekommit diskussion och problematisering kring att ha lärande och praktik i skogen med barn. Man kan också läsa i Skolverket (2005) att pedagogiskt arbete kring miljöfrågor ofta förekommer i förskolan, där barnen får chansen till att vistas mycket ute i naturen. Barr, Nettrup & Rosdahl (2012:15) tror att för att få barnen mer medvetna om hur de själva påverkar miljön så krävs det att de får komma ut i miljön runt omkring dem. Om barnen får bli medvetna om det som finns omkring dem och lär sig att ta hand om det, ju tidigare skaffar de sig ett förhållningssätt som kan gynna en hållbar utveckling. I Sandberg & Vuorinen (2008:19) kan man läsa om hur barnen använder material från naturen i sina lekar. De bygger djur av kottar och använder mossa till matlagningslekar. I Engdahl, Karlsson, Hellman & 4

10 Ärlemalm-Hagsér (2012) kan man läsa att det finns andra som inte är säkra på att barnen utvecklar den kunskap som behövs för en hållbar utveckling genom att bara vara i naturen. 2.6 Barns delaktighet och meningsskapande Pramling Samuelsson, Sheridan & Williams (2000:12) anser att i förskolan finns det många barn som äger olika sorter kunskap, erfarenheter och intressen. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée (2008:125) skriver att man bör tänka efter om det arbetssätt och uppgifter man utövar är meningsskapande för barnen? Blir barnen delaktiga i det man gör? Ett sätt att ta reda på detta skriver de är att samtala och prata med barnen, lyssna på vad de berättar och försöka ta reda på vad barnen försöker uttrycka. Enligt Johannesen & Sandvik (2009:36) ska det gå att använda sig utav planerade aktiviteter för utveckling och lärande, samtidigt som barnen kan påverka pedagogerna och att de låter barnen vara aktiva deltagare. 2.7 Tidigare forskning Björneloo (2007) skriver i sin avhandling, som tidigare FN:s generalsekreterare Kofi Annan sagt, att utbildningen är den viktigaste nyckeln till hållbar utveckling. Även Davis (2009) säger i sin artikel att utbildning för de yngre barnen är en viktig del i utvecklingen av mänskliga resurser, som lägger grunden för lärande för hållbar utveckling. Därför är det viktigt att börja arbetet med hållbar utveckling redan i förskolan tillsammans med barnen. Davis hävdar också att det finns mycket litteratur där det framgår att det gynnar att investera tidigt i mänskligt kapital, eftersom det kan påverka både människor och samhället i framtiden. I Ärlemalm-Hagsér (2013) framkommer det att lärande för hållbar utveckling ses som en relevant och viktig del i verksamheten. Björneloo menar att utbildning och lärande kan ses ses som de viktigaste delarna för hållbar utveckling och för att vi människor ska klara av att hantera de motgångar och utmaningar som framtiden kan erbjuda. Samtidigt möts barnen av dubbla budskap när de i förskolan ska lära sig att återvinna och återanvända och sedan komma hem där kraven kanske inte alls är lika stora. Det går att läsa vidare Björneloo intresserar sig över hur fortbildningar kring hållbar utveckling hänger ihop med pedagogernas intresse och engagemang att arbete med det. Om pedagogerna själva inte vet vad hållbar utveckling är, hur ska de då kunna lära ut det till barnen? (Björneloo, 2007). I Ärlemalm-Hagsér (2013) går det att läsa i resultatet av avhandlingen att kunskapsinnehållet som utövas i förskolorna kring hållbar utveckling är barns relationer till ting i sin omvärld och relationer till naturen. Det går att läsa vidare i avhandlingens resultat att barnen får delta i olika aktiviteter som är kopplade till hållbar utveckling, exempelvis så får barnen källsortera, städa i naturen och skapa ett mer ansvarsfullt förhållningssätt genom att de får släcka lampor efter sig, spara på papper och återanvända material. Ärlemalm-Hagsér (2012) tar också upp i sin artikeln att källsortering och kompostering är vanliga kunskapsinnehåll i arbetet med hållbar utveckling. Hon skriver vidare att barnen förväntas att lära sig att vara varsam med förskolan material och att förskolorna återanvänder material i skapande aktiviteter. I Hedefalk (2014) framkom det i resultatet av avhandlingen att även om hållbar utveckling innehåller tre 5

