1 Förfarande EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 01.XII.2004 C (2004) 4515 fin

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 01.XII.2004 C (2004) 4515 fin Ärende: Statligt stöd N 70/2004 Finland Sjöfarare anställda ombord på passagerarfartyg som regelbundet trafikerar finska hamnar: befrielse från skyldighet att betala förskottsinnehållningar; ersättning för arbetsgivaravgifter Herr minister, 1 Förfarande 1. Genom en skrivelse av den 19 januari underrättade de finska myndigheterna kommissionen om en ändring av ett stöd som kommissionen redan godkänt (N 801/2001). Genom en skrivelse av den 31 mars begärde kommissionen in ytterligare uppgifter från Finland. Genom en skrivelse av den 19 maj villfor de finska myndigheterna denna begäran. 2. Genom en skrivelse av den 8 juli överlämnade Finlands ständiga representation en reviderad version av sin tidigare anmälan åtföljd av en kopia av den proposition som syftar till en ändring av ovannämnda stöd. 3. Genom en skrivelse av den 16 juli underrättade Finlands ständiga representation kommissionen om Finlands avsikt att utvidga det stöd som anmäldes i januari 2004 till att även omfatta landskapet Åland. Det gjordes med åberopande av en framställning från Ålands landskapsregering till lagtinget om ändring av landskapslagen så att den överensstämmer med rikslagstiftningens lag om stödet. 1 Dnr SG(2004) A/1807 och beteckning TREN(2004) A/ Beteckning TREN(2004) D/ Diarieförd under beteckning TREN(2004) A/ Diarieförd under beteckning TREN(2004) A/ Diarieförd under beteckning TREN(2004) A/ Utrikesminister Erkki TUOMIOJA Skepparegatan 22 FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien Telefon: (0)

2 4. Genom en skrivelse av den 16 augusti tillsände Finlands ständiga representation kommissionen kopior av lag nr 542/2004 av den 24 juni 2004 och lag nr 625/2004 av den 9 juli Genom den första lagen ändras lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/1991) så att det för perioden införs befrielse från skyldigheten att betala förskottsinnehållningar för sjömän som arbetar ombord på passagerarfartyg i utrikesfart och trafik inom gemenskapen, samt ersättning för alla slag av arbetsgivaravgifter (socialskyddsavgifter och premier för sjömanspensionsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar etc.) som rederierna betalar för nämnda kategori av sjömän. I den andra lagen specificeras detaljerna om den temporära befrielsen från betalning av förskottsinnehållning som normalt verkställs på sjöarbetsinkomster. 2 Beskrivning av stödet 2.1 Benämning 5. Sjöfarare anställda ombord på passagerarfartyg i utrikesfart och trafik inom gemenskapen: befrielse från skyldighet att betala förskottsinnehållningar; stöd till arbetsgivaravgifter. 2.2 Syfte 6. Det aktuella stödet kommer att ersätta det gamla stöd som beskrivs nedan i punkt 11. Stödet består av två åtgärder avseende passagerarfartyg i utrikesfart och trafik inom gemenskapen: - Genom den första åtgärden befrias finska rederier från skyldigheten att betala inkomstskatt för sjöfarare som arbetar på ovannämnda fartygskategorier. - Genom den andra åtgärden erhåller de berörda rederierna ersättning för alla arbetsgivaravgifter, dvs. o arbetsgivarens socialskyddsavgift, o sjömanspensionsförsäkringspremier, o arbetslöshetsförsäkringspremier, o olycksfallsförsäkringspremier, o grupplivsförsäkringspremier, och o belopp som motsvarar arbetsgivarens andel av grupplivförsäkringen för fritiden och tilläggsförsäkringen för fritiden. 6 Diarieförd under beteckning TREN(2004)A/

