EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 156/ Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2004)2200fin Ärende: Statligt stöd N 156/ Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 1 april 2004, registrerad av kommissionens generalsekretariat den 15 april 2004, anmälde de svenska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget en ändring av den befintliga ordning för tillverkningsindustrin som utgör en del av det pågående ärendet C 42/2003. Genom en skrivelse av den 18 maj 2004 begärde kommissionen kompletterande upplysningar, vilka erhölls i en skrivelse av den 8 juni 2004, som registrerades hos kommissionen den 9 juni BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1. Bakgrund Energiskatt uttas på el och fossila bränslen. Full skatt skall erläggas av hushåll, tjänsteföretag samt av tillverkningsföretag för bränsle som används för annan uppvärmning än i tillverkningsprocessen. För år 2004 uppgår energiskatten på el till 0,241 kr per kwh. Syftet med skatten är att styra utvecklingen mot energibesparingar och energieffektivitet. För att av miljöskäl ha relativt höga energiskattenivåer och samtidigt upprätthålla tillverkningssektorns konkurrenskraft har tillverkningsindustrin sedan 1993 beviljats skattelättnad. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE STOCKHOLM Europeiska Kommissionen B-1049 Bruxelles/ B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: +32 (0)

2 Energiskattesystemet, som utvärderas av kommissionen i C 42/2003 Energiskatteordning" 1, omfattar fyra olika ordningar under vilka skattelättnad beviljas. En av dessa medger en fullständig skattebefrielse från energiskatt på el som förbrukas i tillverkningsprocessen inom gruv- och tillverkningssektorerna (NACE Rev. 1, avdelningarna C och D). Befrielsen befanns utgöra ett statligt stöd som under perioden från den 1 januari 2002 till den 30 juni 2004 var oförenligt med EG-fördraget Beskrivning av den anmälda ordningen En reform av det svenska energiskattesystemet planeras under 2004 och målet är ett nytt energiskattesystem som träder ikraft den 1 januari För att bringa den befintliga ordningen C 42/2003 i överensstämmelse med Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 2 (nedan kallade riktlinjerna ) och med rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och el 3 (nedan energiskattedirektivet ) föreslår den svenska regeringen under mellantiden följande ändring av ordningen. I lag (2003:810) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi föreslås en modifiering av den nuvarande energiskatteordningen så att en lägre skattesats på 0,005 kr (c:a 0,00055 ) 4 per kwh blir tillämplig på el som förbrukats i tillverkningsprocessen av företag inom tillverknings- och gruvsektorerna. Därtill kommer att den svenska regeringen avser att införa ett system med frivilliga överenskommelser med energiintensiva företag. För dessa företag kommer en nollskattesats på el som förbru-kas i tillverkningsprocessen att tillämpas på villkor att de deltar i program för energi-effektivisering. Denna ordning kommer dock att anmälas separat till kommissionen. Företag som är skyldiga att betala energiskatt på förbrukad el skall månadsvis lämna in en skattedeklaration på energiskatt som betalats till skattemyndigheterna. Tillverk-ningsföretag som inte är skyldiga att betala energiskatt på el köper elen från en leve-rantör, som i sin tur är skyldig att betala energiskatt och deklarera den skatt som tagits ut på el till de olika förbrukarna. Energiskattedeklarationerna kontrolleras, i likhet med skattedeklarationer inom andra områden, av skattemyndigheten Stödmottagare Skattenedsättningen är tillämplig på el som förbrukas i industriella tillverkningsprocesser i industriella verksamheter klassificerade enligt NACE-nomenklaturen i avdelningarna C (utvinning av mineral) och D (tillverkning) i rådets förordning (EEG) 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska 1 Ännu ej offentliggjord i EUT. Beslutet att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 har dock offentliggjorts i EUT C 189, , s EGT C 37, , s EUT L 283, , s De belopp som uttrycks i euro har beräknats med hjälp av den officiella euroväxelkursen per den 1 oktober 2003, dvs. 1 = 9,085 SEK. 2

3 gemenskapen 5. El som används för andra syften än industriella tillverkningsprocesser omfattas således inte av den anmälda skattenedsättningen. Antalet stödmottagare förväntas uppgå till ca Giltighetstid Den anmälda ordningen för ändring av energiskatten på el för tillverkningsindustrin föreslås gälla från den 1 juli 2004 till den 31 december Budget Nedsättningen av energiskatten för tillverkningsindustrin innebär en förlust av statsintäkter på ca miljoner kr (ca 646 miljoner euro) under perioden den 1 juli 2004 till den 31 december För 2005 blir motsvarande belopp ca miljoner kr (ca miljoner euro). Sålunda beräknas ordningen totalt sett förorsaka en förlust för statskassan på miljoner kr (ca miljoner euro). 3. BEDÖMNING I och med att de svenska myndigheterna anmält ändringen av ordningen innan denna införts har de uppfyllt sitt åliggande enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 3.1 Inslag av statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har bedömt den anmälda stödordningen på grundval av artikel 87.1 i EG-fördraget. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Ordningen medför en förlust av statsinkomster och finansieras således med statliga medel. Den innebär att stödmottagarna stärker sin ställning, vilket kan påverka marknadsvillkoren för konkurrerande företag. Stödordningen ger således de skattebefriade företagen en fördel. Skattelättnaden är begränsad till företag inom tillverkningssektorn (NACE Rev. 1 avdelningarna C och D). EG-domstolen har fastställt 6 att varken det förhållande att det är ett stort antal företag som åtnjuter stöd eller den omständigheten att dessa företag tillhör olika och betydande sektorer medför att ett statligt initiativ kan anses vara en allmän ekonomisk-politisk åtgärd. Det är också kommissionens tidigare praxis 7 att betrakta undantag för 5 EGT L 293, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 29/2002 (EGT L 6, , s. 3). 6 Se till exempel mål C-143/99, Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke GmbH mot Finanzlandesdirektion für Kärnten, i domstolens dom av den 8 november Exempelvis besluten C 18/2001 (fd N 123/2000) Förenade kungariket Klimatförändringsskatten, EGT L 229, , s. 15, N 449/2001 Tyskland Ekologisk skattereform, EGT C 137, , s. 24, N 74/A/2002 Finland Stöd till energiintensiva företag, EUT C 104, , s. 9, och C 33/2003 (fd NN 34/2003) Österrike Återbetalning av energiskatt under 2002 och 2003, ännu inte offentliggjort i EUT. 3

