Grön Flagg. Sara Pettersson

Transkript

1 Grön Flagg En kvalitativ studie kring barns delaktighet i de tre dimensionerna i hållbar utveckling Green Flag A qualitative study about children's participation in the three dimensions in sustainable development Sara Pettersson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarutbildningen Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Karin Thörne Examinator: Maria Hjalmarsson Datum:

2 Abstract It is important to work with economic, social and ecological dimensions in order to reach sustainable development. Furthermore, these dimensions are supposed to work opon together. Green Flag s aim is to process these dimensions in the thematic work in preschool, where children are involved. The aim of this study is to find out how certificated Green flag preschools work with the three dimensions in the education of sustainable development practically and how the children participate in this work. I have used a qualitative semistructured interview to find out preschool teachers thoughts and opinions about how they work with sustainable development and how they make the children involved. Seven municipal preschools have the certification Green Flag in this commune, of them, six participated in the study, one pedagogue from each preschool. The result show that the majority of the preschool teachers are unaware of the dimensions and what they stand for. Anyway the dimensions are processed in the daily activities, but in the thematic work it is usually only one or a two of the dimensions which are processed. The result also shows that children are involved through the selection of themes and activities, where they also are taking part practically. Furthermore, the study shows that childrens critical thinking are not a challenge in the way science say it should be. Keywords: Green flag, participation, preschool, sustainable development,

3 Sammanfattning Det är viktigt att redan i förskolan arbeta med ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner för att nå en hållbar utveckling. Dessutom ska dessa dimensioner bearbetas tillsammans. Grön Flaggs syfte är att få in dessa dimensioner i temaarbeten i förskolan, samtidigt som barnen görs delaktiga i arbetet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur förskolor med certifieringen Grön Flagg praktiskt arbetar med de tre dimensionerna i utbildningen av hållbar utveckling, och hur barnen görs delaktiga i arbetet. Jag har använt mig av en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod för att få höra förskollärares tankar och åsikter kring hur de arbetar med hållbar utveckling samt hur de gör barnen delaktiga. I den kommun där jag genomfört min studie i har sju kommunala förskolor certifieringen Grön Flagg, utav dem har sex deltagit i studien, i form av en pedagog från varje förskola. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna inte känner till dimensionerna och vad de står för. Dimensionerna bearbetas ändå genom de vardagliga aktiviteterna, men i de tematiska arbetet är det oftast bara en eller ett par av dimensionerna som kommer till uttryck. Resultatet visar även att barnen görs delaktiga genom val av teman och aktiviteter, där de även deltar praktiskt. Däremot utmanas inte barnens kritiska tänkande i den utsträckningen som forskning visar att sig bör. Nyckelord: Delaktighet, förskola, Grön Flagg, hållbar utveckling,

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Forsknings och litteraturgenomgång... 2 Syfte... 5 Frågeställning... 5 Urval... 6 Forskningsetiska aspekter... 6 Datainsamlingsmetod... 6 Procedur... 7 Databearbetning... 7 Resultat... 8 Hur arbetar pedagogerna med de tre dimensionerna för hållbar utveckling den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen?... 8 Social dimension... 8 Ekonomisk dimension... 9 Ekologisk dimension På vilket vis görs barnen delaktiga i arbetet kring hållbar utveckling? Vilka skillnader har pedagogerna sett gällande barns delaktighet i ett arbete med hållbar utveckling sedan de började arbeta med Grön Flagg? Sammanfattning av resultat Diskussion Tillförlitlighet Bidragande kunskap Fortsatt forskning Referenser Bilaga Information och samtyckesbrev Bilaga Intervjufrågor... 24

5 Inledning Hela tiden blir vi påminda om hur klimatet håller på att förändras. Media rapporterar om naturkatastrofer, hur vårt klimat stiger i temperatur och hur inlandsisen smälter. Man får även höra hur jordens resurser är ojämnt fördelade. Människor svälter i vissa delar av världen, medan fetman breder ut sig i andra. I Statens offentliga utredning (SOU 2004:104) beskrivs det hur världen står inför stora utmaningar som berör oss alla. Klimatförändringar, krig och fattigdom är några exempel på svårigheter som hindrar en hållbar utveckling både globalt, nationellt och lokalt. Lösningar på dessa problem kräver en helhetssyn, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer ses som en helhet. Men det krävs även att alla individer tar sitt ansvar. Vad människor lär sig och hur de förverkligar det i handling är väsentligt för att en hållbar utveckling ska bli möjlig (SOU 2004:104). Helldén, Johnsson, Karlefors & Vikström (2010) beskriver hur det vi människor upplever som barn har stor betydelse. Då barn får uppleva enklare naturvetenskapliga samband, bidrar det till en djupare förståelse senare i livet. Mot denna bakgrund är det viktigt att tidigt i livet få kunskap om hur det går att bidra till en hållbar utveckling. Genom att få med sig detta som barn, utvecklar fördjupade tankar senare i livet. Det betyder att det är ett oerhört relevant område för förskollärare att arbeta med. Delvis då det är ett stort problem som vi alla behöver hjälpas åt att arbeta för, och även då det står som mål i läroplanen för förskolan. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. (Skolverket, 2010, Lpfö 98, s.7). Det är alltså en dyster bild vi möts av i media, men i förskolan ska det på ett positivt sätt lyftas fram hur man kan arbeta med dessa viktiga frågor. Dock säger min personliga erfarenhet att detta inte alltid sker i praktiken. I de verksamheterna där jag har haft min verksamhetsförlagda utbildning har arbetet med hållbar utveckling och miljöfrågor varit väldigt begränsade. Det enda jag kan koppla till ett arbete med hållbar utveckling är att de har källsorterat. Tyvärr har inte barnen varit delaktiga i detta, utan det har enbart varit pedagogerna som har handskats med återvinningen. Det finns organisationer som erbjuder hjälpmedel för att undervisa i hållbar utveckling. En organisation är Håll Sverige Rent som erbjuder redskapet och certifieringen Grön Flagg till förskolor och skolor, där barn och unga ska göras delaktiga i ett arbete med hållbar utveckling. ( Grön Flagg har funnits i Sverige sedan 1996 och är den svenska versionen av Eco-Schools som drivs av Foundation for Environmental Education. När man arbetar med verktyget Grön Flagg, arbetar man med ett eller flera Grön Flagg teman. Dessa teman är: Livsstil och hälsa, närmiljö, vattenresurser, klimat och energi, konsumtion och kretslopp. Alla dessa teman ska innefatta både ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner som krävs för en hållbar utveckling ska 1