3 2.3 Bakgrund antog Finland en lag om förteckning över handelsfartyg i utrikesfart 7. Förteckningen upprättades En handelsfartygsförteckning utgör i sig inget statligt stöd i EGfördragets mening 8. Lagen om den nya förteckningen innehöll emellertid också två typer av verksamhetsstöd för alla fartyg som ingår i förteckningen. Rederier har enligt 4 i nämnda lag rätt till att för alla sjöfarare som arbetar ombord på fartyg som är införda i förteckningen med undantag av passagerarfartyg erhålla stöd med - ett belopp som motsvarar den förskottsinnehållning som verkställts på sjöarbetsinkomsten, och - ett belopp som motsvarar den socialskydddsavgift som arbetsgivaren har betalt för inkomsten. 8. Detta stöd anmäldes till EFTA:s övervakningsmyndighet den 25 februari 1994, och efter Finlands anslutning till EU överlämnades uppgifterna till kommissionen. 9. Dessa två åtgärder visade sig vara otillräckliga för att stå emot osund konkurrens från tredje länder. Detta är skälet till varför Finland införde ytterligare stöd åt finska rederier: - År 2000: en temporär ersättning omfattande 40 % av arbetsgivarnas bidrag till pensionssystemet för sjöfarare som arbetar ombord på fartyg som är införda i handelsfartygsförteckningen 9. - Från år 2001: full ersättning 10 för alla bidrag eller avgifter som rederierna betalar för ovannämnda kategori av sjöfarare 11, varvid de möjligheter som ges i gemenskapens riktlinjer för stöd till sjöfarten utnyttjas fullt ut. Dessa kostnader omfattar o arbetsgivarens socialskyddsavgift, o sjömanspensionsförsäkringspremier, o arbetslöshetsförsäkringspremier, o olycksfallsförsäkringspremier, o grupplivsförsäkringspremier, och 7 Lag 1707/1991 av den 30 december Detta står i överensstämmelse med EG-domstolens rättspraxis. Se särskilt domstolens dom den 17 mars 1993 rörande Sloman Neptun de förenade målen C-72/91 och C-73/91, Sloman Neptun Schiffahrts AG mot Seebetriebsrat Bodo Ziesemer der Sloman Neptun Schiffahrts AG. 9 Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 14 augusti 2000 (N 33/2000). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande Internetadresser: and 10 Enligt lag om ändring av 4 i lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart. 11 Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 23 mars 2001 (N 856/2000). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande Internetadresser: and 3

4 o belopp som motsvarar arbetsgivarens andel av grupplivförsäkringen för fritiden och tilläggsförsäkringen för fritiden. 10. Genom denna senaste utvidgning av stödet ökade reduktionen av bemanningskostnaderna från 22 % till omkring 40 %. 11. Utöver detta har Finland sedan början av 2002 godkänt att även passagerarfartyg som regelbundet trafikerar finska hamnar får införas i förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. I fråga om dessa fartyg beviljas dock enbart ett stöd som motsvarar 97% 12 av förskottsinnehållningen. För detta ändamål ändrades lagen om förteckning över handelsfartyg i utrikesfart genom lag 1057/2002. Sedan dess har trafik med passagerarfartyg alltså erhållit betydligt mindre stöd än övriga fartyg som är införda i förteckningen. 12. Det förslag som nu håller på att granskas innebär en ökning av stödet till passagerarfartyg så att det hamnar på en nivå motsvarande den som tillämpas för övriga fartyg i handelsfartygsförteckningen. 2.4 Beskrivning 13. De två stödåtgärderna skall enbart gälla de medborgare i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater som arbetar ombord på fartyg i regelbunden passagerartrafik mellan hamnar i Europeiska gemenskapen Inkomstskatt 14. Den första åtgärden i stödet består i att rederier, som bedriver sjöfart med fartyg som är införda i den finska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart, befrias från skyldigheten att för sjöfarare som arbetar ombord på fartyg i utrikesfart betala den förskottsinnehållning som dras av från löner utbetalade till sjöfarare som normalt är skattskyldiga i Finland Arbetsgivaravgifter 15. Den andra åtgärden i stödet omfattar arbetsgivarens arbetsgivaravgifter i form av socialavgifter samt premier för pensionsförsäkringar och andra försäkringar. Detta stöd får dock inte vara högre än det sammanlagda beloppet av sådana avgifter. 2.5 Löptid 16. De två åtgärder som stödet omfattar kommer att gälla perioden Befrielsen från skyldigheten att betala förskottsinnehållning gäller första gången löner som betalas i januari 2005, och sista gången löner som betalas i december Detta stöd godkändes genom kommissionens beslut av den 12 mars 2002 (N 801/2001). Beslutstexten på de officiella språken finska respektive svenska återfinns på följande Internetadresser: and 4

