Rapport Datum: Författare: Lisa Lann. Verksamhetsberättelse Habilitering och hjälpmedel
|
|
- Filip Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Datum: Författare: Lisa Lann Verksamhetsberättelse 2016 Habilitering och hjälpmedel
2 Verksamhetsberättelse 2016 Habilitering och hjälpmedel Lisa Lann
3 Innehåll 1. Inledning Vision, värdegrund och kvalitetspolicy Aktuella händelser Arbetssätt och rapportering Mål och aktiviteter Hållbar utveckling Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande Hjälpmedel för delaktighet i samhällslivet Patientsäker vård Jämlik och jämställd vård Patientfokuserad vård Effektiv hälso- och sjukvård Hög kvalitet Tillgänglighet E- hälsa Attraktiv arbetsgivare Ekonomi Årsrapport ekonomi Personalekonomi Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
4 1. Inledning Habilitering och hjälpmedel är sedan den 1 januari 2014 ett område inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Örebro län. Habilitering och hjälpmedel ska erbjuda re-/habiliterande insatser och hjälpmedel till barn, unga och vuxna samt deras närstående, med syfte att främja bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande och en god livskvalitet. Habilitering och hjälpmedel erbjuder även tolkservice för döva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda personer samt familjerådgivning. Habilitering och hjälpmedel ska förutom hälso- och sjukvårdsinsatser till invånare i regionen tillhandahålla sådana insatser till personer som inte bor i regionen, vilka söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården. Habilitering och hjälpmedel omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/ rehabilitering, dels verksamhet inriktad på hjälpmedel inklusive tolkservice. I området finns följande verksamheter: Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Vuxenhabiliteringen (VUH) Audiologiska kliniken (AUD) Syncentralen (SC) Ortopedteknik (OT) Centrum för hjälpmedel (CFH) Tolkcentralen (TC) Familjerådgivningen (FAM) 4 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
5 2. Vision, värdegrund och kvalitetspolicy Region Örebro läns vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Värdegrund Vi är lyhörda, öppna, samspelta och engagerade. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Kvalitetspolicy Vi erbjuder en säker, effektiv och jämlik vård i rätt tid med rätt kompetens. I verksamheten ska alltid patienten och dess närstående bemötas med omtanke och respekt samt göras delaktiga i vården. Deras värdighet och integritet ska respekteras. Kvaliteten och patientsäkerheten ska utvecklas och säkerhetsställas genom att arbetet är fokuserat på: Patienternas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar Förebyggande syn- och arbetssätt Långsiktighet Ständiga förbättringar Faktabaserade beslut Processorientering Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
6 3. Aktuella händelser Av de aktiviteter och mål som finns i verksamhetsplanen 2016 för Habilitering och hjälpmedel har vi lyckats gå i mål med 31/47 stycken. Under kapitel 5, Mål och aktiviteter finns resultat och rapportering sammanställda för alla de aktiviteter som finns i Habilitering och hjälpmedels verksamhetsplan för Hållbar utveckling Under året 2016 har Habilitering och hjälpmedel tagit fram ett Framtidsscenario med avsiktsförklaring 2025 för att skapa en gemensam målbild för medarbetare och chefer i det framtida utvecklingsarbetet. Avsiktsförklaringen togs fram vid Nationell konferens om funktionshinder 2015 av politiker och förvaltningschefer/ verksamhetschefer med särskilt ansvar för Habilitering och hjälpmedel och är beslutad av samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Framtidsscenariot är framtaget av verksamheterna och Habilitering och hjälpmedels ledningsstöd. Habilitering och hjälpmedels verksamheter deltar aktivt i regionens miljö- och hållbarhets arbete. Miljöronder är påbörjade i verksamheterna och verksamheterna följer klimatlistan. Checklista för miljöperspektiv inför beslut inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har använts i flera verksamheter. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Habilitering och hjälpmedel har tagit fram en aktivitetsplan som beskriver verksamheternas aktiviteter utifrån Regionens folkhälsoplan. BUH har under 2016 startat ett TEMA år med flera olika aktiviteter gällande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Exempel på programpunkter är sexualitet, smärta, sömn, psykisk ohälsa och utsatthet på sociala medier. Detta arbete kommer fortsätta under Hjälpmedel för delaktighet i samhällslivet Habilitering och hjälpmedel arbetar aktivt med att kunskap om Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) ska spridas inom Hälso- och sjukvården. Varje år ordnas en AKK-utbildning för nyanställda inom området och utbildningen är även öppen för övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Under hösten 2016 deltog ett 20- tal personer på utbildningen och inklusive deltagare från tre andra områden i hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Arbete har även pågått för att öka livskvaliteten tack vare förskrivet hjälpmedel genom förankring, information och delaktighet för att nå en gemensam målbild. I detta arbete har bland annat brukarråd deltagit. 6 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
7 Patientsäker vård För att utveckla effektiviteten och tillgängligheten i verksamheternas processer startade 2016 en processledarutbildning med deltagare från samtliga verksamheter. Under utbildningen påbörjades ett processutvecklingsarbete med att kartlägga, utvärdera och förbättra en huvudprocess i varje verksamhet. Denna utbildning kommer fortsätta under våren Revidering av övergångsprocessen från BUH till VUH är gjord, denna rutin heter nu Övergångsprocess från BUH till VUH och är uppdelad i 10 steg. Det finns även en övergripande processbeskrivning av rutinen Processbeskrivning för övergången från Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) till Vuxenhabiliteringen (VUH). Dokumenten är inlagda i Platina och finns på intranätet. AUD och BUH har samverkat kring vårdprogram för barn och unga med cochlea implantat (CI) vilket är beslutat och implementerat i verksamheterna. Jämlik och jämställd vård Metodhandboken för jämställdhetsarbete presenterades på Jämställdhetsdagarna i Malmö och har fått nationell spridning. Föredrag om metodboken har skett inom verksamheterna och under 2017 ska respektive verksamhet arbeta vidare med aktiviteter för hur metodboken ska användas. Utvecklingsarbete gällande jämställdhetsperspektivet samt jämställdhetsarbete sker i respektive verksamhet även under Patientfokuserad vård I slutet av året blev Lilla sömnboken, när jag ska sova klar. Detta är en bok som är framtagen av barnnätverket inom Habilitering och hjälpmedel med hjälp av ledningsstöd. Boken innehåller tips och råd om vad barn kan göra för att somna lättare. Den vänder sig framför allt till yngre barn med funktionsnedsättningar och innehåller lättläst text, bildstöd och kommer även i en version med punktskrift. Under året har alla verksamheter tagit fram plan eller rutin för att förverkliga barnkonventionen på sin verksamhet. Aktiviteter som stödjer förverkligandet av barnkonventionen drivs framför allt av barnombuden i respektive verksamhet som tillsammans bildar Habilitering och hjälpmedels barnnätverk. Effektiv hälso- och sjukvård Habilitering och hjälpmedel fortsätter delta aktivt i Samverkansnämnden Uppsala- Örebro sjukvårdsregion. Under 2016 har arbete påbörjats för att ansluta till den Habiliteringsutbildning som pågått under många år i 7-län men där fyra utav länen hittills ansvarat för utbildningen. Nu ansluter de sista tre länen i detta samarbete. Inom Habilitering och hjälpmedel följs produktionen regelbundet upp varje månad genom nyckeltal och två gånger per år genom Ledningens genomgång. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
