EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K (2011) 8902 slutlig Ärende: Statligt stöd SA (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare Herr minister, I. Förfarande 1. Genom en skrivelse av den 7 april 2011 översände de svenska myndigheterna en preliminär anmälan om nedsättning av egenavgifter för egenföretagare, vilken diariefördes som SA /PN. Efter en begäran från kommissionen översändes kompletterande uppgifter den 23 maj Den 5 oktober 2011 anmälde de svenska myndigheterna reglerna för att därigenom erhålla legal säkerhet i frågan. Genom e-post av den 10 oktober 2011 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. De svenska myndigheterna tillhandahöll de begärda upplysningarna genom skrivelser av den 17 oktober och 24 oktober II. Beskrivning av åtgärden Översikt över det svenska socialförsäkringssystemet 3. Det svenska socialförsäkringssystemet består av följande försäkringar och förmåner: Sjukförsäkringar. Föräldraförsäkringar. Ålderspension. Efterlevandepension. Arbetsmarknadsförsäkring. Arbetsskadeförsäkring. Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: (0)

2 4. Förmånernas och avgifternas omfattning fastställs huvudsakligen på grundval av den försäkrades inkomst. 5. Socialförsäkringssystemet finansieras huvudsakligen genom sociala avgifter som betalas i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, samt genom de allmänna pensionsinbetalningarna och skatteinkomsterna. Arbetsgivaravgifter för anställda betalas av arbetsgivarna, medan egenföretagare 1 eller delägare i handelsbolag betalar egenavgifter för sig själva. Egenföretagare och handelsbolag kan också vara arbetsgivare och då betalar de arbetsgivaravgifter för sina egna anställda. 6. Arbetsgivaravgifter betalas på de anställdas löner och andra ersättningar enligt anställningsavtal. Ersättningar till ägare av koncerner och till direktörer behandlas i socialförsäkringssystemet som löner till anställda. Arbetsgivaravgifterna beräknas och förfaller till betalning på månatlig basis. 7. Underlaget för beräkning av egenavgifterna är de avgiftspliktiga nettoinkomsterna från näringsverksamhet som fastställs på årsbasis vid den avgiftsskyldiges taxering. För löner till anställda som arbetar för egenföretagare eller handelsbolag ska däremot vanlig arbetsgivaravgift betalas. 8. Företagens utdelning och innehållna vinstmedel omfattas inte av arbetsgivaravgiften. 9. Nivåskillnaden mellan egenavgiften och arbetsgivaravgiften hålls vanligen konstant. De båda systemen bygger på de sex olika bidrag som omnämns ovan. Två av dessa sex avgifter sjukförsäkringsavgiften och arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna tas ut med skilda procentsatser för arbetsgivaravgiften och egenavgiften. Procentsatserna för 2011 framgår av nedanstående tabell. Avgiftsnivåer 2011 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter Procent Arbetsgivaravgif ter Sjukförsäkringsavgift 5,02 5,11 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 Ålderspension 10,21 10,21 Avgift för efterlevandepension 1,17 1,17 Arbetsgivaravgift resp. egenavgifter 2,91 0,37 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 Summa sociala avgifter 22,19 19,74 Generell löneavgift 9,23 9,23 Egenavgifter Socialförsäkringsavgifter löneavgifter totalt och 31,42 28,97 1 Ett utmärkande drag för en enskild firma är att den fysiska person som bedriver verksamheten också företräder den, i såväl kontakterna med myndigheter som med andra företag och kunder. Företag som drivs som enskild verksamhet leds direkt av ägaren utan att denne är anställd i företaget. Den fysiska personen är tillika skattesubjekt för företagets inkomster. 2

