KÄNSLORNAS HANDBOK. Sättfilen Känslornas copy.indd

Transkript

1 KÄNSLORNAS HANDBOK Sättfilen Känslornas copy.indd

2 Sättfilen Känslornas copy.indd

3 PERTTI SIMULA KÄNSLORNAS HANDBOK Sättfilen Känslornas copy.indd

4 notis Pertti Simula, 2015 ansvarig utgivare: Notis omslag: Angelika Roos tryckeri: Printon Printing House Ltd, Estland ISBN: Sättfilen Känslornas copy.indd

5 Människan och gemenskapen INNEHÅLL DEL 1. VAD ÄR EN MÄNNISKA? 1.1 Människobilden Vi har frihet att känna och tänka men begränsad frihet att handla Det jag ser hos andra finns på något sätt också hos mig själv Det jag gör med en annan, det gör jag med mig själv i mitt inre Jag är medveten, alltså finns jag Ont kan endast botas med gott Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet 1.2 Mänskliga rikedomar Mänskliga hämningar Andlighet och livsenergi Personlighetens utveckling 72 DEL 2. METODER FÖR MÄNNISKOKÄNNEDOM 2.1 Människosyn Bekräftande samtal Handledning genom positiv motivation Terapi Gruppterapi och grupprocess Den terapeutiska gemenskapen 108 Sättfilen Känslornas copy.indd

6 DEL 3. EN HANDBOK FÖR DITT LIV 3.1 Hur du lär känna dig själv Självkännedom och självförtroende Var medveten om dina känslor Vi är varandras inre speglar Hur ska man se på det traumatiska? Att vara eller inte vara svårigheten att uttrycka sig Hur är du uppfostrad? Varför är kärlek så svårt? 3.2 Att bemöta känslor Är du ett offer för dina känslor? Hur ska man bemöta negativa känslor? Alltför snäll eller ansvarskännande Hur undviker man att bli sårad? 3.3 Att hantera stress Människan är en helhet av det psyko-soma-sociala Sund och osund stress Att vilja är att stressa sig Symtom är nyttiga larmsignaler Hur hanterar man stress? 3.4 Att behandla beroende Ingen vill vara beroende Jämför fördelarna med beroende och icke-beroende Individuell behandling Självkännedom med hjälp av kamratstöd Sättfilen Känslornas copy.indd

7 DEL 4. EN HANDBOK FÖR GEMENSKAPEN 4.1 Arbetsro och motivation i skolan Vad är skolans syfte? Lärare känn dig själv Vad motiverar en människa? Hur bemöter man en problemelev? Hur hanterar man en orolig klass? Hur skapar man arbetsro? Lärarens verktygslåda 4.2 Att hantera mobbning Hur förebygger och hindrar man mobbning? Hur bemöter man mobbaren och den mobbade? Baktaleri Hur hindrar man destruktivt agerande? 4.3 Samarbete och arbetsglädje Hur skapas sammanhållning? Medvetet ledarskap Förändringsmotstånd Hur handskas man med konflikter? Kooperativens utmaning förtryckare och förtryckta DEL 5. SUNT SAMHÄLLE SUNDA MÄNNISKOR Bilaga 1 Grundtankarna i conscientiametoden 292 Bilaga 2 Mänskliga rikedomar och hämningar 293 Bilaga 3 Conscientiametodens verktyg 294 Litteratur 295 Sättfilen Känslornas copy.indd

8 MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN Alla människor vill känna kärlek och gemenskap. Vi vill njuta av livet. När vi betraktar himlens stjärnor eller havet blir vi medvetna om alltets oändlighet och vår egen litenhet. Inför naturens skönhet upplever vi skönheten i vårt eget inre. Vi känner oss oändligt viktiga och unika. Alla hoppas vi på kärlek, vi förstår att i kärleken finns lyckan. Att känna kärlek är livets grundkänsla. Kärlek är att vilja det goda och att handla därefter. För att livet ska kännas meningsfullt behöver vi andra människor och gemenskap. Genom andra människor lär vi känna oss själva. Vi är på ett sunt sätt beroende av varandra. Individen mår bra när gruppen mår bra. En sund gemenskap kännetecknas av solidaritet, jämlikhet och gemensamt ansvar, och är förutsättningen för att uppfostran, arbetsliv och social verksamhet ska präglas av rättvisa. Ett sunt samhälle har en välgörande effekt på medborgarna. Varför är det då så svårt med kärlek och lycka? Det goda som människan vill uppnå blir ibland destruktivt. Vi handlar inte alltid så klokt utan orsakar lidande och sjukdom. Till viss del handlar vi självcentrerat, elakt och övermodigt alltså destruktivt gentemot oss själva, våra medmänniskor och omgivningen. Ingen av oss är fullkomlig. Vi lever i en global gemenskap där konkurrens, girighet, ytlighet, egoism och känslolöshet är grundläggande värden i det ekonomiska livet. Dessa värden har stor inverkan på människan, familjerna, skolan, arbetet, kulturen och miljön. De ekonomiska värdena ger näring åt det allra sjukaste hos människan. 10 Sättfilen Känslornas copy.indd

9 Människosläktet är antagligen det enda faktiska hotet mot naturens jämvikt. Det är verkligen inget under att både människorna och naturen protesterar starkt. En förutsättning för personlig utveckling och samarbetsförmåga är att man utvecklar sin psykiska, fysiska och sociala förmåga. En öppen och respektfull kontakt med andra och därigenom med sig själv är viktig, särskilt i yrken där man hela tiden möter människor, till exempel lärare, sjuksköterskor, socialarbetare, läkare, terapeuter, kundrådgivare och chefer. En tydlig människosyn hjälper oss att möta människor, oavsett om de är glada, hjälpsamma, rädda eller aggressiva. Sokrates hävdade att det enda han visste var att han ingenting visste. Ändå kände han att alla människor står i förbindelse med sanningen. Det som behövs är en barnmorska som förlöser sanningen. Sokrates motto var: Känn dig själv! Syftet med den här boken är att skärskåda människan, kollektivet och samhället ur två perspektiv. Avsikten är dels att stärka medvetenheten om rikedomen i att vara människa samt att skapa en idealbild av en kärleksfull gemenskap och ett kärleksfullt samhällssystem, dels att göra oss medvetna om våra hämningar och det sjuka i samhället. Den sociala miljön påverkar individen mycket starkt; i en ojämlik värld mår inte ens friska människor bra. Del 1 lägger grunden för en tydlig människosyn, som fungerar som referensram för resonemanget. Del 2 presenterar de centrala arbetsmetoder som i fortsättningen används för de praktiska syftena. Del 3 behandlar följande teman ur individens synvinkel: självkännedom, att möta känslor, uppfostran, sexualitet, hälsa och stress. Del 4 tar upp kollektivet: arbetsro, motivation, samarbete, mobbning, arbetsglädje och ledarskap. Del 5 skisserar en idealbild av ett friskt samhälle och friska människor. Boken är upplagd som en handbok för att läsaren ska kunna välja det ämne som intresserar mest. Conscientia är detsamma som medvetenhet Bokens sätt att närma sig ämnet kallas conscientiametoden. Ordet conscientia härstammar från latinet och betyder medvetenhet. 11 Sättfilen Känslornas copy.indd

10 Metodens människosyn bygger till stor del på Sokrates tankar. Liknande resonemang finner man också hos Lao Zi och Konfucius och naturligtvis i kristendomen. Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij, den tyske psykoanalytikern Erich Fromm och den österrikiske psykoanalytikern Viktor Frankl har också haft stort inflytande. En av utgångspunkterna är den integrala psykoanalysen, där ordet integral kommer från ambitionen att förena de psykiska, fysiska och sociala dimensionerna. Denna skola grundades av den brasiliansk-österrikiske psykoanalytikern Norberto R. Keppe. Mot denna bakgrund tillämpas kognitiva metoder. I modellen för att utveckla kollektivets struktur har jag tagit exempel från de brasilianska jordlösa lantarbetarnas rörelse MST (Movimento dos Trabalhadores Rurais sem Terra). Rörelsen har omkring en och en halv miljon medlemmar, och den har 30 års erfarenhet av att tillämpa delaktighet, det vill säga direkt demokrati. Rörelsen har inspirerats av bland andra den ryske pedagogen Anton Makarenko, den brasilianske pedagogen Paulo Freire och den frihetsteologi som praktiseras inom den katolska kyrkan. De synsätt som presenteras i boken har jag tillägnat mig under mina 30 år som terapeut, arbetsledare, utbildare och medborgaraktivist. I den här boken försöker jag popularisera den psykodynamiska individualterapin, och utifrån den skapa en kollektiv terapiform, som ingår i en hälsofrämjande social struktur. Förslagen och idéerna i boken siktar mot bästa tänkbara mål. Metodutvecklingen har inte begränsats av funderingar på vad som är praktiskt möjligt eller omöjligt. Jag är mycket tacksam för den inspiration och erfarenhet jag fått, särskilt från alla mina klienter. Jag tackar mina vänner och arbetskamrater: Adalberto Floriano Greco Martins, Ademir Barqueiro, Airton Rubenich, Birgit Lindström, Bo Johansson, Carita Glasgow, Carlota Amado, Claudia Pacheco, Dan Koivulaakso, Elaine Rose, Elisabet Wichel, Emerson Giacomelli, Franscisco Mayer, Helmi Stigell, Ingela Johansson, Janaína Stronzake, Johan Aura, Kerstin Ranthe, Kristiina Alaja, Leif Bodin, Markku Simula, Magnus Westerlund, Marja Kokkinen, Marli Zimermann de Moraes, Moacir Vilela, Pekka Lallukka, Pedro Cristoffoli, Raimo Vainio, 12 Sättfilen Känslornas copy.indd

11 Riitta Wahlström, Salete Souza, Sandra Nunes Rodrigues, Seppo Simula och Tom Johansson. Birgit Lindström och Lisa Johansson vill jag tacka för all hjälp med mina språksvårigheter. Jag är djupt tacksam mot min förra terapeut och handledare Norberto Keppe, som väckte mitt intresse för psykoanalysen, och min far Heimo Simula som alltid med glädje har stöttat mitt arbete. Med åsikter och stöd har också mina döttrar Natasha och Adriana deltagit i skrivprocessen. Ett kärt tack för det. Exemplen i boken är tagna ur verkliga situationer och ur handlednings- och terapisamtal. De är omskrivna så att ingen person kan identifieras. Å andra sidan; ju mer du tycker att texten handlar om just dig, desto bättre är det. Eftersom boken är en handbok har den skrivits i syfte att läsaren ska kunna välja den del som intresserar mest. Därför repeteras en del av innehållet i olika avsnitt. Jag hoppas att boken blir till nytta också för dig som känner dig osäker, trött och sårbar. Man blir svag av att försöka vara stark och säker. Det är befriande att acceptera medvetenheten om sin egen svaghet; den öppnar en förbindelse med den mänskliga rikedomen inom dig. 13 Sättfilen Känslornas copy.indd

12 Sättfilen Känslornas copy.indd

13 1Vad är en människa? Sättfilen Känslornas copy.indd

14 1.1. MÄNNISKOBILDEN Vad är en människa? Hur blir en människa sådan som hon är? Varför förtrycker någon en annan och varför krigar folken? Hur påverkas hälsan av viljan? Varför lider människor fastän allt till synes är bra? På de här frågorna grubblar filosofer, teologer, vetenskapsmän och alla vanliga människor, var och en ur sitt eget perspektiv. Människan vill på sitt sätt väl och handlar som hon tror är bäst. Men när hon är ur balans och kanske känner till exempel avund, då blir det goda ont och det onda gott. En pappa som varit sträng och slagit sitt barn blir illa till mods och ångrar sig. När en mamma har tjatat grämer det henne efteråt. En lärare som argt tillrättavisar en elev har goda avsikter, men ångrar efteråt sin ilska. När man talar illa om en annan kan det kännas som om man njöt av den personens svaghet, men det är inte detsamma som att känna lycka. Då man lyckas med att hämnas en oförrätt känner man kanske en flyktig njutning, men samtidigt känns det inte bra i längden. Jean-Jacques Rousseau (fransk filosof, ) trodde att människan föds god men fördärvas av samhället. Det ligger mycket i det, men jag tror att vi alla föds fysiskt och psykiskt ofullkomliga. Det sjuka samhället är kanske den viktigaste enskilda orsaken till att människor blir sjuka. En människa har tre nivåer: den psykiska, den fysiska och den sociala. Den psykiska nivån: Människan agerar i sin psykiska skepnad, hon tänker (det intellektuella), känner (sinnen, perception) och har en andlig dimension. Hon är medveten om sig själv och 16 Sättfilen Känslornas copy.indd

15 sin omgivning och använder sin vilja när hon handlar. Det andliga är den djupaste dimensionen, ur dess djup styrs känslorna. På en ytligare nivå uppstår tankarna. Det andliga kallas också det metafysiska planet (meta betyder det som är bortom). Den fysiska nivån: Människan växer, rör sig, arbetar, insjuknar, tillfrisknar, utvecklas på det sexuella planet och åldras. Kroppen lever och fungerar. Psyke och kropp har ett nära samband; känsloaktiviteten verkar direkt på de neurologiska och hormonella funktionerna och därmed också på kroppens hälsa eller ohälsa. Människan påverkar sin hälsa så att hon antingen främjar eller skadar den. Den sociala nivån: Redan som foster har människan kontakt med sin omgivning. I livmodern känner och upplever hon vad som sker i omgivningen och mammas sinnesstämningar. Hon föds och påverkas av sina föräldrar, sina närstående och senare alltmera av samhället. All denna kontakt får henne att mogna men också att krympa som människa. Hon är benägen att härma, att tillägna sig sådant beteende som hon uppfattar som vedertaget. När en människa mår dåligt märks det på olika sätt, i form av psykiska symtom, fysisk smärta eller sjukdom, problem med mänskliga relationer eller funktionsstörningar. Orsakerna till svårigheterna är av många slag och anknyter sannolikt till följande delområden: den historiska bakgrunden, det genetiska arvet, den fysiska miljön, samhället och viljan. Viljan är en viktig faktor eftersom den inbegriper frihet och därigenom möjlighet till förändring och frihet. Med sin vilja styr människan sin intellektuella aktivitet, sin känslo- och tankeverksamhet och därmed sitt beteende och sina handlingar. I viljan ingår hoppet om ett bättre liv, också då levnadsomständigheterna förblir oförändrade. Sitt eget förhållningssätt kan man ändra. Förhållningssätt och inställning till livet är en fråga om vilja. Epiktetos (grekisk filosof, f. Kr.) ansåg att det viktigaste med viljan inte är själva saken eller händelsen, utan hur man förhåller sig till den. Människan är medveten om sin existens och sin omgivning, 17 Sättfilen Känslornas copy.indd

16 i annat fall skulle hennes liv sakna mening. I det medvetna ingår både den andliga dimensionen och nivåerna för känslo- och tankeverksamhet. Den enkla figuren ovan beskriver en människa och hur olika begrepp och funktioner placerar sig i helheten. Figuren är till hjälp då man vill utveckla de grundtankar om människan som presenteras längre fram. Ett sammandrag av grundtankarna finns i bilaga 1, där de enkelt kan kopieras och exempelvis placeras på arbetsgemenskapens eller familjens anslagstavla Vi har frihet att känna och tänka men begränsad frihet att handla Viljan är människans frihet att välja förhållningssätt i livets skiftande lägen. Människan är fri i sina andliga val och i sin känslo- och tankeverksamhet. I det avseendet kan ingen kontrollera henne. Men vi måste begränsa våra handlingar; vi får inte göra vad som helst. Det är det psykiska livets ständiga utmaning. Människan ansvarar för sina handlingar så långt hennes frihet sträcker sig. Ett växande barn får hela tiden mera frihet, barnets ansvarsområde blir större. En chef har mera ansvar än en underställd; hon har ju större frihet att fatta beslut. Föräldrar har ansvar för sina barn i den mån de har möjlighet alltså frihet att styra barnets handlande. Ansvar innebär alltså frihet att använda sin förmåga och kunskap i något syfte. En ansvarsfull människa använder sina möjligheter för det allmännas bästa. Ansvar förutsätter frihet och frihet betyder ansvar. Ansvar och frihet har alltså samma betydelse, orden beskriver olika sidor av samma sak. Frågar man sina arbetskamrater vem som vill ha mera ansvar, då tittar alla ner. Frågar man vem som vill ha mera frihet lyfter alla handen. Människor associerar ordet ansvar med krav: måsten, får inte. Det har alltså en negativ klang, medan frihet uppfattas som motsatsen till ansvar. För att unga människor ska lära sig att associera frihet med ansvar och ansvar med frihet, vore det bra om man redan i skolan använde ordet frihet när man talar om ansvar. 18 Sättfilen Känslornas copy.indd

17 Vårt beteende och agerande styrs i hög grad utifrån. Samhällssystemet, lagen och maktstrukturerna sätter gränser för individens handlande. Det som du är tvungen att göra ingår inte i din frihetssfär och därför har du heller inte ansvar för det. Däremot kan du, åtminstone i viss mån, själv välja hur du gör det du måste göra. Tvång och krav eliminerar friheten och därmed också ansvaret. Under sin tid i koncentrationsläger upplevde Viktor Frankl att vakterna kunde bestämma över allt som man fick eller inte fick göra. Han kände sig ändå fullständigt fri i sina tankar och känslor. Till det yttre var han en fånge som saknade frihet, men inombords kände han sig alltjämt fri. Han hade frihet att handla på ett andligt plan, känna, tänka och förhålla sig till sin situation på sitt alldeles egna sätt. Denna medvetenhet om den inre friheten hjälpte honom genom den långa riskfyllda tiden och det svåra lidandet. Det är nödvändigt att styra människans handlande med regler eller lagar som gruppen definierar: Man får inte ljuga, inte slå, 19 Sättfilen Känslornas copy.indd

18 inte döda, man måste hålla sina löften, man måste vara med och upprätthålla samhällets tjänster genom att betala skatt. Men försöker man bestämma över en annan människas psykiska funktioner blir resultatet vanligen inte det avsedda utan tvärtom. Ifall någon exempelvis säger till dig att du inte får vara arg, då ilsknar du verkligen till. Om du måste vara glad försvinner glädjen. Samma sak gäller sömnen. Det går inte att somna när du tänker att du nödvändigtvis borde göra det. Kan du förälska dig på befallning? När man säger Gråt inte till ett barn, får barnet lust att gråta ännu mera. Ett barn som är ängsligt och får höra: Var nu inte rädd i onödan, kan rentav uppfatta det som sårande. Säger man: Ser du inte alls det goda och värdefulla i ditt liv till en person som lider av depression, känner han sig totalt missförstådd. Kräver du spontanitet och självsäkerhet av dig själv, blir du bara än mer betryckt. Order, krav och förbud biter inte på det som sker inom oss. Var och en kan lätt se vilken inverkan psyket har på kroppen. När man är rädd eller känner hat blir ansiktsuttrycket spänt, andningen stannar upp eller blir snabbare, hjärtat börjar bulta, musklerna spänns och händerna börjar skaka. Glädje syns genast i ansiktet. Det heter att ögonbrynen talar. När man känner ångest reagerar det sympatiska nervsystemet med att varva upp och det parasympatiska med att samtidigt bromsa. Det uppstår en kortslutning som är mycket stressande. Livsbejakande känslor som glädje och kärlek balanserar den neurologiska, hormonella och immunologiska aktiviteten och bidrar på så vis till fysisk hälsa. En avslappnande vila är en effektiv medicin som balanserar kroppens fysiologiska funktioner. Detta gäller också i motsatt riktning; kroppen påverkar känsloaktiviteten. Trötthet gör en människa lättirriterad. Tandvärk gör ingen glad utan vanligen reagerar man med misslynthet, alltså en negativ känsla. Också här gäller: Det är inte själva värken som är avgörande utan hur man förhåller sig till den. Det känns självklart att glädje, tacksamhet, intresse, anspråkslöshet och kärlek förlänger livet. En 100-årig brasiliansk lantbrukare intervjuades i en tidning. På bilden som kompletterade 20 Sättfilen Känslornas copy.indd

19 texten satt han på en åsna med sina minst 100 avkomlingar i bakgrunden. Reportern frågade mannen vad som var hemligheten med hans långa liv, och han svarade: Nyfikenhet. Reportern frågade vidare vad mannen vid denna ålder ännu önskade av livet, efter att ha upplevt allt. Gamlingen svarade: Att få börja om från början igen. Vi reagerar utifrån vår vilja. Om viljan är god, är reaktionerna livsbejakande. Är känslorna negativa blir reaktionerna lamslående eller aggressiva. Då jag får beröm för ett gott arbete kan jag känna tacksamhet, men ifall berömmet känns som ett krav kan jag också reagera med olust. Min reaktion vittnar om det som händer inom mig just då. Ifall någon blir förtjust i mig och visar det, kan jag känna rädsla eller bli glad. Försöker någon såra mig kan jag bli stött eller reagera med förvånat intresse och undra varför den personen beter sig så konstigt. Nedanstående grundtanke beskriver detta kortfattat. Intill den finns en metafor och en enkel bildsymbol som stöd för minnet och kommunikationen. Grundtanke Vi har frihet att känna och tänka och begränsad frihet att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar förutsätter frihet. Vi har total frihet att känna, vi är ansvariga för vårt sätt att känna. Friheten är fullkomlig, vi behöver acceptera och respektera eget och andras sätt att känna (glädje, kärlek, rädsla, ilska, skam, sorg ). Vårt sätt att känna påverkar hälsan på gott och ont. Metafor Jag är kapten på min egen skuta. Människan agerar alltså aktivt. Med sin vilja handskas hon med det goda och det onda hon möter. Det är befriande att bli medveten om sitt ansvar. Befrielse är att känna frihet. En människa som intar en offer- eller martyrhållning förnekar sin frihet, alltså någonting mycket grundläg- 21 Sättfilen Känslornas copy.indd

20 gande i sig själv. Hon stänger in sig i det onda som hon lider av. Offerattityden är i själva verket ett större ont än själva problemet. När vi kommer ihåg och är medvetna om detta reagerar vi inte så lätt med att beskylla och fördöma andra människor eller själva livet. Även om min far är orimligt sträng reagerar jag inte med offerattityd utan försöker att så klokt som möjligt anpassa mig till min svåra situation. Jag fördömer inte min far och jag kräver inte att han ska vara på ett annat sätt. Jag försöker så gott det går att undvika onödigt lidande. Jag blir inte bitter, jag ruvar inte på missnöje och hat. I mån av möjlighet försöker jag hjälpa honom att acceptera medvetenheten om sitt problem. Den här grundtanken kan man behandla i arbetsgemenskapen, hemma, i skolan eller i vilken grupp som helst, och till exempel ta upp följande frågor till gemensam diskussion: När du är glad, betyder det då att du har bestämt dig för att vara glad? Blir du sårad om någon försöker förolämpa dig? Vad känner du vanligen då? Blir du kär i en person som kräver att du ska förälska dig i henne? Hur reagerar du? Har din chef/förälder/lärare ett större ansvarsområde än du? Motivera. Varför tror du att människor vanligen gillar frihet mer än ansvar? Vad händer i din kropp när du känner glädje, kärlek, rädsla eller vrede? Beskriv de olika känslornas verkningar. Hur reagerar din kropp på sexuella fantasier? 22 Sättfilen Känslornas copy.indd

21 1.1.2 Det jag ser hos andra finns på något sätt också hos mig själv Alla mänskliga faktorer finns i oss alla. Vi bär på kärlek, mod, ärlighet, glädje, kreativitet, ansvarskänsla det vill säga stora mänskliga resurser. Eftersom ingen av oss är fullkomlig har alla också brister, alltså hämningar i högre eller lägre grad. Hämningar är hinder som begränsar, förnekar och förvränger det rika hos människan. Hämningar är detsamma som neuroser, sjukdomar i människans psyke, och hör till det psykopatologiska. Det betyder att de mänskliga drag som jag ser hos andra också finns i mig; inte på samma sätt eller i samma utsträckning, utan i någon form och i någon mån. Ingen av oss är precis lik någon annan i fråga om någon av faktorerna. Med avseende på det inre är vi ändå varandras spegelbilder. När jag ser på dig förnimmer jag, det vill säga blir medveten om, något som i någon form också finns hos mig. Om du berör mig starkt emotionellt, är det ett tecken på att du är viktig för mig och väcker en betydelsefull insikt i mig. Grundtanke Allt jag ser hos andra finns också hos mig själv på något vis. Eftersom vi har alla mänskliga egenskaper, är vi varandras inre speglar. Din glädje väcker medvetenhet om glädjen i mig. Eller tvärtom, den kan väcka medvetenhet om sorgen i mig. Metafor Vi är varandras inre speglar. En människa som i särskilt hög grad gläder, irriterar eller gör mig betryckt är därför på något sätt min inre spegel, för i henne ser jag ju sådant som får mig att reagera starkt. När din glädje väcker medvetenhet om min glädje, som jag kan reagera positivt på, då smittar glädjen. Ditt högmod och din avund väcker rädsla hos 23 Sättfilen Känslornas copy.indd

22 mig, för jag känner att de kan göra mig medveten om högmodet och avunden i mig själv. Jag kan också reagera negativt på din glädje. Jag vill inte se din glädje eftersom jag själv inte vill känna glädje. Jag försöker undvika dig och talar illa om dig. Din glädje avslöjar min negativa attityd till glädje. Inre spegling fungerar alltså också genom motsatser. Din initiativkraft och flit väcker i mig insikt om min egen passivitet, mitt negativa sätt att förhålla mig till mina möjligheter. Den här grundtanken lättar avsevärt på många spänningstillstånd inom oss. Konflikter och besvärlig personkemi inom familjen och på arbetsplatsen är en viktig möjlighet till självrannsakan och självkännedom. Bottnen går ur ångesten och vreden. Det är oklokt att döma en annan människa för då dömer man samtidigt sig själv. Till och med en mobbad person kan genom sin mobbare bli varse sitt eget förhållningssätt. En mobbad person ger vanligen psykisk makt åt mobbarens ord, som är avsedda att vara kränkande. Han förlamar sin egen handlingsförmåga och söker orsaken till kränkningen hos sig själv, fastän mobbaren i själva verket bär fullt ansvar för sina handlingar. Att acceptera den medvetenhet som väcks genom inre spegling stärker självkänslan, vilket främjar personlig utveckling. Att gå till sig själv i stället för att beskylla andra är ett bevis på ödmjukhet. I orientalisk visdom heter det att Din värsta fiende är din bästa lärare. I en grupp kan man begrunda den inre spegeln med hjälp av följande frågor: 24 Är människor i princip likvärdiga? Om inte, på vilket sätt är de då olikvärdiga? Är människors olika sätt att handla likvärdiga? Om inte, ge exempel. Är det möjligt att du saknar någon mänsklig egenskap, till exempel kärlek, ärlighet, omdöme, glädje, kreativitet? Om ja, vilken i så fall? Sättfilen Känslornas copy.indd

23 Anser du dig vara fullkomlig, alltså felfri, med avseende på någon enda mänsklig rikedom? Om ja, vilken i så fall? Upplever du att dina föräldrar är dina psykiska speglar? Om ja, på vilket/vilka sätt? Har du träffat någon person som gjorde dig så ångestfylld, rädd och arg att du blev alldeles ifrån dig? Beskriv denna person Det jag gör med en annan, det gör jag med mig själv i mitt inre Människans reaktioner och handlingar är följder av det som sker i hennes inre. Den som känner glädje visar det också utåt. Den som är rädd kryper ihop också i sin yttre skepnad. En människa som är arg beter sig aggressivt. Den som gör gott mot andra känner värme och kärlek. Människans beteende och handlingar uttrycker hennes känslor och andliga handlingssätt. Att känna är en verksamhet på känslonivån, jämförbar med tankeverksamheten. När jag gör gott mot en annan människa är det en följd av att jag vill väl och handlar därefter i mitt inre. Kränker jag en annan är det en följd av att jag vill det onda. Jag handlar alltså negativt på den andliga nivån, jag känner vrede och avund och tänker negativa tankar. Denna negativa inre verksamhet verkar främst i mig själv och skadar naturligtvis just mig. Om någon ser ner på dig kan du därför säga: Jag tror att du underskattar värdet av din egen förmåga. När hon ser ner på dig är det ett symtom på en nedvärderande känslo- och tankeverksamhet inom henne. Detta förhållningssätt riktas framför allt mot henne själv, eftersom det finns i henne. Att hon ser ner på dig är ett symtom på att hon underskattar sin egen förmågas värde. Det hon gör mot en annan gör hon i sitt inre mot sig själv. Barn reagerar spontant då någon till exempel kallar dem larviga, och säger: Det är du som är larvig. Larvig är den som kallar andra larviga. Det sägs att det hjärtat är fullt av, det talar munnen. Bibeln uttrycker det så här: Av frukten känner man trädet. Negativa handlingar och sura ord vittnar om en negativ och sur känslo- och 25 Sättfilen Känslornas copy.indd

24 tankeverksamhet och andlig aktivitet. Enligt Sokrates sker människans verkliga tragedi då hon fördärvar sin själ. Den som handlar elakt mot en annan gör sig själv större skada än den hon vill såra. Därför borde vi ha mer medkänsla med den som gör en annan person illa, än med offret. Grundtanke Det jag gör mot andra gör jag även mot mig själv i mitt inre. Sättet jag agerar på är ett uttryck för mina känslor. En god/ond handling uppstår ur en god/ond känslohandling. Metafor Som jag bemöter mig själv bemöter jag andra. Lao Zi beskriver det så här: Själen har inga hemligheter som inte beteendet avslöjar. Beteendet avslöjar själens rörelser, det vill säga den psykiska aktiviteten. I sin bok Andens fenomenologi skriver Friedrich Hegel (tysk filosof, ): 26 Eftersom jag är helt beroende av den andre för att erfara mig själv är förnekandet av den andre samtidigt ett förnekande av mig själv. Att göra sig själv till herre genom att göra en annan till slav är dömt att misslyckas. För det som herren gör mot slaven vänder tillbaka och träffar honom själv. Den sista meningen kan förtydligas så här: vad jag gör för att förtrycka en annan människa, det gör jag i mitt innersta mot mig själv. Man kan tillsammans fundera på följande: Har du någon gång velat såra en annan människa när du varit lycklig? Sättfilen Känslornas copy.indd

25 Känner du dig samtidigt lycklig när du är riktigt arg? Tycker du att hat är förknippat med rädsla? Om ja, på vilket sätt? Blir du lycklig av att såra andra? Är det ett tecken på mod eller feghet då en starkare person sårar eller slår en som är svagare? Hur motiverar du ditt svar? Hur känns det när du ser en stor man hjälpa en liten åldring? Jag är medveten, alltså finns jag Det är naturligt för människan att fundera över det etiska i sina egna handlingar, på livets mening och tillståndet efter döden. Hon känner och agerar andligt på det metafysiska planet (meta är grekiska och betyder efter, bakom, och i det här sammanhanget någonting utanför det fysiska, något icke fysiskt, alltså andligt). Hon bearbetar sina observationer och erfarenheter i medvetandet, som inbegriper dels en metafysisk nivå, och dels en känslo- och en tankenivå. Medvetenhet innebär också kontakt mellan den yttre och inre verkligheten. Den innefattar varseblivning på de fysiska och metafysiska planen. Av allt att döma har vi alla redan vid födseln någon form av grundläggande medvetenhet, en grundstruktur för medvetenhet, där vi samlar vår kunskap och våra erfarenheter. Den innebär en förbindelse med den universella sanningen och verkligheten. Ordet samvete används för att beskriva människans känsla för vilka handlingar som är bra och vilka som är till skada för livet. Ordet moral beskriver seder och värderingar som är bundna till plats och tid, alltså den kulturella miljön. Termen etisk kan anses vara fri från tids- och platsbindningar. Etisk medvetenhet är en universell förbindelse med sanningen och utgör därigenom medvetenhetens grundelement. Etisk medvetenhet och samvete kan ses som näst intill synonymer. Man säger ju att samvetet gör sig påmint när man har onda avsikter. Finskans ord omatunto är ett självcentrerat begrepp. 27 Sättfilen Känslornas copy.indd

26 Svenskans samvete är mer kollektivt. Samvetet, eller sinnet för det etiska, inbegriper tanken att människan ser skillnad på gott och ont. Vad är då gott och vad är ont? Vardagligt uttryckt är kärleksfullhet utgångspunkten för goda handlingar och motsatsen till kärleksfullhet är villkoret för negativa handlingar. Var och en förstår kärleksfullhet på sitt sätt. Begreppet ligger utom räckhåll för intellektet och orden, men är en självklarhet på den andliga och den känslomässiga nivån. Medvetenhet inbegriper följande faktorer: 28 En förbindelse med livet och alltet, som innehåller en universell etisk och estetisk medvetenhet med andra ord en av tiden och platsen oberoende känsla för sanning, godhet och skönhet. Medvetenhet om sig själv som individ. Självkännedom innebär att vara medveten om sig själv i världsalltet, om sina mänskliga resurser och hämningar, sina andliga och känslomässiga vanor och syften, och om sin egen livshistoria. Människokännedom inbegriper förmågan att känna andra människor, på samma sätt som man är medveten om sig själv. Medvetenhet om den fysiska och sociala omgivningen, den omgivande naturen och om hur samhället fungerar ekonomiskt, politiskt och socialt. Det omedvetna eller undermedvetna kan förstås som en bortträngning av medvetenheten. Den försvinner naturligtvis inte även om man försöker undertrycka den. Försöker man avvärja medvetenheten aktiveras den i själva verket. Då man försöker glömma bort någonting är det just detta man bearbetar, och medvetenheten om det man försöker glömma bort behandlas i känslorna. Avvärjning är ofta en oavbruten kamp (flykt eller anfall), och personen i fråga handlar destruktivt också utåt (se kapitel 1.5 Personlighetens utveckling). Sättfilen Känslornas copy.indd

27 Medvetenhet är sinnesförnimmelser av verkligheten och innehåller den psykiska aktivitetens alla nivåer, alltså andlig (metafysisk), emotionell (intuitiv) och intellektuell varseblivning. Ändå begränsas ordet medvetenhet rätt ofta till att omfatta endast den intellektuella nivån. Känslomedvetenhet och andlig medvetenhet är sannolikt mycket väsentligare än medvetenhet på det intellektuella planet. Största delen av sinnesförnimmelserna behandlas över huvud taget inte på den intellektuella nivån, det vill säga tankens område. Endast sådant som är nödvändigt att vidarebefordra överförs av känsloverksamheten till varseblivningens intellektuella medvetenhetsnivå. Djur och växter, det vill säga allt som lever, har någon form av medvetande. Hur det är beskaffat vet vi inte. Vi kan ju inte ens definiera vår egen medvetenhet. Det går inte att tvinga fram medvetenhet. Fordras det av dig att du ska bli medveten om något, väcker det motstånd hos dig. Du upplever påtryckningen som en kränkning och ett hot. Lev Tolstoj (rysk författare, ) skrev att sanningen endast existerar i frihet. Ett accepterande av medvetenheten förutsätter frihet. Sanningen, och med den medvetenheten, kommer inte fram genom krav och tvång. Frihet är ansvar. Ansvar är kärlek. Medvetenhet frigörs endast i kärlek, och kärlek förutsätter ett accepterande av medvetenheten. Orden sanning, medvetenhet, frihet, ansvar och kärlek är så starkt kopplade till varandra att man skulle kunna säga att de är samma sak men sedda ur olika perspektiv. Medvetenheten är det viktigaste elementet i vår existens, utan den har livet ingen mening. Människan är medveten om sig själv och hon upplever att hon är en del av alltet. Därför kan man förenkla: Du är din medvetenhet. Om du accepterar din medvetenhet accepterar du dig själv. Om du däremot tränger bort din medvetenhet undertrycker du dig själv. Förekomsten av det andliga (metafysiska) elementet i medvetenheten leder till antagandet att allt materiellt härstammar ur immateriell, metafysisk energi. Det innebär att vårt materiella välstånd visserligen är nödvändigt för att vi ska fungera, men är i 29 Sättfilen Känslornas copy.indd

28 sig inte meningen med livet och därför inte någon källa till lycka. Det har endast ett instrumentellt värde. Grundtanke Metafor Jag är medveten, alltså finns jag. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet. Den är vår etiska kompass. När jag motarbetar medvetenheten förnekar jag mig själv. Medvetenhet är min inre kompass. Sokrates ansåg att ingen medvetet utför onda handlingar. Med det menade han att om en människa accepterar insikten om sina förnekande intentioner, genomför hon inte dem. Om jag exempelvis slår dig i raseri är det ett tecken på att jag förtränger min medvetenhet. När jag planerar hur jag ska hämnas på min granne måste jag samtidigt förklara för mig själv att han har förtjänat en ordentlig läxa och att jag har rätt till, och ett behov av, att få betala tillbaka med samma mynt. Förbereder jag ett bankrån motiverar jag det med att de rika har fått sina pengar genom ocker och spekulation och genom att frånta andra deras arbete. Det är inte mer än rätt att jag tar hand om en del av pengarna. För att kunna göra sådant som är ont måste jag försöka undertrycka min medvetenhet, det vill säga mig själv. I själva verket söker människan alltid det goda. Hon gör det också då hon sårar och utnyttjar andra, begår brott, krigar och förstör naturen. En människa som röker söker njutning, hon är inte alls ute efter att förstöra sin hälsa. Också när hon är elak tror hon sig eftersträva det goda. Men hon är medveten om den universella godheten och blir därför alltid tvungen att för sig själv förklara syftet med sina handlingar. Den reflektionen gör hon kanske inte på tankenivån utan djupare ner på känslornas och den andliga verk- 30 Sättfilen Känslornas copy.indd

29 samhetens nivå. Människan gör illa men vill ändå väl. Medvetenhet är såtillvida ett abstrakt begrepp som inte går att definiera eller mäta. Var och en associerar på sitt sätt till begreppet och ger det sitt eget intuitiva och emotionella innehåll. Med följande frågor kan man begrunda medvetenheten: Vad är det första du tänker på då du hör ordet medvetenhet? Hur känner du det om någon försöker hindra dig från att bli medveten om något som du i själva verket är medveten om? Vad känner du när du går till ett viktigt möte? Du har utfört en arbetsuppgift på ett bristfälligt eller felaktigt sätt. Hur känns det för dig om man tar upp ditt misstag inför alla i arbetsgruppen? Vad vore det för mening med ditt liv om du helt skulle förlora din medvetenhet? Vad anser du om tanken att medvetenheten på något sätt är fri från tid och rum och därmed odödlig? Ont kan endast botas med gott Ingen behöver definiera vad det är att vara på gott humör eller vara på dåligt humör. Det goda underlättar livet, det onda hindrar och förstör det goda. Hur reagerar du om någon vill såra dig? Betalar du tillbaka med samma mynt? Hämnd leder till en ond cirkel. När du får huvudvärk och blir förargad på dig själv, botar förargelsen då huvudvärken? Då ett litet barn gör sig illa i handen och börjar gråta kommer pappan springande, blåser god energi på det onda stället, stryker och smeker handen, talar vackert till barnet, förmedlar kärlek. För oss alla är detta en naturlig reaktion. Men så här gör vi inte mot vuxna och inte mot oss själva. När min arbetskamrat säger att han har huvudvärk borde jag spontant gå fram till honom och göra precis som pappan gjorde i fallet med barnets hand, tala medkännande och fråga om jag får ge honom en lätt huvudmassage. 31 Sättfilen Känslornas copy.indd

30 Barnet tror på den goda andan, energin. Hos oss vuxna har barnatron knäckts i vår rationella, materialistiska och ytliga kultur. Först som gamla blir vi fria och får tillbaka kontakten med vår barnatro. Med rädsla och bestraffning fostrar man inga fria, självständiga och solidariska människor. För det behövs kärlek. Det är bara med kärlek som både skadegöraren och offret kan hjälpas, vilket betyder att hindra onda handlingar och visa skadegöraren hur hon misshandlar sig själv psykiskt. Innan hon gav sig in på aggressioner var hon tvungen att undertrycka sig själv (sin medvetenhet). Så gott det går bör man hindra destruktiv verksamhet. Det är att vara kärleksfull. Men svarar man på aggression med aggression blir förödelsen bara större. Ont kan inte repareras med annat ont. Stryk eller arrest hjälper oss inte att utvecklas till mer balanserade människor. Med sådant kan man visserligen skrämma barn att inte göra sådant som man förbjuder. Men det är ändå att undertrycka, att censurera medvetenheten. Grundtanke Det onda kan endast botas med det goda. Ont kan inte botas med ont. Varje människa har rätt till och ett sunt behov av kärlek. Metafor Kärlek är livets grundkänsla. 32 Sättfilen Känslornas copy.indd

31 KÄRLEK ÄR LIVETS GRUNDKÄNSLA. Om kärlek är livets grundkänsla är mitt accepterande av kärleken detsamma som att jag accepterar livet, det vill säga mig själv. En känsloaktivitet som går emot kärleken är däremot förnekande, hindrande och förstörande. Det betyder att det onda orsakas av att man förnekar det goda. Det onda har inget innersta väsen. Enligt den här dialektiken existerar det goda av sig självt, medan det onda är en följd av att man förnekar det goda och därför existerar bara så länge förnekelsen pågår. Sanningen existerar av sig själv, lögnen är en följd av att man förnekar sanningen. Så snart man slutar förneka sanningen försvinner lögnen och sanningen kommer fram. Är det en viljeyttring att en människa inte förnekar sin medvetenhet, alltså sig själv? Innebär valfrihet endast friheten att förneka sanningen, medvetenheten, sig själv och kontakten med verkligheten? En människa som godkänner sig själv lever i verkligheten. Kan också det ses som ett val? Eller kommer viljan in i bilden först när hon väljer att förneka det goda? Att acceptera det goda skulle alltså betyda att man inte använder sin vilja. Att vilja betyder på så vis att förneka sanningen. Att inte vilja betyder att leva i verkligheten. Tänker man så här är valet alltid ett negativt val där man förminskar och fängslar sig själv. Att vilja det goda och handla kärleksfullt är sålunda att befria sig från viljan. Djupast är kärleken ett villkorslöst godkännande som innebär att man inte vill någonting men handlar naturenligt och kärleksfullt. Masochisten både njuter och lider när han förnedras eller misshandlas, medan sadisten njuter och lider av att misshandla andra. Att mobba en annan människa kan ge en känsla av njutning som inte kommer av tillgivenhet och därför inte är lycka i verklig mening. Kristendomen säger: Gör mot andra som du själv vill bli behandlad. Konfucius uttrycker det ur en något annan synvinkel: Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. 33 Sättfilen Känslornas copy.indd

32 34 Nedan följer några frågor som anknyter till temat: Hur känns det när du är arg och dina vänner reagerar med ilska på det? Anser du att du fått för mycket kärlek? Kan det vara möjligt? Beskriv hur. Om du gör ett misstag och därför blir arg på dig själv, hjälper ilskan dig då att utvecklas? Ifall du drabbas av sjukdom och reagerar med stark rädsla, hjälper rädslan dig då att bli frisk? Vill du att en person som handlar mot gemensamma regler ska drabbas av påföljder? Kan straff utveckla människan? Har du förslag? Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet Samhörighet, jämlikhet och rättvisa förutsätter att alla har lika stor befogenhet att delta i beslutsfattandet. Det åstadkommer man genom att tillämpa direkt demokrati, så att alla har en röst i fråga om viktiga beslut. På så vis har var och en samma möjligheter att direkt påverka kollektivets verksamhet, definitionen av verksamhetsprinciperna och planeringen av verksamheten. I en familj har föräldrarna större ansvar, det vill säga makt att fatta beslut och därmed större frihet, än barnen. Ju äldre barnen blir, desto mer deltar de i familjens gemensamma beslutsfattande, vilket ingår i deras utveckling till ansvarsfulla medborgare. Direkt demokrati innebär att alla deltar i behandlingen av viktiga frågor, i besluten om dem och i valet av ombud, som sköter verkställandet av besluten. Den gemensamma verksamheten måste organiseras och därför behöver vi en hierarkisk arbetsfördelning. Direkt demokrati eliminerar inte den representativa demokratin, men förändrar avsevärt de vedertagna sätten att tilllämpa demokrati. Eftersom den ekonomiska verksamheten har den allra största makten i ett kapitalistiskt samhälle, är det viktigast att uttryckligen använda direkt demokrati då man definierar det ekonomiska systemets verksamhetsprinciper och regler. Vill folket att före- Sättfilen Känslornas copy.indd

33 Grundtanke Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet, som förverkligas genom direkt demokrati. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Metafor Jämlikhet är direkt demokrati. tagens aktieägare, som inte arbetar inom företagen i fråga, ska ha rätt till resultatet av arbetet, till vinsten? Vill folket att arbetstagarna ska ansvara för arbetsplatserna, det vill säga äga dem? Är det vettigt att någon äger mycket mer än hon hinner använda? Hur stora inkomstskillnader är befogade? Bör man betala ränta på pengar vars ägare inte behöver dem, eller bör man i själva verket belägga dem med skatt till förmån för samhället? När medborgarna ges tillfälle att svara på de här frågorna, blir det möjligt att bygga upp ett ekonomiskt system av ett nytt slag. Ju mer ansvar och frihet, desto mindre alienation, det vill säga desto flera självständigt tänkande människor. Samhörigheten stärks och respekten för livet ökar. Jämlikhet och ömsesidig solidaritet bygger på gemensamt ansvar, som är grunden för gemenskap. Hemma, i skolan och på arbetsplatsen har vi fostrats enligt en helt motsatt modell som handlar om att underkasta sig. Det gör att vi fungerar på ett nästan diametralt motsatt sätt i förhållande till modellen för jämlikhet och gemensamt ansvar. 35 Sättfilen Känslornas copy.indd

34 Att reflektera över: Vill du vara med och besluta om viktiga saker som angår dig? Vilket system tror du har den större, verkliga makten, det politiska eller det ekonomiska? Motivera. I det nuvarande ekonomiska systemet ger pengar mera pengar, bland annat genom räntor och investeringar. Vad anser du om det? De anställda är ofta omedvetna om hur företaget styrs. Skulle du vilja ha en förändring där? Motivera. En löntagare får lön men är inte med om vinstutdelningen. Han har inte ens rätt att besluta om huruvida han ska bli avskedad eller inte. Vad anser du om det? Önskar du att folkmajoriteten ska få bestämma om principerna för hur det ekonomiska systemet fungerar? Motivera din tankegång. 36 Sättfilen Känslornas copy.indd

35 1.2. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR Som vi tidigare konstaterat har varje människa alla slag av mänskliga rikedomar, brister och hämningar. Om man beskriver dem så klart och konkret som möjligt, är det lättare att bli medveten om dem hos sig själv och andra. Självkännedomens mest centrala element är medvetenhet om de mänskliga rikedomarna, gåvorna och talangerna. Till de mänskliga rikedomarna hör bland annat förmåga att varsebli (syn-, hörsel-, känsel-, lukt- och smaksinnet), minne, intuition, förmåga att känna och älska, ansvarskänsla, mod och initiativkraft, kreativitet, entusiasm, sunt förnuft, uppskattningsförmåga, ärlighet, rättvisa, sinne för det sköna, självdisciplin, specialbegåvning av olika slag, förmåga att skaffa sig erfarenhet, kunskap och färdighet samt fysisk förmåga. De mänskliga rikedomarna är oberoende av människans ålder, etniska bakgrund, utbildning eller kultur. De finns i oss alla på olika sätt och i olika grad. Att vara medveten om dem är en av den psykiska hälsans hörnstenar. När en människa är medveten om sina mänskliga rikedomar använder hon dem och utvecklar dem därmed. Använder man dem inte får man så småningom en känsla av att de inte existerar, vilket gör att livet känns meningslöst och trist. Nedan beskrivs de mänskliga rikedomarna mer ingående. Varseblivning sinnesförnimmelse För att kunna varsebli den omgivande verkligheten har vi sinnen att se, höra, lukta, smaka och känna med. 37 Sättfilen Känslornas copy.indd

36 Att känna är också en sinnesförnimmelse. Jag känner att bordet är hårt, att kudden är mjuk, att beröringen av en annan människas hud känns varm och att luften är kall. Jag kan också känna sorg, glädje, hat eller tacksamhet. Känslan av glädje smittar mellan människor. På sinnesförnimmelser reagerar människor med någon form av känsloaktivitet, till exempel sorg, glädje eller hat. Förutom sinnesförnimmelserna omfattar varseblivning också förmågan att ha intresse, vetgirighet och lust att förstå verkligheten. Vi kan träna och utveckla våra sinnen enligt samma principer som vi tränar andra färdigheter, till exempel genom att medvetet stanna upp för att förnimma och genom att koncentrera oss på att fördjupa vår varseblivning. Förmåga att minnas Vi minns saker och situationer i det förflutna. Förmågan att minnas är förmågan att se bakåt i tiden. Den innefattar möjligheten att samla erfarenheter och lära sig av dem. Minnet kan vara intellektuellt, till exempel förmågan att ur minnet gräva fram en väns telefonnummer. Man kan också minnas på känslo- och handlingsnivån. Det heter till exempel att har man en gång lärt sig cykla så glömmer man det kanske aldrig. Hur lätt det är att minnas något har sannolikt att göra med vilken betydelse vi tillmäter det vi ska komma ihåg. Om du inte är intresserad av texten du läser, minns du knappast mycket av den efteråt. Tycker du däremot att den är intressant och viktig minns du den bättre. Pluggandet löper trögt om du i skolan måste läsa ett ämne som du inte gillar. Men om du älskar exempelvis språk eller matematik så sker inlärningen med entusiasm. Vi har en tendens att lättare glömma saker när vi blir äldre. Det är särskilt närminnet som försämras. Nuet förlorar sin betydelse, det förflutna och framtiden får en mer dominerande plats. När det gäller tid vidgas minnets perspektiv bakåt. Det är kanske naturligt, för framöver öppnar sig en vidare, oändlig vy och nuet håller på att förlora sin betydelse. 38 Sättfilen Känslornas copy.indd

37 Intuituion Intuition är varseblivning som inte sker med de yttre sinnena. Ordet intuition kommer från latinets intueor, som betyder se på, betrakta. Intuitionen är det starka inflytandet från den inre medvetenheten då man observerar den yttre världen. Människan har en inre varseblivning som kopplas på vid behov. Jag kände på mig att det skulle gå på det viset. Intuitionen kallas också det sjätte sinnet. Om intuition säger man ibland att vi inte vet att vi vet. Intuition ligger nära den emotionella medvetenheten, som inte alltid visar sig på tankenivån (den intellektuella nivån). Ibland tolkas intuition som omedveten medvetenhet, men den här boken utgår från tanken att medvetenheten inbegriper såväl tankens, känslans som den andliga dimensionens medvetenhet. Intuitionen kan sägas höra till både känslosinnet och det metafysiska sinnet, för den finns i gränsområdet mellan dem. I dagens kultur betonar vi betydelsen av den rationella kunskapen (positivistisk vetenskapsfilosofi), vilket utarmar människans intuitiva förmåga. Intuitionen är en betydelsefull och vacker egenskap, som det är viktigt att respektera och praktisera. Kärlek Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, cirka f.kr.) trodde att lycka är livets mål och att man når lyckan genom kärlek och goda handlingar. Ett spädbarn behöver framför allt kärlek. Alla barn har rätt till kärlek. Ett barn som inte får kärlek upplever det som en stor orättvisa. Det reagerar genom att revoltera mot orätten, oftast genom att sluta sig, bete sig aggressivt eller göra allt för att bli accepterat av andra. Men det är inte bara spädbarn som har ett sunt behov av och rätt till kärlek, det har vi alla, från barn till åldringar. Kärleken är villkoret för livet. Kärlek är livets grundkänsla. Den kan beskrivas med orden värme, acceptans, förtroende, ansvar, öppenhet (nyfikenhet), glädje, fysisk beröring och tacksamhet. Kärlek innebär att vilja det goda och handla därefter. För ett barn är föräldrarnas kärlek den största källan till glädje och trygg- 39 Sättfilen Känslornas copy.indd

38 het. När ett barn känner sig älskat känner det att det får finnas till. Människan vill leva, vara med, upptäcka verkligheten, använda sin förmåga och vara medveten om sin existens. Det förutsätter kontakt med andra, med omgivningen och naturen. Människan är social, hon behöver andra för att inte bli psykiskt sjuk. Alla barn har rätt att födas älskade, just sådana som de är. Precis samma rätt har gamla människor. Ett litet barn får inte lämnas ensamt, och det får heller inte en gammal människa. Åldringar behöver samma trygghet och värme, samma fysiska ömhet, smekningar och beröring som små barn. Kärlek betyder tacksamhet, ansvar och initiativkraft. Kärlek är en god inre aktivitet som yttrar sig i goda handlingar. En kärleksfull människa agerar för sina medmänniskor och sin omgivning. Kärlek bygger på goda avsikter och är därför alltid etisk. Endast i kärlek kan man uppleva frihet. Kärlek inbegriper anspråkslöshet och ödmjukhet; man accepterar det som är, gör sitt bästa för det och kräver inte mera. Kärleken är inte passiv; då en människa blir medveten om en orättvisa, accepterar hon medvetenheten om den och börjar planera vad hon kan göra för att rätta till saken. Anspråkslöshet är kärlek. Vishet är att förena kunskap och kärlek i sitt handlande. All teknisk utveckling borde användas uteslutande för att främja liv och allmänt välstånd. Einstein var, på goda grunder, mycket bekymrad för hur hans resultat inom atomfysiken skulle komma att användas; för militär upprustning eller för utvecklande av fredlig verksamhet. Som med alla andra mänskliga rikedomar är det viktigt att praktisera kärlek. Man kan exempelvis tvinga sig själv att, om än motvilligt, göra goda gärningar eller hjälpa okända människor utan att vänta sig någon form av tack. Kärlek är givande och givmildhet. Människor är glada och tacksamma över att kunna ge. De känner att de får när de ger. Är kärlekens motsats hat eller likgiltighet eller bådadera? Sund vrede är ett tecken på att man bryr sig, och att bry sig är kärlek. Destruktivt hat är ett förnekande av kärleken. Likgiltighet är att inte räkna med sin egen förmåga, trots att man borde, och har 40 Sättfilen Känslornas copy.indd

39 möjlighet att agera, den är avund och censur av medvetenheten. Men inte ens detta utplånar kärleken. Hat och likgiltighet behöver kärlek för att kunna existera och i grunden är också de tecken på kärlek. Alla känslor är symtom på kärlek, antingen genom acceptans av kärlek eller genom dess förnekande. Sigmund Freud lär ha konstaterat att när allt kommer omkring måste vi älska för att inte bli sjuka. Det metafysiska sinnet Ordet metafysik kommer från grekiskan och betyder efter fysiken. Metafysiken är icke materiell och beskrivs också med termen transcendental. Som vetenskapsgren utforskar metafysiken existensen, vad som är grunden för den och var allt kommer ifrån. Den reflekterar över tidens anda, människosinnets egenskaper, livets mening och guds existens. Aristoteles kallade den för den första filosofin. Metafysiken har som mål att se bortom människans iakttagelser och illusioner och återge den yttersta sanningen. Andlighet är en term som ligger nära metafysiken och som avser begrundandet av fenomen utanför den materiella nivån. De olika religionerna har utvecklat egna tanke- eller troskonstruktioner och kulturer, seder, riter och språkbruk. Den andliga nivån är psykets djupaste aktivitetsnivå. Enligt Aristoteles kommer allt fysiskt ur metafysisk energi. Det kan tolkas så att allt som vi kan observera med våra yttre sinnen på något sätt har en motsvarighet, ett liknande väsen, på den metafysiska nivån. Har vår fysiska värld en immateriell grund med karaktären av en spegel? Mänskligheten har alltid grubblat över skapelsen, livet och alltings skapare, vilket tyder på ett starkt behov av att utreda dessa begrepp. Det känns som ett sunt behov, vilket skulle innebära att hypotesen om den andliga nivåns existens är sann. Men det är alltid en fråga om tro. Ifall den metafysiska nivån existerar har vi en förbindelse med den. Förbindelsen innebär att vi fungerar på det metafysiska planet, gör val och öppnar oss för olika influenser på det andliga 41 Sättfilen Känslornas copy.indd

40 planet. Vi måste alltså ha någon form av metafysiskt sinne. Dit hör eventuell telepatisk förmåga och andra talanger som räknas till det man kallar andevärlden. Sådant undersöks bland annat av parapsykologin, eftersom den akademiska, materialistiskt färgade psykologin inte räknar med det som hörande till verkligheten. 42 I min ungdom var jag mycket kritisk i fråga om den så kalllade andevärlden. Men erfarenheterna har förändrat min inställning. Vi bodde i Stockholm. En mycket viktig vän till oss svävade i stor fara på andra sidan om Atlanten. En morgon vaknade jag och berättade för min hustru att jag drömt att vår vän steg på ett plan och landade på den europeiska kontinenten, och att han log när han gjorde det. I kvällningen fick vi ett samtal som bekräftade att drömmen var sann. Det var ju precis så du beskrev händelserna i din dröm, sa min hustru. Mod Mod är att handla utan hänsyn till rädsla, smärta, fara eller osäkerhet. Mod är att försvara sina åsikter och värderingar. Allt nytt är obekant och därför osäkert, den som är modig tar initiativ och prövar sina möjligheter. Han ger inte upp fastän han misslyckas utan försöker envist på nytt. Motgångarna knäcker inte honom. Mod är att inte låta sig förtryckas. Den modiga är klokt nog medveten om sin eventuella rädsla och accepterar den, gör en bedömning av situationen och handlar. Dumdristighet är att förneka insikten om sin rädsla och riskera livet. Det är fegt att underordna sig maktstrukturerna och bli deras offer eller att låta sin medvetenhet om rådande orättvisor, som visar sig i mängden av fattiga och utslagna på gatorna, bli avtrubbad. Den modiga handlar och söker kollektiv styrka för att få till stånd förändringar. Man kan utveckla sitt mod genom att stanna upp och känna sin rädsla, och med en känsla av frihet och ansvar tänka på rädslan som sitt sätt att fungera känslomässigt. Genom att inte kräva oräddhet av sig själv. Sättfilen Känslornas copy.indd

41 Kreativitet Fantasi, mod och entusiasm är faktorer som hör samman med kreativitet. Kreativitet är att skapa någonting nytt, något som ännu inte finns. Den befriar oss från existerande rutiner och föreställningar, den trotsar det invanda. En människa kan också använda sin kreativitet till att neurotiskt fly medvetenheten om verkligheten. Hon fantiserar om sjukdomar, svek, katastrofer eller tror sig vara utsatt för kränkning. Hon kan inbilla sig förluster, bedrifter, sexuella erövringar och njutning. Enligt Sigmund Freud sitter det viktigaste könsorganet mellan öronen. Man kan hjälpa barn att utveckla sin kreativitet genom att uppmuntra dem att pröva, göra misstag, vara intresserade och glada. Hakar man upp sig på felen dödar man kreativiteten. Kreativitet är öppenhet och tolerans alltså kärlek. Sunt förnuft Alla har vi förmåga att känna och tänka ut vad som är bäst med tanke på helheten. Det är detsamma som sunt förnuft, bondförnuft, som är ett tecken på en jordnära inställning, respekt för naturen och anpassning till naturens lagar. Sunt förnuft är förstås också ett tecken på psykisk hälsa och balans. Den tävlingsmentalitet som råder i vårt samhälle gör att människans sunda förnuft, alltså viljan att bry sig om andra och om naturen, vittrar sönder. Ibland kan så kallad rationell kunskap undertrycka det sunda förnuftet. Ofta verkar politikens eller näringslivets så kallade lagbundenheter sakna all anknytning till sunt förnuft. Var medeltidens häxförföljelser eller judeförföljelserna utslag av sunt förnuft? Var det sunt förnuft att förslava invånarna i kolonierna? Innebär den nu rådande tron på vetenskapen att man respekterar naturen? Etiskt sinne Ärlighet är att vara medveten om sanningen och försvara den. Ärlighet är rättvisa och anknyter till den etiska sfären. Etiken är 43 Sättfilen Känslornas copy.indd