6 bli möjlig. Arbetet med Grön Flagg och hur barnen görs delaktiga ska kontinuerligt dokumenteras. Miljöråd är även något som alla ska använda sig av. I förskolan ska det då helst finnas pedagoger från alla avdelningar men gärna även övrig personal, förskolechef och föräldrar. Även barnen kan delta i miljöråden, separata miljöråd eller genom samlingar. Tanken med detta är att tillsammans diskutera hur arbetet ska gå vidare och vad som anses har varit bra/dåligt. Det är av stor vikt att barnens tankar och idéer får komma till uttryck, så att de får en positiv bild av ett arbete med hållbar utveckling. ( Forsknings och litteraturgenomgång Begreppet hållbar utveckling blev känt för allmänheten genom Brundtlandkomissionen i mitten av 1980-talet. Hållbar utveckling definieras här som en utveckling där dagens behov tillfredsställs utan att kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov sätts på spel (SOU 2004:104). Det finns fem grundläggande principer angående utbildning för hållbar utveckling. 1. Utbildningen ska omfatta både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Man ska få en helhetssyn och känna sig delaktig i arbetet. 2. Alla ska uppmuntras till kritiskt tänkande och möjlighet till att reflektera oavsett vilken utbildningsnivå man befinner sig på. Detta är av stor vikt för att kunna handla konkret för en hållbar utveckling. 3. Hållbar utveckling ska bearbetas på alla utbildningsnivåer. 4. Utbildning sker genom hela livet och omfattar formell, icke formell och informell utbildning. 5. Det generella målet för utbildning för hållbar utveckling är se till att alla medborgare förses med förutsättningar och kunskap för att kunna bidra till en bättre miljö. Detta fodrar att undervisningen är processorienterad och deltagarstyrd (SOU 2004:104). Den första grundläggande principen handlar alltså om de tre dimensionerna, som är centrala för arbetet med hållbar utveckling (SOU 2004:104). Den sociala dimensionen belyser innebörden av rättvisa och jämlikhet, det kan gälla resurser, inflytande och makt. Den står även för att alla människor ska få känna trygghet och delaktighet. Den ekologiska dimensionen står för ett arbete där man värnar om ekosystem och biologisk mångfald. Den ekonomiska dimensionen lyfter vikten av att hushålla med de resurser vi har, men även betydelsen av att arbeta för att utveckla ekonomin. Det är viktigt att förstå hur dessa dimensioner förhåller sig till varandra, de hänger hela tiden ihop och ska bearbetas tillsammans (SOU 2004:104). Dock har det visat sig att de tre dimensionerna inte alltid integreras i arbetet med hållbar utveckling. Ärlemalm-Hagsér (2013) anser att pedagoger inte bearbetar ekonomisk tillväxt, ekologisk hållbarhet och social rättvisa i den utsträckningen som tidigare beskrivits att man bör. Myndigheten för skolutveckling (2004) 2

7 är här av samma åsikt, de menar att det är ovanligt att man länkar samman sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer på ett sådant vis att hållbar utveckling blir möjlig. Sandell och Öhman (2010) menar att det borde finnas en fjärde dimension som berör ett existentiellt perspektiv. De belyser vikten av att få komma ut och uppleva naturen, för att påminnas om vad det faktiskt är vi behöver ta hand om. Även Pramling, Samuelsson & Sheridan (2006) menar att det bästa sättet att få kontakt med naturen och få respekt för den är genom att uppleva den. Angående hur pedagoger ser på undervisning av hållbar utveckling, så beskriver Ärlemalm Hagsér (2013) i sin avhandling hur pedagoger i förskolan upplever hållbar utveckling som ett medvetet tänkande och ett förhållningssätt. De anser att det är viktigt att arbeta med hållbar utveckling i vardagen och att frågor kring nutid och framtid behandlas både i ett internationellt och nationellt perspektiv. Björneloo (2007) kommer i sin studie fram till fem teman angående hur pedagoger ser på hållbar utveckling. Helheter och sammanhang visar på hur pedagogerna anser att barnen behöver förstå hur allting hänger ihop och att vi bara har en värld. De ska även få en förståelse för hur människan påverkar naturen. Delaktighet och ansvar är det andra temat och står för att barnen ska få syn på hur deras val kan få konsekvenser för andra, sig själva och miljön. Inlevelse och förståelse innebär att få en förståelse för alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Självkänsla och kommunikationsförmåga står för att barn i grunden behöver ha en bra självkänsla för att kunna utvecklas och lära sig, men även för vikten av en god hälsa som även den leder till bättre självkänsla. Stor vikt läggs på att medverka i samtal och att kritiskt kunna reflektera. Det sista temat är förmåga att lära. Genom att arbeta på ett sätt som gör det begripligt för barnen, får barnen att vilja fortsätta att lära. Därför är det viktigt att metoder, tillvägagångssätt och mål med arbetet är begripligt. Björneloo (2007) lyfter vidare hur viktigt det är att arbeta ämnesövergripande, dock anser lärare i skolan att det är svår att arbeta med hållbar utveckling, då ämnen är så uppdelade. Det blir inget sammanhang mellan ämnen, vilket gör att det är svårt att få en helhetsbild i en undervisning för hållbar utveckling. I förskolan kommer däremot ett temainriktat arbetssätt mer naturligt in i verksamheten och ses som något positivt att sträva efter. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Skolverket, 2010, Lpfö 98, s.7). Som tidigare är nämnt så är barns delaktighet viktig i ett arbete kring hållbar utveckling. Delaktighet i förskolan handlar t.ex. om hur barnens intresse och erfarenheter påverkar arbetet kring hållbar utveckling, hur pass aktiva barnen är i de aktiviteter och processer som utförs kring detta, men även på vilket sätt de får möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt angående hållbar utveckling. Pramling, Samuelsson och Sheridan (2003) menar att lärande och meningsskapande förutsätter delaktighet och engagemang. Vidare anser de att barn först kan bli delaktiga då pedagogerna tar sig an ett barns perspektiv. Med detta menas att barn förmedlar tankar, upplevelser, känslor och erfarenheter genom olika uttrycksformer samtidigt som pedagogerna lyssnar in och försöker tolka barnens sätt att agera utifrån kunskap om barns utveckling och lärande. Pedagogen måste även ha det enskilda barnets erfarenheter och förutsättningar i åtanke. För att kunna ta sig an barns perspektiv krävs ett förhållningssätt där 3