3 10. Egenavgiftens nivå skiljer sig från arbetsgivaravgiften eftersom försäkringsinnehållet skiljer sig åt för anställda och egenföretagare. Inom sjukförsäkringen har egenföretagare större förmåner än anställda, vilket har motiverat en högre avgift 2. Arbetsgivaravgiften däremot finansierar bland annat lönegarantin, vilket är en förmån som egenföretagare inte har rätt att utnyttja. Syftet med den anmälda åtgärden 11. Enligt de svenska myndigheterna syftar den anmälda åtgärden till att upprätthålla och öka sysselsättningen genom att göra det attraktivare att bedriva näringsverksamhet i Sverige. Nedsättning av socialförsäkringsavgiften för egenföretagare 12. Den anmälda åtgärden innebär en nedsättning (5 %) av de socialförsäkringsavgifter som egenföretagare (både egenföretagare och enskilda delägare i handelsbolag) betalar för att själva bli försäkrade. Efter en granskning av självdeklarationen görs beräkningen av de avgifter som egenföretagare är skyldiga att betala, och därefter sker en nedsättning med 5 % från beräkningsunderlaget för inkomster från aktiv näringsverksamhet. Nedsättningen kan ske på villkor att den (årliga) basen för bidragen (nettovinsten) överstiger kronor (omkring euro). 13. Egenföretagare som vid årets ingång inte har fyllt 26 eller är över 65 år uppfyller inte villkoren för nedsättning, eftersom dessa personkategorier redan har rätt att utnyttja andra specifika nedsättningar av avgifter. För personer som inte har fyllt 26 år är arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, nedsatta med en fjärdedel av de totala avgifterna 3. Personer som är äldre än 65 är endast skyldiga att betala ålderspensionsavgiften. Detta gäller dessutom både egenavgiften och arbetsgivaravgiften. Personer som är födda 1937 eller tidigare är inte skyldiga att betala några socialförsäkringsavgifter. 14. Den anmälda nedsättningen gäller inte avgifter på lönerna för anställda som arbetar för en egenföretagare. Inte heller gäller den de avgifter som avser lönerna till ägare av näringsverksamhet som är verksamma i en företagsform 4. Varaktighet och tillämpningsområde 15. Den aktuella nedsättningen infördes i Sverige den 1 juli 2010 och gäller inkomster som intjänats efter den 31 december 2009, om inte annat följer av tillämpningen av reglerna om stöd av mindre betydelse för genomförandet av statligt stöd i enlighet med förordningarna nr 1998/2006, nr 1535/2007 och nr 875/2007. Genom den anmälda åtgärden vill de svenska myndigheterna utöka tillämpningen av nuvarande nedsättning, dock utan att tillämpa några regler om stöd av mindre betydelse, på det sätt som sker i dag Skillnaden kan vara större. För första halvåret 2010 var procentsatsen för sjukförsäkringsavgiften 6,78 procent för egenföretagare och 5,95 procent för anställda. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna före 2011, inberäknat den allmänna löneavgiften, uppgår till 15,49 procent, och att egenavgiften, inberäknat den allmänna löneavgiften, uppgår till maximalt14,88 procent. Ägare av näringsverksamhet som verkar i en företagsform betraktas i Sverige som anställd när det gäller tillämpningen av socialförsäkringslagstiftningen. 3

4 Stödmottagare och beräknad budget 16. Stödet är tillgängligt för alla personer som betalar egenavgift, dvs. egenföretagare och enskilda delägare i handelsbolag. Den svenska regeringen uppskattar att antalet stödmottagare uppgår till knappt De förväntade bortfallet av sociala avgifter till följd av den anmälda nedsättningen beräknas av de svenska myndigheterna till kronor ( euro) årligen. III. Bedömning Förekomst av stöd 18. Enligt artikel i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 19. För att kunna klassificeras som statligt stöd måste en åtgärd därför uppfylla följande fyra villkor: 1) stödet ska beviljas med statliga medel, 2) det ska ge företag en ekonomisk fördel, 3) fördelen ska vara selektiv och den ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen, 4) åtgärden ska påverka handeln inom gemenskapen. 20. Enligt rättspraxis tolkas selektivitet på så sätt att en åtgärd är selektiv om syftet med den är att delvis undanta dessa företag från finansiella kostnader som härrör från normal tillämpning av det generella systemet med obligatoriska avgifter som införts enligt lag. 5 Därav följer att åtgärden är selektiv om den innebär en avvikelse från de generella skattereglerna. För detta ändamål fastslås det i domstolens rättspraxis att det ska fastställas huruvida en viss åtgärd gynnar vissa företag i jämförelse med andra företag, som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation mot bakgrund av målet med ifrågavarande system Som framgår ovan behandlas ersättningar till ägare av koncerner i fråga om de sociala avgifterna som löner till anställda. Nedsättningen av de sociala avgifter som anmälts av Sverige kommer därför att leda till lägre avgifter för inkomster som intjänats av företagsägare som är verksamma i egenskap egenföretagare och av delägare i handelsbolag, jämfört med företagare som är anställda i en företagsform. Vid bedömningen av den anmälda åtgärden enligt EU:s regler om statligt stöd blir den centrala frågan därmed huruvida den anmälda åtgärden innebär en selektiv fördel för egenföretagare, jämfört med liknande verksamheter som bedrivs i företagsform, när det gäller de sociala avgifter som ska betalas på företagsägares inkomster. 22. Av de skäl som anges nedan drar kommissionen slutsatsen att den svenska socialförsäkringen, vad gäller tillämpningen av selektivitetskriteriet, bygger på två 5 6 Mål 173/73 Italienska republiken mot Europeiska gemenskapernas kommission, REG 1974, s. 709, sammanfattning nr 3. Mål C-88/03, Portugisiska republiken mot Europeiska kommissionen, REG 2006, s. I-7115, punkt 54. Mål C-172/03 Wolfgang Heiser mot Finanzamt Innsbruck REG 2005, s. I-1627, punkt 40. Mål C- 169/08 Presidente del Consiglio dei Ministri mot Regione Sardegna, REG 2009, s. I-10821, punkt 61. 4