42 en moralfilosofi som undersöker moralens grunder och väsen. Moral är en uppfattning om värden och goda seder och är förknippad med tid och plats. Ännu på 1950-talet var minikjolar omoraliska i västländerna och är det alltjämt i arabländerna. I vår globala moral är spekulation och räntor helt accepterade, medan det exempelvis är förbjudet för en muslim att bli rik på räntor. Sokrates utgick från att människan står i förbindelse med sanningen och har en djup känsla för det sanna i sitt inre. Det innebär att människan har en inbyggd etisk förmåga som man skulle kunna kalla ett etiskt sinne. Det etiska sinnet har förbindelse med den universella sanningen om det goda och det onda, som vi alla tolkar mer eller mindre snedvridet på grund av våra hämningar. Det är naturligtvis viktigt att redan från barnsben stärka och träna den etiska förmågan. Eftersom barn i mångt och mycket följer sina föräldrars exempel är föräldrarnas sinne för ärlighet och deras sätt att handla den viktigaste modellen för barnen. Detta sinne och handlingssätt bygger i sin tur i hög grad på det rådande samhällssystemets värdegrund och seder, där man följer makthavarnas exempel. Makthavarnas oärlighet smittar av sig på maktstrukturen och på undersåtarna. Ärlighet är att arbeta för att motsäga och ändra sådana lagar som man tycker är orättvisa. Maria von Ebner-Eschenbach (österrikisk författare, ) gav denna uppmaning: Var herre över din vilja och tjänare under ditt samvete. Viktor Frankl tolkade samvetet som ett transcendentalt perspektiv, en kanal till den andliga rösten, en förbindelse med det gudomliga. Ludwig Wittgenstein (österrikisk-brittisk filosof, ) skrev att tron på Gud är insikten om att livet har en mening. Estetiskt sinne Vad är skönhet? Att begrunda skönhet är ungefär som att reflektera över ärlighet. Man kan tala om en skönhetsmoral skönhetsupplevelsen är alltså bunden till tid och plats. Vad är vackert? Vad som i respektive kultur bedöms som vackert växlar beroende på tid och plats. Vissa indianstammar tycker att det är vackert med underläppar stora som tefat. 44 Sättfilen Känslornas copy.indd

43 Skönhet förknippas speciellt med konst. En vacker målning, himmelsk musik, själfulla fotografier och teaterpjäser som väcker medvetenhet på ett djupt plan ger människor en upplevelse av skönhet. Underhållning och konst är besläktade. Hur tillfredsställer dagens underhållning människans behov av skönhet? På sätt och vis är skönhet en fråga om smak. Vi betraktar naturens skönhet med beundran eller begärligt funderande på hur vi kan dra nytta av den. Våra hämningar kan göra att det som är fult känns vackert och det vackra frånstötande, skrämmande. Är harmoni grundelementet i skönhet? Är husens, skolornas, gatornas och förorternas arkitektur estetisk eller en fråga om ekonomi? Sinnet för skönhet, estetiken, är en så viktig höjare av livskvaliteten att man tycker den borde spela en fundamental roll i barnuppfostran och i vuxnas utveckling. Det är en skönhetsupplevelse att sjunga i kör, spela i en orkester, spela teater eller se en teaterföreställning, läsa en bra bok, iaktta den underbara harmonin i naturen eller utföra ett meningsfullt arbete. När man gör sådant känner man att man är på väg att befria sig från sina hämningar (sitt ego) och förena sig med alltet. Självdisciplin Självdisciplin kallas det då en människa är medveten om sina emotionella impulser, som hat, huvudlös förälskelse eller destruktiva avsikter, exempelvis svartsjuka, men ändå agerar tvärtemot dem. En sjuksköterska, läkare eller kurator utvecklar sin självdisciplin då hon är medveten om att hon är irriterad på en patient men handlar respektfullt och efteråt tänker över sina känslor med en upplevelse av frihet och ansvar. En pappa blir arg på sin dotter, får en impuls att smälla till henne och gräla på henne. Han blir medveten om impulsen och hejdar sig, om än motvilligt, går bort och kommer tillbaka några timmar senare för att tala med sitt barn i ett lugnare sinnestillstånd. Genom att berätta om sina egna svårigheter fostrar han barnet att acceptera medvetenheten om sina eventuella misstag. Det här kallas också självbehärskning. 45 Sättfilen Känslornas copy.indd

44 Självdisciplin behövs när du har ett långt och otrevligt arbete framför dig och i det längsta drar dig för att ta itu med det. Du hittar på alla tänkbara anledningar att skjuta upp saken. Till sist bestämmer du dig för att ta dig samman och sätter motvilligt i gång med jobbet. Vanligen börjar det kännas intressant efter ett tag. Koncentration kräver självdisciplin. Det är förmågan att rikta uppmärksamheten på en sak i taget, trots att tankarna vill irra hit och dit. Hur fungerar det till exempel i en klass där några elever för oväsen? Koncentrerar läraren sin uppmärksamhet på dem eller på de elever som vill lära sig någonting? Hur reagerar du om någon under ett möte stretar emot med negativa påpekanden? Stjäl de din uppmärksamhet eller håller du dig till väsentligheterna? När du känner att du borde gå ner i vikt är det självdisciplin att under en tid äta två tredjedelar av den mängd du annars brukar äta. Därefter vänjer du dig vid att sluta äta medan du ännu känner dig en smula hungrig. Ordet disciplin väcker vanligen negativa associationer, och ofta är disciplin ett svepskäl för att undertrycka glädje, kreativitet och kärlek. Sund självdisciplin skulle kunna beskrivas som respekt för sig själv och andra, som kärlek. Specialbegåvning En stark, medfödd förmåga kallas en begåvning. En begåvning är alltså en gåva, något man inte själv behövt anstränga sig för att få. Matematisk begåvning, musikalitet, social förmåga, logisk begåvning, förmåga att lära sig språk, spontanitet, händighet och andlighet är exempel på begåvning av olika slag. Genialitet inom något område är en ovanligt stor begåvning. I vilken mån är den inlärd eller medfödd? Det sägs att alla kan lära sig sjunga. Är begåvning och genialitet resultat av stort intresse och träning? Antagligen medverkar alla de här elementen. Ju mer du hjälper en annan människa att bli medveten om sina mänskliga rikedomar, desto bättre känns det för dig, eftersom du då accepterar dina egna gåvor. 46 Sättfilen Känslornas copy.indd

45 Fysisk förmåga Att lära sig använda sina händer, att gå, cykla och simma är stora och glädjefyllda upplevelser för ett barn. Detta att min kropp fungerar pålitligt är ett villkor för att jag ska kunna använda mina övriga färdigheter. Min kropp är mitt verktyg under kanske hundra år. Den är som hästen för hästkarlen; det är viktigt att sköta om den, respektera och älska den. Kan man betrakta fysisk välväxthet, skönhet, som en förmåga eller som en gåva eller bådadera? Fysisk skönhet är som ett rikt arv som kan användas till gemensam glädje och nytta eller för att söka personlig fördel. Det är viktigt att hela tiden, så länge man lever, träna och utveckla både de fysiska och psykiska talangerna. Alla rikedomar finns i oss alla Några av de ovan nämnda mänskliga rikedomarna kan också klassas som dygder. Bland andra är kärleksfullhet, mod, ärlighet, sunt förnuft och gladlynthet samtidigt typiska dygder. I antikens Grekland brukade man kalla praktisk vishet, mod, rättrådighet och måttlighet för dygder. Att tro på att vi alla har mänskliga rikedomar är att tro på sig själv som människa. Det är att finna och acceptera sig själv, vilket också är vad de olika terapiformerna eftersträvar, var och en med sina metoder. Tillfrisknande från sjukdom sker alltid med hjälp av det friska. När kroppen insjuknar försöker den själv, naturen, att bota den. William Arthur Ward (amerikansk författare, ) sade träffande: När vi försöker upptäcka andra människors bästa sidor plockar vi på något sätt ut just det som är bäst i oss själva. Vi kan medvetet utveckla en vana att upptäcka någon av en annan människas mänskliga rikedomar i det vardagliga umgänget hemma, hos våra vänner och arbetskamrater, vid butikskassan eller hos människor vi träffar i en kö. På så sätt stärker vi medvetenheten om rikedomarna i oss själva. Det är aldrig till skada utan för bara gott med sig. 47 Sättfilen Känslornas copy.indd

46 Att reflektera över: När talade någon senast om dina förmågor och kunskaper? Vad sade han/hon? Fundera på hur en person som du uppskattar använder sina mänskliga rikedomar. Vilka tre mänskliga rikedomar kan du lättast upptäcka hos dig själv? Vilka tre mänskliga rikedomar har du svårast att upptäcka hos dig själv? 48 Sättfilen Känslornas copy.indd

47 1.3 MÄNSKLIGA HÄMNINGAR Dostojevskij skrev att motiven för människans handlande är många fler än någon kan föreställa sig: Människan har förmåga att hysa de högsta ideal och de lägsta avsikter. Hämningarna är människans negativa intentioner. Dit hör bland annat sättet att upprätthålla negativ emotionell aktivitet, som ångest eller bitterhet, censurattityd, alltså förnekande av medvetenheten, stränga och gränslösa krav (idealisering, perfektionism och storhetsvansinne), missunnsamhet och egocentricitet. Hämningar är neurotiska, psykopatologiska. De uttrycker negativa förhållningssätt, vilket betyder att de är förknippade med val och därmed också med frihet och ansvar. Valet är knappast ett resultat av ett intellektuellt resonemang, utan sker djupare ner på den andliga och känslomässiga nivån. Det påverkas mycket av samhällets värderingar och maktstrukturer. I det följande beskrivs dessa begrepp mer ingående. Negativ känsloaktivitet En person kan utveckla en kronisk vana att odla oro, skam, rädsla eller hat. Utgående från den känslan skapar hon negativa föreställningar och använder dem för att så att säga motivera sitt känslomässiga agerande. Hon kan vara så beroende av sin vana att hon inte förmår njuta av vila och lugn, utan fortsätter att bekymra sig och i sina tankar måla upp hotbilder och katastrofer också när hon ska sova. Hon försätter sig själv i ett onödigt stresstillstånd och lever med en ständig känsla av ängslan, missnöje, rädsla, hat eller skam. Det kan bli en så inrotad vana att den blir som en del av hen- 49 Sättfilen Känslornas copy.indd

48 nes personlighet. En person kan ha för vana att göra problemen större än de är. Hon kanske motiverar det för sig själv med att hon bereder sig på det värsta för att inte behöva lida så mycket ifall det går illa. På så sätt genomlider hon sin katastrof även om den inte existerar i verkligheten. Om man redan som barn har levt i en atmosfär av starka negativa emotioner i sin familj och i det samhälleliga är det förståeligt att man lättare utvecklar negativa känslovanor (invanda känslohandlingar), som ger upphov till negativa tankebanor och handlingssätt. Samhället påverkar människan, föräldrarna och på detta vis barnet. Sociala och ekonomiska orättvisor, arbetslöshet, fattigdom eller till exempel krig betyder långvarig fara och hot. Sådana tillstånd leder till rädsla, bitterhet, likgiltighet och hat, som lätt blir en känslovana. Censurattityd Att censurera betyder att motarbeta medvetenhet. Vi antar att jag gör ett misstag och inte vill att någon ska märka det. Jag försöker dölja det för att det ska sluta existera. Men misstaget går inte att eliminera, det är gjort. När jag försöker dölja mitt misstag försöker jag i själva verket dölja medvetenheten om det. Föremålet för censuren är inte misstaget utan medvetenheten. En arbetstagare som tagit sig an en uppgift som hon inte klarar av att utföra, är orolig och rädd för att berätta det för sin chef. Hon är kanske rädd att chefen ska bli besviken och försöker därför se till att problemet inte uppdagas. I grund och botten vill hon hindra medvetenheten om sin oförmåga. Ifall hon accepterade medvetenheten om sin bristande förmåga skulle hon tala öppet med sin chef om sin brist på resurser eller kunskap. En människa som lider av drogberoende är medveten om sitt problem. Men för sig själv och sina närmaste kan hon på ett mycket trovärdigt sätt förklara och få allt att låta bra. Hon är medveten, men gör allt för att fly medvetenheten. Censurens objekt är medvetenheten. När man säger att en 50 Sättfilen Känslornas copy.indd

49 människa förnekar sitt hat menar man att hon försöker förtränga medvetenheten om det. Det får inte alls hatet att försvinna, i stället växer det och blir kroniskt. När man inte vill känna sin sorg och inte vara medveten om den, blir sorgen kronisk. Då en diktator vill kväva oppositionen försöker han hindra medvetenheten om de avvikande åsikterna, men censureringen av medvetenheten leder förr eller senare oundvikligen till att folkets uppror växer och han förlorar sin makt. Censurattityden är kopplad till en irrationell föreställning; det man inte är medveten om finns inte. Och tvärtom: När jag börjar bli medveten om någonting börjar detta existera. I terapi kan det därför hända, att när klienten på ett djupare plan blir medveten om sina svårigheter, anser att de är orsakade av terapin. Gör följande test: Se ut genom fönstret. Välj ett ganska centralt objekt i landskapet, till exempel ett fönster i huset mitt emot. Sedan bestämmer du att du inte får se på det där fönstret, men du fortsätter att betrakta landskapet i cirka fem minuter. Snart märker du att just det du inte får titta på finns i blickfånget hela tiden, och att du känner dig obekväm. Det du inte vill vara medveten om aktiveras i dig. Det innebär en inre konflikt; du är medveten om någonting, motarbetar denna medvetenhet och aktiverar den samtidigt. Du gör precis det du inte vill göra. Det stimulerar ditt behov av att censurera, vilket startar en ond cirkel. Eftersom människan till sitt grundläggande väsen är sin medvetenhet, undertrycker hon sig själv när hon motarbetar den. Om detta sker med stor kraft blir reaktionen att hon lamslås eller blir rasande. När någon sårar dig kan du bli så ångestfylld att du paralyserar dig själv, säger och gör ingenting. Eller så blir du så rasande att du vill ge dubbelt igen, eller, om det är omöjligt, anfaller någon utomstående. I båda fallen gäller att du inte vill bli medveten om illviljan hos din medmänniska. Men om du accepterar medvetenheten om hennes illvilja, då ser du på henne och tänker efter hur du på något sätt skulle kunna hjälpa henne. Du är ju i balans och har ingenting du måste försvara, du har ju inte gjort något väsentligt ont. 51 Sättfilen Känslornas copy.indd

50 När en människa blir lamslagen censurerar hon sin medvetenhet och lamslår därmed också sin iakttagelseförmåga och sitt omdöme, sitt mod och sin kreativitet, det vill säga sig själv. Man brukar säga att man blir ifrån sig. En lärare kan känna sig väldigt ängslig då hon måste gå in i en klass där det finns arroganta och hånfulla elever. Hon önskar innerligt att de inte ska vara sådana, och accepterar därför inte medvetenheten om deras arrogans. Hon har en inre konflikt; den värld hon vill ha är annorlunda än den verklighet som hon är medveten om. Det uppstår en konflikt mellan lärarens önskan och hennes observationer av verkligheten. Läraren är medveten men kämpar emot. Det leder lätt till felbedömningen att elevernas uppförande är en följd av hennes oförmåga. Den tolkningen känns orättvis, vilket den också är. Hennes frustration växer, hon blir trött och känner sig svag, vilket gör att hennes behov av att försvara sig blir större. Resultatet är en ond cirkel. Ifall läraren inte censurerade sin medvetenhet om elevernas arrogans skulle hon vara intresserad av fenomenet, nyfiket fundera på det och undersöka det hos sina elever och i samhället, samt eventuellt också hos sig själv. Hon skulle försöka utveckla sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder för att kunna hjälpa eleverna att acceptera medvetenhet om sin hånfulla attityd först och främst mot sig själva. Idén med censur är att blunda för medvetenheten. Den upplevs som en fara och ett hot, vilket leder till en så kallad försvarsreaktion, en flykt från eller en attack mot medvetenheten. Termen försvarsreaktion är konstig i det här sammanhanget, där det handlar om att förneka sig själv. Vanliga känslor som anknyter till censurattityden eller -reaktionen är ångest, rädsla, besvikelse, nedstämdhet, förlamning och nervositet, vrede, hat, aggressivitet. Censurmetoder är till exempel att: 52 Försvara felaktiga handlingar och ge onödiga förklaringar Beskylla och skuldbelägga, döma och stämpla andra eller sig själv Sättfilen Känslornas copy.indd

51 Moralisera och ge näring åt skamkänslorna Se sig själv som offer (martyrattityd) Fly in i emotioner (ångest, depression, overksamhet, hat, bitterhet ) Oroa sig, nästan oändligt älta det som har hänt Missbruka mat, mediciner, droger o.s.v. Fjärma sig från verkligheten genom att fly till saker, fantasier, arbete, makt Bli sjuk; huvudvärk, magbesvär, förkylningar, utslag och andra psykosomatiska sjukdomar. Vanliga följder av att man förnekar medvetenheten är oförmåga att handskas konstruktivt med problem, ett försiktigt, hämmat eller aggressivt beteende, stark och långvarig stress, svårigheter i mänskliga relationer samt nedsatt handlingskraft och sjukdomar. Projektion är en form av censur, där en människa överför sina egna negativa intentioner, sina känslor, tankar och föreställningar på andra personer eller på livet över huvud taget. Hon agerar fördömande och destruktivt men upplever att andra har fientliga avsikter. Hon tolkar situationer och andra människor utgående från sin egen negativa inställning. Därför lever hon i en känsla av fara och hot. Om projektionen är varaktig kallas den paranoia eller förföljelsemani. Vi har en tendens att projicera våra egna värderingar och attityder på gudagestalterna i vår religion, ofta uttryckligen skuldbeläggning och fördömande. Har man en fanatisk inställning projicerar man på ett fanatiskt sätt. Kan man tolka den bibliska metafor där Gud förbjöd Adam och Eva att äta av äpplena från kunskapens träd på följande sätt? Att ta äpplet för att äta det symboliserar deras val att förneka medvetenheten. På så vis innebär arvsynden, det vill säga det första felaktiga valet, ett förnekande av medvetenheten, censur. Det skulle betyda att alla andra så kallade synder också förutsätter att man allra först förnekar medvetenheten. Det harmonierar med Sokrates uppfattning att människan inte gör det som är ont om hon accepterar medvetenheten om sina onda avsikter. 53 Sättfilen Känslornas copy.indd

52 Idealisering, perfektionism och storhetsvansinne Idealisering är att försköna, överskatta och vägra inse brister och problem. En människa inbillar sig att hon själv eller någon annan har talanger som de inte har. Hon har starkt orealistiska förväntningar. Hon ställer orimliga krav på sig själv och andra. Det gör att hon lever med ständig frustration och stress. Idealisering förutsätter att hon censurerar verkligheten. För att upprätthålla fantasierna om sig själv och andra måste hon förneka sin medvetenhet. När jag är djupt förälskad ser jag föremålet för min kärlek som fullkomlig och kan inte hitta några brister hos henne. En fullkomlig partner betyder fullständig lycka. Jag känner att bara hon kan göra mig helt lycklig. Mitt livs lycka hänger på om jag kan få henne. I den sinnesstämningen är jag långt från verkligheten. Sigmund Freud beskrev det här tillståndet som en minipsykos och konstaterade att en blint förälskad person borde vara sjukledig. Hon är ju inte kapabel att göra balanserade bedömningar i sitt arbete heller. Barnet idealiserar ofta sina föräldrar och senare eventuellt sin lärare eller chef. När hon tvingas börja acceptera att verkligheten inte motsvarar förväntningarna, kan det resultera i besvikelse och mycket aggressivt eller självdestruktivt beteende. Idealisering leder också till att man blir besviken på samma sak flera gånger. Du vet att din arbetskamrat har ett visst problem. Hon kommer till exempel aldrig i tid till jobbet och lämnar en del av sina uppgifter åt dig att utföra. Du blir arg och besviken varje dag som du tvingas vara med om detta. Du blir besviken, precis som om det här var ett nytt fenomen. Det verkar som om du vägrade att komma ihåg din arbetskamrats problem och du agerar som om du inte hade tidigare erfarenhet av saken. Ändra på ditt sätt att agera! Kolla om ditt minne fungerar nästa gång du går till jobbet. Du väntar på att hon ska komma och hon är som vanligt sen. Du blir glad, för nu fungerar ditt minne. När du är glad är du balanserad och öppen. Du säger rakt och respektfullt till din arbetskamrat att hon är sen och att hon har lämnat ett arbete ogjort. Du tar upp ärendet konstruktivt, utan att känna dig 54 Sättfilen Känslornas copy.indd

53 illa till mods, möter hennes eventuella kränkthet och upprördhet och accepterar dem. I familjer råder ofta kroniska tillstånd av besvikelse och man kämpar hårt för att upprätthålla förväntningarna. Det händer att en mamma varje dag blir besviken då maken (eller barnen) slänger sina saker huller om buller på hallgolvet när de kommer hem. Med sina förväntningar motarbetar hon sitt minne, sin medvetenhet och sig själv, och sätter i gång tjatet som alla inklusive hon själv avskyr och som bara resulterar i motstånd. Nu beslutar hon att testa sitt minne. Hon väntar tills mannen kommer hem och följer med hur han än en gång slarvigt slänger allt omkring sig. Hon är glad att se att hennes minne fungerar. Glatt, kärleksfullt och varmt tar hon emot mannen. Han är förvånad över hustruns förändrade beteende och över att hon inte gnatar. Han känner lättnad och glädje, och tänker för sig själv att eftersom hustrun har förändrats ska han från och med nu börja lägga sakerna på sina rätta platser. Att själv göra en förändring är det bästa sättet att provocera andra till förändring. En människa kan idealisera sig själv eller andra, till exempel sina föräldrar, en lärare, makthavare och offentliga personer. Hon kan idealisera myndigheter, ett samhällssystem och maktstrukturer. Om man håller i minnet att det man gör mot en annan, gör man i sitt inre mot sig själv, kan man dra slutsatsen att idealisering av andra är ett tecken på att man idealiserar sig själv, trots att resultatet blir mindervärdeskänsla. En perfektionistisk person fordrar att allt ska vara perfekt, i enlighet med hennes smak och vilja. Hon ser sig själv som (nästan) fullkomlig, men är samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre kamp mot sin medvetenhet. Hon vill att också hennes medmänniskor och omgivning ska vara perfekta, och kräver perfektion av alla. Hemmet är perfekt, inget damm och ingen oreda, hennes klädsel är oklanderlig. Hon bär på en solid mask. Hon anstränger sig för att vara något som hon inte är och begränsar på så sätt sig själv; gör sig mindre än hon i verkligheten är. 55 Sättfilen Känslornas copy.indd

54 Hon stressar mycket, och till henne säger man ofta: Kräv inte så mycket av dig själv. Att inte få kräva upplever hon som ytterligare ett krav och blir ännu mera irriterad. Hon är medveten om sin brist men accepterar inte medvetenheten om den. Då en människa har en mycket stark sådan inställning tvingas man använda en paradoxal terapi och uppmana henne att kräva ännu mera. När hon medvetet försöker höja sin kravnivå blir hon klarare medveten om den. Storhetsvansinne, megalomani, får en människa att tro att hon kan allt och vet allt bättre än någon annan. Det skapar gränslösa krav och förväntningar. Hon vill ha makt eftersom hon tror att bara hon kan få livet och världen att fungera på rätt sätt. Hon arbetar utan att känna sina mänskliga begränsningar, vilar inte och reserverar ingen tid för glädje och avkoppling. Hon vägrar känna trötthet och utesluter också andra symtom från kropp och psyke. Hon känner trötthet men flyr medvetenheten om den genom att gå till gymmet. Båda dessa inställningar, perfektionism och storhetsvansinne, inbegriper en gränslöshet. Det är därför det är så svårt att säga nej. Att säga nej innebär att acceptera sin egen begränsning. En person med en gränslös attityd känner skuld för sådant som hon i själva verket inte har något som helst ansvar för, det vill säga inte har frihet att påverka. Det kan man iaktta redan hos ett litet barn som upplever att det bär ansvaret för sin pappas alkoholism och gör allt för att han inte ska dricka. Barnet försöker vara till lags så att pappa inte ska ha någon anledning att dricka. Det är möjligt att kvinnor oftare lider av fullkomlighetsmani och män mera av storhetsmani. Båda dessa attityder förutsätter en egocentrisk, narcissistisk läggning. En sådan människa upplever att hon står i centrum för uppmärksamheten och är oerhört viktig och oersättlig. Nedanstående figur sammanfattar detta. De här attityderna är centrala stressutlösare. En person som kräver det omöjliga har en ständig känsla av otillräcklighet. Hon kämpar mot sin medvetenhet och blir trött. Han kan också skapa stress hos människor i sin närmaste krets och vara en besvärlig och påfrestande arbetskamrat eller make. 56 Sättfilen Känslornas copy.indd

55 Ur Europas närhistoria kan vi ta fram Stalin, Hitler, Mussolini, Franco och Salazar, som med sitt storhetsvansinne och maktbegär åstadkom förintelse och vållade människor lidande av enorm omfattning. Hur får man ett folk att gå med i ett anfallskrig eller hur är ett skräckvälde på nationell nivå möjligt? Folket har vant sig vid att följa en ledare hemma, i skolan och på arbetsplatserna och att leva alienerat, det vill säga att ha undertryckt sig själva. Utan att märka det utvecklar folket en beroendeställning. Särskilt i en osäker situation vill det ha en stark ledare eller guru att ty sig till och inrikta sitt beroende på. I en sådan situation tar någon som är lysten och storhetsvansinnig över makten. Denna person kan relativt enkelt överföra sin sjukdom till sina närmast underordnade. Dessa låter sjukdomen smitta vidare neråt i hierarkin tills en tillräckligt stor del av folket hänfört ansluter sig. Det finns också de som går med enbart av rädsla för att gå mot strömmen. I perfektionism och storhetsmani ingår alltid också deras motsatser. När en människa, helt berättigat, upplever att hon när allt kommer omkring inte är fullkomlig eller kan allt, blir hon nedslagen och känner underlägsenhet i relation till det hon inbillar sig, förväntar sig och kräver av sig själv. Det skapar osäkerhet, blyghet och rädsla. Att nedvärdera sig själv är ofta konstlad anspråkslöshet. Genom att nedvärdera sig själv vill en människa avvisa medvetenheten om sina storhetsfantasier. Norberto Keppe använder termen teomani, som betyder att försöka vara större än gud. Teo är grekiska och betyder gud. Jag frågade en luthersk präst vad arvsynden är. Han beskrev det som människans lust att förbigå Gud. En människa i psykos har så att säga gått över gränsen i sin strävan att höja sig över gudomen. Martti Siirala (finländsk psykiater, psykoanalytiker, ) konstaterade att ju högre upp man kommer i maktpyramiden, desto sjukare är de människor man möter. Tidskriften Superintressante (februari 2013) citerade en undersökning gjord vid Oxfords universitet. Den visade att av olika yrkeskårer var företagsledarna den kår som uppvisade den proportionellt högsta andelen psykopater. (En psykopat är en beräk- 57 Sättfilen Känslornas copy.indd

56 nande och kall person som verkar sakna samvete men som är mycket skicklig på att manipulera människor.) I samma tidning nämndes en holländsk statistik som visade att ju rikare en pappa är, desto mindre tid tillbringar han med sitt barn. Maktbegär är ett symtom på psykisk sjukdom. Den som anstränger sig mycket för att få makt når ofta en maktposition. Ju mer en person strävar efter makt, desto mer tror hon sig vara bättre än andra. Maktbegär utgår från och ger näring åt storhetsvansinne. Avund och destruktivitet Vanligen uppfattar vi ordet avund som ett negativt tillstånd, som upplevs i relation till en annan persons suveränitet eller framgång. Känsloreaktionen är osäkerhet, ångest, mindervärdeskänsla, illvillighet eller hat och raseri. Med avund förknippas ofta en önskan om att själv få det goda som andra har. Men om man beaktar grundtanken vad jag gör mot andra gör jag i mitt inre mot mig själv, kan man inte vilja sig själv väl om man inte vill andra väl. I en situation där jag ser något gott hos en annan person, och detta ger mig inspiration att agera för att uppnå samma sak för egen del, handlar det inte alls om avund. Jag hade ju ingenting emot att den andra personen hade det gott. Avund är en förnekande attityd. Den svenska termen missunnsamhet beskriver avundens natur på ett träffande sätt. Den betyder att en människa inte tillåter sig själv det som är gott men i stället väljer problem och lidande. På portugisiska heter avund inveja, där in betyder nej och veja att se. Människan ser alltså sådant som hon inte vill se. Hon är medveten om något gott, glädjefullt eller vackert, men vill inte ha medvetenhet om detta och försöker därför förstöra det. Hon ser det goda som orätt och försöker hindra det. Också på latin är avund invidia, att inte se. Det engelska ordet envy har samma betydelse, en-vy är alltså icke se. Avunden sägs vara starkast i förhållande till människor som ligger nära ens egen framgångsnivå. De undertryckta samhälls- 58 Sättfilen Känslornas copy.indd

57 klasserna hatar i sin avund klassen närmast ovanför och inte den grupp som finns ovanför denna. Alternativt riktar sig hatet mot gruppen närmast under en själv, eftersom den väcker medvetenhet om ens egen underkuvade ställning. I hackordningen på arbetsplatser inriktar man sig ofta just på de allra närmaste yrkesgrupperna. Det gamla talesättet ingen är profet i sitt eget land beskriver det här. Avund är att förneka det goda och är därmed också en uppoch nedvänd (inverterad) attityd, där det goda känns förkastligt och det onda känns gott. Aposteln Paulus ansåg att människans problem är att hon inte gör det goda hon vill, men det onda hon inte vill. Det är som det vore en synd att njuta av livet. Lidande och smärta är vackert. Ärlighet är att vara blåögd, det vill säga dum, listighet är beundransvärd. Att arbeta är förnedrande, den som är fiffig klarar sig ändå. All slags konkurrens är effektivitet, solidaritet är flum. Girighet är bra, givmildhet är svaghet. Här betyder avund inte att man ser något gott hos en annan och vill ha samma sak för egen del. Att försöka uppnå någonting gott är inte orätt, även om man får inspirationen via en annan människa. Avund är att vara medveten om en annan människas förmåga och lycka men att reagera med att försöka hindra och förstöra dem och att känna en sorts sjuk njutning ifall det lyckas. Skadeglädje är ett symtom på avund; den är en glädje över en annans misslyckande. Du är så attraktiv, men i dag har du till min lättnad fått eksem. Det känns på något sätt skönt att grannen förlorade sin goda arbetsplats nu måste jag nog gå och trösta henne. En elev som stör undervisningen lider av avund, eftersom inlärning betyder utveckling och framgång. Hon vill inte känna igen, alltså vara medveten om, sina egna mänskliga rikedomar och möjligheter. Samtidigt försöker hon överföra sin negativa attityd på andra. Föräldrar eller lärare försöker ibland kontrollera barn, inte så mycket av kärlek som av en vilja att begränsa deras öppenhet, skönhet, glada bekymmersfrihet och tillit till livet. Med utgångspunkt i avunden associeras barnens otvungenhet med ansvarslös- 59 Sättfilen Känslornas copy.indd

58 het och drömmeri, medan tungsinne och ältande av bekymmer ses som en riktig livshållning. Det är inte konstigt att ungdomar som närmar sig vuxen ålder önskar att de kunde trycka på bromsen till vuxenlivet. Avund är en livsinställning som påverkar både den yttre och den inre världen, och därigenom ens egen förmåga och egna möjligheter. När jag under någon utbildning talar om avund, reagerar någon och säger att hon minsann inte lider av avund. Jag brukar föregripa den repliken med att fråga om det finns någon i församlingen som aldrig har känt avund. Ingen lyfter handen. När avunden är mycket stark, psykotisk, kan en människa agera obegripligt destruktivt. Det händer att en man som uppfattar skönhet och liv hos en kvinna angriper, våldtar och dödar henne brutalt. Han förstör precis det han vill ha och åtrår. Kvinnans skönhet känns i honom som en djup beröring, en medvetenhet om kärleken. Det är som om kvinnan trängde in genom mannens patologiska skikt och det provocerar starkt hans attityd av avund. För att slå ned sin medvetenhet reagerar mannen med besinningslös vrede. Han förgör kvinnan för att hon väcker en starkt motsägelsefull medvetenhet i honom; å ena sidan en medvetenhet om skönhet och kärlek, å andra sidan om avund och censur. Avund som förekommer i nära människorelationer kallas svartsjuka. I sin bok Sókrates e a arte de viver (Sokrates och konsten att leva) beskriver J.C. Ismael detta fenomen på följande sätt: Det viktigaste är att kämpa emot sin avund (och vara medveten om den), särskilt då partnerns intellektuella, sociala eller ekonomiska ställning är bättre än ens egen, för avund är som ett gift som förstör också de starkaste relationer. Den är någonting mystiskt, som alltid vill förstöra kärleksrelationer och som älskande alltid ihärdigt måste motarbeta. Avunden får en älskande att känna glädje över sin partners olycka och missnöje över partnerns framgångar; ett oförklarligt gift som uppstår i själens djupa skrymslen, bakom Guds rygg. 60 Sättfilen Känslornas copy.indd

59 Perfektionism Megalomani, storhetsvansinne tror sig veta allt får inte göra fel har inga brister stränga och gränslösa krav/förväntningar sträng kritik starkt kontrollbehov centrum för uppmäksamheten tror sig kunna och veta allt tror sig vara bättre än andra bara han kan sköta saker och ting, ingen annan försöker ta kontrollen och makten gränslös attityd alltings medelpunkt egocentricitet, narcissism egocentricitet, narcissism Är rädd för fel; broms Vill göra allt; gas Otålighet, spändhet, stränghet, otillräcklighet, maktlöshet, stress, utmattning Svartsjuka är avund, och om den drivs till sin spets kan följderna vara dramatiska och destruktiva. Demokritos (grekisk filosof, cirka f. Kr.) beskrev lycka som ett tillstånd där man inte sörjer över det som fattas utan gläds åt det som finns. Den avundsjukas glädje är en sjuk njutning över förstörd lycka. 61 Sättfilen Känslornas copy.indd

60 62 Avund fungerar som motor för följande vanliga handlingssätt: Skvaller, förtal Skadeglädje, nedsättande ironi Negativ attityd, ständig missnöjdhet, klagan Passivitet, lättja, likgiltighet Svartsjuka, ägandebegär Reflexmässigt avvisande av nya tankar och möjligheter Uppförstorande av problem och svårigheter Svårighet att välja och fatta beslut Hindrande och sabotering av samarbete Osunda gruppbildningar, förbund Ständig och skadlig kritisk hållning Mindervärdeskänsla, nedstämdhet Maktlystnad, kontrollbegär Destruktivitet, aggressivitet. En avundsjuk människa reagerar negativt på nya företeelser och möjligheter. Hon förstorar problemen och bekymrar sig, men handlar inte praktiskt för att rätta till förhållandena. Hon koncentrerar sig på svårigheterna och avvisar på så sätt det goda. Hon känner en sjuk tillfredsställelse över egna och andras misslyckanden. Ju starkare attityder av perfektionism och avund som samtidigt finns i en människa, desto större är den inre spänningen. Hennes krav på perfektion är absolut, men i sin avund kan hon inte ens acceptera det goda. Det skapar en stark inre konflikt som hindrar val och beslut och orsakar ständig ångest och rädsla. Hon vet ju att hon kommer att hindra allt som är gott, trots att hon samtidigt kräver det perfekta. Hon upplever mycket stark stress. Omärkligt växer något litet ont sig större. Man kan vänja sig vid något ont så att det inte längre känns ont. Så anpassar sig moralen och det onda blir godtagbart, trots att det etiskt sett alltjämt är orätt. Så här skriver en 60-årig kvinna efter att ha läst en text om en sådan ond cirkel: Sättfilen Känslornas copy.indd

61 Jag känner igen mitt eget beteende där. I mitt fall avancerade det så här (i barndomen): Jag hade varit stygg, jag kom inte hem i tid, jag hade stulit småkakor e.d. vilket faktiskt är fel. Mamma förebrår, straffar men stryk får jag aldrig. Straffet är ett psykiskt straff, jag går miste om något trevligt som utlovats eller får sitta för mig själv och fundera på min ondska. Jag känner skuld, den fyller mig helt och hållet. Det finns ingenting annat än ondska i mig. Mamma kräver att jag ska be om förlåtelse och lova att aldrig göra så igen, att jag i fortsättningen alltid ska vara snäll. Jag ber om förlåtelse, medveten om att jag framöver kommer att göra samma fel igen. Jag är ett veritabelt monster som ljuger i själva den stunden då jag ber om förlåtelse, som jag uppfattar som nästintill en helig rit. Det är som om jag delades itu. Den ena halvan av mig vill vara snäll och vara mamma till lags och den andra kan inte och vill inte ens, för det som är styggt och förbjudet är oftast mycket roligare än det som är snällt. I vissa situationer känner jag också att mamma är orättvis. Hon beskyller mig för något jag inte har gjort, men jag kan inte bevisa min oskuld. Eller så nekar hon mig någonting som alla andra barn får göra. Hon förstår mig alltså inte och unnar mig ingenting gott. Resultatet av allt det här är en känsla av att jag inte alls borde finnas. Jag är misslyckad, det tycker både jag själv och mamma. Jag är helt övertygad om att mamma ville sitt barns bästa. Hon var en god människa. Den här kvinnan beskriver sin hårda etiska kamp. Hon accepterar inte medvetenheten om mammans orättvisa handlande och förtrycker sig själv. Hon beskyller sin mor för detta och den onda cirkeln sluter sig allt mer. Hon kuvar sig så strängt att det känns som om hon inte alls existerade. När jag besökte de brasilianska jordlösa lantarbetarnas bosättningsområde fick jag en påminnelse om min egen avund. På gården till Pedros hus stod en stor ny stadsjeep som jag redan hört talas om. 63 Sättfilen Känslornas copy.indd

62 Jag kände en tagg av avund i mitt bröst. Jag varken önskar mig eller behöver någon bil, tänkte jag, och frågade mig själv varför det då kändes som en tagg. Senare kom jag återigen att tänka på saken och efter att ha funderat på den insåg jag att det inte var bilen som var föremålet för min avund, utan Pedros sätt att våga avvika från gemenskapens normer och ge sig själv rätt till något som han gillade. Egocentricitet Egocentricitet är människans inriktning på sig själv. Hon iakttar sig själv mycket, antingen beundrande eller negativt kritiserande. Hon har svårt att lösgöra sig från själviakttagelsen, att se verkligheten och bry sig om andra. Det här yttrar sig i form av själviskhet, egoism, hennes ego är världens medelpunkt. Hon tror att alla är intresserade av henne och iakttar henne med beundran eller fördömande. Alla hämningar förutsätter självupptagenhet. Vid negativ känsloaktivitet riktar människan uppmärksamheten på sig själv och sina egna föreställningar om vad andra tänker om henne. Förnekande av medvetenhet, alltså censur, förutsätter att man i sin självupptagenhet förlorar kontakten med verkligheten. Att idealisera sig själv är att koncentrera sig på sig själv. Också avund, det vill säga att hindra en annan persons glädje och utveckling, är egocentricitet. I sin självupptagenhet begränsar människan verkligheten till sig själv. Hon fängslar sig själv. Det upplever hon som ångestskapande och det skapar rädsla, fobier, tvångsneuroser, stress och sjukdom överlag. När en människa är kärleksfull riktar hon sig i stället utåt och söker möjligheter att agera för det gemensammas bästa. Hon accepterar sig själv och därmed också andra. Var nyfiken för att acceptera medvetenhet om dina hämningar Sättet att beskriva psykopatologi via hämningar hör delvis hemma i den integrala psykoanalysen som utvecklats av Norberto Keppe. I själva verket är dessa begrepp inte så olika från Evagrius Ponticus (egyptisk kristen munk, cirka ) sätt att med åtta termer 64 Sättfilen Känslornas copy.indd

63 tolka syndens väsen: omättlighet, osedlighet, girighet, melankoli, likgiltighet, vrede, fåfänga och stolthet. För jämförelsens skull kan nämnas att psykiatrin i fråga om psykets sjukdomar använder termerna ångeststörning, panikstörning, agorafobi, tvångsneuros, posttraumatiskt stressyndrom, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, depersonalisationssyndrom, demens, adhd och så vidare. Psykiatrin försöker beskriva symtomen och bestämma diagnosen, medan man med hämningarna vill beskriva människans intentioner, känslovanor och förhållningssätt som orsaker till symtomen. Dessutom är det klart att exempelvis orättvisan i samhällsstrukturerna och oförrätter i barndomen har stor betydelse för när sjukdomar uppstår. Kanske den negativa känslovanan är det största problemet bland alla hämningar. Människan kan beskrivas med två koncentriska cirklar. Kanten på den yttre cirkeln är skalet, den sociala masken där hon vill visa hur god, vacker och stark hon är. Under masken finns hämningarnas skikt med människans neurotiska intentioner och attityder, och känsloaktivitetens strategier. Den inre cirkeln symboliserar människans hälsa, mänsklighet och kärlek. Den är förbindelsen med skönheten och godheten, med den universella sanningen, livsenergin, Skaparen, Jahve, Gud eller Allah. Den är beröringen med den universella medvetenheten. Människans skikt När man säger att en människa söker sig själv, söker hon kontakt med sitt inre. Hur kommer hon åt det? Det finns åtminstone två möjligheter: antingen genom att få direkt och omedelbar kontakt med sitt verkliga väsen eller genom att bli medveten om sitt skal, sina hämningar och på det sättet i någon mån befria sig från dem. En omedelbar kontakt kan i viss mån uppstå om man stärker medvetenheten om de mänskliga rikedomarna. Hämningarna blir man medveten om genom att ödmjuka sig och acceptera att man har allehanda brister. En människa mår bra när hon handlar kärleksfullt. Hon mår dåligt när hon agerar på ett negativt sätt. Bara ett etiskt handlingssätt får henne att känna verklig lycka. Det betyder att kärnan i människo- och självkännedom är att 65 Sättfilen Känslornas copy.indd

64 framför allt vara medveten om de mänskliga rikedomarna. Bedömnings- och klassificeringssystem av olika slag gör troligen mer skada än nytta. Man borde inte alls jämföra eller utvärdera människors förmåga och skicklighet, eftersom det oftast har en nedslående verkan just på dem som mest behöver hjälp, medan det får de redan framgångsrika att känna sig stolta. social mask hämningar neurotiska intentioner och attityder negativa känslovanor Att reflektera över: Vad känner du när du vet att du kommer att utsättas för kritik? Hur motarbetar din mor och/eller far de mänskliga rikedomar de själva har? Välj de två hämningar som du lättast ser hos dig själv. Välj de två hämningar som du har svårast att se hos dig själv. 66 Sättfilen Känslornas copy.indd

65 1.4 ANDLIGHET OCH LIVSENERGI Tillbaka till andligheten Kärlek, andlighet, gott och ont är uttryck i vårt vardagliga språkbruk. Men de kan inte definieras eller mätas. De väcker medvetenhet om tro. När allt kommer omkring bygger också vetenskapen alltid på antaganden, till exempel de som inom matematiken kallas axiom. En fanatisk tro, exempelvis på den vetenskapliga materialismen, liknar en fanatisk religiositet, fundamentalism. Vi vet ingenting, vi bara tror, som Federico Fellini (italiensk filmregissör ) uttryckte saken. När Sokrates hade dömts till döden väntade han i sin cell på att domen skulle verkställas. Hans vänner hade ordnat en flyktmöjlighet för honom, men då de föreslog att han skulle ta den chansen svarade han att det inte fanns någon anledning att fly. Han beskrev de två kommande alternativen. Antingen skulle han dö och sjunka i en djup och fridfull sömn ur vilken han aldrig skulle vakna, eller så skulle hans medvetande frigöra sig och övergå i ett annat tillstånd, som med säkerhet var mycket rättvisare och lyckligare än det han levde i. Han hade ingenting att frukta. Sokrates lärde män-niskor att bli vänner med döden och att vara redo att dö när som helst. Den medvetna andliga aktiviteten är så obetydlig i våra dagliga rutiner att vi närapå blivit andliga invalider. Barn upplever andliga fenomen som jultomten, änglar och vättar som något naturligt. När de blir större lär vi vuxna dem att spola sådana vanföreställningar. När en människa blir äldre och mer medveten om hur begränsad och orättvis den materiella 67 Sättfilen Känslornas copy.indd

66 världen är, återgår hon ofta till en tro på det andliga. Aristoteles grubblade över alltets ursprung. Hans tes var att allt i grund och botten är energi, i själva verket metafysisk energi. Allt materiellt kommer ur immateriell energi. Var kommer då all denna metafysiska energi ifrån? Aristoteles beskrev dess upphov som den första motorn. Hur är då denna första motor beskaffad? Han beskrev dess innersta väsen som ren aktivitet. Med det menade han enligt min tolkning en oerhört intensiv aktivitet i skönhet, godhet och sanning, det vill säga kärlek. Om denna tanke förknippas med judendomen, kristendomen eller islam, där människan ses som en avbild av Jahve, Gud eller Allah, består människans innersta väsen av ren aktivitet. Av det följer att människan är sig själv så länge hon handlar kärleksfullt. När hon ger näring åt hat, rädsla och bitterhet förnekar hon sig själv. Viktor Frankl beskrev religioner ungefär som olika språk, som människor använder för att kommunicera med den Högste. Det är ingen idé att försöka visa att en religion ligger närmare sanningen än någon annan. Det är som att påstå att ryska är ett bättre språk än kinesiska. I andlighet ingår begrepp som gud, änglar och djävulen. De kan inte förstås av förnuftet det är en fråga om tro. Kvantfysikerna K.V. Laurikainen (finländare, ) och Wolfgang Pauli (österrikare, ) försökte som många andra vetenskapsmän beskriva verkligheten som en obruten helhet av det fysiska och metafysiska. När John Wheeler (amerikansk forskare i teoretisk fysik, ) och Eugene Wigner (ungersk-amerikansk fysiker och matematiker, Nobelpristagare 1963, ) bedrev kvantfysisk forskning, upptäckte de att observatören formar och de facto rentav skapar det objekt som observeras. Kvantenhetens existens förutsätter beröring med det mänskliga medvetandet. Observatören och objektet bildar en obruten helhet utanför tidsdimensionen. Medvetenheten formar den verklighet vi lever i. Det innebär att medvetenheten är alltings källa. Utan medvetenhet skulle ingenting existera. Samma sak begrundar Lev Tolstoj i sin roman Anna Karenina. Där diskuterar Sergej Ivanovitj och en professor från Charkiv existensens grunder. Den förstnämnda konstaterar slutligen: Det 68 Sättfilen Känslornas copy.indd

67 skulle då betyda att om mina känslor [min medvetenhet] förintats, om min kropp dött, ingen som helst tillvaro är möjlig. Han menade säkert inte att hans död skulle förinta allt som existerar, utan avsåg medvetenheten i allmänhet (den universella medvetenheten). Wheeler, Wigner och Tolstoj gjorde alla, ur sina mycket olikartade utgångspunkter, tolkningen att om all medvetenhet försvinner upphör också alltet att existera. Förutsättningen för all existens är alltså medvetenhet. Tidigare kom vi fram till grundtanken att människan är sin medvetenhet. Wigner och Tolstoj bekräftar detta antagande, för i grunden är allting medvetenhet. För många år sedan frågade jag min far vad han tror sker när vi dör. Hans uppfattning var att våra själar förenar sig med ett slags själarnas gemensamma massa. Jag minns att jag kände mig beklämd vid tanken, för på den tiden hoppades jag att vi skulle kunna fortsätta existera som individer. På sitt enkla sätt överensstämmer min fars uppfattning med Wigners och Tolstojs resonemang. Varje kultur har sina symboler, från indianernas totem till kristendomens Jesus på korset. Symboler är ungefärliga försök att beskriva ett metafysiskt väsen som inte går att beskriva. Judiska och kristna organisationer, synagogor och kyrkor är västländernas äldsta existerande maktstrukturer. Det är inte underligt att vi ofta uppfattar dem som konservativa symboler för stagnation och som främmande företeelser i dagens värld. Organisationen är en yttre konstruktion som tron är underkastad. Organisationer har en benägenhet att ändra de ursprungliga syftena så att deras egen fortlevnad blir viktigare än deras mission. Om man ser andlighet som den kultur och organisation som bildats kring andligheten riskerar man att kasta ut barnet med badvattnet. Dostojevskij skrev att djävulens största seger över mänskligheten var den då mänskligheten förnekade dess existens. Dostojevskij menade naturligtvis inte den behornade och svansförsedda inkarnationen av det onda, utan negativ metafysisk energi. 69 Sättfilen Känslornas copy.indd

68 Livet är energi Kommer livsenergin från det vi äter, från brödet, potatisen och smöret? Via fotosyntesen tar växterna emot energin från solen. De är solenergiantenner. Människan kanske fungerar på ett liknande sätt, fastän det inte handlar om fotosyntes. Människan kan beskrivas som en rörlig livsenergiantenn. Liv är energi, i grunden metafysisk energi. Växterna har sina rötter i jorden och de kan inte förflytta sig från en plats till en annan. Växten tar mineraler och vatten ur jorden, men för att människans fysiska antenn ska fungera äter hon mat som hon tillreder. Växten förnimmer ljuset och sträcker sig mot det. När en människa öppnar sig mot medvetenheten är hon en påkopplad energiantenn. Det väsentliga är hur hon förhåller sig till medvetenheten. När en människa bär på en viktig medvetenhet som hon förnekar, då motarbetar hon sig själv och blir trött av det. Samtidigt stänger hon av sin energiantenn. När hon öppnar sig mot medvetenheten kopplas också energiantennen på. För ett barn som föds borde livet vara ett ständigt öppnande. Men så blir det inte. I stället börjar man anpassa barnet till maktstrukturerna, först hemma, sedan i förskolan, i skolan, i yrkesstudierna och på arbetsplatserna. Man gör det till en lydig medborgare som inte ifrågasätter samhällets maktstrukturer. En växt söker sig ur skuggan mot ljuset. Söker sig människan bort från de orättvisa kraven och begränsningarna, mot friheten? Vid olyckor eller sjukdomar har människor ibland starka upplevelser av livet efter detta. Som barn var jag med om följande händelse: 70 Jag var omkring 12 år gammal och tvättade familjens byk. Med ena handen rörde jag vid tvättmaskinen och med den andra skulle jag öppna vattenkranen. Men maskinen använde mig som jordledning och jag kände hur elektriciteten gick från den ena handen till den andra, genom hela kroppen. Händerna var som limmade på sina platser och jag kunde inte lösgöra mig. Jag förstod att jag var nära döden. En serie Sättfilen Känslornas copy.indd

69 vackra minnen från det förgångna strömmade genom mitt medvetande, det var som om jag sett en film som andades skönhet. Det kändes skönt. Sedan tog filmen slut och jag befann mig i en mörk tunnel. Jag gick framåt, mot tunnelns ljusa öppning som kändes trygg och lockande. Jag närmade mig klarheten. Sedan blev allt plötsligt mörkt. Efter ett tag fann jag mig liggande genomblöt på badrumsgolvet. Ur duschkranen rann vatten. Av allt att döma hade mina muskler slappnat i dödsögonblicket så att jag föll ihop av min egen tyngd. Det gjorde att mina händer släppte tvättmaskinen och kranen. Min syster som befann sig i rummet intill sade att hon hade hört något slags svagt ylande. Jag upplevde att jag hade uppstått från de döda. Det var en vacker upplevelse och den gjorde att jag blev intresserad av andlighet. Andlighet innebär trygghet och ett brett perspektiv. Vi är inte ensamma utan delar av en större, om än obegriplig helhet. Naturens skönhet är ett vittnesbörd om att den högre makt eller energi som åstadkommer allt detta, Gud eller Allah, vad vi än kallar den, är den rättvisa och rena kärleken. Vi behöver inte veta. Känsla och tro är djupt sammanlänkade med alltet, livets mening och källa. Emmanuel Swedenborg (svensk religionsfilosof och mystiker, ) skrev att kärlek och visdom inte är värda någonting om de inte tas i bruk. De är bara fantasier och blir inte verkliga förrän de kommer till nytta. 71 Sättfilen Känslornas copy.indd

70 1.5 PERSONLIGHETENS UTVECKLING Med personlighet avser man individens typiska sätt att leva och agera i olika situationer. Den beskriver hennes sätt att förhålla sig till livet, att rutinmässigt reagera och handla under olika omständigheter. Däri ingår hennes intentioner, hennes motivation, hennes sätt att fungera andligt och känslomässigt, och hennes värderingar. På så sätt beskriver personligheten på ett centralt sätt hur en människa vanemässigt använder sin vilja. Vår livsmiljö, liksom klimatet och den omgivande naturen, frodig eller karg, påverkar oss. Värme underlättar en öppen kommunikation, kyla får människor att spänna och sluta sig. Samhället vi lever i, dess historia och kultur, dess strukturer och värderingar, formar våra föräldrar. Det är av stor betydelse hur våra närmaste fungerar känslomässigt och hur de förhåller sig till livet. Barn imiterar. Oavsett om vi som barn fått uppleva mycken värme och acceptans eller känslomässigt armod och aggression, så har vi en tendens att imitera det i oss själva. Samhället Karl Marx (samhällsfilosof och socialteoretiker, född i Preussen, ) ansåg att människans psykiska konstruktion framför allt formas av produktionsstrukturerna. Arbetet är ju en central del av livet, ofta till och med den allra mest betydande. Samhällssystemet är organiserat så att det skapar en grund för den ekonomiska verksamheten och därigenom för arbetet. Denna struktur och dess värderingar bidrar starkt till att forma människans psykiska handlingssätt. Centrala faktorer i det nuvarande ekonomiska systemet är 72 Sättfilen Känslornas copy.indd

71 snabbt utnyttjande, konkurrens, girighet, konsumtion, alienering från verkligheten och ytlighet. Dessa värderingar styr atmosfären på arbetsplatserna och samhällsaktiviteten. De har nästan omärkligt trängt sig in i skolan, hälsovården och socialarbetet. Vi föds rakt in i det här enorma hjärntvättssystemet, som kanske aldrig förr i mänsklighetens historia varit så effektivt och ensidigt som i dag. Sannolikt var feodalismen, monarkin och kolonialismen inte ett bättre alternativ än kapitalism. Det var heller inte den kommunistiska statsmaktsdiktatur som tillämpades i Sovjetunionen, där den ekonomiska och politiska makten hade förenats till en enda makt. Arvsmassan Det är omöjligt att säga i vilken mån arvsmassan påverkar personligheten. Depression kan gå i arv, men problemet kan ligga i att ett barn tillägnar sig föräldrarnas psykiska modell. Arvsmassan, den genetiska utgångspunkten, är dynamisk liksom allt annat i naturen. Den förändras ständigt, vilket betyder att man kan påverka den och förändra dess utveckling. En artikel som för några år sedan ingick i den finska dagstidningen Helsingin Sanomat hade rubriken God vård förändrar arvsmassan. I texten för man fram att kärleksfull vård kan förbättra det genetiska arvet. Allt är ju i grund och botten metafysisk energi, det vill säga kontinuerlig aktivitet. Ryggsäcken Ju yngre ett barn är, desto öppnare är det för intryck. Det man ser mest av, det tar man naturligast efter. Om det finns mycket kärleksfullhet, glädje och tacksamhet i barnets omgivning, har det lättare att utveckla sådana känslor hos sig själv. Om man med glädje berör och smeker barnet lär det sig lita på att det är accepterat och omtyckt, också fysiskt sett. Barnet ser det som en självklarhet, och när det blir äldre och börjar intressera sig sexuellt för andra har det inga hämningar och svårigheter att kommunicera känslomässigt och fysiskt. 73 Sättfilen Känslornas copy.indd

72 Om barnet behandlas på ett nedsättande och aggressivt sätt kan det vänja sig vid detta, anse det normalt och härma det i sitt eget agerande. Om ett barn inte har behandlats med ömhet är det möjligt att det kommer att uppleva sexuell kontakt som skrämmande. En sådan persons sexualitet sluter sig i stället för att öppna sig. Man talar bildligt om ryggsäcken, livshistorien. Om man från första början haft mycket kärlek i sin ryggsäck känns livet säkert lättare både i med- och motgång. Om där redan från början finns rädsla, skam och hat, mår människan dåligt och agerar därefter. I fråga om att använda viljan är vi ändå olika. Någon möter svåra förhållanden och tragiska händelser på ett öppnare sätt, genom att acceptera medvetenheten, medan en annan blir kvar i svårigheterna resten av sitt liv för att hon censurerar medvetenheten om den oförrätt hon lidit. Som sammanfattning kan man illustrera människans utveckling med följande förenklade figur: Figuren kan tolkas så att människan har en historisk och fysisk bakgrund och vilja. Utgående från dessa väljer hon ett förhållningssätt som förvränger medvetenheten om verkligheten, mer eller mindre. Om hon accepterar sitt verkliga jag (medvetenheten) agerar och lever hon frisk och lycklig. Ifall hon förnekar medvetenhet om verkligheten och agerar negativt på den psykiska nivån, vållar hon sig själv psykisk och fysisk sjukdom. Hon mår dåligt och reagerar problematiskt på olika sätt. Hon är medveten om sina möjligheter (sina mänskliga rikedomar), problem och hämningar men förnekar denna medvetenhet. Ett symtom på självförnekelse är känslan av att inte existera. En människa vill inte vara medveten om det symtomet, utan finner sätt att fly också den medvetenheten. De här sätten att motarbeta medvetenhet kan kortfattat beskrivas på tre sätt. För det första kan en människa göra sitt yttersta för att genom andras tack och beröm känna att hon existerar. För det andra kan hon anstränga sig för att vara snäll, och på så vis bli accepterad eller nå framgång och makt och bli beundrad. Det tredje alternativet är att agera aggressivt eller depressivt ur djupet av sin inre revolt. 74 Sättfilen Känslornas copy.indd

73 (Se kapitel Hur ska man se på det traumatiska?). När vi tror på människan som en medveten och ansvarsfull, i sitt inre fri, aktör i livet skönjer vi en möjlighet att befria oss från gammal barlast. Historia/fysisk miljö Samhälle/grupper/föräldrar (psykisk, fysisk och social) Människan - medvetenhet - mänskliga rikedomar och hämningar - vilja God handling (andlig, känslo- och tankemässig) Negativ handling (andlig, känslo- och tankemässig) Hälsa (kärlek) Sjukdom (psykisk/fysisk), som ofta tar sig följande psykiska uttryck Balans Framgång Aggressiv Depressiv 75 Sättfilen Känslornas copy.indd

74 2 Metoder för människokännedom Sättfilen Känslornas copy.indd

75 2.1 MÄNNISKOSYN Conscientiametodens användbarhet och effekt bygger i hög grad på dess människosyn, som fungerar som referensram. Om man tar till sig grundtankarna om människan behövs det inte så mycket mer. Referensramen har två delar: grundtankarna om människan (bilaga 1) och de mänskliga rikedomarna och hämningarna (bilaga 2). När synsättet tas i bruk kan man först koncentrera sig på människosynen genom att diskutera innehållet i bilagorna 1 och 2. Man kan reflektera över dem i grupp eller på egen hand. Enighet eftersträvas inte, man får ha olika åsikter och tankarna modifieras efter smak och tycke. Man kan också skapa konstnärliga versioner av olika slag, exempelvis i form av bilder, dikter, drama eller musik. Grundtankarna kan användas som tema för bildframställningar på plakat. När du tar upp referensramen till diskussion i din gemenskap måste du inte kunna svara på de andras frågor. Skapa alltså inga förväntningar eller krav på att du borde ha svar. Kopiera och använd den text du valt ut eller ta själv fram sådant material som du vill ha som diskussionsunderlag. På frågor kan du svara med följdfrågor eller skicka dem tillbaka till frågeställaren eller gruppen att fundera på. Jag har presenterat metodens referensram i tiotals arbetsgemenskaper och skolor, i portioner som växlat mellan några timmar och ett par dagar, ofta just då gemenskapen befunnit sig i en motivations- eller samarbetskris. När medvetenheten väcks via grundtankarna löser sig spänningarna och man inspireras till 77 Sättfilen Känslornas copy.indd

76 öppenhet och initiativkraft. Det är en uppfattning som stärks av erfarenheterna. På YouTube finns en kort film om hur referensramen kan tillämpas. Den heter Förändra skolan läraren, eleven och Sokrates. Det är meningen att den ska fungera som underlag för diskussion och begrundan. 78 Sättfilen Känslornas copy.indd

77 2.2 BEKRÄFTANDE SAMTAL Avsikten med bekräftande samtal är främst att väcka medvetenhet om de mänskliga rikedomarna, om kunskaper, talanger och gåvor. När en människa är medveten om sitt verkliga väsen, sitt inre, är det naturligt för henne att föra fram det och använda det. Om hon däremot inte använder sin begåvning förlorar hon så småningom kontakten med den, fjärmar sig från den och från sitt verkliga jag. Av erfarenhet vet vi hur svårt det är att ge och få kritik, särskilt då det handlar om ett allvarligt problem. Det gör att vi vanligen väntar alldeles för länge innan vi för saken på tal. Ju mer tiden går, desto mer irriteras vi av problemet och vårt missnöje växer, vilket betyder att vår känsloaktivitet är negativ. Det leder till att kritiken lätt blir överdriven och innehåller negativ energi. För mottagaren känns det med rätta orättvist. Syftet med samtal är framför allt att väcka medvetenhet om de mänskliga rikedomarna (varseblivning, glädje, kärlek, kreativitet, omdöme, mod, självdisciplin), men vid behov också medvetenhet om hämningar, negativa sätt att handla och förhålla sig. Ett fel kan rättas till om man samtidigt är medveten om det som är bra. Fokuserar vi starkt på felet får det övertaget i våra känslor och tankar. I det följande beskrivs bekräftande samtal i fem steg. Av dem är de tre första viktigast: 79 Sättfilen Känslornas copy.indd