5 17. De två lagar som nämns i punkt 4 kommer att sättas i kraft genom en förordning efter det att det aktuella stödet godkänts av kommissionen. 2.6 Budget 18. Kostnaden för stödet uppskattas till omkring 50 miljoner euro per år. Av detta belopp uppskattas de förlorade skatteintäkterna till 24,6 miljoner euro per år och den sammanlagda ersättningen för arbetsgivaravgifter till 24,65 miljoner per år. 2.7 Villkor för att ett fartyg skall vara stödberättigat 19. För att ett fartyg skall vara berättigat till det aktuella stödet måste det - vara infört i finska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart i enlighet med vad som är fastlagt i lagen om denna förteckning, - gå i passageratrafik, - regelbundet trafikera finska hamnar. 2.8 Syftena med stödet 20. Den finska regeringen avser att med det aktuella stödet möta den ökande konkurrens som håller på att växa fram i de nordiska länderna och i andra länder som konkurrerar med Finland. Landet räknar med att stödet kommer att omfatta 15 stödberättigade passagerarfartyg med sammanlagt anställda ombord. 2.9 Geografisk omfattning 21. De två stödåtgärderna bör gälla alla de rederier som bedriver sjöfart med fartyg införda i den finska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart vilka är skattskyldiga antingen på Åland eller i övriga Finland. 22. Genom en skrivelse av den 16 juli 2004 underrättade de finska myndigheterna kommissionen om att Ålands landskapsregering hade gjort en framställning till lagtinget med förslag om att lagen om temporär befrielse från skyldighet att betala förskottsinnehållning på den lön som betalas till anställda på vissa passagerarfartyg också skulle gälla rederier med säte i landskapet. Åland anser att denna utvidgning krävs för att arbetsgivare även inom Ålands rederinäring skall stå bättre rustade för att möta den internationella konkurrensen. 23. Den finska regeringen vill därför vidta åtgärder så att även rederier med säte på Åland, liksom alla övriga rederier i Finland, på samma sätt befrias från skyldigheten att betala förskottsinnehållning. I detta sammanhang erinrade Finland om att lagstiftningsbehörigheten avseende stöd till rederinäringen ligger hos riksdagen, medan behörigheten i beskattningsfrågor delas mellan mellan riksdagen och lagtinget. 5

6 2.10 Överlappning med andra statliga stöd 24. Det föreslagna stödet överlappar inte det stöd som gäller lastfartyg som är införda i den finska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart. Det sistnämnda stödet godkändes av kommissionen den 23 mars Förväntade effekter 25. Stödet skulle sänka bemanningskostnaderna för stödberättigade passagerarfartyg med omkring 40 %. Det skulle göra de finska passagerarfartygen bättre rustade att stå emot konkurrensen från tredje länder. 3 Bedömning av stödet 3.1 Förekomst av statligt stöd 26. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 27. De två åtgärder som håller på att granskas innebär att statliga resurser gynnar en viss näringsgren och hotar att snedvrida konkurrensen. Det kan också påverka handeln mellan medlemsstaterna. Det aktuella stödet utgör därför ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2 Rättslig grund 28. Enligt EG-fördraget, artikel 87.3 c, är stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner förenligt med den gemensamma marknaden när stödet inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. I det aktuella fallet anser kommissionen att artikel 87.3 c utgör den relevanta rättsliga grunden för en bedömning av huruvida åtgärderna är förenliga med den gemensamma marknaden eller inte. 13 Se N 856/2000 i fotnot 11 ovan. 6