11 dimensioner så är det ofta den ekologiska delen och just miljöundervisning som förekommer mest i undervisningen. Miljöundervisningen förekommer i definitionen För miljön är när barnen handlar för en hållbar utveckling som exempelvis att återvinna och återbruka material. Det skall förekomma ett undersökande klimat i verksamheten och barnen ska få chansen att utveckla ett kritiskt tänkande och reflektera sina tankar med varandra Hedefalk (2014). I Björneloo (2007) framkommer det att kring vad som ska ingå i lärande för hållbar utveckling så ansåg de intervjuade pedagogerna att barnen behöver utveckla kunskap kring att det bara finns en värld och att allt hänger samman. I Ärlemalm-Hagsér (2013) går det att läsa att pedagogerna andås att barnen skulle bli ansvarstagande och vilja värna om miljön genom att de bygger upp en omsorg till den. Det går att läsa vidare i resultatet att omsorg, varsamhet, respekt för naturen och respekt för allt levande utvecklas genom att barnen får vistas i naturen och lära om den. I Björneloo (2007) framkommer det också i resultatet av studien att pedagogerna ansåg att det är viktigt att man letar kunskap med barnen utanför klassrummet, och då kom skogen upp. Genom att vistas i skogen skapar barnen ett engagemang och en relation till den, även en förståelse för skogens betydelse. Ärlemalm-Hagsér (2013) skriver att barnens aktörskap och delaktighet i den gjorde studien varierar i verksamheten. I vissa situationer beskrivs barnen vara kompetenta och i andra situationer får barnen delaktighet genom att delta i aktiviteter som pedagogerna och styr, där barnen följer det den vuxne planerat. I Ärlemalm-Hagsér (2012) påverkars barns delaktighet och aktörskap av pedagogernas vilja att lyssna på barnen. Björneloo (2007) beskriver att synen på barn som passiva mottagare av kunskap har förändrats och att man nu ser barnen som aktiva och kritiska i lärandet. Man kan även läsa vidare att undervisning om hållbar utveckling har ändrats till undervisning för hållbar utveckling. Björneloo tolkar detta som att de som utbildar sig, exempelvis barn och elever inte passivt kan sitta och bara få kunskap om hållbar utveckling, utan de måste ha en mer aktiv hållning och agera i sitt eget lärande. Utifrån sin studie kunde Hedenfalk (2014) se att lärandesituationerna i sig inte bara skapar mening hos barnen, utan deras tidigare erfarenheter hjälper också meningsskapandet. Hon såg också att läraren påverkar barnets meningsskapande genom att rikta deras fokus till ett visst specifikt innehåll. I Björneloo (2007) framkommer det i resultatdelen av studien att pedagogerna ansåg att i undervisning för hållbar utveckling så är demokrati, delaktighet och ansvar viktiga aspekter barnen ska lära sig. Att barnen blir medvetna om att deras egna handlingar påverkar miljön. Ärlemalm-Hagsér & Sandberg (2011) skriver i sin artikel att pedagogerna som deltog tyckte att det var viktigt att barnen blev medforskare i arbetet med hållbar utveckling i förskolan. 6

12 2.7 Teoretiska utgångspunkter Min studie är inriktad på den ekologiska hållbara utvecklingen med att återvinna och återanvända material för att värna om miljön. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är John Deweys pragmatiska perspektiv, eftersom att återvinna och återanvända material är något vi gör och utifrån det med hjälp av samtal och reflektion blir det ett lärande Pragmatiska perspektivet Det pragmatiska perspektivet har barnet i centrum och man ska försöka följa deras intressen (Dewey, 2004:19). Elfström, m.fl., (2008:166) tar upp Deweys tankar kring att det är genom barnens intresse man kan se att de håller på att lära sig något nytt. Därför är det viktigt att läraren lyckas fånga upp barnens intressen. De tar även upp Deweys tankar kring att utbildning är en process som sker hela livet och är inte bara till för att barnet ska klara sig i livet. En utgångspunkt är att barn ses som en social varelse med ett behov att samspela och kommunicera med andra människor som finns runt omkring dem (Sundgren, 2011:104). Dewey (2004:19) menar att skolan kan ses som ett verktyg för samhället, genom elevernas egna utveckling och samhällets framtid. I Elfström, m.fl., (2008:166) kan man läsa om Deweys teori där man lär genom att göra, genom att kommunicera, skapa och konstruera. Man kan läsa vidare att klassrummet eller verksamheten ska ses som ett laboratorium och ska ha ett utforskande och experimenterande klimat. I Kroksmark (2011: ) står det att det pragmatiska perspektivet betonar att man ska använda sig utav praktiska uppgifter i skolan för att barnen genom detta får ett mer djupgående lärande. Det finns en relation mellan de handlingar man gör och kunskap, och dessa går inte att skilja på. I Elfström, m.fl., (2008:166) kan man också läsa att Dewey ansåg att de