8 vuxna förstår att barn har ett eget sätt att förstå och erfara världen. Många gånger lyssnar vi vuxna och tolkar barns agerande, men för att barn ska kunna påverka sin situation på allvar, krävs det att de görs delaktiga och att deras handlande tas på allvar. Då barn upplever att deras tankar, intressen och intentioner bemöts på ett positivt sätt har de inflytande och är delaktiga (Pramling, Samuelsson m.fl., 2003). John Dewey var även han av åsikten att utgå från barnens intressen, men han ansåg även att barn lär sig som mest genom att delta praktiskt. Learning by doing (Kroksmark, 2011, s. 375) är ett känt uttryck från Dewey. Han menade att man bör använda sig av praktiska övningar tillsammans med barnen för att fördjupa deras lärande (Kroksmark, 2011). SOU (2004:104) beskriver som jag nämnt vikten av att utmana barnens kritiska tänkande. För att kunna göra detta beskriver Pramling, Samuelsson & Sheridan (2006) hur man måste utgå från det som redan är känt hos barnen, för att sträva mot lärandet av det okända. Helldén m.fl. (2010) är här av samma åsikt, de anser att det som lärare är viktigt att vara lyhörd angående vad barnen säger och gör. På så vis är det möjligt att finna redskap som kan hjälpa barnen att komma vidare och få förståelse för naturvetenskap. Lenz, Taguchi & Åberg (2005) menar att genom att skaffa sig en förståelse för vad barnen kan, lättare utmanar deras sätt att tänka. Detta är alltså något som ligger till grund för att kunna utmana barnens kritiska tänkande. I Myndigheten för skolutveckling (2004) kan man läsa hur det är förskolans, skolans och vuxenutbildningens skyldighet att ge bra utgångspunkter för att kritiskt kunna granska fakta och hur saker och ting förhåller sig till varandra. Man bör sträva efter att varje individ lär sig att använda sin kunskap som redskap för att ta sig an problem av olika slag. Varje elev ska erbjudas en pedagogisk verksamhet där de får kunskap om förhållningssätt till miljöfrågor. Även i läroplanen för förskolan Lpfö98 (Skolverket, 2010) står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen (s.8). Ytterligare något som lyfts som viktigt är att inte enbart belysa problemen i ett miljöarbete, utbildningen måste även bidra till en förståelse om de bakomliggande orsakerna till problemen kring vår miljö (Myndigheten för skolutveckling 2004). Diskussioner är därför viktigt i utbildningen, där man ifrågasätter och kritiskt diskuterar det förgivettagna (Lundgård och Wickman 2007 refererad i Hedefalk 2014). Hedefalk (2014) menar att det är först när man har fått en förståelse för varför ett arbete med hållbar utveckling är viktigt, som man har möjlighet att förändra de handlingar man brukar utföra som inte anses hållbara. Vidare beskriver hon att saker måste ställas mot varandra för att man kritiskt ska kunna agera. Ett exempel på detta är när barn är delaktiga i diskussioner med andra, då olika åsikter kan ställas mot varandra. Barnen får då höra olika uppfattningar kring saker och ting. Dock beskriver Ärlemalm-Hagsér (2013) att barn i låg utsträckning påverkar, diskuterar och utvecklar ett kritiskt förhållningssätt angående arbetet med hållbar utveckling. Hedefalk (2014) lyfter tre undervisningsprinciper i sin undersökning, där det enbart i en utav dem finns utrymme för barns kritiska tänkande. Faktabaserad undervisning innebär att läraren undervisar ren fakta kring hur världen fungerar, och lär barnen att hantera denna fakta. Den 4

9 normerande undervisningsprincipen handlar om att barnen ska lära sig att agera moraliskt rätt, undervisningen består av värderingar som barnen anses vara i behov av lära sig. I den pluralistiska undervisningsprincipen är tanken att barnen ska lära sig att agera kritiskt kring olika värderingar och ståndpunkter. Barnen får tillsammans med andra diskutera och reflektera kring olika sätt att gå till väga. Det är endast i den sistnämnda undervisningsprincipen som barnen ges förutsättningar att utveckla en kritisk handlingsförmåga kring hållbar utveckling. Den normerande principen begränsar barnen, då de inte ges möjlighet att delta i diskussioner om vilket ställningstagande som anser fungera bäst. Här är redan värderingarna gjorda åt barnen. Då barnen får serverat färdig kunskap i den faktabaserade undervisningen, finns det inte heller här utrymme för några diskussioner. Studien visar att det finns många situationer under en dag i förskolan där barnen har förutsättningar att agera kritiskt, läraren har då möjlighet att antingen begränsa eller öppna upp för dessa situationer. Dock har det visat sig vara få situationer där pedagogerna skapar förutsättningar för att utmana barnens kritiska tänkande (Hedefalk, 2014). Mot denna bakgrund så är det oerhört viktigt att barnens får kunskap om hållbar utveckling redan i förskolan, något som tidigare forskning visar svårigheter på då de tre dimensionerna inte bearbetas som sig bör (Ärlemalm-Hagsér, 2013 & Myndigheten för skolutveckling, 2004). Barnens kritiska tänkande utmanas som tidigare nämns inte heller i den grad som anses önskvärd (Hedefalk, 2014 & Ärlemalm-Hagser, 2013). Grön Flagg kan ses som ett verktyg som ska bidra till att förskolorna arbetar med alla tre dimensionerna och även att göra barnen delaktiga i arbetet. Min tanke blev då, i vilken grad denna certifiering kan ge effekt i dessa frågor. Syfte Det är viktigt att arbeta med sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner för att nå en hållbar utveckling. Grön Flaggs syfte är att få in dessa dimensioner i temaarbeten i förskolan, samtidigt som barnen görs delaktiga i arbetet. Mitt syfte att ta reda på hur förskolor med certifieringen Grön Flagg praktiskt arbetar med de tre dimensionerna i utbildningen av hållbar utveckling, och hur barnen görs delaktiga i arbetet. Frågeställning *Hur arbetar pedagogerna med de tre dimensionerna för hållbar utveckling, den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen? *På vilket vis görs barnen delaktiga i arbetet kring hållbar utveckling? *Vilka skillnader har pedagogerna sett gällande barns delaktighet i ett arbete med hållbar utveckling sedan de började arbeta med Grön Flagg? 5

