EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2003)1762fin Ärende: Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande Fru Minister, 1. Förfarande I en skrivelse av den 21 mars 2003 anmälde Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen ovan nämnda svenska stödordning i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget. Anmälan inkom och registrerades den 24 januari I en skrivelse daterad den 18 mars 2003 begärde kommissionen ytterligare information som behövdes för bedömningen av ordningen. De ytterliga upplysningarna lämnades tillsammans med en ändring av anmälan i en skrivelse av den 7 maj 2003 som registrerades samma dag. Ett möte hölls på tjänsteavdelningsnivå den 9 april Beskrivning av ordningen Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät lider flera viktiga näringslivscentra (exempelvis Stockholm, Göteborg och Malmö) av akut bostadsbrist. Särskilt hushåll med endast en inkomst, t.ex. ungdomar, ensamstående eller ensamstående föräldrar har allvarliga problem med att hitta adekvata bostäder med rimliga hyror. Dessutom råder brist på studentbostäder på universitets- och högskoleorter. Ett skäl som anges för den låga bostadsproduktionen är att dagens byggkostnader gör det nästan omöjligt att bygga hyreslägenheter med lönsamhet. Mot denna bakgrund har de svenska myndigheterna beslutat att införa en ny stödordning som syftar till att stimulera byggande av mindre hyreslägenheter i Sveriges tillväxtregioner samt av studentbostäder genom att tillfälligt minska fastighetsägarnas byggkostnader. Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE STOCKHOLM Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel +32 (0) Telex: COMEU B Telegramadress: COMEUR Bryssel

2 Stödet baseras beräkningstekniskt på den del av byggkostnaderna som utgörs av mervärdesskatt som fastighetsägarna antingen betalar till en huvudentreprenör eller, om de bygger bostäder i egen regi, till tillhandahållare av varor och tjänster. Stödet föreslås uppgå till ett belopp som motsvarar en sänkning av momsen till 6 % (den uppgår f.n. till 25 %). Stödet skall betalas ut genom kreditering på fastighetsägarnas skattekonto, dvs. det konto som inrättats av de svenska skattemyndigheterna för alla skattepliktiga personer i Sverige och genom vilken alla skatteinbetalningar sker. Den rättsliga grunden för ordningen utgörs av en lag och en förordning som bygger på följande kompletterande förslag: Stödet skall endast lämnas till byggnation av hyreslägenheter i tillväxtområden och till studentbostäder på högskole- och universitetsorter. Stimulansen skall ges via hyres- och studentbostäder som tillkommit via nyproduktion eller omvandling av kommersiella lokaler. Stödet skall lämnas på samma villkor både till privata och offentliga aktörer (fastighetsägare). Byggföretag eller andra entreprenörer som verkar i byggsektorn är dock inte stödberättigade. Stödet skall endast lämnas till projekt med rimliga hyresnivåer (se nedan). Ett tak skall införas för stödnivåerna per bostad. Taken skall beräknas per kvadratmeter. Totalbeloppet per bostad ser ut enligt följande: kr per m² i Stockholms storstadsområde kr per m² i Göteborgs och Malmös storstadsområde, kr per m² i övriga regioner. Sökande skall styrka att projektet bidrar till ett långsiktigt hållbart byggande. Stöd får dock inte lämnas till projekt med direktverkande elvärme. Länsstyrelserna skall vara kontroll- och beslutsinstans. Länsstyrelsernas beslut kan överklagas hos Boverket, som är sista instans. Stödet måste återbetalas om fastighetsägaren efter det att stödet utbetalats inte längre uppfyller villkoren för stödet. Återbetalningskraven skall gälla i 10 år från och med utbetalningen av stödet. Stödordningen avses tillämpas på projekt som påbörjas under perioden 1 januari december

3 I fråga om hyreslägenheter gäller särskilt följande: Stöd får endast lämnas till bostäder på 70 m² eller mindre. En enskild bostad kan dock inte får stöd för mer än 60 m 2. Inflyttningshyran får inte vara högre än kr/m² i Stockholmsregionen, kr/m² i Göteborgs-/Malmöregionerna och 900 kr/m² i övriga tillväxtområden; hyresnivån skall vara hållbar på lång sikt. Bostäderna skall fördelas genom de kommunala bostadsförmedlingarna som skall ha rätt att tilldela bostäderna till särskilt missgynnade hushåll efter eget skön. I fråga om studentbostäder gäller särskilt följande: Bostaden får inte vara större än 25m 2. Hyran får inte överstiga hyran för motsvarande bostäder på orten eller andra jämförbara orter. Vid fall av kumulering av det nya stödet med det befintliga s.k. investeringsbidraget är avsikten att investeringsbidraget per bostad skall sänkas till 40 % av dess nuvarande nivå. Det befintliga investeringsbidraget till studentbostäder kommer att avskaffas när det nya stödet införs. Investeringsbidraget infördes 2001 som ett tillfälligt stöd och syftade till att stimulera till nyproduktion av mindre hyreslägenheter i stadsområden samt av studentbostäder men har inte visat sig vara tillräckligt för att uppnå de uppsatta målen. Utgifterna för ordningen har ännu inte fastställts. De svenska myndigheterna uppskattar kostnaderna för åtgärdernas effektiva del till högst 1,7 miljarder kr (184 miljoner euro) för hela programperioden, dvs. ca 425 miljoner kr (45 miljoner euro) per år. 3. Bedömning Genom att anmäla ordningen i utkastform har de svenska myndigheterna fullföljt sina skyldigheter enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Kommissionen har bedömt ordningen mot bakgrund av artikel 87 ff i EG-fördraget. I allmänhet är mervärdesskatt i första hand en konsumentskatt som är neutral i förhållande till de ekonomiska aktörerna. I Sverige utgör dock moms en kostnad även i bostadsföretagens verksamhet. Eftersom uthyrning av bostäder inte är beskattningsbar enligt mervärdesskattelagen (1994:200) får bostadsföretag inte dra av den moms de betalat. Stödet består sålunda av en återbetalning av ett visst momsbelopp som fastighetsägare måste betala i samband med bygge av en bostad och innebär en fördel för vissa företag i den mening som avses i artikel 87.1 i EGfördraget. Vidare får stödet endast lämnas till bostadsfastigheter men inte till kommersiella fastigheter. Byggföretag eller andra entreprenörer som verkar inom byggsektorn är inte alls stödberättigade. Kommissionen kan inte utesluta att konkurrensen inom byggsektorn kommer att snedvridas. Den senaste statistiken visar att fastighetsmarknaden i Sverige i dag kännetecknas av avsevärda utländska 3