78 1. Känn dina känslor Känner du dig så ängslig, rädd, frustrerad eller hatfylld inför den person som är föremål för bekräftande samtal att du har svårt att acceptera henne? Stanna upp för att känna ditt inre och bli medveten om din känsloaktivitet. Du, och bara du, bär ansvaret för din känsloaktivitet. Fundera på anledningarna till dina negativa emotioner (se kapitel 3.2.1), till exempel dina orealistiska förväntningar, din otålighet, din benägenhet att döma, ditt eventuella sätt att förstora problemen eller dina anspråk på att kunna förändra personen i fråga. Kanske väcker hennes agerande via psykisk spegling en sådan medvetenhet i dig som du inte står ut med. Försök acceptera dina känslor, klandra inte dig själv för dem. Inta en attityd där du uppriktigt känner att du önskar föremålet för samtalet allt gott. Möt henne med accepterande och respektfull närvaro. 2. Observera den andras emotionella tillstånd och andra eventuella symtom Om personen som ska få respons mår dåligt, är ångestfylld, arg, sårad eller trött ska du tala respektfullt om hennes känslor eller symtom, så att hon kan känna att du accepterar henne sådan hon är. Lyssna noggrant på henne. Ställ frågor för att få henne att beskriva sina emotionella och även möjliga fysiska symtom. Undvik bestämt att fråga varför, eftersom det leder uppmärksamheten till yttre faktorer. Koncentrera dig helt på att uppfatta hennes känsloaktivitet, så att hon blir medveten om och accepterar den. På så sätt kan hon respektera sig själv och som en konsekvens även dig. En emotion eller ett fysiskt symtom är en larmsignal. Att larmsystemet fungerar är en bra sak. När en människa känner sig accepterad, m.a.o. sedd utan kritik och krav, brukar hon få kontakt med sitt inre, sin balans. 80 Sättfilen Känslornas copy.indd

79 3. Stärk medvetenheten om de mänskliga rikedomarna i henne Tala om hennes mänskliga rikedomar: varseblivning, intresse, förmåga att minnas, intuition, kärlek, ansvarskänsla, anspråkslöshet, lycka, tacksamhet, andlighet, mod, initiativkraft, ihärdighet, kreativitet, entusiasm, sunt förnuft, ärlighet, sinne för skönhet, självdisciplin, speciella talanger, förmåga att inhämta kunskap, fysisk förmåga och så vidare. Ta fram det goda hon åstadkommit eller det hon lärt sig. Upprepa detta flera gånger i olika sammanhang så att hon kan lita på att du vill henne väl och att du framför allt ser den mänskliga rikedomen hos henne. Undvik att locka henne att använda sina färdigheter. Säg inte: Nog klarar du det här. Ge inga råd. Allt sådant uppfattas lätt som krav, och på sådana reagerar man vanligen med motstånd. Oftast behöver inget annat göras, eftersom det i sig räcker att bekräfta medvetenheten om de mänskliga rikedomarna. Några exempel på hur man kan ge bekräftande samtal: Jag har märkt att du är utrustad med initiativkraft, mod och kreativitet. Du har erfarenhet och viktig kunskap. Jag känner att du har spontanitet och en social begåvning. Du följer noga med hur situationer utvecklar sig och människors reaktioner, och du registrerar med intresse vad andra gör. Jag har sett mod, nyfikenhet och solidaritet hos dig. Jag har sett din förmåga att snabbt lära dig nya saker och din kreativa talang att utveckla nya perspektiv och idéer. 81 Sättfilen Känslornas copy.indd

80 4. Tala om hur hon själv motarbetar det goda Tala om hennes vana att hindra de mänskliga rikedomarna. Kom ihåg att det en människa gör mot en annan, det gör hon i sitt inre mot sig själv. Beskriv: Hennes vana att framkalla och upprätthålla negativa känslotillstånd Hennes motarbetande av medvetenheten, censuren som hon tillgriper för att hindra kontakt med sina talanger Hennes eventuella stränghet; gränslösa och stränga krav på sig själv och andra, överdriven självkritik, tankebanor som nedvärderar eller framhäver henne själv och andra verklighetsfrämmande föreställningar Hennes negativa förhållnings- och handlingssätt i fråga om de egna rikedomarna (avund). Förutsätt inte och förvänta dig inte ens att hon ska acceptera vad du säger. Säg det du ska säga öppet och respektfullt. Det står inte i din makt att styra hennes reaktion och du ansvarar heller inte för den. Respektera hennes känsloreaktion. På så sätt undviker du att ge makt åt hennes eventuella vrede eller hennes känsla av att ha blivit sårad. Exempel ur skede 4: Ibland upplever jag att du ställer så höga krav på dig själv att du blockerar din förmåga och din kunskap. Jag tror att du emellanåt koncentrerar dig så hårt på dina eventuella brister att du förlorar kontakten med dina verkliga talanger. Just nu verkar det som om du inte gav dig själv rätt att vara medveten om dina färdigheter. Som om de på något sätt var förbjudna för dig. 82 Sättfilen Känslornas copy.indd

81 5. Om det känns nödvändigt, beskriv de skadliga verkningarna av den negativa aktiviteten ur henns synvinkel Tala inte om den skada hon tillfogar andra. Det leder lätt till ett avvisande av medvetenheten, som innebär censur. Om personen som får respons känner ett krav, om än inbillat, att acceptera det du säger, reagerar hon ofta precis tvärtemot. Ju mindre du förväntar dig, desto större är chansen att hon verkligen lyssnar på dig. Det krävs stor ödmjukhet för att acceptera medvetenheten om sina egna svagheter och negativa förhållningssätt. Sådant är ovanligt, särskilt ansikte mot ansikte med en annan människa. Ingen vill väl förlora ansiktet offentligt. Oftast funderar människor mycket mera på saker efteråt, för sig själva, än vi föreställer oss. I sin säng på kvällen funderar människan på sådant som hon inte alls ville tänka på under dagen. Under sömnen behandlar hon sådan medvetenhet som hon i vaket tillstånd vägrade befatta sig med. Eftersom alla människor är utrustade med alla mänskliga rikedomar kan du paradoxalt nog stärka medvetenheten om just det du känner att en person har det allra svårast med. För att ta ett exempel: Om din arbetskamrat ofta brukar ljuga kan du säga att du förnimmer ärlighet hos henne. Om din elev är mycket lat säger du att du uppfattar initiativkraft och intresse hos henne. Tycker du att din bror är elak kan du säga att du känner att han menar väl. Där bristen är som störst behöver medvetenheten stärkas mest. Framför dina iakttagelser på ett respektfullt sätt och acceptera att föremålet för din respons möjligen reagerar med förakt och kanske upplever dig som ironisk. 83 Sättfilen Känslornas copy.indd

82 En lärare berättade att han hade tillämpat metoden med bekräftande samtal på skolans värsta elev, en cirka 16 år gammal pojke som betedde sig aggressivt. De andra eleverna och en stor del av personalen var rädda för och undvek honom. Läraren träffade pojken tre gånger under korta stunder på tu man hand. Han lyssnade på pojkens känslor respektfullt och förde då enbart fram hans färdigheter och kunskaper och det goda han gjorde. Han nämnde ingenting om problemen. Andra gången reagerade pojken med att gråtande tala om sin sorg, osäkerhet och besvikelse men också om sin kärlek och tacksamhet. Han upplevde antagligen att någon äntligen såg en människa i honom och inte bara problem och klandervärda sidor. Läraren lockade fram det verkligt mänskliga i honom. Pojkens aggressivitet och störande uppträdande var ett sätt att försöka avvisa medvetenheten om sin rädsla och besvikelse över sin livssituation. Svårigheterna eliminerade ändå inte hans ansvar för sitt beteende. Alla ansvarar för sitt handlande, men ingen blir hjälpt av att dömas och ingen har heller rätt att döma en annan. Läraren berättade att pojken blev ett exempel på att visa samarbetsförmåga i skolan. Bekräftande samtal har alltså en paradoxal effekt då den stärker en människas medvetenhet precis där hon behöver det, nämligen inom det område där hon har stora svårigheter. Kan man locka fram en människas rikedomar genom att tala direkt om dem, eller borde du inleda med att tala om hennes problem? Alla situationer är olika och unika. Det bästa vore om föremålet för responsen också kunde ge dig respons. Ibland har den person som får respons intagit en så stark censurattityd att det nästan är omöjligt att föra ett samtal om henne. Då kan det vara bäst att du berättar om dig själv och om dina 84 Sättfilen Känslornas copy.indd

83 svårigheter, utan att på något sätt referera till henne. Du beskriver dina mänskliga rikedomar för henne och hur du genom att bekymra dig är mycket krävande, eller genom att ringakta dina möjligheter och gåvor hindrar dig själv från att använda dem. Låt henne själv dra sina slutsatser om sig. Du erbjuder henne en inre spegel. Utvecklingssamtal Principen med bekräftande samtal kan också användas på arbetsplatsen under utvecklingssamtal mellan en chef och en underställd. Nedanstående serie av frågor kan användas som underlag för ett utvecklingssamtal. Den första delen behandlar resultatet av verksamheten, den andra delen tar upp arbets- och samarbetssituationen och den tredje innehåller det bekräftande samtalet. 85 Sättfilen Känslornas copy.indd

84 Utvecklingssamtal Resultatdelen 1.1 Vilka mål kom man överens om under den förra perioden? 1.2 Hur tycker du själv att du lyckats med att nå dina mål? 1.3 Vad hjälpte och vad störde eller hindrade dig att nå målen? 1.4 Vilka är målen och hur ser verksamhetsplanen ut för nästa period? 2. Arbetssituationen 2.1 Klarar du att organisera ditt arbete på ett bra sätt? Om inte, vad är det som är svårt? 2.2 Är din arbetsmängd rimlig? 2.3 Hur använder du din tid? Vad tar mest av din tid? 2.4 För vad behöver du mest stöd? 2.5 Hur fungerar samarbetet med andra? 2.6 Får du tillräckligt med uppmuntran? Om inte, vad föreslår du? 2.7 Får du tillräcklig arbetsro? Om inte, beskriv hur du skulle vilja ha det. 2.8 Beskriv hur väl du anser att man på din arbetsplats tilllämpar rättvisa och jämlikhet. 3. Din personliga utveckling 3.1 Hur står det till med din motivation och arbetsglädje? 3.2 Har du symtom som ångest, rädsla, missnöje, frustration, bitterhet, hat? Känner du press, stress? Känner du dig ständigt sömnig och sover dåligt? Har du koncentrationssvårigheter? Vilka symtom är du medveten om i din kropp? Avsikten är inte att ta hand om dina symtom här. Meningen är att du stannar upp och accepterar medvetenhet om dem, för att bättre kunna avgöra hur du ska gå vidare. 3.3 Vilka förväntningar känns mest krävande? Sättfilen Känslornas copy.indd

85 3.4 Vilka av dina personliga egenskaper kommenterar andra människor mest? 3.5 Vilka är dina mest framträdande mänskliga rikedomar enligt dig själv? 3.6 Vilka är dina två största hämningar? 3.7 Får du tillräckligt med respons på dina mänskliga rikedomar och hämningar? Om inte, vad föreslår du? 4. Vilka eventuella kommentarer och förslag vill du föra fram? Utvecklingssamtalets stomme utvecklas och tillämpas enligt behov. Också där är demokrati en bra princip. Båda parter kan föra fram sin syn på den andra. Vi tar ett hypotetiskt exempel på ett makt- och kontrollbehov, som ofta också inbegriper svartsjuka och revirtänkande. Fenomenet kan ses som framkallat av avund. Din maktlystna chef vill kontrollera allt. Det betyder att hon inte tycker om att någon är glad, tar initiativ och prövar på nya saker. Hon vill kontrollera den mänskliga rikedom som finns hos hennes underställda. Hon lider av avund och kontrollerar därför andra människors möjligheter att växa. Det kan vara förknippat med svårigheter att delegera och informera. På så vis kan hon hindra utveckling. Bemöt din chef med bekräftande samtal: Var medveten om din känsloaktivitet, befria dig först från din eventuella frustration och ditt missnöje, så att du kan känna att du vill henne väl. Vi antar att din chef befinner sig i normal sinnesstämning, vilket betyder att du inte behöver stanna upp för att möta en emotion eller något annat symtom. Ta upp hennes talanger, kunskaper och det goda hon gör på ett tydligt och trovärdigt sätt så att hon litar på dig. Gör det flera gånger i olika situationer så att hon verkligen börjar tro att du ser någonting gott i henne och att du alltså vill henne väl. Om det behövs kan du fortsätta att ge respons fram till moment Sättfilen Känslornas copy.indd

86 Säg till exempel att hon kontrollerar och begränsar sina mänskliga rikedomar. Du kan exempelvis påpeka att: Jag tror att du redan hade varit din chefs chef om du inte hade kontrollerat ditt agerande och bruket av dina talanger så noga. Ifall hon inte förstår vad du menar måste du avgöra om det lönar sig att precisera, eller om du bara ska säga att du inte heller själv riktigt förstod vad du sa. Lämna henne att fundera på saken för sig själv. Vad är skillnaden mellan beröm och bekräftande samtal? Med beröm vill man vanligen uppmuntra en annan människa och stärka hennes självkänsla. Man berömmer en person och det hon gjort. Syftet med bekräftande samtal är framför allt att stärka medvetenheten om de mänskliga rikedomarna. Beröm är förknippat med vissa risker: Ett barn som ofta får beröm av vuxna för sin duktighet upplever kanske att det borde vara ännu duktigare och anstränger sig ännu mera. Det kan ge upphov till prestationsångest. Att prestera och hävda sig blir huvudsaken. Att alltid tala om framgång kan leda till ständig press. Det kan göra att en människa hela tiden kräver mer och mer av sig själv. Följden kan bli en allvarlig sjukdom, utbrändhet. Ett starkt behov av beröm kan bottna i ett behov av att bli accepterad och på så sätt få sin existens bekräftad. Beröm stärker momentant känslan av att finnas till. Det fungerar lite på samma sätt som den lilla njutbara berusningen som alkohol ger. Det händer att man utvecklar ett beroende. En person uttryckte saken så här: När jag klarar mig bra i något skolämne får jag beröm, utan det hade jag inte varit någonting. Om jag inte fick höra att jag var bra hade jag trott jag att jag var dålig. Att vara dålig betyder att vara värdelös som människa. 88 Sättfilen Känslornas copy.indd

87 Beröm leder lätt till jämförelse. Den som får mest beröm är bäst. De som inte får beröm känner sig dåliga. På så sätt ger man näring åt tävlingsmentalitet i stället för åt samarbete och solidaritet. Den som berömmer ger sig själv rätt att värdera en annan människa, vilket kan kännas förnedrande för den som får berömmet. Den som berömmer kan känna ett slags överlägsenhet; hon har själv behov av att stå i centrum för uppmärksamheten och visa sin förträfflighet. På sätt och vis är det sig själv hon berömmer. Beröm ges ofta hafsigt, snabbt och utan känsla. Det kan vara en inlärd, konstlad vana hos den som berömmer. Därför innehåller beröm ofta generaliseringar och överdrifter. Då är berömmet ytligt, inte trovärdigt och upplevs ofta som oärligt och rentav förnedrande. Beröm ger näring åt storhetsvansinne, perfektionism och egocentricitet. Ett gammalt ordspråk säger att eget beröm luktar illa. Kan man tänka sig att detta också gäller beröm av andra? Vi föreställer oss att din dotter har överraskat dig med att städa köksskåpen. Du berömmer henne kanske: Vad du är duktig och snäll. Alternativt kan du stärka medvetenheten om det goda: Jag ser initiativförmåga och kärlek i dig. Det är kanske bra att över huvud taget undvika att säga någonting i formen du är, eftersom det är stämplande. I stället kan man säga att du har god iakttagelseförmåga, du använder din initiativförmåga, ditt mod syns i ditt handlande, och så vidare. Beröm är kort sagt ofta ytligt, beteendestyrande och skapar en social mask. Bekräftande samtal leder till medvetenhet om de mänskliga rikedomarna, och syftet med den är en djup acceptans av det mänskliga. Här följer en förteckning över några saker som är bra att komma ihåg när man tillämpar metoden: 89 Sättfilen Känslornas copy.indd

88 En liten minneslista Eftersträva inte kontroll utan kontakt. Undvik frågan varför. Den förminskar ansvarskänslan och leder till förklaringar. Tala om mänskliga rikedomar. Beröm inte, stämpla inte. Säg inte: Du är Tillåt den andra att inte acceptera din respons. Ge responsen öppet och respektera hennes eventuella emotionella reaktioner, som att hon kanske blir arg eller sårad. Undvik att styra människor till att be varandra om förlåtelse. Ett motsträvigt förlåt då ger näring åt falskhet. Respektera människans frihet och initiativ. Kom inte med förklaringar när du har gjort misstag. Säg uppriktigt: Där gjorde jag fel. Jag gjorde en felbedömning eller så var mina avsikter helt enkelt inte bra. Behandla parterna i en konflikt var för sig. Försök inte primärt få försoning till stånd utan visa båda parterna hur de handlar mot sig själva. Akta dig för att förutsätta eller kräva rättvisa, trots att du arbetar för rättvisa. Vårt samhälle är strukturellt orättvist och vi med det. Ha en ödmjuk attityd så att du inte kräver snabba lösningar på svåra problem. Skapa en idealisk utopisk vision, men gå framåt med små steg. 90 Sättfilen Känslornas copy.indd

89 2.3. HANDLEDNING GENOM POSITIV MOTIVATION Handledningsmetoden kan man använda när arbetsgemenskapen eller vilken grupp som helst vill behandla ett viktigt problem eller diskutera ett utmanande tema. Gruppen vill till exempel utveckla sitt samarbete, planera hur man genomför förändringar, behandla en konflikt, handskas med stress eller kollektivt hjälpa en medlem av gemenskapen. Det finns så kallade svåra eller omöjliga personer som det är svårt bemöta. De blir till exempel lätt arga, skuldbelägger andra eller blir sårade av minsta kritik. De kan systematiskt hindra samarbete och ställa till svårigheter. De uppträder kanske hotfullt, manipulativt och aggressivt, vilket skrämmer de andra. Det är svårt att möta dem utan att känna sig ängslig och nervös. Positiv motivation Människan har utifrån sitt eget perspektiv ett gott syfte i sina handlingar även när hon handlar destruktivt. Detta goda kan vara någonting ont på grund av hennes hämningar. När hon baktalar, hindrar möjligheter, röker, super, tjatar, skäller ut, kränker, skär sig eller slåss (för att nämna några exempel), strävar hon egentligen efter att uppnå något gott. Detta goda är det väsentliga i hennes handlingssätt. Men eftersom denna typ av handling ger dåliga konsekvenser, brukar man bara koncentrera uppmärksamheten på det onda. Det goda som hon letar efter betraktas oftast inte alls. Man reagerar alltså genom att koncentrera sig på det onda och dömer ut förövaren. Detta är en form av förtryck av medvetenheten. 91 Sättfilen Känslornas copy.indd

90 Vi behöver medvetandegöra det goda som människan vill nå genom den onda handlingen och hjälpa henne att jämföra detta med det goda som hon skulle ha nått genom att avveckla det förnekande handlingssättet. Annars censurerar vi människans verkliga motiv att välja sitt sätt att handla. När människan röker så strävar hon efter något gott. Det goda kan vara en frihetskänsla, avkoppling eller vila. Det kan betyda en möjlighet till en pratstund med kamrater. Det kanske är ett sätt att identifiera sig med de vuxna och de framgångsrika. Det kan också vara ett sätt att uttrycka sin revolt. Att röka underhåller den normala nikotinhalten i blodet vilket i sin tur tillfredsställer beroendet. Vilka är alla njutningar och fördelar som hör till rökningen? Är de större än de som man skulle få uppleva utan att röka? Att prata illa om någon bakom ryggen kan ge en känsla av att man är bättre än den andra och sig själv. Egna problem upplevs inte lika stora. Kanske får man uppleva makt i sin tro att man har lyckats skada den andra. Baktaleri hjälper att underhålla den vanliga negativa känsloaktiviteten (ångest, skam, mindervärdeskänsla, missnöje med mera) som man kanske är beroende av. Det kan betyda en viss vänskap med likasinnade och på detta sätt ger det en bekräftelse på den egna existensen. För att förändra denna vana, behöver man tro på att man njuter mer utan att behöva baktala. Den som ofta kommer försenad till arbete (skola), kan uppleva sig stå över regler, vara större och smartare än andra. Det inger en känsla av makt att upptäcka andras missnöje, en känsla av att man är någonting. Det kan betyda en möjlighet att visa sitt missnöje rent allmänt. För att motivera sig till förändring behöver man tro på att det finns större fördelar. När en elev i skolan stör undervisningen hamnar eleven i centrum genom att andra uppmärksammar och reagerar på denna störning med irritation. Eleven njuter av maktkänslan. I själva verket är elevens problem brist på kärlek och eleven får lite medicin genom andras uppmärksamhet, även om det betyder att andra blir irriterade. 92 Sättfilen Känslornas copy.indd

91 I stället för att kritisera och döma, skulle vi behöva hjälpa henne att bli medveten om det verkliga motivet för sitt negativa handlingssätt; hon vill få det goda som hon upplever eller har upplevt vid tidigare tillfällen. Den positiva motivationen till ett förändrat handlingssätt innefattar följande steg: Att reflektera över fördelarna med det nuvarande handlingssättet. Att definiera den önskade förändringen, det nya handlingssättet. Att reflektera över fördelarna med det nya handlingssättet. Att jämföra fördelarna med de två olika handlingssätten. Att fatta sitt beslut baserat på denna jämförelse och planera hur man kan börja träna på det nya handlingssättet. Men det vanliga sättet att bemöta ett negativt handlingssätt är att bli besviken och arg. För den som röker berättar man om alla möjliga sjukdomar. Den som ljuger dömer vi ut. Vårt sätt att reagera på fel och problem är kanske oftast destruktivt. Vi förtrycker vår medvetenhet om den andra personens verkliga motiv. Detta förtryck hindrar oss från att hjälpa varandra och oss själva. Genom att förtrycka medvetenheten blockerar vi vår möjlighet att frigöra oss från destruktiva handlingssätt. Kan det vara så att makthavarna med sin maktstruktur, troligen utan att alls tänka på det, trycker ner folket just på detta sätt? Föräldrar trycker också ner sina barn redan när de är små med avvisande och negativa känsloreaktioner. Som Paulo Freire uttryckte det; den förtryckta blir en förtryckare. De förtryckta utgör inte något hot för makthavarna, tvärtom är de lydiga medborgare trots att de vet att de är förtyckta. För att befria sig behöver man först bli medveten om förtryckaren i sitt eget inre och samtidigt delta i aktiviteter som bidrar till granskning och utveckling av samhällets maktstrukturer. Synsättet att förändra ett beteende genom positiv motivation är sammanfattat i bilaga Sättfilen Känslornas copy.indd

92 Handledningsprocess Handledningsprocessen hjälper gruppen att acceptera och bearbeta svårigheterna att möta sin utmaning. Med hjälp av handledningsprocessen kan också gemensamma rutiner planeras, både för att förebygga och hindra destruktiva handlingar och för att hjälpa medlemmar med destruktivt beteende. Stegen i processen är följande: 1. Val av önskeläge eller vision Man väljer ett aktuellt mål, problem eller tema, som ges formen av en utmaning eller vision. Önskeläget beskrivs kort. 2. Diskussion om människosynen Man tar fram conscientiametodens referensram som innehåller grundtankarna om de mänskliga rikedomarna och hämningarna (del 1, bilaga 1 och 2). Gruppen diskuterar och väcker medvetenheten om dessa. Deltagarna måste inte vara eniga eller förstå allt. Det räcker att man diskuterar. Vanligen väljer man någon som ser till att resonemanget leds vidare. Människosynen ger en tillräcklig grund för att genomföra de följande faserna. 3. Att godkänna och bli medveten om känslorna Människans känslotillstånd, oavsett om det gäller glädje, intresse, tacksamhet, sorg, rädsla eller hat, styr hennes reaktioner och handlande. Att kunna acceptera känslorna utan att kritisera eller ha förväntningar på dem är förutsättningen för att temat (visionen) ska kunna behandlas konstruktivt. Det gäller också om någon skulle ha en neurotisk känsla (exempelvis rädsla, hat, skuldkänsla) som situationen inte ger någon faktisk anledning till. En ångestfylld, arg eller uppgiven människa har vanligen ingen öppen kontakt med sina förmågor. Hon är ifrån sig och fungerar därför obalanserat, rentav destruktivt. Den som leder diskussionen frågar rent allmänt vilka känslor det valda temat väcker hos de närvarande. Deltagarna berättar så öppet 94 Sättfilen Känslornas copy.indd

93 som möjligt om sina känslor. Man undviker helt att ta upp möjliga orsaker till känslorna. Om någon således känner sig missnöjd, ångestfylld och sårad gentemot sina arbetskamrater, nöjer man sig med att konstatera själva emotionen och tar sig tid att acceptera medvetenhet om känslan. Emotionen behöver inte förklaras eller motiveras, sådant vänder bara uppmärksamheten bort från att medvetandegöra själva känsloaktiviteten. Alla är fria att känna. Det räcker att en människa accepterar medvetenheten om sitt inre sätt att fungera. Det ger henne en bättre kontakt med sin inre balans. Det svåraste är just att få en människa att stanna upp och berätta om sina känslor, och att känna ansvar för dem. Ansvaret inbegriper frihet och på så vis också möjlighet att medvetet förändra sin känslohandling. 4. Att beskriva nuläget via människors handlingssätt Först beskrivs nuläget på ett allmänt plan och därefter gör man en förteckning över vanliga problematiska handlingssätt hos deltagarna. Förteckningen behöver inte vara heltäckande, det räcker om man får fram de viktigaste problematiska handlingssätten. Vi tar fram toppen på isberget. På så sätt vänder vi uppmärksamheten från individerna och koncentrerar oss på att beskriva handlingssätten, utan att peka ut någon. Ingen behöver vara nervös och tänka: Nu börjar de tala om mig. Det gör det lättare att vara med, speciellt för de mest problematiska medlemmarna i gruppen. Man koncentrerar sig inte på så kallade syndabockar utan diskuterar på ett opersonligt plan de handlingssätt hos gruppmedlemmarna som orsakar problem, och som inte främjar en konstruktiv behandling av problemen. Om det i en arbetsgrupp till exempel finns en person som alltid stretar emot och inte får hjälp av de andra, kan de problematiska handlingssätten bland annat vara problemcentrering, att man förstorar svårigheterna, begränsar kreativitet och mod, ständigt väntar på att någon annan ska ta itu med saken, upprätthåller frustrationen och baktalar varandra. 95 Sättfilen Känslornas copy.indd

94 5. Att beskriva önskeläget och handlingssätt som anknyter till det Nästa steg är att beskriva önskeläget eller visionen i allmänna drag. Sedan beskriver man de idealiska handlingssätt som leder till att visionen förverkligas. Visionen beskrivs alltså genom att beskriva de medverkande människornas handlingssätt. Det gör visionen konkret. Om man använder det föregående exemplet med personen som stretar emot och inte får hjälp av de andra, är de handlingssätt som hör ihop med visionen i stort sett omvända jämfört med dem i nuläget: man koncentrerar sig på möjligheterna, lär sig leva med svårigheter, inspirerar till kreativitet och mod, är först med att ta initiativ, samtalar om människors rikedomar och så vidare. 6. Att jämföra fördelarna med nulägets handlingssätt och önskelägets handlingssätt Nulägets handlingssätt används för att människor anser sig få fördelar, nytta och njutning av dem. För att bli motiverad till förändring behöver man bli medveten om vilken nytta man får av de nuvarande handlingssätten, och jämföra dessa fördelar med den nytta som visionens handlingssätt ger. Det är motivering med hjälp av positiva faktorer. Vad kan det ge för nytta och eventuell njutning att Maja stretar emot och de andra agerar negativt? Vilka fördelar har man av att i stället tillämpa visionens handlingssätt i gruppen? De goda effekterna jämförs i gruppen och varje medlem beslutar sig för hur hon vill ändra sitt eget handlingssätt. Kajsa ska banta. Det är hennes avsikt att jämföra den njutning och glädje hennes nuvarande sätt att äta ger henne med det goda som önskelägets matvanor skulle kunna ge. Om nyttan av nulägets diet är större än nyttan av önskelägets diet finns det svag motivation till förändring. Att motivera med hjälp av negativa följder fungerar dåligt. En rökare vet mycket väl att nikotin skadar hälsan. Ändå har hon svårt att motivera sig för att ändra på sin vana. Därför borde hon tänka på den glädje, njutning och allt det goda som rökningen 96 Sättfilen Känslornas copy.indd

95 ger och jämföra detta goda med det goda som skulle följa om hon slutade röka. Det brukar inte vara särskilt lätt att utveckla ett nytt sätt att handla. Men det innebär en möjlighet att utveckla och öka självdisciplinen och självrespekten. 7. Handlingsplan för att träna handlingssätt som är förenliga med visionen Om man då faktiskt har valt visionen som ett bättre alternativ, utarbetas en plan för att träna sådana handlingssätt som är förenliga med visionen. Tanken är att de till slut ska bli rutin. Handlingsplanen kan innehålla både individuella och gemensamma övningar. Med jämna mellanrum följer man upp hur processen framskrider. Syftet är att hela tiden utveckla den. I praktiken fungerar processen spontant så att de så kallade syndabockarnas agerande stannar i bakgrunden och den största uppmärksamheten riktas på hur de andra möter syndabockarnas agerande. Lösningen nås alltså inte genom att förändra syndabockarna, utan genom att ändra gruppens handlingssätt gentemot syndabockarna. Vi tillämpade handledningsmetoden på en familj med två söner på något över tjugo år, Pekka och Kalle. Först definierade vi utmaningen, som gällde hur den äldre sonen Kalle borde uppfostras. Därefter funderade vi tillsammans på människosynen och på hur den psykiska aktiviteten, det vill säga de andliga och känslomässiga funktionerna, alltid ligger till grund för beteendet. För att få perspektiv och en bas för att hantera situationen diskuterade vi grundtankarna och de mänskliga rikedomarna och hämningarna (neuroserna). Det tredje steget var att bli medvetna om de känslor som Kalle väcker hos sina föräldrar och Pekka. Diskussionen kom inte i gång direkt eftersom föräldrarna länge fokuserade enbart på Kalle. Till sist började de ändå berätta om sina känslor och använde orden frustration, ångest, ständig oro och rädsla, naturligtvis också en stark vilja att hjälpa pojken, och 97 Sättfilen Känslornas copy.indd

96 98 kärlek. Efter ett tag kom också skammen och skuldkänslorna fram. Vi höll oss till medvetenheten om känslan. Jag försökte hjälpa dem att låta känslorna vara, de behöver inte alls förklaras. När föräldrarna berättade att de är rädda att Kalle inte ska klara sig i den hårda konkurrens som råder i den bransch han valt (han studerar företagsledning), försöker jag rikta uppmärksamheten på själva rädslan, upplevelsen av rädsla, och få dem att acceptera den, se den som känslohandling. Sedan går vi över till att beskriva vanliga problematiska handlingssätt hos de personer som är delaktiga i situationen. Vi börjar med Kalle. Föräldrarna beskrev hans sätt att vara: Han håller i gång på nätterna och sover om dagarna, slösar bort sin tid, saboterar sina möjligheter, skjuter upp sådant som ska göras så att det sedan blir mycket stressigt, äter oregelbundet, låter kaos råda i sitt rum, dricker för mycket, tål ingen som helst kritik, inte ens i form av råd. Han blir fort arg och skyller alltid sina problem på andra. Jag frågar dem om de kan se sina egna problematiska förhållningssätt i sammanhanget. Det kom fram att de sköter sonens ärenden och gör allt för att undvika konflikter och skuldkänslor. De ger honom också pengar alltför lättvindigt, grälar och oroar sig ständigt och mycket. Innan vi gick över till nästa steg stannade vi upp för att ytterligare, med en smula distans, fundera på situationen. Mamman har en ledande ställning i ett internationellt företag. Pappan är egenföretagare. Båda arbetar inom affärsvärlden, vilket gör att de anammat starka värderingar från den sektorn. Vi begrundade det och kunde därifrån gå över till att fundera på livets grundvärden. Är framgång och trygghet det viktigaste, behöver man social framgång för att bli lycklig? Kan en som är fattig vara lyckligare än en som springer i prestations- och konkurrenstunneln? Med det här vill jag visa att pressen på att Kalle ska ha det man kallar framgång, egentligen kanske går emot hans och vanliga människors önskan. Kan strävan att nå Sättfilen Känslornas copy.indd

97 framgång över huvud taget ifrågasättas? Vi funderade på om föräldrarnas ängsliga förväntningar redan bidragit till att Kalle ofta reagerar med att sabotera sina möjligheter. Kalle stämplades tidigt som ett svårt barn. Hur har det påverkat hans val? Att någon upplevs som det svarta fåret leder vanligen till en ond cirkel. Föräldrarnas förhoppningar om framgång orsakar en motreaktion; sonen vill inte vara framgångsrik. Det som föräldrarna ser som framgång kan de facto vara lidande. Kalle skulle kanske vara lyckligare i en mänskligare och mer naturnära livssituation. Har föräldrarna tagit fel kurs med honom? Som femte steg gick vi över till att fundera på vilka de ideala handlingssätten skulle vara. Föräldrarna beskrev sätt som de ville använda för att fostra Kalle: Låta bli att sköta hans angelägenheter. Acceptera att det får finnas konflikter, missnöje och skuldkänslor. Ge kontanter enligt en klar plan, eftersom ett kreditkort gör det mycket svårare att ha kontroll på saldot (inkomster och utgifter). Det idealiska sättet för föräldrarna att agera då de blir arga, kan vara att dra sig ur situationen, acceptera ansvaret för sin egen känsloreaktion och undvika gräl. De skulle kunna ge sig själva två timmar om dagen för att medvetet oroa sig ordentligt, till exempel mellan klockan 18 och 20. Därefter funderade vi på föräldrarnas svårigheter att tilllämpa den här planen. Först diskuterade vi grundligt bådas mänskliga rikedomar och sedan deras sätt att utesluta sina möjligheter, försvåra situationer och skapa negativa föreställningar. Samtidigt funderade vi på grundtanken: Allt som jag ser i en annan finns också i mig. Kalle fungerar som en inre spegel för sina föräldrar. Det sjätte steget, att motivera till att ändra sina egna handlingssätt, var relativt lätt. Fördelarna med nuläget bedömdes som små. Den nuvarande situationen tillät visserligen att de neurotiska vanorna fortsatte och det invanda läget kändes tryggt. All förändring kräver ansträngning, och det 99 Sättfilen Känslornas copy.indd

98 hade man inte riktigt tid med. Föräldrarna upplevde att det, med tanke på Kalles utveckling och lycka, vore till stor fördel om de hade kunnat ändra sitt sätt att agera. Det kunde leda till att Kalle valde studier och ett arbete där han hade bättre möjligheter att använda sina medfödda gåvor. Han skulle bli intresserad och inspirerad till att använda sina talanger. Han skulle börja sköta sin kropp och äta och sova på ett sundare sätt. Det sjunde steget var att utarbeta en praktisk handlingsplan. Vi kom överens om att föräldrarna skulle återkomma senare. Det var uppenbart att de båda kände sig lättade och befriade. Vi drog den viktiga slutsatsen att själva det ursprungliga problemet inte var det största. Den skada som skett berodde på att man förhöll sig på fel sätt till situationen, nämligen med missnöje, frustration och oro. Till sist kom vi överens om att föräldrarna i detalj skulle berätta för Kalle om samtalet vi hade fört och om de nya handlingssätt de nu skulle träna på. Vi genomförde de här stegen under ett samtal som tog drygt tre timmar. Båda föräldrarna hade tidigare kunskap och erfarenhet av metoden, vilket gjorde att vi kunde avancera snabbt. 100 Sättfilen Känslornas copy.indd

99 2.4 TERAPI Syftet med terapi är att klienten ska få större självkännedom och därmed ett mera accepterande förhållningssätt till sig själv, till andra och till livet över huvud taget. Meningen är att hon ska bli mera medveten om de mänskliga rikedomarna inom henne själv, lita på dem och medvetet öva sig i att använda dem. Samtidigt vägleds hon till att bli medveten om sitt förflutna och om värderingarna i samhället, som på ett viktigt sätt medverkat till att dana hennes personlighet. Särskilt stor betydelse, redan från fosterstadiet och den tidiga barndomen, har naturligtvis kontakten med föräldrarna och närstående människor haft. Det är den bas på vilken vi alla byggt våra förhållnings- och handlingssätt, var och en på sitt eget unika sätt. I vår utveckling ingår alltid det mysterium som är vår vilja. I självkännedom ingår, främst på det emotionella och andliga planet, en medvetenhet om hur känsloaktiviteten fungerar, vad man värdesätter och vilka intentioner man har. Terapi leder till att klienten dels får en bättre kontakt och en starkare tro på sina mänskliga färdigheter, dels större kännedom om sina hämningar. Conscientiametoden kan tillämpas tekniskt på samma sätt som traditionell psykoanalys. Klienten ligger på en divan. Under sessionen tar hon upp något som hon ser som ett viktigt problem eller en intressant omständighet som anknyter till ett behov av att bättre förstå sig själv, sina svårigheter och problematiska känsloreaktioner. Klienten beskriver situationer ur sitt liv så öppet och ärligt som möjligt. Andan under sessionen är tolerant och accepterande. 101 Sättfilen Känslornas copy.indd

100 När en klient beskriver någonting som är förknippat med starka känslor, stannar man upp för att kunna acceptera och bli medveten om känsloaktiviteten, själva känslan. Man ber henne beskriva hur hon upplever denna glädje, sorg, värme, ångest, förälskelse, hat eller någon annan känsla. Hur kan man beskriva känslan? Hur stark är den? Hur ser den ut? Känns den i kroppen, i vilken del av kroppen? Därefter kan man be klienten beskriva hur hon reagerar på sin egen känsla. Förhåller hon sig till exempel negativ till ångest eller rädsla, är hon rädd för sin rädsla? Reagerar hon med skam på förälskelse? Känner hon skuld och skam om hon upplever hat? Upplever klienten att hon inte får känna vad hon känner utan självkritik, förebråelser och skuldkänslor? Avsikten är att hjälpa henne att bli medveten om ett eventuellt negativt förhållningssätt till känslan och att slutligen få henne att acceptera och respektera sina känslor utan kritik och krav på att ändra dem. Att reflektera över och medvetet acceptera sin känslohandling ger en upplevelse av frihet och ansvar. Man ser sig inte längre som ett offer för sina känslor, utan lär känna ansvar för sina känsloreaktioner. Orsaken till rädslan är inte exempelvis mörkret eller det prasslande ljudet bakom dörren. I själva verket är de så kallade orsakerna ofta förevändningar som man rättfärdigar sin rädsla med. Människor har vanligen mycket svårt att beskriva exempelvis sin rädsla, och börjar ofta beskriva själva situationen och yttre faktorer. Så främmande känns det att beskriva sina känslor att det verkar som om de flesta led av alexitymi, det vill säga stora svårigheter att identifiera, beskriva och acceptera medvetenhet om känslor. Så vitt jag vet är det inte brukligt och ingår inte i kulturen någonstans i världen att acceptera och respektera känslor. Det är paradoxalt, för det är just med sina känslor som människan vill bli sedd, accepterad och respekterad. Man begrundar rädslans irrationella orsaker, exempelvis med hjälp av associationsteknik. När en klient berättar om sin flygrädsla ber man henne spontant berätta vad det innebär att flyga. Hon svarar kanske att det betyder utveckling och frihet att röra 102 Sättfilen Känslornas copy.indd

101 sig. Då kan man fortsätta med att fråga vad ett flygplan får henne att tänka på. Hon säger att hon inte kan kontrollera planet, hon är beroende av andra. Tolkningen kan vara att i ett flygplan fruktar hon medvetenheten om hur mycket hon med sitt kontrollbeteende begränsar sin frihet och sin utveckling i livet. Tolkningen bygger generellt på att yttre faktorer som människor, föremål, omgivning och händelser har ett psykiskt innehåll. Yttre faktorer väcker insikt om den inre världen. Man talar om internalisering: via en yttre faktor blir människan mera medveten om sitt inre. Din glädje väcker min medvetenhet om glädjen eller vresigheten i mig, alltså om min glädjeförnekande attityd. Åskans muller blottar för mig min egen inre åska, det vill säga min stränghet och aggressivitet, som jag är rädd att bli medveten om och kanske försöker vara andra till lags i stället. Sårande ord från en annan människa aktualiserar medvetenheten om mitt sätt att förringa mig själv. På den insikten reagerar jag med stark fruktan och vrede som förlamar min medvetenhet och handlingsförmåga. Inom freudiansk analys används termen känsloöverföring eller transferens. Människan riktar mot en person en känsla som hon hyser mot sin far eller mot en annan viktig människa, till exempel en lärare, en chef eller terapeut. Fadern representerar auktoritet och har hon varit rädd för honom kan det leda till en neurotisk rädsla för auktoriteter, till exempel bankkassa, socialarbetare, polis, präster, lärare eller arbetsledare. Klienten kan så att säga se sin fars person i chefen och reagera därefter, även om chefen till sin natur är en helt annan person. Det förklarar väl delvis varför människor söker kopior av sina föräldrar till makar. Med denna person kan man fortsätta att följa schemat i faders- eller modersrelationen. Transferens är en form av projektion. När barnet Ville härmar sin fars auktoritativa framtoning känner han stränghet i sitt inre. Via en människa som är viktig för honom, till exempel hustrun Lisa, är han nu som vuxen medveten om sin stränghet. Lisa väcker medvetenhet om strängheten i honom. Det vill han inte, utan projicerar medvetenheten på Lisa. Ville beskyller Lisa för att vara 103 Sättfilen Känslornas copy.indd

102 sträng just för att hon i egenskap av att vara en viktig människa väcker denna medvetenhet i honom. När man sover vilar de sinnen som är riktade mot den yttre världen. Människan har vänt sig inåt. Den psykiska aktiviteten är hög, ögonen rör sig under ögonlocken. Nu hindras inte medvetenhetens aktivitet av den fysiska och rationella världen. Kontakten till den andliga (metafysiska) nivån är friare. En människa vilar inte bara när hon sover, hon laddar också energi. Hon är öppnare för att ta emot livsenergi eftersom censuren är mindre aktiv i sömnen. I det här tillståndet visar sig medvetenheten också i form av drömmar. En medelålders kvinna berättar om en dröm: Jag träffade en vän som är viktig för mig. Vi omfamnade varandra länge och innerligt. Det var någonting alldeles särskilt varmt över vårt möte. Det var en oerhört fin känsla. Det var kärlek i dess renaste form, osjälvisk kärlek. Känslan var himmelsk ända tills drömmen slutade. Jag tolkar drömmen med att säga att hon i den blev medveten om en stor och innerlig värme och kärlek i sig själv, en himmelsk lycka. Drömmen var en kontakt med hennes verkliga väsen. Drömmar är därför viktiga hjälpmedel i terapi. De centrala elementen i drömmen, människor, djur, miljöer eller händelser, beskriver drömmarens inre värld. Ett stort vackert hus betyder kontakt med det inre huset, skönheten och rymden i en själv. Drömmens djävul kan betyda medvetenhet om vanemässig rädsla, bitterhet och förbindelse med negativa energier. Under en utbildning berättade en deltagare en kort dröm: Någon sade till mig att hon skulle berätta för mig om det som skrämde mig allra mest. Sedan tog hon fram en spegel och höll den framför mig. 104 Sättfilen Känslornas copy.indd

103 Klientens eventuella religiösa övertygelse respekteras. Ifall hon talar om djävulen eller om änglar ska tolkningen följa hennes tro och språkbruk. Det är viktigt att värdesätta metafysisk observation och medvetenhet och man ska inte underskatta dess betydelse eller kväva den. Vanligen går man en gång i veckan. Ibland, vid behov, kan man gå två eller rentav tre gånger i veckan. Terapin är slut när klienten anser att målet i tillräckligt hög grad är uppfyllt eller att det man får ut av terapin inte längre motsvarar värdet på de resurser man lägger ner på den. Om terapiprocessen kan man säga samma sak som om att utveckla och upprätthålla den fysiska konditionen. Det är alltid klokt att på varierande sätt utveckla sig psykiskt och fysiskt, färdig blir man aldrig. Ifall klienten vill behandla något enskilt problem, som till exempel hög stressnivå, spända muskler, stamning, huvudvärk, fobi eller sexuell svårighet, kan man tillsammans med henne lägga upp en plan för ett terapiprogram på visst antal sessioner. Medvetenheten är det viktigaste elementet i människans existens. Ju mer man arbetar med att öppna eller öka sin medvetenhet, desto mer delaktig är man i alltet. 105 Sättfilen Känslornas copy.indd

104 2.5 GRUPPTERAPI OCH GRUPPROCESS Målet med gruppterapi är detsamma som vid individualterapi, nämligen självkännedom. En grupp gör situationen verkningsfull. Den kollektiva medvetenheten väcks, smittar och påverkar. Gruppterapi ges jämsides med individuell terapi. Gruppen träffas vanligen regelbundet en och en halv timme, en gång i veckan under ledning av en terapeut. Gruppen fungerar genom att tillämpa principerna i bekräftande samtal och handledning genom positiv motivation. Ett möte kan börja med att alla stannar upp för att få mera kontakt med sitt känslotillstånd. Vid behov diskuterar man hur det känns just nu. Sedan ber någon att få vara terapins objekt eller föreslår att någon annan person ska vara det. Den som fungerar som objekt kan berätta vad som tynger henne, beskriva sina problem och möjligheter. Oftast tar denna person upp det som känns allra svårast. De andra lyssnar och ställer insiktsväckande frågor. Terapeuten ser till att man inte för fram kritik eller råd. Gruppen koncentrerar sig på att lyssna och på att i sig själva framkalla medvetenhet om det som personen berättar om sig. Gruppen funderar på vilka känslor objektpersonen upplever i den situation hon beskriver och vad hon känner just nu. Hon får hjälp att acceptera sina känslor, att förhålla sig till dem utan kritik och krav. Gruppen tar upp den mänskliga rikedom som den uppfattar hos henne, och diskuterar den. Genom att fokusera på att bli medveten om de mänskliga rikedomarna undviker man beröm, jämförelse och bedömning. 106 Sättfilen Känslornas copy.indd

105 Till sist kan gruppen eventuellt på olika sätt beskriva hämningarna hos den person som är objekt. Man reflekterar till exempel över hur hon kämpar mot sin medvetenhet och därmed också mot sig själv, underskattar värdet av sina förmågor och sina möjligheter, förväntar sig och kräver orealistiskt mycket, vidmakthåller en negativ energi- och känsloaktivitet och koncentrerar sig på sig själv och med detta förminskar sin kontakt med det verkliga. Gruppen kan reflektera över vilket lidande detta vållar henne. Gruppen kanske föreslår och diskuterar praktiska handlingssätt för att underlätta eller lösa problemet. Slutligen bekräftar man medvetenheten om det goda. Ifall terapeuten anser det nödvändigt diskuterar man ytterligare hur deltagarna upplevde situationen. Under en session hinner man vanligen behandla en eller två personer. Den här metoden kan tillämpas också när det inte är fråga om terapisituationer. Då talar man om en grupprocess i stället för gruppterapi. En familje- eller arbetsgemenskap kan samlas för att hjälpa varandra att se sig själva med andras ögon. Gruppen väljer en ledare vars uppgift är att se till att referensramen fungerar som utgångspunkt för diskussionen och att man undviker eventuella beskyllningar, kritik, råd och förväntningar. Under en grupprocess behandlas saker inte lika ingående som i gruppterapi. Om gruppen är stor och det är meningen att alla ska vara objekt, kan man styra sessionens uppbyggnad så att den blir mera systematisk. Om man så önskar får alla i tur och ordning vara objekt. Först får vem som helst av deltagarna vara objekt, och den som står näst i tur är det första objektets granne till vänster, och så vidare genom hela gruppen. De tre första som ges ordet är de tre personer som sitter till höger om personen som är objekt. Man gör så för att se till att alla får möjlighet att säga någonting. Efter dem kan vem som helst be om ordet. Om gruppen är stor kan processen kräva flera sessioner eller längre tid. Till exempel tog det två dagar att genomföra processen i en grupp på 60 personer, elever i en internatskola. 107 Sättfilen Känslornas copy.indd

106 2.6 DEN TERAPEUTISKA GEMENSKAPEN Människan lever ständigt i en social gemenskap, oavsett om det är fråga om en familj, vänner, en arbetsplats, en skola, en folkrörelse, en kyrka, en by, en stat eller vår globala gemenskap. Eventuella orättvisor och människofientliga värderingar i gemenskapen gör medlemmarna sjuka. Syftet med en terapeutisk gemenskap är att som motvikt erbjuda en social struktur som är så jämlik, rättvis och kärleksfull som möjligt. Gemenskapen inom alla verksamhetsområden borde ha en sådan struktur som hjälper fram de mänskliga rikedomarna och uppmuntrar alla till att använda dem. Det betyder att maktbruket ska vara så horisontellt och så jämlikt som möjligt. Grunden för maktbruket utgörs av principerna för direkt demokrati. Det betyder också att kärlek och etiskt handlande är de primära rättesnörena för all ekonomisk och social verksamhet. Utgående från dem skapar man nödvändiga principer och ömsesidiga överenskommelser. En terapeutisk gemenskap är ett samhälle i miniatyr. Dess verksamhet kan beskrivas genom följande delområden: 108 Psykisk. I all vardaglig verksamhet inkluderas människokännedom och element som skapar självkännedom. I gemenskapen tillämpas bekräftande samtal, handledning och grupprocess. Social. Verksamheten inom gemenskapen byggs i direkt demokratisk anda. Alla deltar direkt i fattandet av viktiga beslut, planering och organisering av gemenskapens in- Sättfilen Känslornas copy.indd

107 terna funktioner som produktion, studier, säkerhet, hygien, hälsa, kultur, sport och administrativa uppgifter. Politisk. Man uppmuntrar varandra till att diskutera de rådande samhällsstrukturerna, värderingarna och institutionerna, till öppen kritik och till att söka utveckla rättvisa alternativ. Arbete. Arbete ses som en viktig möjlighet att utveckla och förverkliga de mänskliga rikedomarna. Alla deltar i det produktiva arbetet och frukterna av det delas demokratiskt. Kunskap. Man begrundar, bedömer och ifrågasätter de grunder som de olika vetenskapsgrenarna bygger på. Man försöker utveckla ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att förstå och begripa helheten. Konst. Skönlitteratur, musik, teater och alla andra konstarter ingår som viktiga delar i den dagliga verksamheten. Mångfald. Man främjar tolerans och respekt för de olika livsformernas mångfald, oavsett om det gäller kön, kultur, tro, ras, sexualitet Kropp. Gymnastik, idrott, hälsosam mat, vila och naturenliga kroppsterapiformer är olika sätt att främja kroppens välbefinnande. Natur. Man främjar respekt för balansen i naturen, man söker ekologiska lösningar för jordbruks- och industriproduktionen och man deltar i folkrörelser som respekterar naturen. På 1920-talet lyckades Anton Makarenko under mycket fattiga och svåra förhållanden i Sovjetunionen utveckla kollektiv för hemlösa ungdomar, en del av dem med kriminell bakgrund. Den mest kända var Gorkijkolonin. Makarenkos andliga inspiratör var Maxim Gorkij (rysk författare, ). Liksom Gorkij råkade Makarenko i onåd hos Stalin (Sovjetunionens despot), misstänkt för antisovjetiska idéer. Makarenko tillämpade demokrati, gemensamt ansvar och tro på människans förmåga och möjligheter. Han hakade inte upp 109 Sättfilen Känslornas copy.indd

108 sig på problemen, fäste sig inte alls vid ungdomarnas ofta kriminella bakgrund och var heller inte intresserad av diagnoser och register över det som varit. Han ville börja om från början, dra ett streck över det förflutna, och tro på människans inre sundhet. Människor behöver metodisk, nyttig verksamhet för att bevara sin psykiska balans. MST:s (de brasilianska jordlösa lantarbetarnas rörelse) internatskolor följer i hög grad Makarenkos principer. I några av dem har man också tillämpat conscientiametoden för att främja mänsklig utveckling och samarbetsförmåga. Det började år 1999 i lantbrukskooperativet Copavi i delstaten Parana, och har spritt sig till de jordlösas arbetsgemenskaper, bosättningsområdenas skolor och internatskolor på olika håll i Brasilien. Trots att de här gemenskapernas egentliga syfte inte är att vara terapeutiska, har införandet av conscientiametoden i den dagliga verksamheten gett dem ett terapeutiskt element. För närvarande planerar vi att grunda ett Instituto Makarenko i delstaten Rio Grande do Sul. Det är en idé om en internatskola, vars verksamhet bygger på de principer som presenteras i det här kapitlet. Målgruppen är aktivister inom de jordlösas rörelse, som går igenom någon form av kris eller har intresse eller behov av självkännedom. De kan till exempel ha alkohol- eller drogproblem. Någon kanske lider av stress, depression eller aggressivitet. En ungdom revolterar mot sin familj eller över huvud taget mot sin livssituation. En annan kan vara en utlänning som helt enkelt är intresserad av att delta i en terapeutisk gemenskap och som sympatiserar med de jordlösa och deras mål, som bland annat är att demokratisera markanvändningen, främja ekologisk jordbruksproduktion, öka jämlikhet och solidaritet och radikalt demokratisera alla aktiviteter i samhället (politik, ekonomi, arbetsplats, skola, media, hälsovård, kultur, information med mera). Det är också meningen att institutet ska fungera som en utvecklings- och utbildningsenhet för conscientiametoden, och förmedla erfarenheter och kunskap bland Brasiliens jordlösa och andra liknande medborgarrörelser. Sådana rörelser är bland andra småbrukarnas rörelse, de arbetslösas rörelse, 110 Sättfilen Känslornas copy.indd

109 de kooperativa industrianläggningarnas och servicebolagens rörelser, rörelserna för offren för vattenkraftverken och för gruvverksamheten, naturskyddsföreningar, urbefolkningarnas folkrörelser med flera. 111 Sättfilen Känslornas copy.indd

110 3 En handbok för ditt liv Sättfilen Känslornas copy.indd

111 3.1 HUR DU LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Självkännedom och självförtroende Självkännedom innebär att en människa känner sig själv i psykiskt avseende och i fråga om sina fysiska färdigheter. Hon är i någon mening medveten om sina syften, sitt sätt att känna och sina värderingar. Hon är medveten om sina mänskliga rikedomar och är öppen för att upptäcka sina hämningar. Självförtroende är att acceptera sig själv, att kunna lita på sitt eget sätt att agera. Om man upplever att man inte kan lita på sig själv känner man lätt osäkerhet, rädsla, skam, förlamning eller ilska. När man litar på sig själv kan man agera spontant som ett litet barn, man behöver inte oroa sig för eventuella reaktioner eller spänt iaktta sitt eget agerande. Spontanitet är att agera utåt ur sitt inre och slippa kontrollera sig själv eller fundera på vad andra tänker eller förväntar sig. En sådan människa är fri från allt vad käpphästar heter, hon är sig själv och försöker inte vara något annat. Om man litar på sig själv som människa behövs inga konstgjorda metoder för att höja självkänslan. En av de vanligaste metoderna är antagligen att försöka förringa andra genom att koncentrera sig på att tala om deras brister. Andra är att försöka roffa åt sig makt och skaffa sig maktsymboler, hela tiden köpa märkeskläder och dyr utrustning, göra sexuella erövringar och så vidare. Alkohol och droger kan också ge en känsla av stärkt självförtroende. I berusat tillstånd känner man sig som herre över världen, beundrad av alla. 113 Sättfilen Känslornas copy.indd

112 Ett barn som känner sig älskat av sina föräldrar utvecklas lättare till en person som accepterar sig själv och andra. Ett kuvat, övergivet eller sårat barn, eller ett barn som känner att man ställer orimliga krav på det redan som liten, blir medveten om det orättvisa i livssituationen och känner osäkerhet. Barnet utvecklar kanske en vana att känna rädsla eller hat. Ifall barnet reagerar på sin situation genom att försöka undvika medvetenhet om den, förnekar det samtidigt sig själv. Det leder in i en ond cirkel. Barnet kämpar mot sig själv, vilket ger en känsla av att existensen är ännu osäkrare än tidigare. Det är som om barnet hade gått vilse och känner ett stort, sunt behov av att hitta sig själv. Osäkerhet och blyghet beror ofta på att människan vill tro att hon är något som hon inte är. Hon tror sig vara vackrare, skickligare, starkare och mer välmenande än vad hon i verkligheten är. Självcentrerad som hon är inbillar hon sig kanske att hon står i centrum för allas konstanta uppmärksamhet och kritik. Sin egen kritiska själviakttagelse projicerar hon på andra. Då är det verkligen omöjligt att lita på sig själv. DÅLIGT SJÄLVFÖRTROENDE ÄR ETT NYTTIGT SYMTOM. Larmsystemet fungerar, vilket är bra. När man accepterar medvetenheten om sin ångest kan man börja fundera över sitt sätt att förhålla sig till livet och till sig själv, i stället för att lägga skulden på någon yttre faktor som fattigdom, hudfärg, stor näsa, övervikt, spinkighet eller liknande. Vi ser inte oss själva klart, vi betraktar oss själva genom våra egna linser. Vi behöver växelverkan med andra människor och andras hjälp för att kunna lära känna oss själva, inte bara sådana som vi föreställer oss att vi är, utan sådana som andra upplever oss. Det ger möjlighet att bli medveten om hämningar och därigenom att befria de mänskliga rikedomarna. Känner jag mig själv kan jag lita på mig. Om jag är okänd för mig själv kan jag inte göra det. Självkännedom är en förutsättning för självförtroende, de har nästan samma innebörd. Självförtroende är anspråkslöshet och kärlek. 114 Sättfilen Känslornas copy.indd

113 3.1.2 Var medveten om dina känslor DINA KÄNSLOR ÄR EN HEDERSSAK Vad känner du? Känner du mest glädje, tacksamhet, ångest, sorg eller vrede? Särskilt om din känsla är stark är den av central betydelse för din tillvaro. Det är som om den färgade din uppfattning om verkligheten som omger dig. När du känner stor glädje ser du glädje i allt och du vill att alla ska veta det och delta i din glädje. När du är förälskad är den känslan viktigast av allt för dig. Har du en stor sorg ser du mycket sorg i världen. Om din vrede är stark ser du ingen möjlighet till glädje. Vi är fria att känna just det som vi känner. Ingen kan kontrollera en annan människas känsloaktivitet, inte ens en mor, en maka eller en chef. Inte ens jag själv kan befalla mig att bara känna exempelvis glädje, förälskelse eller hat. Varenda en av oss vill bli accepterad med just den känsla vi har. För en människa är känslorna oerhört viktiga. Om hon inte ses med just de känslor hon har, känner hon sig inte accepterad utan rentav sårad. Ett barn som upplever att dess ilska inte accepteras känner att ilska är förbjuden. Det som är förbjudet får inte finnas, man får alltså inte vara medveten om det. Medvetenheten om ilskan måste gömmas. Samtidigt gömmer barnet sig själv. När du känner att man inte respekterar din känsla, upplever du att man inte respekterar dig som människa. I barndomen och ungdomen ingår en förtjusande glädje och sorglöshet. Sorglöshet är att inte skapa onödiga bekymmer utan i stället lita på livet. Det är något mycket befriande och vackert i det. Känner du den glädjen? Eller har du, utan att märka det, tagit för vana att oroa dig, så som det ofta går med oss vuxna? Känslornas stora betydelse framgår av våra vardagliga samtal. Du träffar en person som du inte känner och börjar samtala med honom och märker att ni har många gemensamma intressen. Först diskuterar ni ivrigt. Ni ställer varandra frågor och utbyter information. Du börjar känna vänskap med honom. En timme eller två går i trevligt sällskap. Sedan börjar samtalet sina. Du träffar honom kanske igen nästa dag, men du känner inget intresse längre. Det finns gränser för ditt sakintresse. Om du inte 115 Sättfilen Känslornas copy.indd