7 29. Enligt protokoll 2 till Finlands anslutningsfördrag 14 skulle ett införande av stödet på Åland även det omfattas av gemenskapens bestämmelser om statligt stöd. Det måste således bedömas utifrån samma rättsliga grund. 30. Det är särskilt viktigt att granska stöd till rederinäringen mot bakgrund av de riktlinjer för statligt stöd till sjöfarten 15 som gemenskapen nyligen antagit (i fortsättningen benämnda riktlinjerna ). I dem beskrivs statliga stöd som kommissionen kan godkänna i syfte att stödja gemenskapens strävan inom sjöfarten att arbeta mot allmänna mål såsom att förbättra en tillförlitlig, effektiv, säker och miljövänlig sjötransport, främja registrering i gemenskapens register, och återregistrering av fartyg till dessa, 14 Protokoll 2 utesluter inte att EG:s konkurrenslagstiftning tillämpas på Åland: Protokoll 2 om Åland Med hänsyn till Ålands särställning enligt folkrätten skall de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen omfatta Åland med följande undantag: Artikel 1 Bestämmelserna i Romfördraget skall inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i rätten för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland samt för juridiska personer att förvärva och inneha fast egendom på Åland utan tillstånd av Ålands behöriga myndigheter, inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i etableringsrätten och i rätten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland eller för juridiska personer utan tillstånd av de behöriga myndigheterna på Åland. Artikel 2 a) Ålands territorium som skall anses vara ett tredje land enligt artikel 3.1 tredje strecksatsen i rådets direktiv 77/388/EEG, i direktivets lydelse efter ändringar, och ett sådant nationellt område som inte omfattas av de direktiv om punktskatteharmonisering som avses i artikel 2 i rådets direktiv 92/12/EEG skall inte omfattas av EGbestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt, punktskatt och annan indirekt skatt. Detta undantag skall inte återverka på gemenskapens egna intäkter. Denna punkt skall inte gälla de bestämmelser om skatt på kapital som finns i rådets direktiv 69/335/EEG, i direktivets lydelse efter ändringar. b) Detta undantag syftar till att bevara en livskraftig åländsk ekonomi och skall inte återverka negativt på unionsintressena eller unionens gemensamma politik. Om kommissionen skulle finna att det inte är motiverat att behålla de bestämmelser som finns i punkt a, särskilt med tanke på sund konkurrens och egna intäkter, skall kommissionen förelägga rådet ändamålsenliga förslag som rådet skall besluta om i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Romfördraget. Artikel 3 Finland skall se till att alla fysiska och juridiska personer i medlemsstaterna likabehandlas på Åland. 15 Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Europeiska unionens officiella tidning, EGT C 13, , s. 3. Riktlinjerna finns också på finska och svenska på följande Internetadresser: och 7

8 bidra till att befästa det sjöfartskomplex som etablerats i medlemsstaterna, samtidigt med ett upprätthållande av en flotta med en samlad god konkurrenskraft på världsmarknaderna, upprätthålla och förbättra sakkunskap i fråga om sjöfart samt skydda och främja sysselsättningen för sjömän i Europa, och bidra till att främja nya tjänster inom närsjöfarten i enlighet med vitboken om gemenskapens transportpolitik. 31. I det aktuella fallet omfattar stödet enbart sjömän som är medborgare i EES-länder, och kommissionen anser därför att huvudsyftet med sysstemet är att upprätthålla och förbättra sakkunskapen inom sjöfarten och att skydda och främja sysselsättningen för sjöfolk i Europa. 3.3 Tidigare beslut om liknande stöd i andra medlemsstater 32. Under de senaste tio åren har kommissionen med stöd av ovannämnda artikel i EGfördraget redan godkänt en rad liknande stöd åt sjöfarten. Här är några exempel som illustrerar detta: - Ett franskt stöd där rederier ersätts för socialförsäkringsavgifter avseende sjömän som arbetar ombord på fartyg som är införda i den franska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart, det s.k. TAAF-registret (N 518/98 godkänt den 22 december 1998, ändrat genom N 766/2000 godkänt den 8 februari 2001). - Ett franskt stöd för ersättning av familje- och arbetslöshetsbidrag (N 88/01 godkänt den 30 april 2001). - Ett italienskt stöd för befrielse av rederier från betalning av inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter för sjömän som arbetar ombord på fartyg införda i den italienska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart (N 350/97 godkänt den 13 maj 1998, ändrat genom N 45/2004 godkänt den 30 juni 2004). - Ett irländskt stöd med skatteavdrag för sjömän (N 661/2002 godkänt den 2 december 2002, ändrat genom N 533/1998 godkänt den 22 mars 1999). - Ett danskt stöd för befrielse av rederier från betalning av inkomstskatt och socialförsäkringsvgifter för sjömän som arbetar ombord på fartyg införda i den danska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart eller i det nationella fartygsregistret (NN 116/98 godkänt den 13 november 2002). - Ett tyskt stöd för reduktion av sociala avgifter som betalas av rederier (NN 19/2004 godkänt den 22 september 2004, föregånget av NN 94/2002, NN89/2001, NN97/2000 och NN 124/99). 8