10 Metod Urval Eftersom att jag ville göra min undersökning i de förskolor som arbetar med Grön Flagg, så startade jag med att ta reda på vilka förskolor som hade denna certifiering i kommunen. Detta gjorde jag genom att gå in på Håll Sverige Rents hemsida ( Där kan man på ett smidigt sätt läsa vilka förskolor som har ett samarbete med dem i varje kommun. I den kommunen där jag genomfört min undersökning finns det 7 kommunala förskolor som har certifieringen Grön Flagg. Min tanke var att intervjua en förskollärare från varje förskola, men då en utav respondenterna senare avstod, består studien av 6 intervjuer. Jag har valt att intervjua de förskollärare som har arbetat både före och efter förskolan startade upp ett arbete med Grön Flagg. Jag gjorde detta urval för att jag ville få en bild av om de har sett någon skillnad gällande barns delaktighet i ett arbete med hållbar utveckling sedan de började arbeta med Grön Flagg. Forskningsetiska aspekter Löfdahl (2014) menar att det är viktigt att alltid kontakta förskolechefen för samtycke i sitt ärende innan man kontaktar de man vill intervjua. Med tanke på detta började jag med att kontakta förskolecheferna på de förskolor där jag genomförde studien. Då jag fått ett godkännande från dem, kontaktade jag pedagogerna på arbetsplatsen. Jag berättade om min studie och lämnade även ett samtyckesbrev (bilaga 1). I detta framgick vad jag ville undersöka och hur, det framgick även att respondenterna när som helst hade möjlighet att avbryta sitt deltagande. Jag har förvarat data på ett sådant sätt så att inga obehöriga har kunnat ta del av informationen. Nyttjandekravet är även något som jag har förhållit mig till och enbart använt informationen som framkommit i min undersökning för mitt ändamål. När studien blivit godkänd kommer även all insamlad data att förstöras. Nyttjandekravet innebär att det som undersökningen kommer fram till, endast får användas i undersökningens syfte. Det innebär även att inga anteckningar, ljudinspelningar eller filmer får sparas, då det finns en risk att någon annan kan ta del av det. När undersökningen är godkänd ska all insamlad data förstöras (Löfdahl, 2014). Datainsamlingsmetod Då jag ville höra förskollärarnas tankar, erfarenheter och åsikter kring hur de upplever barns delaktighet i ett arbete med hållbar utveckling, har jag använt mig av en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Intervjun blir då mer som en dialog där man kan frångå sitt frågeformulär, och har möjlighet att ställa följdfrågor. Johansson och Svedner (2010) menar att man vid en kvalitativ intervju endast har frågeområdena bestämda, frågorna däremot kan skilja 6

11 sig åt mellan intervjuerna. Tanken med kvalitativa intervjuer är att man vill få så uttömmande svar som möjligt från respondenterna. Detta betyder att frågorna måste vara av sådant slag att respondenten får möjlighet att ta upp allt som hen anser relevant. Bryman (2011) beskriver hur man i kvalitativa intervjuer söker fylliga och detaljerade svar, man har även under intervjun intresset riktat mot den intervjuades åsikter. Jag har använt mig av en intervjuguide (bilaga 2) för att hålla mig till de teman jag vill undersöka, men jag har även lämna utrymme för följdfrågor utifrån respondenternas svar. Bryman (2011) menar att vid en semistrukturerad intervju bör man ha en intervjuguide, där speciella teman berörs. Man brukar utgå från den ordning som frågorna står i enligt intervjuguiden, men det är inte nödvändigt. Frågorna i en intervjuguide ska vara formulerade på ett sådant vis att man får information kring hur respondenterna upplever det man undersöker. Jag utgick oftast från den ordning som frågorna stod i min intervjuguide. Men då respondenterna via någon fråga kom in på en annan, så fullföljde jag den frågan och gick sedan tillbaka till intervjuguiden igen. Procedur Jag började med att via telefonsamtal kontakta förskolecheferna på förskolorna där undersökningen utfördes. Jag berättade lite om mig själv och beskrev studiens syfte och hur jag planerat att genomföra min undersökning. Jag frågade även om de hade något förslag på vem som skulle passa att genomföra intervjun med. När jag fått godkännande av förskolecheferna tog jag via telefon kontakt med de avdelningar där pedagogerna som förskolechefen rekommenderat arbetade på. Då de tackat ja till att delta åkte jag ut till förskolorna med ett samtyckesbrev. Intervjuerna ägde rum där pedagogerna ansåg vara en passande plats, vilket har varit personalrum och i ett fall i köket, då barngruppen var ute med de andra pedagogerna. Jag spelade in intervjuerna med hjälp av en diktafonapp i en I-pad, vilket gjorde att jag kunde ha fullt fokus på respondentens svar och tankar kring frågorna så att jag lättare kunde ställa aktuella följdfrågor. Innan jag genomförde min första intervju, gjorde jag en pilotintervju för att få syn på om min intervjuguide fungerade som det var tänkt. Bryman (2011) menar att man alltid bör göra en pilotundersökning innan man gör sin tänkta intervjuundersökning. Med en pilotundersökning kan man få syn på om intervjuguiden fungerar. Det kan göra att man får syn på frågor som är svåra att förstå, eller att vissa frågor känns obehagliga att svara på då man formulerat sig hotande eller oklart. Man kan även få syn på om man behöver ändra ordningsföljden i sin intervjuguide. Då jag genomförde min pilotundersökning, insåg jag att jag behövde formulera om ett par frågor så att de blev tydligare och lättare att förstå. Databearbetning Då jag genomfört mina intervjuer, lyssnade jag av dem och transkriberade dem i text på datorn, i samband med detta avidentifierade jag även respondenterna. Istället numrerade jag intervjuerna med hjälp av siffrorna 1-6, i den ordning som intervjuerna gjordes. Jag har 7