8 Samtliga aktuella verksamheter deltar i det nationella arbetet med att ta fram gemensamma nyckeltal i Sverige, NYSAM (Nyckeltal i samverkan). BUH ingår i ett samarbete inom regionen tillsammans med BUV, BVC, kommuner/socialtjänst och BUH gällande små barn med stora svårigheter 0-6 år. De deltar även i en arbetsgrupp inom Hälso och sjukvården för barn som saknar utredning/diagnos men som har stora utvecklingsproblem. BUH deltog under 2016 vid ca 300 stycken enskilda SIP möten. Försäkringskassan har en representant på BUH samt VUH en gång/månad för att förenkla hanteringen av exempelvis intyg. VUH samverkar med muskelteamet på Neurologen gällande gemensamma patientuppföljningar för patienter med olika muskelsjukdomar. På FAM har fortsatt samarbete skett med socialtjänsten i länet, integrationssamordnare från Örebro kommun och familjecentralerna i länet. Verksamhetsansvariga för familjerådgivningen i Örebro, Västerås samt Eskilstuna kommer att träffas i januari 2017 för att se vilka förutsättningar det finns för regional samverkan framöver. Hög kvalitet Aktuella verksamheter i Habilitering och hjälpmedel har alla kommit igång med registrering av KVÅ-koder. De yrkeskategorier som har vårdkontakt påbörjade införandet av registrering av KVÅ- koder i journalen under maj. På CFH är LEAN-arbetet igång i alla enheter, ny logistik i verkstaden och nya arbetsplatser har skapats för rekonditioneringspersonalen. FAM håller på med ett projekt, Feedback Informed Treatment (FIT), som innebär att använda skattningsskalor för att mäta förändring av olika variabler mellan samtal och hur samtal med familjerådgivare upplevs. På OT pågår ett arbete för att införa nya arbetsmetoder som ger förbättringar för patienter och personal. Scanning av fötter till skoinlägg har införts vilket innebär att man använder digital modellering istället för att göra avgjutning eller avtryck av patientens fötter och modellera med gips. I augusti påbörjades direktlaminering av proteshylsor vilket gör att patienten får sin protes vid första besöket. På SC är Habiliteringsprogram för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet klar och ska implementeras i verksamheten. Svenskt kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning, SKRS, är startat på nationell nivå. 8 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
9 BUH har undertecknat en överenskommelse gällande Tidiga intensiva insatser gällande små barn med autism och kan nu erbjuda alla barn i länet den insatsen tillsammans med förskolan. På AUD pågår arbete med produktionsplanering med stor framgång. TC har tagit fram en modell för kvalitetsutveckling av teckenspråks- och skrivtolkning. VUH har i samarbete med CFH genomfört ett förbättringsarbete för strukturerad tidsplanering gällande utprovning samt gjutning av sittskal. Detta har bland annat inneburit samordning av tider vilket förbättrat för både patient, CFH samt VUH. VUH har även under året gjort förarbete för breddinförande av kvalitetsregistret CPUP (uppföljningsprogram för cerebral pares). Tillgänglighet Alla verksamheter bedriver ett ständigt arbete för ökad tillgänglighet. OT har infört nya kriterier för skoinlägg som gäller från 1 mars Resultatet visar på följsamhet från remittenter till de nya kriterierna vilket resulterat i kortare väntetider för patienterna. AUD har arbetat med utökad tillgänglighet genom fler telefontider, nytt rehabiliteringsflöde och prioriterat barn. Under 2016 har det skett en kraftig ökning av antalet nyupptäckta CI-barn samt ökning av asylsökande med hörselnedsättningar. CFH har infört central bokning för hjälpmedelsenheten och teknikenheten fortsätter med drop-in verksamhet för enklare reparationer. På FAM kommer de mottagningar som startades på prov i Hällefors och Kopparberg hösten 2015 vara fortsatt bemannade. Det ges en tid för nybesök direkt när det efterfrågas på de dagliga telefontiderna och det erbjuds kvällsbesök av varje familjerådgivare en gång per vecka. Konsultationer (ett samtal) samt kvällsbesök har erbjudits. Fortsatt arbete med internetbaserad familjerådgivning då tron är att detta kommer att efterfrågas mera framöver. Formerna för detta har ändrats på så sätt att samtliga familjerådgivare ska kunna erbjuda detta. BUH samt VUH arbetar intensivt med att få öppen tidbok att fungera för alla medarbetare. BUH har även deltagit i ett forskningsprojekt gällande behandling på nätet för ungdomar med diagnosen AST (Autismspektrumtillstånd). E-hälsa E-hälsa växer i betydelse och Habilitering och hjälpmedel har under året satsat på att öka kunskapen om 1177 Vårdguiden och e-tjänster hos medarbetare och patienter. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
10 Patienter har nu tillgång till sin journal via 1177/vårdguiden e-tjänster Journal via nätet från den 15 april Attraktiv arbetsgivare Under året har verksamheterna arbetat med resultatet från medarbetarenkäten/patientsäkerhet. Alla verksamheter har valt områden att arbeta vidare med och genomfört aktiviteter utifrån detta. För att arbeta med frisktalet följer verksamheterna upp korttidssjukfrånvaron och rehab-ärenden enligt gällande rutiner i samarbete med HR från Ledningsstöd. Flera verksamheter bjuder in medarbetare till friskvårdsaktiviter och BUH har under 2015 och 2016 arbetat med en rad åtgärder för att komma åt bland annat upplevd arbetsbelastning och stress, ökad tydlighet i uppdraget, bättre balans mellan patienttid och administration och mindre möten. Arbete med att ta fram kompetensförsörjningsplaner för alla verksamheter pågår. I dagläget har alla verksamheter förutom VUH samt AUD gjort klart sina planer. HR (Personal) Efter omorganisationen av HR inom Hälso- och sjukvårdaförvaltningen arbetar de fortfarande för att hitta roller och hur arbetet ska organiseras. HR har under hösten lämnat ifrån sig avtalsskrivandet tillfälligt i väntan på att Regionservice ska ta över denna tjänst. Även annonseringen kommer på sikt att hanteras av Regionservice. Den resurs på 20 % som tilldelades HR på Habilitering och hjälpmedel i omorganisationen är nu släppt och HR kommer således att endast vara bemannade med 2 tjänster istället för som innan omorganisationen med 3,3 tjänster. Efter rapporten från PWC (revisonsfirma) om bristande legitimationskontroll kommer HR behöva se över sina rutiner kring rekrytering för att säkra upp kontrollen vid anställning. Inom vissa yrkesgrupper har det varit svårt att rekrytera personal, BUH har inte lyckats rekrytera någon dietist och det är svårt med rekrytering av ortopedingenjörer till OT. På OT ses alternativa lösningar över, exempelvis kommer en fysioterapeut vidareutbildas till fotspecialist under Inom en femårsperiod kommer 4 av 10 ortopedtekniker på OT ha uppnått 65 år ålder och de har en stor yrkeserfarenhet. För att säkerhetsställa kompetensöverföringen har en plan tagits fram och påbörjats under hösten Även SC står inför stora pensionsavgångar närmsta åren. På TC är reduceringar av antalet anställda genomförd. Från och med 1/ har antalet anställda minskat med ca 50 personer varav 34 fast anställda. Evantias övertagande av bildtelefoni.net har fungerat mycket väl vilket innebär att användarnas möjlighet till tolkning på distans har upprätthållits. 