EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.X.2004 C(2004)3909fin Ärende : Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 4 juni 2004, registrerad hos kommissionens generalsekretariat den 11 juni 2004, anmälde Sverige till kommissionen åtgärden Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Genom en skrivelse av den 8 juli 2004 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. Sedan tidsfristen för att svara förlängts, lämnades de begärda upplysningarna i en skrivelse av den 15 september 2004, registrerad hos kommissionen den 16 september BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1 Bakgrund Energiskatten avser el och fossila bränslen och full skatt skall erläggas av hushåll, av företag inom servicesektorn och även av tillverkningsföretag för bränsle som används för annan uppvärmning än vid tillverkningsprocesser. För år 2004 uppgår energiskatten till 0,241 kronor per kwh. Syftet med skatten är att styra utvecklingen mot energibesparingar och energieffektivitet. För att tillverkningsindustrin skall kunna behålla sin konkurrenskraft har el som används i industriella processer 1 varit befriad från energiskatt sedan C 42/2003 Energiskattesystem, ännu ej offentliggjort i EUT. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE STOCKHOLM Europeiska Kommissionen B-1049 Bruxelles/ B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: +32 (0)

2 Sedan den 1 juli 2004 betalar företag inom tillverknings- och gruvindustrin en energiskatt på 0,005 kronor (ca 0,00055 euro) 2 per kwh för el som de använder vid produktionen. 3 Denna skattesats är något högre än den minimiskattesats som fastställs i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (nedan kallat energiskattedirektivet ) Beskrivning av åtgärden Som nämnts ovan betalar samtliga företag inom tillverknings- och gruvindustrin en energiskatt på 0,005 kronor (ca 0,00055 euro) per kwh för el som används i tillverkningsprocesserna. Energiskatten på el och energi- och koldioxidskatterna på bränsle är viktiga inslag i den svenska klimat- och miljöpolitiken. I den anmälda stödordningen föreslår den svenska regeringen ytterligare en åtgärd på detta område, nämligen att genomföra ett program för att främja energieffektivitet. Energiintensiva industriföretag skall kunna delta i ett femårigt program där de åläggs vissa skyldigheter och kan bestraffas om de inte uppfyller dessa. Tanken är skyldigheterna skall ersätta de energisparande effekter som energiskatten har på el som används i tillverkningsprocesser. Därför kommer de företag som deltar i programmet att under programperioden bli fullständigt befriade från energiskatt på el som används i tillverkningsprocessen. Att energikostnaderna utgör en stor del av dessa företags totala kostnader är ytterligare ett skäl för företagen att genomföra energisparåtgärderna. Ett företag som deltar i programmet kommer att ha följande huvudsakliga skyldigheter: 1. Att tillämpa ett standardiserat energiledningssystem 5. Det standardiserade energiledningssystem som ett företag tillämpar skall dokumenteras och innefatta företagets energipolicy med avseende på åtaganden om en fortlöpande effektivisering av företagets energianvändning. Företaget skall också kartlägga och analysera sina betydande energiaspekter och identifiera energieffektiviserande åtgärder samt fastställa energimål för de betydande energiaspekterna. Energibesparingarna måste åtminstone motsvara vad som skulle ha uppnåtts om skatten skulle ha betalats. Enligt de svenska myndigheterna skulle en skatt om 0.5 euro per MWh resultera i energibesparingar om mellan 0.14 och 1.4 %. Med bakgrund mot erfarenhet från den finska industrin, som är väldigt lik den svenska, uppskattar de svenska myndigheterna dock att programmet kommer att leda till energibesparingar på 2 % för de deltagande företagen. Med den nuvarande energikonsumtionen för dessa företag om 40 TWh per år, skulle det totalt sett resultera i en årlig minskning om 0.8 TWh. Eftersom möjligheterna att spara energi varierar mellan olika sektorer och företag och över tiden, och för att uppnå högsta möjliga energibesparing för varje deltagare, har de svenska myndigheterna beslutat att fastställa ett individuellt mål för varje 2 De belopp som uttrycks i euro har beräknats med hjälp av den officiella växelkursen för euro per den 1 oktober 2003 (1 = 9,085 SEK). 3 Ordningen godkändes av kommissionen i beslut N 156/2004 Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin. Beslutet har ännu inte offentliggjorts i EUT. 4 EUT L 283, , s I ramverket av miljöledningssystem såsom EN-ISO14001 (utarbetat av Internationella standardiseringsorganisationen), EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) och SS (utarbetat av Swedish Standards Institute, som är medlem i ISO). 2