12 analyserat insamlad data utifrån de tre frågeställningar jag har i mitt arbete. Jag började med att skriva ut alla intervjuer, därefter använde jag mig av tre olika färger för att markera vilken text som svarade på vilken frågeställning. På detta vis fick jag tydligare syn på vilka likheter och skillnader som fanns. Därefter fokuserade jag på en frågeställning i taget. De teman som kom på tal kategoriserade jag sedan. Utifrån dessa kategoriseringar grupperade jag sedan upp likvärdiga svar. Resultat Resultatet från intervjuerna besvaras under rubriker utifrån frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs vad och hur förskollärarna arbetar med de tre dimensionerna som ska ingå i ett arbete med hållbar utveckling, sedan följer hur barnen görs delaktiga i arbetet. Avslutningsvis beskrivs huruvida förskollärarna anser att det blivit någon skillnad angående barnens delaktighet sedan de fick certifieringen Grön Flagg. Då jag i följande avsnitt nämner ett vardagligt arbete och vardaglig verksamheten, syftar jag till sådant som de alltid arbetar med i verksamheten angående ett arbete med hållbar utveckling, det vill säga det som bearbetas utöver de teman som pågår. Hur arbetar pedagogerna med de tre dimensionerna för hållbar utveckling den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen? Då jag frågade hur pass insatta respondenterna var i de tre dimensionerna som ska ingå i ett arbete med hållbar utveckling, var det en förskollärare som kunde beskriva dimensionerna och vad de stod för. En förskollärare kände igen dem då jag beskrev att det rörde sig om den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen, men ville ändå ha beskrivet för sig vad de olika dimensionerna stod för. Resterande förskollärare kände inte till dimensionerna även då jag benämnt dem. Då jag beskrivit för de som inte kände till dimensionerna vilka de är och vad de berör, så kunde de beskriva hur de arbetar med de olika dimensionerna i sin verksamhet. Social dimension När det gäller den sociala dimensionen så lyfte de flesta förskollärare vikten av att arbeta med respekt för andra människor och allas lika värde. De menar att detta är något som de alltid arbetar med, något som är väldigt starkt förankrat i förskolans verksamhet. Tankar kring rättvis fördelning angående resurser är även något som majoriteten lyfte att de arbetar med. Detta berörs utifrån två olika perspektiv. Ett globalt perspektiv och ett perspektiv där man berör förskolan och själva barngruppen. Ett par pedagoger beskrev att då de hade vatten som tema, blev vattenresurser en del i temat, där de kom in på hur vattenresurser ser olika ut i världen. Andra beskrev hur tankar kring resurser bryts ned så att det anpassas efter barnens nivå, och hur de agerar i förskolans arena. 8

13 Här kommer ju vatten bara ur kranen hos oss, hur mycket som helst, någon annanstans, vi tittade på bilder ifrån Afrika. Där gick dom och smutsigt, och barnen de, ska de ha det vattnet? (förskollärare 1). Resurser är väl ett svårt ord kanske för våra små så, men om man ska gå ned på vår nivå så blir det ju liksom vid matbordet, tänk efter nu kan du ta så mycket räcker det till alla andra då. Att man får tänka på att det ska räcka till alla. (Förskollärare 2). Ett fåtal lyfte även vikten av en god hälsa kopplat till den sociala dimensionen. Dessa två hade då haft livsstil och hälsa som tema. Båda avdelningarna jobbade då med vikten av att röra på sig. När det gäller hur man arbetar med den sociala dimensionen så handlar det mycket om diskussioner. Hur vi bör vara mot varandra, allas lika värde, men även diskussioner kring rättvis fördelning angående resurser. Ofta är dessa diskussioner spontana på så vis att de framträder genom barnens praktiska handlingar. Exempelvis om något barn är elakt mot ett annat, eller om någon tar så mycket köttbullar så att det inte räcker till alla barn. Gällande vikten av en god hälsa så är även detta något som lyfts i diskussioner, men kring detta kom även planerade aktiviteter in i bilden. Aktiviteter som resulterade i rörelse. En förskola hade gjort ett grönt spår ute på gården som de springer varje dag innan de går in. Ekonomisk dimension I den ekonomiska dimensionen anser majoriteten av förskollärarna jag intervjuat att de arbetar med att spara på resurserna, det handlar om att minska pappers och vattenförbrukningen, men även att lampor inte behöver stå och lysa i onödan. Även tankar kring varsamhet angående leksaker kommer på tal. Dessa bitar är något som bearbetas genom vardagsdiskussioner med barnen. Samtal om att stänga av vattnet när man tvättat sig, att bara ta ett papper då man torkar händerna och att måla på båda sidorna av pappret. Vi försöker tänka att spara på resurserna, vi brukar inte ta vatten inifrån för att ha vattenlek, vi samlar när det regnar. Istället för att det ska rinna ned i jorden, i marken i de där rören, så samlar vi upp det i hinkar, försöker använda det vi har. (Förskollärare 1). Vi försöker tänka på att vi släcker lampor när vi går ut ur ett rum t.ex., vi försöker att inte ha kranar med vatten ha rinnande på, det är sådant vi gör hela tiden. (förskollärare 3) Återanvändning är även något de flesta tar upp att de arbetar med kring den ekonomiska dimensionen. Det återanvänds mycket äggkartonger och toarullar för att använda till pyssel och skapande. Några tar upp att de även gör vårdnadshavarna delaktiga i återanvändning, genom att de tar med sig material hemifrån som inte längre används 9

14 Vikten av att försöka minska matavfallet diskuteras även av ett par av förskollärarna. De uppmärksammar barnen på att försöka ta lite mat åt gången, att de sedan gärna får ta en portion till om de känner att de orkar. De påtalar även för vårdnadshavarna vikten av att ringa för att meddela om barnen av någon anledning inte kommer till förskolan, då köket kan meddelas och antalet portioner med mat minskas. Även i den ekonomiska dimensionen visade det sig vara samtalen som dominerade i den pedagogiska verksamheten. Dessa samtal berörde vikten av att stänga av vattnet när man tvättat sig, att bara ta ett papper då man torkar händerna och att måla på båda sidorna av pappret. Även angående arbetet med minskning av matavfall var det diskussioner som användes. Beträffande återanvändning, togs mycket material tillvara vid skapande och pysselaktiviteter, men även här så var det genom diskussioner som lärandet kring återanvändning kom på tal. Genom att förklara och diskutera med barnen om varför det är viktigt att återvinna. I denna dimension så framträder alltså många spontana samtal genom barnens praktiska handlingar. Ekologisk dimension Beträffande den ekologiska dimensionen visar det sig att samtliga förskollärare anser att de arbetar med kretslopp tillsammans med barnen. Kompostering, så i pallkragar och i gamla mjölkkartonger är något som lyfts fram att man arbetar med angående kretslopp i den ekologiska dimensionen. En förskollärare beskriver även hur de arbetar med biologisk mångfald genom att de lyfter att alla djur är viktiga och att djuren är mat åt varandra. Vikten av att lyfta hur allt går runt, hur olika kretslopp fungerar. Ett par av avdelningarna går utanför gården för att få syn på olika kretslopp. Vi är så pass nära så de kan se såmaskin och de äldsta kunde gå iväg och titta när de tröska och provsitta i traktorn. Plockade havre, råg, korn. Vi fick några olika vippor som fick torka och stå. Pillade isär havrekornen. Det blir havregryn, sa något barn. Det blir det kretsloppet. Så frön, skörda, sen kan vi baka bröd av det. (Förskollärare 1). Alla tar även upp att de arbetar med återvinning. De sorterar olika material för sig, och slänger sedan detta på återvinningsstationen. Samtliga förskollärare beskriver även att man just dessa veckor på året arbetar med skräpplockning, de så kallade skräpplockardagarna. Då tar de med sig barngruppen ut i närområdet för att plocka upp skräp som ligger slängt i området, för att sedan slänga detta tillsammans. I den ekologiska dimensionen visar det sig alltså att det är planerade aktiviteter som dominerar, men förskollärarna tar även upp hur de för diskussioner med barnen under aktiviteternas gång. Detta är då samtal som både är spontana och planerade. 10