10 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
11 Ekonomi Det sker en ständig teknikutveckling inom hjälpmedelsområdet. Behov hos den åldrande befolkningen ökar och därmed kostnaderna. Det nuvarande ekonomiska läget ger viss anledning till bekymmer och därmed följs utvecklingen noggrant av såväl ansvariga verksamhetschefer som förvaltningsledning och ledningsstöd. Det är av yttersta vikt att de insatser som Habilitering och hjälpmedel tillhandahåller och genomför får avsedd effekt och är till nytta för patienter och brukare. Kommunikation Hälso- och sjukvården har fått ett nytt system för ledningskommunikation med en rad nya kanaler som Ledningens blogg, Inblick filmat magasin för hälso- och sjukvården, Angeläget för hälso- och sjukvården/angeläget för områdena och Aktuellt från Hälso- och sjukvårdsstaben. Under hösten startade arbetet med att ta fram en kanalstrategi för regionens interna och externa kommunikation. En kommande ny extern webbplats och flytt av patientinformation till 1177 Vårdguiden och en eventuell framtida storregion har till viss del påverkat det externa kommunikationsarbetet under året. Under året har det funnits ett fortsatt stort behov av stöd och utbildning i intranätet till medarbetare, chefer och redaktörer. Det har även märkts av en ökad efterfrågan på tillgänglig och anpassad kommunikation, till exempel lättläst och översättning till andra språk än svenska, och utmaningar att nå ut med viktig information till vissa målgrupper. En förstudie om 1177/www har pågått under året och en inventering av innehållet på 1177 Vårdguiden respektive regionens externa webbplats har gjorts. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
12 4. Arbetssätt och rapportering I Habilitering och hjälpmedels verksamhetsberättelse redovisas samtliga aktiviteter från verksamhetsplanen Verksamheterna har de senaste åren alltmer arbetat tillsammans i gemensamma aktiviteter, vilket har varit framgångsrikt. Under 2016 används därför detta arbetssätt systematiskt. Flera aktiviteter har identifierats som gemensamma där ett utvecklingsarbete sker över verksamhetsgränserna. Dessa aktiviteter har markerats med GEMENSAMT i aktivitetsfältet. För dessa gemensamma aktiviteter skapas i början av året en plan för arbetet. Verksamhetsberättelsen omfattar januari till och med december 2016 och inkluderar de aktiviteter som rapporterades i Delårsrapport 1 respektive 2. Vid delårsbokslut 1 samt 2 rapporterades tre viktiga inre- och yttre händelser för varje verksamhet. I verksamhetsberättelsen sammanfattas aktuella händelser för hela Några aktiviter finns också med i Verksamhetsplan med budget 2016, Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, dessa aktiviter är markerade i aktivitetsfältet med uppdrag inom parentes. De aktiviteter som vi gått i mål med 2016 är markerade med grönt. För de aktiviteter som är markerade med orange kvarstår visst arbete. 12 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
13 5. Mål och aktiviteter 5.1 Hållbar utveckling Regionen har Hållbar utveckling som övergripande mål. Med hållbar utveckling menas här: En samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Aktivitet 1 GEMENSAMT All personal ska få muntlig och/eller skriftligt information om Avsiktsförklaringen med sikte på Områdeschefen samt alla verksamhetschefer Habilitering och hjälpmedel tagit fram ett Framtidsscenario med avsiktsförklaring 2025 för att skapa en gemensam målbild för medarbetare och chefer i det framtida utvecklingsarbetet. Denna rapport presenterades och delades ut till medarbetare inom Habilitering och hjälpmedel på Hab-dagen i november Under 2017 kommer respektive verksamhet arbeta vidare med att all personal ska få information om Framtidsscenario med avsiktsförklaring Aktivitet 2 (Uppdrag 1 Hållbar utveckling HS) GEMENSAMT Miljöperspektivet ska beaktas vid (ett) ledningsbeslut per verksamhet samt området. Alla verksamhetschefer och områdeschefen ska delta vid utbildning. Områdeschef samt samtliga verksamhetschefer Regionens miljöutbildning är genomförd för samtliga verksamhetschefer inom område Habilitering och Hjälpmedel. Checklista för miljöperspektiv inför beslut inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har använts i flera verksamheter. På OT har beslut tagits att använda uppladdningsbara batterier till personsökare och handdesinfektionsapparater samt att öka användningen av undersökningshandskar i Nitril. CFH har en miljögrupp som bl. a. informerat om FairTrade-varor och riskerna med palmolja vilket resulterat i beslut om ny kaffemaskin samt översyn av inköp av bröd. På FAM har miljöperspektivet beaktas vid beslut gällande resultat av den fysiska skyddsronden angående verksamhetens lokaler i Lindesberg. VUH använder sig av möten via videokonferens eller telefonmöten vid konsultinsatser där fysisk närvaro inte är möjlig. AUD har miljöbil som leasingbil och har inhandlat en el-cykel till kliniken. Aktivitet 3 (Uppdrag 2 Hållbar utveckling HS) Miljörond ska implementeras som ett stöd i miljöarbetet. Samtliga verksamhetschefer Varje verksamhet skall med stöd från regionens miljöorganisation genomföra en miljörond. BUH samt CFH är de första verksamheter som är klara med sin miljörond. Nästa miljörond sker via en framtagen turlista för återstående verksamheter. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