3 deltagare. Annars skulle det finnas en risk för att endast företag som inte tidigare har vidtagit energisparåtgärder skulle delta i programmet, då sådana företag har de största möjligheterna att minska sin energiförbrukning. Vid fastställning av de individuella energimålen skall hänsyn tas till faktorer som de yttre krav som ställs på företagets verksamhet, företagets egna betydande energiaspekter, tekniska och ekonomiska möjligheter och företagets egna krav på drift och affärsmässighet. Målen skall vara mätbara, tidsbestämda och förenliga med företagets energipolicy. Dessutom skall energiledningssystemet innehålla krav på att företaget utarbetar en handlingsplan och inför en plan för hur företaget skall uppnå de beslutade energimålen. Efter två år skall ett ackrediterat certifieringsorgan att certifiera systemet och bedöma om målen är rimliga. 2. Att beskriva energianvändningen, bedöma hur den kan förändras på kort och lång sikt och finna eleffektiviserande åtgärder. Beskrivningen skall omfatta tillverkningsprocessen och hjälpsystemen. De eleffektiviserande åtgärder som man identifierar under denna fas skall anges i en åtgärdsförteckning och i den handlingsplan som avses i punkt 1 ovan. I princip skall endast åtgärder med en återbetalningstid på högst tre år tas med i åtgärdsförteckningen och handlingsplanen. Återbetalningstiden för varje åtgärd skall beräknas utan ränta och baseras på den investering som åtgärden medför, det genomsnittliga elpris som företaget betalat under det år då åtgärdsförteckningen fastställdes och den förväntade minskade elanvändning som åtgärden medför vid en oförändrad produktionsvolym. 3. Att genomföra de eleffektiviserande åtgärderna i tillverkningsprocessen. När två år av programperioden har förflutit skall företag ha fått ett certifieringsintyg från ett ackrediterat certifieringsorgan och ge in en redovisning till tillsynsmyndigheten. Av redovisningen skall framgå att företaget har uppfyllt sina skyldigheter och på vilket sätt företaget planerar att öka eleffektiviteten till den nivå som skulle ha nåtts om energiskatten på el hade tillämpats. Tillsynsmyndigheten beslutar om företagens redovisning kan godkännas. En sådan redovisning kommer också att krävas vid programperiodens slut, dvs. efter fem år. Om tillsynsmyndigheten beslutar att redovisningen inte uppfyller de fastställda kraven, kommer den omedelbart att återkalla sitt godkännande av företagets deltagande i programmet och företaget kommer att åläggas att betala ett belopp som motsvarar skattebefrielsen under hela programperioden. Ränta kommer att krävas från det datum då beslutet om återkallande fattades. De svenska myndigheterna har åtagit sig att kontrollera att en investering som genomförs enligt detta program inte får stöd genom någon annan stödordning, så att det inte uppstår några problem med kumulering. En kumuleringskontroll kommer att genomföras innan man godkänner stöd från en stödordning som kan leda till kumuleringsproblem. En ansökan om stöd enligt sådana stödordningar för en investering som genomförs enligt energieffektiviseringsprogrammet kommer att avslås. 2.3 Stödmottagare Företag som vill delta i programmet skall ansöka om godkännande från tillsynsmyndigheten. Endast energiintensiva företag enligt definitionen i 4 i lagen om program 3