114 börjar tala personligare och mer djuplodande på känsloplanet kommer kontakten att dö ut. Intresset och den gryende känslan av vänskap försvinner. Think positive (tänk positivt) var den amerikanska pastorn Norman Vincent Peales ( ) budskap till människorna. Det blev nästan en global levnadsregel. Den bygger kanske på uppfattningen att tankarna styr känslorna, vilket antagligen delvis är sant. En bra tankeverksamhet drar till sig en motsvarande känsloaktivitet. Men uppmaningen att tänka positivt riskerar lätt att bli en mask med ett konstlat smil. Förhållandet mellan känslor och tankar är troligen det att känslorna i första hand styr tankeverksamheten. Människan känner och utifrån känslorna tänker hon. Om hon brukar underhålla en rädsla fast ingen verklig fara föreligger, söker hon förklaringar till sin rädsla och skapar hotbilder. Är hon missnöjd söker hon någonting negativt att haka upp sig på. Känner hon glädje hittar hon glädjeämnen också i en besvärlig situation. Man kan givetvis ändra en negativ känsloverksamhet när man accepterar medvetenhet om den, och besluta att handla tvärtemot den, till exempel genom att tänka på någonting vackert och gott. Tankens kraft är bara teoretisk om den inte hör ihop med känslan. Kraften kommer ur känslor och ur det ännu djupare belägna metafysiska planet. Därför försöker samhällets makthavare, antingen medvetet eller omedvetet, styra sina underställda och folket mot alienation och ytlighet, vilket gör dem lättare att manipulera. Så har det varit genom historien bröd och skådespel är en gammal princip från romarriket som alltjämt gäller. Först när det sannings- och rättviseälskande folket verkligen ilsknar till, reser det sig med kraft. Kärleken gör att kanalerna till livsenergin öppnar sig. Förhoppningsvis är den senaste tidens folkresningar och demonstrationer (Indignados, Occupy Wall Street) exempel på detta. Vetenskapen behandlar inte känslor i första hand. De kan inte mätas, de är inte förenliga med vetenskapliga parametrar. Det innebär att vetenskapens filosofi med sin rationalitet och ytlighet oavsiktligt stöder de existerande maktsystemen och hindrar samhällets utveckling i djup, mänsklig mening. 116 Sättfilen Känslornas copy.indd

115 ATT ACCEPTERA MEDVETENHET OM SINA KÄNSLOR Känslorna, eller snarare känslohandlingen, är vanligen en rutinmässig psykisk aktivitet hos en människa, och mera sällan stannar man upp för att verkligen vara medveten om den. Eftersom var och en ser sig själv genom sina egna känslor är det omöjligt att ens tillnärmelsevis få en objektiv uppfattning om sig själv. Därför behöver vi andras hjälp, och den får vi i samband med umgänge av olika slag. Eftersom föräldrar och närstående är så viktiga och kära för barn, tenderar barnen naturligt nog att ta efter dem i psykiskt hänseende. Om din mamma till exempel är glad och öppen till naturen, utvecklar kanske också du just en sådan livsinställning. Ifall din pappa är energisk och modig blir den modellen lätt också din. Är han sträng och fördömande utvecklar du eventuellt en krävande attityd. Uttrycken för dina närmastes känsloaktivitet smittar av sig på dig, beroende på hur du möter dem. Det formar din personlighetsutveckling. Väljer du flaskan eller pillret för att inte känna vad du känner, då börjar du också på kemisk väg förneka dina känslor (dig själv). På kort sikt kan du känna lindring, till och med glädje och njutning. Fråga dina närstående och vänner vilken känsla de vanligen upplever i dig. Du behöver inte försvara eller förklara dina känslor. Se dig också ibland i spegeln för att studera ditt ansiktsuttryck. På så sätt kan du bli medveten om din tacksamhet, din ångest eller din spändhet. Undvik att klandra dig själv. Var i stället nyfiken på det du ser. Bestäm en lämplig tidpunkt för att stanna upp, reservera tid och vänd din uppmärksamhet inåt. Andas djupt och medvetet, slappna av så mycket du kan. Koncentrera dig på att känna ditt känslotillstånd. Även om du känner rädsla, sorg eller smärta ska du stanna så länge som möjligt just vid den känslan, kanske tills du upplever en sorts befrielse. Du kan göra det här till en vana och göra övningen regelbundet. Att respektera egna och andras känslor innebär att acceptera och vara öppet medveten om dem. 117 Sättfilen Känslornas copy.indd

116 3.1.3 Vi är varandras inre speglar Ett viktigt redskap för självkännedom är identifikation. Man brukar säga att det som gör dig betryckt eller irriterar dig starkt hos andra berättar någonting om dig själv. En människa ser sådant i andra som hon inte vill se hos sig själv. Hon ser det som en fara och vill inte vara medveten om det. En annan människas beteende kan väcka insikt om egna svagheter och brister, men också om glädje och kreativitet i en själv. Detta kallas identifikation eller psykisk spegling. Enklast uttryckt är den en spegling, antingen om en psykisk likhet eller om motsatsen. Din anspråkslöshet kan väcka medvetenhet hos mig, antingen om min ödmjukhet eller om mitt övermod. I mig väcker ditt mod medvetenhet om mitt eget mod, men det kan också göra mig medveten om hur jag håller min rädsla vid makt. Den som är arg vill inte vara medveten om vrede i andra människor, eftersom det skulle göra henne medveten om den egna vreden. En högmodig eller makthungrig person råkar lätt i konflikt med en likasinnad. En missnöjd person känner sig ännu mera förargad i sällskap med en annan surpuppa. Den som är blyg blir medveten om sin osäkerhet genom en annan blyg person. För att avvisa den nu aktiverade medvetenheten om den egna blygheten reagerar hon med att känna en ännu jobbigare osäkerhet. En lat människa blir medveten om sin passivitet genom en aktiv och initiativrik person. En som ältar problem upptäcker sin inneboende avund genom en annan människas glädje. En stelbent person blir medveten om sin censurattityd genom en människa som beter sig spontant. En som är högmodig upplever en ödmjuk person som irriterande. Girighet och slösaktighet är missbruk av rikedomar, vilket gör att den giriga irriteras av den slösaktigas beteende. En neurotiskt snäll människa ser sin intolerans genom en annan människas stränghet. Vanliga stresskänslor som ångest, rädsla, skam och ilska handlar ofta just om avvisande av en medvetenhet som väckts genom identifikation. En beröring med en annan är en beröring med ens eget inre. Ju viktigare och mer närstående den andra människan är, desto starkare väcks medvetenheten om en själv. 118 Sättfilen Känslornas copy.indd

117 Vid psykisk spegling är det främst medvetenheten om de egna syftena, känslo- och tankebanorna som vaknar, medan beteendet inte nödvändigtvis berörs. Ett barn vars far är alkoholist beslutar att aldrig bli som fadern och dricker därför inte en droppe. Höga krav och stränghet är ofta en av faktorerna till att fadern dricker. Barnets stränga beslut tyder på samma problem. Det sägs ju att äpplet inte faller långt från trädet. När ett barn ser sina föräldrar ser det sig själv. Det är meningen att barn ska födas till en god värld, till kärlek. Därför har barn ofta mycket svårt att acceptera medvetenheten om sina föräldrars orättvisa. Barnet tenderar att idealisera allt, livet borde naturligtvis vara glatt, rättvist och gott. När hon blir äldre inser hon att hon blivit lurad; föräldrarna och samhället är inte vad hon trott. Hon blir besviken och revolterar mot sina föräldrar, hon kanske hatar dem och hela samhället. Hon kämpar hårt mot medvetenheten, mot sig själv. Hon handlar orättvist mot sig själv. Det gör att känslan av orättvisa och behovet av att revoltera växer. När man möter den här unga människan är det viktigt att komma ihåg hennes känsla av besvikelse och vrede, respektera den, tala och ställa frågor om den, inte för att hitta orsaker utan för att bli medveten om själva känsloaktiviteten. När hon känner att hennes upprorskänsla blir accepterad känner hon sig hörd och sedd. Därefter kan man börja reflektera över orättvisan och hur man ska tackla den. Svara på följande frågor så spontant som möjligt. Fundera inte länge utan skriv det du först kommer att tänka på. Du och dina föräldrar Vilka karaktärsdrag hos din mamma gillar du särskilt bra? Vilka karaktärsdrag hos din pappa gillar du särskilt bra? Vilka karaktärsdrag hos din mamma irriterar dig särskilt mycket? Vilka karaktärsdrag hos din pappa irriterar dig särskilt mycket? 119 Sättfilen Känslornas copy.indd

118 Du och andra Vilka handlingssätt brukar andra gilla hos dig? Vilka handlingssätt brukar andra ogilla hos dig? Barn har en tendens att imitera sina föräldrar både i fråga om goda och dåliga förhållningssätt, men sällan på den yttre beteendenivån utan i sitt inre sätt att agera (andligt och känslomässigt agerande). Det som irriterar dig mest vill du inte se i dina föräldrar och därmed inte heller i dig själv. Just detta ökar sannolikheten för att du inom dig imiterar det du tycker minst om. Andra ser öppnare på oss än vi själva gör. Det som andra säger om oss är därför viktig information om oss själva. 120 En 40-årig man berättar i analys om sin chef, som är en 50- årig kvinna. Mannen arbetar på en psykiatrisk avdelning på ett sjukhus, där kvinnan är avdelningssköterska. Mannen är mycket nervös och ångestfull, stressad. Han beskriver kvinnan som en aggressiv, elak häxa. Han säger att om kvinnan är på jobbet är det som att träda in i helvetet att komma dit, men när hon inte är där är arbetsplatsen som ett paradis. Han berättar att han inte kan sova natten innan om han vet att de har samma skift. Han vrider sig i sängen, svettas och är rädd och hatar att återigen tvingas ha att göra med avdelningssköterskan. Han säger att han inte har kunnat sova ordentligt på länge, och att han är på gränsen till utbrändhet. Hans enda möjlighet är att byta jobb. I början av terapitimmen berättar mannen om sina känslor, sin vrede och sin rädsla. Han känner att han är accepterad och att man respekterar hans känslor. Han får tala ut, blir mera balanserad och lugnar ner sig. Han upplever att han blivit sedd utan kritik och krav. Jag frågar honom nu vad han ser i den här kvinnan. Han svarar: Tvång, censur och mindervärdeskänsla. Hon tror inte på sig själv och döljer det bakom sin aggressivitet. I grund och botten är hon osäker. I själva verket stämmer allt det här i någon mån på oss alla. Nu är det inte längre en ond häxa som Sättfilen Känslornas copy.indd

119 mannen beskriver. Jag frågar vad han tror att kvinnan ser i honom. Han svarar: Vad hon ser i mig? Jag tror att hon ser avståndstagande. Hon tror kanske att jag lider av storhetsvansinne, att jag inte står på egna ben utan ger makten åt andras aggressivitet. Hon gillar inte att jag inte är rak och öppen utan inställsam och svag. Kvinnan har naturligtvis inte sagt någonting sådant om honom, så vi kan tolka mannen så här: Det du tror att hon ser i dig är dina egna tankar om dig själv, som du blir medveten om i hennes närhet. Du fruktar och hatar den här insikten. Därför är det så svårt för dig att ha med henne att göra. En chef är en viktig person, och väcker därför medvetenhet hos sina underställda. Efter ett tag fortsätter jag med tolkningen: I själva verket är det som du berättar om henne i stort sett detsamma som du berättade om dig själv. Via henne blir du medveten om din osäkerhet, din känsla av underlägsenhet och dina försök att skyla över medvetenheten om det. Du säger att du hatar den här medvetenheten, alltså hatar du den här kvinnan. I det här exemplet blir mannen direkt via psykisk spegling medveten om sig själv. Han ogillar förstås en sådan tolkning, men inser tillräckligt väl dess betydelse för att ändå fortsätta med analysen. Han gick i terapi en gång i veckan och efter ungefär två månader upphörde hans behov av att behandla chefen. Hans stress och behov av att byta jobb försvann. När någon väcker en viktig och samtidigt strängt förbjuden medvetenhet i dig, upplever du henne som ett stort hot. Du vill inte ha någonting att göra med henne, personkemin fungerar inte alls, du är helt låst. Du har låst in din medvetenhet, alltså dig själv. En kvinna på omkring 50 år som arbetar inom socialvården, berättade att hon deltar i ett projekt som leds av en ung kvinna, som får henne att känna vrede och en plågsam tävlingsanda. Jag uppmanar henne att beskriva sina känslor, och hon 121 Sättfilen Känslornas copy.indd

120 122 beskriver sin rädsla, frustration och stress. Jag hjälper henne att stanna upp och acceptera medvetenhet om sina känslor. Till sist ber jag henne beskriva vad som förargar henne så hos den unga kvinnan. Hon svarar omedelbart: Hon lyssnar inte och tar inte emot andras åsikter. Hon vill hela tiden kontrollera allt. Just det här är problem som hon själv har, och hon fruktar och hatar att bli medveten om dem. Följande exempelsituation beskriver identifikation i en skolklass: En vän till mig som studerar vid en lärarhögskola berättade när vi träffades att hon hade inlett sin praktik. Hon berättade om fem mycket arroganta pojkar längst bak i klassen. De ser ner på henne och tar ingen notis om vad hon säger. Hon var så betryckt att hon tvivlade på att det var någon idé att slutföra studierna när arbetet var så tungt. Jag frågade henne vad hon känner. Hon beskrev hur hon avskyr sådant arrogant beteende. Hon ville över huvud taget inte se de här pojkarna. Jag konstaterade: Då agerar ju du och pojkarna du beskriver på samma sätt, ni ser ner på andra, fördömer och föraktar. Hon blev tyst och jag lämnade henne att tänka över saken. Hon blev lärare och har senare börjat använda psykisk spegling för att hjälpa elever att utvecklas i sina mänskliga relationer. Antagligen identifierade sig de här pojkarna med sin lärare, såg sig själva genom henne men avvisade skarpt den medvetenheten och betedde sig därför särskilt fientligt mot henne. Identifikation är ofta ömsesidig. Då kan det hända att personkemin på båda sidor inte alls fungerar positionerna är helt låsta, som man brukar säga. Man är avstängd. En person som fungerar destruktivt är av praktiska skäl besvärlig för andra och särskilt för sig själv. Människor reagerar vanligen med att undvika onödig kontakt med en sådan person. En aggressiv person har ett negativt, obehagligt energifält. I själva verket var identifikationen, den psykiska spegeln, en Sättfilen Känslornas copy.indd

121 faktor som spelade stor roll då jag sökte mig till psykoanalysen. Det gick till så här: På 1970-talet var jag anställd som organisations- och metodutvecklare vid Valmet do Brasils traktorfabrik i Sāo Paulo. Men efter några år bad företagsledningen mig ta tjänsten som inköpschef, ett arbete som var totalt främmande för mig. Jag upplevde genast stora svårigheter att fungera i en situation där alla mina underställda visste mycket mer än jag. Egentligen visste jag ju ingenting om området. Dessutom märkte jag snart att försäljningschefen hos vår viktigaste varuleverantör var ett stort problem för mig. Han sålde motorer till de traktorer som vi monterade. Jag var mycket beklämd, rädd och arg i hans närhet. Jag upplevde att han var arrogant och ville utnyttja min okunskap. Jag klarade inte att fatta beslut om motorpriser och leveranser. Det gjorde att motorleveranserna blev glesare och det var nära att produktionen av traktorer hade upphört. Jag var mycket ångestfylld och det motiverade mig att söka hjälp. Jag ansåg att psykoanalysen hade varit den mest djuplodande metoden, men den freudianska människosynen appellerade aldrig till mig. En dag besökte jag en bokhandel på hemväg från jobbet. Jag råkade ta boken Psicanálise integral (Integral psykoanalys) i min hand och köpte den. Jag läste den genast och kände stark sympati, för där tolkades människan inte som ett offer för sina omständigheter och sitt förflutna, utan som utrustad med frihet och ansvar. I boken fanns en adress, jag gick till mottagningen och kom överens om att börja i terapi. Så snart jag lagt mig på divanen började jag beskriva försäljningschefen. Min analytiker bad mig berätta vad jag associerar honom med. Jag svarade att han är en arrogant intrigmakare som försöker utnyttja mig. Analytikern uppmanade mig att i mig själv se detsamma som jag berättat om försäljningschefen. Jag var mycket förargad över att han hade mage att jämföra mig med en sådan oförskämd person. 123 Sättfilen Känslornas copy.indd

122 124 Det var nära att jag avbröt terapin alldeles i början. Men min nöd var så stor att jag ödmjukade mig och fortsatte. Så småningom började jag tänka på saken och insåg att han och jag faktiskt hade en del gemensamma drag många fler än jag kunde ana. Sedan öppnade sig porten till min medvetenhet, och som följd av detta också fabrikens portar. Motorerna kom i sista stund. Ganska snart blev försäljningschefen och jag goda vänner. 15 år senare, när jag redan hade sagt upp mig hos Valmet, träffade jag av en händelse försäljningschefen igen (nu verkställande direktör). Han bjöd mig hem på middag och vi kom överens om en dag. Han skickade sin chaufför för att hämta mig. Jag åt med hans familj och vi mindes gamla tider. Jag berättade att jag arbetade i arbetskooperativ, skolor och andra gemenskaper i bosättningsområden som hörde till de brasilianska jordlösa lantarbetarnas rörelse (MST). MST är en i Brasilien välkänd och ofta svartmålad folkrörelse, som kämpar för en jordreform och för de utslagnas rättigheter. Jag undrade hur han skulle reagera på det jag berättade. Han såg på mig och sade: Pertti, jag är avundsjuk på dig. Häpen frågade jag vad han menade med det. Du hade modet att lösgöra dig från allt det här. Jag har inte det. Samtidigt pekade han på sitt hus, sin swimmingpool och sin trädgård. Människor som arbetar inom vården upplever ibland stark aggressivitet från de anhörigas sida. Sonen till en gammal mor kan kräva nästintill det omöjliga, beskylla och klandra vårdaren varje gång de träffas. Vårdaren sköter modern, vilket väcker medvetenhet om kärlek. Sonen blir på så sätt medveten om sin motsatta inställning, sin likgiltighet och sin vrede. Han står inte ut med den insikten och ser vårdaren som en fiende. Det kan till och med vara så att en särskilt aggressiv anhörig är ett tecken på att vårdaren gjort ett utmärkt arbete. Det är klart att identifikation också gör människor medvetna om det positiva: glädje, kärlek, ödmjukhet, det vill säga de mänskliga rikedomarna. En annan människas lycka gör oss med- Sättfilen Känslornas copy.indd

123 vetna om lyckan i oss själva. Personkemin fungerar när en person väcker positiva känslor hos en annan person, insikter om det som den andra tycker om Hur ska man se på det traumatiska? Låt oss fundera på tre ganska vanliga situationer. Det första fallet handlar om Kalle, ett litet barn vars far dricker och misshandlar modern. Fadern har bytt ut familjen mot flaskan. I det andra fallet är Lenas föräldrar så intresserade av sitt arbete och sin framgång att de egentligen aldrig hinner vara hemma tillsammans med Lena. Huvudpersonen i det tredje fallet är Anna som blivit brutalt våldtagen. Ingen vill råka ut för sådant. När en människa drabbas av någonting mycket ont, reagerar hon vanligen med att försöka avvisa medvetenheten om det. Det är som om hon föreställde sig att problemet inte finns om hon inte är medveten om det. Avvisandet av medvetenheten kan bli en destruktiv vana som ibland, underligt nog, kallas överlevnadsstrategi trots att den uttryckligen bara gör problemet större. Anna kämpar för att glömma våldtäkten. I själva verket försöker hon aktivt undvika att minnas händelsen, men minnet är en del av hennes medvetenhet. Eftersom människan i hög grad är sin medvetenhet, innebär det att Anna undertrycker sig själv. Dessutom fungerar strävan att glömma (undvika att minnas) i motsatt riktning, den aktiverar minnet och därmed upplevelsen. Anna aktiverar känslan av våldtäkten och genomlever den nästan kontinuerligt i sitt inre. Det som kallas försvarsmekanism är i själva verket en förödelsemekanism. Avvisandet av medvetenheten är en fälla, den farligaste fällan av alla, eftersom den hotar människans grundläggande väsen. Traumat orsakas inte av den dramatiska händelsen utan av människans sätt att förhålla sig till det skedda. Kalle gör allt för att slippa se sin far dricka. Han försöker agera så att pappan inte ska dricka. Han kan gå så långt att han ser sig som skyldig till faderns drickande. Förtvivlat försöker han vara så snäll att pappan inte ska ha någon anledning att dricka. Han skuld- 125 Sättfilen Känslornas copy.indd

124 belägger sig. Han försöker dölja faderns alkoholism för grannar, släktingar och kamrater. I själva verket kämpar han framför allt för att avvisa sin medvetenhet om saken, för att kunna känna att problemet inte existerar. Fadern dör men Kalle har utvecklat en vana att avvisa medvetenhet. Han avvisar och förnekar sig själv. Det gör att han känner kronisk och stark ångest, rädsla, skam och bitterhet. De här känslorna visar sig i hans människorelationer och beteende. Lena vill inte tro att det är sant att föräldrarna ger sitt arbete och sina fritidssysselsättningar större betydelse än henne. De är sällan hemma med henne. Föräldrarna sköter Lenas fysiska och materiella behov på bästa sätt, hon har barnvakt och allt hon kan behöva och önska sig, utom mammans och pappans tid och närvaro. När föräldrarna är hemma är deras intresse för Lena av teknisk art. De frågar hur det var i skolan, har du läst dina läxor, är det någonting du behöver. Frågorna gäller prestation, det yttre inte människan, Lena. Lena lider av kärleksbrist och känner sig övergiven, hon är inte värd sina föräldrars tid och uppmärksamhet. Hon känner att hon inte har något människovärde i sig, men tilldelas någon form av värdesubstitut när hon presterar. Så småningom börjar Lena få kraftigare symtom och hon ropar på hjälp på ett förtvivlat och kanske oftast destruktivt sätt. Hon smäller i dörrar, skär sig, söker sig till destruktivt sällskap. Föräldrarna reagerar med bestörtning och besvikelse och försöker hitta medel att lugna ner Lena. De stannar inte upp för att lyssna och känna, och de är kanske arga och förtvivlade, känner skam och skuld men vill inte heller känna detta. Ofta tar man till antidepressiva läkemedel, när det i själva verket är föräldrarna som behöver vård, självkännedom. I den här situationen agerar också Lena med sin egen vilja, och hennes problem är att hon inte accepterar medvetenheten om föräldrarnas rädsla för närhet och att möta henne sådan som hon är. Kalles, Lenas och Annas sätt att försöka lösa sina problem är en fälla. Man kan inte kritisera dem för det eller ens vänta sig något annat. De har på sitt sätt försökt göra sitt bästa för att undvika lidande. Om de blir medvetna om detta kan de börja ta sig ur fäl- 126 Sättfilen Känslornas copy.indd

125 lan och åtminstone delvis befria sig. Efter ett krig lider soldaterna av posttraumatisk stress, var och en på sitt sätt: de känner ångest, rädsla, självanklagelse, depression, skuld och aggression. Ifrågasätter man krigets berättigande, förstärks de symtom som har med skuld att göra. Var och en söker hjälp på sitt sätt. Vissa begrundar sina erfarenheter genom att läsa krigslitteratur, somliga genom att minnas tillsammans med andra, en del genom att sluta sig och andra genom att medicinera sig med sprit eller läkemedel. Det är säkert svårt att acceptera den medvetenhet om maktsystemets, samhällets, vanvett som kriget väcker, liksom medvetenheten om hur det får människor att agera grymt och döda varandra. Den här fällan, avvisandet av medvetenheten, det vill säga traumatiseringen, kan studeras skede för skede: 1. När en person upplever någonting mycket svårt, som pappan aggressivitet, mammans avvisande attityd, sexuellt våld eller mobbning, kan hon reagera genom att strängt fördöma den som gjort fel och samtidigt starkt förneka medvetenheten om saken. Hon vill inte tro att det är sant. När hon försöker förneka sin medvetenhet och kämpar för att glömma oförrätten blir resultatet precis det omvända. Avvisandet aktiverar medvetenheten och därmed också upplevelsen av den hemska erfarenheten. Hon lider ständigt. 2. Eftersom medvetenhet är det mest centrala elementet i den mänskliga tillvaron, förnekar hon sig själv. Det leder till att hon känner sig knäckt, övergiven, isolerad eller förödmjukad. Det är förnekandet av medvetenheten som traumatiserar henne och gör henne psykiskt obalanserad. 3. Detta gör att känslan av orättvisa växer och på den reagerar hon med kronisk censur. Hon håller rädsla, bitterhet och hat vid makt. Med tiden leder det till fysiska och psykiska sjukdomar, utbrändhet. 4. Eftersom Maja förnekar en del av sig själv känner hon att andra vill henne illa. Hon upplever ofta det människor 127 Sättfilen Känslornas copy.indd

126 128 säger som djupt sårande, som dolkstygn i bröstet. Även konstruktiv kritik känns förödmjukande. När hon förnekar sig själv tolkar hon allt negativt och upplever att andra vill henne illa (paranoia). 5. Hon känner sig tillintetgjord och upplever att hon inte har rätt att finnas till. Det är den viktiga anledningen till hennes stora behov att genom andra få bekräftelse på sin existens. Människan har olika medel att hos andra få till stånd sådana känsloreaktioner som bekräftar känslan av att få finnas till. Vanliga sådana medel är: Andras acceptans och beundran. Maja kämpar för att vara snäll, alltid accepterad, beundrad och framgångsrik. Hon gör allt för att inte bli övergiven eller bli föremål för andras missnöje. För att inte bli övergiven säger hon aldrig nej. Pekka gör däremot allt för att få makt, pengar, en fin bil, en stor bostad och därigenom andras beundran. Känslan av makt är ett förtvivlat substitut för kärlek. Ständig uppmärksamhet från andra. Mats gör allt, både gott och ont, för att stå i centrum för uppmärksamheten. I skolan stör han systematiskt undervisningen så att allas uppmärksamhet riktas mot honom. När han som vuxen deltar i möten på sin arbetsplats, förhåller han sig alltid negativ till majoritetens önskemål. Han stretar emot och får uppmärksamhet. Andra blir nedslagna, frustrerade och irriterade av hans beteende och är därför oförmögna att verkligen hjälpa honom. Han får makten och uppmärksamheten. Nu känner han att han finns till. Andras medlidande och skuld. Lena försöker framkalla känslor av medlidande hos sina medmänniskor genom att i oändlighet beskriva sina svårigheter och sjukdomar. Hon vill få andra att känna medlidande, och i bästa fall skuldkänslor på grund av hennes svåra livssituation. Hon klamrar sig särskilt fast vid dem som har svårt att se hen- Sättfilen Känslornas copy.indd

127 nes offerattityd och därför blivit fångade. Frustrerade låtsas de lyssna nästan hur länge som helst, men de är arga på sig själva eftersom det de gör inte är vettigt. I själva verket vill de inte lyssna, och lyssnar inte heller, utan väntar bara att Lena ska sluta. Lena känner deras irritation och medlidande. Hon är sedd, hon existerar. Det hon egentligen behöver är kärlek, ärlighet och medvetenhet. Andras rädsla, hat eller förakt. Rolf beter sig mycket aggressivt, alla blir rädda när han kommer. Han upplever andras rädsla som en bekräftelse på sin existens. Eller så gör han någonting så otäckt att andra blir arga. Andras ilska stärker hans känsla av att finnas till, han är sedd. Eller så beter han sig kanske på ett motbjudande sätt, använder fult språk och luktar illa, så att andra reagerar med avsky. Andras avsky är en bekräftelse på att Pekka finns till. Människan vill finnas till och vara accepterad. Det är naturligtvis hennes grundläggande rätt. Hon längtar efter kontakt med sig själv, med kärleken och sitt metafysiska väsen, livets källa och mening. Ett avvisande av medvetenhet leder till att hon väljer neurotiska medel för sin existens. Hjalmar Söderberg (svensk författare, ) skriver i sin bok Doktor Glas: Ingenting förringar och drar ner en människa så, som medvetandet att inte vara älskad. Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill inge människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till varje pris som helst. Vi vanliga människor reagerar ofta med ont på ont. Det är ovanligt att reagera klokt på sådant som är ont, det vill säga med gott. Bara kärleken kan hela. FRUKTAR ELLER HATAR DU DINA FÖRÄLDRAR? Om du upplever att du har ett problematiskt förhållande till dina föräldrar kan du fundera på saken genom att följa stegen nedan: Var medveten om den rädsla, skam, bitterhet eller vrede 129 Sättfilen Känslornas copy.indd

128 130 som du känner. Koncentrera dig medvetet på att uppleva de här känslorna. Försök acceptera dem. Du har antagligen upplevt dem som förbjudna, vilket gjort att du ansträngt dig för att avvisa medvetenheten om dem. Smaka på deras styrka och karaktär, känn efter var i kroppen de mest känns. Var nyfiken på dem. Undvik skuldbeläggande, kritik och krav. Granska ditt fördömande sätt, ditt sätt att döma din mamma eller pappa och dig själv. Fundera på om människan har rätt att döma någon, att döma ens sig själv? Har du ansträngt dig för att förändra din mamma eller pappa? Du har säkert varit förtvivlad och deprimerad för att du inte haft makt och förmåga att förändra dem. Det sägs ju att inte ens Gud kan förändra människan. Men inom dig har du i åratal kämpat hårt för att göra det. Det är inte konstigt om du känner dig alldeles slut och kraftlös. Är du medveten om att du inte har accepterat medvetenheten om din pappa eller mamma sådan som han/hon är? Känner du dig som ett offer? Du är ju ett offer för orättvisa. Upplevde du att du inte hade någon annan möjlighet att agera än som du gjorde? Du försökte förändra din mamma eller pappa. Du upplevde det som det enda alternativet. Det här är en fälla, en ond cirkel som du råkade in i. Skyll inte på dig själv. När du försökte förändra henne eller honom förnekade du medvetenheten om dem och därmed dig själv. Det är klart att du kände misströstan, bitterhet och vanmakt. Stanna upp och känn de här känslorna i dig, gör det med intresse, med samma nyfikenhet som hos en vetenskapsman som hittar en alldeles ny art av bakterier i sitt mikroskåp. Barn brukar härma sina föräldrar. Är du medveten om att du, i psykisk mening, kan ha tagit efter din mammas eller pappas intolerans, stränghet och negativa inställning till känslor? Naturligtvis i en annan form och utsträckning än dem, ni är ju olika människor. Du förstod säkert aldrig som barn att tänka så, och ingen kunde hjälpa dig. Du Sättfilen Känslornas copy.indd

129 kan tänka på att en del av din kamp riktade sig mot den medvetenhet som din pappa eller mamma väckte i dig (se föregående kapitel om psykisk spegling). Vill du medvetet avstå från din fördömande attityd? Ingen har rätt att döma en annan. Du behöver inte förlåta. Försök inte ens att förlåta, det är inte din sak. Det räcker att du slutar med din benägenhet att döma. Det kommer att befria din medvetenhet, vilket gör att du också blir fri som människa. Personligheten förändras hela tiden. Den bästa förändringen är att öppna sig. När medvetenheten öppnas, öppnar människan sig. Det gäller också samhället; när människorna öppnar sina ögon och blir medvetna om det sjuka i samhället, då förlorar maktens patologi sitt grepp. Samtidigt vaknar intresset, tron, modet och förmågan att agera för att bygga ett jämlikt och solidariskt samhälle. En klient, en cirka 70 år gammal kvinna som heter Margret, har länge gått i terapi för att behandla sin mycket svåra barndom. Hennes familj var mycket fattig. Att skaffa mat åt tio barn var en daglig kamp. Hennes mor var alltid stressad och jäktad, barnen var i vägen. Margret var bland de yngsta, modern önskade att hon aldrig blivit född. Hon upplevde att modern tyckte särskilt illa just om henne. Modern var alltid krävande, kritisk och skuldbeläggande. Hon kände att modern inte satte värde på henne, hon hade ingen rätt att ha åsikter, egen vilja eller att känna glädje. Det har hon varit bitter över hela livet. Under en analys beskriver hon saken så här: Nu känns det lite ljusare. Jag har tänkt att min barndom var sådan som den var, att mamma kanske gjorde sitt bästa och att man inte kunde göra något åt situationen. Jag säger: Du har alltså frångått ditt sätt att döma din mor. Hon svarar: Just det, jag kan känna mig ledsen över det som var, men att döma hjälper inte. Jag bekräftar detta med att säga att genom att döma binder man sig själv vid oförrät- 131 Sättfilen Känslornas copy.indd

130 ten. Hon konstaterar: Man gör sig till fånge. Tidigare har jag alltid tänkt att om jag accepterar mamma så betyder det att hennes agerande var acceptabelt. Jag har verkligen blandat ihop de här sakerna. Jag var mycket ledsen och deprimerad eftersom jag hela tiden kände mig utsatt för beskyllningar. Jag ber henne: Beskriv vad du kände då. Att jag inte var älskad, inte var omtyckt, att jag var övergiven. Hon beskriver det hon upplevde att andra kände, så jag ber henne om igen att uttryckligen beskriva sin egen känsla. Då fortsätter hon: Allt jag gjorde var fel Hon har svårt att stanna upp och berätta om sin egen känsla. Hon talar bara om hur andra behandlade henne. Jag frågar igen vad hon kände då. Jag var mycket, mycket sorgsen över att ingen förstod mig. Jag var övergiven. Jag uppmanar henne igen att beskriva sina egna känslor. Ensam, jag var inte älskad. Hon har svårigheter eller kanske ett motstånd mot att identifiera sin känsla, vilket är vanligt. Jag frågar: Du sa att du kände sorg. Kände du möjligen också rädsla, bitterhet, hat och skuld? Just sådant kände jag och dessutom alltid missnöje. Jag tolkar henne: Du hade en stark skuldbeläggande känsloaktivitet som gjorde att du kände skuld fast din mor inte ens var i närheten. Hon svarar: Just så var det Jag var så rädd att känna glädje, tänkte att den genast skulle tas ifrån mig. Jag vågade inte alls känna glädje. Jag förtydligar detta för henne: Du tillät dig inte att vara glad. Du förbjöd glädje i förebyggande syfte. Och samtidigt skyllde du det på din mor. Mamma var nästan aldrig glad, och jag tog det som modell för mitt liv Jag ville hämnas på henne, ge tillbaka, jag ville ha någon form av makt. Jag ville inte känna mig besegrad. Här fortsätter jag: Du säger att det till sist blev en maktkamp där du tog till samma vapen som du upplevde att din mor använde. Du smittade dig själv med din mors sjukdom. Just så var det, det var en ständig maktkamp. 132 Sättfilen Känslornas copy.indd

131 Den danska filosofen Sören Kierkegaard ( ) har sagt någonting liknande: Om jag vill hjälpa en annan människa måste jag först bli medveten om var hon finns (i sitt inre). Gör jag inte så utan ändå försöker hjälpa henne, betyder det att jag försöker visa mig bättre än hon Att vara eller inte vara svårigheten att uttrycka sig Det är rätt vanligt att vi har svårt att uttrycka oss, särskilt i grupp. Vi känner oss lätt utsatta för kritik och är rädda för att bli till åtlöje. Vi känner oss hämmade och uttrycker inte vår kunskap, våra förhoppningar och talanger. Vilken inre faktor får oss att göra så här? Nedan följer några vanliga hypoteser om svårigheten att uttrycka sig. Jag är medveten om mina svårigheter att uttrycka mig och jag kritiserar mig själv för det. Kanske känner jag ett starkt krav på att kunna säga vad jag kan och vet. Jag upplever att kraven kommer från andra, inte från mig själv. Jag känner mig illa till mods och känner motstånd. Jag märker inte att mitt problem är min egen stränghet och mina krav på att kunna lösa problemet. Min osäkerhet och rädsla är mycket obehaglig. Jag vill inte känna sådant och därför försöker jag avvisa medvetenheten om de här känslorna, precis som om detta kunde rädda mig ur situationen. På så sätt motarbetar jag mig själv (min medvetenhet) och sluter mig inom mitt skal. Jag upplever att andra underskattar mig, fast det i själva verket är min egen attityd och mitt sätt att se på mig själv. Jag beskyller andra för detta i stället för att se min rädsla som ett nyttigt symtom, en varningssignal. Jag skulle behöva blicka in i mitt inre. Kanske har jag redan i barndomen utvecklat en kronisk censurhållning. Jag försöker ständigt avvisa någon viktig medvetenhet (till exempel min pappas alkoholbruk, min mammas undergivenhet, någon mycket obehaglig upplevelse). När jag intar censurhållningen avvisar jag medvetenhet över huvud taget, alltså mig själv. Det gör att jag känner att mina uppfattningar, mina åsikter och min vilja på något sätt är förbjudna och därför farliga att uttrycka. 133 Sättfilen Känslornas copy.indd

132 Det kan hända att jag har en rätt stark tendens att idealisera mig själv. Jag får inte göra fel, det vore en katastrof. Min perfektionism är en egoistisk attityd. Jag ser mig själv som en mycket viktig människa, det är som om världen snurrade kring mig, jag är i centrum för allas uppmärksamhet. Jag är rädd för att öppna mig. Min svårighet består också i viss mån av den avund, som finns i oss alla. Avund förklarad enligt termen invidere: jag vill inte vara medveten om allt gott och vackert, möjligheter som finns inom mig och i livet. Om jag skulle uttrycka mina åsikter och kunskaper, skulle de komma fram, deras värde skulle bli synligt och jag skulle kunna utveckla dem tillsammans med andra människor. Avunden gör att det är förbjudet och farligt att använda min förmåga. Jag koncentrerar mig på att inte skilja mig från andra. Jag tänker alltså mycket på vad andra tänker om mig. Jag använder andra som förevändning för att begränsa min handlingsförmåga. Ifall du känner det svårt att uttrycka dig ska du medvetet försöka acceptera detta. Det är en form av blyghet, som även har en viss charm. Den kan ses som anspråkslöshet, som ju är vackert. Fundera igenom alla alternativen ovan för dig själv. Ju mer du blir medveten om dem, desto starkare känner du kanske möjligheten att bli befriad och desto lättare blir det för dig att föra fram dina mänskliga rikedomar. Rektorn vid en folkhögskola sa till mig att alla lärare styrs av rädsla. Jag frågade vad han menade. Han svarade att alla är rädda att göra bort sig. I ett sådant känslotillstånd är det säkert svårt att ha kontakt med eleverna och undervisa. Arbetet måste verkligen kännas tungt. Det här var ett nyttigt tips med tanke på den utbildning som just skulle börja. I början var det därför viktigt att tala om rädsla och arbeta för att skapa en inställning där man accepterade rädslan. När man får vara rädd mister rädslan sin makt. Man behöver egentligen inte alls behandla orsaken till rädslan. 134 Sättfilen Känslornas copy.indd

133 3.1.6 Hur är du uppfostrad? Varje barn, när hon föds, tar troligen för givet att hon bemöts med kärlek och glädje. Det är hennes självklara rätt. Men redan från att barnen föds fostrar vi dem med känslor, både positiva och negativa. Om barnet gråter blir vi kanske irriterade efter ett tag. Irritationen upplevs av barnet som en icke acceptans och ett avvisande. Det blir ett hot och en fara för barnet som väcker en rädsla hos henne även om det inte alls är förälderns avsikt. Barnet vill undvika negativa känslor hos föräldrarna och gör det genom att försöka vara dem till lags. Detta betyder att hon måste trycka ner sina känslor för att inte väcka den andras ilska, irritation, frustration och så vidare. Genom att trycka ner sina känslor förtrycker hon också medvetenhet om dem. Hon kan i längden bli deprimerad eller aggressiv. Samma gäller om hon känner att hon måste bevisa att hon är värd beröm och gillande för att uppleva föräldrarnas kärlek och för att få finnas till. I värsta fall kan barnet hamna i en ond cirkel där hon börjar ställa krav på sig själv för att kunna kontrollera föräldrarnas känslor. Negativa känslor får inte finnas. Barnet förtrycker medvetenhet om dem genom att stänga av sig. Hon börjar känna rädsla och ilska på ett kroniskt sätt. Senare i livet tillämpar hon denna känslovana i sina nya människorelationer, med vänner, läraren, chefen, makan eller maken och med sina egna barn. Att lyckas kontrollera (manipulera) med känslor är lika med makt. I samhället är konkurrens en självklarhet. Barn uppfostras med konkurrens till ojämlikhet, avundsjuka och girighet. Det omedvetna syftet i uppfostran (även i skolan) är i stort sett att anpassa barnet till att bli lönearbetare och konsument. Den ekonomiska maktstrukturen styr samhällsenliga värderingar. Vi använder moroten och piskan för att uppfostra barnen. Med krav, belöning, beröm, kritik och vitsord förminskar vi barnens möjlighet att kunna njuta av och glädjas åt själva handlingen (lärandet). I stället blir handlingens resultat centrum för vår uppmärksamhet. Då förlorar man närvaron under själva handlingen. Närvaro betyder kärlek. Glädjen i att kunna förverkliga sina för- 135 Sättfilen Känslornas copy.indd

134 mågor förminskas och samtidigt skapas motstånd mot lärandet och arbetet. Som barn uppfostras vi till att bli lydiga och snälla, och hörsamma medborgare. Vi lär oss att uppföra oss och handla enligt yttre förväntningar och anvisningar. Syftet med fostran är då inte att stärka de mänskliga rikedomarna, vilket hade inneburit att vi kunde agera spontant utåt utifrån vårt inre. Vi blir lärda att tänka på vad andra tänker om oss, i stället för att låta våra livsbejakande känslor (glädje, kärlek, entusiasm, tacksamhet med mera) praktiskt taget fritt styra våra handlingar. Man stöper barnet i en viss form i stället för att hjälpa det att öppna sig för medvetenhet och kärlek. I barnuppfostran gäller samma principer som i alla andra människorelationer. De viktigaste principerna är: 136 Att respektera, lyssna och vara intresserad, och även respektera den andras känslor Att stärka medvetenheten om de mänskliga rikedomarna Att med gemensamt ansvar hindra destruktivt handlande och vägleda till livsbejakande handlingssätt. En human ledare förhåller sig på det här viset till sina underställda. Exemplet är den bästa läraren. Om mamman svär lär sig barnet kanske också att svära. Är pappan retlig tar sonen efter. Ifall en mamma möter sina egna och barnets svårigheter med tolerans och öppenhet, lär sig hennes dotter att man inte behöver skämmas för svagheter och misstag. Om en pappa inspireras av sitt arbete kommer hans dotter kanske också att uppleva arbetet som en källa till glädje. Barnuppfostran kan jämföras med skolning av hästar. En bra tränare ger akt på vilket slags individ det är fråga om och anpassar sitt skolningsprogram så noga som möjligt efter hästens lynne; om den är vild, skygg, glad eller ödmjuk, och efter vad den redan kan. En bra tränare förstår att skolningen sker på hästens premisser. Han retas inte och hamnar inte alls i kamp mot hästen. Sättfilen Känslornas copy.indd

135 Det gäller också i barn- och vuxenfostran. Tillsammans med sina föräldrar får barnet sin första kunskap om mänskliga relationer. Moderns och faderns personligheter är de första erfarenheterna. De är förknippade med stor kärlek och trygghet eller med avvisande och osäkerhet. Den lärdomen brukar barnet överföra på sina senare mänskliga relationer, vilket kallas transferens. HAR MAMMA OCH PAPPA TID? Föräldrar kan vara så intresserade av sitt arbete att de aldrig är hemma. Leksaker, nöjen och barnvakter finns, men inte mammas eller pappas närvaro. Barnet tolkar en sådan situation på alldeles riktigt sätt; föräldrarna tycker att deras arbete är mycket viktigare än jag. Barnet finns på fjärde plats i prioritetsordningen, efter jobbet, festerna och vännerna. Det är ett tecken på brist på kärlek till barnet. Det hjälper inte hur många gånger föräldrarna än upprepar: Jag älskar dig. Barnet reagerar med att göra uppror och protestera. I värsta fall blir relationen till föräldrarna fientlig och så fort barnet vågar flyttar det hemifrån och söker kärlek på annat håll. Om du som förälder skulle bli medveten om något sådant borde du ändra ditt handlingssätt och planera så att du har mera tid att vara med ditt barn. Ha inte några som helst förväntningar på att hon ska acceptera din närvaro. Du bara finns där för henne reservationslöst. Förvänta dig inte att hon genast vill börja pyssla med dig. Hon vill kanske hämnas en smula på dig genom att avvisa dig och testa om du menar allvar. Kan man lita på dig eller blir det besvikelse igen? Stå till hennes förfogande, gör ingenting annat än vänta. Läs inte ens tidningen. Var bara närvarande ett par timmar om dagen. Om några dagar vågar hon antagligen tro på ditt erbjudande. Det bästa är om ni kan göra något nyttigt, till exempel arbeta tillsammans. Det får barnet att verkligen känna sig uppskattat. 137 Sättfilen Känslornas copy.indd

136 NEUROTISK OMSORG Ibland försöker föräldrar skydda sina barn från allt ont. I ett sådant beteende ingår ett neurotiskt kontrollbehov, som i hög grad kan bygga på avund; man låter inte barnet pröva och utveckla sina färdigheter utan ser i allt en anledning att förbjuda och varna. En sådan mamma eller pappa fungerar på samma sätt i chefsställning på en arbetsplats. Hon hindrar sina underställdas utveckling genom att vilja kontrollera allt. Arbetstagarna blir frustrerade och nervösa, vilket gör dem så ur balans att de inte kan göra någonting för att hjälpa chefen utan tänker mest på sig själva. Chefen eller föräldern behöver hjälp för att bli medveten om hur hon begränsar och kontrollerar användningen av sin förmåga och sina möjligheter. Ett överbeskyddande beteende är förknippat med censur. Föräldrarna gör allt för att ingenting ont ska nå medvetenheten. På så sätt ger de i själva verket näring åt det onda i sig själva och andra. I skolan händer det att föräldrar in i det sista försvarar sitt barns destruktiva beteende och skuldbelägger läraren, fast alla vet hur problematiskt barnet är. Föräldrarna har ett hysteriskt behov av att försvara barnet, men deras verkliga syfte är att hindra medvetenhet om familjens och sina egna problem. Inför läraren bortförklarar man barnets problem, men hemma får barnet kritik och bannor. Avvisande av medvetenhet är familjens livsinställning. Det som kan väcka medvetenhet om familjens problem ses som ett hot som man häftigt angriper. Vanliga måltavlor är just lärare, socialarbetare, sjuksköterskor och liknande yrkesgrupper. Fostran är alltid något mycket djupgående. I grund och botten är det en andlig känslofostran. Det ser man av följande exempel, där en vuxen kvinna, till yrket socialarbetare, berättar om sina svårigheter att möta sina egna familjemedlemmars känslor. 138 Kvinnan inleder sessionen: Jag är så fjärmad från mina känslor. Men jag vet att det är bäst att prata om just det man minst av allt vill tala om. Min syster Lisa är mycket avvisande mot min dotter Pirjo. Jag är arg på henne för det. Allt fick sin början då Pirjo glömde Lisas födelsedag och Lisa Sättfilen Känslornas copy.indd

137 reagerade med att straffa henne. Det gör mig så ledsen, tänk att min egen syster alltid ska göra så där. Och Pirjo reagerar också med mycket starka känslor. Jag frågar: Vad känner du för din syster Lisa? Hon svarar: Hat, jag vill undvika henne. Jag känner mig sårad, jag är ledsen. Jag bekräftar det här genom att upprepa: Du säger att du känner sorg och känner dig ledsen. Upplever du att du respekterar de här känslorna i dig själv? Hm, ja, det gör jag faktiskt. Hjälper de här känslorna dig att hantera saken? På det svarar hon: Det vet jag inte riktigt, jag känner mig osäker. Men det att jag inte sluter mig är ändå bättre än min tidigare reaktion som var att vara till lags. Jag tolkar: Tidigare reagerade du genom att förneka all medvetenhet om din systers vrede. Du försökte låtsas som om du inte såg hennes vrede, och du gjorde allt för att hon inte skulle bli arg. Just så var det Jag fortsätter: Du gjorde alltså allt för att hon skulle vara snäll. Ja! Du kände alltså på sätt och vis att du var ansvarig för hennes känsloaktivitet. Hon svarar: Just det, jag har på något sätt just en sådan omedveten tanke. Är det här något som du kan minnas redan från barndomen? Ja, alla var rädda att någon skulle bli arg, särskilt gällde det pappa. Vrede och missnöje var ett stort tabu. Alla reagerade med att vara snälla. Mamma var mycket rädd att Lisa skulle bli arg. Och jag beter mig ju på samma sätt i fråga om min man och Pirjo. Du upplever att du ansvarar för deras känslor, vilket betyder att du kräver av dem att de inte ska bli arga. Du känner att du borde kunna hindra ilska och missnöje. På så vis förnekar du medvetenheten om vreden och kuvar dig själv. Du sa ju att du känner dig låst. Samtidigt ger du makt och näring åt vreden i dem. Du vet att arga människor stressar mera, är sjukare och dör i förtid. Så är det, det vet jag ju. Nu är det viktigt att du inte skuldbelägger eller beskyller dig själv för det här. Du lärde dig ett familjemönster av dina föräldrar och 139 Sättfilen Känslornas copy.indd

138 140 utan att du märker det håller du på att överföra det till dina egna barn. Precis! Det är just vad som håller på att ske, just det Jag föreslår att hon ska tala öppet om den här modellen med Pirjo och sedan, ifall hon tycker att det är möjligt, också med sin syster Lisa. Tanken är att när man avslöjar och accepterar familjens uppfostringsmodell befrias medvetenheten om den, och då kan man börja befria sig från den neurotiska och kränkande vanan att kontrollera andras känslor. BARN ÄR FÖRTRYCKTA När man studerar stads- och samhällsplaneringen på olika håll i världen får man en känsla av att det faktiskt är ont om utrymme för barns och ungdomars aktiviteter och fritidssysselsättningar. Skolor kan det nog finnas, men de tjänar näringslivets syften. Ungdomarna driver omkring i köpcentrumen och samlas där på måfå. Sysslolöshet är inte bra för någons psykiska hälsa. I Brasilien brukar man säga att ett tomt huvud är djävulens verkstad. I sin bok De förtrycktas pedagogik beskriver Paulo Freire hur förtryckta människor blir förtryckare. När en människa utnyttjas och förtrycks lär hon sig den modellen och tillämpar den också på sin make och sina barn. Hon blir så van att underkasta sig och förtrycka att hon inte kan leva på något annat sätt. Hon måste alltid hitta någon att se ned på, och någon annan att se upp till. Hon ser med rädsla och beundran på sina förtryckare och med förakt på dem som är svagare än hon. Hennes barn lär sig kanske samma modell, att underkasta sig och förtrycka. Det är lätt att utnyttja sådana människor som väktare, soldater, byråkrater, arbetstagare och konsumenter. Den colombianske Nobelpristagaren och författaren Gabriel García Márquez föreslog att man skulle grunda en internationell barnskyddsorganisation med syfte att försvara och skydda barn mot att missbrukas av sina föräldrar. Idén är mycket intressant. Han ville skydda världens barn mot allt slag av förtryck. Han var säkert medveten om ett sådant behov också hos sig själv, nämligen behovet av att skydda sitt barnasinne mot vuxenvärldens förtryckande värderingar och strukturer. Sättfilen Känslornas copy.indd

139 BARN SOM TRILSKAS En negativ känslovana utvecklas ofta redan i tidig ålder, till exempel när barnet märker att det får sina föräldrars uppmärksamhet när det gråter, är sårat eller ilsket. Föräldrarnas uppmärksamhet betyder ofta irritation och förbud, men ändå uppmärksamhet. Barnet upplever också negativ uppmärksamhet som ett slags substitut för kärlek, och kärlek behöver det sannerligen. Barnet lär sig kanske också att man kan irritera föräldrarna genom att trilskas. Det ger näring åt barnets storhetskänsla och det ger en känsla av makt. Föräldrarna upplever inte barnets gråt som en nyttig larmsignal utan agerar för att få slut på barnets kinkande. När barnet upplever att det är förbjudet att kinka och sträva mot, blir det ett än mer lockande maktmedel. När barnet börjar skolan fortsätter samma rutin. Det uppträder störande och ställer till gräl. Här får barnet lärarens och de andras uppmärksamhet. Det upplever helt riktigt att det får makt, substitutet för kärlek, vilket stärker dess känsla av att finnas till. Sedan blir detta barn en vuxen person. Hon arbetar och fungerar enligt samma mönster, men något mer dolt. Under möten försvårar hon beslutsfattandet, söker negativa sidor i allt, är missbelåten eller arg och blir lätt sårad. På så sätt kommer hon i centrum för uppmärksamheten, medan alla andra är beklämda och frustrerade. Hon njuter av maktkänslan trots att hon i grund och botten lider. En klok mor, far, lärare eller chef förhåller sig engagerat och respektfullt till gråt, bråk eller sårade känslor. Hon eller han förringar inte den andras känslor. Hon försöker hjälpa barnet eller arbetskamraten att stanna upp och känna sin känsla. Hon koncentrerar sig på att tala om den och sparar den praktiska behandlingen av det eventuella problemet till senare skede. Men ifall något yttre problem är uppenbart och det är möjligt att åtgärda det, ser hon naturligtvis till att genast göra det. KRAV LEDER TILL MOTSTÅND Rimliga krav på att förverkliga någonting meningsfullt motiverar till handling när man ser kraven som utmaningar och mål. För 141 Sättfilen Känslornas copy.indd

140 människan innebär de en möjlighet att utveckla och använda sina färdigheter och erfarenheter. Men om kravet är förknippat med tvång eller upplevs som ett tvång reagerar människan med motstånd. Kravet ger upphov till en negativ känsloreaktion, som dödar handlingsglädjen. Om jag upplever det som ett krav att vara snäll, glad, kompetent eller spontan blir effekten den motsatta. Utåt försöker jag kanske spela den rollen, och jag kan faktiskt lyckas med det, rentav så bra att rollen blir rutin. Inom mig är jag ändå missnöjd, osäker och upprorisk. Det kan hända att andra inte märker det, och jag själv vill heller inte vara medveten om det. Kraven ökar min neurotiska själviakttagelse och självupptagenhet och hindrar min utveckling som människa. När andra ställer krav på mig, beror det på mig hur jag reagerar. Om jag har för vana att ställa hårda krav på mig själv (och därmed också på andra), tolkar jag allt tänkbart som krav, det må så vara hustruns fråga älskar du mig, chefens begäran om en rapport eller en kommentar från en vän: Du borde slappna av. Stränghet är ofta förknippad med ett perfektionistiskt, gränslöst och egocentriskt drag. Jag upplever ju lätt allt tänkbart som förknippat med krav, och uttryckligen som krav just på mig. Jag känner att jag har ansvar för allt och att jag är skyldig till allt. Det händer att ett barn känner sig ansvarigt för sin fars alkoholism eller för sin mammas depression. I konkurrenssamhället upplevs sociala situationer som konkurrens. Livet känns som en ständig kamp för en plats, man måste vara bättre än andra, som om det inte räckte att vara människa. Det leder lätt till att alldeles vanliga, alldagliga sysslor upplevs som tunga krav. Vardagssysslor, som att sköta läxorna, diska, stiga ur sängen, borsta tänderna och gå till jobbet känns påtvingade. Allt blir prestation. Livet känns trist och man råkar in i en ond cirkel. Man blir trött, frustrerad och sjuk. Glädjen är borta ur vardagen. Man säger ofta att man måste ställa krav på barnet och sätta gränser. Om man med det menar att inspirera så är det bra. Men gränser upplevs trots allt som ett frihetsberövande och ett begränsande av ansvar. Det känns orättvist. Å andra sidan är det nöd- 142 Sättfilen Känslornas copy.indd

141 vändigt att hindra destruktivt handlande. Gränsdragningen borde gälla skadlig verksamhet, inte människan. När man säger slå inte till ett barn, upplever barnet det lätt som ett förbud som är riktat mot hans eller hennes person. Om man däremot säger att det är förbjudet att slå, ligger uppmärksamheten på det att slå och inte på barnet som människa. Ofta sätts gränser i en anda av avund, man vill hindra livsglädje, påhittighet och spontanitet. Jag skulle inte alls använda uttrycket att sätta gränser. Jag skulle ersätta det med hindrande av destruktiv handling. På stränghet reagerar vi alltid med motstånd, uppror. Vi kan försöka dölja upproret genom att uppträda beskedligt, för vi är rädda för auktoritetens eventuellt vredgade reaktion. Det är ett försök att med vårt fogliga uppträdande helt eliminera eller dölja problemet. Det leder till bitter underkastelse som tar sig uttryck exempelvis i depressivitet eller andra aggressiva handlingssätt, som att skära sig, riva sig i håret, klä sig accentuerat i svart, ätstörningar och våldsförhärligande. En människa med mycket stränga krav upplever denna sin benägenhet som en orättvisa. Hon gör uppror mot sig själv. Den inre kampen tar sig uttryck i ett motsägelsefullt beteende. Hon reagerar starkt på alla auktoriteter, fruktar och hatar dem. Kan ett krav vara inspirerande? Motiveras du av det till glad handling? Varför är kärlek så svårt? Hur svårt är det inte att förena djup andlig kärlek med sexuell njutning! Det är som om de följde olika lagar och för många av oss kommer de aldrig i närheten av varandra. I kapitel 1.4 Andlighet och livsenergi funderade vi på hur kärleken, medvetenheten, andligheten, sexualiteten och döden hör ihop. Varför är det då så svårt med kärlek? I västvärlden betonar vi det romantiska i parbildningen. Blir jag förtjust i dig, då älskar jag dig. Jag vill ha dig för mig själv och bara för mig själv. Bara du kan göra mig lycklig. Naturligtvis försöker jag också göra dig lycklig. Men det är själviskt att försöka lägga beslag på en annan människa. Vill jag ha dig riktigt mycket, då vill jag att du är en 143 Sättfilen Känslornas copy.indd

142 sådan som tillfredsställer just mina behov. Ur det växer ett behov och ett krav att omforma dig och få dig att tillmötesgå min vilja och min smak. I värsta fall växer detta behov och krav så att jag vill förtrycka dig, om så med våld. Ifall du inte agerar så som jag förväntar mig och kräver, kan jag bli så besviken och ursinnig att jag tar till våld. Kärlek är en djup kontakt med ens eget inre, med det som är människans grundläggande väsen. En kontakt med verkligheten och därmed också med det sunda. I kärlek frigörs de mänskliga rikedomarna. Denna kontakt med det inre förutsätter att man tar sig igenom den sociala masken och förbi alla hämningar. När man bryter sig igenom och tränger in berörs hämningarna och medvetenheten om dem väcks. Ifall masken är stark och hämningarna kraftiga är genomträngandet en våldsam företeelse eller process. Särskilt mycket skakar den om en människa som inte är van vid kärlek. 144 Jag hörde när två vänner, Allan och Marco, diskuterar sitt förhållande till kvinnor. Allan berättar: Om kvinnan är vacker blir jag rädd. Jag vågar inte tycka om vackra kvinnor, och jag gör det inte heller. Jag gillar dem som är lite fula och konstiga. Marco frågar vad det är som Allan är rädd för hos dem, och på det svarar Allan: Att bli lämnad. Hellre likgiltighet än osäkerhet. Självkänslan sjunker. Det får hjärtat att riktigt banka. Marco som är homosexuell svarar: När jag träffar en attraktiv, okonstlad och glad kvinna tänker jag att jag inte över huvud taget vågar förälska mig i en kvinna, det vore alldeles för bra. Allan är rädd att bli övergiven. Han fruktar alltså medvetenheten om att bli övergiven. Om ett spädbarn inte behandlas med ömhet känner det sig övergivet. Möjligen har Allan redan som mycket liten känt sig övergiven. Nu utvecklar han hos sig själv en vana att överge, och det av två skäl. För det första härmar han helt enkelt sina föräldrar. För det andra godkänner han kanske inte sina föräldrars känslofattigdom, utan försöker undvika den iakttagelsen. Han avvisar sin Sättfilen Känslornas copy.indd

143 medvetenhet om detta och därmed sig själv; han tar avstånd från sig själv och överger sig själv. En attraktiv kvinna är någonting viktigt för honom, och han blir medveten om sin tendens att överge sig själv. Han är rädd för den här medvetenheten och som konsekvens rädd för kvinnan. En ung man berättar om sin svårighet att möta situationer där han blir föremål för andras positiva uppmärksamhet och närmanden: Nu har jag mått bra och vågat börja njuta av livet, av uteliv Jag går ut och har roligt med andra människor. När jag är glad flirtar folk med mig. Det är roligt, jag tycker om det. Förr var jag blyg men nu kan jag le mot dem. Men det blir problematiskt om någon blir förtjust och förälskad i mig. Jag vill inte göra någon ledsen. När jag får kärlek av någon går jag i lås och drar mig tillbaka. Jag är naturligtvis artig och försöker sköta ärendet snyggt. Men då jag vet att det ändå inte blir någonting, kan jag inte, eller är jag rädd att säga vad jag känner när någon är förälskad i mig. Det vore trevligt att kunna vara glad tillsammans med andra människor utan att behöva vara rädd att någon ska bli sexuellt intresserad. Nu när jag har börjat gilla att ha roligt. Det är något nytt för mig att man inte får vara alltför öppen. Jag frågar: Vilken är din känsla när någon tycker om dig, förälskar sig i dig? Han svarar: Rädsla, att det är någonting förbjudet. Jag behärskar det inte riktigt, jag blir lite förvirrad. Och sedan har jag dåligt samvete för det. Det finns ju något som är bra med det också, men den där rädslan Jag konstaterar: Du säger att du känner rädsla när någon kommer dig nära och visar intresse för dig. Ett sådant närmande är alltså en fara. Han svarar: Just det, det är en fara. Jag fortsätter: Det är viktigt att du tillåter dig att vara rädd, att du inte försöker bli av med rädslan. Han svarar: Ja, men ändå Jag har också lagt märke till det tidigare. Jag blir alltid ångestfylld och får lov att svalka mina känslor. 145 Sättfilen Känslornas copy.indd