erfarenheter barnet fått om något finns med i de nya erfarenheterna. Den tidigare erfarenheten hjälper barnet att se den nya på ett annat sätt. Ett centralt begrepp är learning by doing som ingår i det pragmatiska perspektivet. Learning by doing handlar om att barnen kan få en djupare kunskap och förståelse om de får göra saker praktiskt (Kroksmark, 2011: ). Men handlingen som görs måste ha en bestämd avsikt eller ett mål för att bli meningsfullt för barnet. Dessa praktiska handlanden kan ses som moment som följer en kedja. Först finns det en avsikt med vad som ska göras, sedan görs en planering, handlingen sker, reflektion över vad som hände och en bedömning görs av resultatet som skapar en ny avsikt (Sundgren, 2011:110). I Elfström, m.fl., (2008 :166) framgår det att Dewey ansåg att naturvetenskapsundervisning ska innehålla praktiska aktiviteter där barnen kan ta hjälp av tidigare erfarenheter de fått hemma eller från samhället. 7

13 3. Metodologisk ansats och val av metod Beroende på vilken metod eller vilka metoder vi väljer att använda oss utav under vår forskningsstudie kommer det att begränsa det vi ser och påverkar hur vi gör vår analys och diskussion (Emilsson, 2014:84). Bryman (2011:13) skriver att det är viktigt att tänka efter vilken metod som bäst skulle kunna besvara mina frågeställningar i studien? 3.1 Intervju som metod Backman (2008:33) nämner den kvalitativa metoden som inte anväder sig av tal eller siffror, utan det verbala språket. Kvalitativ metod kan vara intervjuer och observationer. Bjereld, Demker & Hinnfors (2008:118) skriver att om man använder sig utav en kvalitativ metod så försöker man förstå en viss händelses egenskaper. I denna studie är det kvalitativ intervju som använts som metod eftersom studien har sitt fokus på pedagogernas berättelser. Bryman (2011:413) beskriver att kvalitativa intervjuer är mindre strukturerade och intresset ligger på den intervjuades uppfattningar, tankar och synsätt. Genom kvalitativa intervjuer får man personliga svar från pedagogerna. Inom den kvalitativa intervjuformen kommer jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer. Bryman (2011:415) skriver att denna sorten är mer flexibel och den som intervjuar har ett specifikt tema och frågor att utgå ifrån, men personen som intervjuas har en större chans att svara öppet på frågorna och mer personligt. Eftersom jag var intresserad av att undersöka vilken syn förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling och hur de anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan, samt om de anser att naturen kan användas i arbetet, så var kvalitativa intervjuer den relevanta metoden. Bryman (2011:413) skriver att kvalitativa intervjuer ger detaljrika svar genom att den som intervjuar lyssna till respondentens berättelser och att de utförligt får beskriva och förklara sina tankar Validitet När vi väljer en metod måste vi tänka på att den ska kunna hjälpa till att besvara frågeställningarna som finns med i studien. Validitet kan förklaras med vad vi ska undersöka och hur mycket vi verkligen undersöker det. Genom att välja en metod som kan svara på de frågeställningarna som finns i studien och att undersöka det som ska undersökas ger en hög validitet (Bjereld, m.fl., 2008: ). Utifrån vad som bäst passade frågeställningen i studien valdes semistrukturerad intervju. Eftersom att syftet med studien är att ta reda på pedagogernas egna tankar, syn och erfarenheter kring hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolorna så var det relevant att de själva får svara på frågorna. Frågor skapas även som ska kunna ge svar på de frågeställningar som finns i studien. Genom att använda semistrukturerad intervju med mer flexibilitet ger det pedagogerna en chans till att ge detaljrika och längre svar där jag sedan i analysen kan finna mönster och skillnader på hur arbetet kan utföras i verksamheten. Det gjordes även en testintervju innan pedagogerna intervjuades. Här kunde jag säkerställa om intervjufrågorna var relevanta, hur deltaljrika svaren kunde bli och om någon fråga var 8

