EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.V.2006 K(2006)1854 slutlig Ärende: Statligt stöd N 408/2005 Finland Ändring av två befintliga stöd för sjötransporter Herr Minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse av den 28 juli underrättade de finska myndigheterna kommissionen om en ändring av ett stöd som kommissionen redan godkänt. 2. Genom en skrivelse av den 17 oktober begärde kommissionen in ytterligare uppgifter från Finland, som inkom i en skrivelse av den 30 november Genom en skrivelse av den 27 januari begärde kommissionen ytterligare en gång in uppgifter från Finland, som inkom i skrivelser av den 14 februari 2006 och den 16 mars BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1. Benämning 4. Ändringar av befintliga stöd i Finland för sjötransporter. 1 Diarieförd under beteckning SG(2004) A/1807 och beteckning TREN(2004) A/ Beteckning TREN(2005) D/ Diarieförd under beteckning TREN(2005) A/ Beteckning TREN(2005) D/ Diarieförda under beteckning TREN(2006) A/ Utrikesminister Erkki TUOMIOJA Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Europeiska kommissionen, B-1049 Bryssel - Belgien. Telefon, växel Fax Telex: COMEU B Telegramadress: COMEUR Bruxelles.

2 2.2. Bakgrund 5. I enlighet med lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart 6 upprättades en sådan förteckning i Finland under Lagen om förteckningen innehöll också bestämmelser om två typer av verksamhetsstöd för alla fartyg i förteckningen. Med undantag ursprungligen för passagerarfartyg 7, har rederier enligt 4 i nämnda lag rätt till stöd för alla sjöfarare som arbetar ombord på fartyg i förteckningen. Stödet skall motsvara - den förskottsinnehållning som verkställts på sjöarbetsinkomsten för sjöfarare, och - den socialskyddsavgift som arbetsgivaren har betalat för dessa sjöfarare. 6. Förteckningen i fråga omfattar lastfartyg och andra fartyg som huvudsakligen är avsedda för godstransporter om följande tre villkor är uppfyllda: (1) Fartyget är inskrivet i det finska fartygsregistret. (2) Fartyget används huvudsakligen i utrikes sjöfart. (3) Minst hälften av samtliga personer på lastfartyget, i trafik på Finland, som är anställda av den arbetsgivare som bedriver rederiverksamhet med fartyget är medborgare i en EES-stat. 7. Även bogserbåtar och skjutbogserare kan skrivas in i handelsfartygsförteckningen om de regelbundet transporterar lastpråmar huvudsakligen i utrikes sjöfart. Ett fartyg anses huvudsakligen gå i utrikes sjöfart, om det över hälften av sin verksamhetstid under ett kalenderår går i utrikes sjöfart, inbegripet trafik genom Saima kanal. Mudderfartyg som huvudsakligen används i utrikes sjöfart kan också skrivas in i handelsfartygsförteckningen liksom fartyg som är besiktigade såsom passagerarfartyg, som huvudsakligen är avsedda för godstransporter och som har högst 120 passagerarplatser. 8. Detta stöd anmäldes till EFTA:s övervakningsmyndighet den 25 februari 1994, och efter Finlands anslutning till EU överlämnades uppgifterna till kommissionen. 9. Dessa åtgärder visade sig vara otillräckliga för att stå emot konkurrens från tredjeländer. Därför införde Finland ytterligare stöd till finska rederier 8 : - År 2000: en temporär ersättning omfattande 40 % av arbetsgivarnas bidrag till pensionssystemet för sjöfarare som arbetar ombord på fartyg införda i handelsfartygsförteckningen 9. - Från och med år 2001: full ersättning 10 för alla bidrag eller avgifter som rederierna betalar för dessa sjöfarare 11, varvid de möjligheter utnyttjas fullt ut 6 Lag 1707/1991 av den 30 december Se punkt 16 nedan. 8 Se kommissionens beslut av den 23 mars 2001 i ärende N 856/ Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 14 augusti 2000 (ärende N 33/2000). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande webbadresser: och 2