144 Jag har alltid tagit till flykten när det blivit fråga om sexuellt närmande. Det är bra att du talar om det här. Det betyder att du håller på att acceptera medvetenhet om det här problemet. Försök acceptera den här svårigheten du har. Just nu är den en del av dig, och får vara det. Han fortsätter: När jag träffar arga människor är det på något sätt lättare. Men det här är en helt annan sorts dilemma. Man rör sig på känslig mark. Det är mera personligt. Jag vill inte ge någon annan en dålig känsla. Sex är ett starkt tabu, ett förbjudet område, trots att man rent allmänt talar så mycket om det. Det är ofta förknippat med stor skam. Han svarar: Ja, just skam. Det vore så trevligt om man bara kunde ha roligt, utan något sexuellt intresse. På sätt och vis är jag tagen av det, men min ansvarskänsla signalerar till mig att svara. Jag tappar fattningen och får ångest. Berätta om den där ångestkänslan. Jag vill inte göra någon besviken, men jag känner att jag har ett ansvar att besluta. Jag säger: Ansvar är frihet, och du känner ju inte frihet. Det betyder alltså att det du känner är krav, du ställer krav på dig själv. Precis, det är just så det känns. Jag tolkar: Möjligheten att relationen ska leda till sexuellt umgänge belyser de stränga krav du över huvud taget ställer på dig själv, vilket resulterar i rädsla. Ja, det är den där rädslan. Den är inte naturlig den gör mig på sätt och vis förvirrad. Jag fortsätter: Det är just dina förväntningar och krav som åstadkommer den, det att du känner dig onaturlig och upplever situationen som besvärlig. Ja, just det. Men genom att acceptera medvetenhet om det har du möjlighet att ta dig ur den här fällan av rädsla och skam. Då kan du öppna dig och njuta mera också av sexualitetens skönhet och glädje. En far berättar om sin fosterdotter Telma och beskriver hennes starka känsloreaktioner och svårighet att acceptera sin sexualitet. 146 Sättfilen Känslornas copy.indd

145 Fadern berättar för Telma att hennes lärare har sagt sig ha ett hatkärleksförhållande till henne. Telma reagerar med att ilsket ropa: Varför i helvete säger han sådant! Läraren bryr sig om sin elev och vill att hon ska må bra. Men Telma är ofta missnöjd och aggressiv. Trots att läraren är medveten om det, blir han ändå besviken när han märker det. Läraren vill så gärna att Telma ska vara glad. Men den ena besvikelsen följer på den andra och leder till frustration, ilska och ibland till hatkänslor. Det är lätt för läraren att älska Telma eftersom hon däremellan är ett alldeles förtjusande naturbarn, öppen och rak, okonstlad och sprudlande glad. Lärarens ilska är ett uttryck för hans kärlek, för att han bryr sig mycket om henne. När Telma får höra det reagerar hon med vrede, också hon bryr sig alltså. Men hon är rädd att bli medveten om kärlek hos sig själv och upplever den som en fara. Därför reagerar hon med ett vredesutbrott när hon får höra att läraren känner kärlek till henne. I Indien, där den överlägset största delen av äktenskapen är sådana som föräldrar arrangerar för sina barn, jämförde man hur det efter fem år stod till med kärleken i arrangerade äktenskap, jämfört med så kallade kärleksäktenskap. Undersökningen visade att vid den här tidpunkten är kärleken större i de arrangerade äktenskapen än i kärleksäktenskapen. Ett arrangerat äktenskap ingås på praktiska premisser, medan ett kärleksäktenskap bygger på romantisk förälskelse. När förälskelsen är utgångspunkt för samlivet är det mer sannolikt att parterna blir besvikna. Kan detta verkligen vara sant? SEXUALITETEN LYCKA ELLER OLYCKA? Sexualitet innebär fysisk kontakt mellan två människor, och oftast är den förknippad med en romantisk förälskelse. Jag upplever dig som tilldragande, jag drömmer om dig. Jag känner lust att vara nära dig, smeka dig och bli smekt av dig. Min lust till dig växer och jag vill ha sexuell, fysisk kontakt med dig. När människor som älskar varandra är tillsammans sexuellt, 147 Sättfilen Känslornas copy.indd

146 upplever de kanske sitt livs största njutning och lycka. De vill förenas både fysiskt och psykiskt, alltså helt och hållet. Den psykiska föreningen sker på det andliga och känslomässiga planet, och den får helt uppenbart hjälp av det fysiska sammansmältandet med partnern i samlaget. Orgasmen ger en stark njutning som tillsammans med kärlek betyder lycka. Det älskande paret känner sig som i paradiset, fullkomligt lyckliga. Det är som att smälta samman med sin partner så att man blir ett med honom eller henne. I en ren akt är det som om man förlorade sitt jag (sitt ego), man är ju ett med sin partner. Samtidigt som man förlorar sitt jag i sammansmältningen, uppgår man i alltet. Alla vanliga gränser man upplevt försvinner. Alltet är i grund och botten metafysisk energi, andlighet. En ren sexuell akt är därför väsentligen andlig. En människa når aldrig ett sådant tillstånd av ren kärlek, men hon kan komma tillräckligt nära för att kunna ha upplevelsen av det. Ett av den sexuella aktens centrala syften är livets fortbestånd. Den skapar grunden för nytt liv och innebär samtidigt i sin renaste form jagets momentana död. I själva verket påminner döden och den rena sexuella akten om varandra. När vi dör slutar vår kropp att fungera och vår själ, som vi kan kalla medvetenheten, befrias från kroppens begränsningar. Är denna befriade medvetenhet också fri från vårt ego? Här förstår och menar vi egot som den patologiska delen av psyket. Döden skulle alltså innebära en befrielse både från materien och från hämningarna. Där förenas medvetenheten med alltet på ett liknande sätt som i en ren sexuell akt. Döden är som ett fullkomligt samlag in i alltet. En ren sexuell akt, som ingen människa helt kan uppleva, är också till sitt väsen främst andlig, och även där smälter individen samman med alltet. De vanligaste formerna för sexualitet är hetero-, bi-, homooch transsexualitet. Sexualitet kan också beskrivas ur andra synvinklar, som exempelvis sadomasochismens, där tillfogandet och upplevelsen av smärta och förödmjukelse är förknippade med sexuell njutning, oavsett om det är fråga om ett hetero- eller homosexuellt förhållande. Att skrapa sig, skära sig, ta ett hett bad eller strypa sig kan ge sexuell njutning, trots att det inte är för- 148 Sättfilen Känslornas copy.indd

147 knippat med sexuellt umgänge. Den sexuella aktiviteten är en mänsklig aktivitet som andra nödvändiga verksamheter, som att äta, sova, umgås, vara glad eller arbeta. Om man inte vill förtrycka eller missbruka den andra parten, utan man är tillsammans av fri vilja, har ingen annan med det att göra. Ingen av oss bestämmer sig för att bli hetero, homo, nekrofil eller pedofil. Det finns olika hypoteser om varför människan utvecklar olika typer av sexuell läggning eller smak. Ibland talar man om arvsmassa, ibland om påverkan från föräldrarna. Någon klar slutsats har man inte kommit till. Forskarna försöker oftast förklara saken som ett fenomen som är kopplat till deras eget specialområde (till exempel sociologi, psykologi, biologi, medicin). Människans fördomsfullhet och neurotiska behov att visa att hon anpassar sig till normerna är särskilt synliga bland tonåringar. Vill man såra kallar man en pojke bög och en flicka hora. Jag undervisade 40 ungdomar i en internatskola. En pojke fällde ett par gånger kritiska kommentarer om homosexuella. När han för tredje gången tog upp saken avbröt jag lektionen, såg respektfullt på honom och sa: Du pratar mycket om de där homosexuella Jag har för mig att det hjärtat är fullt av, det talar munnen. Det var knäpptyst i klassen och jag såg många lättade miner. Pojken satt på sin plats och sa ingenting. Lektionen fortsatte. Under nästa rast kom pojken till mig och frågade om allt möjligt som kommit upp under lektionen. Han frågade om han på något sätt kunde hjälpa till med de praktiska arrangemangen. Han blev min vän den dagen. Det var förvånande hur lätt han verkade acceptera medvetenheten. Den som kallar en annan hora associerar den sexuella akten med köpande och säljande. Är det ett tecken på denna persons svårighet att känna kärleksfull gemenskap med en annan människa? Har hon inte fått tillräckligt kärlek som barn? Har ingen smekt henne med värme och beundran? Är han rädd att bli impotent i 149 Sättfilen Känslornas copy.indd

148 en sexuell akt som bygger på närhet och kärlek? I fråga om störningar i den sexuella aktiviteten gäller väl i stort sett samma principer som inom andra områden av mänsklig aktivitet. Vill man till varje pris somna, då flyr sömnen. Söker man sexuell framgång flyr också den. Accepterar man sin sömnlöshet eller sin sexuella svårighet, då blir de kanske inte något problem. När sexualiteten är förknippad med ett tabu börjar man lätt idealisera den i sin fantasi. Det gör den ännu besvärligare. Själviakttagelse leder till misslyckande. En inriktning på prestation dödar inte bara arbets- eller studieglädjen utan också glädjen i den sexuella njutningen. 150 En 20-årig vän till mig, en ung kvinna som heter Débora, berättar att hon har stora svårigheter att bygga upp ett långvarigt, nära förhållande. När hon möter en person som intresserar henne, reagerar hon vanligen med att charma honom. Ifall mannen verkligen visar sig tycka om henne, svalnar hennes känslor. Särskilt om han gör allt för att visa hur mycket han gillar henne, senast då förlorar Débora allt intresse. Föremålet för hennes förtjusning blir nästan motbjudande för henne. Hon lever för att charma och känner kanske på så sätt att hon får bekräftelse på sin existens. Hon är troligen rädd för närhet till sig själv och andra. Ett vanligt problem i sexuellt umgänge är att man förväntar sig erektion och orgasm. En stark förväntning blir ett krav och därmed ett hinder. En 30-årig kvinna berättar att hon är mycket frustrerad och arg på sig själv för att hon inte kan leva i ett parförhållande. Hon har ett väldigt stort behov av fysisk närhet, av en älskare. Ångesten växer så att hon inte kan sova. Hon minns sina tidigare förhållanden och hur nervslitande och destruktiva de var. Frustrerad tänker hon på sitt behov av fysisk närhet. Jag ber henne att spontant nämna något som hon associerar orden fysisk närhet med. Hon svarar: Ömhet, att bry sig om, Sättfilen Känslornas copy.indd

149 värme, trygghet. Jag tolkar: Dina förväntningar, det vill säga dina krav på att känna ömhet, värme och trygghet gör att du i ditt inre fjärmar dig än mer från de känslorna. Hon säger att det är som en ond cirkel, en självmatande tragedi som hon själv regisserar. Jag konstaterar: Din ångest och frustration är nyttiga tecken på att du överger dig själv och andra med din krävande inställning. Du är medveten om att det här är ditt livs tragedi. Samtidigt är du medveten om värmen och ömheten som finns just i dig. I vår kultur är sexualiteten på ett visst sätt tabubelagd, nästan förbjuden. Sex är förknippat med skam. Man brukar inte berätta om sina sexuella preferenser och vanor, så där som vi till exempel gör i fråga om heminredning, matlagning och fritidsaktiviteter. Allt som är förbjudet är speciellt intressant, just dit riktas uppmärksamheten. I katolska länder får präster inte gifta sig. De tvingas leva i celibat. Andan av censur gör sexualiteten till ett problem, antingen i form av undertryckt sexualitet, hållningslöshet, eller någonting annat som orsakar lidande. Sannolikt är det lättare för en människa som fått fysisk ömhet som barn att ha en nära och förtroendefull kontakt med en annan person. Även om en person har svårt att känna ömhet och kärlek kan han lära sig att tekniskt genomföra ett aktivt sexualliv. Han har lätt att få till det som man säger. Han byter ständigt partner. Eventuellt gifter han sig, men fortsätter att pröva nya förhållanden. När allt kommer omkring är han inte nöjd med någon, inte heller med sig själv. Det han vinner förlorar nästan genast sitt värde. Han lider av sitt inre främlingskap, eller av avund i den betydelse den har i termen in-veja; han ser inget värde i den rikedom som är verklighet för honom, inte i sin hustru och inte ens i sin nya erövring. Han känner ett konstant behov av att söka något nytt. Kvinnorna lär sig se mannens problem och hotar honom då och då med skilsmässa för att han inte ska känna sig säker på sin erövring, och på så vis fortsätter intresset. Man kan få njutning av sex, av droger, av att ha makt, av att 151 Sättfilen Känslornas copy.indd

150 bli beundrad, till och med av att plåga en annan människa, men njutning är inte samma sak som mänsklig lycka. ENSAMHET I takt med att människornas ekonomiska välstånd ökat har ensamhet blivit allt vanligare. Det ekonomiska systemet ger näring åt ett ideal där en egen bostad, bil och någon form av privatliv är förutsättningen för lycka. Detta gör det lättare att alienera människor och uppfostra dem till arbetstagare och konsumenter. Det ger samtidigt näring åt egocentriciteten, som gör mänskliga relationer svårare. En arkitekt, en man på cirka 50 år, kommer till terapi och börjar med att klaga över sin ensamhet. Han beskriver hur mycket han lider av den. Han säger att den är hans allra största problem och han känner sig uppenbarligen som ett offer för den. Han talar länge. Jag frågar om han har familj. Efter en liten tvekan börjar han berätta. Jag har hustru, tre barn och en älskarinna. Jag är delägare i en arkitektbyrå med fem personer Han saknar verkligen inte sociala och formellt nära kontakter, men mitt i allt detta känner han sig ensam, avskild från andra. Han är avskild från sig själv och sitt inre och han lever inte utan upplever allt i livet som prestation. Han lider av sitt begränsade känsloliv, av att han begränsar det. I själva verket är han rädd att få kontakt med sina känslor, sig själv och därmed med verkligheten. I vilken mån hans utgångspunkt, hans barndomshem eller genetiska arv har bidragit till detta är omöjligt att säga. Vilken del har hans egen inställning till livet? Ju mer han är medveten om sin egen attityd i fråga om sitt problem, desto större frihet ger han sig för att uppleva kontakt med sitt inre och därmed med sina närmaste och med alltet. Ensamhet kan leda till ett beroende av mänskliga relationer, då man känner ett tvingande behov av att ständigt vara tillsammans med någon för att slippa vara medveten om sin ensamhet. Människan fruktar medvetenheten om att hon övergivit sig själv. Om du känner ensamhet, acceptera den och medvetenheten om den. Känn de känslor som är förknippade med den, även om 152 Sättfilen Känslornas copy.indd

151 det handlar om sorg, rädsla, förtvivlan, skam eller mindervärdeskänsla. Tänk på din känsla som din känslohandling. Klandra inte dig själv och försök inte hitta en lösning. Tänk på dina föräldrar och deras förhållande. Hittar du något i dem som du kan känna igen i dig själv? Stärk din medvetenhet om de mänskliga rikedomarna så att du förhåller dig nyfiken och respekterar dig själv inför medvetenheten om dina hämningar. Är ensamhet en fråga om vilja? Hur är det möjligt att Nelson Mandela som tillbringade många år i isoleringscell kunde bevara sin psykiska balans? I en parrelation är det viktigt att man talar öppet med varandra om sexuell lust, sexuella önskemål och eventuella begränsningar, precis som man gör om andra saker när det gäller tycke och smak. Det är bra att barn får höra sådan kommunikation mellan sina föräldrar, som en naturlig sak. På så sätt undviker man att övervärdera sexualiteten som förutsättning för lycka, och då blir den mycket mer njutningsfull. 153 Sättfilen Känslornas copy.indd

152 3.2 ATT BEMÖTA KÄNSLOR Är du ett offer för dina känslor? Irritation, rädsla eller ilska kännetecknar inte en snäll människa. Hon borde inte få ha negativa känslor, de måste gömmas, vilket betyder att förtrycka medvetenheten. När man säger att en person förnekar sin vrede, menar man egentligen att hon försöker förneka medvetenheten om sin vrede. Men vreden försvinner inte för att man förnekar medvetenheten om den, det gör i stället att den växer. Vår kultur är prestations- och tävlingscentrerad och mycket ytlig. Känslor är så gott som tabu. Man inser inte känslornas betydelse hemma, i skolan och på arbetet. Vrede, sorg och förtvivlan kureras med alkohol eller med mediciner som dövar känslorna. Man sköter känslorna genom att kväva dem, alltså genom att i praktiken förtränga medvetenheten om dem. Det är att undertrycka en människa. Också bra känslor är överraskande förbjudna. Om jag är förtjust i dig kan det hända att jag skäms och är rädd att mina känslor ska avslöjas. Precis som om det var någonting skamligt med att jag tycker om dig. Ifall jag ändå tar mod till mig och säger att jag gillar dig, då svarar du kanske att du inte är intresserad av mig. På det reagerar jag med att bli förödmjukad, som om du hade sårat mig. Det känns skamligt för mig att du inte råkar gilla mig på det sätt som jag hoppades. Min skam är irrationell. Jag har ju inte försökt såra dig utan tvärtom sa jag någonting mycket positivt till dig. På arbetsplatser ska man nu åstadkomma flera synliga och 154 Sättfilen Känslornas copy.indd

153 mätbara resultat än tidigare. Problem ska omedelbart lösas. Presterandet ger inte möjlighet till att känna efter. Glädjen i studier och arbete försvinner och ersätts med krav och press. Det är alienerande och innebär att man lösgörs från mänskliga värden och kärlek. Det blir som ett ekorrhjul, en ond cirkel, som med tiden kan resultera i svår stress och sjukdom. OFFERATTITYD En frisk människa är rädd i en farlig situation. En förlust framkallar sorg och av en lyckträff blir man glad. Men hur en människa reagerar på en förlust eller en lyckträff beror ändå på hennes sätt att förhålla sig. Också på en lyckträff kan man reagera med rädsla och motstånd och på ett misslyckande med en tillfredsställelse som är dold till och med för en själv. Det är vanligt att det känns som om känslorna uppstod ur en svart låda inom en och ur yttre faktorer, som om känslorna styrde människan, oberoende av hennes vilja. Människan känner sig som ett offer för sin depression, rädsla eller förälskelse. Men i grund och botten styr hennes förhållningssätt och syften utvecklingen av de andliga och känslomässiga vanorna, och därmed också hennes reaktioner, beteende och handlingar. Vi är så vana vid att känna oss som offer för våra känslor, att ordet känsloansvar nästan känns obegripligt. Människan har hela tiden att göra med orättvisor och andra stressande omständigheter. Frågan är hur individen möter och hanterar svårigheter och smärtsamma upplevelser. Accepterar hon medvetenheten om sitt problem, anpassar hon sig till det hon inte omedelbart kan påverka och försöker att långsiktigt rätta till orättvisan, men utan att kräva resultat? Eller reagerar hon med stressattityd, genom att fly eller kämpa emot? Offerattityden eller martyrrollen är som ett inre fängelse. När människan låser sin frihet binder hon sig vid sitt problem. Det orsakar vanligen mer lidande än själva problemet. En människa som intagit en offerattityd gör sig själv kraftlös utan att märka det. Hon beskyller andra människor eller omständigheter. Hon förnekar medvetenheten om sin frihet och kväver sin iakttagelse- 155 Sättfilen Känslornas copy.indd

154 förmåga och sitt omdöme. Hon förlorar kontakten med sin kreativitet och initiativkraft. Det gör att hon helt enkelt inte ser några alternativ men känner djup förtvivlan. Om din make är våldsam lider du av det. Du är kanske rädd för att reagera, eftersom du känner att det kunde göra situationen ännu farligare. Du gör ditt bästa för att agera så att han inte beter sig våldsamt. Du gör alltså allt du kan för att hans aggressivitet inte ska komma fram. Du upplever det som det enda alternativet och kryper allt mer ihop i försvarsställning och gör dig osynlig, för att på intet sätt ge anledning till aggression. Du känner dig kraftlös och förtvivlad. Cirkeln är sluten, du har intagit en offerattityd. Döm inte dig själv för detta. Din offerattityd utvecklades främst för att du inte har accepterat medvetenheten om din makes våldsamhet. Därmed ingick du, utan att märka det, en pakt med hans aggressivitet. 156 En klient beskrev sin svåra relation till sin syster och konstaterade i en analys: Nu är jag medveten om att mitt förhållande till min syster är både aggressivt och depressivt. Jag använder hennes elakhet mot mig själv, jag blir sårad av hennes ord, de känns som knivhugg i bröstet och jag sluter mig om mig själv. Så har jag ju alltid gjort! Medvetenhet om offerattityden ger möjlighet att göra sig av med den och befria sig från känslan av hopplöshet. Denna känsla av hopplöshet är i själva verket ett tecken på att du förväntar dig och kräver mera än vad du kan få till stånd och du har inte makt att förändra eller styra din make. Känslan av förlamande maktlöshet är alltid ett tecken på att man vill ha mera makt än vad som är realistiskt. När du avvecklar din offerattityd får du kontakt med din förmåga att bättre bedöma situationen. Du kan också be andra om idéer och hitta alldeles nya sätt att handla. NÄR EN KÄNSLA BLIR EN VANA Känsloaktiviteten kan jämföras med cykling det är en så vanlig aktivitet att man i allmänhet inte alls reflekterar över den. Sättfilen Känslornas copy.indd

155 Människan upplever sina känsloreaktioner som ofrivilliga, oberoende av hennes vilja. Rädsla kan bli en vana när man lever i en utdragen farlig situation. En auktoritär familjegemenskap eller ett maktfullkomligt samhällssystem håller medlemmarna i fruktan. Människor lär sig att ständigt vara rädda och blir paranoida. Även om faran är över står alla på tå och väntar på nästa anklagelse eller straff. När systemet kollapsar kan det ta flera generationer innan man lyckas befria sig från rädslans vana. Rädslan behöver ingen konkret fara. Det räcker med att skapa en fantasibild av en farlig situation. Man upplever det man föreställer sig. Rädslan kan bli en så stark känslomässig vana att en människa reagerar med rädsla på allt. Hon kanske känner en lockelse att söka sig till farliga situationer och människorelationer där hon kan känna sin invanda rädsla. Vreden, missnöjet och ångesten blir en vana, ett beroende och en del av hennes personlighet. En klient berättar att hon är rädd att någon ska bryta sig in hos henne från trappuppgången. Eftersom hon hela tiden är rädd har hon svårt att lugna ner sig och sova om kvällarna. Jag frågar hur den här rädslan, rädslans uttryck, känns. Hon har svårt att beskriva den men stannar upp för att ett ögonblick känna sin rädsla. Jag säger: Det är sunt att känna rädsla då den är motiverad med tanke på livet. Hon svarar omedelbart: Nu känns det som om man inte fick vara rädd. När hon känner igen sin rädsla väcks medvetenheten om hennes krav att inte få vara rädd. Jag fortsätter: Om du flyttar från den här bostaden kommer du att hitta på en annan förevändning för att inom dig hålla kvar din rädsla när du går och lägger dig. Du är beroende av rädsla just för att rädsla är någonting som är förbjudet för dig. Hon fortsätter med att fråga om det är dåligt att vara rädd för rädslan. Tidigare har hon berättat att hon som barn var mycket rädd för sin fars aggressivitet när han var berusad. Hon fruktade och hatade honom när han var full. Men hon 157 Sättfilen Känslornas copy.indd

156 158 älskade honom som människa. Hon kände sig som pappas flicka. Det är en svår situation där kärlek, rädsla och hat är sammanblandade. De bildar en kompakt helhet. Hat och rädsla upplevs som förbjudna känslor, vilket gör att också kärleken blir förbjuden. Genom att göra allt för att förtrycka medvetenheten om sin rädsla och sitt hat har hon försökt komma ur sitt trångmål. Det att hon fruktar rädslan blir en fälla. Hon blir beroende av rädslan, och hon håller sin rädsla vid liv genom att i sin omgivning och fantasi söka orsaker, det vill säga förevändningar. Som barn är vi glada och sorglösa. Men snart lär vi oss kraven att det är så mycket man måste sköta. Om det görs med kärlek lider ingen av det. Men om praktisk omsorg övergår i oro är omsorgen ett sätt att begränsa livsglädjen. En oro som bygger på avund kan bli en vana där en människa i allt söker en anledning till oro. Hon tolkar den yttre världen och letar efter anledningar till sin oro som hon gjort sig beroende av. Allt skapar bekymmer och prestationskrav: Jag måste få barnen till skolan i tid, hur ska jag få pengarna att räcka till, kommer jag att förlora min arbetsplats, och tvätten som borde skötas, måste vi verkligen ha sex nu igen, kommer jag att kunna sova När en människa är bekymrad, hittar hon alltid stoff för bekymrade tankar. Oro och ångest är bra när det uppstår problem och när man reagerar på dem med att planera praktiska åtgärder och handla enligt behov och möjligheter. En pappa berättade om sin sons problem. Pojken vägrar gå till skolan. Pappan beskrev hur orolig han är. Jag bad honom beskriva sin oroskänsla och berätta hur den känns. Han svarade med att fortsätta beskriva pojkens problem. Jag uppmanade honom på nytt att stanna upp och beskriva sin känsla av oro. Det här upprepades några gånger. Han hade stora svårigheter att stanna upp och känna och beskriva sin egen känsla. Efter ett tag verkade det som om han i någon mån lycka- Sättfilen Känslornas copy.indd

157 des stanna upp och reflektera över sin oro, och då fortsatte jag med att fråga vilka följder oron har. Han svarade genast: Jag mår dåligt av den. Jag frågade om det hjälper pojken, och han svarade spontant att det gör det säkert inte. Jag konstaterade: Din oro är en destruktiv känsloaktivitet, den hindrar din iakttagelseförmåga, ditt omdöme och din kreativitet. Den ger upphov till ett negativt energitillstånd och inverkar på så sätt också negativt på din son. På detta reagerade han med lättnad. Enligt en amerikansk undersökning (Aftonbladet ) är en femtedel av amerikanarna aldrig arga. Forskarna drog slutsatsen att de i stället är kroniskt arga. Hos dem är aggressivitet en ständigt pågående inre aktivitet. I artikeln sägs att det är fem gånger mer sannolikt att en människa som ofta är missnöjd, ifrågasättande eller arg dör före 50 års ålder än en som har en positiv livssyn. KÄNSLA OCH EMOTION Man talar ofta om känsla och emotion som om de var synonymer. Ändå kan man säga om en människa att hon är mycket emotionell, och syftar då främst på negativa känslor, till exempel ångest, gråtmildhet, kränkthet, ilska eller eufori. Man kan ju försöka definiera känsla och emotion som varandras motsatser. Känsla (vill vara medveten om) Emotion (vill inte vara medveten om) kärlek glädje tacksamhet entusiasm nyfikenhet tillit De här känslorna är tecken på att man accepterar medvetenhet om verkligheten. Människan fungerar balanserat, med en till situationen anpassad optimal stressnivå. ångest, rädsla likgiltighet, depression eufori blind förälskelse irritation, hat arrogans, aggressivitet I en farlig situation behövs rädsla och ilska. Men om de inte motsvarar vad situationen kräver innebär de i stället ett avvisande av medvetenheten (iakttagelsen). 159 Sättfilen Känslornas copy.indd

158 De här känslorna är tecken på att man accepterar medvetenhet om verkligheten. Människan fungerar balanserat, med en till situationen anpassad optimal stressnivå. I en farlig situation behövs rädsla och ilska. Men om de inte motsvarar vad situationen kräver innebär de i stället ett avvisande av medvetenheten (iakttagelsen). Att känna betyder att bli varse, medan en emotion däremot är ett tecken på att människan reagerar mot sina sinnesförnimmelser och sin medvetenhet. Att känna är att vara medveten, en emotion är ett symtom på förtryckande av medvetenheten. Att bli arg är inte alls alltid en neurotisk känslohandling, en emotion, utan det kan vara ett tecken på kärlek. En människa reagerar med att bli indignerad, arg när hon upplever orättvisa eller fara. I en nödsituation är rädsla och ilska sunda känslor. Men om ilskan fortgår, så att den stress den orsakar är överdimensionerad, blir den ett hinder och en källa till lidande. Då är det fråga om en emotion, för ilska kommer ur vana, censur och avund. MAKTLÖSHET OCH HOPPLÖSHET Maktlöshet och hopplöshet är tecken på att man vill förändra sådant i sitt liv som inte går att ändra. Man har en stark önskan och kräver av sig själv förmåga att genomdriva sin vilja, men saknar helt enkelt denna makt. Vi tänker oss att din arbetskamrat inte gör sitt arbete ordentligt och du tvingas göra en del av hennes jobb. Du blir frustrerad när du märker att hon återigen har lämnat arbete ogjort. Ändå väntar du varje dag att hon ska göra sitt arbete ordentligt. I fantasin försöker du förändra verkligheten, det vill säga henne. Det gör att du varje dag känner frustration. I stället för att handla efter det här mönstret kunde du försöka hjälpa din arbetskamrat att bli medveten om sina mänskliga rikedomar och kunskaper, för att sedan möjligen kunna visa henne hur hon agerar mot sig själv (kapitel 2.2 Bekräftande samtal). Ifall du känner dig maktlös ska du stanna upp och reflektera över medvetenheten om att du vill ha mera makt än den du har. Fundera på om du vill kontrollera och därmed styra andra. Om 160 Sättfilen Känslornas copy.indd

159 det är så, måste du förbereda dig på att den andra parten förhåller sig på precis samma sätt till dig och försöker kontrollera dig. Att kontrollera betyder egentligen att hindra icke önskvärda känslor eller beteenden och att försöka bestämma över en annans känslor och handlingssätt. När kontrollen är ömsesidig väcker båda parterna medvetenhet om detta i den andra. Båda ser sig själv i den spegel den andra erbjuder och identifierar sig med det de ser. Vanligen ödmjukar sig ingendera parten för att bli medveten om detta utan reagerar i stället med rädsla och vrede och försöker förstöra spegeln genom att undertrycka motparten. Det här händer ofta i nära människorelationer, i förhållande till egna barn eller mellan makar. Människans vilja att hjälpa en person hon älskar, eller att agera rätt är så stark att den blir en sträng fordran. Jag vill inte att min dotter ska vara så där passiv och lat, jag skäms över det och känner mig mycket irriterad. Jag vill henne väl och gör allt för att få henne att ta vara på sina möjligheter. Hos mig ser hon missnöje och krav, negativ energi, som automatiskt gör att hon vill motarbeta mig. Maktlösheten beror också på att det är som om jag och min dotter var i krig med varandra. Jag är medveten om att jag inte har tillräcklig makt eller förmåga att förändra henne, men jag accepterar inte den medvetenheten och kämpar alltså också mot mig själv. Hennes passivitet får övertag över mig för att jag inte vill bli medveten om det draget hos henne. Jag kan inte bemöta henne på ett klokt sätt och agerar i stället destruktivt. Maktlöshet är ett nyttigt symtom. I sin mest okomplicerade form säger den att jag är mycket trött och måste vila mig ordentligt. Den kan också vara ett symtom på att jag slåss mot väderkvarnar (medvetenhet) som Don Quijote. Känslan av hopplöshet är alltid ett symtom på att jag önskar, eller egentligen kräver, det omöjliga. Med en ödmjukare inställning får jag kontakt med verkligheten och därmed också med mina förmågor, de mänskliga rikedomarna. 161 Sättfilen Känslornas copy.indd

160 VI RESPEKTERAR INTE VARANDRAS KÄNSLOR Ibland hör man sägas att man i Sverige är rädd för konflikter och vill att alla ska vara av samma åsikt. Meningsmotsättning betyder konflikt; den leder ofta till negativa känslor, som man inte får ha. Någon kan uppleva en avvikande åsikt som en förolämpning, vilket inte får ske. Man vågar inte säga sin mening för någon kan ta illa upp. Negativa känslor är fula eller helt enkelt förbjudna och slår sönder bilden av harmoni och välbefinnande. I sin känsloaktivitet ses människan alltså som ett offer för andra. På så sätt ger man näring åt tanken att en människa är skyldig till att en annan blir sårad, och därmed ansvarig för denna andra persons känsloaktivitet. Det är en konstig tanke, men just så blir människor ända från barnsben lärda att uppfatta saken. Det ökar den ömsesidiga paranoian och tendensen att projicera (man ser andra som fiender, trots att det är man själv som skadar sig). 162 Sedan nästan 20 år tillbaka är jag vän med en familj i Uppsala. Där finns en dotter som heter Anna och en son som heter Per. Dottern är nu omkring 20 år gammal. I tonåren led hon av anorexi, självskadebeteende, depression och tillbakadragenhet. Hon har ändå gått ut skolan och har nu ett anpassat arbete. När jag har besökt dem har jag iakttagit situationen från sidan och länge undrat vad den egentligen handlar om. Annas föräldrar är glada och aktiva människor, de älskar sina barn väldigt mycket och verkar inte ha några särskilda problem. Pappan har ett arbete som gjort att han varit hemma mycket och skött barnen med stor värme. Var ligger felet eller är problemet enbart Annas egna psykiska svårigheter och hämningar, bland annat hennes censur, perfektionism, avund och självcentrering? När jag åter en gång var på middag hos dem trodde jag att jag kommit till en intressant hypotes. Pappan älskar sina barn väldigt mycket, som föräldrar vanligen gör. Men han går över någon gräns. När dottern exempelvis är sorgsen eller missnöjd gör han allt för att få henne Sättfilen Känslornas copy.indd

161 på gott humör. Pappan tillåter inte riktigt henne att också ha sämre dagar. Han älskar sin dotter och vill henne väl. Han vill att hon ska må bra. Men det är som om han inte respekterade Annas rätt att känna ångest och missnöje, ilska. Han blir ängslig och vidtar genast åtgärder när han märker sådant. Dottern ser kärlek hos sin far. Samtidigt upplever hon att pappan inte låter henne känna vad hon känner. Hon har själv en sträng och fordrande inställning men upplever att det är hos honom den finns (projektion), och hon börjar så småningom tycka att pappan kräver att hon alltid ska må bra. Att han skulle neka henne rätten att känna sig nedstämd, nervös, arg eller olustig. För dottern känns det här orättvist, påträngande och rentav kränkande. Anna börjar irritera sig på och avsky det här draget hos sin pappa. Stämningen blir alltmer spänd i familjen. Föräldrarna förstår inte med bästa vilja vad som pågår. Anna grälar ofta och är ibland plötsligt aggressiv, däremellan är hon tillbakadragen och deprimerad. Ibland är hon sitt eget vanliga jag. Hon känner kärlek och hat när hon träffar sin far. Känslorna har stor betydelse för människor. I dem finns existensens centrala element. En människa som är arg eller deprimerad har ett stort behov av att bli sedd, det vill säga accepterad just i fråga om vad hon känner. Anna gör tolkningen att hon inte får känna som hon känner. Hon upplever att hon inte är accepterad och att hon inte får finnas till. Det skapar en ond cirkel och Annas symtom förvärras. Slutligen flyttar hon hemifrån till en annan stad och börjar åtminstone skenbart lugna ner sig när hon får distans. Jag tänkte för mig själv på hypotesen. Av en händelse hade jag stämt träff med Anna följande dag. När vi sedan möttes och hade avhandlat vårt gemensamma ärende frågade jag henne om jag fick presentera min hypotes för henne. Hon blev genast intresserad och jag började berätta om mina funderingar. Anna lyssnade uppmärksamt med tårarna rinnande 163 Sättfilen Känslornas copy.indd

162 164 och hon skakade i kroppen. Hon grät och jag sa att det är bra att du ger dig tillåtelse att gråta och känna din sorg. Efter ett tag såg hon uppenbart lättad och befriad ut. Vi samtalade ännu en stund. Innan vi skildes funderade vi på hur vi kunde hjälpa pappan att bli medveten om saken, utan att provocera ännu mera skuldkänslor hos honom. Vi respekterar inte varandras frihet att känna utan vill styra varandras känslor, särskilt när det är fråga om en person som är viktig för oss. Det ger upphov till mycket onödigt lidande. Också då är medvetenhet befriande. En av mina klienter har funderat på detta under några sessioner. När hon återigen kom till analys en dag berättade hon följande: Min dotter är just nu utomlands och när hon kommer hem ska jag säga henne att nu får du alldeles fritt vara arg eller visa ditt missnöje. Jag har äntligen fattat att det är ju din frihet och inte något jag ansvarar för. Från och med nu ska jag försöka respektera dina känslor och acceptera dem. Följande gång berättade hon att hon gjort precis som hon planerade. Hon sa att dottern först såg en smula förbluffad ut, men verkade förstå vad det var fråga om. Hon hade haft för vana att hota med att vända henne ryggen och vara aggressiv om hon inte fick sin vilja igenom. Hon berättade att det kändes märkligt att det var så enkelt. Dottern slutade så gott som omedelbart med sina försök att manipulera med hjälp av sina känslor. Klienten fortsatte: När det är fråga om viktiga konflikter diskuterar vi saken och konstaterar att vi inte kommer till samförstånd, men att vi inte heller behöver göra det. Huvudsaken är att vi vet hur läget känns och vad vi tänker om det. Vi har äntligen lärt oss respektera varandras känslohandlingar, och det har storligen underlättat vårt liv tillsammans. Att gå över gränser i sin omsorg om andras känslor resulterar i en situation där man så att säga tar ansvar för en annan människas Sättfilen Känslornas copy.indd

163 känsloliv. Men det är inte fråga om ett ansvar, för ansvar är ju frihet och i en sådan situation känner man inte precis frihet. Att ta ansvar innebär här i själva verket att ställa krav. Ansvar och krav är varandras motsatser. Om jag försöker kontrollera dina emotioner får du makten över mig. Du hotar med missnöje, ilska eller kränkthet, naturligtvis inte med ord men i din känsloaktivitet. Jag gör allt för att du inte på något vis ska bli stött eller sårad. Du får makt att styra mig. Det är att manipulera med känslor. En mamma hotar sitt barn: Om du inte lyder blir mamma sorgsen. Så lärs vi redan som små att använda känslorna som fjärrkontroll. Den som manipulerar med känslor, det vill säga hotar andra med att bli sårad, arg, nedslagen eller hatisk, hör till dem som själva kan bli manipulerade. Hon lider i själva verket av sin ovana. Hon lär andra att vara oärliga. Det uppstår en atmosfär där människor kontrollerar sig själva, för att inte i misstag såra eller irritera andra. Glädjen och spontaniteten i umgänget försvinner. I sin känslo- och tankeverksamhet är människan fri. Försöker man begränsa den friheten, indirekt eller med vilka utmärkta syften som helst, upplevs det som orättvist. Därför är det viktigt att respektera en annan människas förargelse, ångest, ilska eller hennes huvudlösa förälskelse och eufori. Samma sak gäller en själv. När du accepterar mina känslor upplever jag att du respekterar mig, och då är det också lättare för mig att respektera dig Hur ska man bemöta negativa känslor? Känslornas betydelse för människans reaktioner och beteenden är mycket större än tankarnas. Vårt sätt att tänka styrs mycket av vårt sätt att känna. Tankar är reflektioner från känslor inom intellektets område. Men naturligtvis kan vi också fungera i motsatt riktning. Vi kan vara medvetna om vår vrede, känna ansvar för den och handla klokt, trots ilskan. Jag mår bra när jag känner värme, anspråkslöshet eller tacksamhet. Jag mår dåligt när jag känner neurotisk vånda eller bitterhet. Det jag gör i mina känslor är det som känns. Bland annat i skolorna skulle man systematiskt kunna träna 165 Sättfilen Känslornas copy.indd

164 sig i att bli medveten om sina känslor, till exempel genom att eleverna, när de kommer till klassrummet på morgonen, drar ett streck i tabellen nedan, i det område som bäst beskriver deras känslotillstånd: Stark Ganska stark Måttlig Obetydlig Glädje Nyfikenhet Oro Ilska Man ser var största delen av strecken är placerade, vilket gör det lättare att diskutera vad man i klassgemenskapen känner för tillfället. När läraren lägger ner tid på det här, visar hon att hon värdesätter känsloverksamheten och inte beskyller eller kritiserar. Barnen lär sig bli medvetna om sina känslor och att acceptera sitt ansvar för dem. Man kanske byter ut känslorna i exempeltabellen i varje omgång. Man kan till exempel välja entusiasm, harmoni, avundsjuka och irritation. Tabellen används då och då under en period. Också i vuxnas arbetsgemenskaper behövs redskap för att de som ingår i en gemenskap ska bli medvetna om känslorna. När man lyfter fram glädje, entusiasm och tacksamhet så att alla kan se dem, stärks medvetenheten om dem. Och när missnöje, alienation och ilska får komma fram utan krav och kritik minskar deras negativa effekt och man kan undersöka de praktiska problem som är förknippade med dem och behandla dem öppet. När du känner ångest ska du stanna upp och medvetet lyssna på din ångest. När du är rädd ska du ta dig tid och känna din rädsla ordentligt. Känn efter hur stor din rädsla är, och var och hur den känns. Fråga inte dig själv varför du är rädd. Stanna medvetet upp för att möta själva rädslan. När du upplever sorg ska du öppna dig för sorgen, känna den med lyhördhet. Det betyder inte att du ska underblåsa sorgen, utan att du identifierar just den sorg 166 Sättfilen Känslornas copy.indd

165 du känner i ditt inre. När du känner osäkerhet och blyghet, tillåt dig att uppleva de känslorna. Försök inte bli av med dem utan känn dem. De är nyttiga symtom, larmsignaler. Försök inte vara stark och säker. Acceptera medvetenheten om din osäkerhet. Den som låtsas vara stark, gör sig osäker och oberäknelig. Om problemet inte behandlas i begynnelseskedet kan ett litet missnöje växa sig till vrede och senare bli till bitterhet och slutligen kanske till ursinne. Bakom tystnad, spelad snällhet eller syrlighet kan en människa utveckla en kroniskt negativ attityd och en offermentalitet. Det är inte lätt att acceptera medvetenhet om detta, och därmed kunna göra sig av med det. Det är inte förbjudet att hata men man får inte ge utlopp för hatkänslan genom att slå, förstöra eller handla aggressivt. Mellan känslan och handlingen finns medvetenheten och förmågan till självdisciplin. Genom att acceptera medvetenheten om din vrede kan du stoppa din impulsiva lust att slå. När du accepterar medvetenhet om din irritation kan du bestämma dig för att agera vänligt och respektfullt. Det bryter din negativa känsloaktivitet. När du blir medveten om att du är nedslagen och accepterar det, kan du börja göra någonting gott för andra människor, och din nedslagenhet försvinner. Och till sist öppnar sig också din andliga aktivitet för livsenergin. I en terapisituation berättar en mor om hur svårt det är att bli medveten om och respektera känslor. Hon har två döttrar på 20 och 12 år, Helena och Rosita. Den yngre av dem är autistisk. Helena ringer till sin mamma och ber henne hämta henne med bil från grannstaden. Mamman är irriterad för hon tycker att Helena mycket väl kunde ta bussen. Men hon beslutar åka, för det har varit svårt att få kontakt med Helena och hon tror att det kanske kan lyckas under bilfärden. De samtalar under resan och Helena fräser: Du daltar alltid med den där utvecklingsstörda. Modern berättar att hon inte får ett ord ur sig och att samma sak upprepas rätt ofta. Jag frågar henne vad hon känner i en sådan situation. 167 Sättfilen Känslornas copy.indd

166 168 Hon upplever otvivelaktigt frågan som pinsam och svarar inte på den, utan berättar flera detaljer om händelsen. Efter en stund erbjuder jag henne några alternativ: Känner du upprördhet, besvikelse, ångest eller ilska? Först vill hon neka, men tvekar och efter att ha funderat en stund börjar hon minnas. Hon känner igen just de här känslorna i sig. Jag frågar henne om hon accepterar att känna ångesten och ilskan. Hon blir återigen pinsamt berörd och säger att hon inte kan göra någonting åt sina känslor. Om hon inte accepterar ilskan i sig själv, leder inte det till att hon inte heller accepterar andras missnöje, frågar jag. Hon svarar jakande. Jag säger: Du reagerar med rädsla och ilska på Helenas snäsande, för du känner att vrede inte borde få finnas. Det får dig att förtrycka din medvetenhet om din vrede, och på så vis kuvar du dig själv. Och när du är förtryckt kan du inte tala med Helena. Hon är medveten om det draget i dig och har lärt sig få makt över dig med sin ilska och genom att hota med att överge dig. Hon funderar på saken och sedan föreslår jag: Du kunde säga åt Helena att hon sårar sig själv med sin ilska. Modern svarar: Då skulle hon verkligen bli arg. Det är viktigt att låta henne bli arg för att hon ska lära sig att man inte får makt genom att trilskas. Det är sannolikt att hon använder den här metoden också med andra människor, vilket kommer att bli problematiskt för henne, till exempel i arbetslivet och i en parrelation. Jag föreslår: Försök att medvetet öva dig i att acceptera avvisandet och missnöjet, ilskan. Tala om allt det här med henne, så att också hon vet att du tänker börja träna att acceptera och respektera vredes- och övergivenhetskänslor. Det är omöjligt att tvinga en annan (eller sig själv) att känna eller inte känna på något visst sätt. När man förbjuder en som är arg att vara arg blir han ännu argare. Krav, kritik, förbud och logiska förklaringar hjälper inte när det är fråga om emotioner. Sättfilen Känslornas copy.indd

167 De ger vanligen precis motsatt effekt. För att emotioner ska kunna behandlas måste de få existera. Till och med i en terapisituation är det svårt att få en klient att verkligen beskriva sina känslor. Då man frågar hur rädslan känns, är svaren ofta beskrivningar av varför och av vilken orsak, det vill säga alla möjliga yttre faktorer. En klient kan, och får, bli irriterad. Det är ju helt normalt att människor inte vill vara medvetna om sin frihet och sitt ansvar. Så är det både i terapin och i vardagen. Det gynnar den existerande maktstrukturen. En cirka 50-årig kvinnlig klient, Carla, beskriver en aha-upplevelse. Hon träffade sitt barnbarn Anna som surade och var arg för att hon inte fick sin vilja igenom i någon sak. Carla berättade att den här gången kom hon ihåg att man får vara arg och att ilska inte är förbjuden. Hon upplevde insikten som en lättnad och beskrev känslan: När jag är arg är min ilska min, den är min sak. Jag kan inte beskylla andra för den. Jag började inte lugna ner Anna och det ledde till att hennes ilska ganska snart gick över. Min normala reaktion är att man inte får vara arg. Ilska är fult, man ska vara glad och snäll. Hon fortsätter: När min man säger åt mig att jag inte får vara arg, då blir jag bara ännu argare. Det är alldeles förfärligt att man inte ska få vara arg. Jag tolkar: Om du blir förbjuden att vara arg känns det orättvist, kränkande. Det är verkligen fel, för människan är fri att känna. Det är orättvist, också om det är du själv som nekar dig friheten att känna ilska. Du upplever det som en oförrätt, vilket det också är. Och även på det reagerar du med ilska. Hon funderar på det och suckar av lättnad. Om en stund fortsätter jag: Och å andra sidan, ifall du försöker styra din mans känslor betyder det att du försöker begränsa hans frihet och ansvar. Det skulle säkert kännas kränkande för honom, och även han skulle sannolikt reagera med uppror. 169 Sättfilen Känslornas copy.indd

168 SUND OCH SJUK VREDE Du blir naturligtvis rädd och arg om någon anfaller dig på gatan. Rädsla och ilska är sunda känslor. I en farlig situation är det viktigt att du är medveten om hotet det är just genom att reagera med känslor av rädsla eller ilska som du meddelar din kropp att du snabbt behöver ta alla dina krafter i bruk. Stresskänslor ger upphov till en stressreaktion. Ditt neurologiska system dirigerar ditt hormonella system att producera stresshormoner, vilket snabbt ger dig krafter. En sådan försvarsmekanism är sund då din rädsla och vrede står i proportion till det verkliga hotet. Om rädslan eller vreden är under- eller överdimensionerad är den ett tecken på en neurotisk inställning, som alltid kännetecknas av förnekande av medvetenhet, av censur och kanske av avund. På den andliga nivån kan den beskrivas som en öppning mot negativa, metafysiska energier. En arg människas energifält är negativt. Det strålar från det och att vara nära det känns inte bra. Om en lärare kommer till klassrummet och märker att det råder allmänt kaos och eleverna slåss och kan skada varandra, slår hon näven i bordet och ropar: Nu slutar ni slåss!. Ilska innebär kraft, och det är vad man behöver i en nödsituation. Vreden är ett tecken på att läraren reagerar starkt och bryr sig mycket om att barnen har det bra. Att bry sig om är kärlek. NEGATIVA KÄNSLOR SMITTAR Det är svårt att möta rädsla och vrede utan att själv bli betryckt. När sekreteraren på vårdcentralen får ett tionde samtal från en frustrerad och aggressiv patient börjar måttet vara rågat. Hon orkar inte längre ta emot alla dessa beskyllningar, krav och hot. Men i hennes arbete är det bara ett faktum att patienter och anhöriga ofta är mycket oroliga och förtvivlade, och några kan bete sig mycket aggressivt. Den som i ett sådant arbete hoppas på att slippa träffa arga människor blir besviken. Det är viktigt att acceptera medvetenhet om patientens eller klientens vrede. Om hon upplever att man accepterar och respekterar hennes misströstan, rädsla 170 Sättfilen Känslornas copy.indd

169 och även vrede, kan detta påverka henne på ett lugnande sätt. Respekten innebär naturligtvis inte att man till exempel ger patienten privilegier, som att gå före andra i kön eller liknande. Hon behandlas precis som alla andra. Men hon får känna vrede, och man kritiserar inte hennes känsla eller ställer krav på grund av den. Hennes vrede kan medverka till hennes fysiska sjukdom. Ibland frågar man om det är bra att visa sin ilska. Vänner emellan kan det ibland vara klokt, men är det klokt av en läkare som är irriterad på sin patient att börja beskriva sina känslor? Är det rätt av en lärare att skrika åt en elev som hon blivit arg på? Tycker din hustru om att du fräser åt henne? Känns det bra när din chef skäller ut dig? Man behöver inte visa sina negativa känslor för en annan människa, det räcker att man accepterar medvetenhet om dem, känner ansvar för dem och behandlar dem som sitt eget problem. Det allra sämsta alternativet är att du lurar dig själv genom att försöka verka lugn, för att bevisa för dig själv att du inte känner vrede. Du känner vrede men förtränger samtidigt medvetenheten om den. Graden av förträngning har fördubblats i dig, och med den har också din inre press stigit. Det är mycket påfrestande. Ilskan är inte förbjuden, därför är det nödvändigt att vara storsint i fråga om andra och se genom fingrarna med deras övergående vresighet. NÅGRA RÅD OM HUR MAN MÖTER NEGATIVA KÄNSLOR Försök att öppet och intresserat iaktta och vara medveten om din egen eller den andras oro, rädsla, missnöje, sorg, skam eller vrede. Förhåll dig accepterande och respektfull till de här känslorna. Känslor smittar lätt, missnöje breder ut sig, på skratt reagerar man med glädje och rädsla blir en kollektiv rädsla. Försök medvetet undvika fällan att man inte får vara rädd eller arg. Om möjligt, ge dig själv lite tid, till exempel genom att räkna till tio eller genom att medvetet andas in djupt några gånger för att inte gå in i de negativa energiernas fälla. Fundera på om det i den här situationen finns någon praktisk sak som kan rättas till för att lätta på pressen. Fråga vad den andra 171 Sättfilen Känslornas copy.indd

170 parten väntar sig att du ska göra. Gå inte med i tvisten. Det är en fälla. Hantera det praktiska ärendet på ett redigt och klart sätt. Undvik frågan: Varför är du arg? Den innehåller två riskfaktorer. För det första tolkas den så att man inte får vara arg. För det andra riktar frågan uppmärksamheten på yttre faktorer: Vad är orsaken till att du är så där arg? Frågan varför stärker föreställningen om att en neurotisk emotion har en rationell utgångspunkt. Den förstärker personens offerattityd och beaktar inte hennes eget ansvar för sin känsloaktivitet. Begär inte av dig själv förmågan att lugna ner en annan människas vrede. Acceptera ilskan, det är den här personens sätt att fungera i livet. Koncentrera dig på att sköta den praktiska delen. En stor del av människorna är konstant arga. Om någon försöker såra dig, kom då ihåg att du är fri att reagera och att du ansvarar för din reaktion. Ifall någon försöker skuldbelägga dig, var medveten om det. Undvik att inta försvarsattityd och rikta din uppmärksamhet på personens agerande. Kanske du kan säga: Jag har på känn att du skuldbelägger dig själv. Om du i en sådan situation känner dig som ett uppgivet offer betyder det att du har en offerattityd. Du har gett makten åt en annan människas elakhet, troligen på grund av att du kämpar emot att ha medvetenhet om hennes och din egen elakhet. Om möjligt, försök möta emotioner öppet och respektfullt, genom att tala om dem. Till en som är arg kan du kanske säga: Jag tycker att du verkar missnöjd och frustrerad. Stämmer det? Hon svarar kanske: Det är du som är arg. På det kan du svara: Jag hade bara en sådan upplevelse. Du behöver inte gå in på några förklaringar. Lämna henne medvetet ensam. En människa vill inte tappa ansiktet inför en annan. Men när man går till sängs tänker man ofta på vad man hört under dagen. Också i sömnen behandlar människan just den medvetenhet som hon i vaket tillstånd vägrat befatta sig med. Genom att tala med respekt om en annan människas emotioner visar du att du inte har några förväntningar på dem och att du inte censurerar dem. Den inställningen smittar kanske av sig på henne. 172 Sättfilen Känslornas copy.indd

171 Undvik att säga: Du är Det är stämplande. Tala om sådant som finns i henne eller om hur hon fungerar. Eftersom vrede upplevs som förbjuden, undviker du kanske att använda det ordet och talar i stället om missnöje, frustration och stress. De har ungefär samma betydelse, men man står lättare ut med att höra dem uttalas. Förutsätt inte att den du talar med accepterar din fråga eller det du säger. Om du förväntar dig eller tar för givet att hon ska acceptera det du säger, är du fordrande och skapar hinder för kontakten. Bedöm situationen ur ett vidare perspektiv. Vilken betydelse har den här situationen för livet? Kommer du att komma ihåg hela saken om ett år? Om inte, så är det just ingen idé att fundera på den. Genom att avstå från en fördömande attityd befriar du dig själv från onödig press. Kärlek är en starkare energi än vilka som helst negativa emotioner. KÄNNER DU SKULD OCH SKAM? En sund skuldkänsla visar att man är medveten om att ha handlat fel. Handlingen kan till exempel ha byggt på lögnaktighet, perfektionism eller avund. Skuld och skam är alltså sunda symtom. De är tecken på att larmsystemet fungerar. Genom att tillåta skuldkänslan och reflektera över situationen kan man ha kontakt med medvetenheten om i vilket avseende man gjort fel i sina syften och känslor. Det är viktigt att känna och inse sin skuld och att inte fly från den. Den är ett bevis på etisk förmåga. Neurotisk skuldkänsla är en följd av att människan dömer och skuldbelägger sig själv och andra. Det är en negativ emotionell aktivitet som orsakar ångest och press, till och med tryck över bröst och hjärta. Överdriven skuldkänsla känns alltid orättvis. Man kan inte acceptera den och man reagerar med att revoltera eller bli deprimerad. Skuldkänslan är ett tecken på att man inser sitt misstag men inte accepterar medvetenheten om den, utan kämpar mot sin medvetenhet genom att skuldbelägga sig själv. Att skuldbelägga, fördöma och moralisera är censurmetoder. 173 Sättfilen Känslornas copy.indd

172 174 En klient berättar att han har upplevt mycket skuld i sitt liv, redan från tidiga år. Jag ber honom berätta hur skuld känns. Jag kan inte känna skuld för då fastnar jag i den. Han är kopplad vid skuldkänslan just för att han inte har tillåtit sig att känna den skuld som han känner. Om han tillät sig att känna och vara medveten om sin skuld och sin skuldbeläggande attityd skulle han ha möjlighet att befria sig från båda. Jag tror att den överlägset största delen av människans skuld består av neurotiskt skuldbeläggande och att endast en liten del är sund skuldkänsla. En människa som skuldbelägger sig själv beskyller också andra människor och livet, och den som skuldbelägger andra gör det också med sig själv. Det man gör i sitt inre mot sig själv gör man också i förhållande till andra. Det sägs att en psykopat inte känner skuld. Hon använder ofta sin sociala begåvning, sin intelligens, kreativitet och förmåga att manipulera känslor utomordentligt skickligt och lyckas nästan i det oändliga bedra sina medmänniskor, och kanske också sig själv. Hon har en medvetenhet som också innehåller etisk känsla, men hon är så van att effektivt förneka medvetenheten om sin skuld att det verkar som om hon inte hade något samvete alls. Inom vården händer det ofta att en vårdare, som märker att en patient har skuldkänslor, reagerar med att försöka eliminera skuldkänslan med rationella förklaringar. Hon försöker få patienten att tro att hon inte själv har orsakat sin sjukdom. Det vore bättre att hjälpa patienten att bli medveten om sin skuld, att acceptera sin känsla och på så sätt märka att hon dömer sig själv. Sedan kan hon öppet begrunda sin egen psykiska aktivitet och sin livsföring, som har kunnat bidra till att hon insjuknade. Det skadar aldrig att fundera över sig själv om man gör det med goda avsikter. Frihet och självrespekt existerar endast i sanningen. En läkare berättar om sin överdrivna snällhet och sin ständigt pinande känsla av skuld: Hela mitt liv har snällheten varit en tvångströja för mig. Jag är snäll mot min mor, min Sättfilen Känslornas copy.indd

173 bror och mina barn. Också i arbetet lyssnar jag alltid på vad andra behöver och ger mitt allt. För mig räcker det inte med vanligt beröm för min duglighet och skicklighet. Jag måste få höra vad jag har gjort och varför det är så bra. Annars tror jag inte att de menar allvar. Jag vill att alla ska vara nöjda med mig och att jag ska fatta enbart goda beslut. Till och med min chef säger att han inte skulle klara sig utan mig. Jag frågar henne hur den här snällheten känns, och efter en stunds tvekan svarar hon: Det är någonting plågsamt med den, en evig skuldkänsla. Jag bekräftar iakttagelsen med att konstatera att hon alltså ständigt känner dåligt samvete. Hon medger det genast. Jag noterar: Du har inte sluppit din skuldkänsla trots att du försökt. Hon tillstår det och är tyst en stund. Sedan ber jag henne beskriva skuldkänslan. Det är svårt, jag känner sorg och bitterhet. När min bror begick självmord sa mina föräldrar att det var mitt fel för att jag inte tog hand om honom. Vid samma tid fick jag mitt första barn och var oerhört lycklig när det här inträffade. Jag fortsätter med känslan: Hur känns dåligt samvete i sig? Det känns plågsamt, det är som ett fängelse, smärta, sorg Det är dina försök att bli av med det dåliga samvetet som skapar ditt inre fängelse. Det vore bättre att tvärtemot stanna upp och känna skuldkänslan medvetet. Den finns ständigt, tillsammans med mamma, med min bror och när jag är ensam. Jag tolkar detta: Du är fånge där och försöker ständigt avvisa medvetenheten om din skuldkänsla. Denna fortgående ansträngning styr hela tiden din psykiska aktivitet. Hon suckar och fortsätter: Ja, jag var så lycklig när jag fick mitt barn. Samtidigt fick jag dåligt samvete. Jag får inte känna lycka. Glädje skulle innebära att du svek din skuldkänsla. Hela mitt liv Att någon skulle bli ledsen på grund av mig känns som en katastrof. I själva verket menar hon att hon känner en katastrofal rädsla för att bli medveten om den sorg som den neurotiska skuldkänslan ger upphov till. Jag fortsätter: Du kände en oerhört stor glädje, det vill 175 Sättfilen Känslornas copy.indd