9 3.4 Bedöming av huruvida stödet är förenligt med gemenskapens riktlinjer 33. Den 12 mars 2003 godkände kommissionen ett liknande stöd (N 801/2001) som är avsett ersättas av det aktuella stödet utifrån bedömningen att det var förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av de gamla riktlinjerna 16. Stödet består i ersättning till rederier med 97% av förskottsinnehållningen på sjöarbetsinkomster för sjömän anställda på passagerarfartyg som regelbundet trafikerar finska hamnar. 34. Enligt avsnitt 3.2 i riktlinjerna anges uttryckligen att det är tillåtet med skattelättnader, eller fullständig skattebefrielse, och sänkning av socialförsäkringsavgifter, eller fullständig befrielse från sistnämnda avgifter, för sjöfolk inom gemenskapen som arbetar ombord på fartyg som är registrerade i en medlemsstat. 35. För det första konstaterar kommissionen att stödet bara omfattar sjöfart i gemenskapslagstiftningens mening. Stödet får inte tillämpas på verksamhet som inte är berättigad till stöd, såsom i vissa fall muddring och bogsering. 36. För det andra bör det framhållas att stödet uppfyller andra villkor, såsom förbudet mot att bevilja stöd upp till en nivå där arbetskraftskostnaderna hamnar under sjöfolkets nettolöner 17. För denna typ av stöd får betalningsskyldigheterna sänkas ner till noll, men inte lägre. Stöd till nettolöner för sjöfolk inom gemenskapen får emellertid inte beviljas eftersom detta kan leda till en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan medlemsstaterna. - I fråga om den första åtgärden konstaterar kommissionen att stödet till rederierna inte överskrider den inkomstskatt som de normalt skulle ha betalat för sina sjömän. - Kommissionen konstaterar även i fråga om den andra åtgärden att det stöd rederierna erhåller för socialförsäkringsavgifter inte överskrider beloppen för dessa avgifter. 37. Kommissionen konstaterar slutligen att de två aktuella stödåtgärderna kommer att gälla enbart medborgare i EU eller EES. Det villkor i avsnitt 3.2 av riktlinjerna som rör medborgarskapet för sjöfolk som arbetar ombord på passagerarfartyg som trafikerar hamnar i gemenskapen 18 är därigenom uppfyllt. 38. Stödet får därför anses vara förenligt med gemenskapens riktlinjer. 16 EGT C 205, 1997, s Se avsnitt 11 andra stycket i riktlinjerna: Den högsta stödnivå som kan tillåtas är en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk samt en sänkning av företagsskatten på sjöfartsverksamhet i enlighe t med punkt 3.1 (näst sista stycket). 18 Se avsnitt 3.2 i riktlinjerna: I punkt 3.2 avses med EG-sjöfolk EU/EES-medborgare, när det gäller sjöfolk som arbetar ombord på fartyg (även ro-ro-passagerarfartyg ) som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i gemenskapen, allt sjöfolk som är skattepliktigt och/eller skyldigt att betala socialförsäkringsavgifter i en medlemsstat, i alla andra fall. 9