5 separata avgiftssystem: ett för personer som är anställda av egenföretagare och ett annat för arbetsgivare (för att försäkra de anställda). 23. För det första utmärks de båda systemen av olika beräkningsgrunder. Arbetsgivaravgifterna tas ut på ersättning för arbete, dvs. löner, ersättningar, förmåner och andra ersättningar för arbete som utbetalas till anställda. Beräkningsgrunden för egenavgiften är däremot den beskattningsbara nettoinkomsten (beskattningsbar nettovinst) enligt den avgiftsskyldiges taxering. 24. Därför tillämpas en differentierad beräkningsgrund för egenföretagares vinster jämfört med fördelningen av vinster från små aktiebolag till deras ägare. I detta avseende beräknas de sociala avgifterna för företagsägare som verkar i en företagsform (och därmed betraktas som anställda i socialförsäkringshänseende) inte på grundval av deras andel i företagets vinst, utan enbart på grundval av de ersättningar som utgår till dem. Den del av vinsterna som reserveras eller fördelas som utdelning omfattas inte av sociala avgifter. 25. För det andra föreligger vissa skillnader i fråga om förmånerna. Både arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna består av sex olika avgiftstyper. Två av dessa, nämligen sjukförsäkringsavgifterna och avgifterna för arbetsmarknadsförsäkringen, tas ut med skilda procentsatser eftersom försäkringsinnehållet skiljer sig åt mellan dem. Egenföretagare åtnjuter större sjukförsäkringsförmåner än anställda, vilket i sin tur motiverar en högre avgift. Samtidigt finansierar arbetsgivaravgiften sådana förmåner för anställda men inte för egenföretagare som lönegarantin, vilken egenföretagare inte har rätt att utnyttja. 26. För det tredje är olika personer betalningsskyldiga i de båda systemen: arbetsgivaravgifter för anställda betalas av arbetsgivarna, medan egenföretagare eller delägare i handelsbolag betalar egenavgifter för sig själva. 27. Slutligen omfattar de båda systemen olika referensperioder för beräkningen, inrapporteringen och betalningen av sociala avgifter. Medan arbetsgivaravgifterna för de anställda beräknas på månatlig basis, fastställs egenavgiften på årsbasis utifrån den avgiftsskyldiges taxering. 28. Mot bakgrund av ovanstående är de relevanta referensreglerna för bedömningen av selektivitet i fråga om förhandsanmälda åtgärder socialförsäkringssystemets regler för egenföretagare. 29. Då den granskade åtgärden innebär en nedsättning av socialförsäkringsavgifterna, utan begränsning till vissa sektorer, för alla egenföretagare (med undantag för personer som inte fyllt 26 är eller är över 65 och personer med en minsta årlig avgiftsbas på kronor), utgör den inte någon avvikelse från det angivna referenssystemet. 30. Vad gäller undantaget för personer som inte fyllt 26 år och är över 65 från nedsättningen i fråga, har de svenska myndigheterna förklarat att undantaget kan motiveras med förekomsten av andra specifika nedsättningar 7 som redan gäller dessa båda kategorier. Kommissionen medger att undantaget för dessa personkategorier är motiverat av den generella utformningen av det svenska socialförsäkringssystemet, eftersom detta system redan föreskriver lägre avgifter för personer som inte fyllt 26 år eller är över 65 och som träder in i respektive lämnar systemet. Dessa lägre avgifter gäller både anställda och egenföretagare och utgör alltså ett generellt inslag i 7 Se beskrivningen av dessa nedsättningar i punkt 13. 5

6 svenska socialförsäkringssystemet för personer som träder in i systemet eller arbetar efter uppnådd pensionsålder. 31. Tillämpningen av en nedre gräns om kronor som underlag för den årliga avgiften som ger en rätt att åberopa nedsättning är heller inte selektiv, eftersom inrättandet av en så låg nedre gräns (årlig nettovinst under euro) motiveras av att den övervägande majoriteten i denna kategori (75 %) är anställda som utför begränsade uppgifter som egenföretagare i form av kompletterande deltidsarbete, eller egenföretagare med mycket låga inkomster (mindre än 360 euro i månaden). Med avseende på ovanstående anser kommissionen att undantaget för dessa personer motiveras av det svenska socialförsäkringssystemets generella utformning, eftersom fastställandet av en mycket låg nedre gräns syftar till att förebygga en situation där personer med mycket begränsad kapacitet att betala avgift underfinansierar socialförsäkringssystemet. 32. Av ovanstående framgår att åtgärden är att betrakta som en generell åtgärd som inte omfattas av artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. IV. Beslut Kommissionen har följaktligen beslutat - att den anmälda åtgärden inte utgör stöd. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör offentliggöras, uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen, anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till följande adress: Högaktningsfullt Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd Rue Josef II 70 B-1049 Bryssel Fax: (+32-2) På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Vice ordförande 6