4 energiintensiv industri såsom selektiva åtgärder. Kommissionen drar således slutsatsen att skattelättnaden är selektiv. Många av stödmottagarna är verksamma på marknader där det förekommer handel mellan medlemsstaterna och stödordningen måste därför anses påverka handeln. Stödordningen utgör sålunda statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2 Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Kommissionen har i enlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget bedömt stödets förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av riktlinjerna, särskilt avsnitt E.3 om regler för driftsstöd, samt energiskattedirektivet. Enligt punkt 51 i riktlinjerna kan icke-degressiva skattebefrielser som löper över en tioårsperiod tillåtas i vissa fall, som när en medlemsstat av miljöhänsyn inför nya miljöavgifter eller planerar avgifter som ligger över EG-normen. Dessa villkor kan tillämpas analogt på en befintlig skatt med en avsevärd positiv miljöeffekt och när beslut fattades om det aktuella undantaget vid den tidpunkt då skatten antogs (punkt 51.2). I detta fall avser skatten att styra utvecklingen mot energibesparingar och energieffektivitet och de aktuella stödmottagarna har beviljats skattelättnad sedan 1993, dvs. redan innan Sverige blev medlem i EU Således kan bestämmelserna i punkt 51.1 i riktlinjerna tillämpas. Om nedsättningen avser en gemenskapsavgift skall det belopp som företagen faktiskt betalar efter nedsättningen vara högre än gemenskapens minimibelopp och således uppmuntra företagen att förbättra miljöskyddet. I detta fall kan ett sådant undantag tillåtas av kommissionen (punkt 51.1 b, första strecksatsen). Energiskatten harmoniserades genom energiskattedirektivet som trädde i kraft den 1 januari I direktivet fastställs minimiskattenivåer för energiprodukter och el. För el är minimiskattesatsen satt till 0,5 per MWh, enligt artikel 10, bilaga 1, tabell C, av direktivet. Enligt artikel 5, fjärde strecksatsen, i direktivet kan olika skattesatser tillämpas för yrkesmässig och icke-yrkesmässig användning, under förutsättning att miniminivåerna iakttas. I det anmälda ärendet uppgår den föreslagna skattenivån för undantaget till 0,005 kr (ca 0,00055 ) 8 per kwh, dvs. 5 kr (ca 0,55 ) per MWh. Sålunda förblir den lägre skattesatsen högre än tillämplig miniminivå. Yrkesmässig användning definieras i artikel 11.1 i direktivet som den förbrukning varje företagsenhet har för att tillhandahålla varor och tjänster oavsett vilket syfte eller resultat den ekonomiska verksamheten har. Enligt samma artikel omfattar denna ekonomiska verksamhet all verksamhet som bedrivs av producenter, återförsäljare och personer som tillhandahåller tjänster, däribland gruvdrift, jordbruksverksam-het och verksamhet inom fria yrken. Medlemsstaterna kan dock i enlighet med arti-kel 11.4 begränsa omfattningen av den lägre skattenivån vid yrkesmässig använd-ning. I föreliggande ärende har de svenska myndigheterna begränsat räckvidden för den nedsatta skattenivån till gruv- och tillverkningssektorerna. 8 I enlighet med artikel 13.1 i energiskattedirektivet bygger konverteringen från kronor till euro på den officiella växelkursen per den 1 oktober 2003 (1 = 9,085 SEK). 4

5 Kommissionen anser därför att den anmälda stödordningen är förenlig med energiskattedirektivet och med punkt 51.1 b första strecksatsen i riktlinjerna och att den därför kan godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. 4. BESLUT Kommissionen beslutat därför att stöd N 156/2004 Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. Kommissionen har vidare dragit slutsatsen att det stöd som lämnas enligt ordningen är förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet eftersom det följer riktlinjerna och energiskattedirektivet. De svenska myndigheterna påminns om att årligen tillställa kommissionen en rapport om genomförandet av stödet och att eventuella ändringar av formerna för ordningen måste anmälas. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Faxnummer: (+32-2) Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 5