14 tvungen att göras om. Under intervjuerna med pedagogerna utgick jag från frågorna med vissa följdfrågor, men såg till att vi höll oss till sammanhanget. Johansson & Svedner (2010:98) skriver om begreppsvaliditet där man som forskare antar att respondenten utgår ifrån samma sak vid diskussion av begrepp till ämnet. För att stärka begreppsvaliditeten fick respondenterna i början av intervjun förklara tillhörande begrepp för att kontrollera att vi utgick från samma sak. Genom dessa val blir chansen till hög validitet i denna studie större Reliabilitet Reliabiliteten är hur något mäts och anger tillförlitligheten i mätningen. Skulle det bli samma resultat om undersökningen skulle göras om fler gånger? (Bjereld, m.fl., 2009: ). Roos (2014) skriver att reliabilitet handlar om att ha samlat in så mycket data som behövs så grundligt som möjligt för att det ska kunna gå att analysera det. Desto mer data man samlar på sig ger större chans till att få ett svar på studiens syfte. Hon skriver vidare att det krävs noggrannhet och försiktighet så att egna antaganden gör att du inte får svar på ditt syfte. Eftersom studien undersökte pedagogernas egna tankar och erfanrehter var intervju som metod relevant för att få fram detta resultat. Genom att intervjuerna spelades in har jag kunnat lyssna på dem flera gånger och fått fram pedagogernas egna svar. Allt material har samlats in på samma sätt, genom intervju. Intervjuerna skedde på samma dag och alla spelades in med godkännande från pedagogerna. Reliabiliteten kan påverkas negativt av semistrukturerad intervju som metod eftersom att det kan vara svårt att göra om den på samma sätt då följdfrågorna kan bli olika. I en intervju bildas även personkemi mellan den som intervjuar och respondenten, som kan påverka resultatet. Hade tiden för undersökningen varit längre hade intervjuerna kunnat göras om flera gånger för att unvika att känslor som trötthet, stress och oro påverkat deras svar Generalisering Generalisering handlar om vilka resultatet gäller för. Skulle resultatet vi fått fram bli desamma om man intervjuade ett sörre antal personer? Värdet på studien blir större ju bredare studien är. Någon som kan påverka generaliseringen är om få personer exempelvis intervjuats, då blir resultatet kanske för litet? En regel brukar vara att avbryta undersökningen när det inte blir någon ny syn eller uppfattning i resultatet (Johansson & Svedner, 2010:43-44). I studien har fyra pedagoger intervjuats med varierande åldrar, olika erfarenheter och som arbetat mellan år i förskolan. Pedagogerna svarade utförligt på intervjufrågorna och jag fick ett rikt data. Mitt resultat har ej så stor utsträckning, utan endast till dessa fyra pedagoger. Samtidigt kan pedagogernas erfarenheter komma från tidigare arbetsplatser eftersom de arbetat i förskolan en längre tid. Jag kan alltså bara uttala mig hur pedagoger tycker och tänker i en mindre grad och att fler intervjuer kunde ha gett mig ett större eller mer varierande resultat Urval De personer som valts ut att delta i denna studie kommer från samma förskola, där tre pedagoger arbetar på samma avdelning och en pedagog på avdelningen bredvid. Förskolan 9

15 blev utvald på grund av tidigare kontakt med förskollärare som arbetar där. Båda avdelningarna har barn mellan 3-5 år. De personer som blev tillfrågade att delta i undersökningen gav sitt godkännande. Alla fyra personerna är utbildade förskollärare som arbetat i förskolan mellan år. Personerna har varierat kön och är mellan år. Detta resulterade alltså i fyra intervjuer med fyra verksamma förskollärare Genomförande Under tidigare kontakt med förskolan ventilerades intresset att möjligvis någon på förskolan skulle vara intressaerad av att kanske delta i ett kommande examensarbete. Efter godkännande av syfte och frågeställningar från handledaren var det dags att skapa ett intervjuschema och fundera på hur frågorna skulle formuleras och hur detta schema skulle se ut (se bilaga 2). Samtyckesblanketter till respondenterna skapades också (se bilaga 1). När detta var färdigt kontaktades förskolechefen för den tänkta förskolan. Kontakten skedde via e-post där information om undersökningens syfte, etiska överväganden och varför denna förskola blivit vald förklarades. Med godkännande från förskolechefen togs det telefonkontakt med pedagogerna som arbetade på avdelningen. Under telefonsamtalet försklarades det tydligt vad syftet med undersökningen var, att pedagogerna hade rätt att avbryta sitt deltagande och att de skulle förbli anonyma. En pedagog på en annan avdelning togs det också telefonkontakt med och samma information gavs ut till denna pedagog. Under telefonsamtalen bestämdes tid och datum för intervjuerna och att de skulle utföras på förskolan. Dagen innan undersökningen skulle äga rum, skickades kort information till respondenterna kring lite vad intervjun skulle handla om. Alla intervjuerna utfördes i