174 176 säga kärlek, och samtidigt en enorm skuld. Kärlek, lycka och skuld smälte i dig samman till en och samma upplevelse. Du gjorde allt för att vara snäll och accepterad av alla för att slippa vara medveten om din skuldkänsla. Dina föräldrar beskyllde dig på ett helt orättvist sätt. Det såg du inte och du ville inte ha medvetenhet om dina föräldrars skuldbeläggande inställning. Därför startade du en spiral av skuldbeläggande i dig själv. För dig blev lycka någonting förbjudet. Hon svarar: Just det, det var just det som hände Hon lider av en tung känsla av skuld, delvis eftersom hennes föräldrar beskyller henne för broderns självmord. Föräldrarnas förtvivlade och destruktiva utväg var att censurera sin egen skuldkänsla genom att skuldbelägga en annan, i detta fall sitt eget barn. De hade säkert en sträng kultur av skuldbeläggande redan innan sonen begick självmord. ATT FÖRLÅTA ELLER SLUTA DÖMA? Vi har varken rätt eller makt att döma en annan människa, inte ens oss själva. Vår frihet och vårt ansvar ger oss möjlighet att försöka respektera och göra gott mot varandra, och därmed också mot oss själva. Också bibeln ger rådet: Döm inte så blir ni inte dömda. Har vi inte rätt att döma så har vi i djupare mening inte heller rätt att förlåta. Med förlåtande menar jag nu inte den artiga vanan att be om ursäkt när man till exempel av misstag knuffat till någon. Din granne har gjort någonting riktigt illa mot dig. Det har gått en tid men du är alltjämt bitter, rädd och arg. Du dömer henne, det vill säga censurerar medvetenheten om det som skett. När du intar rollen som domare undertrycker du dig själv. Du behöver inte förlåta, det räcker att du slutar döma. När du accepterar medvetenheten om att din granne handlade just så elakt som hon gjorde, befrias du från din vrede och kan på ett balanserat sätt börja tänka på vad som skulle kunna göras för att korrigera saken. Rätt ofta ser man hur barn instrueras att be varandra om för- Sättfilen Känslornas copy.indd

175 låtelse och kanske också att krama varandra som avslutning på grälet. Med kanske goda avsikter fostrar man då barnen till falskhet och till att iklä sig en social mask. Det räcker att man hjälper parterna i kontroversen att var för sig bli medvetna om på vilket sätt de handlar mot sig själva i den här situationen. Att såra en annan är ett tecken på att man sårar sig själv i sina känslor Alltför snäll eller ansvarskännande Att vara för snäll är neurotiskt. Det är inte kärlek utan något slags mask. En människa försöker vara till lags och förnekar sina egna åsikter, sina förhoppningar och sin handlingsförmåga. Hon respekterar inte sig själv och därmed inte heller andra. Hon agerar inte öppet och ärligt. En klient berättar: Det är konstigt att jag alltid reagerar så beskedligt. Det förargar och förvånar mig. Jag frågar hur denna överdrivna snällhet känns, och hon svarar: Jag känner mig falsk, förstelnad. När min exman ringer reagerar jag mot min vilja inställsamt. När han föreslår någonting som jag inte gillar, svarar jag med att berömma hans idé. Jag är nog mycket tillknäppt. Jag ber henne beskriva känslan ytterligare. Hon svarar: Den är mycket obekväm, motbjudande. Jag tänker genast på hur det ska gå att lösa det här. Jag vill ju vara en ordentlig medmänniska för honom. Jag ber henne beskriva mannen med några ord. Han är sårad, skadad, oförmögen, svag, ett offer Men samtidigt är han enormt snäll, han vill väl, han är rädd för livet, han kan inte leva. Jag tolkar: Och allt detta har du mycket svårt att se i honom. Du upplever medvetenheten om sårbarheten, svagheten och livet som en stor fara. Och du gör allt för att det inte ska synas hos din exman och genom honom i dig själv. Hon funderar och svarar: Just så är det I slutet av sessionen bekräftar jag medvetenheten om de mänskliga rikedomarna: Det viktigaste är att genom din exman väcks medvetenheten om ärlighet, mod och liv i dig själv. 177 Sättfilen Känslornas copy.indd

176 Om jag lider av överdriven snällhet ingår ofta ett krav på att ingen ska få vara missnöjd med mig. Jag känner en stark press på att alla i alla lägen ska acceptera mig. Kravet är riktat till mig själv men också till andra och orsakar en motreaktion hos dem; de tar avstånd för att skydda sig mot mina negativa energier. Bakom neurotisk snällhet ligger ofta en rädsla för att bli kritiserad och övergiven. Jag är rädd att andra inte ska acceptera mig, att jag ska bli separerad från andra och lämnas utanför. Den här rädslan beror på att jag är rädd att bli medveten om att jag kritiserar mig själv, överger mig själv och därmed isolerar mig och överger andra. Överdriven snällhet är också att inte kunna säga nej när man vill eller borde göra det. Att säga nej är att tillåta ett förbud, vilket naturligtvis är nödvändigt i livet. När man säger nej erkänner man däremot sina gränser: jag orkar inte, kan inte. Krav på perfektion och en attityd av gränslöshet (storhetsvansinne) hindrar människan att se sin förmågas och sina resursers begränsning. Har man stränga och oändliga förväntningar på sig själv kräver man också oändligt mycket av andra. Svårigheten att säga nej kan också bottna i att man genom att säga nej blir medveten om en benägenhet att inom sig säga nej till allt som innebär glädje, framgång, avspändhet eller njutning. När man säger nej avslöjas den negativa inställningen till det goda, alltså avunden. Medmänniskorna förnimmer det här. De upplever det som ett obehagligt och oärligt beteende och försöker därför hålla avstånd. De vill inte att självförnekelsen ska smitta av sig på dem. Och eftersom vi alla i viss mån lider av självförnekelse, väcks medvetenhet om detta problem också i dem. Ingen vill väl få en sådan medvetenhet väckt. På grund av identifikation, den inre spegeln, irriterar därför ett inställsamt beteende andra. 178 En 73-årig kvinna kommer till analys och berättar först om sina många fysiska sjukdomar. Hon har varit sjukledig största delen av sitt liv. Hon berättar att hennes ryggmuskler blivit så dåliga att hela ryggen är som en stålskiva som inte går att Sättfilen Känslornas copy.indd

177 böja. Sedan fortsätter hon spontant: Hela livet har jag varit så snäll. Alla bara prisar mig för att jag är så snäll. Men där finns någonting som irriterar mig mycket. Jag frågar henne vad hon associerar sund snällhet med. Hon svarar omedelbart: Med att göra någonting gott och vara glad över det. Jag fortsätter med att fråga vad hon associerar neurotisk snällhet med. Hon säger: Med att göra någonting gott och vara bitter för det. Jag ger henne tid att i tysthet lyssna till sina egna ord, som direkt avslöjar hennes inre. Hon är arg, missnöjd när hon gör gott. Efter en stund fnyser hon: Hela mitt liv har jag levt i rädsla. Jag ber henne berätta om denna rädsla. Hon svarar genast: Den är någonting ont. När man är rädd kan man inte göra någonting gott. Det kan tolkas som att hon hela livet har ansträngt sig för att undvika sin medvetenhet om sin elakhet. Hon gör allt för att ingen ska reagera negativt på henne, eftersom det för henne själv skulle avslöja medvetenheten om hennes egen negativitet, det onda i henne. Hon har ansträngt sig oerhört och spänt sig psykiskt och därmed också fysiskt. Det är inte konstigt att hon varit sjuk största delen av livet (men det här är troligen inte alls den enda anledningen till hennes sjukdomar). Vilka uttryck tar sig då det onda i henne? Det är det vanliga, hon ältar problem och bekymrar sig, överdriver tänkbara hot och målar upp katastrofer. Hon drar sig till minnes hur den ena och den andra sårade henne. Hon vidmakthåller oro, spändhet och ilska. Därmed missunnar hon sig rätten och ansvaret att känna glädje, sorglöshet och tacksamhet. Människan har ett ansvar för att känna glädje och kärlek. Ordet snäll är problematiskt. I dag är det väl nästan ingen som vill kallas snäll. Snällhet kopplas så starkt till det att undertrycka sig själv. Om man med snällhet menar kärleksfulla handlingar så är det naturligtvis bara bra, men en snällhet som bottnar i viljan att bli accepterad är problematisk. Jag skulle inte kalla någon människa snäll, i stället skulle jag säga till exempel att hon 179 Sättfilen Känslornas copy.indd

178 handlar vänligt, anspråkslöst och kärleksfullt. 180 En trettioårig sjuksköterska berättar att hennes pojkvän ofta är så arg att hon inte kan försvara sig mot honom. Sedan säger hon: Hur ska jag någonsin kunna försvara mig? Jag tolkar detta: Eller menar du: Hur ska jag någonsin vilja försvara mig? Hon funderar på det en stund och fortsätter: Min pojkvän sa till mig att jag formligen tigger om att han ska trampa på mig. Jag blev rasande. Du blev rasande på medvetenheten om att du inbjuder till att bli trampad på. Du har alltså för vana att trampa på dig själv. (Även om så vore har ändå ingen rätt att förtrycka en annan människa.) FÖR MYCKET ANSVAR Det talas om att människor tar för mycket ansvar. I så fall betyder det ju att de tar sig för mycket frihet. Ansvar förutsätter frihet och frihet ger ansvar. Uttrycket är motsägelsefullt. Det är ganska vanligt att till exempel ett barn till en alkoholist tar ett mycket stort ansvar för familjen. Barnet lär sig rätt tidigt att sköta om sina småsyskon, laga mat och städa. Barnet kan rentav se sig som ansvarig för att pappa (eller mamma) dricker. Det gör allt för att undvika medvetenheten om pappans alkoholism. Det är inte fel att barnet tar hand om småsyskonen. Det vill ju väl och att syskonen ska ha det bra. Det är ett kärleksfullt agerande. Men inom sig känner barnet vare sig kärlek eller tacksamhet. Ett barn till en alkoholist känner verkligen ingen frihet. Det känner krav och ett plågsamt tvång att sköta familjen. Det barnet måste göra ingår inte i dess frihet, ligger inte på dess ansvar. I bästa fall gör barnet vad det måste göra och accepterar medvetenheten om att det egentligen inte är dess uppgift. Men barnet handlar ändå för att undvika de dåliga konsekvenser som följer ifall det låter bli att handla. Om barnet faktiskt handlar utifrån en lugn bedömning av situationen, då förebyggs rädsla, bitterhet och hat. Viktor Frankl, som tillbringade flera år i koncentrationsläger, accepterade medvetenheten om sin ställning som fånge. Han Sättfilen Känslornas copy.indd

179 hoppades inte på rättvisa, eftersom han insåg att sådana förväntningar var helt galna. Han måste inte kämpa mot sin medvetenhet, det vill säga sig själv. Han anpassade sig till det han måste anpassa sig till. Han klarade sig både fysiskt och psykiskt. Ofta förknippas ordet ansvar felaktigt med tvång. Tvång betyder makt att begränsa friheten, alltså ansvaret. Ansvaret ligger i själva verket hos den som har rätt att kräva och tvinga. I ansvar ingår en vilja att handla. Det är ju naturligt att du inser din möjlighet om du ser att det krävs handling och du har de resurser som behövs. Det beror på dig själv om du använder din frihet och handlar, eller om du förnekar din frihet. Vi ska gå tillbaka till situationen med den supande pappan. Barnet anstränger sig till det yttersta för att dölja medvetenheten om familjens problem, och det är just det som är fällan. Barnet gör allt för att ingen ska se sanningen, anstränger sig gränslöst för att hindra medvetenheten om att flaskan är viktigare än familjen för pappan. Det är ett tecken på att barnet har en stark attityd av censur och gränslöshet (perfektionism, storhetsvansinne). Och eftersom vi alla lider av missunnsamhet, betyder det att barnet kan överdriva sina svårigheter, upplever dem som större än de faktiskt är, vilket försämrar dess förmåga att se alternativa sätt att förhålla sig och agera. Barnet önskar och kräver av sig själv att kunna hindra fadern från att dricka, och ger samtidigt överdriven makt till det onda i pappas drickande. När barnet förnekar sin medvetenhet förbjuder det kontakt med sin frihet och sin förmåga: iakttagelseförmågan, kreativiteten, omdömet, initiativkraften och modet. Barnet känner sig kraftlöst, och i den sinnesstämningen är det verkligen så. Samtidigt känner barnet sig som ett offer för omständigheterna; det märker inte att det gjort sig till fånge i det här läget. Ur detta utvecklas en strategi för att möta livet, och livet blir att undertrycka medvetenheten, sig själv. Som psykiskt element i alkoholism ingår ofta en dragning åt manisk perfektionism och storhetsvansinne. Alkoholen gör ofta en människa friare, mera megalomanisk och egocentrerad, lättar på självdisciplinen och provocerar fram psykisk obalans. Kanske 181 Sättfilen Känslornas copy.indd

180 barnet på något sätt ser det gränslösa i fadern, vilket kan göra det medvetet om sin egen tendens att kräva orealistisk förmåga av sig själv. Barnet går över gränsen och ställer orimliga krav på sig. Det är vanligt att man i sådana fall talar om att ta ansvar då man i själva verket menar att ställa krav. Att du känner att du tagit på dig för mycket ansvar är ett viktigt tecken, en nyttig larmsignal. Då har du ställt orimliga krav på dig själv och på andra. Det kan hända att andra utnyttjar den här vanan hos dig; din man kanske väntar sig att du ska sköta allt, din chef öser kanske ständigt extrajobb över dig, och så vidare. 182 En klient berättade om sin attityd av gränslöshet. Han klagade över sin svårighet att hitta sina gränser och beskrev hur han stressar sig alldeles utmattad. Men så fort han börjar må en smula bättre och känner kontakt med livsenergin börjar han entusiastiskt planera nya saker att uträtta. Han beskrev denna sin intensiva vilja. Viljan är stressens gaspedal. Problemet är i själva verket inte att hitta gränserna, utan att acceptera medvetenhet om den gränslösa gaspedalen. En medelålders lärare beskriver hur hon hela livet tagit för mycket ansvar. Redan som barn upplevde hon sig ha ansvar för sin mor som var deprimerad, därefter för sin bror som gick med i en trångsynt religiös sekt, sedan för sin brorsdotters mentala hälsa och därtill för sin egen mans likgiltighet i fråga om ekonomiska angelägenheter. Hon berättar att hon är så arg på sin man som alltid är slösaktig. Det är hon som får lösa alla problem som detta leder till. Hon klagar och säger att hon inte orkar längre. Vi funderar på vad ansvar är, och hon håller med mig om att det är frihet. Jag frågar: Du säger att du tar för mycket ansvar, känner du dig fri? Hon svarar att det gör hon naturligtvis inte. Jag tolkar: Du tar inte ansvar eftersom du inte känner vare sig frihet eller kärlek. Du sa ju att du känner vrede. Ordet ansvar betyder alltså krav. Du ställer gränslösa krav på dig själv för att kunna kontrollera din mammas depres- Sättfilen Känslornas copy.indd

181 sion, din brors trångsynthet och nu din mans slösaktighet. Samtidigt ställer du stränga krav på dem och dikterar hur de inte får bete sig. Krav är motsatsen till ansvar. Du förvägrar också dem frihet. Hon reflekterar och säger: Ibland har jag den här insikten. Att ställa gränslösa krav kan bli ett destruktivt handlingssätt. Kontroll känns som det enda sättet att klara sig ur en besvärlig situation. Vilket viktigt problem som helst hos föräldrarna kan utlösa en attityd av gränslöshet hos ett barn. Föräldrarna är så viktiga att deras problem nästan är som barnets egna. Att censurera någonting viktigt är på ett avgörande sätt ett hinder för ens egen existens. En långvarig, krävande attityd och tendens att kontrollera gör en människa beroende. Då upplever hon kravlöshet som någonting främmande och farligt. Det är i sin inre rutin, den krävande attityden, som hon känner att hon existerar. En klient uttryckte det så här: Genom kraven känner jag att jag finns till. Utan krav existerar jag inte. Hon upplever alltså att kraven ger henne känslan av att få finnas till. I själva verket börjar hon nu bli medveten om att hon med sin krävande inställning hela sitt liv har förnekat sin existens. Hon upplever att denna inställning är hennes räddning, när den i själva verket är en fälla Hur undviker man att bli sårad? Vi blir alla vanligen sårade när någon vill såra oss. Saken grämer oss när vi efteråt tänker på den. Vi är särskilt besvikna på oss själva, på att vi än en gång tog åt oss, trots att vi så väl visste att det var den som sårade som agerade på ett dumt sätt. Vi försöker kanske förbereda oss för att inte bli sårade nästa gång, men det är inte lätt. Vi tar åt oss, trots att någonting i oss signalerar att det är fel. Vi ska först fundera på följande tankegång: Kalle vill såra Lena. Vem gör fel? Felet är Kalles. Vi har aldrig i någon som helst situation rätt att såra en annan människa. (Även om Lena dessförinnan försökte såra 183 Sättfilen Känslornas copy.indd

182 184 Kalle, har Kalle ingen rätt att såra Lena.) Lena blir sårad. Vems fel är det? Lenas. Kalle har inte makt att kontrollera och styra Lenas känsloverksamhet. En fjärrkontroll som man kan styra andras känslor med är ännu inte uppfunnen. Är det klokt att känna sig sårad? Nej, det är verkligen inte klokt att ge makt åt Kalles dumma ord. När Lena blir sårad tar hon emot Kalles elaka ord och gör sig själv illa med dem. När Kalle vill såra Lena, hyser han negativa känslor, det vill säga vrede, censur och avund. Han gör alltså sig själv illa. Av det mår han dåligt och på så sätt straffar han sig själv redan innan han uttalar sina sårande ord. Det Kalle gör mot Lena, gör han framför allt mot sig själv i sitt inre. Kalle kan känna ett slags avundsrelaterad njutning av att plåga en annan, men det är inte att vara lycklig. När Lena blir medveten om det här skulle hon kunna reagera genom att respektfullt svara: Kalle, jag tror att du på något sätt underskattar din kunskap och din förmåga. Du sårar dig själv. Och även om Kalle då återigen skulle svara nedsättande behöver Lena inte reagera på något sätt. Hon tog redan upp den medvetenhet som är väsentlig för Kalle. Lena förväntar sig inte någonting från Kalle utan accepterar hans eventuella indignation. Lena förstår att Kalle knappast accepterar medvetenheten genast, utan att det snarare är tvärtom. Men det kan hända att han efteråt funderar på saken för sig själv, kanske till sist under drömmen. Kalle är nu åtminstone medveten om att Lena inte tar åt sig, inte ger makt åt elakhet och negativa energier. Det är frustrerande med tanke på hans intentioner. Sammanfattningsvis: Lena kommer ihåg att det en människa gör mot en annan, det gör hon i sitt inre mot sig själv. Lena reagerar i kraft av insikten och tar inte åt sig, utan försöker hjälpa Kalle att bli medveten: Kalle, nu tror jag att du på något sätt nedvärderar dig själv. Sättfilen Känslornas copy.indd

183 Ingen har någonsin rätt att såra en annan människa (och inte heller sig själv). Och ingen har någonsin anledning att ta emot sårande ord från en annan. Men det är verkligen inte lätt att handla i enlighet med den självklarheten. Efter samhällets och föräldrarnas modell lär vi oss redan som små att reagera på en förolämpning med att bli sårade och svara på ont med ont, med hämnd. Du kan träna dig i att inte bli så lätt kränkt, som vanligen sker, genom följande reflektion: 1. KRÄV INTE AV DIG ATT DU INTE FÅR BLI SÅRAD När en människa blir sårad blir hon vanligen besviken på sig själv för det. Hon är arg på sig själv för att hon är medveten om sitt misstag: Jag tog åt mig igen, det är ju fånigt. Det betyder att hon kräver av sig själv att inte bli sårad. Erkänn för dig själv att du blir sårad när någon vill såra dig. Dra dig till minnes exempel från din barndom, din skoltid, ditt arbetsliv och andra sammanhang, så får du en så tydlig bild som möjligt av ditt sätt att bli sårad. Förväntningen eller kravet att inte bli sårad fungerar så att den hindrar dig från att acceptera medvetenheten om att du är sårad. Du avvisar alltså din medvetenhet om att du är sårad och därmed undertrycker du dig själv. Du handlar mot dig själv, vilket leder till en känsla av oförmåga och hopplöshet. Därför är det viktigt att du accepterar att du blir sårad. Du kan till exempel öva dig i att acceptera detta, genom att nästa gång, när någon vill såra dig, medvetet försöka bli mer sårad än vanligt. När du tillåter dig att bli sårad blir du inte alls sårad! 2. FUNDERA PÅ VEM SOM HAR ANSVAR FÖR DINA KÄNS- LOR Vem är ansvarig för ditt känsloliv? Kan någon annan styra dina känsloreaktioner? Kan du kontrollera någon annans känslor? Ingen har makt att styra vad du känner eller inte känner. Ingen kan kontrollera hur du reagerar emotionellt på ett glädjeämne eller på en annans förolämpning. Du har frihet och därmed ansvar för dina inre funktioner. Därför har du också frihet och ansvar 185 Sättfilen Känslornas copy.indd

184 att behandla en annan människas illvilja som just hennes illvilja. Att ta åt sig innebär att lyssna på en annans illvilliga ord, grubbla på dem och använda dem för att göra sig själv ledsen, kritisera och döma sig själv. Men när du hör en annan människa säga någonting elakt, kan du i stället acceptera medvetenheten om hennes negativa intentioner och hjälpa henne genom att säga: De där orden belyser att du känner dig ledsen. Vi förhåller oss och reagerar alla på vårt eget sätt när någon sårar oss. Om jag brukar klandra, nedvärdera och skuldbelägga mig själv ger jag mycket makt åt sårande ord. Accepterar jag mig själv som människa får en annan persons nedsättande kommentarer inte grepp om mig. Liksom en annans glädje öppnar förbindelsen till och medvetenheten om min egen glädje, öppnar en annans illvilja förbindelsen till och medvetenheten om mitt eget negativa förhållningssätt. 3. ÄNNU EN FÄLLA Om du ger makt åt en annan persons illvilja ingår du ett slags förbund med honom. När någon vill förnedra dig väcker det medvetenheten om din egen eventuellt överkritiska, krävande och självförnedrande känsloaktivitet. En annan människas negativa agerande avslöjar för dig medvetenheten om ditt eget negativa sätt att förhålla dig till dig själv. Vanligen accepterar människor inte den medvetenheten utan reagerar med avvisande och försöker undertrycka sin medvetenhet, det vill säga sig själva. Den som sårar är en inre spegel för den sårade och tvärtom, den sårade är en inre spegel för den som sårar. Ingen av dem vill vara medveten om sig själv utan provoceras av varandras närvaro och reagerar därefter. Den ena agerar mer aggressivt, den andra mer depressivt, förtäckt. Vi kan jämföra det här med att kasta boll. Låt oss säga att bollen är mycket smutsig, elak. När någon kastar bollen mot dig och du accepterar medvetenheten om att bollen är smutsig ser du noga efter hur den flyger och undviker medvetet att ta i den. Men om du inte vill se smutsen, griper du bollen. Ditt sätt att reagera är i grund och botten ditt val. 186 Sättfilen Känslornas copy.indd

185 Det allra viktigaste är slutligen att komma ihåg att det inte är förbjudet att känna sig sårad. Det finns ingen lag eller allmän regel som förbjuder det. Acceptera att du blir sårad och att du kommer att bli sårad i framtiden. En så gammal, andlig och känslomässig vana kan man inte ändra på hur enkelt som helst. En mamma berättar om sin son, Renato, som har mentala problem. I skolan finns en pojke som heter Carlos som kallar honom bög och idiot. Renato blir så upprörd och arg att hans ansikte blir alldeles stelt av ilska. Också det blir han retad för. Mamman är orolig eftersom sonens skolgång är hotad. Hon undrar vad hon ska göra. Jag föreslår två saker. För det första, skriv ett brev till skolan, där du berättar att du är orolig för att det kan hända att Renato ska bli så arg att han förlorar besinningen och tar till våld när man kallar honom vid öknamn. Be skolan om hjälp och råd om hur du som mor borde gå till väga. Kritisera inte skolan och ställ inga krav, för de som är ansvariga upplever ofta kritik och krav som ett angrepp på dem själva och reagerar därför med försvarsattityd. Det kan gå så illa, att de gör Renato till syndabock. För det andra kan du i all respekt ta kontakt med Carlos och berätta att Renato kan reagera med våld om han blir provocerad, och att du är orolig för att Carlos ska råka illa ut. Klandra inte, hota inte och ställ inga krav, för bara öppet fram ditt ärende. Mamman tyckte att de här båda idéerna kändes bra. Därnäst föreslår jag att hon ska tala med Renato om följande tanke: Vi har frihet att känna och tänka men begränsad frihet att handla. Frihet innebär ansvar. Detta för att Renato ska bli medveten om friheten och ansvaret i sin egen känsloaktivitet, och om att han reagerar på sitt eget sätt på en annan människas dumhet. Det är alltid dumt att tala nedsättande om en annan person. Tyvärr har man som en normal vana att ta åt sig av den andras elakhet. En sådan vana är ofta gammal och ingrodd. Man uppfattar inte att den hör till ens eget frihets- och ansvarsområde. Den sker automatiskt. 187 Sättfilen Känslornas copy.indd

186 188 Jag föreslår också att mamman ska tala med Renato om tanken att det man gör mot andra gör man inom sig, mot sig själv. När man hjälper en annan känner man varma känslor, tänker på ett livsbejakande sätt och gör därmed sig själv gott. Sårar man någon annan, känner vrede och avund, då tänker man negativt och gör sig själv illa. Vi funderade tillsammans på hur en djup förståelse (inte så lätt uppnådd) av den här tanken skulle kunna leda till att Renato kunde säga till Carlos: Det verkar som om du hade negativa känslor och nedsättande tankar som gör dig illa. Det är ju vad du för fram om dig själv. Även om han inte säger det, är själva övningen att tänka den tanken till nytta. Därefter frågade jag mamman om Renato ofta har negativa och självförnedrande känslor och tankar. Hon svarar att det händer ofta och är mycket uttalat. Jag säger att det antagligen betyder att Renato inte accepterar sig själv utan söker fel hos sig och koncentrerar sig så starkt på sina brister att han förblir omedveten om sina mänskliga rikedomar. Denna negativa inriktning är i grunden andlig, vilket leder till förringande känslor och tankar. När någon nu säger någonting sårande till Renato provoceras det negativa i honom. Provokationen beror på att den andra personens sårande attityd väcker medvetenheten om hans egen vana att såra sig själv. Renato reagerar med att avvisa den här medvetenheten (liksom vi alla vanligen gör), och sedan undertrycker han sig själv också på detta vis. Jag föreslår att mamman ska tala grundligt och långsamt med Renato om det här. En klient som är pensionär reflekterar, genom följande situation, över sitt sätt att bli sårad: Jag besökte en läkare för att få ett nytt recept på sömnmedicin. Han gav mig en sats på bara 100 stycken, när jag tidigare fick 200, precis som om han inte litade på mig och som om jag var någon sorts läkemedelsmissbrukare. Jag tycker att det var sårande. Jag blev så arg att jag mådde dåligt av det hemma. Inte kunde jag ju säga någonting till läkaren. Det Sättfilen Känslornas copy.indd

187 var besvärligt för jag var så förfärligt arg. Det fick mig att må dåligt. Ibland är den här läkaren slapp och skriver ut vad som helst, men däremellan är han stram och håller sträng kontroll. Jag kunde inte över huvud taget sova för jag var så arg. Jag ber henne beskriva sin vrede och hon säger: Det var kanske uppdämd vrede som jag i deprimerat tillstånd brukar vända mot mig själv. Jag har nämligen svårt att stå på mig. Jag uppmanar henne att beskriva känslan av vrede i sig. Den kändes svår, jag ville bli av med den. Jag mådde så väldigt dåligt. Jag var inte i balans. Jag fortsätter: Beskriv din känsla av att må dåligt i sig, känslan att du inte var i balans. Det kändes så svårt och plågsamt. Men det var bra att vreden kom ut. Den finns uppdämd i mig. Jag frågar: Eller menar du att du känner nästan konstant vrede, en vana att reagera med vrede? Hon funderar: Vad beror den på? Jag fokuserar på föremålet för vårt resonemang: Vi ska glömma det som gjorde dig arg. Stanna upp och försök känna efter den där vreden i sig. Beskriv vreden i sig. Hon fortsätter: Det är vad som händer när det inte går som jag vill. Du håller dig alltjämt kvar vid frågan varför. Du berättade att du börjar må mycket dåligt av den här känslan, den är alltså något ont. Det är ju hemskt, är jag en sån där arg människa? Jag fortsätter resonemanget: Du sa att du blev sårad. Hon blir glad och svarar: Ja, det blev jag verkligen. Då antar vi att läkaren sårade dig med avsikt. Var det klokt av dig att bli sårad? Nej, då gör man bara sig själv illa. Också om läkaren sårade dig med avsikt var det alltså ingen idé att bli sårad, det vill säga att såra dig själv med en annans dumma ord. Just det, i princip finns det ingen anledning att såra sig själv. Jag bekräftar: Du är medveten om att det inte är klokt att använda andras dumma ord för att såra sig själv. Det har jag nog gjort väldigt många gånger. Men jag undrar om läkaren blev sårad när jag duade honom. Jag frågar: Ifall han blev sårad, var det då ditt fel? Nej, det var det inte. Jag fortsätter: Om man använder det att någon duar en för att såra sig själv, då är 189 Sättfilen Känslornas copy.indd

188 det ens eget fel. Du har ju inte någon fjärrkontroll att kontrollera andras känslor med. Hon skrattar och blir sittande i tankar. Efter en stund fortsätter jag: Det finns människor som försöker såra andra, och människor som försöker låta bli att såra andra. Hon blir glad: Jag försöker låta bli att såra någon. Jag fortsätter: Men om vi tänker på saken, är inte båda sätten neurotiska? Det är ju inte vettigt att försöka såra eller försöka låta bli att såra. Räcker det inte med att alltid försöka vara kärleksfull? Då behöver man ju inte försöka låta bli att såra. Så är det förstås. Och om du försöker låta bli att såra bär du i ditt inre på en avsikt att göra det. Vanligen är det så att en person som lätt blir sårad gör allt för att inte såra andra. Men det som en människa gör mot sig själv i sitt inre, det gör hon också mot andra. Du sårar lätt dig själv och då gör du det också i fråga om andra, men du försöker på alla sätt dölja den här medvetenheten och därför uppträder du på ett förstelnat och inställsamt sätt. Det problemet beskrev du förra gången. Det är så det är. Men är jag sådan? Det vill jag inte vara. Du behöver inte agera så här. I takt med att du accepterar din svårighet och medvetenheten om den, kan du steg för steg befria dig. Att du nu behandlar den här saken är ett uttryck för stark ärlighet och kärlek i dig. Det är ditt väsen som människa. 190 Sättfilen Känslornas copy.indd

189 3.3 ATT HANTERA STRESS Människan är en helhet av det psyko-soma-sociala När en människa blir sjuk ser man henne vanligen som ett offer för sina symtom. Mycket sällan funderar man mer ingående på hur patienten med sin psykiska aktivitet själv har bidragit till att han blev sjuk. Man kan nog tala om rökning, överdrivet alkoholbruk, för lite motion, dålig kost och arbetsstress, eller arv. Men om hur oro, slutenhet, skam, bitterhet eller aggressivitet orsakar fysisk sjukdom talar man sällan. Människan är en psykisk, social och fysisk helhet. Alla faktorer påverkar varandra intensivt. Hälsovården, som är inriktad enbart på den fysiska (somatiska) varelsen, innebär en stor risk för överdrivet bruk av mediciner och kirurgiska ingrepp då man vill eliminera symtom. Sjukdomsorsaken kan till stor del finnas i patientens sociala situation, i orättvisor och i hennes sätt att psykiskt förhålla sig till situationen och livet över huvud taget. Vi är alla medvetna om att känslorna påverkar kroppen. Hjärtpatienter uppmanas undvika att bli arga eller upprörda. På samma sätt varnar man också dem som har högt blodtryck. Jag läste en medicinsk undersökning där man kom fram till att 25 procent av dem som ordineras blodtrycksmedicin får den på felaktiga grunder. När blodtrycket mäts hos läkaren känner patienten spänning som höjer blodtrycket. I artikeln rekommenderades blodtrycksmätning hemma. Alla vet vilka omedelbara fysiska effekter rädsla har. Rädslan syns i ansiktet, händerna skakar och det knyter sig i magen. Ilska påverkar hela kroppen, musklerna spänns, andningen blir snab- 191 Sättfilen Känslornas copy.indd

190 bare och hjärtat bultar. Någon stressar sig sjuk medan den som sitter bredvid och gör samma arbete inte alls känner stress. En erfaren läkare som arbetar på en vårdcentral berättade att den största delen av besökarna inte alls behöver en läkare, utan uttryckligen vård inom det psykosociala. Varför beaktar man inte öppet eventuella psykiska faktorer när människor insjuknar, som en självklar del av hälsovården? En orsak är väl att man inte vill skuldbelägga patienten. En patient upplever sig ofta som skyldig till sin sjukdom och känner sig därför illa till mods. Att skuldbelägga och döma hjälper naturligtvis inte någon, det är att avvisa medvetenheten och förstora problemen. Det är ändå viktigt att acceptera och vara medveten om skuldkänslan, liksom all känsloaktivitet, eftersom den är en larmsignal. Accepterar man skuldkänslan blir det möjligt att fundera på om någon psykisk faktor kan vara kopplad till sjukdomen eller om känslan av skuld endast är ett neurotiskt skuldbeläggande av en själv. Ifall psykiska faktorer beaktades skulle det leda till att människor funderade på sig själva och på hur deras känsloliv fungerar, de skulle känna sin frihet och sitt ansvar för sin hälsa. Det är mycket ovanligt. Det upplevs ofta som en skuldbeläggande tanke. Ordföranden för det finländska läkarförbundet, Heikki Pälve, säger att problemet är hur man ska få den enskilda människan att ta ansvar för sin hälsa. En annan orsak kan vara att en stor del av det nuvarande behovet av sjukvård antagligen skulle försvinna ifall människor skötte sina känsloliv och utvecklade ett samhällssystem som är förenligt med mänskliga värden. Psykosomatiken är en vetenskapsgren som undersöker hur psyket inverkar på kroppen. Grekiskans soma betyder kropp. Stress är en av kroppens försvarsmekanismer och den aktiveras när människan blir medveten om en fara eller ett hot. Men vi stressar också när ingen fara föreligger. Det gör vi till den grad att rädsla och spänning är en njutning som vi betalar för. Vi går på bio för att få leva oss in i våldet i en thriller, men då avnjuter vi stressen i trygghet. 192 Sättfilen Känslornas copy.indd

191 När vi är förälskade oroar och spänner vi oss för att träffa föremålet för vår ömma låga, i stället för att helt enkelt vara glada och lyckliga. Stressen orsakar förändringar i kroppen, hjärtat bultar, håren reser sig, andningen blir snabbare eller lamslås, musklerna spänns, händerna skakar och svettas, man måste springa på toa Placebomedicin är ett exempel på hur psyket påverkar kroppens funktioner. Patienten tror att han får medicin, men får de facto ett verkningslöst kontrollpreparat. Vanligen meddelar en stor del av placebogruppens patienter att symtomen har lättat under experimenttiden. Säkert är en del av effekten av alla terapier psykosomatisk och har i den meningen placeboeffekt. När man blir sjuk försöker man ofta först sköta sig själv hemma men blir man inte frisk, får man nog av det och beslutar beställa tid hos en läkare. Men dagen före läkarbesöket tillfrisknar man. När en människa bedömer att hon behöver hjälp, fogar hon sig, anpassar sig och slutar kämpa mot sjukdomen. Fogar man sig av ödmjukhet hjälper det en att tillfriskna. Kravet att vara frisk släpper, stressattityden förminskas och organismens funktioner balanseras. Men fogar man sig av hopplöshet, är det ett tecken på en stressande och negativ inställning och en offerattityd. Människan tillfrisknar bättre om hon inte kämpar mot symtomen utan accepterar dem och medvetenheten om dem, samtidigt som hon agerar på det sätt hon finner klokast. Helt allmänt, att söka hjälp är att handla ödmjukt och därmed också kärleksfullt. Den franske filosofen Voltaire (som egentligen hette François- Marie Arouet, ) skrev: Läkekonsten går ut på att roa patienten medan naturen botar sjukdomen. Roberto Giraldo, en colombiansk läkare som är specialiserad på autoimmuna sjukdomar, beskrev sitt läkaruppdrag som en strävan att stärka det friska för att det ska kunna bota det sjuka. En sjukdom är ett symtom. Det skadar aldrig att tänka över sina attityder och känslomässiga vanor, som kan bidra till att man mår dåligt och insjuknar. Vi är ju psykosomatiska varelser. Vi fungerar på en fysisk och en metafysisk nivå, där den metafy- 193 Sättfilen Känslornas copy.indd

192 siska är utgångspunkt för den fysiska nivån. Den fysiska hälsans utgångspunkt är alltså metafysisk balans. Symtom är larmsignaler, och det är viktigt att försöka acceptera och känna dem. Det är också viktigt att fundera över vad de beror på. Det utesluter inte att man också kan eller ska sköta sjukdomen på medicinsk väg Sund och osund stress Vanligen blir du medveten om din stress i situationer när till exempel: 194 Du har för mycket att göra Mamma, läraren eller chefen klandrar dig Någon beter sig hotfullt Ditt barn krånglar med påklädningen i morgonbrådskan Någon kör långsamt framför dig och du inte kan göra en omkörning, eller när du väljer en kassakö och de andra köerna avancerar snabbare. I en situation som på något sätt känns hotfull börjar stressen med en känsla av oro, rädsla eller ilska. Stresskänslorna styr de fysiologiska processerna via det neurologiska systemet. Stressnivån stiger när man måste arbeta mycket effektivt eller blir hotad. Varje situation i livet, det må gälla att stiga ur sängen om morgonen, gå för att skriva ett prov, ta till flykten eller lägga sig att vila, är förknippad med ett visst behov av att anstränga sig. Man kan tala om en optimal stressnivå. Om en människa anstränger sig för mycket eller för litet fungerar hon obalanserat och hennes prestationsförmåga blir lidande. Människan kan förhålla sig balanserad eller neurotisk till en stressfaktor. När inställningen inte motsvarar det verkliga behovet reagerar hon med under- eller överdimensionerad stress. Det är en sjuk stress, ett symtom på psykisk obalans. En av de tidigaste stressforskarna, Hans Selye (ungersk-kanadensisk läkare, ), använde termen stress för att beskriva fysisk utmattning. Han utvecklade teorin om det allmänna anpassningssyndromet och därmed förknippade sjukdomar. Om en Sättfilen Känslornas copy.indd

193 individs anpassningsreaktion är för stark eller för svag leder det till sjukdomar av olika slag. Det allmänna anpassningssyndromet aktiveras när en människa upplever att hon är i fara. I stressens första fas startar den så kallade alarmreaktionen, då det sympatiska nervsystemet aktiveras genom oro, rädsla eller vrede, för att stärka förmågan att försvara sig mot den annalkande faran. Binjuremärgen börjar utsöndra adrenalin och noradrenalin. Adrenalinets uppgift är att väcka organismens reservkrafter till snabb och effektiv reaktion till att fly eller fäkta. Hjärtat slår snabbare, mjälten kontraherar för att släppa ut röda blodkroppar i blodomloppet, levern frigör lagrat socker åt musklerna, andhämtningen blir häftigare, blodcirkulationen koncentrerar sig på musklerna och hjärnan, pupillerna vidgas och sinnena skärps. Om den farliga situationen pågår länge börjar organismen förbereda sig för försvarsfasen. Centrum för aktiviteten i organismen flyttas från binjuremärgen till binjurebarken och till hjärnbihanget. Det viktigaste hormonet i det här skedet är ACTH. Nu är den hormonella verksamheten inte längre enbart bra för organismens motståndskraft, den stör bland annat utsöndringen av sköldkörtel-, köns- och tillväxthormonerna och orsakar sår i magen och tarmarna. Ifall stressen fortsätter övergår organismen till den tredje fasen, utmattningsfasen, då kroppen blir mottaglig för alla möjliga sjukdomar, muskelsmärtor, inflammationer, hormonella och homeostatiska störningar och autoimmuna sjukdomar som cancer, diabetes och reuma. På vilket sätt bidrar människan själv till att hon insjuknar? Om hon äter ohälsosamt, rör på sig obetydligt, röker, använder alkohol, droger, vilar för lite (eller för mycket) eller inte njuter av livet, då lever hon på ett sätt som kan göra henne sjuk. En annan sådan faktor är att ständigt vara bekymrad, missnöjd eller arg. Sådana handlingsmönster skadar hälsan. Att bli sjuk är ofta en lång process, där många faktorer samarbetar. Det kan börja med ett litet problem som en människa inte vill bli medveten om. Hon lyssnar inte till psykets eller kroppens larmsignaler, hon insjuknar, sköter sin sjukdom, närmast genom 195 Sättfilen Känslornas copy.indd

194 att eliminera symtomen, blir frisk, tills symtomen efter en tid återkommer eller söker sig ett nytt ställe i kroppen eller psyket. Orsaken till symtomen behandlas inte och med tiden växer problemet och blir allt svårare. Schemat på nästa sida beskriver detta. Hippokrates (cirka f. Kr) som alltjämt betraktas som den västerländska läkekonstens fader, ansåg att hälsa är människans inre harmoni och harmonin mellan henne och naturen. Att bli frisk betyder att bli medveten om sin obalans och försöka leva enligt naturens lagar. Faktorer som gör oss sjuka - genetiska svagheter - miljögifter - dålig kost - fysisk inaktivitet - orättvisa i samhällssystemet och i gemensakapen - obalans hos närstående personer - negativa energifält - psykisk obalans; negativ andlig, känslomässig aktivitet Emotionella symtom - oro, osäkerhet - depressivitet - rädsla, fobi - bitterhet, skuldkänslor - ilska, ursinne Beteendesymtom - ensamhet, isolering - ätstörning - överaktivitet/passivitet - beroende - destruktivitet och självdestruktivitet Sjukdom - psykisk - social - fysisk 196 Sättfilen Känslornas copy.indd

195 Alla människor stressas av en social miljö där konkurrensen, girigheten, själviskheten och kraven hela tiden växer. Det leder till att människor insjuknar, trots att det materiella välbefinnandet eventuellt växer. Det skulle räcka om alla kände ansvar för varandras välbefinnande och om solidariteten vore samhällets gemensamma mål. En underreaktion kallas det då man reagerar med en undvikande attityd, inte vill bli medveten om faran eller svårigheten, inte tillåter sig att bli medveten om sin möjlighet att lösa problemet, förnekar sin förmåga att handla, blir överdrivet ångestfylld och rädd. En sund reaktion är att reagera med i stort sett optimal stress, skärpa sina sinnen, anstränga sig alltefter behov som finns i situationen och resurser som finns tillgängliga. En överreaktion kallas det då man förväntar sig eller kräver någonting orimligt av sig själv eller andra, vill ha det perfekt, har gränslösa krav eller skapar starka hotbilder och katastrofer, förbrukar omåttligt mycket energi och kör slut på sig. Hur ska man förhålla sig till för mycket arbete och till att det hela tiden krävs mera av en? Eller när det med jämna mellanrum blir förändringar i organisationen och arbetsmetoderna? Den största faran är offerattityden. När en människa reagerar starkt negativt på sitt problem vill hon inte bli medveten om det. I stället kämpar hon mot sin medvetenhet, alltså mot sig själv. Hon försöker inte anpassa sig, utan kräver att hon ska kunna utföra sitt arbete lika bra som tidigare. Hon beaktar inte resursbristen och anpassar inte sitt agerande efter den. Arbetet blir något hon tvingar sig att göra. Allt känns som att prestera; till och med hemsysslorna och i värsta fall också det att gå och lägga sig. Att sova kan bli ett krav, en prestation. Hon klagar och kritiserar och låter missnöjet växa, kanske också bitterheten. Hon lägger skulden på sin arbetsplats och skapar också en känsla av skuld inom sig själv. Hon kräver lösningar och känner sig kraftlös. Hon tröttnar och känner sig svag. Hon låter sin försvars- och anfallsattityd växa och upplever faran projektivt i sin arbetssituation. Hon lyssnar inte till kroppens och psykets larmsignaler utan undertrycker medvetenheten om sina symtom. 197 Sättfilen Känslornas copy.indd

196 Hon stressar destruktivt. Hon insjuknar och bränner ut sig som man säger (burn-out). När man en gång har tröttat ut sig ordentligt är det svårt att återhämta sig. Man går över gränsen mellan det verkliga och det overkliga, som i en psykos. Det är viktigt att acceptera medvetenheten om symtomen, att ändra sitt förhållningssätt och handla praktiskt för att förebygga ett sammanbrott. Det andra alternativet är att en människa accepterar medvetenheten om resursbristen och planerar sitt arbete efter det. Hon gör alltjämt sitt bästa, liksom tidigare, men inser att man inte gör en timmes arbete på en halv timme. Hon gör en uppskattning av sina arbetsuppgifter och placerar dem i prioritetsordning. De mindre viktiga uppgifterna låter hon bli att göra, resten gör hon snabbare, vilket kvaliteten lider av. Hon är medveten om att detta innebär problem i framtiden. Därför beslutar hon kanske att skriva en utförlig rapport om sin situation, där hon beskriver sitt arbete och vilka eventuella följder resursbristen kommer att få. Hon skickar rapporten till sin chef. Hon varken klagar, kritiserar eller kräver någonting i den. I slutet av rapporten frågar hon om chefen har råd eller hjälp att erbjuda. Hon väntar inte på svar, den primära avsikten är att flytta ansvaret uppåt i organisationen. Om stressen är stark och pågår länge är det klart att den undergräver hälsan. Stress är psykiskt, fysiskt och energetiskt påfrestande. En trött människa fungerar nervösare, i självförsvar, rentav destruktivt. Organismens fysiologiska processer i det neurologiska, hormonella och immunologiska systemet lider och skadas, till och med så att organismen börjar motarbeta sig själv Att vilja är att stressa sig Om ordet stress ges en så vid tolkning att det betyder vilken ansträngning som helst, blir vila motsatsen till stress. Viljan att handla, klara sig, strävan att förändra en situation, viljan att helt enkelt göra någonting, föder ett behov av ansträngning. Vill man mycket, anstränger man sig mycket. Livet är energi, förändring, anpassning, ansträngning stress. I de situationer du ställs inför spänner du dina krafter på ditt eget sätt, med din vilja. 198 Sättfilen Känslornas copy.indd

197 Du stressar alltså just så mycket som du vill, oavsett om det handlar om arbetsbörda, livsfara eller om att gå till sängs. Viljan är människans gaspedal. Motstånd är också vilja. Om arbete och ansvar förknippas med någonting negativt, krav och tvång, stiger motståndet. Människan reagerar alltid negativt på tvång. Hon vill inte handla, men hon måste, och det ger upphov till en inre konflikt. Energiförbrukningen ökar; människan använder energi för motståndet, sedan för att övervinna det och till sist för att utföra uppdraget. Entusiasm frigör energi, den öppnar energikanalerna. Den här energin är metafysisk livsenergi, inte sådan som produceras av näring. Motstånd täpper däremot till inflödet av energi, vilket bidrar till att man snabbt blir trött. Avvisande av medvetenhet är kanske det vanligaste sättet att göra motstånd, att täppa igen energikanalen. Ett öppet förhållningssätt i fråga om medvetenhet betyder öppna energikanaler. Att använda viljan är att ständigt välja, det framgår av de värderingar som människan skapar och utvecklar för sig och i de andliga och känslomässiga förhållningssätten. Vi reagerar olika på påfrestning. Stressmängden beror på själva situationen och på vårt sätt att förhålla oss. Eftersom det inte finns någon enda fullkomlig människa är vår attityd aldrig helt balanserad. Det betyder att vi alltid i någon mån skapar onödig stress med våra hämningar, bland annat censur, idealisering, strävan efter perfektion, avund och illusionsmakeri. En människa kan ha för vana att skapa och upprätthålla en rätt hög stressnivå utan verklig anledning och blir då psykiskt och fysiskt beroende av stressen. Det är inte svårt att känna sig stressad på en arbetsplats med följande problem: För mycket arbete, för lite resurser, ständiga förändringar En skuldbeläggande och dömande psykosocial atmosfär, offermentalitet Oklar organisation, svag ledning Brist på positiv respons 199 Sättfilen Känslornas copy.indd

198 Att inte kunna delta i det viktiga beslutsfattandet Att inte ha rätt till frukterna av sitt arbete Skvaller, avund, maktkamp Dålig personkemi Dålig lön Hot om arbetslöshet, tävlingsmentalitet Arbete som saknar mening. Mängden stress avgörs av hur man förhåller sig till de här problemen och hur stark viljeansträngning man gör. Hantering av neurotisk stress bygger främst på självkännedom. Det är viktigt att identifiera symtomen man känner i sig, till exempel trötthet, frustration, missnöje, kvävande snällhet, vrede och bitterhet. I den mån din känsloverksamhet inte är till hjälp när problem behandlas, är den neurotisk och skadlig. En klient som var mycket stressad kände stor lättnad när han hörde tolkningen: Du anstränger dig hela tiden för att vara något som du inte är. Det du i själva verket är, är någonting mycket bättre än det du försöker vara. YTTRE STIMULI OCH REAKTIONER PÅ DEM När en människa förnimmer och upptäcker exempelvis möjligheter, utmaningar eller hot utgår hennes reaktion från hennes inre handlingsmodell för andlig, känslomässig och även tankemässig aktivitet. Hon förhåller sig till observationen genom att antingen tillåta eller avvisa medvetenheten. På det beror hennes reaktioner på den fysiologiska och sociala nivån. 200 Sättfilen Känslornas copy.indd

199 Accepterar medvetenheten + intresse, entusiasm, lagom orolig, rädd eller arg + använder iakttagelseförmåga, omdöme och kreativitet + behandlar möjligheten eller problemet på ett balanserat sätt Reaktion och handling + konstruktivt handlande inriktat på samarbete Fysiologisk reaktion + neurologisk, hormonell och immunologisk balans Avvisar medvetenheten negativ, undvikande överdimensionerad oro, rädsla eller vrede kväver iakttagelseförmåga, omdöme och kreativitet vill inte behandla möjligheten eller problemet Reaktion och handling handlar på ett sätt som hindrar och förstör förverkligande och samarbete Fysiologisk reaktion överdriven stressreaktion, muskelspänning, insjuknande STRESSATTITYDER Stressattityder ger olika symtom hos så kallade starka och svaga personer. Följande schema belyser detta. STRESSATTITYDER Censur (avvisande av medvetenhet) Perfektionism (överdrivet samvetsgrann, krävande, kritisk) Storhetsvansinne (gränslösa krav) Avund (negativ inställning, girighet, missnöje) Idealisering (förskönande) Projicering (att se sina egna fel i en annan) EN STARK PERSON (ÖVERDRIVER, SER SIG SJÄLV SOM VIKTIG) Nervös, arg Besviken, aggressiv, otillräcklig Tävlingslust, full fart, otillräcklig Aggressiv tävlingslust, destruktiv, paranoid Besviken, arg, aggressiv Aggressiv, angripande, paranoid EN SVAG PERSON (UNDERVÄRDERAR OCH FÖRNEKAR SIG SJÄLV) Ångestfull, rädd, nervös Besviken, rädd, arg, förtvivlad, till lags Maktlös, rädd, arg, förtvivlad Dolt destruktiv och självförnekande, paranoid Besviken, dold ilska, rädd, till lags Rädd, offerattityd, försvarsattityd, paranoid 201 Sättfilen Känslornas copy.indd

200 3.3.4 Symtomen är nyttiga larmsignaler Stressymtom är varningssignaler. Ett symtom är ett tecken på att ditt larmsystem fungerar, och det är bra. Var tacksam för det. Symtomen ger dig värdefull och nyttig information. Ju tidigare du uppmärksammar dina stressymtom, desto bättre. Känn och var medveten om dina symtom med intresse och respekt. Påverka de yttre stressfaktorerna och försök bli medveten om din stressattityd. Nedan en förteckning över vanliga psykiska och fysiska symtom. Psykiska Ångest, rädsla Spändhet Irritation Nervositet Bitterhet Viljelöshet Koncentrationssvårigheter Slutenhet Dålig självkänsla Rädsla att förlora kontrollen Tröstlöshet Isolering Ätstörningar Minskad sexuell lust Depression Fobier Psykiska sjukdomar Utbrändhet Fysiska Gungar med benet Knäpper med fingrarna Hjärtklappning Snabb andning Hudproblem Förkylningar Infektioner Spänd nacke, spända muskler Menstruationsstörningar Bröstsmärta Högt blodtryck Sur mage, magsår Ryggsmärta Störd ämnesomsättning Avvikelser i hormonproduktionen Hjärtinfarkt Åderförkalkning Autoimmuna sjukdomar (cancer, reumatiska sjukdomar, diabetes) 202 Sättfilen Känslornas copy.indd

201 Undersök dina symtom och avlägsna deras orsaker både i yttre och inre mening; gör det som är möjligt för att minska de yttre stressfaktorerna och var medveten om dina stressattityder. Medvetenheten om de inre handlingssätten är balanserande och läkande. Med ökad självkännedom stärks din tillit till livet och din psykiska balans blir bättre. På så vis utvecklar du din förmåga att möta verkliga påfrestningar och att förebygga och göra dig av med sjuklig stress. Samtidigt känner du att kontakten med din iakttagelseförmåga, kreativitet och handlingskraft har stärkts. Du börjar kanske också delta i långsiktigt arbete för att göra ditt kollektiv och samhället mer rättvist och skydda naturen. Det hjälper dig att befria dig ur självcentrering och öppna dina energikanaler Hur hanterar man stress? TILL ATT BÖRJA MED Stanna upp. Ta dig tid, ta en paus eller en ledig period. Försök utveckla tolerans för att erkänna symtomen. Känn och bli medveten om dina symtom utan att försöka bli av med dem. Respektera dina symtom och förhåll dig ödmjuk till dem. Tänk över och analysera vilka yttre faktorer som har ökat din stress, och i vilken mån. Gör en kort förteckning över dem, i viktighetsordning. Det räcker med att visa isbergets topp. Försök släppa dina krav på snabba lösningar. Använd ditt omdöme och din kreativitet genom att utarbeta en plan över praktiska åtgärder som kan underlätta eller eventuellt avhjälpa problemet. Försök att medvetet anpassa dig till det du inte kan påverka. Tala om ditt problem med dina vänner. Sök hjälp vid behov. Planera in tid för vila, njutning och glädje. BEAKTA KROPPEN Respektera din kropp åtminstone lika mycket som en god hästkarl värdesätter sin häst. Ät hälsosamt. Undvik tobak, alkohol, mediciner och droger. Vila tillräckligt. Motionera regelbundet. 203 Sättfilen Känslornas copy.indd

202 PÅ JOBBET Gör en bedömning av vad som är möjligt med tanke på dina begränsningar. Planera realistiska mål. Utveckla dina arbetsmetoder återkommande. Planera din dag klokt. Sköt vardagsrutinerna systematiskt. Lämna inte saker ogjorda om du kan göra dem genast, gör dem då hellre lite slarvigare. PÅ FRITIDEN Umgås med dina närmaste och vänner. Reservera tid för trevliga sysselsättningar, utveckla dina intressen. Delta i olika kulturevenemang (musik, litteratur, konst, vetenskap, andlighet ) och njut av naturens skönhet var du än rör dig. Delta i utvecklingen av gemenskapen och av samhället. Delta i medborgarorganisationsverksamhet, det hjälper dig att vidga dina vyer och att rikta dig utåt. VAR MEDVETEN OM OCH VÅRDA DITT INRE Försök tillåta dig att vara medveten om olika känslosymtom (till exempel ångest, rädsla, vrede, sorg, misströstan, skuld). Försök avveckla makten som du har gett problemen. Utveckla din tolerans. Var medveten om sådant som kan orsaka skadlig stress i dig. Beakta nedanstående tänkbara attityder (hämningar) hos dig: 204 Otålighet, intolerans Överdrivet kritisk och krävande attityd Idealisering av dig själv och andra Motstånd mot medvetenhet som väcks genom identifikation; när du i en situation eller genom en annan människa får sådan medvetenhet om dig själv som du inte vill ha (psykisk spegling) Negativ reaktion på möjligheter eller på någonting som är bra, till exempel en annans glädje och framgång (avund) Sättet att ständigt se kritiskt på dig själv, orättvist skuldbelägga dig själv eller underhålla en orättvis känsla av skam Sättfilen Känslornas copy.indd

203 Sättet att känna ansvar för allt, tendensen att ta över allt arbete, sättet att kontrollera allt (krävande attityd, självidealisering) Sättet att underhålla negativa känslor och skapa föreställningar utgående från dem, till exempel sjukdomar, olyckor och katastrofer (avund). Om du accepterar medvetenheten om dessa attityder och psykiska vanor och tar ansvar för dem, hjälper det dig att agera mer balanserat och rikta dig utåt. Du känner dig öppnare och energiflödet i dig fungerar bättre. Utveckla medvetet en vana att observera och värdera livets rikedom. Träna planerat sådana handlingar som väcker känslor av generositet, anspråkslöshet, nyfikenhet och tacksamhet i dig. HUR HANTERAR MAN EN SPÄND OCH NEGATIV ATMOSFÄR I ARBETSGEMENSKAPEN? Gör på papper upp en så tydlig verksamhetsplan som möjligt. Ta om möjligt med dina arbetskamrater i funderingarna. Planen kan till exempel se ut så här: 1. Hjälp dig själv. Observera och identifiera ditt eget känslotillstånd, till exempel frustration, missnöje, bitterhet. Om du märker att ditt känslotillstånd är negativt, tänk på det här: Försöker du förändra situationen snabbare än vad som är möjligt (otålighet)? Idealiserar du, förväntar du dig till exempel att din arbetskamrat ska göra sitt arbete ordentligt fast du vet att hon inte brukar göra det? Är det möjligt att situationen väcker medvetenhet om dina egna svårigheter? Försök släppa kraven på en lösning. 2. Behandla problemet. Samla konkret information, skriv en minneslista. Placera sakerna i viktighetsordning. Utveckla och planera förslag som underlättar situationen. Presentera informationen och förslagen för din chef eller 205 Sättfilen Känslornas copy.indd

204 en arbetskamrat. 3. Hjälp arbetsgruppen att behandla problemet. Planera en serie möten (diskussion, utbildning) där man undersöker problemet men undviker att kräva en lösning. Varje medlem i gruppen får öppet berätta om sina känslor och sedan beskriva sin uppfattning om problemet. Diskussionen inriktas på handlingssätten och inte på personer. Utveckla och planera tillsammans konkreta förbättringsförslag och möjliga lösningsförslag. Börja med enkla, praktiska åtgärder. Alla situationer är intressanta möjligheter att lära känna människans sätt att agera. När det råder en stressig atmosfär i gemenskapen kan man använda handledning (kapitel 2.3). 206 Sättfilen Känslornas copy.indd

205 3.4 ATT BEHANDLA BEROENDE Ingen vill vara beroende Beroende innebär att man utvecklat en vana att använda något ämne, någon situation eller aktivitet i sin strävan efter något gott, men med skadliga följder. Vanan blir ett behov som man inte kan behärska. Beroendet kan vara psykiskt eller fysiskt, oftast bådadera. Det kan innebära alkoholism eller missbruk av droger och läkemedel. Datorspel och andra spel som roulett, kortspel och bingo kan framkalla beroende. Det är också vanligt med sex- och relationsberoende samt medberoende, liksom även olika känsloberoenden som till exempel ångest, rädsla, sorg eller vrede. Ätande eller svält kan utvecklas till en kronisk vana som förstör hälsan. Arbetsnarkomani är liksom andra manier ett beroende. Som vilket annat problem som helst har beroende många orsaker. En människa uttrycker sina svårigheter på olika sätt, bland annat genom fysiska besvär och sjukdomar, psykiskt illamående och sociala svårigheter. Orsakerna till problemet är ofta av följande typ: Personen har haft särskilda sociala och känslobaserade svårigheter i barndomen. Som barn har hon upplevt intolerans, aggressivitet, sexuellt utnyttjande, avvisning eller likgiltighet. Personen har en genetisk svaghet. Hon kan ha ärftliga problem av både fysisk och psykisk art. Orättvisan i samhället orsakar mänskligt lidande. Det ekonomiska livet bygger på girighet, individualism, 207 Sättfilen Känslornas copy.indd

206 208 konkurrens, kortsiktighet och utnyttjande. Det gör människors andliga (metafysiska) och känslomässiga vanor och värderingar sjuka. De faktorer i ämnet eller aktiviteten som orsakar fysiologiskt beroende (psykofarmaka, nikotin, kokain, spänning ). Varje människa har sitt eget sätt att möta möjligheter och svårigheter i livet. Viljan, friheten och ansvaret är förknippade med livsinställningen och kan bidra till att ett beroende utvecklas men också till möjligheten att befria sig från ett beroende. Ett beroende är bara en variant av människans olika sätt att uttrycka sitt problem. Ofta är det också ett försök att bli av med det: När en alkoholist vaknar på morgonen och känner stark ångest och skam, försöker han kurera sig med alkohol. Den här texten är avsedd för personer som lider av beroende och för dem som försöker hjälpa dem, som anhöriga eller närstående, och för yrkesfolk inom prevention och behandling. ÄLSKA MIG NÄR JAG MINST FÖRTJÄNAR DET I planeringen av den metod för behandling av beroende som presenteras här, deltog en grupp människor från den brasilianska rörelsen för jordlösa lantarbetare, MST:s sektorer för hälsovård och utbildning, och aktivister som själva lider av beroende. I bakgrunden finns också min erfarenhet som handledare för bland annat personalen inom Kalmar stads missbrukarvård, för socialarbetarna vid metadoncentret vid ett sjukhus i New York, för personalen vid en förskola i Harlem där personalen hade drogproblem, och av individualterapi med klienter som lider av beroende eller medberoende. Metoden fokuserar på följande faktorer: Självkännedom; att känna sig själv, sina attityder, intentioner och sitt sätt att förhålla sig till de mänskliga rikedomarna Människokännedom; att känna sina närstående, sin mor Sättfilen Känslornas copy.indd