3 som ges enligt gemenskapens riktlinjer för stöd till sjöfarten. Dessa kostnader omfattar o arbetsgivarens socialskyddsavgift, o sjömanspensionsförsäkringspremier, o arbetslöshetsförsäkringspremier, o olycksfallsförsäkringspremier, o grupplivsförsäkringspremier, o belopp som motsvarar arbetsgivarens andel av grupplivförsäkringen för fritiden och tilläggsförsäkringen för fritiden. 10. Utöver detta har Finland sedan början av 2002 godkänt att även passagerarfartyg som regelbundet trafikerar finska hamnar får införas i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart 12. I fråga om dessa fartyg beviljas dock enbart ett stöd som motsvarar 97 % av förskottsinnehållningen (ärende N 801/2001) 13. För detta ändamål ändrades lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart genom lag 1057/2002. Sedan dess har passagerarfartyg alltså erhållit betydligt mindre stöd än övriga fartyg som är införda i förteckningen Beskrivning av åtgärderna 11. De finska myndigheterna har till kommissionen anmält lagen av den 15 juni 2005 som ändrar 1991 års lag om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart, framför allt för att låta den omfatta även dels fartyg som hyrs utan besättning och vars trafik bedrivs av arbetsgivare som är baserade i Finland, dels utländskägda fartyg som är registrerade Finland. 12. De finska myndigheterna har för avsikt att göra följande ändringar av 1991 års lag om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart: (1) Ändra definitionen av transport som berättigar till stöd (att fartyget huvudsakligen används i utrikesfart), så att ett fartyg kan berättiga till stöd om det huvudsakligen används i utrikes sjöfart. (2) Utvidga den kategori fartyg för vilka stöd kan beviljas: 10 Såsom fastställs i lag nr 922/2000 om ändring av 4 lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart. 11 Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 23 mars 2001 (ärende N 856/2000). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande webbadresser: och 12 Enligt finsk lagstiftning betraktas fartyg med en kapacitet över 120 passagerare som passagerarfartyg. 13 Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 12 mars 2002 (ärende N 801/2001). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande webbadresser:: och 14 Se kommissionens beslut av den 1 december 2004 i ärende N 70/

4 - Till mudderfartyg som huvudsakligen används i utrikes sjöfart. Ett fartyg skall anses huvudsakligen gå i utrikes sjöfart, om det över hälften av sin verksamhetstid under ett kalenderår går i utrikes sjöfart. - Till utländskägda fartyg förutsatt att det företag som bedriver trafik med dem är baserade i Finland. 13. Genom en skrivelse av den 16 mars 2006 åtog sig de finska myndigheterna att bevilja stöd endast för medborgare i EES-medlemsstater när det gäller passageraroch roro-trafik inom gemenskapen i överensstämmelse med avsnitt 3.2 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport Varaktighet 14. Genom en skrivelse av den 16 mars 2006 åtog sig de finska myndigheterna att enligt artikel 88.3 i EG-fördraget inom tio år återigen till kommissionen anmäla de aktuella stöden, dvs. i slutet av Budget 15. De anmälda åtgärderna skulle kosta den finska staten omkring euro varje år. 16. På grund av ett ändrat antal fartyg kommer behovet av stöd för lastfartyg successivt att minska med euro per år från och med 2008, medan stödet för passagerarfartyg kommer att öka med euro per år. Skatteintäkterna för passagerarfartyg kommer att minska med närmare euro. Detta innebär att minskningen av skatteintäkterna till följd av de nya åtgärderna skulle bli euro ( ) mer än besparingarna när det gäller direktstödet. Enligt den tidigare beräkningen uppgick budgetutgifterna för de två stöden till 66 miljoner euro Syftena med stödet 17. Den finska regeringen har för avsikt att genom detta stöd motverka den ökande konkurrensen från fartyg under bekvämlighetsflagg Geografisk omfattning 18. De två stöden skulle omfatta alla rederier som bedriver trafik med fartyg upptagna i Finlands förteckning över handelsfartyg i utrikesfart. 3. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 3.1. Förekomst av statligt stöd 19. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 4