verksamheten under samma dag, direkt efter varandra. Vi satt i ett avskilt rum där ingen annan personal eller barn kunde höra oss eller störa oss. Innan intervjun startade fick pedagogerna samtyckesblanketten att läsa igenom i lugn och ro. I blanketten förklarades syftet igen, att de kunde avbryta deltagandet, de förblir anonyma och godkännande till att bli inspelade. Pedagogerna fick skriftligt fylla i blanketten. Intervjun startade genom att respontenten fick berätta om sin ålder och hur många år de arbetat i förskolan. Efter det startade vi med första frågan i intervjuschemat. Vi försökte följa schemat uppifrån och ner eftersom pedagogerna hade begränsad tid att delta och så alla tänkta frågor skulle bli besvarade. Under varje fråga fick respondenten svara så utförligt de ville och i vissa frågor ställde jag följdfrågor. Om vi kom till en fråga pedagogen redan tagit upp tidiagre i ett svar hoppade vi över denna fråga och jag skrev ner i vilken fråga svaret förekom. Under intervjun höll jag ögonkontakt med respondenten och nickade och gav svar för att visa min uppmärksamhet. I slutet av varje intervju ställdes frågan om respondenten ville tillägga något mer. Alla intervjuer spelades in med hjälp av en mobiltelefon. För att säkerställa att ingen obehörig skulle komma åt dessa inspelningar lades de genast över på ett usb-minne som ingen obehörig hade tillgång till, och inspelningarna raderades från mobiltelefonen. 10

16 3.1.5 Databearbetning Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon som sedan lades över på ett usb-minne. Alla intervjuerna har spelats igenom flera gånger. Varje intervju skrevs ner var för sig så utförligt som möjligt. Efter detta har intervjuerna kodats genom att de har fått andra namn. Ytterligare bearbetning gjordes genom att strukturera alla pedagogernas svar under respektive intervjufråga. Underrubriker har gjorts som hör till de olika frågeställningarna, och där identifierades mönter, skillnader och likheter i svaren. Redovisningen av resultatet har gjorts utifrån underrubrikerna. I databearbetningen upptäckte jag att några frågor som ställdes under intervjun i senare skede inte var tillräckligt relevanta till syftet och frågeställningarna. Därför togs dessa frågor och svar inte med i resultatet Etiska överväganden När man ska påbörja en undersökning finns det vissa forskningsetiska krav som måste följas under hela forskningsprocessen, både innan, under och efter undersökningen. Beroende på vilken metod man väljer att använda blir olika forskningsetiska krav olika viktiga (Vetenskapsrådet, 2011). Det första man bör göra som student är att kontakta förskolechefen för den planerade förskolan om tillåtelse att genomföra arbetet. När man fått ett godkännande från förskolechefen så kan man kontakta de berörda personerna i undersökningen (Löfdahl, 2014:36). I min undersökning ventilerades det tidigare med förskolepersonalen om intresset att kanske delta i ett kommande examensarbete fanns. När syftet och frågeställningarna var godkända av handledaren så kontaktades förskolechefen genom e-post om godkännande att intervjua personal. Här förklarade jag syftet, vilka informanterna var och varför jag valde denna förskola. Ett annat krav som gäller är informationskravet där de personer som vill delta ska få information som undersökningen (Bryman. 2011:131). När ett godkännande av förskolechefen fans så kontaktade jag pedagogerna via telefon och gav de muntlig information om syftet med undersökningen, att det var frivilligt att delta, att de har rätt att hoppa av undersökningen när de vill och att de kommer att vara anonyma. Ett annat krav är samtyckeskravet, vilket innebär att informanterna måste godkänna sitt deltagande och att de har rätt att bestämma över hur de ska medverka (Bryman, 2011:132). Det är av vikt att få ett godkännande av handledaren innan man skickar ut något då det är handledaren som har ansvaret (Löfdahl, 2014:35). Innan intervjuerna startade fick samtliga pedagoger skriva på en samtyckesblankett där de godkände att delta i undersökningen och att bli inspelade under intervjun. Handledaren hade tidigare läst igenom blanketten och godkänt den. Konfidentialitetskravet handlar om att de som deltar i undersökningen ska vara anonyma. Orter, deltagares och förskolans namn ska bytas ut så man ej kan känna igen dem. Hit hör också att insamlat material och personuppgifter måste förvaras så att ingen obehörig kan ta del av den. Alla pedagogerna som deltagit i min undersökning har bytt namn till P1, P2, P3 och P4. Varken ort eller förskolans namn nämns någon stans i arbetet. De inspelade intervjuerna fördes över på ett usb-minne som ingen obehörig hade tillgång till och 11