15 Det visar sig alltså att samtliga förskollärare anser att de arbetar med alla dimensionerna kring en hållbar utveckling. Dock känner majoriteten att vissa dimensioner är svårare/lättare att arbeta med än andra. Det visar sig vara väldigt olika angående vilken dimension man anser vara svårare/lättare än andra. De pedagoger som anser att den sociala dimensionen är svårast att arbeta med upplever den ekologiska dimensionen som lättast. De menar att det blir tydligare för barnen, att det är lättare att göra den ekologiska biten synlig. De som ser den sociala dimensionen som den lättaste anser i sin tur att den ekonomiska dimensionen känns svårast. De anser att man hela tiden arbetar med värdegrundsfrågor som är en stor del i den sociala dimensionen, medan det kan vara svårt att förklara för barnen varför det är viktigt att släcka lampor och spara på vatten. Ett par av förskollärarna anser att alla dimensionerna går att få in i verksamheten på ett likvärdigt sätt. De menar att då dimensionerna bryts ner till en nivå som passar barnen så går alla dimensionerna att arbeta med på ett likvärdigt sätt. Ekologiskt är väl ganska, där händer det ju någonting, det är ju det som är det närmaste egentligen, det är mycket lättare att förstå än hur barn har det i andra länder. Har du satt ett frö så händer det ju något, och varför händer det jo för att solen skiner. Det är ju betydligt synligare vad som händer och varför. Experiment som de kan vara med om, mycket svårare med en abstrakt känsla för hur andra har det i andra länder. För barn i den här åldern så är det inte lätt att förstå vad är andra sidan jordklotet där apelsinerna växer, hur har de på fabrikerna där. Det är betydligt svårare att jobba med. (Förskollärare 3). Som jag nämnde ovan så anser alla att de arbetar med de tre dimensionerna. Vad som däremot visar sig är att beroende på vilket tema man har valt att arbeta med, gör att man fördjupar sig mer i någon eller några utav dimensionerna. En förskollärare tar upp att verksamheten är väldigt komplex och att det är svårt att jobba med alla bitar samtidigt. Om någon bit blir åsidosatt är det viktigt att man är medveten om det, så att man kan fördjupa sig mer i det kring nästa tema man startar upp. Men det är också tematiskt, alltså det kan du välja vissa år, om du känner för att jobba med socialt. Alltså att hjälpa människor i världen så väljer du ju det. Men eftersom att vi har valt vatten så kanske inte vi håller på med det också på samma gång... Känner du att du vill lägga fokus på social aspekt så kan du ju göra det genom hela temat egentligen. (Förskollärare 3). Nu har vi pratat om de här målen som vi har nu, men vi säger förra omgången, då hade vi livsstil och hälsa, då hade vi kanske inte alls det här med återvinning, utan då var det mer att både barn och personal skulle röra på sig mer, då var det mer den dimensionen. (Förskollärare 4). När de vardagliga arbetet kring en hållbar utveckling beskrivs av förskollärarna, så som återvinning, minskning av avfall, återanvändning, och respekt för andra människor så kommer alla dimensionerna på tal. Men då man kommer in på de olika teman som verksamheterna arbetar efter så är det oftast en eller två dimensioner som dominerar. 11

16 Nedan visas hur fördelningen angående samtal och planerade aktiviteter ser ut kring de tre dimensionerna. Kretslopp Social dimension Samtal Planerade Aktiviteter Värdegrunds -frågor Vikten av en god hälsa Rättvis fördelning angående resurser Vikten av en god hälsa Ekologisk dimension Samtal Planerade Aktiviteter Återvinning Skräpplock -ning Kretslopp Återvinning Skräpplock -ning Ekonomisk dimension Samtal Planerade Aktiviteter Spara på resurser återanvänd ning Minskning av matavfall Varsamhet med leksaker återanvänd ning På vilket vis görs barnen delaktiga i arbetet kring hållbar utveckling? Samtliga förskollärare är överens om att det är viktigt att barnen är delaktiga och får delta praktiskt i ett arbete kring hållbar utveckling. De beskriver hur det är genom att delta praktiskt som barnen lär sig. De menar även att om man inte förstår allt från början, så sår man ändå ett litet frö som kommer att utvecklas med tiden. Det kommer även på tal att genom att få vara med och sortera och återvinna så lär man sig känna igen olika material. Flera menar dessutom att det blir lättare för dem som får kunskap om återvinning tidigt i livet, det blir naturligt och en förhoppning är att de då fortsätter göra det även senare i livet. En förskollärare beskriver hur barnen genom att få uppleva och delta känner sig meningsfulla och även de aktiviteter som görs blir meningsfulla. Tre former av delaktighet har identifierats under studien, dessa är: delaktighet i beslut, aktivt deltagande i aktiviteter och delaktighet genom ett kritiskt tänkande. Majoriteten menar att barnen är delaktiga i beslut på så vis att barnens intresse och nyfikenhet styr val av teman och även hur de går vidare i arbetet kring de olika teman som de startat upp. Som när vi var ute vid trädet, då var det någon som såg en fågelholk, men då ska vi kanske göra det, bygga på det, vad kan det bo för fåglar i vårt träd. (Förskollärare 4). 12