14 Aktivitet 4 GEMENSAMT (Workshop) Miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner ska implementeras i tillämpliga delar. Samtliga verksamhetschefer Flertalet verksamheter har planerat och genomfört aktiviteter för att i tillämpliga delar implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner. Miljöronder är utförda eller inplanerade för varje verksamhet. Verksamheterna är följsamma till den så kallade klimatlistan vid inköp med mera. Utbildning/information till verksamheterna sker via regionens miljöcontroller samt lokala miljöombud. Exempel på aktiviteter i verksamheterna är källsortering av plast samt utfasning av engångsbatterier, inköp av elcyklar, uppmuntran av medarbetare att öka användandet av cyklar och åka kommunalt samt uppmuntran till alternativa möten till exempel via videokonferens, Skype och Adobe connect. 5.2 Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande En viktig uppgift för hälso- och sjukvården i det hälsofrämjande arbetet är att stödja alla länsinnevånare till att utveckla en egen hälsokompetens. Övergripande mål Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Aktivitet 5 GEMENSAMT Mål och aktiviteter i Regionens folkhälsoplan ska i tillämpliga delar integreras. Samtliga verksamhetschefer med stöd av verksamhetsutvecklare AUD, CFH, OT, SC, VUH har en aktivitetsplan som beskriver aktiviteter utifrån folkhälsoplanen. BUH har en aktivitetsplan som beskriver hur de ska stärka kunskapen hos medarbetare vid BUH om hälsa och livsvillkor hos barn med funktionsnedsättning. Finns en sammanställd rapport Mål och aktiviteter i folkhälsoplanen för Habilitering och hjälpmedels verksamheter där alla verksamheter lämnat in sina aktiviter som följer folkhälsoplanen. BUH har beslutat att fokusera på sömn som en viktig del i en bra hälsa och förebygga ohälsa. På OT hålls bland annat bemötanderiktlinjen aktuell, brukarråd genomförs 4 ggr/år, fokus på samverkan med remittenter och följsamhet till hygienriktlinjer. SC har haft flera olika gruppverksamheter riktade till olika patientgrupper där bland annat fysisk aktivitet, levnadsvanor och livsomställningsmodellen har tagits upp. CFH fokuserar framför allt på målområde 1 (delaktighet och inflytande i samhället) och 6 (hälsofrämjande hälso- och sjukvård) i folkhälsoplanen. De lägger också stor vikt vid målområde 5 (miljö och produkter). Inom målområde 1 arbetar CFH mycket med bemötandet samt förutsättningar för människor med funktionsnedsättningar att leva ett självständigt liv. De arbetar särskilt med möjligheten till social och kulturell delaktighet. Inom målområde 6 arbetar de vidare med livsstilsfrågorna och lägger även stor vikt vid undersökandet och en jämlik och hälsofrämjande vård. 14 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
15 Aktivitet 6 Antal/ andel av pågående vårdåtaganden, som fått information om hur patienterna själva kan påverka sin hälsa för att förebygga skada eller sjukdom, ska redovisas via KVÅ-koder. Verksamhetschef för BUH och VUH med stöd av utvecklingschef 113 patienter har fått information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga skada eller sjukdom. 5.3 Hjälpmedel för delaktighet i samhällslivet Habilitering och hjälpmedel levererar personliga hjälpmedel till medborgare med syn-, hörsel-, rörelse-, kommunikations- och kognitionshinder. Det finns förskrivare både inom region Örebro Län och i länets kommuner som skickar in önskemål om konsultationer utifrån bedömningar av patienters behov. Aktivitet 7 Kunskap ska spridas i hälso- och sjukvården om alternativa kommunikations-möjligheter. Områdeschef för Habilitering och hjälpmedel med stöd av styrgruppen för AKK Styrgruppen för AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) har haft regelbundna träffar under I oktober anordnades den årliga AKK-utbildningen på CFH med ett 20-tal deltagare. Den fick som vanligt ett mycket gott betyg och hade, förutom deltagare från Habilitering och hjälpmedel, även deltagare från Geriatriska kliniken, Medicinska kliniken och Psykiatrin. Det är en fortsatt utmaning att sprida information om denna utbildningsinsats till övriga hälso- och sjukvården. Aktivitet 8 GEMENSAMT Aktiviteter ska genomföras för att öka livskvaliteten tack vare förskrivet hjälpmedel genom förankring, information och delaktighet för att nå en gemensam målbild. Verksamhetschef för CFH, OT, SC, AUD med stöd av verksamhetsutvecklare Diskussion med medarbetare från Örebro Universitet, Universitetssjukvårdens forskningscentrum och Habilitering och hjälpmedel genomfördes under april. En arbetsgrupp bildades som arbetade fram frågor som diskuterades i brukarföreningarna och på brukarråd. Information och utbildning behöver förbättras och säkerställas för patienter, boendepersonal, assistenter, närstående, förskrivare och andra professionella. Informations- och utbildningsinsatserna bör gemensamt utvecklas av Region Örebro Län och kommunerna i Örebro Län. En idé kan vara att skapa ombud på boenden för olika behovsområden inom hjälpmedel för att bättre bevaka patienter med nedsatt kognitiv förmåga och deras intressen. Kanske kan arbetsterapeuter som är förskrivare i kommunen arbeta efter behovsområden istället för geografiska områden, för att på så sätt öka kompetensen. Genom ersättning för resa till hjälpmedelsmässor för de personer som deltar i brukarråden som representanter för olika föreningar, ökar delaktigheten och de kan sprida information till sina medlemmar. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
16 Slutligen framfördes att förskrivna hjälpmedel ger en ökad livskvalitet i de allra flesta fall, många är nöjda med den service och hjälp de får vad gäller sitt hjälpmedel. 5.4 Patientsäker vård Habilitering och hjälpmedel ska fokusera på insatser för kunskapsstöd, kompetensutveckling samt flödes- och kvalitetsarbete, där bemötande, delaktighet och inflytande stärks. Aktivitet 9 GEMENSAMT (Utbildning/workshop) Identifiera och visualisera verksamhetens vård- eller verksamhetsprocesser samt kartlägga och påbörja förbättringar i en av dessa. Samtliga verksamhetschefer med stöd av utvecklingschef. Varje verksamhet har utbildat processledare som fått i uppgift att leda utvecklingsarbetet. Aktiviteten har genomförts enligt plan och samtliga verksamheter har identifierat och visualiserat verksamhetens vårdeller verksamhetsprocesser samt kartlagt en process i respektive verksamhet. Processmått är framtagna och processförbättringar är identifierade. Aktivitet 10 Revidera habiliteringsprogram för personer med utvecklingsstörning Verksamhetschef för VUH med stöd av utvecklingschef Programmet är i dagsläget ute på en sista remissrunda och kommer att bli helt klart i januari Aktivitet 11 En plan ska tas fram och aktiviterer genomföras i enlighet med resultatet av den uppföljning/ utvärdering av riktlinjen 10-steg från ungdom till vuxen som genomförts 2014 och Verksamhetschef för BUH och VUH med stöd av verksamhetsutvecklare Revidering av 10- steg från ungdom till vuxen är gjord, denna rutin heter nu Övergångsprocess från BUH till VUH och är uppdelad i 10 steg. Det finns även en övergripande processbeskrivning av rutinen Processbeskrivning för övergången från Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) till Vuxenhabiliteringen (VUH). Dokumenten är inlagda i Platina och finns på intranätet. Kvarstår arbete med implementering i personalgrupperna. Aktivitet 12 Modell för kvalitetsutveckling av teckenspråks- och skrivtolkning ska tas fram samt hur den ska implementerats i verksamheten. Verksamhetschef för TC Verksamheten har inventerat de system som finns inom området nationellt och internationellt. Nuvarande system har sin uppkomst i USA och modifierats för Tolkcentralens uppdrag vardagstolkning. 16 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