17 inspelningsfilerna på mobilen raderades direkt. Allt skriviet material fördes också över på usbminnet så ingen kunde ta del av det. Slutligen gäller också nyttjandekravet som handlar om att material som samlas in under undersökningen endast skall ingå i den tänkta studien. När examensarbetet är godkänt skall all data förstöras (Bryman, 2011:132). Materialet jag samlade in under undersökningen ingick endast i mitt arbete. När arbetet blev godkänt rederades all data. 12

18 4. Resultat I det här kapitlet presenteras resultatet av de gjorda intervjuerna utifrån olika underrubriker där de olika intervjufrågorna ingår. På det här viset blir resultatet tydligare och lättare att se. Materialet kommer att analyseras utifrån studiens syfte och studiens teorietska utgångspunkt. 4.1 Respondenter De respondenter som genomfört intervjuerna är från samma kommun och förskola och alla är verksamma förskollärare. I studien kommer pedagogerna byta namn till P1, P2, P3 och P Pedagogers syn på arbetet med hållbar utveckling Det tydligaste mönstret som blev kring pedagogernas berättelser om hållbar utveckling, var att samtliga tog upp den ekologiska delen av ämnet. De berättade att vi människor skulle vara rädd om vår miljö, att detta krävdes för att vi skulle kunna ha vår jord kvar, spara och vara försiktiga med de resurser vi har och att vi skulle hantera jorden så att fler generationer efter oss överlever. P2 säger att hållbar utveckling handlar om att värna om miljön och att spara på de resurser vi har genom att inte köpa på sig nya saker hela tiden. Att det går att återanvända gamla saker och göra om dem. Utifrån frågan om pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med hållbar utveckling blev svaret svaret ja hos alla pedagogerna. I svaren på varför de tyckte detta låg fokus på hos alla pedagogerna att det handlar om vår och barnens framtid. Fokus låg också på att det är viktigt att börja detta arbete så tidigt som möjligt för att barnen ska bli mer medvetna vuxna. Eftersom vi har så stor möjlighet att påverka redan i förskolan så är det jätte viktigt att vi arbetar med hållbar utveckling. Gör vi det så blir det mer naturligt för barnen att vara rädda om miljön och att arbeta med hållbar utveckling senare i livet (P4). Hälften av pedagogerna ansåg också att om man sår ett frö hos barnen och väcker en tanke så har de förhoppningsvis med sig det senare i livet som egna erfarenheter. P2 tog även upp att om barnen tycker arbetet är roligt, så är chansen stor att det även kommer spegla av sig på familjen hemma och att arbetet kan fortsätta där. 4.3 Arbetet med hållbar utveckling, återvinning och återanvändning i verksamheten Samtliga pedagoger som intervjuades berättade att de tyckte att arbetet med hållbar utveckling både skulle innehålla praktiska aktiviteter och uppgifter som barnen kunde delta i, men även mycket samtal och reflektion tillsammans med dem. P2 berättade att det är viktigt att man som pedagog förklarar och samtalar med barnen om vad det är man gör, så de förstår varför. Annars är det lätt att det bara blir något man gör utan att veta varför. De aktiviteter som kom upp flest gånger var källsortering och sopsortering för återvinning. P2 beskrev att barnen kan sortera papper, plast och mat i olika påsar. Att återanvända material med barnen och att tillverka saker av naturmaterial kom också upp som aktivitet. P1 sade att man kunde använda 13

19 toarullar och glasspinnar i pyssel med barnen. Ett annat mönster som blev synligt var att mer än hälften av pedagogerna tog upp naturen när de förklarade hur man kunde arbeta. Ett annat tydligt mönster var att pedagogerna tog upp att vi måste ta tillvara på de resurser vi har. Att barnen ska lära sig att vara rädd om de saker som finns och att de vuxna måste visa barnen att man inte måste köpa nya saker hela tiden. Som nu när vi fått in tyger som varit använda på ett sätt hemma som exempelvis gardiner hos barnen och som vi gör något helt annat av istället för att köpa nytt. På så sätt ser barnen att material går att använda till något som det inte var tänkt till från början (P2). Att arbetet med hållbar utveckling ska ingå i vardagen nämnde alla pedagogerna utom en. Att de kunde vara enkla saker som att komma ihåg att släcka lampor och inte slösa på vatten genom