17 Det var så mycket slask, ena dagen regnade det nästa dag var det slask, sen snöade det och de gjorde snögubbar som smälte, vi började ta in snö och is och se hur det smälte, så de var väldigt intresserade, så på den vägen blev det vatten. (Förskollärare 3). Flera använder sig även av miljöråd för att diskutera tillsammans med barnen kring hur man ska arbeta vidare. Även diskussioner kring vad som varit bra/dåligt lyfts. En förskollärare beskrev hur barnen fick rösta i en låda för att kunna vara anonyma, då de sett att barnen sällan står för sin egen åsikt då de röstar med handuppräckning i grupp. Vi röstar alltid i en låda, så att det bli en och en. För vi är väldigt noga med det här att våga stå för sin egen åsikt, vi har märkt att när man har öppen röstning räcker alla upp för allting eller man lägger det på det som ser ut att vinna. Eller att kompisen röstar på det, jag vågar inte rösta på det jag själv vill. (Förskollärare 5). Rörande barnens aktiva deltagande, menar majoriteten att barnen är aktivt delaktiga i ett återvinningsarbete. Barnen får vara med när de sorterar material av olika slag, och även följa med till återvinningsstationen när det börjar bli fullt på förskolan. Ett par av avdelningarna har bordsvärdar, då är det de barnen som ansvarar tillsammans med pedagogerna för sorteringen på avdelningen och att gå till återvinningsstationen. Några av förskollärarna lyfter även hur barnen är delaktiga genom att så frön i pallkragar och land och även genom att kompostera. Angående hur barnen görs delaktiga genom ett kritiskt tänkande, så menar majoriteten att de utmanar barnens kritiska tänkande genom att ställa öppna frågor. Frågor som börjar med var, hur och varför, anses vara bra att använda för att barnen ska få reflektera och tänka kritiskt. Ett par av förskollärarna tar upp att det är viktigt att inte fastna vid enbart görandet, utan även vikten av att diskutera med barnen om varför man gör som man gör. Vid vidare diskussion är det kring de planerade aktiviteterna som man som mest utmanar barnen kring ett kritiskt tänkande på ett medvetet sätt angående en hållbar utveckling. När det har varit skräpplockardagar menar flera av förskollärarna att barnen får fundera och diskutera kring varför skräpet inte ska ligga kvar i naturen. Diskussioner kring vad man slänger, och hur man slänger kommer även upp. Ett fåtal av förskollärarna anser att detta är något som de behöver arbeta mer med, något som de kan bli bättre på. Jag vet inte om vi ha tänkt så mycket så. Det kan jag ta med mig att tänka, att man inte bara gör det utan varför man gör det Mer av det, det är nog inte så ifrågasättande. (Förskollärare 1). Vilka skillnader har pedagogerna sett gällande barns delaktighet i ett arbete med hållbar utveckling sedan de började arbeta med Grön Flagg? Angående barns delaktighet så anser samtliga att barnen blivit mer delaktiga i ett arbete kring hållbar utveckling sedan de startade upp ett arbete med Grön Flagg. De nämner dock lite olika 13

18 anledningar till varför de tror att det blivit på detta viset. Majoriteten beskriver att det är en stor del i Grön Flaggs upplägg att barnen ska göras delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och att barnen ska vara de som driver arbetet framåt. De menar att detta är en stor anledning till att barnen gjorts mer delaktiga. De flesta är även överens om att de teman man arbetar med i Grön Flagg är till stor hjälp, det är då kraftansträngningarna görs kring ett arbete med hållbar utveckling. Det gör att det blir ett fokus på vad som ska göras. En förskollärare tar upp att man genom ett tematiskt arbete lättare genomsyrar hela verksamheten. Det lyfts även hur barnen blir mer aktiva i de aktiviteter som rör temat. Någon menar dock att det kan variera hur pass aktiva de är beroende på vilket tema som valts, men att det även kan hänga ihop med att det ibland har satts för högt uppsatta mål. Det ska vara sådant som barnen känner att de klarar av. Svårast har varit när vi hade vatten. Vi satte upp för höga mål kände vi, vi tänkte att det här kan barnen. Bara det att komma på vilken färg vatten har, hur smakar vatten, kan man dricka vatten överallt. Vi fick gå ned, vi fick jobba mycket mer än vad vi trodde att vi skulle ha gjort. Det har vi lärt oss, ha inte för högt uppsatta mål. (Förskollärare 2). Det ska även dokumenteras och beskrivas hur barnen har gjorts delaktiga i arbetet för att sedan skickas in för granskning. Ett par av förskollärarna beskriver att det förmodligen är just detta som gör att det blir en skillnad i både arbetssätt och arbetet med att göra barnen mer delaktiga. Alltså vi människor funkar ju så att någon behöver ju sparka lite på det för att det ska ske. Och har man ingen som kräver detta av en så kanske man inte alls är lika engagerad i att, så är det väl med allting egentligen. (Förskollärare 3). Något som även några av förskollärarna tar upp som en stor skillnad kring barnens delaktighet är hur de får delta i miljöråd. Där har de möjlighet att lyfta vad de anser är bra och dåligt. De har även här möjlighet att påverka hur det fortsatta arbetet ska se ut. Sammanfattning av resultat Det visar sig i studien att majoriteten av förskollärarna inte är bekanta med de tre dimensionerna som ska ingå i ett arbete med hållbar utveckling. Då det gäller det tematiska arbetet som de arbetar med via Grön Flagg, är det oftast bara en eller två dimensioner som ingår i arbetet. När det gäller det vardagliga arbetet med hållbar utveckling så bearbetas däremot alla dimensionerna i verksamheten. Det visar sig även att man bearbetar dimensionerna olika, beroende på vilken dimension som berörs. I den sociala och ekonomiska dimensionen är det samtal med barnen som dominerar i samband med barnens praktiska handlingar, medan det i den ekologiska dimensionen är aktiviteter som framträder starkast i kombination med samtal. Samtliga förskollärare i studien anser att det är viktigt att barnen görs delaktiga och får delta praktiskt i ett arbete med hållbar utveckling. Majoriteten beskriver hur barnen görs delaktiga genom att deras intressen och funderingar påverkar valet av tema och hur de arbetar kring de 14