5 20. De åtgärder som granskas innebär att statliga medel gynnar en viss näringsgren (utrikes godstransport till sjöss) och hotar att snedvrida konkurrensen. De kan också påverka handeln mellan medlemsstaterna. De åtgärder som granskas utgör därför statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget Rättslig grund 21. Enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget är stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter förenligt med den gemensamma marknaden när stödet inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. I det aktuella fallet anser kommissionen att artikel 87.3 c utgör den relevanta rättsliga grunden för en bedömning av huruvida åtgärderna är förenliga med den gemensamma marknaden eller inte. 22. Stöd inom sjöfarten måste granskas mot bakgrund av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport från , nedan kallade riktlinjerna. I dem beskrivs statliga stöd som kommissionen kan godkänna i syfte att stödja gemenskapens strävan inom sjöfarten att arbeta mot allmänna mål såsom att förbättra en tillförlitlig, effektiv, säker och miljövänlig sjötransport, främja registrering och återregistrering av fartyg i gemenskapen, bidra till en konsolidering av de sjöfartskluster som etablerats i medlemsstaterna, samtidigt som man upprätthåller en flotta som är konkurrenskraftig på världsmarknaderna, upprätthålla och förbättra sakkunskap i fråga om sjöfart samt skydda och främja sysselsättningen för europeiskt sjöfolk, och bidra till att främja nya tjänster inom närsjöfarten i enlighet med vitboken om den gemensamma transportpolitiken Bedömning av överensstämmelsen Överensstämmelse med bestämmelserna om arbetskraftskostnader i riktlinjerna (avsnitt 3.2) 23. Företag som har samma uppgifter som rederier men som inte äger de fartyg som de bedriver trafik med, t.ex. enligt hyresavtal för fartyg utan besättning, måste anses vara rederier i den mening som avses i riktlinjerna. De tillhandahåller tjänster eller sjötransporter och därför omfattas deras verksamhet av riktinjerna. Det bör noteras att bestämmelserna om stöd till sjötransporter generellt sett tillåter stöd för ytterligare kapacitet som hyrs in för längre tidsperioder. 15 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport, EUT C 13, , s. 3. Riktlinjerna finns också på finska och svenska på följande webbadresser: och 5

6 24. Enligt artikel 3.2 i riktlinjerna tillåts uttryckligen nedsättningar av eller undantag från socialförsäkringsvgifter och/eller inkomstskatter för sjöfolk anställda på fartyg som är registrerade i en medlemsstat. 25. I riktlinjerna fastställs dessutom att den sammanlagda effekten av befintliga stöd inte får leda till att arbetskraftskostnaderna blir mindre än nettolönen för sjöfolk 16. För denna typ av stöd för arbetskraftskostnader kan en maximal sänkning av nivåerna till noll tillåtas. Detta undersöktes i både beslutet av den 23 mars 2001 och beslutet av den 1 december Detta villkor kommer också att gälla för fartyg som berörs av ändringarna, dvs. fartyg vars driftsledning sker i Finland av Finlandsbaserade aktörer men som inte ägs av Finlandsbaserade rederier och mudderfartyg. 26. Slutligen noterar kommissionen att de två stöden även i fortsättningen kommer att beviljas endast för medborgare i EU eller EES som är anställda på passagerarfartyg i trafik mellan hamnar i gemenskapen. Villkoret gällande medborgarskapet för sjöfolk som är anställda ombord på passsagerar- och ro-rofartyg inom gemenskapen 17 har således uppfyllts. 27. Stödet anses därför vara i överensstämmelse med avsnitt 3.2 i gemenskapens riktlinjer. De nya bestämmelserna om mudderfartyg återspeglar endast de nya bestämmelserna i riktlinjerna. Detta är den den direkta konsekvensen av de finska myndigheternas godtagande genom skrivelsen av den 29 juni 2004 av de lämpliga åtgärder som kommissionen föreslagit i avsnitt 13 i riktlinjerna Överenstämmelse med bestämmelserna om kumulering av stöd (avsnitt 11) i riktlinjerna 28. I enlighet med avsnitt 11 i riktlinjerna får det totala stödet i form av nedsättning av skatter och/eller socialförsäkringsvgifter, avlösning, direktstöd för investeringar och regionalstöd inte överskrida totalbeloppet av inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter från rederier och sjöfolk (stödtak) 18. De sammanlagda effekterna av allt stöd som beviljats på nationell, regional och lokal nivå måste alltid beaktas. 29. Kommissionen noterar att Finland, vid sidan av de två stöd som berörs av de anmälda åtgärderna, i dagsläget endast tillämpar en stödordning för rederier som bedriver 16 Se avsnitt 11 andra stycket i riktlinjerna: Den högsta stödnivå som kan tillåtas är en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk samt en sänkning av företagsskatten på sjöfartsverksamhet i enlighet med punkt 3.1 näst sista stycket. 17 Se avsnitt 3.2 i riktlinjerna: I denna punkt avses med sjöfolk från gemenskapen: medborgare i gemenskapen/ees-medborgare, när det gäller sjöfolk som arbetar ombord på fartyg (även ro-ro-passagerarfartyg som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i gemenskapen, allt sjöfolk som är skattepliktigt och/eller skyldigt att betala socialförsäkringsavgifter i en medlemsstat, i alla andra fall. 18 Se avsnitt 11 i riktlinjerna: Den högsta stödnivå som kan tillåtas är en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk samt en sänkning av företagsskatten på sjöfartsverksamhet i enlighet med punkt 3.1 näst sista stycket. Större bidrag än så får inte heller andra stödordningar leda till, eftersom en snedvridning av konkurrensen måste undvikas. Varje stödordning som anmäls av en medlemsstat granskas visserligen individuellt, men summan av stöd som beviljas enligt kapitlen 3 till 6 får inte överskrida totalbeloppet av inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter för sjöfartsverksamhet och sjöfolk. 6