att stänga av kranen efter sig. Alla de deltagande pedagogerna hade egna erfarenheter kring att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Exempelvis kompostering, sortera och plocka skräp, samtala om naturens kretslopp samt att vistas ute i naturen och undersöka och samtala med barnen. Tre av fyra pedagoger beskriver att arbetet med hållbar utveckling pågår hela tiden och att det ska vara som en röd tråd i verksamheten. De beskriver att om det uppstår en lämplig situation så samtalar man med barnen om det. Det förekommer mycket utevistelse på förskolan, man återanvänder material hela tiden och samtalar med barnen om att vara rädda om de sakerna som finns där. 4.4 Pedagogernas syn på naturen som ett verktyg i arbetet med hållbar utveckling I sammanställningen av pedagogernas svar under denna underrubrik blev det stora likheter och få skillnader. Det största mönstret och likheten är att samtliga pedagoger ansåg att naturen var ett viktigt verktyg att använda i arbetet med hållbar utveckling. Den största anledningen till att det var ett viktigt verktyg ansåg pedagogerna var för att barnen måste lära sig och få kunskap om att vara rädd om naturen eftersom det är den enda vi har. De framkom i svaren att man kunde använda naturen genom att vistas i den, samtala om vad som finns där så barnen lär sig om den samt läsa böcker om den. Hälften av pedagogerna nämner att om barnen skall få ett miljötänk och vilja ta hand om naturen, så krävs det att de får vistas i den. P2 sade att barne lär sig att vara rädd om miljön genom att de får vara i den och se vad som finns och samla om exempelvis nedskräpning. Genom att barnen får vara i naturen så och samtala om den så tror jag att de lär sig att vara rädd om den. Att man inte slänger skräp i den och hur vi kan hjälpa naturen genom att ta vara på de resurser vi har och inte slösar på dem. Men även att vi källsorterar och återvinner för att hjälpa vår miljö (P3). De tror att om barnen är ute mycket i naturen så skapar de en positiv känsla för naturen. En av pedagogerna tar upp något i sitt svar som resterade pedagoger inte nämner och det är vikten 14

20 av att vistas i naturen med den lilla barngruppen. Hon tror att det blir ett bättre och roligare utforskande och lärande för barnen om det inte är så många. 4.5 Pedagogers syn på barn delaktighet och meningsskapande Kring hur barnen blir delaktiga i arbetet med hållbar utveckling i förskolan fanns det lite skillnader i pedagogernas svar. Två av pedagogerna ansåg att barnen blev delaktiga genom att kombinera praktiska uppgifter som exempelvis skräpplockardagar och återanvända material i pyssel med att samtala med barnen och förklara vad som sker. Om man bara har praktiska uppgifter tror P2 att risken är stor att det bara blir något man gör. P4 berättade att barnen bli delaktiga genom samtal och praktiska aktiviteter. Det räcker inte med bara samtal eller bara praktiskt arbete. Det måste kombineras med varandra så barnens erfarenheter och intressen kan påverka vad vi gör. En pedagog lade fokus på samtalet, att man exempelvis samtalar med barnen om vad som krävs för att vi ska få papper att måla på. P1 lade sitt fokus på att barnen blir delaktiga genom praktiska uppgifter som sopsortering och att undersöka olika kretslopp. P1 är den enda pedagogen som berättar att barnen också blir delaktiga genom att man utgår från vad de är intresserade av. Om barnen redan börjat prata om något och att man då utgår från det och sedan spinner vidare, så har barnen redan intresset och tycker det är roligt (P1). Även kring svaren på hur man ser på barnens meningsskapande så är det tydliga mönstret att pedagogerna svarade ungefär lika. Alla pedagogerna lyfter att man kan upptäcka barnens meningsskapande genom samtal och dialog. Det krävs att samtala och reflektera med barnen kring vad man gjort och varför man gjort det. P2 sade att man hör när barnen berättar för sina föräldrar vad de lärt sig, rättar pedagogerna när de gör fel och hjälper varandra. P1 sade att det går att ställa frågor till barnen och genom deras svar höra om de uppfattat det man pratat om och gjort. Här tar också P4 upp att det blir ringar på vattnet när barnen tar med kunskapen hem och påverkar föräldrarna. En pedagog lyfter också att man kan se utvecklingen hos barnen genom observationer. 4.6 Pedagogers syn på fortsatt arbete med hållbar utveckling Alla pedagoger utom en ville utveckla arbetet med hållbar utveckling och återvinning och återanvändning. P1 skulle vilja utveckla sopsorteringen så att det blir en rutin i verksamheten. Att några barn regelbundet får följa med ut och sortera skräpet, reflektera över vart det ska slängas och varför. P2 och P4 berättade att de exempelvis skulle utveckla arbetet genom att starta kompost- och odlingsprojekt. Jag skulle vilja ha möjlighet till en egen kompost att använda tillsammans med barnen. Att göra egen jord med barnen av vårt avfall och att de sedan kan återanvända jorden genom att exempelvis så blommor (P2). 15