4 investeringsaktiviteter. Åtgärderna kan därför även inverka på handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser därför det planerade stödet vara statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Kommissionen kom dock till den slutsatsen att ordningen i fråga är förenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget. Den planerade ordningen syftar främst till att åstadkomma balans på den svenska bostadsmarknaden. Enligt de svenska myndigheterna är efterfrågan stor på mindre bostäder med rimliga hyror i vissa områden i Sverige liksom på studentbostäder, och denna efterfrågan kan inte tillfredsställas av marknaden i dag. Resultaten av de senaste bostadsmarknadsenkäterna var att påbörjandet av nya bostäder 2002 och 2003 kommer att stanna vid respektive bostäder. Det långsiktiga produktionsbehovet beräknas dock vara ca bostäder per år. Eftersom ett ytterligare incitament förefaller behövas för att öka byggandet är stödet inriktat på att utveckla vissa näringsverksamheter i den mening som avses i artikel 87.3 c i EGfördraget. När det gäller inverkan på handelsvillkoren och konkurrensen i gemenskapen noterade kommissionen först att ordningen är neutral i fråga om investeringarnas ursprung eftersom både inhemska och utländska investerare har rätt att få stödet enligt ordningen. Dessutom var det av särskild vikt för kommissionen att det föreslagna stödet är begränsat till det minsta belopp som behövs för att göra det möjligt för fastighetsägare att bygga bostäderna i fråga på egen risk. De svenska myndigheterna kunde med exempel och hänvisningar till sina erfarenheter med det nuvarande tillfälliga investeringsbidraget visa att stödbeloppet per kvadratmeter är beräknat på ett sätt som i första hand gör det möjligt för fastighetsägarna att bygga utan förlust men att å andra sidan taken för det maximala stödbeloppet per kvadratmeter och även hyresnivåsystemet förhindrar fastighetsägarna från att skaffa sig oproportionerligt stora vinster. Kommissionen beaktade också att de svenska myndigheterna slutligen kunde visa att även i fall av kumulering av det nya stödet med redan befintliga stöd kommer företag inte att kunna få mer stöd än vad som behövs för att genomföra bygget på egen risk. I detta sammanhang fäste kommissionen vikt vid de svenska myndigheternas avsikt att minska det nuvarande investeringsbidraget för hyreslägenheter till 40 % av den nuvarande nivån och att avskaffa stödet till studentbostäder när det nya stödet införs. Kommissionen konstaterade vidare att åtgärderna är begränsade till endast fyra år, dvs. fram till utgången av 2006, att stödet måste betalas tillbaka om fastighetsägaren efter det att stödet betalats ut inte längre uppfyller villkoren och att ordningen först Real Estate - A liquid, transparent and efficient property market; Invest in Sweden, Invest in Sweden Agency, Editor: Björn Bergstrand, februari 2003, s. 4-7, 26. Se även Cross-border Real Estate Investment, More Capital Targeting Europe, Jones Lang Lasalle, augusti 2002, s. 2. Ansvariga myndigheter klargjorde att alla företag som äger hyresbostadsfastigheter i Sverige måste betala inkomstskatt i Sverige och sålunda att ett skattekonto kommer att inrättas för dem så att det kan säkerställas att också utländska företag kan få stödet genom kreditering på sitt skattekonto. Se även kommissionens beslut om statligt stöd N 497/2001 Förenade kungariket. 4

5 och främst skall införas för att gynna slutkonsumenten, den framtida hyresgästen. Till sist drog kommissionen slutsatsen att det minsta incitament som behövs för bostadsfastighetsägare i Sverige inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset i den mening som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget. 4. Beslut Kommissionen drar slutsatsen att ordningen för att främja visst bostadsbyggande i Sverige är förenlig med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget. Kommissionen påminner Sveriges regering om att alla planer på att ändra denna stödordning måste anmälas till kommissionen. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd Rue de la Loi 200 B-1049 Bryssel Fax: Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario Monti Ledamot av kommissionen 5