7 trafik med lastfartyg upptagna i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart, närmare bestämt tonnageskatteordningen (ärende N 195/2002, som godkänts genom kommissionens beslut av den 16 oktober ). 30. För det första konstaterar kommissionen att tonnageskatteordningen inte avser de lönekostnader som berörs av de anmälda åtgärderna. De olika stödordningarna bör därför inte leda till lönekostnader som är mindre än sjöfolkets nettolöner, vilket fastställs i riktlinjerna. För det andra konstaterar kommissionen att summan av allt stöd som avses i punkt 34 (avlösning, investeringsstöd, tonnageskatt och detta stöd) inte kommer att överskrida totalbeloppet av skatter och socialförsäkringsavgifter som betalas in från sjöfart och av sjöfolk 20. Kommissionen kan därför dra slutsatsen att det tak som fastställs i riktlinjerna inte överskrids. 31. I alla händelser påminner kommissionen Finland om att landet bör kontrollera att detta tak inte överskrids för något rederi som kan få stöd inom ramen för denna ordning och annat stöd, framför allt regionalstöd Finlands åtagande 32. I enlighet med artikel 21.1 i förordningen om förfaranden för statligt stöd 21, åtog sig Finland genom en skrivelse av den 16 mars 2006 att till kommissionens behöriga avdelningar inkomma med en årlig rapport om genomförandet av det stöd som behandlas i detta beslut Slutsats 33. Mot bakgrund av ovanstående anses stödordningen vara i överensstämmelse med gemenskapens riktlinjer. 4. BESLUT 34. Mot bakgrund av ovanstående bedömning, beslutar kommissionen att inte göra några invändningar mot de anmälda åtgärderna eftersom den anser att stödet är förenligt med gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. 35. Om detta beslut innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör offentliggöras uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att tredje part kan få ta del av innehållet och att skrivelsen i Texten på de officiella språken finns tillgängliga på följande webbadresser: och Se fotnot 19. Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999, EGT L 83, , s. 1. 7

8 sin helhet och på ursprungsspråket offentliggörs på följande webbplats: Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen GD Energi och transport Direktorat A B-1049 Bryssel Fax (33-2) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Jacques Barrot Kommissionens vice ordförande 8