17 Ett underlag för utvärdering av teckenspråkstolkars hantverk har tagits fram av verksamhetens utvecklingsledare. Arbetssättet har kommunicerats i verksamheten. Ca 150 videoinspelningar har gjorts och som sedan utgjort underlaget för individuell utveckling av tolkning till teckenspråk. Arbetssättet tillämpas och kommer att vidareutvecklas. Arbetsmodellen har kommit att innebära att utvecklingsinsatser genomförts på områden där förbättringar kunnat göras i större grupper. Modellen används vid rekrytering samt i det dagliga kvalitetsarbetet gällande hantverket. Intresse för modellen har visats från andra tolkverksamheter. Aktivitet 13 Vårdprogram för barn och unga med cochlea implantat (CI) ska implementeras. Verksamhetschef för BUH och AUD Vårdprogrammet för barn och unga med cochlea implantat (CI) är implementerat. Barn och unga över 12 år har börjat genomföra sina CI-kontroller i Region Örebro län i nära samverkan med HDV (Hörsel och dövverksamhet, BUH). Regelbundna videomöten har införts tillsammans med Huddinge, AUD och HDV för att stärka samarbetet vad gällande barn och unga med CI. Aktivitet 14 GEMENSAMT En riktlinje för hur ny kunskap förs in i verksamheten och hur gammal kunskap fasas ut ska tas fram. Verksamhetschef för BUH och VUH med stöd av utvecklingschef. En riktlinje har inte tagits fram. Initiativ till ett samlat grepp i frågan har tagits inom Hälso- och sjukvården vilket medfört att vi avvaktat med aktiviteten. Nyckelpersoner från verksamheter och ledningsstöd har deltagit i Mini- HTA utbildning. Aktivitet 15 Verksamheter och ledning ska systematiskt identifiera och analysera orsaker till risker och skador/vårdskador. Minst 5 risk- eller händelseanalyser ska genomföras. Samtliga verksamhetschefer med stöd av utvecklingschef Under året har 4 riskanalyser genomförts enligt följande: 1. Risker som uppstår vid genomförande av individuell habiliteringsplan på Vuxenhabiliteringen. 2. Risker som uppstår vid driftavbrott i hjälpmedelsystemet Sesam2. 3. Risk att hörselrehabilitering blir fördröjd eller uteblir på grund av brister i remisshantering på Audiologiska kliniken. 4. Remisshantering Ortopedteknik. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
18 Aktivitet 16 Antalet rapporterade avvikelser till Platina har ökat till minst 700. Samtliga verksamhetschefer med stöd av verksamhetsutvecklare Antal till Platina rapporterade avvikelser - Hela Hab Ackumulerat över året Målvärde 2016: minst 700 rapporterade avvikelser jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Under året har 693 avvikelser rapporterats inom hela Habiliteringen vilket innebär att målnivån för året uppnåtts. Bilden visar också att antalet rapporterade avvikelser ökat i antal för varje år som gått sedan Flest avvikelser har under året rapporterats av AUD tätt följd av CFH och VUH. AUD, VUH och BUH har ökat sin rapportering av antalet avvikelser i förhållande till CFH, SC och TC har minskat sin rapportering. OT ligger kvar på samma nivå som tidigare år. Antal rapporterade avvikelser per medarbetare och verksamhet under ,9 2,7 2,2 1,8 1,5 0,95 Audio Cfh Sc Vuh Ot Buh Antal rapporterade avvikelser per anställd visar att AUD, CFH och SC rapporterat över 2 avvikelser per anställd. VUH och OT mellan 1-2 stycken. BUH strax under 1 avvikelse per anställd. 18 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
19 TC registrerar själva avvikelser avseende vardagstolkning, dessa är inte inkluderade i Antal till Platina rapporterade avvikelser- Hela Hab. 277 avvikelser gällande vardagstolkning har rapporterats Vanligaste avvikelsen är inställt på plats med 38 % av de totala avvikelserna som är rapporterade i år. Nedan är statistik för avvikelser i relation % avseende vardagstolkning på TC. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
20 Aktivitet 17 Sammanställning, analys och lärande av förbättringar som vidtagits som ett resultat av minst 80 mottagna förslag och klagomål från patienter, närstående och personal Samtliga verksamhetschefer med stöd av utvecklingschef Det har inkommit 61 förslag och klagomål direkt från patient till verksamhet och från Patientnämnden har det inkommit 7 ärenden. Totalt 68 ärenden har inkommit. Några exempel: Patient behövde läkarintyg för att få aktivitetsersättning, ärendet bollades mellan Vuxenhabiliteringen och vårdcentralen då ingen vill ta ansvar för att skriva ett sådant intyg. Det finns ett samverkansavtal mellan Vuxenhabiliteringen och Primärvården som bl.a. reglerar ansvaret för intygsskrivning, trots det har det inte fungerat i det aktuella fallet. För att lösa problemet har dialog påbörjats mellan Vuxenhabiliteringens ledning och primärvårdsledningen, område Örebro- Södra länsdelen. Till Ortopedteknik i Lindesberg lämnades en synpunkt att det var överhörning mellan mottagningsrum och väntrum. Åtgärd, dörren mellan mottagningsrum och väntrum har bytts. Synpunkt har inkommit avseende skyltningen till Ortopedteknik V- huset USÖ. Gällande utomhusskyltning till V-huset togs kontakt med Elisabeth Windht- Forsberg. Översyn gjordes av den tillfälliga skyltningen och den permanenta skyltningen. Problem med den tillfälliga skyltningen finns kvar. Skyltning saknas från B- till V-huset längs ån samt är otillräcklig från Norra Greve Rosengatan. Hur den framtida permanenta skyltningen kommer att bli finns ingen återkoppling om. 20 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
21 Aktivitet 18 (Uppdrag 6 patientsäkerhet HS) Verksamheterna ska uppnå följsamhet till basala hygien- och klädriktlinjer (BHK) motsvarande 100 %. Implementeringen av hygienronder ska påbörjas. Samtliga verksamhetschefer Följsamhet till BHK-reglerna i alla steg - Hela Hab Målvärde 100 % följsamhet Verksamheterna uppnår inte årets målsättning. Sett över tid har resultatet blivit bättre. Vårens resultat är bästa resultatet sedan mätningarna började. Höstens mätning visar en 70 % följsamhet, en tillbakagång från föregående resultat. Resultatet visar att variation finns, vilket visar att arbetet med de vårdrelaterade hygienfrågorna ännu inte är stabilt, men en bit på väg. Arbete kvarstår. Sett till enbart hygienreglerna kan man se att följsamhet är mer stabil med en svag ökning till 90 % under höstens mätning. Förbättringsområden handlar om att desinficera händer före och efter patientkontakt, användning av handskar och förkläde. När det gäller följsamhet till klädregler är följsamheten 74 %, ett försämrat resultat sedan våren. Förbättringsområden är arbetsdräkt, frånvaro av smycken och uppsatt hår. Alla verksamheter genomför mätningarna enligt planering. CFH har i årets mätningar full följsamhet. Övriga verksamheter har inte det och har ett försämrat resultat vid höstens mätning. Under året har arbete pågått i verksamheterna med att iordningställa så att medarbetare i vårdtagarnära arbete har de arbetskläder som beslutats. Angående att implementering av hygienrond ska påbörjas i verksamheterna: - På OT genomfördes en förenklad hygienrond tillsammans med hygiensköterska Efter ny kontakt med hygiensköterskan bedöms att OT har en god hygienisk standard i den verksamhet som bedrivs. Ingen hygienrond behövs ännu. - På AUD är hygienrond av hygienombud på kliniken planerad. Hygienrond med hygiensjuksköterska sker vart fjärde år. - På VUH ansvarar hygienombud för implementering av hygienrond. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