4 för energieffektivisering kommer att kunna delta i programmet. Enligt denna paragraf är ett företag energiintensivt om: inköpskostnader för energiprodukter och el uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde under basåret, eller energi-, koldioxid- och svavelskatterna på de energiprodukter och den el som förbrukats av företaget under basåret uppgått till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde under samma period. Man räknar med omkring 60 stödmottagare. 2.4 Varaktighet Stödordningens varaktighet är tio år (som utgörs av två femåriga programperioder). Sverige kommer att avvakta kommissionens beslut innan stödordningen träder i kraft. Den rättsliga grunden träder i kraft den 1 januari Ett företag som ansöker om att få delta i energieffektiviseringsprogrammet inom tre månader från den dagen, dvs. före den 1 april 2005, och som godkänns för deltagande, kan delta i den femåriga programperioden från den 1 juli 2004 till den 30 juni Detta beror på att skattebefrielsen först planerades att träda i kraft den 1 juli Industrin har deltagit i flera skeden i arbetet med lagen om energieffektiviseringsprogrammet. Stödmottagarna har därför kunnat följa arbetet med att utveckla systemet och känner väl till hur systemet kommer att fungera och vilka krav de måste uppfylla. Eftersom stödmottagarna räknade med att programmet skulle träda i kraft redan den 1 juli 2004 har många av dem redan inlett energieffektiviseringsarbetet. Energiintensiva företag har rätt att delta i ytterligare ett femårigt program när den första programperioden har löpt ut. Om företaget godkänns av Energimyndigheten, kan det börja tillämpa det nya programmet direkt efter det att det första programmet har avslutats. 2.5 Budget Den anmälda stödordningen kommer att leda till ett bortfall av skatteintäkter för staten på 90 miljoner kronor (ca 9,9 miljoner euro) under perioden 1 juli december Från 2005 och framåt kommer det årliga bortfallet av skatteintäkter att uppgå till ca 180 miljoner kronor (ca 19,8 miljoner euro). Därmed kommer det sammanlagda bortfallet av skatteintäkter att bli 1,8 miljarder kronor (ca 198,1 miljoner euro). 3. KOMMENTARER FRÅN SVERIGE De svenska myndigheterna anser att systemet med skattebefrielse kan utgöra en form av statligt stöd. De anser dock att stödet är förenligt med energiskattedirektivet. Enligt de svenska myndigheterna kan åtgärden godkännas enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 6 (nedan kallade miljöskyddsriktlinjerna ). 6 EGT C 37, , s. 3. 4

5 4. BEDÖMNING Genom att anmäla åtgärden innan den genomförs har de svenska myndigheterna uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 4.1 Inslag av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har bedömt den anmälda stödordningen enligt artikel 87.1 i EGfördraget. I denna artikel fastställs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Stödordningen leder till ett bortfall av skatteintäkter för staten och finansieras således med hjälp av statliga medel. Ordningen kommer att stärka stödmottagarnas ställning, vilket kan leda till ändrade marknadsvillkor för konkurrenterna. Därför gynnas de företag som deltar i programmet. Flera av stödmottagarna är verksamma på marknader där det förekommer handel inom gemenskapen och stödordningen måste därför anses påverka handeln. Den utgör därmed statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 4.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Kommissionen har bedömt om stödet är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, på grundval av miljöskyddsriktlinjerna, särskilt avsnitt E.3.2 om regler som är tillämpliga på alla typer av driftsstöd i form av avgiftssänkningar eller avgiftsbefrielse samt energiskattedirektivet. Förenlighet med miljöskyddsriktlinjerna Enligt punkt 51.1 a i miljöskyddsriktlinjerna kan tioåriga undantagsbeslut vara motiverade i vissa fall, även om de inte är degressiva, om en medlemsstat inför nya miljöavgifter inom en sektor eller planerar avgifter som ligger över EG-normen. För att sådana undantag skall godkännas krävs bland annat att den berörda medlemsstaten och de stödmottagande företagen ingår avtal i vilka företagen åtar sig att uppnå miljöskyddsmålen under loppet av den avgiftsfria perioden eller om företagen ingår frivilliga avtal med samma syfte. Dessa avtal kan bland annat omfatta minskningar av energikonsumtionen, utsläppsminskningar eller andra miljöfrämjande åtgärder. Medlemsstaten måste göra en noggrann uppföljning för att kontrollera att företagen förverkligar de åtaganden som de förbundit sig att genomföra. I avtalen mellan medlemsstaten och företagen skall anges vilka sanktioner som skall gälla om åtagandena inte uppfylls. Enligt punkt 51.2 i miljöskyddsriktlinjerna kan bestämmelserna i punkt 51.1 tillämpas på befintliga avgifter om avgiften i fråga har en betydande positiv effekt när det gäller miljöskydd och om undantagen till förmån för de stödmottagande företagen har beslutats i samband med att avgiften infördes. I detta fall skall skatten fungera som ett styrmedel för energisparande och energieffektivitet, och skattebefrielsen 5