21 P4 berättade att hon också skulle vilja spara på mer material som barnen kan återanvända i pyssel och aktiviteter. P3 ville inte utveckla arbetet vilket han sade berodde på att han hade för dåligt intresse kring ämnet. Det var endast P1 som kände att hon hade tillräckligt med kunskap om ämnet för att hjälpa barnen. P1 var även den enda pedagogenn som deltagit i en fortbildning kring kompostering. Men denna fortbildning deltog hon i för väldigt länge sedan. Resterande pedagoger kände att de behövde mer kunskap och fortbildning för att öka intresset hos sig själva, och de har inte fått chansen till någon fortbildning. P4 sade att fortbildningar verkligen behövs ute i verksamheten för att öka intresset hos pedagogerna, så att de vill arbeta med ämnet. 16

22 5. Diskussion Diskussionen som sker kring studiens resultat kommer att utgå ifrån de fyra olika frågeställningarna som syftet har. 5.1 Metoddiskussion För att undersöka och få förståelse av pedagogernas tankar och erfarenheter kring hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan valde jag att använda mig av kvalitativ intervju som metod. Jag tycker att valet av kvalitativa intervjuer var en lämplig metod, eftersom jag fick de mer djupgående svaren jag sökte samt att jag fick svar på mitt syfte och de frågeställningarna jag hade. Eftersom det var pedagogernas tankar och erfarenheter jag var ute efter hade inte observation som metod varit relevant eftersom jag inte hade fått syn på vad pedagogerna tänker utan istället vad de gör. Jag hade kunnat använda mig utav enkäter också vilket hade gett mig en bredare syn, dock hade jag inte fått den ljupgående kunskap jag sökte. Därför tycker jag att intervjuerna gav min studie förlitlighet och gav svar på mina frågeställningar. Bryman (2011:13) skriver att metoden du väljer att använda dig utav i din studie måste kunna svara på ditt valda syfte och frågeställningarna. Reliabiliteten i studien kan vara svårt att mäta eftersom det finns mycket faktorer som påverkar en intervju. Personen som intervjuar och respondenten kan skapa personkemi som kan påverka svaren på frågorna. Det jag skulle kunna ha gjort för att öka reliabiliteten i studien skulle kunna varit att intervjuerna gjorts om fler gånger för att unvika att faktorer som stress och trötthet påverkat resultatet. För att öka validiteten i studien gjordes in testintervju. Dock gjordes den med en person som inte arbetade i förskolan och svaren vart då ej lika deltaljrika. Hade intervjun testats på en förkollärare så hade det blivit mer synligt att resultatet blev väldigt stort och att vissa frågor inte var allt för relevanta till syftet. Eftersom intervjun innehöll många frågor resulterade det i en massiv data och vissa delar blev orelevanta och fick tas bort. För att öka generaliserbarheten i studien kunde det skett intervjer med fler pedagoger än fyra stycken. Studen kan nu bara uttala sig om ett mindre antal pedagogers tankar och erfarenheter. Hade pedagoger från olika förskolor intervjuats hade generaliserbarheten också ökat eftersom fler olika erfarenheter hade kunnat blivit synliga. Urvalet i studen kunde också ha valt ut pedagoger som arbetar på yngreavdelningar för att få fram skillnader i tankar, syn och erfarenheter. Studien belyser nu bara tankar, syn och erfarenheter från pedagoger som arbetar på äldreavdelningar. Eftersom att respondenten i en intervju inte kan vara helt anonym skulle deras svar kunna vara mer oärliga än om jag exempelvis hade använt mig av enkäter som är helt anonyma. Eftersom jag var ute efter pedagogernas tankar kring arbetssättet så passade bara intervju och enkät som metoder. Med enkät som metod hade jag kunnat täcka ett större område, men risken finns att svaren inte skulle blir detaljerade och att det inte finns någon chans till kompletterande frågor. Om jag skulle göra om studien så hade jag använt mig av intervjuer för att få de mer djupgående svaren, men kanske komplettera med enkäter för att få fler pedagogers tankar. 17