22 5.5 Jämlik och jämställd vård Av länets befolkningsundersökningar framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Hälsan är ojämlikt fördelad såväl mellan kommunerna i länet som inom kommunerna. Alla oavsett kön, ålder eller minoritetstillhörighet ska ha tillgång till likvärdiga insatser i vården. Det innebär att samtliga verksamheter ständigt måste beakta hur patienter och deras anhöriga bemöts. Aktivitet 19 Metodhandboken för jämställdhetsarbete är framtagen och ska göras känd inom Region Örebro län och nationellt. Verksamhetschef för CFH och SC med stöd av områdesekonom Metodhandboken presenterades nationellt på Jämställdhetsdagarna i Malmö samt på olika ledningsgrupper och politiska styrelser inom Region Örebro län. Inom Habilitering och hjälpmedel har ledningsgruppen fått en genomgång av metodhandboken och böckerna delades ut till samtliga medarbetare. En del verksamheter genomförde olika aktiviteter utifrån metodhandboken på sina planeringsdagar och har gett information till sina brukarråd. Aktivitet 20 GEMENSAMT Ett utökat brukarråd med tema jämställda hjälpmedel ska genomföras som pilot inför Verksamhetschef för OT, SC och CFH med stöd av områdesekonom I maj genomfördes ett utökat brukarråd med tema Jämställda hjälpmedel. Under hösten 2015 och våren 2016 har ett projekt kallat Jämställda hjälpmedel genomförts på CFH. Brukarrådet fick en redovisning av projektets resultat. Representanterna tog med rapporten till sina respektive föreningar för fortsatt spridning. Föreningarna erbjöds kunna få en föredragning av projektledarna. 5.6 Patientfokuserad vård All vård ska ges utifrån den enskilde individens behov, med god kvalitet och gott bemötande. Från 2015 stärktes patientens ställning genom den nya patientlagen. Ett arbete pågår på regional nivå för att möjliggöra att synpunkter och klagomål kan inhämtas via webben. Aktivitet 21 En patient/brukarenkät ska genomföras. Samtliga verksamhetschefer förutom FAM Enkäten skickades ut under november. För patienter från SC gjordes telefonintervjuer. På grund av låg svarsfrekvens inom vissa verksamheter har svarstiden förlängts och svar presenteras i slutet av februari/början av mars. 22 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
23 Aktivitet 22 GEMENSAMT Barns hälsa ska främjas genom ökad kunskap om vikten av sömn. Verksamheterna ska genomföra minst en aktivitet. Samtliga verksamhetschefer med stöd av verksamhetsutvecklare och barnnätverket Barnnätverket som består av barnombud från alla av Habilitering och hjälpmedels verksamheter har med hjälp av verksamhetsutvecklare samt kommunikatör från ledningsstöd har tagit fram en bok om sömn Lilla sömnboken, när jag ska sova. Boken innehåller tips och råd om vad barn kan göra för att somna lättare. Den vänder sig framför allt till yngre barn med funktionsnedsättningar och innehåller lättläst text, bildstöd och kommer även i en version med punktskrift. FAM informerar om barns hälsa och kopplingen om vikten av sömn. På BUH planeras flera utbildningstillfällen om sömn under våren -17. Aktivitet 23 Barnkonventionen ska integreras i verksamheterna. Samtliga verksamheter ska ta fram en plan samt genomföra och redovisa aktiviteter som stödjer förverkligandet av barnkonventionen. Samtliga verksamhetschefer med stöd av verksamhetsutvecklare och barnnätverket Alla verksamheter har en plan eller rutin för att förverkliga barnkonventionen på respektive verksamhet. BUH har en lokal rutin/aktivitetsplan där de bland annat arbetar med information om barnnätverket, sömnboken, barnombudens uppdrag och har litteratur om barnkonventionen. Information om barnkonventionen har getts på introduktionsutbildningarna. De har även Barn- och ungdomsråd och tre barnombud som deltar i barnnätverket. Barnombuden har besökt barnrättsdagarna som därefter har delgett information till medarbetare i verksamheten. På FAM följer barnombudet den plan och aktiviteter som är framtagen för verksamheten bl.a. genom deltagande i barnnätverket, lyfter frågor som rör barnkonventionen samt diskuterar artiklar som rör barn på APT samt deltar i Barnrättsdagarna. VUH har tre barnombud samt deltar i barnnätverket. Barnombuden har arrangerat en kurs för barn till föräldrar med funktionsnedsättning vilket varit uppskattat. SC deltar med barnombud i barnnätverket. De har även en kompisklubb för ungdomar med svår synnedsättning eller blindhet som träffas och är delaktiga i val av aktiviter och samtalsämnen. AUD Har tagit fram en ny IHP-blankett för att stärka barn och ungdomars delaktighet utifrån barnkonventionen. De har även tagit fram en ny kallelse med bilder samt bilder för att använda under besök med barn. Det finns även en docka som kan användas vid hörselmätning. OT följer sin framtagna plan med aktiviter som är presenterad för alla medarbetare. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
24 CFH har en plan för integration av barnkonventionen och har påbörjat arbete för att revidera den. TC har en rutin för att säkerställa barns delaktighet och inflytande vid kontakt med verksamheten. De har ett barnombud som deltar i barnnätverket och barnombudet har i uppdrag att informera och utbilda all nyanställd personal om barnkonventionen. Aktivitet 24 VUH och BUH ska vara delaktiga T-SUF och utveckla samarbetet i vårdkedjan för att anpassa stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning. Redovisa framtagen aktivitetsplan. Verksamhetschef för VUH och BUH Ett nätverk finns som kallas T-SUF (T=Örebro, Samverkan-Utveckling-Föräldraskap). Detta nätverk utökas under 2017 med personer från kommunala verksamheter utsedda av utvecklingsgruppen för Barn och unga. Revision av T-SUF Samverkansguide ska göras i detta nätverk. Den reviderade guiden ska sedan gälla alla kommuner i länet. Första mötet sker på VUH. 5.7 Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå uppsatta kvalitets- och tillgänglighetsmål. Hälso och sjukvården i Region Örebro läns ska följa nationellt fastställda riktlinjer. Aktivitet 25 Goal attainment scale (GAS) ska användas för att mäta effekt/ nytta av behandlingsinsatser. Verksamhetschef för VUH och BUH med stöd av verksamhetsutvecklare En metodbok om GAS togs fram i början av året där personal kunde hämta kunskap och inspiration om GAS skalor för att själva skapa GAS skalor i behandlingsarbetet. Ett möte har genomförts med Örebro universitet för att tillsammans med dem skapa en utbildning för personalen om GAS, utbildningen blev sen tyvärr inställd på grund av hög arbetsbelastning på Universitetet. Ny kontakt togs senare under hösten med en expert inom GAS från Region Gävleborg och utbildning om GAS planeras under På VUH används GAS i tillämpliga ärenden av arbetsterapeuter och logopeder. Aktivitet 26 GEMENSAMT Analysera möjligheter att ta fram modell för att bedöma effekt/nytta av förskrivna hjälpmedel. Verksamhetschef för AUD, OT och SC med stöd av utvecklingschef Det finns ingen enhetlig metod idag för att bedöma effekt/nytta av förskrivna hjälpmedel vid de tre verksamheter som har studerats inom Habilitering och hjälpmedel. Audiologen och Syncentralen har fungerande system med olika metoder för att bedöma och utvärdera sin verksamhet. Ortopedteknik 24 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