6 beviljades 1993, dvs. redan innan Sverige gick med i Europeiska unionen år Bestämmelserna i punkt 51.1 i miljöskyddsriktlinjerna är därför tillämpliga. 7 När det gäller de krav som fastställs i punkt 51.1 a konstaterar kommissionen följande: - Skattebefrielsen föreslås gälla under högst tio år. - För att ett företag skall få delta i energieffektiviseringsprogrammet krävs att företaget ansöker om detta och att Energimyndigheten godkänner ansökan. - Den föreslagna åtgärden syftar till att minska energiförbrukningen. I 11 andra stycket 3 i lagförslaget om energieffektiviseringsprogrammet 8 anges att undantaget förutsätter att energiledningssystemet tillämpas och att företaget uppnår målen, som i stort sett skall motsvara vad som skulle ha uppnåtts om energiskatten hade tillämpats. Företaget skall ge in en redovisning av sina mål och hur de har uppnåtts, vilket kommer att intygas av ett fristående ackrediterat certifieringsorgan. Dessutom kommer elledningssystemet och målen att bedömas och godkännas av Energimyndigheten. Villkoren för att delta i programmet kommer att ha samma effekt som skatten skulle ha haft för dessa företag. Därmed äventyras inte syftet med skatten genom stödordningen. - De energieffektiviserande åtgärderna skall genomföras under den period då skattebefrielsen tillämpas. Ett företag som ansöker om att få delta i programmet från och med den 1 juli 2004 skall den 1 juli 2006 visa att företaget har infört det energiledningssystem som krävs. Även för dessa företag kommer skattebefrielsen alltså att gälla den period då de åtar sig att uppnå miljöskyddsmålen. - När två respektive fem år av varje programperiod har förflutit skall företagen ge in en redovisning, så att myndigheterna kan kontrollera att stödmottagarna uppfyller villkoren. - Stödordningen innehåller bestämmelser som anger att om målen inte uppfyllts när programperioden löper ut, kommer företaget att åläggas att betala ett belopp som motsvarar skattebefrielsen under hela programperioden. Förenlighet med energiskattedirektivet I artikel 17.2 i energiskattedirektivet anges att medlemsstaterna får tillämpa skattenivåer ned till noll på energiprodukter och elektricitet när de används av energiintensiva företag. Såsom anges i punkt 2.3 ovan kommer endast företag som motsvarar definitionen av energiintensiva företag att få delta i programmet. Den definition av energiintensiva företag som används i stödordningen motsvarar definitionen i artikel 17.1 a i energiskattedirektivet. I artikel 17.4 i energiskattedirektivet anges att företag som omfattas av skattebefrielsen skall ingå avtal eller likvärdiga arrangemang, som måste leda till att miljömål eller ökad energieffektivitet uppnås, i stort sett motsvarande vad som skulle ha upp- 7 Kommissionen fattade samma beslut i C 42/2003 "Energiskattesystem och N 156/2004 Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin. 8 Regeringsproposition 2003/04:170. 6

7 nåtts om gemenskapens vanliga minimiskattesatser hade iakttagits. Detta motsvarar bestämmelserna i artikel 51.1 a i miljöskyddsriktlinjerna, som har bedömts ovan. Kommissionen anser därför att den anmälda stödordningen är förenlig med punkt 51.1 a i miljöskyddsriktlinjerna och med artikel 17.1, 17.2 och 17.4 i energiskattedirektivet. Den kan därför godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. 5. BESLUT Kommissionen har följaktligen beslutat att N 253/2004 Befrielse från energiskatt för energiintensiva företag utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. Dessutom har kommissionen funnit att stödet är förenligt med den gemmensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet, eftersom stödet är förenligt med bestämmelserna i miljöskyddsriktlinjerna och energiskattedirektivet. De svenska myndigheterna uppmanas att varje år lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av stödet. Alla eventuella ändringar av stödordningen skall anmälas till kommissionen. Detta beslut påverkar inte den särskilda bedömning av den svenska energiskatten som kommissionen kan komma att göra till följd av de informationskrav som fastställs i energiskattedirektivet. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd Byggnad B-1049 Bryssel, Belgien Fax nummer: (32-2) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 7