207 och far, sådana som de är/var, acceptera medvetenheten om sin bakgrund (den inre ryggsäcken), vara medveten om vem/vad som har stort inflytande på det egna livet och inte döma någon Medvetenhet om samhällets sjuka värderingar och orättvisa struktur Tro på och tillit till det sunda i sig själv och andra, tro på skönheten i livet och den universella rättvisan på det metafysiska planet. I mitt arbete i skolorna i MST:s bosättningsområden hör att träffa ungdomarna under en terapisession. De berättar ofta hjärtslitande om sina erfarenheter, hur de ända från späd ålder har behandlats likgiltigt, med stränghet, fysisk och psykisk förödmjukelse och med våld och sexuellt utnyttjande. Ofta försöker de förtrycka medvetenheten om det och gör därmed sitt problem och sitt lidande kroniskt. 17-årige Leonardo berättar om sin far. Min pappa är alkoholist, han slog mamma hela tiden. Han körde bort min bror hemifrån. I fjol dog mamma. Hon älskade mig, pappa brydde sig inte om mig, han gav mig aldrig några råd och levnadsregler. Han slog mig och barnavårdmyndigheterna kom emellan och placerade mig hos min farbror. Jag saknar min mamma mycket, hon gav mig råd och ömhet, jag är ledsen och känner saknad. Jag frågar honom vad han känner för sin far. Pappa slog mig, jag var hungrig och hade inga kläder att gå till skolan i. Pappa söp alltid i baren, ibland låg han på marken Vrede, men det vore bra att förlåta. Han är min pappa, den enda jag har. Jag borde ta hand om honom när han blir gammal Min farfar var också alkoholist. Pappa tog hand om sin familj när han var 12 år. Som 14-åring förlorade han sin mamma Carita, 16 år, berättar: När jag var sex år blev jag våldtagen. Jag har inte vågat berätta det för någon. 209 Sättfilen Känslornas copy.indd

208 210 Våldtäktsmannen var vän i familjen, cirka 20 år gammal då. Jag ber henne beskriva sina känslor. Hon reagerar och säger: Jag vill inte tänka på hela saken, jag blir så väldigt arg och vill hämnas Nu är han stadsfullmäktig. När min mamma dog försökte jag ta livet av mig, jag försökte bli av med smärtan från mina känslor, lösgöra mig från världen. Det enda sättet var att ta livet av mig Jag ber henne fortsätta. Det var dumt. Senare frågade jag mig varför jag skulle begå självmord. Det var en impuls Här i internatskolan säger alla att jag inte kan hålla mig stilla, hela tiden måste jag göra någonting. 15-årige Aderbal berättar att hans pappa är alkoholist och att han alltid röker. När pappa inte dricker är han världens bästa människa. Mamma är bra, hon hjälper Osäkerhet, rädsla, någon säger dumheter i mitt huvud, de är många och de skriker, det är olidligt. Jag frågar om hans känslor. Vrede jag skär mig, jag kan inte göra någonting åt det, misströstan och vrede, jag vill gråta När jag skär mig känner jag lättnad. Vreden försvinner. Smärtan är njutningsfull, varje gång vill jag skära mig mera. Jag får samma känsla som när jag är full, men det känns ännu bättre. Jag frågar på vilket sätt. Berusningen går över, men det här räcker längre, njutning Jag uppmanar honom att fortsätta beskrivningen. Det känns bra, eller kändes bra, det gör det inte längre. När jag skär mig känns det som om människor tar avstånd från mig. Jag frågar honom: Är det så att människor tar avstånd från dig eller är det du som tar avstånd från dem och allra mest från dig själv? Han svarar: Bra fråga, det där har jag inte kommit att tänka på Min flickvän Carla, hon är också 15 år, är mycket osäker på vårt förhållande. Hon säger alltid att jag slösar bort min tid och min ungdom på henne. Hon menar att hon inte tror att jag tycker tillräckligt mycket om henne. Jag tycker så mycket om henne att jag hela tiden är rädd att förlora henne. Jag hade träffat Carla för en tid sedan. Också hon berät- Sättfilen Känslornas copy.indd

209 tade att hennes far var alkoholist och beskrev sin svåra barndom. Carla funderar hela tiden på sin känsla av skuld. Jag ber henne beskriva känslan. Hon tvekar och efter en stund berättar hon: Jag har blivit våldtagen tre gånger. Om en människa blir våldtagen tre gånger måste det vara hennes fel också. Det är ju inte möjligt annars, jag måste ju ha provocerat de där männen. Jag leder henne till medvetenhet om att en våldtäkt alltid helt och hållet och enbart är våldtäktsmannens fel, aldrig den våldtagnas. Ingen har någon som helst rätt att i någon situation våldta eller skada en annan människa. Hon fortsätter och berättar att alla de andra lidandena, faderns supande och aggressivitet går att begripa men att det känns omöjligt att förstå en våldtäkt. Hur kan vuxna män förgripa sig på ett barn? När man rör sig i världen ser man gatubarn som saknar både mat och hem. På samma gator rör sig de som i ekonomisk mening har det bra. Ofta känns det som om vi mera lyckligt lottade hade kylt ner våra känslor. Vi vill inte ha medvetenhet om det vi ser och vi är rädda för att möta fattiga människor. Väcker de en medvetenhet i oss om den råa orättvisa i samhället vi lever med? Kan man som utländsk turist betrakta detta och lura sig att saken inte angår oss? Redan i skolan lär sig ungdomarna att konkurrensen är hård i studie- och arbetslivet. Den ekonomiska makten bygger på hur mycket pengar (kapital) man äger. Syftet är att tävla om vem som kan maximera vinsten. Företagen eftersträvar en global organisation och en så långt utvecklad massproduktion som möjligt, en ständigt växande produktion och konsumtion, där naturresurser och arbetskraft (människan) bara är kalkylmässiga kostnadsfaktorer. Det är oroande, skrämmande och frustrerande, särskilt för en ung människa som ännu inte har anpassat sig till detta. Det gör att man känner främlingskap inför livet och sig själv. En människa har mycket svårt att förstå detta i sitt inre. En del anpassar sig och tillägnar sig systemets värderingar, andra protesterar, flyr och motsätter sig en sådan framtidsvision. Alkohol och droger 211 Sättfilen Känslornas copy.indd

210 ger någon form av momentan lättnad, och där dras man in i den onda cirkeln. Maktsystemen leder människan in i alienation och beroende. En människa som är beroende, oavsett om hon är beroende av sin lön, sin förmåga att avbetala ett banklån eller av andras godkännande, av skolframgång eller av sina dagliga rutiner, lever alienerad från livet, sina känslor och sig själv. Hennes kontakt med det inre är blockerad och därmed också kontakten med hennes etiska sinne och mod. Då är hon inget påtagligt hot mot makthavarna och maktstrukturerna och det är lätt att manipulera och utnyttja henne. I USA och Finland försökte man med dålig framgång genomföra en lag om alkoholförbud. Jag tror att vi i dag gör samma misstag, men nu i fråga om narkotiska ämnen. Förbud behövs för att hindra destruktiv verksamhet men förbud begränsar friheten och ansvaret, det vill säga medvetenheten. Ingen vill vara beroende, vara fånge i inre mening. De som arbetar med beroende i Brasilien försöker påminna sig om vad en människa som är beroende behöver: Älska mig då jag minst förtjänar det. En finländare som befriats ur svårt beroende ville ge meningen en fortsättning: För själv kan jag ännu inte göra det Jämför fördelarna med beroende och icke-beroende Droger är som mediciner med starka, positiva effekter. Alkohol eller antidepressiva vilket är att föredra? Marijuana eller lugnande piller? Droger och psykofarmaka förändrar kroppens, hjärnans kemi och medvetandets aktivitet. Beroende uppstår i själva verket ur människans sökande efter något gott. Hon vill inte medvetet göra sig själv (eller andra) illa. När en människa blir medveten om negativa intentioner hos sig själv förverkligar hon dem inte. Alkohol och droger används uttryckligen för att uppnå något betydelsefullt gott. Samma sak gäller för alla beroenden. Detta goda kan beskrivas på följande sätt: 212 Frihetskänsla, glädje och eufori, njutning, nästan gränslös lycka Sättfilen Känslornas copy.indd

211 Befrielse ur blyghet, osäkerhet, rädsla, ångest Uppsluppenhet, allt känns möjligt Mera mod och framgång i det sexuella En känsla av att alla tycker om mig, alla beundrar mig, jag är eftertraktad, en känsla av att finnas till, storhetskänsla Befrielse ur känslan av tomhet och meningslöshet En känsla av att svårigheter och problem förlorade sin betydelse, man känner att allt är bra Känslan av ensamhet, sorg, nedstämdhet och bitterhet lindras Den förbjudna fruktens tjusning och känslan av att våga Vänner och sällskap. Allt det här innebär stor nytta, njutning och glädje. Ibland känns det som om man vore i paradiset. Allt detta goda vill människan naturligtvis ha. Beroenden av olika slag är försök att uppnå det goda. En människa är medveten om sitt problem. Hon kan visserligen lyckas med att undertrycka sin medvetenhet om problemet till den grad att andra inte vet att hon för en inre kamp. Men hon kritiserar sig ständigt och kräver av sig själv att sluta. Hon skuldbelägger och dömer sig själv. Hon försvarar, förklarar och intalar sig själv och andra allt möjligt. Hon kan på ett övertygande sätt bevisa att svart är vitt och att vitt är svart. Det känns dåligt också för henne (och är det verkligen också). Mot den känslan behöver hon medicin, alltså alkohol, nikotin, sötsaker, skära sig, spela, gå upp i arbete, aggression Det är en ond cirkel, där hon försöker behandla sig själv med det som gav upphov till beroendet. Vanligen ödmjukar vi oss inte till att förstå en alkoholists, en anorektikers, en heroinists eller arbetsnarkomans situation. Vi vill henne väl, ibland försöker vi samtala med henne, vi ger råd, ibland klandrar vi henne, kräver att hon ska sluta, hotar med konsekvenser eller skäller ut henne. I våra tankar skuldbelägger och dömer vi ofta, även om vi försöker undvika att visa det. Om du verkligen vill hjälpa en människa som lider av ett beroende, hjälp henne att bli tydligare medveten om det goda hon söker och får. 213 Sättfilen Känslornas copy.indd

212 Först därefter kan man gå vidare och fundera på det eventuellt goda som en befrielse ur beroendet kunde medföra. Till exempel: 214 Frihet att njuta av andra glädjeämnen i livet Njutningen man får genom att ha psykisk och fysisk hälsa, självrespekt och därmed andras respekt Tryggheten och glädjen i att ha kontakt med familjen och närstående Lyckan i att kunna njuta av medmänniskors glädje Känslan av att ha mod och initiativ- och handlingskraft Känna sin nyfikenhet genom att studera Känna sin kraft genom att arbeta och få en trygg ekonomisk situation Frihet från juridiska risker För gravida kvinnor möjlighet att föda ett friskt barn. Bruket av narkotiska ämnen eller ett beroende som gäller beteendet kan gå så långt att man totalt blir slav under det. Ens egen kropp, hälsan och de mänskliga relationerna betyder ingenting. Att befria sig ur beroendet betyder att ändra sina vanor, vilket förutsätter stark motivation. Med hotbilder åstadkommer man vanligtvis inte tillräcklig motivation, i så fall hade ju knappast något beroendeproblem uppstått. Fördelarna med friheten från beroende upplevs inte så mycket i det att man undviker dåliga konsekvenser, till exempel illamående efter berusningen, utan mycket mer av det faktum, att man kan ha större njutning av något annat, som man går miste om. Människan kan motiveras till att ändra sitt beteende när hon får jämföra två goda saker: det goda som beroendet ger jämfört med det goda man upplever i livet utan beroende. Människan söker det goda, men på grund av hämningar och det sjuka samhället väljer hon en destruktiv riktning för att nå det. Den 14-åriga dottern i en familj som jag känner använde så kallade lätta droger i ett par års tid. Efter skoldagen använde hon mycket tid till att vara hög tillsammans med sina kom- Sättfilen Känslornas copy.indd

213 pisar. Hennes föräldrar försökte på allt sätt övertala henne att sluta. Flickan ljög rutinmässigt och lurade sina föräldrar utan att blinka. En gång blev hon och hennes vänner arresterade och förda till polisstationen, där man höll kvar dem i några timmar. Polisernas avsikt var att skrämma dem och få dem att tänka över sitt drogmissbruk. Löften gavs men ingenting förändrades. Sedan slutade hon bara använda droger. Några år senare frågade jag henne vad som fick henne att sluta. Hon svarade att det var så lugnt och skönt att vara hög tillsammans med kompisarna, men samtidigt började hon fundera på hur det hindrade henne att delta i allt möjligt annat roligt och intressant i livet, som att träffa nya människor och delta i olika aktiviteter som idrott, dans och kulturbegivenheter. Till sist frågade jag om föräldrarnas förbud och hotelser hade någon effekt. Hon svarade: Nej, ingen alls och inte heller besöket på polisstationen. När vi dömer, straffar och moraliserar censurerar vi medvetenheten; vi undertrycker människan. En människa som synligt lider av beroende väcker i oss alla medvetenheten om vårt eget främlingskap, vårt beroende och om hur samhället alienerar oss. Är vi rädda för den medvetenheten? Har vi lärt oss de nuvarande rutinerna så grundligt att en förändring känns farlig? Vi lider alla av att vi gjort oss så beroende av samhällets sjuka strukturer, som vi ser som helt normala. Dessa strukturer försvarar vi precis på samma sätt som en alkoholist eller arbetsnarkoman försvarar sitt beroende. Tänk er en person som använder mycket alkohol men som inte är alkoholist. Hennes lever har blivit sliten med åren och bakruset plågsammare, och hon fruktar det moraliska och fysiska illamåendet dagen efter så mycket att hon tyglar sitt drickande. Vore det också i den situationen bättre att fundera på det goda som drickandet ger och jämföra det med det goda som total avhållsamhet eller måttligt drickande skulle kunna ge, och tänka på möjligheterna att njuta av livet nästa dag? 215 Sättfilen Känslornas copy.indd

214 3.4.3 Individuell behandling Den individuella behandlingsprocessen som beskrivs nedan, bygger på en tillämpning av conscientiametodens referensram och redskap. Man kan göra de här reflektionerna för sig själv, men bäst är det om du kan göra det tillsammans med en person som ställer sig öppen till ditt problem TILLÅT PROBLEMET, ACCEPTERA MEDVETENHE- TEN OM DITT BEROENDE Om du upplever att dina närmaste gör antydningar och identifierar ett beroende hos dig, var intresserad och grip tillfället. Var nyfiken och ställ frågor om deras observationer och uppfattningar. Om du är medveten om ditt beroende, stanna upp och känn det. Undvik medvetet att klandra och döma dig själv. Stanna upp och känn efter; känner du ångest, skam, sorg eller bitterhet? Ta dig tid att acceptera medvetenhet om dina känslovanor. Om möjligt, be någon av dina vänner tillämpa bekräftande samtal på dig (kapitel 2.2). 2. VAR MEDVETEN OM DITT FÖRFLUTNA Berätta ditt livs historia i stora drag, börja med det tidigaste du minns. Beskriv också vad som då hände ute i världen och i hemmet. Beskriv dina föräldrar eller dina närmaste, deras sätt att möta lycka och sorger i livet. Gör en personlig bedömning av det goda du gjort i livet. Minns dem som du har hjälpt. Beskriv hur du hjälpte dem och hur de förhöll sig till din hjälp. Skriv ner på ett papper de symtom du vanligen har (ångest, osäkerhetskänsla, skuld, skam, bitterhet, rädsla, nedstämdhet, vrede ) och de fysiska symtomen (spändhet, trötthet, darrningar, hosta, ont i magen, ont i ryggen, hjärtbesvär, eksem, hjärnblödning ). Smaka på dem, försök acceptera dem och medvetenheten om dem. De är nyttiga larmsignaler och ett tecken på det sunda i dig. Sättfilen Känslornas copy.indd

215 Berätta allt möjligt om ditt förflutna och om dina symtom för människor som du kan känna att du litar på, dina närmaste, vänner, en okänd som du lägligt råkar möta, eller för en terapeut. Tala om det som känns allra svårast att ta upp. 3. VAR MEDVETEN OM ANLEDNINGARNA TILL DITT MISSBRUK Reflektera över och var medveten om dina mänskliga rikedomar och hämningar, och begrunda grundtankarna i människosynen (del 1 och bilaga 1). Upplever du att du är fri att känna det du känner? Fundera på hur och i vilken mån du har tillägnat dig samhällets sjuka värderingar och hur du har blivit en kugge i systemets maskineri (del 5). Tänk på om du under ditt liv eventuellt har tillägnat dig problematiska attityder från din mor, far eller andra närstående. Gå tillbaka och reflektera över punkt Jämför nyttan. Om du är verkligt motiverad att förändra ditt sätt att leva och verka, gå vidare till nästa fas. Börja om processen. 4. PLANERA HUR DU FÖRÄNDRAR DINA VÄRDE- RINGAR OCH VANOR Reflektera över idealistiska, humana och andliga värderingar i dig själv och hur de visar sig hos andra och i samhället. Planera hur du steg för steg kan förändra det beteende som ditt beroende är förknippat med, eller fatta ett radikalt beslut om en omedelbar och ovillkorlig förändring. Undvik att fatta stränga beslut. Stränga krav gör det svårare att genomföra ett beslut. Motivera dig till att genomföra förändringen genom att gång på gång gå tillbaka till punkt Jämför fördelarna av beroende och icke-beroende. 217 Sättfilen Känslornas copy.indd

216 PRAKTISERA FÖRÄNDRINGSPLANEN Utforska och begrunda livet, människan, kärleken och de universella värdena. Börja praktisera din plan i dina vardagssysslor. Hjälp andra med liknande problem. Öva dig rent allmänt att hjälpa andra för att hjälpa dig själv ur din självcentrering. Delta i socialt utvecklingsarbete eller i folkrörelserna för miljöskydd, eller grunda en sådan rörelse, om än pytteliten. Det hjälper dig att vidga ditt perspektiv och gör dig fri att känna livets djupare mening. Tänk på kvällarna igenom den dag som gått, men undvik att hela tiden fokusera på dig själv. Om du får återfall ska du inte döma och censurera, utan medvetet ta ett steg tillbaka i processen. Gör en ny plan. Det räcker att du följer den en dag i sänder. Kom ihåg att en krävande attityd hindrar dig från befrielse. Anspråkslöshet är kärlek. 6. BEDÖMNING OCH PLANERING Gör då och då en allmän bedömning av dina framsteg, om möjligt tillsammans med någon annan. Processen kan fortgå hela livet. Självkännedom, människokännedom och jämbördigt deltagande i gemenskapens och samhällets verksamhet förebygger och behandlar beroende. En klient beskriver sin bror som är alkoholist. Hon berättar att broderns disk samlar sig till stora berg, att en liten vardaglig sak kan bli någonting enormt. De dagliga sysslorna förvandlas till stränga krav, som han reagerar på med motstånd. Denna inre konflikt är ett hinder för hans handlingsförmåga och förbrukar hans krafter. Den ger också upphov till en skuldkänsla som han inte vill känna. Brodern använder alkohol som en medicin som kan be- Sättfilen Känslornas copy.indd

217 fria ur skammen och ge njutning. Så fungerade det för några decennier sedan då alkohol fick honom att känna sig nästan lycklig. Nu hjälper inte alkoholen riktigt, men minnet av den sköna känsla alkoholen gav i början lever ännu starkt. Den känslan av lycka vill brodern få tillbaka. Han lockas av möjligheten att det ska lyckas den här gången. Det måste det ju göra eftersom det lyckades tidigare. Så här fortsätter hans försök att på konstgjord väg nå välbefinnande och han blir alltmer frustrerad. Samtidigt växer hans behov av medicin och alkohol, och den onda cirkeln sluter sig. Systern berättar att brodern reducerar sig själv till ett ingenting. Tidigare gav alkoholen en stark känsla av att få finnas till, men nu fungerar det på motsatt sätt. Men minnet av den sköna känslan är stark och tvingar honom att försöka nå den igen. Systern talar om hur många gånger hon har försökt få sin bror att förstå att han förstör sitt liv med sitt drickande. Jag föreslår att hon nästa gång hon har möjlighet att prata med sin bror ska försöka tala om alkoholens goda inverkan, hur den hjälper och gör det lättare att känna självsäkerhet och njutning. Hon borde be sin bror att ingående beskriva precis allt det goda som drickandet gav, och ännu ger. Om brodern tar upp någonting negativt ska hon be honom gå tillbaka och koncentrera sig på att beskriva de goda sidorna. De negativa följderna av drickandet är han alldeles tillräckligt bekant med. Han skuldbelägger och dömer sig själv. Han censurerar sin medvetenhet och förminskar på så sätt sig själv. Det gör honom oförmögen att bedöma sina valmöjligheter Självkännedom med hjälp av kamratstöd En kamratstödgrupp för personer som lider av beroende är en utmärkt väg till självkännedom och kännedom om samhället. Gruppen kan också ha medlemmar som är medberoende eller andra intresserade. En heterogen grupp har ett vidare perspektiv och en bredare grund. 219 Sättfilen Känslornas copy.indd

218 Delta i någon redan fungerande grupps program eller ta eget initiativ och starta en ny grupp för några personer. Kom överens om syftet med verksamheten, samarbetet och en lämplig tidtabell. Sammankomsterna kan till exempel vara omkring två timmar och innehållet kan planeras så att följande steg ingår: Mötet öppnas. Deltagarna beslutar om de praktiska arrangemangen. Därefter reflekterar någon kort över en vald del av conscientiametodens referensram (grundtankarna om människan, de mänskliga rikedomarna och hämningarna). Det kan också ske i form av en dikt, en liten teaterföreställning, teckningar eller liknande, alternativt i form av meditation eller en ritual som väcker reflektionerna, andligheten, beroende på hur gruppen vill ha det. Gruppen för en kort diskussion om ämnet. 2. Enligt det gemensamt planerade programmet talar någon av gruppens medlemmar om dagens tema. Man reflekterar över det och diskuterar det, kanske i en dryg halvtimme. Som teman kan man exempelvis ha: Vad är en människa? Vad är meningen med livet? Vad betyder ansvar och frihet i känslor och handling? Hur bemöter du ångest, skam och skuld? Varför och hur leder maktstrukturerna människan till beroende? Hur kan gruppen stärka medlemmarnas mänskliga rikedomar? Vilken är den största njutningen eller nyttan jag fått av beroendet? Är vi offer för våra känslor? Varför är det så svårt med kärlek? Har du upplevt någon djup oförrätt? Hur förhåller du dig till den? Hur påverkar avund värdena i livet? Vad får dig att högakta en annan människa? Hur blir du medveten om censur, avund, perfektionism Sättfilen Känslornas copy.indd

219 och storhetsvansinne hos dina föräldrar och närmaste? Ser du dig i spegeln? Hur skiljer sig njutning och lycka från varandra? När upplever du lycka? Existerar andlighet? Vad är andlighet? Hurdan är den idealiska samhällsstrukturen? Hur skulle den påverka människans psykiska liv? Man eftersträvar inte enighet när dagens tema diskuteras. Avsikten är helt enkelt att presentera olika känslor och uppfattningar, lyssna på andra och utforska saken tillsammans. 3. I självkännedomsdelen reflekterar gruppmedlemmarna över sitt känslotillstånd, stannar upp och samtalar om hur det känns. Man undviker att prata om möjliga anledningar till sina känslor, bara om själva känslan. Sedan ber någon av dem att få vara föremål för sittningen eller att någon annan person ska vara det. Denna person berättar först om sig själv, sin bakgrund och sin livssituation. Hon beskriver sina känslor och förnimmelser och sina eventuella andliga iakttagelser. Hon kan beskriva i vilket energetiskt tillstånd hon tycker sig vara. Hon kan till exempel berätta vad hon gjort under den senaste tiden och vad hon upplevt med olika människor. Hon beskriver det goda som beroendet gett henne. De andra ställer frågor för att fördjupa förståelsen av och medvetenheten om det som kom fram. Gruppen undviker medvetet all kritik, alla råd och förslag till lösning. En av deltagarna kan med egna ord upprepa det som personen nyss berättade, och reflektera över likheter hos sig själv. De övriga medlemmarna i gruppen kan fortsätta med att berätta om sina känslor och erfarenheter. Det främsta syftet med självkännedomsdelen är att utveckla tolerans när det gäller medvetenheten om känslor och 221 Sättfilen Känslornas copy.indd

220 222 emotioner och stärka medvetenheten om de mänskliga rikedomarna (kapitel 2.2 Bekräftande samtal). Med det som utgångspunkt går det nästan av sig självt att bli medveten om hämningarna. Deltagarna diskuterar nyttan och glädjen av beroendet och dess alternativ, oberoendet. Om motivationen för oberoende växer sig stark kommer man tillsammans fram med idéer till hur handlingssätten kan ändras. Idéerna kan den som var föremål för sittningen senare utveckla till en praktisk plan. 4. Slutligen gör den som leder mötet en sammanfattning av det som kommit upp. Sammankomsten kan avslutas med någon känslobetonad, filosofisk eller andlig betraktelse, hälsning eller ceremoni. Innehållet i sammankomsterna kan utvecklas i riktning mot den grupprocess som beskrivs i kapitel 2.5, med principerna för handledning genom positiv motivation, kapitel 2.3. Missbrukarens närmaste, till exempel familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, lärare och arbetsledare har en viktig möjlighet att hjälpa till. Ta initiativ till sammankomst om du har möjlighet till det, vänta inte att någon annan ska göra det. Försöker du inte göra någonting kommer du att ångra detta mer än ett eventuellt misslyckande. Ett misslyckande är möjligt bara om du ställer krav på att försöket ska lyckas. Försök alltså inte lyckas, men handla så klokt du kan. När en människa lider av ett allvarligt beroende behöver hon andras och gemenskapens hjälp att styras in i en meningsfull och intensiv verksamhet i en rättvis, social struktur. Vårdformen kan till exempel vara en terapeutisk gemenskap, vars stomme består av daglig mångsidig verksamhet i en inkluderande organisation (kapitel 2.6 Den terapeutiska gemenskapen). Människan vill det goda, men i sitt beroende söker hon det på ett skadligt sätt. Ett av de viktiga målen för behandlingen är därför att lära sig göra också det man inte vill. På så sätt kan man Sättfilen Känslornas copy.indd

221 krossa den makt man gett beroendet, de negativa energierna och utveckla nya sätt att nå verklig lycka och mening i livet. Jag var på en semesterresa med min dotter i en liten brasiliansk stad som heter Barrerinha. På gatan träffade vi en man som verkade sympatisk, och jag frågade honom var jag kunde få låna ett par cyklar. Han tog mig och min dotter till sin egen gård och bjöd ut sina cyklar. Vi började prata och han berättade att han tidigare länge varit nedgången och alkoholiserad, legat i rännstenen och förlorat sin familj och sitt arbete. En dag när han gick förbi kyrkan där dörrarna stod öppna och mässan pågick, såg han sin tioåriga dotter uppe vid altaret, där hon bad änglarna hjälpa pappa att sluta dricka. Det rörde hans känslor så starkt och skakade hans medvetenhet så djupt att han beslutade upphöra med drickandet. Hans beslut har hållit. 223 Sättfilen Känslornas copy.indd

222 4 En handbok för gemenskapen Sättfilen Känslornas copy.indd

223 4.1 ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN Vad är skolans syfte? Reflekterar vi tillräckligt över skolans syfte och dess uppgift att fostra barn och utveckla rättvisa i vårt samhälle? Inser vi faktiskt klart vad som är skolans vision, strategi och sätt att arbeta för att öka människans välbefinnande? Är skolans mål psykosociala eller tjänar de mest näringslivets behov av arbetskraft och konsumenter? Vårt nuvarande skolsystem uppstod i början av 1800-talet i Preussen, då filosofen Johann Gottlieb Fichte ( ) utvecklade idén om ett allmänt skolväsende. Behovet och målet var att höja folkets kunskapsnivå, så att det skulle fungera bättre både i krig och i näringsliv. Barnet ska lära sig det man erbjuder, på det sätt som det är planerat. Det ska lära sig tänka det man ska tänka och låta bli att tänka det man inte ska tänka. Skolväsendet kom egentligen till för att styra och kontrollera barnets tankar. Barn fostrades till soldater och arbetskraft. I Finland grundades de första skolorna på 1850-talet av herrgårdsägare och fabrikörer. Det var särskilt industrin som behövde räkne- och läskunnig arbetskraft. Sedan ersattes folkskolan så småningom av grundskolor under åren Skolans mål blev att stötta elevernas utveckling till medmänsklighet och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar, och att ge dem kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Utbildningen skulle främja bildningen och jämlikheten i samhället. Den brasilianske advokaten Marco Guerra konstaterade i en tidningsintervju (Tribuna do Norte, ): Syftet med fost- 225 Sättfilen Känslornas copy.indd

224 ran är att antingen befria eller tämja. Skolväsendet är inte neutralt. Att tämja är att fostra barnet till en lydig resurs för arbetsmarknaden, att anpassa den till maktstrukturen. Skolväsendet, instituten för allmänbildning och yrkesutbildning, har alltid använts för att stötta maktsystemets värderingar och syften, oavsett om makten innehafts av en militärdiktatur, av kolonialismen, kapitalismen eller kommunismen. I den vanliga skolan ifrågasätts inte samhällsstrukturerna, utom av någon enskild lärare i undantagsfall. Undervisningsmaterialet innehåller ingen verklig samhällskritisk analys, trots uppenbara orättvisor. Barn stimuleras inte att delta i demokratiskt arbete, trots att man i festtalen ständigt påminner om vikten av demokrati. I Finland är man stolt över att undervisningens nivå enligt den internationella mätningen (PISA, Program for International Student Assessment) konstaterats vara bland de högsta, rentav bäst. Granskar vi det resultatet mot bakgrund av det ovan konstaterade, känns det inte enbart bra. En av de viktiga faktorerna i den här framgången är att Finlands skolor ännu inte är privatiserade (endast en liten del av skolorna är det). Så snart skolorna blir föremål för vinstintresse och spekulation, växer folkets ojämlikhet. De offentliga skolorna missköts trots att majoriteten går i dem. Rika familjer sätter sina barn i dyra privatskolor dit man kanaliserar de bästa resurserna. I Finland bekymrar sig också de rika för den offentliga skolans nivå, eftersom den även angår deras barn. I Finland har lärarna en lång utbildning och man värdesätter dem i samhället. Historiskt var de den yrkesgrupp som i egenskap av väckare av folkets medvetenhet, bidrog kanske mest till att Finland blev självständigt under den ryska tsaren. I Sāo Paulo hölls i maj 2013 ett internationellt seminarium där man presenterade den finländska skolframgången. Den första talaren, Jaana Palojärvi från undervisnings- och kulturministeriet berättade att flickor är betydligt bättre än pojkar. Flickor kan!, sa hon med eftertryck. Skolan är verkligen inte planerad för pojkar. Det är alltjämt ganska vanligt att flickor redan hemma fost- 226 Sättfilen Känslornas copy.indd

225 ras att bli snälla och lydiga. Pojkar får vara mera fria och fysiska och man har också större förståelse för deras aggressivitet. Det här stärker uppfattningen att skolan framför allt vill göra barnen snälla och anpassningsbara. Men Finland har bottenposition i skoltrivsel, position 65 av 67 deltagarländer. Barn och ungdomar trivs inte i skolan. De mår i så fall illa. För mig är denna faktor den viktigaste. Andra aspekter som mäts i PISA är den hårda kunskapen och den rationella problemlösningsförmågan. Det är märkbart att de sex länder som kommer före Finland är typiskt auktoritära länder med nära nog diktatoriskt styre. Detta skulle kunna betyda att också Finland är ett auktoritärt samhälle, som väl kan ha sitt ursprung i den kolonialism som Sverige under 700 år och sedan Ryssland under 100 år bedrev i Finland ända till Att Finland hamnar så nära auktoritära länder i skolväsen och att skoltrivseln är så låg borde göra Finlands folk mycket indignerat och leda till en annan riktning och prioritering i skolan. Vill vi förändra skolans karaktär? Accepterar vi medvetet att det ekonomiska livets värderingar har smittat skolan och att barn fostras till att prestera och konkurrera med varandra för att bli lönearbetare, utrustade med en kunskap och ett uppförande som passar arbetsmarknadens behov? Eller vill vi att ungdomar ska tänka etiskt, kunna känna skam och vrede när en annan människa behandlas orättvist och reagera för att förhindra oförrätter? Vill vi att de unga ska utveckla samhället så att dess lagar, institutioner och ekonomiska verksamhetsprinciper garanterar solidaritet, jämlikhet och gemensamt ansvar? Solidaritet innebär medvetenhet om att jag kan vara lycklig endast om du är lycklig. Naturligtvis vill vi bygga en bättre värld, ett rättvisare samhällssystem och på så vis garantera alla en möjlighet att uppleva lycka. Vi behöver en skola som i praktiken hjälper barn att växa i kärlek. En skola som fungerar som en katalysator, med syftet att medverka till att förändra samhället, och särskilt principerna för den ekonomiska verksamheten. 227 Sättfilen Känslornas copy.indd

226 Ciloni Zang, som är lärare i en indianby i södra Brasilien, beskriver hur man som lärare där måste anpassa sig till elevernas kultur. Barnet förstår inte alls varför man måste bli uppflyttad till nästa årskurs. De är bara enormt intresserade av att ta reda på hur verkligheten fungerar. De vill hela tiden få mera kunskap. Om man irriterat tillrättavisar dem blir de häpna och säger: Du är arg, jag vill inte ha dig här. De ser det som självklart att de ska vara med och fatta beslut som gäller dem själva. Syftet med det här kapitlet är att beskriva hur skolan och lärarna kan agera, både för att utveckla elevernas solidaritet och jämlikhet och för att främja inlärningsmotivation och arbetsglädje. Modellen är tvådelad: 228 Stärk medvetenheten om elevens mänskliga rikedomar. Ta fram elevens sunda väsen genom att hjälpa henne acceptera medvetenheten om sina hämningar. Lär ut hur man kan utvecklas i mänskliga relationer och samarbete. Låt elevernas självkännedom och människokännedom växa. Se till att jämlikhet är grunden för det gemensamma ansvaret, så att alla medverkar direkt när man fattar beslut om viktiga gemensamma frågor. Alla är tillsammans ansvariga för arbetsron och för planeringen och genomförandet av verksamheten. Målet är att de unga efter avslutad skola ska se en direkt medverkan som en självklarhet och kräva rätt till en sådan både i arbetsliv och i politik. Fostran får inte vara att forma barnet efter det ekonomiska livets och maktsystemets behov. Syftet med fostran är betydligt större: att inspirera barnen till att växa till mänskliga, etiska och kärleksfulla människor. Meningen med fostran är att hjälpa barnet att få kontakt med livets skönhet. I det vanliga livet har vi fastnat i en mördande, ständig tidsbrist, krav på snabba lösningar, ytliga människorelationer, prestationskrav och ständig konkurrens. Det ekonomiska livets inhu- Sättfilen Känslornas copy.indd

227 mana värderingar har starkt inflytande. Elever och lärare känner sig frustrerade och mår dåligt. Vi talar ofta om hur viktigt det är att sätta gränser och säga nej. Man borde aldrig säga nej till en människa, men det är viktigt att hindra och förebygga destruktiv verksamhet. Man får aldrig förtrycka ett barn (eller en vuxen) men man ska hjälpa det att öppna sig för det mänskliga. Var intresserad av barnets eller den unga människans känslor, tala och fråga alltid respektfullt om dem. De är en central faktor i hennes existens. När du beaktar och accepterar dem känner hon att hon finns till, att hon är sedd och älskad. Att acceptera känslor innebär naturligtvis inte att man inte ska få hindra en aggressivt handlande människa från att göra illa. En kamratlig och inspirerande atmosfär i skolan är alla lärares och elevers dröm. Det är också vad man eftersträvar på alla arbetsplatser. En rad skolmänniskor från Finland, Brasilien och Sverige har varit med och utvecklat idéerna i det här kapitlet. Sedan år 2005 har Escola Nova Sociedade i Rio Grande do Sul verkat som pilotskola. Efteråt har hundratals lärare gått metodutbildningen och praktiserat den i sina skolor, var och en på sitt sätt. Avsikten var att utveckla en metod som kan tillämpas på klasseller årskursnivå eller i hela skolan, och som kan tas i bruk stegvis. Den får lärare, annan personal och elever att delta i beslutsfattandet i skolan, vilket ger en känsla av verkligt ansvar och främjar initiativkraft. Verksamheten i skolan känns meningsfull. Människokännedom hjälper till att möta och respektera andras och egna känslor, reaktioner och handlingar. Skolan är barnens arbetsplats. I själva verket borde varje arbetsplats vara en inspirerande källa för glädje och samhörighet, en gemenskap för att utveckla de mänskliga rikedomarna hos var och en. I det här kapitlet koncentrerar vi oss på skolgemenskapen, men principerna är användbara i vilken annan arbetsgemenskap som helst. 229 Sättfilen Känslornas copy.indd

228 4.1.2 Lärare känn dig själv I skolan upplever man mycket frustration och stress. Det går åt mycket tid och energi till att upprätthålla arbetsro och ordning. Det är inte lätt att möta elevernas missnöje och ilska, att hindra destruktiva handlingar och ge eleverna respons när de beter sig likgiltigt, arrogant och aggressivt. Ibland upplever man en klar brist på struktur och samarbetsvilja i skolan, och skolans psykosociala atmosfär kan vara mycket instabil. Som människor är lärare naturligtvis olika och de har sökt sig till yrket av mångahanda skäl. En pensionerad lektor i historia, en levande legend i sin hemstad, berättade om sitt sätt att arbeta: 230 Jag gjorde från början klart hur man beter sig i min klass, mössan och jackan hängs upp, bort med tuggummin och mobiler, flickorna först in i klassen, inga svordomar Jag hade fördelen att undervisa gymnasieelever, och redan innan de kom till min klass visste de hur jag arbetade. I början var jag stram, inget onödigt smilande. När eleverna började lära sig och vänja sig vid mina regler började jag släppa efter. Min strävan var att agera med respekt för rättvisa och jämlikhet. Jag tyckte om mitt arbete och älskade mina elever. Finns det någonting auktoritärt i det här? Det verkar inte så när man tänker på hur mycket eleverna tyckte om henne. Liksom vi vuxna gillar också unga människor vanligen en klar social struktur. KRAVET PÅ SNABBA LÖSNINGAR ÄR EN FÄLLA Oro, likgiltighet eller aggressivitet hos eleven vittnar om hennes känsloaktivitet. Att bemöta känslor utan kritik och krav, alltså med respekt, är av största vikt för att läraren ska få kontakt med eleven och på det sättet kunna locka fram hennes mänskliga rikedomar. När du fokuserar på elevens färdigheter, fokuserar du på dina egna färdigheter. En elev som agerar destruktivt är besvärlig för sig själv och för andra. Det handlar om mänskliga svårigheter. Om man kräver snabba lösningar, blir problemen kroniska. Stanna upp, ta dig Sättfilen Känslornas copy.indd

229 tid så att du får kontakt med dig själv. Undvik att skuldbelägga eller klandra dig själv för din svårighet att hantera utmaningar. Undvik att skapa förväntningar och att ta åt dig krav, de betyder censur som leder till känslor av frustration, hopplöshet och oförmåga. Undertryck inte din förmåga. Stanna upp, försök inte lösa problemen utan lär dig först leva med dem så att du kan förhålla dig öppen och kärleksfull just mot dina allra svåraste elever. FRUSTRATION ÄR EN NYTTIG LARMSIGNAL Känner du dig frustrerad? Stanna upp och känn din besvikelse, din eventuella bitterhet och ditt skuldbeläggande. Du har större förväntningar på din förmåga och dina möjligheter än vad som är realistiskt. Du vill kanske inte bli medveten om vilken stor utmaning din klass är. Det kan hända att du via dina elever blir medveten om något viktigt. Ser du en negativ attityd och arrogans i dig själv genom dem? Dömer du dem eller fokuserar du på störande element hos dem? Du stannar kanske inte upp och ser den verkliga människan i dem, kanske har du inte kontakt med din egen inre rikedom? När du ser på klassen med missnöje kan du vara säker på att det smittar av sig på eleverna. Det första du ska göra är att acceptera och respektera symtomen. De är nyttiga och sunda larmsignaler! Lyssna på larmsignalen, oavsett om det handlar om trötthet, huvudvärk, ångest, spändhet, magsymtom eller eksem. Stanna upp och koncentrera dig på att låta symtomen finnas och att medvetet känna dem. I lärarrummet talar man ibland illa om elever och tävlar nästan om vem som har det besvärligaste fallet. Ofta är eleven redan hemma stämplad som problembarn, och inte så sällan förstärks den stämpeln i skolan. Skolans uppgift är att eliminera stämplarna och ur barnet locka fram dess verkliga mänskliga väsen. När lärare utbildas i människokännedom och gemensamt ansvar händer det att man stöter på motstånd. Någon säger kanske att en lärare inte är någon terapeut. Det stämmer, lärare har inte mycket utbildning i att möta människor, och ändå består deras arbete i högsta grad av fostran, vid sidan av uppgiften att för- 231 Sättfilen Känslornas copy.indd

230 medla kunskap. Jag anser att en lärare ändå är en sorts fostrande terapeut, oavsett om hon vill det eller inte. På samma sätt är varje mor eller far en terapeut för sina barn oftast med den egna erfarenheten som enda utbildning. ILSKNA FÖRÄLDRAR Ibland agerar föräldrarna till något barn mycket aggressivt, kräver det omöjliga, klagar på läraren och skolan och hotar med att lämna in ett formellt klagomål. Trots försök får man ingen samtalskontakt med dem. Nedan följer ett kort sammandrag av hur du kanske kan göra om du råkar i en sådan situation. Möt föräldrarna med respekt och förhåll dig öppen för och intresserad av deras känslor. Om du inte har förväntningar eller kritiska synpunkter på ilskan får aggressiviteten inte psykisk makt över dig. Lyssna alltså och var närvarande. Du kan upprepa det de säger, så att de hör sina egna ord genom dig. På det sättet hör de på sätt och vis sig själva och märker att du verkligen lyssnar och registrerar. Du behöver inte alls vara överens med deras sätt att se. Du kan fråga: Hur känns det för er?, eller: Upplever ni att ni blivit missförstådda? Om det är möjligt, be dem beskriva sin känsla. När en människa känner att man accepterar och respekterar hennes känslor, är det lättare för henne att respektera sig själv, och därmed också andra. Gå inte i försvarsposition. Motparten upplever det som ett angrepp och det stärker uppfattningen att du har någonting att försvara. Beskriv situationen öppet, som om den var ett normalt fenomen. För fram den information du har om saken, men gör det inte på ett försvarande eller kritiskt sätt. Du kan föra en enkel dagbok över viktiga händelser och fundera på saken tillsammans med dina arbetskamrater. Sköt om dig så att du inte skuldbelägger dig själv eller kräver det omöjliga. Respektera dig själv för att också andra ska göra det. 232 Sättfilen Känslornas copy.indd

231 4.1.3 Vad motiverar en människa? Motivation är en sorts psykisk energi, som en inre låga som får en människa att handla och anstränga sig. Motivation betyder helt enkelt att vilja. När man får göra det man själv vill känner man inget motstånd. När man vill motivera en människa försöker man därför påverka hennes vilja. Att motivera kan vara ett slags hjärntvätt. I ett litet barn ser man den starka viljan det har att lära sig, att vara verksamt, att iaktta och upptäcka vad verkligheten är och hur den fungerar. Ett barn är naturligt frigjort, glatt, rakt och tillitsfullt. Barnet leker, det vill säga gör sitt arbete, utvecklas och njuter av livet. Den bästa atmosfären för tillväxt och utveckling, för barn liksom för vuxna, är öppenhet och delaktighet i en gemenskap där man får vara med och välja och besluta. Barnet känner att man respekterar det och dess känslor. Barnets mänskliga rikedomar uppskattas och det får aktiv hjälp att bli medvetet om dem. Det känner att man inte blir bestraffad för misstag, sådana får hända. Om eleverna i en klass vill koncentrera sig på sin inlärning eller på någon gemensam verksamhet är det klart att arbetsron uppstår av sig själv. Om klassen inte är motiverad försvinner arbetsron. Motivationen eller viljan är ett mysterium, för den inbegriper frihet och ansvar. Människan vill inte enbart det goda, eller närmare bestämt, människan vill det goda men på grund av hämningar (till exempel negativ känslovana, censur, avund ) kan sådant som är ont kännas bra och det goda kännas ont. En lärare visar uppskattning och intresse för sina elever när hon diskuterar med dem om deras drömmar, om naturen, samhället och om hur de vill utveckla och använda sin förmåga. Tillsammans med de äldre eleverna kan du till exempel fundera på följande frågor: Viljan och känslorna: Vilken är din största framtidsdröm? Vad känner du just nu? Är det viktigt för dig att bli accepterad av andra? Vill du känna att du är bättre än de andra? 233 Sättfilen Känslornas copy.indd

232 234 Funderar du mera på hur du ska undvika att bli olycklig än på hur du ska nå lycka? Självkännedom och självsäkerhet: Vilka värden är viktiga för dig? Känner du dig beroende av andra? Om ja, på vilket sätt? Känner du dig upprorisk? Om ja, på vilket sätt? Hur tänker du förverkliga ditt uppror? Vilka psykiska faktorer hos dig påminner om dem som finns hos din pappa och mamma? Har du tillägnat dig några av vårt samhälles värderingar? Ge exempel. Döden och livets mening: Vad betyder det att vara lycklig? Vill du delta i viktiga beslut som gäller dig? Om ja, ge exempel på viktiga saker som du skulle vilja vara med och besluta om. Tänker du på döden? Om ja, hur känns det att tänka på den? Vilken är livets yttersta mening för dig? Tycker du att den vardagliga verksamheten, som exempelvis de vuxnas arbete, borde ha anknytning till livets mening? Motivera ditt svar. Diskutera saken. Kärlek och sexualitet: Vad betyder ordet kärlek för dig? På vilket sätt hänger kärlek och sexualitet ihop? På vilket sätt kan kärlek och sexualitet betyda olika saker? Vilka aspekter på parrelationer och sexualitet önskar du få mera information och diskussion om? Skolans uppgift att motivera eleverna är mycket motsägelsefull. Lärarna vill att eleverna ska vara snälla, koncentrera sig på sina uppgifter och följa med i undervisningen. I det föregående reflekterade vi över skolans syfte, som innehåller en osynlig strävan att anpassa ungdomarna till att tävla som lönearbetare på arbetsmarknaden. Det är förståeligt och aktningsvärt att en ung människa inte vill någonting sådant. Hon kanske inte reflekterar Sättfilen Känslornas copy.indd

233 över det på det intellektuella planet, men på känsloplanet är hon medveten om att hon håller på att bli motad in i en tunnel. Ju öppnare läraren talar om detta, desto lättare är det för eleverna att acceptera medvetenheten om finansvärldens och näringslivets strukturer och på lång sikt försöka förändra dem. Läraren är som en gruppledare. Ledaren överför sin känsla till de andra, det kan vara rädsla för att göra fel, krav på att klara sig, missnöje eller glädje, nyfikenhet, entusiasm, respekt och kärlek. Motivationen dödas om eleven blir efter och börjar känna att hon inte kan. Hon börjar sky ämnet och kanske börjar hon hata läraren. I sin bok Matematik som språk (2000) beskriver Marit Johnsen Höines samarbetet mellan läraren och eleven: Att känna och visa respekt för elevens kunnande är en bra utgångspunkt för samarbete. Under en period brukade min dotter klaga energiskt över fysikläraren när hon kom hem från skolan. Hon sa att hon inte förstod ett skvatt av fysiken. Det var inte likt henne. Lat som jag var uppmanade jag henne att söka upp en privatlärare. När det inte såg ut att bli någonting av den saken föreslog jag att vi skulle sätta oss ner och ta fram fysikboken. Det gick hon med på. Vi gick igenom boken och jag lokaliserade det område som hon kunde. Därifrån började vi småningom gå vidare. Jag vill minnas att vi höll på så här under ungefär fyra kvällar. Förvånansvärt snabbt förändrades allt, hon kom från skolan och berättade hur mycket hon älskade fysikläraren och själva fysiken. Jag kunde inte tro mina öron. Förändring sker förstås inte alltid så här lätt, men det här exemplet underströk för mig vikten av att hitta det man känner att man kan, för att därifrån gå vidare med lagom långa steg. Ett av de kanske allra effektivaste sätten att trycka ner eleverna och motivationen är att vara kritisk och missnöjd. Att undvika fel blir huvudsaken med undervisningen. På så vis tar det negativa över makten, och det gör inlärningen verkligt svår. För att människan ska vara intresserad av verkligheten, av kun- 235 Sättfilen Känslornas copy.indd

234 skaper och färdigheter, så att hon med entusiasm och öppenhet undersöker allt hon ser, måste hon känna kärlek och tacksamhet mot livet. För den som ända från barnsben fått mycket kärlek är det antagligen lättare att känna och handla så. Har det däremot rått brist på kärlek är det ännu större anledning att erbjuda kärlek i skolan och i arbetslivet. Det som lättast väcker och inspirerar motivationen är en öppen människo- och självkännedom, kombinerad med en situation där det råder jämlikhet och samhörighet. Alla vet av erfarenhet att man lär sig grundligare när man älskar ämnet. Lärarens vision kan vara att väcka en anda av solidaritet i klassen, så att de som kan mera hjälper dem som har det svårt. (Mera om motivation i kapitlet 2.3 Handledning genom positiv motivation) Hur bemöter man en problemelev? Det är inte lätt att vid sidan av arbetet handskas med elever (eller arbetskamrater, patienter, kunder, arbetsledare och familjemedlemmar) som agerar på ett besvärligt och destruktivt sätt. Likgiltighet, negativ inställning, provokationer, kränkningar, mobbning, ständigt pockande på uppmärksamhet och aggressivitet är svåra utmaningar. Det behövs öppenhet, kärlek och ihärdighet. Diagnoser, som ordet problemelev i rubriken, är stämplande. De legitimerar den beskrivna identiteten och bestyrker invaliditeten, oavsett om det handlar om adhd, depression eller koncentrationssvårigheter. Risken med en diagnos är att den tenderar att underblåsa sig själv. Den förändrar omgivningens förhållningssätt och ställer hinder i vägen för utvecklingsmöjligheterna. När ett barn beter sig destruktivt lägger föräldrarna skulden på sig själva och skäms. När barnet får en diagnos upplever de kanske att problemet är av medicinsk art och inte beror på dem som föräldrar. Det kan göra att de känner mindre skuld, vilket naturligtvis är bra, för den del av skulden som uppstår ur skuldbeläggande. Också kärleksfulla föräldrar kan ha barn som beter sig aggressivt. Varje människa har frihet, och därför är varenda en av oss ett mysterium. Jag var på en utbildningsresa i södra Brasilien, i utkanten av mil- 236 Sättfilen Känslornas copy.indd

235 jonstaden Porto Alegre. Jag kom fram till skolan på morgonen. I lärarrummet träffade jag rektorn, vicerektorn och en specialpedagog och vi skulle tillsammans planera dagens program. Dörren stod öppen mot korridoren där barnen sprang, glatt ropande. En liten pojke på omkring åtta år stannade vid dörren. Han såg intensivt på oss ett tag, sedan sprang han till mig, tog mig om midjan och kramade mig hårt. Jag blev en smula förvånad och vårt samtal avstannade. Jag kände att det var bäst att låta pojken vara där så länge han ville. Efter en stund släppte han taget, stod och såg på mig länge och sprang sedan sin väg. Jag kände ömhet och tacksamhet, och tänkte att det var då ett vänligt barn som tog emot en främling så varmt. Under dagens lopp mötte jag pojken i korridoren några gånger och vi stannade. Jag sa någonting vänligt till honom, men han sa just ingenting. På eftermiddagen gick barnen hem och vi råkade mötas igen. Han kramade mig och jag sa att jag skulle sakna honom. Jag fortsatte utbildningen med lärarna. Som avslutning på dagen talade vi om hur vi hade framskridit med inkörningen av metoden. Till sist frågade jag vem pojken var. En av lärarna fnös: Den ja, det är Lucas, han är ett verkligt monster. Hans klasslärare försökte göra allt för att bli av med honom. En manlig lärare fortsatte: Han är alldeles omöjlig, han attackerar vem som helst, hur många de än är. Han provocerar alla och är extremt aggressiv. I går måste jag rent fysiskt hindra klassen från att lyncha honom. Jag lyssnade med intresse och frågade hur pojken har det hemma. En av lärarna svarade: Han bor i utkanten av staden, i ett ruckel utan bekvämligheter. Behoven uträttar man utomhus och någon hygien existerar inte. Mat har de om det råkar finnas någon. Mamman är hora och tar emot kunderna hemma. Ingen vet någonting om pappan. Jag kände sorg och indignation och sa: Behöver den här pojken disciplin och gränser eller kärlek? Lärarna svarade: Kärlek! Visst förstår vi det alla, men ofta är det bara så att det inte finns tid för kärlek. Bristen på kärlek botas med disciplin. På svåra problem vill man ha omedelbara lösningar, och problemen bara växer. 237 Sättfilen Känslornas copy.indd

236 Jag frågade ytterligare: Skulle det inte vara viktigt att ur den här pojken locka fram hans riktiga väsen, hans mänsklighet, i stället för att koncentrera sig på hans aggressivitet? Jag fick naturligtvis ett jakande svar. I kvällningen lämnade jag skolan och reste vidare. Jag hade tårar i ögonen och kände stor tacksamhet och djup glädje över att jag hade fått kontakt med den här lilla människan. Jag kände att det var värt att komma hit. Samtidigt kände jag stark indignation och ett stort behov av att göra någonting. DISKUTERA BEGREPPET MÄNNISKA MED ELEVERNA Börja med att kort presentera conscientiametodens människosyn och grundtankar (kapitel 1). Diskutera dem med eleverna. De fungerar som en referensram att använda när man reflekterar över människan och samarbetet. Under diskussionen ska du undvika att försöka svara på deras frågor. Försök hellre att reagera på frågor med nya frågor. Ta hjälp av sokratisk dialog där din uppgift är att få fram kunskap och förmåga ur deltagarnas inre. Använd frågorna i slutet av kapitel 1.1 Människobilden och listan med frågor i föregående avsnitt Vad motiverar en människa? Berätta att din avsikt är att möta klassen och varje elevs känslor med respekt, oavsett om det är glädje, entusiasm, missnöje, sorg eller vrede. Du vill ha kontakt med dem för att du ska kunna ha kontakt med dig själv. Du eftersträvar inte kontroll utan kontakt. Du kommer att möta konflikter och bråk utan att försöka döma någon eller söka syndabockar. I stället vill du diskutera med parterna var för sig, lyssna på dem och tillsammans fundera på hur de handlar mot sig själva. Du säger att du litar på att de, vi alla, är utrustade med alla mänskliga rikedomar och att din uppgift är att vara med och locka fram och utveckla dem. Be klassen att med bilder, text eller drama beskriva mänskliga rikedomar och hämningar och människans inre dynamik. Bekräfta ditt långsiktiga mål att få till stånd en jämlik och solidarisk atmosfär i klassgemenskapen. Du vill medvetet undvika jämförelse och inbördes konkurrens. Berätta att betyg som du 238 Sättfilen Känslornas copy.indd

237 faktiskt ger, ger du bara för att lagar eller regler tvingar dig. TILLÄMPA BEKRÄFTANDE SAMTAL Vi tar som exempel ett fall där en elev inte koncentrerar sig på undervisningen och stör de andra. Hennes oro hindrar henne från att gå framåt i skolarbetet och hon blir efter de andra. Hon känner sig sämre än de och flyr medvetenheten om det genom att uppträda störande och aggressivt. Tillämpa bekräftande samtal (kapitel 2.2): 1. Är du själv orolig, frustrerad eller arg ska du stanna upp och känna efter din känsla. Det är ett symtom, en larmsignal. Dina känslor är din inre aktivitet. Fundera på vad det kan vara som orsakar ditt symtom, alltså kanske dina egna orealistiska förväntningar eller din benägenhet att döma. Kanske är du besviken för att hon återigen har lämnat läxan ogjord och stör din undervisning, fast du mycket väl kommer ihåg att hennes sätt är sådant. Kan du identifiera dig med den här eleven? Hon kanske koncentrerar sig på att agera negativt just då du själv håller ett särskilt öga på negativt beteende i klassen. 2. Beakta elevens emotionella tillstånd eller eventuella symtom av det. Om hon är ångestfylld, arg eller trött, försök fråga och tala om symtomet på ett accepterande sätt. Mellan fyra ögon kan du säga: Jag tror att du känner frustration. Stämmer det? Om hon inte har accepterat larmsignalen är det för tidigt att behandla orsaken till symtomet. Det som ligger bakom symtomet kommer säkert fram så småningom. Undvik systematiskt att fråga varför. 3. Bekräfta elevens medvetenhet om de mänskliga rikedomarna hos henne. Gå i förväg igenom listan i bilaga 2 och välj ut de rikedomar som du tycker passar. Beskriv elevens gåvor, hennes förmåga och det goda hon gör. Den rikedom som hon använder minst behöver få komma fram. Om hon till exempel har svårt att koncentrera sig, ska du säga att du ser koncentrationsförmåga hos henne och tala 239 Sättfilen Känslornas copy.indd

238 240 om det utan att ställa villkor. Gör det i olika situationer så att hon verkligen tror att du framför allt ser sådant som är det sunda hos henne. Försök plocka fram människan ur problembeteendet. Tala kort och rakt. Överväg om det finns skäl att gå över till punkt 4. Oftast finns det inte det. 4. Beskriv hur hon gör när hon avvisar sina mänskliga rikedomar. Eventuellt passar den här tanken i sammanhanget: Du har koncentrationsförmåga, men ibland känns det som om du koncentrerade dig på många saker samtidigt. Till en elev som förringar allt kan du säga: Du har stor kunskap och förmåga men du underskattar dem, ibland rentav så att du förminskar deras värde. Kanske du nekar dig rätten att vara medveten om dem och använda dem. Eller: Du kräver det perfekta av dig själv. Det hindrar kontakten med din kunskap och din förmåga. Att du uttrycker dina tankar på ett ovanligt sätt kan väcka elevens intresse för ditt budskap. Ett annat exempel: En elev (eller arbetskamrat) är ofta trött och passiv. När man försöker locka med henne i verksamheten svarar hon att ingenting kunde intressera henne mindre. Börja till exempel med den krävande attityden. 1. Ta först reda på vad du känner. Var medveten om din känsloaktivitet om du känner obefogat missnöje eller irritation. Acceptera känslorna för att kunna möta dem öppet och med intresse. Du vill inte med vett och vilja vara irriterad. Gör dig av med dina negativa känslor. Då märker du att du vill hjälpa eleven i stället för att förändra henne. 2. Eleven nästan ligger på pulpeten och ser likgiltig ut. Var närvarande. Tala om hennes trötthet. Hon svarar kanske att det är väl klart när allt är så tråkigt. Var intresserad av hennes symtom och be henne beskriva hur tröttheten känns. Upprepa en del av det hon säger, så att hon känner att du verkligen har lyssnat med en accepterande inställ- Sättfilen Känslornas copy.indd

239 ning. Respektera också att hon kanske inte vill berätta om sina symtom. 3. Bekräfta medvetenheten om de mänskliga rikedomarna i henne. Berätta någonting om hennes mänskliga rikedomar och talanger som du känner är sanna. Du har kanske i förväg tänkt ut vad du ska säga. Ta upp saken igen om en vecka och upprepa de tre första stegen i den här processen efter behov. När du känner att hon litar på att du framför allt ser sådant som är gott hos henne kan du, om nödvändigt, gå vidare. 4. Beskriv för henne hur hon hindrar sina färdigheter att komma till uttryck. Jag har observerat dina talanger. Samtidigt känns det som om du krävde så mycket av dig själv att du blir trött på dina krav och din självkritik. Din krävande attityd skapar ett motstånd i dig. Du kritiserar dig själv för att du inte gör det ena eller det andra. Den här negativa aktiviteten känns verkligen tråkig och tröttsam.. En elev uppträder arrogant och aggressivt, som om hon befann sig ovanför alla regler och goda seder. Hon lyder inte, hon röker trots förbud, hon använder fula och föraktfulla ord om andra, svär och reagerar hotfullt. Du kan till exempel säga: Det verkar som att du har en tendens att förakta dina förmågor. En tredje elev är mycket tystlåten och inbunden och har inga vänner. Hon klär sig i svart, verkar deprimerad, skär sig och äter ohälsosamt. Hon verkar mycket negativ och har självmordstankar. Börja med att möta hennes känslor. Planera eller grip ett tillfälle att för en stund koncentrera dig enbart på henne. Tala och fråga om hennes känslor. Förutsätt inte att hon berättar om dem. Var närvarande utan kritik och förväntningar. När hon börjar lita på att du accepterar henne, kommer hon möjligen att öppna sig. Uppehåll dig tillräckligt länge vid medvetenheten om känslorna, så att hon känner att du accepterar henne sådan som hon är med sina känslor. Bekräfta sedan medvetenheten om de mänskliga rikedomarna i henne. 241 Sättfilen Känslornas copy.indd