25 använder inte någon enhetlig metod. Där är det, enligt verksamhetschefen, möjligt att införa en metod men det kommer att ta en del av nuvarande resurser för att införa en sådan utvärdering. Slutsatsen är att det finns möjlighet att ta fram en modell för att bedöma effekt/nytta av förskrivna hjälpmedel. Förutsättningen är att man är överens om vem som ska avgöra nyttan och hur det görs på bästa sätt. En fullständig slutrapport om denna aktivitet finns skriven av Liselotte Hermansson. Aktivitet 27 Effekt-nytta av förskrivna hjälpmedel ska mätas genom metoden/instrumentet AEN (Angelägenhet-Effekt- Nytta) för minst två ISO-koder. Verksamhetschef för CFH AEN är infört för eldrivna rullstolar, ISO kod , och Systemet är uppsatt så att registreringarna är igång. 5.8 Hög kvalitet Effektiv vård betyder även att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används. Aktivitet 28 Andelen aktualiserade som tackat ja till deltagande i föräldrastöd bas, HabQ har ökat under året. Verksamhetschef för BUH Andelen som tackat ja till deltagande i föräldrastöd bas, HabQ har ökat sen tidigare år. Det är ovanligt att aktualiserade tackar nej till deltagande. Aktivitet 29 Resultatet ska höjas utifrån 2014 års resultat i CPUP angående antalet barn som är (1) registrerade och (2) antalet registreringar angående knäextension. Verksamhetschef för BUH Båda värdena visar ett högre antal vid mätning 2015 jämfört med Antalet deltagare har ökat till 102 stycken (tidigare antal var 93 st.) >90% av alla barn 0-16 år skall ha gröna eller gula mätvärden för knäextension, BUH:s siffror visar klart över 90 % närmare 95 %. Aktivitet 30 Data från barnregistret, hörselbron och gravt hörselskadade ska analyseras. Verksamhetschef för AUD Av analysen framkom att behov av ökad täckningsgrad och införande av rutin för återkoppling till Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
26 vårdgivarna behöver införas. Detta står med som aktivitet i verksamhetsplanen för Aktivitet 31 KVÅ-koder ska användas i journalen för att registrera innehållet i de åtgärder som genomförts till patienterna. Verksamhetschef för BUH, VUH, AUD, CFH och SC med stöd av utvecklingschef Aktiviteten är genomförd i aktuella verksamheter. De yrkeskategorier som har vårdkontakt påbörjade införandet av registrering av KVÅ- koder i journalen under maj. 5.9 Tillgänglighet Tillgänglighet är en viktig kvalitetsfråga för hälso- och sjukvården som är beroende av hög effektivitet. Utveckling av e-tjänster förenklar kontaktvägar, men vi ska intensifiera arbetet för att åstadkomma enkla och trygga vägar för personlig kontakt och korta väntetider till såväl besök, undersökningar som till olika behandlingar. Aktivitet 32 Patienter har tagits emot för 1:a besök och för re/habilitering inom tidsgränsen för vårdgarantin (90 dagar) Samtliga verksamhetschefer förutom TC Bilden visar det aktuella väntelisteläget från den planerade väntelistan med tre olika staplar: Det totala antalet i kö. (vinröd) Det totala antalet väntande över 90 dagar där de av medicinsk orsak väntande (mov) tagits bort. (lila) Det totala antalet väntande över 90 dagar där de av medicinsk orsak väntande (mov) och den patient valda väntan (ppv) tagits bort. (beige) Stapeln i beige visar antalet i kö och som verksamheterna inte planerar att kunna hantera inom de 90 dagarna. 26 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
27 Antal personer Habilitering och hjälpmedel tillgänglighet Totalt antal i kö Varav totalt antal >90 dagar exk mov Varav antal >90 dagar exkl pvv, mov Av bilden framgår att: FAM, BUH, OT har klarat att ta emot sina väntande patienter för ett första besök inom 90 dagar. SC och VUH har inte klarat av det fullt ut, men har bara ett fåtal väntande över 90 dagar AUD samt CFH, har inte klarat av vårdgarantin och har många väntande över 90 dagar. Dessa två verksamheter arbetar med förbättringsarbete med fokus på att korta väntetiderna. Jämfört med samma statistik för verksamhetsåret 2015 så ses förbättringar framför allt för OT som hade 140 på väntelistan exkl. pvv, mov mot nuvarande siffra som visar 0. Region Örebro län Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: (40)
28 Aktivitet 33 Egen vårdbegäran ska införas. Verksamheterna ska redovisa andel av egen vårdbegäran i det totala remissflödet. Samtliga verksamhetschefer förutom TC och SC Egen vårdbegäran har införts på samtliga aktuella verksamheter. CFH har egen vårdbegäran enbart på Alternativ telefoni och OT har det gällande skoinlägg. Andel % egen vårdbegäran av det totala remissflödet, , ,7 3,6 3,5 0 AUD VUH BUH CFH OT Bilden visar att AUD samt VUH har flest andel egen vårdbegäran av det totala remissflödet. OT: Hur stor andel i % för egen vårdbegäran gällande det totala remissflödet för enbart skoinlägg går inte att ta fram. CFH: Hur stor andel i % för egen vårdbegäran gällande det totala remissflödet för enbart Alternativ telefoni går inte att ta fram. Aktivitet 34 Barn och unga ska erbjudas behandling i enlighet med den förstärkta vårdgarantin. Verksamhetschef för BUH BUH har uppfyllt kravet att erbjuda första besök inom 30 dagar under verksamhetsåret. Detta gäller barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aktivitet 35 Tillgängligheten ska öka av genomförda återbesök inom medicinska måldatum. Resultatet ska visa att minst 90 % av patienterna har få sitt återbesök inom medicinskt måldatum. Verksamhetschef för SC och AUD AUD: 68 % av patienterna har fått sitt återbesök inom medicinsk måldatum. SC: 65 % patienterna har fått sitt återbesök inom medicinsk måldatum. 28 (40) Verksamhetsberättelse 2016 Författare: Lisa Lann Datum: Region Örebro län
Verksamhetsplan 2016 Tolkcentralen
Rapport Datum: 2016-01-15 Författare: Magnus Sjögren och Marie Matérne Verksamhetsplan 2016 Tolkcentralen Habilitering och hjälpmedel Version: Slutlig Verksamhetsplan 2016 Habilitering och hjälpmedel Marie
Rapport Datum: Författare: Marie Matérne Lisa Lann. Verksamhetsplan Habilitering och hjälpmedel
Rapport Datum: 2017-01-09 Författare: Marie Matérne Lisa Lann Verksamhetsplan 2017 Habilitering och hjälpmedel Verksamhetsplan 2017 Habilitering och hjälpmedel Marie Matérne och Lisa Lann 2017-01-09 Innehåll
Verksamhetsplan Centrum för hjälpmedel
Verksamhetsplan 2017 Centrum för hjälpmedel Verksamhetsplan 2017 Centrum för hjälpmedel Ledningsgruppen genom Eva Sund 2017-01-10 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Habilitering och hjälpmedels uppdrag...