19 tema de startat upp. Angående det aktiva deltagandet i aktiviteter, så är det via sortering, återvinning, plantering och kompostering barnen blir aktiva i det vardagliga arbetet kring hållbar utveckling. Samtliga av de intervjuade menar att barnen blivit mer delaktiga i ett arbete kring hållbar utveckling sedan de startade upp ett arbete med Grön Flagg. De menar at detta förmodligen beror på Grön Flaggs upplägg med att göra barnen delaktiga. Dokumentation ska skickas in som visar på hur de arbetat med det tema de valt och hur barnen har gjorts delaktiga i arbetet. De menar även att de teman som de arbetar med via Grön Flagg är till stor hjälp, det blir då ett extra fokus på vad som ska göras och det blir lättare att genomsyra hela verksamheten. Barnen blir även mer praktiskt deltagande i de aktiviteter som utförs angående temat de bearbetar. Diskussion På Håll Sverige Rents hemsida står det beskrivet hur de olika teman man arbetar med genom Grön Flagg ska innefatta både den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen. Detta för att en hållbar utveckling ska bli möjlig ( Ändå visar studien att majoriteten av förskollärarna inte vet vilka de tre dimensionerna är eller vad de står för. Eftersom att de tre dimensionerna beskrivs på hemsidan så var min tanke från början att alla skulle vara insatta i de tre dimensionerna, vilket visade sig vara helt fel. När jag beskriver vilka de tre dimensionerna är och vad de står för, visar det sig att alla förskollärare anser att de arbetar med alla dimensionerna på olika vis i verksamheten. Då man arbetar med undervisning i hållbar utveckling, så är det viktigt att man förenar alla dimensionerna till en helhet. Dimensionerna ska inte skiljas från varandra, utan hänger hela tiden samman (SOU 2004:104). Dock visar det sig i min studie att det enbart är i vardagliga sammanhang de tre dimensionerna bearbetas samtidigt. När det gäller det tematiska arbetet är det oftast en eller ett par av dimensionerna som berörs. Detta är något jag anser är anmärkningsvärt, då Grön Flaggs arbete utgår ifrån olika teman. Men då det visat sig att majoriteten inte känner till dimensionerna, anser jag att det blir svårt att på ett medvetet sätt bearbeta dem i de teman man arbetar med. Även Ärlemalm- Hagsér (2013) visar i sin studie att pedagoger inte arbetar med dimensionerna på det sammanlänkande vis som man bör. Studien visar som jag nämnt att alla dimensionerna kommer till uttryck i det vardagliga arbetet. Det sociala kommer till uttryck genom ett värdegrundsarbete, arbete med rättvis fördelning angående resurser och till viss del även tankar kring vikten av en god hälsa. Detta är något som stämmer överens med hur SOU (2004:104) beskriver ett arbete med den sociala dimensionen. Den sociala dimensionen står för ett arbete med rättvisa och jämlikhet, det kan handla om rättvis fördelning av resurser och inflytande. Men även ett arbete för att alla människor ska få känna trygghet och delaktighet. Vidare beskrivs den ekonomiska dimensionen som ett arbete med att vara sparsam med resurser och även betydelsen av att utveckla ekonomin (SOU 2004:104). Även i den här dimensionen stämmer förskolans arbete in på tankarna kring hur man bör arbeta, då förskollärarna lyfter hur de arbetar med att spara på resurserna. Detta genom att arbeta för 15

20 att minska vattenresurser, pappersförbrukning, elkostnader och matavfallet. Tankar kring ett arbete med att utveckla ekonomin lyftes aldrig. Detta antar jag beror på att det är ett svårt arbete med de yngre barnen i förskoleverksamheten. Men jag antar att även detta hänger ihop med förskollärarnas okunskap kring dimensionerna, då det blir svårt att komma vidare i tankarna när de inte vet vad dimensionerna innefattar. Studien visar att den ekologiska dimensionen framträder genom ett arbete med kretslopp och återanvändning och även genom ett begränsat arbete med biologisk mångfald. Tanken kring denna dimension är att arbeta med kretslopp, återvinning och biologisk mångfald (SOU 2004:104). Detta visar att även den ekologiska dimensionen bearbetas i den vardagliga verksamheten. Björneloo (2007) kommer i sin studie fram till fem olika teman som pedagogerna i hennes undersökning arbetar med. Jag kan i min studie se hur pedagogerna arbetar med dessa teman genom de tre dimensionerna. Det fösta temat Björneloo (2007) beskriver är Helheter och sammanhang, det syftar till att människan ska förstå hur vi påverkar naturen. Detta är något som jag anser att förskollärarna arbetar med i den ekologiska dimensionen då de arbetar med återvinning och biologisk mångfald. Detta kommer som jag nämnt tidigare till uttryck mycket i aktiviteter tillsammans med barnen i kombination med samtal. I den sociala dimensionen anser jag att två utav Björneloos teman framträder i pedagogernas arbete. Inlevelse och förståelse, vilket innebär att få en förståelse för att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Självkänsla och kommunikationsförmåga som lyfter hur barn behöver ha en bra självkänsla för att kunna utvecklas och lära sig. Den lyfter även vikten av en god hälsa, vilket leder till en stärkt självkänsla (Björneloo, 2007). Den sociala dimensionen bearbetas som jag beskrivit mycket via samtal med barnen, vilket jag menar gör att barnen får sig många tankeställare kring hur människor bör bete sig mot varandra. Temat Delaktighet och ansvar, står för hur människans val kan få konsekvenser för andra, sig själva och miljön (Björneloo, 2007). Detta tema anser jag går in i samtliga dimensioner, då människan behöver bli delaktig och känna ansvar kring alla dimensionerna. Det femte temat är förmåga att lära (Björneloo, 2007). Detta tema kommer jag att beröra mer ingående då jag diskuterar barnens delaktighet. Det visar sig att flertalet av pedagogerna ser vissa dimensioner som svårare/lättare än andra. De förskollärarna som ser den sociala dimensionen som svårast, relaterar den till tankar kring rättvis fördelning angående resurser. För dem lyfts den ekologiska som lättast att arbeta med då de anser att den är enklare att göra tydlig för barnen, de beskriver det som att det blir mer synligt vad som händer. De förskollärare som ser den sociala dimensionen som lättast relaterar den till ett arbete med värdegrundsfrågor. Istället ser de den ekonomiska dimensionen som svårast, då de menar att det kan vara svårt att förklara för barnen varför det är viktigt att spara på resurserna och varför det kostar. Studien visar även att den sociala och ekonomiska dimensionen bearbetas mycket via diskussioner med baren, medan den ekologiska dimensionen består av mestadels aktiviteter. Jag menar att detta skulle kunna vara en anledning till att den sociala och ekonomiska dimensionen lyfts som de svårare att arbeta med, då förskollärarna menar att det blir lättare för barnen att få en förståelse då det blir synligt för dem vad som händer. Även här tror jag att bristen på kunskap kring de tre dimensionerna spelar en stor roll. Finns det en 16