10 3.5 Överlappning av stöd 39. I enlighet med riktlinjerna bör inte det sammanlagda stödet i form av skattelättnader och sänkta socialförsäkringsavgifter, stöd för avlösning av besättning, direkta investeringsbidrag samt regionalstöd inte överskrida det sammanlagda beloppet av skatter och socialförsäkringsavgifter som uppbärs från rederier och sjömän ( stödtaket ) 19. Man måste alltid beakta överlappningseffekten när det gäller allt stöd på nationell, regional och lokal nivå. 40. Kommissionen konstaterar att Finland för närvarande tillämpar andra slag av stöd åt rederier: - Ett stöd åt alla fartyg som är införda i den finska förteckningen över handelsfartyg i utrikesfart, med undantag av passagerarfartyg (N 856/2000, godkänt genom kommissionens beslut av den 23 mars 2001). - Tonnageskatt (N 195/2002, godkänt genom kommissionens beslut av den 18 oktober ). 41. För det första konstaterar kommissionen att N 856/2000 och det aktuella stödet utesluter varandra ömsesidigt och att de inte skulle kunna leda till dubbla stöd av samma slag för ett givet fartyg. Stödet i form av tonnageskatt kan inte tillämpas på samma slags kostnader som dem som berörs av de föreslagna åtgärderna för stöd åt passagerarfartyg i utrikesfart och trafik inom gemenskapen vilka regelbundet trafikerar finska hamnar. De olika stöden skulle därför inte kunna leda till lönekostnader som är lägre än sjömännens nettolöner och därigenom strida mot riktlinjerna. För det tredje framhålls att regionalstöd, stöd för avlösning av besättning, investeringsbidrag, tonnageskatt och det aktuella stödet inte kan leda till att man överskrider det sammanlagda beloppet av skatter och socialförsäkringsavgifter av vilket slag de månde vara som skall uppbäras från sjöfarten och sjömän 21. Utifrån detta drar kommissionen slutsatsen att det stödtak som anges i riktlinjerna inte överskrids. 42. Under alla omständigheter vill kommissionen erinra om att Finland bör övervaka att ovannämnda stödtak inte överskrids av enskilda rederier som är berättigade både till det aktuella stödet och till annat stöd, framför allt regionalstöd. 19 Se avsnitt 11 i riktlinjerna: Den högsta stödnivå som kan tillåtas är en sänkning till noll av inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk samt en sänkning av företagsskatten på sjöfartsverksamhet i enlighet med punkt 3.1 (näst sista stycket). Större bidrag än så får inte heller andra stödordningar leda till, eftersom en snedvridning av konkurrensen måste undvikas. Varje stödordning som anmäls av en medlemsstat granskas visserligen individuellt, men summan av stöd i form av direkta utbetalningar enligt kapitlen 3 6 får inte överskrida totalbeloppet av inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter för sjöfartsverksamhet och sjöfolk.. 20 Beslutstexten på de officiella språken återfinns på följande Internetadresser: Se footnot

11 3.6 Skyldighet för Finland 43. Med hänvisning till artikel 21.1 i förordningen om tillämpningsföreskrifter för statligt stöd 22 vill kommissionen erinra om att Finland årligen skall lämna in rapporter till kommissionens ansvariga enheter om tillämpningen av det stöd som omfattas av det föreliggande beslutet. 4 Beslut 44. Kommissionen beslutar, med åberopande av föregående bedömning, att inte resa någon invändning mot det aktuella stödet eftersom den anser att det är förenligt med gemensamma marknaden såsom föreskrivs i artikel 87.3 c i EG-fördraget. 45. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen vid den tidpunkten inte har erhållit någon begäran med tillhörande motivering, anses Ni godta att tredje part får ta del av innehållet och att skrivelsen i sin helhet och på ursprungsspråket offentliggörs på följande webbplats: Begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för energi och transport Direktorat A BE-1049 BRYSSEL Faxnummer: (32-2) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Jacques Barrot Vice Ordförande 22 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 (EGT L 83/1, ). 11