Innehåll 1. Inledning Vision, Värdegrund och Kvalitetspolicy Värdegrund Mål och Aktiviteter... 3
Tolkcentralen Dokumenttyp Dokumentkategori Verksamhetsplaner 1 (12) Dokumentrubrik Upprättat av Upprättat datum Magnus Sjögren Granskat av Utgåva Reviderat datum 2015-01-15 Verksamhet Godkänt av Giltigt
VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk
Hörsel Syn Tolk VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Våra fem servicelöften 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig
Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens
Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora
Verksamhetsplan 2014
Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning
Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten
Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten RPB 2019-2021 Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Fem målområden Inkluderande invånare/patienter Skapa trygghet,
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Tillgänglig och anpassad information inom landstinget. Carin Bergman, kommunikatör
Tillgänglig och anpassad information inom landstinget 20151029 Carin Bergman, kommunikatör Agenda Vad menar vi med tillgänglig respektive anpassad information? Hur jobbar vi med tillgänglig och anpassad
VERKSAMHETSPLAN TILLGÄNGLIGHET OCH ETT GOTT BEMÖTANDE SKAPA VÄRDE FÖR PATIENTEN
& Hälsas verksamhetsplan 2017-2018 följer Västra Götalandsregionens övergripande verksamhetsplan (förändringsagenda) för hälso- och sjukvård. VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 TILLGÄNGLIGHET OCH ETT GOTT BEMÖTANDE
Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Verksamhetsplan Version. Specialitetsråd Funktionshinder. Arbetsgrupp: SYN
Verksamhetsplan 2018 Specialitetsråd Funktionshinder Arbetsgrupp: SYN 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 4 3 (5) 1. Uppdrag och möten under året
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Avtal med Habilitering & Hälsa 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Karin Gidlöf Wuttke Planerings- och utvecklingsstrateg 0705-37 37 07 Karin.Wuttke@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-02-23 Dnr 1700820 1 (6) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun
Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun 2016-2019 Antagen av FLG 2016-03-16 Reviderad och godkänd av administrativ chef 2018-05-28 Marita Aronsson, verksamhetsutvecklare 2018-05-28 1 (6) Handlingsplan
Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Indikator Riktvärde Aktivitet Ansvarig. Ett lokalt vårdprogram för barn med CI (Cochleaimplantat) har tagits fram och implementerats.
Sidan 15 av 30 4.1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Mål Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patientens/brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst
Folktandvårdens VP-arbete för Lägesrapport
Folktandvårdens VP-arbete för 2016 Lägesrapport 2015-10-19 Utmaningar Folktandvårdens VP 2016 Asyltandvården Rekrytering Arbetsmiljö Vårdprocesserna Ekonomin Hållbar utveckling Folktandvårdens mål: Minskad
Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Karin Gidlöf Wuttke Planerings- och utvecklingsstrateg 0705-37 37 07 Karin.Wuttke@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-12 Dnr 1601719 1 (6) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden
Uppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning
2015-10-28 1 (6) av handlingsplan 2014-2015 samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning Inledning av handlingsplanen 2014-2015 samt revidering av handlingsplanen
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
HabQ Verksamhetsplan 2017
HabQ Verksamhetsplan Patientperspektiv Ökad öppenhet. Möjlighet att jämföra sig själv med data på gruppnivå Vissa resultat ur HabQ redovisas öppet på internet Antal kvalitetsindikatorer som redovisas i
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017
20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes
1. Nuvarande situation.2
Verksamhetsplan Barn- och ungdomshabiliteringen i Örebro län Sidan 1 av INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Nuvarande situation.2 2. Barn- och ungdomshabiliteringens komplement till verksamhetsplanen för utvecklingsarbete
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014
1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Funktionshinderkonferensen Sammanställning av grupparbeten.
Funktionshinderkonferensen 2017 Sammanställning av grupparbeten. Vilken funktionshinderforskning bedrivs regionalt? Vilka samverkansformer finns? NORRBOTTEN Forskning och innovationsenheten VÄSTERBOTTEN
Vision för specialistområdet habilitering
Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3
Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Strategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Kvalitets och värdegrundsdeklaration
s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland
Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014 DELAKTIGHET JÄMLIKHET RÄTTIGHET sid.1(12) Innehåll Sid Inledning 3 Från vision till verklighet 4 Förutsättningar för full delaktighet på
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013
Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.
Verksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Specialitetsråd Funktionshinder Lena Dahlman, ordförande 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 4 3 (5) 1. Uppdrag och
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Checklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti
Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri
Uppdrag lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri version 1.0 Beslutad av styrgrupp 2018-12-06 1 (7) Dnr: nr 2018-12-07 Lokal närsjukvårdsgrupp psykiatri Bakgrund Vårdsamverkan Fyrbodal som geografiskt omfattar
RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter
1 (5) Upprättare 2017-11-27 Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Specialitetsråd Funktionshinder Gunilla Lillhager, ordförande 2017 2 (5) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte...
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...