240 AGGRESSIVT BETEENDE När du ska hindra en elev från att agera negativt eller destruktivt, hindra honom då från att göra det dåliga men respektera honom som människa. När man ska förhindra aggressivt beteende är det bäst att göra det solidariskt, se kapitel Hur skapar man arbetsro? Om det är fråga om mobbning, se kapitel 4.2 Hur hanterar man mobbning? Hur hanterar man en orolig klass? Jag var med vid utgivningen av läraren Maarit Korhonens bok Koulun vika? (Skolans fel?) (Into, 2012). Där sa hon att 70 procent av en lektion går till annat än undervisning. Jag minns hur en fabrikschef på 1970-talet sa att över hälften av tiden går till personalproblem och mindre än hälften till utvecklande och styrning av produktionen. Skolor och fabriker har samma problem, och de är nästan lika stora. Vad ska man göra när det råder kaos i klassen, när eleverna för oväsen, har roligt tillsammans eller grälar, och när ingen lägger märke till läraren som kommer in i klassrummet? Det är en svår fråga, för vi vill vanligen ha en lösning som fungerar omedelbart. Med följande synsätt kan man försöka hantera en sådan situation. RESPEKT Gå respektfullt omkring i klassen, säg ingenting. Iaktta och observera elevernas agerande, så att de börjar lägga märke till det. Så småningom börjar kanske din respekt för dem smitta av sig på dem. Då börjar de kanske respektera sig själva, och därmed också dig. Använd så mycket tid som situationen kräver, det kan ta tio minuter. Gå inte med i någon maktkamp, för det är just vad de mest högljudda eleverna vill. INTRESSE När du kommer in i klassen har du förberett en intressant och överraskande fråga som du ställer till en elev i första bänken, precis som om det inte fanns några andra i rummet. Ge ingen uppmärksamhet alls åt de andra. Inled en diskussion med eleven. När 242 Sättfilen Känslornas copy.indd

241 grannarna märker att ni för ett intressant samtal vill de kanske också delta. På så vis växer diskussionsgruppen och till slut är kanske nästan alla med. Låt det inte uppstå någon konfliktsituation. Bered dig på att använda tillräckligt med tid och fundera i förväg ut frågan som du inleder med. MÅL Fråga klassen i början av terminen vem som vill ha godkända resultat för att flyttas upp till nästa årskurs. Fråga sedan vem som inte vill bli uppflyttad. Visa samma respekt för alla som svarar. Kritisera eller nedvärdera inte dem som inte vill gå vidare. För att få veta vilket viljeläge som råder i klassen behöver du öppet veta vilka mål eleverna har i fråga om skolan. Vid behov kan du också fråga vilka som inte vill ha arbetsro och vilka som vill det. Dela in klassen i tre grupper: 1. De som vill ha arbetsro 2. De som inte vill ha arbetsro 3. De som inte har någon åsikt Placera grupp 1 nära dig mitt i klassrummet och strö ut de andra på sidorna. Ge både uppmärksamhet och makt till grupp 1, så att den upplever sig stå i centrum för ditt intresse. Gruppens agerande kan locka elever från utkanten med i undervisningen. DEMOKRATI Skapa en demokratisk anda och verksamhetskultur i klassen. Styr situationen så att du mer och mer frågar efter elevernas åsikter och förslag. Lär dem att direkt demokrati är att majoriteten har makten, i motsats till situationen vid minoritetsdiktatur. Man planerar tillsammans olika sätt att reagera och handla efter när någon bryter mot de överenskomna reglerna. Läs nästa kapitel Hur skapar man arbetsro? Samhörighetskänsla och arbetsmotivation hos skolans personal och elever främjas genom demokratisk delaktighet i beslutsfat- 243 Sättfilen Känslornas copy.indd

242 tandet. När det gäller viktiga ärenden som skolan har självbestämmanderätt om, ska alla informeras och debattera, så att alla sedan kan rösta efter sin åsikt. På så sätt skapar man en känsla av verklig jämlikhet och gemensamt ansvar. Direkt demokrati utesluter inte representativ demokrati, men begränsar på ett avgörande sätt dess betydelse. Man väljer representanter både för att förverkliga de stora besluten och för att fatta beslut om små ting. Genom att pröva sig fram hittar man balansen mellan direkt och representativ demokrati. Att introducera direkt demokrati och integrera den med den representativa demokratin får ta sin tid. Det är en dynamisk och oändlig, stegvis process, där man ständigt behöver skapa nya rutiner för att inte systemet ska stelna. Processen är alltid mycket lärorik för alla och behövs för att sedan bli en modell för den samhälliga förändringen. Största delen av skolans mål och verksamhetsprinciper dikteras i alla länder av undervisningsministeriet och av landets lagar. Vissa frågor kan, trots allt, hänvisas till demokratiskt beslutsfattande. I det följande beskrivs en modell för långt driven demokrati. I vilken mån en lärare eller skolan kan tillämpa den i sina rutiner beror på motivation och möjligheter. En demokratisering är en investering som gör att samarbete, arbetsro och motivation förbättras rätt snabbt, vilket på kort tid uppväger den tid som användes i början. Direkt demokrati kan tekniskt genomföras i form av en direkt folkomröstning, där alla röstar direkt på ett beslutsförslag. I dag går det lätt att genomföra en sådan med hjälp av informationsteknik. En specifik demokratimodell har utvecklats och tillämpats under 15 år i den brasilianska rörelsen för jordlösa lantarbetares internatskola Instituto de Educação Josué de Castro. Den är inspirerad av Anton Makarenkos och Moisey Pistraks (rysk pedagog, ) tankar och erfarenheter. I den röstar man inte nödvändigtvis direkt men man tillämpar demokratin genom så kallade basteam, där alla deltar och där diskussioner och beslutsfattande påbörjas. 244 Sättfilen Känslornas copy.indd

243 I skolans organisationsschema är demokratins minsta enhet ett basteam. Det finns två slag av dem: elevteam och personalteam. Teamen består av omkring tio personer. Om det till exempel finns 24 elever i klassen bildar man tre elevteam. Enligt samma principer indelas personalen i team. Ärenden som man ska besluta om behandlas först av teamen. Varje team utarbetar ett eget beslutsförslag, som via teamens två representanter förs upp till gruppnivån. En klass med tre team är en grupp. Utgående från teamens förslag utarbetar och fattar grupperna gruppbeslut. De förs över till den demokratiska ledningsgruppen som analyserar förslagen och utformar ett förslag till beslut. Skolans beslutsgrupp följer upp förslagen och gör behövliga korrigeringar. Därifrån går beslutet till den verkställande ledningsgruppen för verkställande. Teamen kan exempelvis träffas en gång i veckan, grupperna ett par gånger i månaden, den demokratiska ledningsgruppen en gång i veckan. Mellan skolans beslutsgrupp och den demokratiska ledningsgruppen finns en generalförsamling, som också kan användas som forum för beslutsfattande. Den samlas stadgeenligt fyra gånger om året, i början och i slutet av terminen, och då det finns behov av att tillsammans behandla något viktigt beslut. FRÅGOR SOM SKA AVGÖRAS DEMOKRATISKT I början definierar skolans beslutsgrupp vilka ärenden som ska tas in i det demokratiska beslutfattandet. I takt med att deltagarnas medvetenhet utvecklas och demokratin stabiliseras, överlåter skolans beslutsgrupp alltmer av beslutsfattandet till den demokratiska processen. Nedan följer en förteckning över några vanliga frågor som man kanske kan besluta demokratiskt om. 245 Sättfilen Känslornas copy.indd

244 246 Klassnivån och personalgrupperna Praktiska ärenden: sittordning, reglemente, klassens interna regler, principerna för hur nya elever tas emot, samarbetet med de andra grupperna, arbetsutrymmenas inredning, gemensam städning, ärenden som ansluter till elevvården, gruppens penningtillgångar för gemensamma aktiviteter, jämlikhets- och människorättsärenden. Pedagogiska ärenden: kursplanering, planering av innehåll, teman för projekt, samarbete mellan ämnena, grupparbete, rapportmetoder, stödundervisning, läxstöd, utvärderingsmetoder, provens placering i kalendern, studiebesök, inbjudningar. Årskursnivån Praktiska ärenden: gemensamma regler, temadagar, fester, utvecklingssamtal, friluftsdagar. Pedagogiska ärenden: verksamhetsplan, teman, användning av erhållna medel, läromedel, hur arbetsutrymmet är organiserat, tekniska hjälpmedel, fortbildning, studiedagar, talangutveckling, kvalitetsbedömning av arbetsmiljön, utvärderingsmetoder. Skolnivån Praktiska ärenden: utarbetande av budget, verksamhetsplaner, marknadsföring, personalfrågor, kontakter med närsamhället, nämnder och politiker, ordningsregler, bemötande av gäster och föräldrar, skolmiljön. Pedagogiska ärenden: läroplan, skolans utvecklingsplan, strategier och planer för förebyggande av mobbning och krishjälp. SKOLKONTRAKT Skolans eller klassgemenskapens verksamhetsprinciper, artighetsregler, mål och verksamhetsplan utarbetas i samarbete, vilket gör att man på bästa möjliga sätt engagerar sig i dem. Escola Nova Sociedade skapade ett skolkontrakt, som varje medlem av perso- Sättfilen Känslornas copy.indd

245 nalen och varje elev undertecknar. Det innehåller artighetsregler och påföljder: Skolkontrakt 1. Respektera andra och därmed också dig själv. 2. Det är förbjudet att svära och använda nedsättande termer. 3. Kom i tid till lektionen. 4. Håll dig inom skolans område under skoltid. 5. Meddela i förväg om frånvaro. 6. Ta med dig nödvändigt material till skolan: böcker, häften, pennor etc. 7. Gör dina läxor. 8. Håll din omgivning snygg och i ordning. 9. Mobiltelefoner och liknande hålls avstängda. 10. Kontakta personalen om du märker att någonting är trasigt. Vissa saker lyder under landets lagar, som till exempel att 1. Alla former av fysisk misshandel är förbjuden. 2. Det är förbjudet att ta andras saker utan lov. 3. Det är förbjudet att ta med sig alkohol, droger eller vapen till skolan. 4. Det är förbjudet att skada skolans egendom. När någon bryter mot reglerna bestäms påföljderna utifrån tanken att de inte ska vara bestraffande utan ge övning i att handla på ett positivt sätt och öka självkännedomen: Reparera om möjligt det du tagit sönder eller ersätt det på annat sätt. Ha ett utvecklingssamtal med en lärare eller någon annan av skolans personal. Öva dig i positiva handlingar, till exempel: Hjälp en annan elev i något ämne där du har bättre kunskaper. 247 Sättfilen Känslornas copy.indd

246 Delta i en annan elevs stödundervisning och sätt dig in i situationen. Berätta avslutningsvis hur du tycker att eleven på ett bättre sätt skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen och hur läraren skulle kunna undervisa bättre (att fungera som konsult för stödundervisningen). Hjälp skolans personal med städning, arrangemang och andra praktiska uppgifter. Planera och genomför en omorganisering och försköning av klassrummet eller något annat utrymme. Gör en social insats, hjälp till exempel en åldring, en sjuk människa eller ett barn i närsamhället enligt en uppgjord plan. När en elev handlar kriminellt eller på annat sätt mycket destruktivt, följer man undervisningsministeriets anvisningar och landets lag. Datum och underskrift Gemenskapen kan också komma överens om gemensam belöning. När en grupp har skött sig enligt målsättningarna kan den välja en belöning; att ordna en glad och intressant utflykt, ett idrottsevenemang eller en fest, se och diskutera en film som man tillsammans valt ut, eller lyssna på och diskutera musik som man tillsammans valt. Demokrati garanterar att majoriteten har makten, vilket fungerar som en viktig positiv kraft för arbetsro och samarbete. I klassrummet får eleverna så småningom ta ansvaret för arbetsron. Två elever åt gången ansvarar för att demokratin upprätthålls och reagerar om någon till exempel beter sig störande i klassen. Vid behov ber de majoriteten reagera och visa sin vilja att återställa arbetsron. Lärarens uppgift är att undervisa och väcka intresse. En klass- eller arbetsgemenskap kan använda metoden handledning genom positiv motivation (kapitel 2.3) för att utveckla deltagarnas handlingssätt i svåra situationer. 248 Sättfilen Känslornas copy.indd

247 EN FORTGÅENDE INVESTERING Åtgärderna för att demokratisera gemenskapen och främja människokännedom är en investering i ökad mänsklighet. Det är inte något man åstadkommer enkelt och snabbt, för samtidigt måste man lägga om sina invanda känslo- och tankebanor och förändra principerna för sitt handlande. Ska man ta conscientiametoden i bruk behövs ett beslut, därefter tid och övning. Erfarenheten visar ändå att resultaten inte låter vänta på sig: ett klart bättre arbetsklimat, större motivation och ett utvecklat gemensamt ansvar. Det går mycket mindre energi åt till att upprätthålla ordningen. Resultatet är stärkt samhörighet och större arbetsglädje Lärarens verktygslåda Att ta conscientiametoden i bruk innebär att lära sig och träna nya saker. Därför är det nödvändigt att förändringen sker steg för steg och att man väljer de av metodens verktyg som känns mest intressanta. Metoden kan beskrivas som en verktygslåda, där följande hjälpmedel finns: En människosyn och grundtankar om människan De mänskliga rikedomarna och hämningarna Respekt för känslor Självkännedom genom identifikation Bekräftande samtal och utvecklingssamtal Jämlikhet och gemensamt ansvar direkt demokrati Handledning genom positiv motivation Läraren kan förslagsvis själv välja vilken del av metoden hon vill börja använda. Men grundtankarna om människan är själva utgångspunkten och ska därför tas upp i början. Erfarenheten har visat, att ju mer den medvetenhet som väcks av grundtankarna förstärks hos personalen och eleverna, desto mindre behöver man av andra metoder. Det finns skäl att ta med grundtankarna i skolans årsplan och låta dem ingå i undervisning och i gemensamma aktiviteter, så att de på så sätt ständigt väcker medvetenhet. 249 Sättfilen Känslornas copy.indd

248 4.2 ATT HANTERA MOBBNING Hur förebygger och hindrar man mobbning? VARFÖR MOBBAR MAN? Mobbning är att upprepade gånger försöka såra, åsidosätta eller skada en annan människa, psykiskt eller fysiskt. Mobbning beror bland annat på samhälleliga värderingar och på individens hämningar. Samhälleliga värderingar är troligen den största faktorn. Vi lever i ett system som bygger på konkurrens, egocentricitet och likgiltighet för mänskligt lidande. De här negativa värderingarna inverkar starkt på barns och vuxnas utveckling, från en generation till en annan. I den riktningen styr oss också underhållningen (tv-serier, filmer, spel ) som gör förnedring och våld till tidsfördriv och på så sätt underblåser den sortens värderingar och vanor. Vårt sätt att organisera arbetet genom relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är alienerande och orättvist. Stormakter fortsätter att anfalla länder, där de har sina ekonomiska och politiska intressen, med lögnaktiga bortförklaringar. Kolonialismen fortsätter genom transnationella företag. Alla dessa orättvisor och kränkande handlingar påverkar värderingar och människors känsloliv i stort. Censurattityden kommer fram när mobbaren identifierar sig med sitt objekt. Hon är medveten om osäkerheten hos den andra och identifierar sig med henne (psykisk spegling). Hon avskyr medvetenheten om sin osäkerhet och reagerar aggressivt på den som väcker den. 250 Sättfilen Känslornas copy.indd

249 Pojkar emellan är det vanligt att kalla varandra bög, vilket vittnar om ett stort intresse just för homosexualitet (det man känner och tänker på talar man om). Identifikation kan också ske genom någon omvänd faktor. Om någon koncentrerar sig på att studera och arbeta kan det väcka en annan medvetenhet om hur hon själv hindrar sig från att använda sin förmåga och sina möjligheter. Hon reagerar med att attackera den flitiga. Behovet av att bli sedd innebär att mobbaren desperat söker bekräftelse på sin existens genom att attackera andra för att få allas uppmärksamhet. Det beror på hennes psykiska problem. Hon lider av behovet att få bekräftelse på sin existens och försöker skaffa sig den genom våld och med hjälp av sin sociala ställning. I grund och botten är det ett behov av kärlek. Hon har ett stort behov av status och maktkänsla för att kunna känna att hon finns till. Det hon verkligen känner är meningslöshet, osäkerhet och bitterhet. Det är bara kärlek som botar brist på kärlek. (kapitel 1.5 Personlighetens utveckling). Avund, som tar sig uttryck i elakhet. Avund betyder missunnsamhet. När en människa är medveten om något gott och vackert, glädje och möjligheter, reagerar hon med att vilja hindra detta. När hon vill hindra en annan människas utveckling och glädje förhåller hon sig negativ till sina egna möjligheter. Pojkar (flickor) som inte står ut med medvetenheten om flickors (pojkars) skönhet ger dem nedsättande tillmälen. Man avundas också dem som på något sätt avviker från massan, man blir medveten om sin osäkerhet och därför sårar man dem. Mobbarens stödtrupper, medlöparna, har liknande problem som mobbaren, eller så är de med för att de är rädda att annars själva bli utsatta för mobbning. Passiv medverkan är att delta. Den ger makt åt en annan människas destruktivitet. På grund av avund eller identifikation kan också en lärare (eller en mor, far, bror, chef ) handla på ett nedsättande och avvisande sätt mot en elev (eller ett barn, syskon, en underställd ). En ung människas glädje, spontanitet, skönhet och livlighet väcker avund hos vuxna. Den ungas förälder irriterar sig på allt möj- 251 Sättfilen Känslornas copy.indd

250 ligt och reagerar med orättvisa disciplinära åtgärder. Det kan också hända att en chef eller lärare blir medveten om sin egen auktoritära inställning genom en underställd eller en elev, och försöker förtrycka sin medvetenhet om sig själv genom att förtrycka denne. Det här är särskilt besvärligt för den som blir mobbad, eftersom chefen eller läraren har formell makt över henne. Därför är det viktigt att gemenskapen agerar solidariskt för att hindra mobbning och därmed kan reflektera över faktorer som ligger bakom mobbningen. Det är inte alltid lätt att upptäcka mobbning eftersom det ofta är ett noga dolt fenomen. Aggressionen är kanske diffus och svår att påvisa men inte mindre plågsam för det. Det händer också att en person känner sig som föremål för systematisk illvilja, trots att någon sådan egentligen inte existerar. En chef kan vara nervös och därför oförmögen att framföra den kritik som hon hela tiden går och tänker på. Hon undviker kontakt med den underställda och hennes oförmögenhet gör att hon beter sig avvisande. Den underställda upplever kanske det här som ringaktning och systematisk pådrivning. Till och med vänner emellan är det rätt vanligt att såras av den andras ord, fast de inte är avsedda att vara nedvärderande. Det här fenomenet kallas projicering; de egna negativa syftena och känslovanorna flyttas över till och upplevs hos den andra. Mobbning kan förebyggas och hindras på två sätt: 252 Gemenskapen organiseras så att destruktivt agerande förhindras genom gemensamt ansvar Genom ökad människo- och självkännedom HUR HINDRAR MAN MOBBNING MED HJÄLP AV GEMEN- SAMT ANSVAR? I skolan är det omöjligt för skolledningen eller personalen att se och vakta allt som händer, på samma sätt som polisen inte har resurser att ingripa på allt möjligt olagligt i samhället. De flesta människor tar avstånd från mobbning och är redo att göra någonting för att förhindra förekomst av mobbning. Sättfilen Känslornas copy.indd

251 Majoriteten vill ha rättvisa och jämlikhet, både i den sociala strukturen och i behandlingen av enskilda handlingar. En social struktur som främjar ömsesidig solidaritet och gemensamt ansvar, är grundstenen för att förebygga och förhindra destruktiva handlingar. Detta förutsätter jämlikhet och i så fall direkt demokrati, som beskrivs ovan i kapitel Hur skapar man arbetsro? När en elev under en rast försöker slå en annan, ropar den första som ser detta på hjälp, får med sig andra och tillsammans hindrar de misshandeln. Om någon uppträder störande i klassen tar någon av eleverna initiativet och ber om arbetsro. Om det inte blir lugnt uppmanar hon dem som vill ha arbetsro att till exempel resa sig. I en gemenskap där man tillämpar direkt demokrati, känner man starkt att det inte är enbart lärarens (chefens, polisens ) ansvar att hindra och ta itu med mobbning eller vilken annan destruktiv verksamhet som helst. Det är allas ansvar att göra det. I själva verket styrs vi hela tiden i den motsatta riktningen. Polisen uppmanar allmänheten att inte reagera för att inte utsätta sig för risker. När du ser aggressivitet, sköt först och främst dig själv. Den här egocentriska filosofin hör till den ekonomiska strukturens värderingar. Överallt finns det nu privata vakter, som tidigare inte fanns alls. Säkerheten är en stor vinstdrivande verksamhet, då ska inte vanliga människor störa detta med sin indignation, sitt initiativ och agerande. När jag för första gången skulle undervisa en grupp på 60 ungdomar i en skola där man hade introducerat direkt demokrati, märkte jag till min förvåning att jag inte alls behövde bekymra mig om arbetsron. När någon eller några i klassen störde koncentrationen på ett tydligt sätt, lyfte den elev som var dagens koordinator handen. Om det inte hjälpte steg han upp och bad om ro för koncentration. Om inte heller det var tillräckligt bad han alla som ville koncentrera sig att resa sig. Om någon hade särskilt stora svårigheter att behärska sig tog man upp det på elevteamets möte. Om inte heller det hjälpte gick ärendet till elevvårdsgruppen. 253 Sättfilen Känslornas copy.indd

252 HUR FÖREBYGGER MAN MOBBNING MED HJÄLP AV MÄNNISKOKÄNNEDOM? Människo- och självkännedom är väsentliga element då det gäller att förebygga mobbning. Inom gemenskapen väcks diskussioner om människan och hennes relationer med andra, enligt människosynen i del 1. Detta förebygger den vanliga tendensen att först och främst döma och straffa. Det onda botar inte ett annat ont, det leder vanligen bara till att problemet döljs, att det får olika andra uttryck och blir kroniskt. Mänsklighetens historia är ett rent bevis på att förtryck inte hjälper. Beteendet är alltid en följd av den inre verksamheten. Den som är glad uppträder glatt. Ilska tar sig uttryck i ett auktoritärt och nedsättande handlingssätt. Känsloaktiviteten styr våra tankar och handlingar. När vi sårar en annan människa är det ett tecken på rädsla, vrede eller avund. Med en negativ känsloaktivitet gör människan sig själv illa och mår därför dåligt. En som gör gott mot andra känner kärlek, är öppen för goda energier och handlar gott mot sig själv. Mobbaren skadar alltså främst sig själv i sitt inre. Därför angriper hon också andra. Förståelsen om människan förändrar helt och hållet det vanliga synsättet att bemöta den som handlar destruktivt. Man respekterar medvetet hennes känslor, förstärker medvetenheten om de mänskliga rikedomarna i henne och belyser möjligen hur hon själv attackerar sig själv. Detta görs enligt bekräftande samtal (kapitel 2.2). När gemenskapen någorlunda förstår och inser att det du ser hos den andra finns hos dig själv på något sätt, sker en stor förändring. Man börjar bättre förstå sin egen osäkerhet, rädsla, irritation och ilska. Man dömer inte så lätt men reagerar med nyfikenhet. Å ena sidan kan min aggressivitet väcka medvetenhet om din självdestruktivitet. Den medvetenheten vill du inte ha, du reagerar vanligen med att vilja förtrycka den och därmed dig själv. Å andra sidan kan din självdestruktivitet som visar sig som dolda, skuldbeläggande och förringande känslor och tankar, väcka medvetenhet om min aggressivitet och mina förnekande inre 254 Sättfilen Känslornas copy.indd

253 handlingar. Då är du min spegel som jag vill förtrycka, slå sönder. Denna typ av konflikt försvinner nu med förståelsen av inre spegling. När man inser att det du gör med andra det gör du med dig själv i ditt inre, förändras inställningen fullkomligt. Man ser förövaren som det största offret. Genom att du själv så småningom förstår detta slutar du att attackera dig själv och andra. Om man tillämpar gemensamt ansvar behöver inte offret försvara sig alls. Om Ville exempelvis vill såra Lena och jag märker det, då reagerar jag med att säga: Ville, det verkar som om du undervärderar din förmåga. I närheten har Pekka också observerat detta och säger någonting i samma stil: Jag tycker också att det verkar som att du kränker dig själv. Kanske ytterligare en tredje person reagerar på samma sätt. Den som blivit utsatt för kränkningen behöver själv inte reagera, kamraterna gör det i hennes ställe. När man väcker och håller människokännedomens grundtankar vid liv, minskar lusten att störa, håna och mobba snabbt. Alla lär sig att förhålla sig mer balanserat till de destruktiva handlingarna. De får då inte psykisk makt över människor. Blir du sexuellt trakasserad på arbetsplatsen utan att någon ser det, kan du exempelvis ta upp saken under veckomötet, men utan att peka ut någon. Du har kanske inga bevis och kan därför inte nämna någon vid namn. Men genom att tala öppet om saken visar du att du inte har behov att dölja saken och att du inte står i förbund med mobbaren. Om man frågar dig vem det är, svarar du att du inte kan säga det då du saknar bevis, och ord i så fall skulle stå mot ord. Du vill inte ha rättegång och straff. Eftersom saken blev känd litar du på att den väcker behövlig medvetenhet också hos den misstänkta förövaren. Det är antagligen bästa sättet att få dina arbetskamraters stöd. STARKT FOKUS PÅ MOBBNING BLIR EN BJÖRNTJÄNST Ständigt talas och skrivs det om mobbningen på arbetsplatserna, i skolorna och mobbaren njuter av att vara medelpunkt, att ha makt. 255 Sättfilen Känslornas copy.indd

254 Svenska Dagbladet skriver ( ) att mobbningen i skolorna har ökat med 104 procent under åren , trots alla antimobbningsprogram och så kallad nolltolerans. På sin webbsajt öppnade Skolverket en möjlighet att ange mobbare. En del av tillväxten kan antagligen förklaras med att tröskeln för att ange någon har blivit lägre och att allt fler handlingar tolkas som mobbning. Har mobbningen faktiskt också ökat? Mycket möjligt eftersom samhällsklimatet har blivit hårdare och mera hänsynslöst. När man behandlar mobbning på ett strängt fördömande sätt växer bara problemet. Stränghet provocerar stränghet, och aggressivitet är alltid stränghet. Det leder till en negativ spiral. Mobbaren blir provocerad när man talar fördömande om mobbning. Dessutom är nolltolerans ett helt orealistiskt mål, som gör att man förlorar direkt i trovärdighet. När det gäller förbud är konsekvensen ofta den motsatta, en förbjuden frukt smakar extra bra. OFFERATTITYD ÖKAR MOBBNINGEN Det är vanligen inte så lätt att handskas med den mobbades sätt att bemöta den illvilja hon utsatts för. Själv känner hon ofta stark skam och skuld. När hon skuldbelägger mobbaren agerar hon skuldbeläggande i sina känslor, vilket betyder att hon själv känner skuld. Det gör att hon ofta upplever att hon får skulden medan mobbaren blir försvarad. För att öppet kunna reflektera över skuld och skam utan (själv-) kritik är det nödvändigt att bli medveten om dessa företeelser. En del av skuldkänslan är oftast sund, men största delen beror på att man dömer sig själv och således handlar orättvist. Vi underblåser alltså lätt den mobbades offermentalitet i vårt försök att skydda henne (och oss själva) från känslor av skuld och skam. På så vis döljer vi medvetenheten om den mobbades eventuella sätt att agera destruktivt mot sig själv. Detta självförnekande får mera tyngd om den mobbade inte vill bli medveten om illviljan hos människor (mobbaren, sig själv ), utan reagerar med censur, som är det vanliga hos oss. Det gör att elakheten aktiveras i känslor och tankar och att den mobbade kanske ständigt känner 256 Sättfilen Känslornas copy.indd

255 sig mobbad. Till och med det att en arbetskamrat inte hälsar god morgon kan upplevas som en kränkning. En tidningsrubrik (Dagens Nyheter, ) hette Först kränkt vinner. Den som först hinner beskylla en annan för mobbning, vinner enligt artikeln rättegången, oavsett om rättegången förs av en förskolechef, en lärare, en arbetsgivare eller en domare. Det här betyder att jag måste skynda mig att beskylla dig för mobbning innan du hinner beskylla mig. I annat fall hamnar jag i underläge när ärendet avancerar inom rättsprocessens olika steg. Det brådskar med att beskylla en annan människa för att jag blev kränkt. Artikelns författare Maciej Zaremba dryftar ett fall där en lärare vid en lärarhögskola gav en elev rådet: fortsätt att arbeta med språket. Den uppmaningen tolkades av eleven som kränkande och hon gjorde en formell angivelse. Ärendet avancerade till ombudsmannen. Försöker du kränka mig är det ditt fel. Men att du blir dömd för att jag blev kränkt stärker uppfattningen om att du ansvarar för och har makt över min känsloaktivitet. Jag ser mig själv som ett offer för mina känslor och därmed ditt offer. Det är klart att det här ger näring åt mobbningen och vidgar juristernas arbetsfält. Så får man den allmänna paranoian och tendensen att projicera att tillta. Längtan efter att få rättvisa till stånd kan bli en tvångstanke. En person har blivit illa behandlad och söker tvångsmässigt rättvisa. För henne är allt annat av sekundär betydelse och rättvisan blir en självmatande spiral. Det är ett symtom på att hon har identifierat sig starkt just med mobbaren. I den här situationen får hon en mycket viktig medvetenhet om sig själv, men reagerar starkt för att avvisa den. Hon fördömer mobbaren starkt. Rädslan att bli medveten om sig själv är enorm. Därför är det nödvändigt att bevisa sin egen oskuld genom att till varje pris visa att en annan person är skyldig. 257 Sättfilen Känslornas copy.indd

256 4.2.2 Hur bemöter man mobbaren och den mobbade? MOBBAREN FÖRNEDRAR SIG SJÄLV OCH BEHÖVER HJÄLP Ingen kan känna verklig lycka av att göra illa. En människa kan känna en pervers njutning av en annans lidande, men det har ingenting med lycka att göra. Den som slår är vanligen den fysiskt starkare. Att attackera en som är svagare kräver inget mod. En aggression är i själva verket ett symtom på osäkerhet och svaghet. Mobbaren försöker uppträda starkt och självsäkert och få medlöpare på sin sida. Jag gick i samskolan i Lahtis och var minst i klassen. En av mina klasskamrater var stor och stark, och han och hans kamrater brukade mobba mig och andra med förnedrande kommentarer och fysiskt hot. Jag försökte att i möjligaste mån undvika dem. Ingen försvarade någonsin mig. En gång gjorde vi ett studiebesök i ett mejeri i staden. Där klämde hela klassen in sig i en stor varuhiss. Vi tryckte på knappen för att komma uppåt men hissen föll i stället en halv våning nedåt och stannade där. Mobbaren stod i mitt blickfält och jag såg hur hans ansikte stelnade av skräck. Jag förundrade mig och tänkte: pojkstackare som spelar hårding. Efter det hade han ingen psykisk makt över mig. Han slutade mobba mig. En mobbare behöver hjälp av sin grupp för att bli medveten om hur hon framför allt kränker sig själv. Om du har en viktig relation till henne, om du exempelvis är anhörig till henne, chef, lärare, arbetskamrat eller vän, tillämpa då metoden med bekräftande samtal (kapitel 2.2). Gör dig först medveten om dina egna känslor, så att du kan möta henne utan att döma och med respekt för henne som människa. Möt hennes känslor öppet och så grundligt som möjligt. Beskriv hennes mänskliga rikedomar. Beskriv vid behov hur hon förnedrar sig själv. 258 Sättfilen Känslornas copy.indd

257 HUR STÖTTAR MAN DEN MOBBADE? Utgångspunkten är att hela gemenskapen stöttar den mobbade. Gruppen hindrar aggressionen och visar den mobbade solidaritet. Om mobbarens stödgrupp är stor blir grupptrycket mot den mobbade också stort. Det minskar ytterligare den mobbades förmåga att hålla sig balanserad i situationen. Människan reagerar i allmänhet med ont på ont, med att bli sårad, hata, hämnas och fördöma. Därför är det viktigt att gemenskapen genast agerar för den mobbade. Den som är föremål för mobbningen är kanske sluten, tystlåten och osäker eller har möjligen någon speciell egenskap (till exempel avvikande etniskt ursprung, fysisk skada, fetma eller stamning). Hon kan också vara ovanligt kreativ, aktiv och initiativrik, vilket gör att hon provocerar attityden av avund hos andra. En människa som ofta blir mobbad lägger sig till med en viss roll. Om du har en offerattityd är det särskilt svårt att möta aggression. Offerattityden gör att du lamslår dig själv och känner hopplöshet. Du sluter dig, det vill säga begränsar din iakttagelseförmåga och ditt omdöme, din kreativitet och ditt mod. Du upplever att du inte har något alternativ eller någon utväg (kapitel Är du ett offer för dina känslor?). Din attityd lockar andra att mobba dig. Även om det är så, är det aldrig ditt fel att du blir mobbad. Ingen har minsta rätt att mobba någon. Dina möjligheter, det vill säga din frihet, kan begränsas av hur du bemöter en annan människas illvilja (kapitel Hur undviker man att bli sårad?). Om du ofta har negativa känslor och tankar om din förmåga och dina möjligheter, eller om du ofta är missnöjd med ditt utseende eller med dig själv över huvud taget, då drar du till dig andras nedlåtande inställning. På så sätt kan det uppstå ett plågsamt förbund mellan dig och mobbaren. Du har mycket svårt att tala om mobbningen, eftersom du är rädd att medvetenheten om din egen negativa inställning till dig själv ska avslöjas (för dig själv). Om du med detta skulle provocera mobbning, rättfärdigar det ändå inte på något sätt mobbningen. 259 Sättfilen Känslornas copy.indd

258 Den starka offerattityd, som hos en mobbad kan uppstå ur negativa erfarenheter, är alltid förknippad med ett starkt skuldbeläggande av den andra parten. När den mobbade lägger skulden på mobbaren försöker hon förtrycka medvetenheten om sin egen skuldkänsla. Mobbaren och den mobbade har ett gemensamt drag stora svårigheter att se sig själva, sitt eget inre. För att slippa känslan av att vara sämre kränker en människa en annan allt djupare, vilket leder till en spiral. För att bryta den spiralen måste man först gå med på att acceptera medvetenheten om sina känslor, till exempel sin osäkerhet, sin rädsla, sitt hat och sin skam, (se kapitel Var medveten om dina känslor). Nästa steg är att acceptera medvetenhet om hur man själv fungerar inom sig själv, och att minnas att allt jag ser i en annan människa i någon form och i någon mån också finns i mig. Om en mobbad person har mycket svårt att tala om sitt problem behöver hon hjälp. Den som handlar elakt och sårar andra har fullt ansvar för sina handlingar. Ingen behöver beskylla sig själv eller skämmas för att bli mobbad. Ingen borde ge makt åt mobbarens dumma ord som är avsedda att såra. Då en mobbad person skapar mycket hotbilder om mobbningen är det som om hon levde i dem. Människan upplever det hon fantiserar. På det sättet kan den mobbade orsaka sig själv mycket onödigt lidande, vilket kan leda till att hon utvecklar en vana och ett beroende av rädsla och kränkthet. Här följer ett sammandrag av stegen i arbetet med att stötta en mobbad person: 260 Vikten av direkt demokrati i beslutsfattandet befästs för att skapa en anda av solidaritet och gemensamt ansvar. Man enas om gemensamma metoder för att hindra mobbning och tillsammans stötta den som blivit utsatt för mobbning. Man respekterar den mobbades känslor (rädsla, skam, skuld, förtvivlan, vrede och bitterhet). Avsikten är att hjälpa henne att bli medveten om sitt sätt att agera käns- Sättfilen Känslornas copy.indd

259 lomässigt. Skuldbelägger hon sig själv? Underskattar hon sig och ser negativt på sig själv som människa? Kräver hon det orimliga av sig själv och andra? Ger hon kanske makt åt en annans elakhet och står i förbund med mobbaren utan att märka det? Med hjälp av bekräftande samtal (kapitel 2.2) stärker man medvetenheten om de mänskliga rikedomarna i henne. Man går igenom de olika stegen så länge det behövs och finns möjlighet till det. Kraven på att förändras hindrar medvetenheten och gör det svårare att frigöra sig från den gamla rutinen Baktaleri Baktaleri, förtal, beror väsentligen på avund och missunnsamhet; man koncentrerar sig på det negativa i stället för att fokusera på mänskliga rikedomar och handlingsmöjligheter. Precis som om fel, brister och problem var det viktigaste och mest intressanta i livet. När man fäster sig vid en annans fel kommer de egna bristerna ofta i skuggan. På så vis är förtal samtidigt också censur. Upplever man skvaller som förbjudet ger man skvallret mera makt. Om man på din arbetsplats låter mycket tid gå till att förtala andra ska du fråga dina arbetskamrater om det är förbjudet att tala illa om andra. Det kan hända att du inte får något svar. Då kan du säga: Det är naturligtvis inte förbjudet. Vi kan göra detta klart och skriva på anslagstavlan att här är det inte förbjudet att baktala. Kanske ska vi också skriva att skvaller ändå inte är att rekommendera. På det sättet förlorar skvallret smaken av förbjuden frukt. Vanan att tala illa om dem som inte är närvarande kan bli en kultur i gemenskapen. Den är inte lätt att handskas med och avveckla. Den ångest, rädsla och frustration medlemmarna känner, hindrar dem att ta upp saken. Låt oss tänka på en situation där du kommer in i ett rum och hör arbetskamraterna tala om Maja som inte är på plats. Du kan resolut börja tala om någonting annat, avsiktligt byta samtalsämne. Säg till exempel: Vilken vacker och klar dag det är. 261 Sättfilen Känslornas copy.indd

260 Ta upp någonting som är bra i största allmänhet. Redan det väcker kanske dina kamrater till insikt om att de handlar på ett förnekande sätt. Eller så konstaterar du: I går var jag inne hos Maja och följde med hur hon tog hand om en patient. Patienten var mycket nöjd med den hjälp hon fick. Du talar om det goda som Maja gör men försvarar henne inte på något sätt. En försvarsreaktion upplevs ofta som en bekräftelse på att anklagelserna är berättigade, och det gör att konflikten skärps i onödan. Du kan också vänta en stund och lyssna på det man pratar om. Sedan säger du: Nu har vi talat en halvtimme om Majas problem, så nu är det dags att fundera på hur vi kan hjälpa Maja med hennes svårigheter. Jag har papper och penna till hands och kan anteckna förslagen. Sannolikt ger sig de andra inte in i den diskussionen, men du väcker medvetenhet och öppnar kanaler för positiv energi. Kanske lyssnar du på hur de andra talar illa om Maja och säger sedan: Nu ska jag kila i väg så ni kan börja tala om mig. Detta kan låta lätt, men en vanlig människa är ändå ofta ängslig och osäker och tar sällan itu med en sådan uppgift. Försök inte vara stark och säker. Sokrates säger att den som försöker göra sig stark och säker i stället gör sig svag och osäker. Acceptera din osäkerhet och du kan bestämma att inte sätta i gång den här typen av reflektion inför gruppen. Människor är särskilt rädda att tappa ansiktet inför andra. Man förhåller sig vanligen kritisk och avvisande till allt som kan tolkas som kritik. Läget skärps i onödan. Fundera på situationen efteråt i lugn och ro. Kanske är det någon i gruppen som ofta startar förtalet. Hon fokuserar på människors problem och brister, inte för att hjälpa dem utan för att trycka ner dem. Samma sak gör hon mot sig själv i sitt inre. Hon tänker ont om andra vilket är en följd av att hon tänker illa om sig själv. Planera ett tillfälle då du kan säga till henne på tumanhand: Jag har observerat att du gör ett viktigt arbete och att du använder ditt omdöme, din kreativitet och initiativförmåga i det. Men ibland verkar det som om du undervärderar dina förmågor. Du 262 Sättfilen Känslornas copy.indd

261 söker fel och koncentrerar dig så intensivt på dem att det känns orättvist. Du behöver inte bekymra dig om huruvida hon accepterar detta eller inte. Du lämnar henne att fundera på saken för sig själv. Troligen reagerar hon på ett avvisande eller till och med hånande sätt. Om situationen är sådan att det baktalas om dig, och du kommer in i pausrummet där baktalarna är, kan du säga: Kan man tänka sig, jag har hört skvaller om att man säger det och det (beskriv vad det baktalas om dig) om mig. Allt ska man då höra. Men nu ska vi ha kaffe Du lämnar saken därhän, klandrar inte och kritiserar inte. Du för bara fram saken öppet, vilket visar att du inte ger den makt. Du har ingen anledning att försvara dig eller komma med förklaringar. Det är viktigt att ta itu med förtal, för det blir lätt en vana. Det slukar tid. Det försvårar samarbetet och försämrar arbetsmotivationen. Det får konflikterna och paranoian att växa. Alla mår illa av förtal Hur hindrar man destruktivt agerande? Destruktiv verksamhet hindrar man effektivast med hjälp av gemensamt ansvar. Läs kapitlen Hur skapar man arbetsro? Här följer ytterligare några allmänna reflektioner. Ta itu med saken i ett tidigt skede och gör det på ett tydligt sätt, innan det destruktiva agerandet har blivit en vana. I en akut situation ska man fokusera enbart på att hindra en människas aggressiva handlande, inte på hennes person. Om till exempel Kalle slår Pekka ska du ta Kalles hand och hindra honom att slå. Säg klart ifrån att det är förbjudet att slå. Undvik ett personligt förbud: du får inte slå, eller: slå inte. Ett opersonligt förbud känns mer rättvist. Klandra inte, koncentrera dig bara på att hindra slaget. Ta vid behov upp saken senare. Säg nej med positiv energi, med respekt. Du gör gott när du hindrar någon att göra ont. Det är att vara kärleksfull. I nödfall kan du medvetet använda din ilska som kraftmedel. Om motpartens hot känns farligt bör du handla extra respektfullt (balanserat) för att inte provocera henne. En aggressiv män- 263 Sättfilen Känslornas copy.indd

262 niska anser sig vara viktigast av alla, i psykos till och med viktigare än gud. Bemöt henne med respekt. En person som befinner sig i ett aggressionstillstånd har ett stort behov av att bli sedd. Därför är ett formellt, respektfullt förhållningssätt mycket befogat i en sådan situation. Det är klokt i fråga om vem som helst. Be gemenskapen om hjälp i tillräckligt god tid. Handla långsiktigt. Ändra ditt handlingssätt på ett kreativt sätt. Handla på ett sätt som avviker från det vanliga det kan provocera fram förändring i den andra. För vid behov någon form av dagbok. Beskriv vad som hände, vad hon sa, vad du svarade och hur du tycker att du borde ha svarat. Samla konkret information och fundera på saken tillsammans med de andra. Planera och skriv i förväg ner vad du tänker säga. På det sättet kan du formulera ditt budskap så att det blir tydligt och du undviker onödig provokation. I stället för att klaga och klandra ber du henne komma med idéer och förslag som kan hjälpa upp situationen. Agera i samarbetsanda, även om hon inte vill det. Om det är fråga om ett så kallat hopplöst fall är det kanske bäst att neutralisera hennes makt och göra den så liten som möjligt. Säg bara det nödvändigaste och gör det mycket formellt. Fundera på hur du skulle kunna hjälpa henne. 264 Jag var på ett utbildningsuppdrag i det ekologiska lantbrukets internatskola Instituto Educar. Jag fick veta att det i gruppen fanns en stor 17-årig pojke som uppträdde elakt och aggressivt mot de andra. Jag började undervisa och vid ett lämpligt tillfälle frågade jag eleverna: Är det ett tecken på mod att en som är större hotar någon som är mindre? De svarade: Nej. Jag frågade: Vad är det ett tecken på? Feghet, svaghet! Jag fortsatte: Är det ett tecken på mod om flera ger sig på en person? Nej, nej det är fegt! Jag lät gruppen fundera en stund på svaret. Jag upplevde att klassen tänkte på saken med en känsla av befrielse. Det blev rast och eleverna gick ut. Pojken i fråga kom Sättfilen Känslornas copy.indd

263 hotfullt fram till mig och bröstade sig provocerande. På ett respektfullt sätt sa jag någonting vardagligt och han gick ut. På eftermiddagen kom han igen till mig under en rast, nu med en helt annan attityd, med respekt. Han sa att han hade funderat mycket på det jag sagt. Han sa att han hade förstått budskapet och tänkte ändra sitt beteende. 265 Sättfilen Känslornas copy.indd

264 4.3 SAMARBETE OCH ARBETSGLÄDJE Hur skapas sammanhållning? Grunderna för motivation och arbetsro behandlades i kapitel 4.1 Arbetsro och motivation i skolan. Där låg fokus på skolvärlden, men principerna är desamma i vilken arbets- eller människogemenskap som helst. När en människa gör sitt arbete med glädje och intresse är hon spontant motiverad att använda sin förmåga och sina möjligheter. Det finns inget inre motstånd och missnöje som tär på energin. För att kunna känna lycka i sitt arbete måste den som utför det uppleva att det är betydelsefullt ur en mänsklig synvinkel. Arbetet måste ha ett livsbejakande syfte, vara meningsfullt så att det inspirerar till att utveckla och använda de mänskliga resurserna. Arbetsorganisationen måste vara rättvis, vara så jämlik som möjligt och göra arbetare delaktiga i beslutsfattandet. Människor vill påverka det de arbetar med och hur de gör det. Samarbete innebär att en grupp människor agerar för att nå överenskomna mål och försöker hjälpa varandra. Förutsättningarna för ett gott samarbete är: 266 Arbetsgemenskapen organiseras så att den främjar delaktighet, jämlikhet och samhörighet. Vid beslutsfattandet tillämpas så långt som möjligt principerna för direkt demokrati. Alla deltar med var sin röst då beslut i viktiga frågor fattas. Viktiga frågor är till exempel: gruppens interna verksamhetsprinciper, värderingar, den långsiktiga verksamhetsplanen, den strategiska planeringen, budget- Sättfilen Känslornas copy.indd

265 planeringen och valet av ansvarspersoner. Alla har lika stor makt, alltså frihet och ansvar. Det skapar en känsla av verkligt gemensamt ansvar. Man utvecklar och praktiserar medvetet en kultur som inbegriper bekräftande samtal (kapitel 2.2). Målet är att väcka och upprätthålla medvetenhet om de mänskliga rikedomarna i det dagliga umgänget. Problem ses som nyttiga symtom, det vill säga möjligheter att utveckla verksamheten. Man straffas inte för fel och misstag, i stället ses de som möjligheter att lära sig någonting. Gruppens medlemmar försöker utöka sin människo- och självkännedom, vilket innebär att alla är införstådda med grundtankarna om mänsklig utveckling och relationer (del 1, Vad är en människa?). Ifall det är fråga om ett företag som producerar ekonomiskt resultat, planerar man tillsammans kriterierna för hur en del av resultatet ska återinvesteras för att utveckla verksamheten, och hur en annan del ska delas mellan alla. Så åstadkommer man en känsla av ett genomskinligt beslutsfattande med största möjliga rättvisa. Var och en förstår att samarbetet börjar med mig själv. Jag, och bara jag, har ansvar för min samarbetsattityd. Jag är inte beroende av om de andra vill samarbeta med mig. De har sitt eget ansvar, det vill säga sin frihet att välja sin inställning. Om jag förväntar mig eller kräver en bra samarbetsattityd av dem, orsakar jag onödiga konflikter och problem. Ett gott samarbete bygger också på öppen kommunikation, som inte begränsas av rädsla för emotionella reaktioner. Om någon blir arg eller sårad, är det den personens rätt och sätt att fungera. Sådant händer, och det är viktigt att acceptera det. Vanligen kan man inte besluta demokratiskt om precis allt, för en del av målen, verksamhetsprinciperna och begränsningarna dikteras utanför organisationen. Om vissa saker kan man ändå 267 Sättfilen Känslornas copy.indd

266 alltid fatta demokratiska beslut. I takt med att den demokratiska organisationen stabiliserar sig, kan allt fler ärenden flyttas över till det gemensamma ansvarsområdet. Tolerans är en av samarbetets hörnstenar. På personnivå förekommer det och kommer alltid att förekomma konflikter. Människor har olika vanor, värderingar och rutiner, och alla har egna maktintressen, personliga problem och hämningar, som gör livet och relationerna krångliga och intressanta Medvetet ledarskap Människan har en medfödd vilja att förstå verkligheten, tillgodogöra sig kunskaper, skapa nya saker och fungera tillsammans med andra. Medvetet ledarskap är att motivera, leda, följa upp och hjälpa människor i en verksamhet som är meningsfull för alla. Det inbegriper målet att alla lär känna samhället, näringslivet och verksamhetsprinciperna som gäller i arbetsgemenskapen. Viktiga verktyg för ledaren är grundtankarna om människan (del 1) och att bekräfta de mänskliga rikedomarna hos sina underställda. Människan är inte rätt och slätt en rationell varelse som bara vill gott. Hon hyser avund (destruktivitet), neurotisk rädsla, hat och vanföreställningar om sig själv och andra. Ledaren måste dagligen möta och hantera människans ambivalens i sig själv och andra. Det problematiska agerandet och beteendet beror på människans negativa avsikter och problematiska känslo- och tankefunktioner. Att ta upp dem till behandling upplevs vanligen som ett hot och som att gå över till det personliga, men ändå är det just på dessa problem som en stor del av svårigheterna beror. Av människans beteende framgår hur hon använder sin vilja: 268 Vilja till samarbete destruktivitet Vilja att inspirera undertrycka sig själv och andra Kreativitet rigiditet Knitiativkraft passivitet Mod feghet Sättfilen Känslornas copy.indd

267 Etiskt sinne intrigerande Glädje missnöje Öppenhet slutenhet Ledarens arbetsredskap är bekräftande samtal (2.2), handledning (2.3), grupprocess (2.5) och en fortgående demokratisering (4.1.6). Man följer med lämpliga mellanrum upp hur arbetsgemenskapens psykosociala anda utvecklar sig, till exempel med hjälp av den följande tabellen Frågor om atmosfären i arbetsgemenskapen. FRÅGOR OM ATMOSFÄREN I ARBETSGEMENSKAPEN Ditt namn: Din arbetsuppgift: Datum: Kryssa i den ruta som bäst motsvarar din åsikt. Fråga Mycket (bra) Bra Dålig(t) Mycket dålig(t) Hur trivs du på din arbetsplats? Hurdan är din relation till din chef/lärare Hurdan är din relation till dina arbetskamrater? Är du motiverad att arbeta? Hurdant är samarbetsklimatet och disciplinen? Upplever du att det råder en rättvis anda på din arbetsplats? Är du nöjd med den uppmuntran du får? Är du nöjd med den kritik du får? Är du lycklig? Öppna frågor 269 Sättfilen Känslornas copy.indd

268 1. Skriv några ord som bäst beskriver dina känslor på arbetsplatsen. 2. Skriv om dina svårigheter och om det du kritiserar på din arbetsplats. 3. Hur ska en bra chef eller lärare vara? 4. Hur ska en bra arbetskamrat vara? 5. Vill du föreslå någonting? Utifrån de behov som framgår av uppföljningen, utarbetas en plan för hur verksamheten ska utvecklas. En demokratisk gemenskap är en naturlig, positiv kraft som verkar för motivation och samarbete Förändringsmotstånd För att arbetsplatsen ska utvecklas och anpassas till förändrade yttre omständigheter, tvingas man hela tiden göra förändringar i arbetet. Livet i sig är en ständig förändring, en metafysisk energi. En gemenskap som inte hela tiden förändras, stelnar och förfaller. Meningen med utveckling är att lösa problem, förbättra verksamhetens kvalitet och låta den växa, inspirera till kreativitet och motivera människor. Ifall avsikten med förändringen är att maximera vinsten utan tanke på människorna och naturen, är den oetisk och bör energiskt motarbetas. Ifall förändringen är meningsfull med tanke på helheten, är det första steget, då man stöter på förändringsmotstånd, att acceptera att det alltid kommer att finnas motstånd. Det kan man utgå ifrån när man reflekterar över och blir medveten om förändringsmotståndets psykosociala faktorer: 270 Sättfilen Känslornas copy.indd

269 Människor upplever gamla rutiner som trygga. De vill inte bli medvetna om sina möjligheter att utvecklas eller om behovet av nya kunskaper och färdigheter. Man väljer en skenbar bekvämlighet, en stagnation. När det görs förändringar i organisationen är man rädd att förlora sin maktställning och bli mindre betydelsefull. Varje förändring upplevs som ett hot. Allt som är nytt väcker insikt om den nuvarande situationen och ger därmed också tydlig inblick i vars och ens arbetsinsats. Det är vanligt att detta upplevs som ett hot. Man vill helt enkelt inte att läget ska bli bättre, vilket vanligen beror på en attityd av avund. Det betyder att man inte vill inse sina utvecklingsmöjligheter utan i stället klamrar sig fast vid eventuella svårigheter, förstorar problem och ger makt åt allt negativt. Har man en attityd av avund försöker man systematiskt sabotera möjligheterna till utveckling. Genom att motarbeta gemensamma mål får man lätt de andras uppmärksamhet och får vara medelpunkten under mötet. Det ger liksom en bekräftelse på att man finns till. Därför känns en negativ inställning och ständigt missnöje så lockande. Om chefen föreslår någonting, reagerar en del människor utan vidare med motstånd. Det är en vana de lagt sig till med redan som barn, i relation till sina föräldrar. De är människans första chefer. Sedan kommer läraren, chefen och eventuellt också en maka eller make. I relation till en chef fungerar människor ofta enligt den första modellen de lärt sig. Hur kan man då hantera förändringsmotstånd? Ett sätt är att låta arbetsgruppen förstå att förändringsmotstånd inte är förbjudet (om än inte att rekommendera). Det finns i någon mån i oss alla. Man får tala om det. Man gör det inte till föremål för kritik eller krav. 271 Sättfilen Känslornas copy.indd

270 Ett annat sätt är att inför förändringen samtala om hur man upplever situationen och vilka känsloreaktioner den väcker, till exempel ångest, rädsla, vrede, nyfikenhet eller entusiasm. Gruppen diskuterar vad var och en känner. Man blir medveten om känslorna, accepterar dem och behöver inte förändra dem. Eftersom det irrationella motståndet mot förändring i hög grad beror på människans hämningar (neurotiska attityder) är det viktigt att bli medveten om dem (kapitel 1.3 Mänskliga hämningar). Man kan tillämpa handledning (2.3) i arbetsgruppen. På individnivå använder chefen bekräftande samtal (2.2). Vid behov kan mötespraxis och andra kutymer formaliseras. Man slår fast hur långt ett inlägg under ett möte får vara. Man försöker undvika att slösa tid på att älta problem och därför planeras tiden under ett möte så att minst två tredjedelar av tiden används för att utarbeta förslag och verksamhetsplaner. Beslut fattas vid behov genom röstning, och majoritetens röst avgör. Missnöje är tillåtet men ges ingen makt Hur handskas man med konflikter? En konflikt uppstår då människor tänker på olika sätt om någonting eller när de har motstridiga syften. Ett exempel på en strukturell konflikt är arbetsgivarens strävan att betala lägsta möjliga lön och arbetstagarens mål att få en så hög lön som möjligt. En vanlig känslokonflikt uppstår då den ena parten i ett älskande par förväntar sig att bli lika älskad som hon själv tycker sig älska den andra. Är en konflikt ett hot eller en möjlighet för dig? Fundera på dina reaktioner i en konfliktsituation. Hur upplever du en konflikt? Känns den som en möjlighet att bekanta dig med motpartens synpunkter, att revidera dina kunskaper och lära känna en annan person bättre? Eller upplever du den som ett hot som väcker ångest och vrede, alltså en stressreaktion, som hindrar din observationsförmåga, ditt omdöme och din kreativitet? Auktoritära personer har ofta starka känsloreaktioner i samband med konflikter. Det är ett uttryck för perfektionism och storhetsvansinne. 272 Sättfilen Känslornas copy.indd

271 En konflikt är inte alls enbart skadlig. Den bryter rutinerna och utmanar en att anpassa sig till nya tankar och synsätt. Den sätter i gång energier som döljer sig i organisationen och bryter stagnation. Den avslöjar hemliga problem, hjälper en att göra observationer och stimulerar kreativiteten. Här följer en process för hur du kan möta och hantera en konflikt: 1. Var medveten om ditt känslotillstånd. Känner du rädsla, irritation eller vrede som är så stark att den kan vara till skada? Stanna upp och känn efter dina känslor och tänk på ditt ansvar för dina känslor (kapitel Frihet att tänka och känna begränsad frihet att handla). Genom att iaktta din flykt- eller kampattityd kan du minska din emotionella laddning och på så sätt få en verklighetskontakt som känns tryggare. 2. Var intresserad av motpartens känslor, försök acceptera dem och var tolerant när du talar om dem, så blir det också lättare för henne att acceptera medvetenheten om dem. Låt henne lätta sitt hjärta. (Se kapitel 3.2 Hur bemöter man känslor?). Låt henne föra fram sina synpunkter utan att avbryta henne. Lyssna koncentrerat. Undvik att råka i dispyt eller gräl. Fråga för att få veta mera. Tänk dig in i hennes situation. Försök hitta den mest problematiska punkten. Redogör tydligt för vad du har förstått av det hon sagt. 3. Undersök problemet på ett praktiskt sätt (fakta, exempel, den konkreta skada som konflikten ger upphov till ) och skilj människorna från konflikten. Gör en uppskattning av de praktiska följderna. Visa hur problemet inverkar på arbetet (kostnadseffekter, förseningar, kvalitetsproblem, försämrad arbetsatmosfär, lägre motivation, stress ). 4. Använd din humor om det känns klokt. Med humor kan man väcka kreativitet. Den lättar på spänning och stress, bidrar till en positiv utveckling och får också en människa som inte vill lyssna att lystra till. Respektfull humor kan lösa upp vrede. 273 Sättfilen Känslornas copy.indd

272 Styr förhandlingen genom att försöka hitta gemensamma fördelar och för fram dem. Utveckla alternativa förslag. Uppmuntra motparten att komma med förslag. Koncentrera dig på eventuell nytta och resultat, fundera inte på alternativens negativa sidor. Försök slå fast opartiska principer för att kunna bedöma nyttan med de olika alternativen. 6. Påminn om regler och metoder som kan minska konflikten. Analysera dem på opartiska bedömningsgrunder (tidigare liknande fall, vetenskaplig syn, kostnadsfaktorer, laglighet, ömsesidighet med mera). 7. Provocera vid behov en klar motsättning. Ifall det ovan beskrivna försöket inte ger resultat, kan det vara på sin plats att skärpa läget till en klar motsättning. Föreslå att motparten nu bör ta hjälp av en utomstående person i hanteringen av problemet. Ta upp ärendet i din gemenskap och be alla om råd om hur du ska gå till väga. Om det behövs, låt gruppen föreslå att uppdraget att hantera konflikten nu ges till en opartisk medlare. Jag har många gånger hanterat kriser i demokratiska organisationer där gruppen varit uppdelad i läger med stränga konfliktattityder. I ett sådant fall lider gruppen ofta av allmänt missnöje, misstänksamhet, svag motivation och klen tro på framtiden. Vanligen har vi då diskuterat människosynen (del 1 och kapitel 2.2) i en dag eller två, eftersom intresset också har väckts för självkännedom, som är en mycket effektiv behandling vid kriser. Ofta har det inte behövts andra åtgärder än att upprepa samma sak några månader senare. Men om inte detta hjälper tillräckligt, kan du fortsätta: Försök styra situationen så att parterna accepterar att det finns en konflikt. De får lära sig leva med problemet, avveckla kravet på att lösa konflikten. Ta först reda på alla parters synpunkter, var för sig under personliga samtal. Bekanta dig med åsikterna och obser- Sättfilen Känslornas copy.indd

273 vera känslotillstånden. Tala om dem på ett respektfullt sätt. Döm inte och ta inte någons parti. Försök få alla parter (var för sig) att gå till sitt inre för att bli medvetna om sina känslomässiga reaktioner och sitt eventuellt felaktiga resonemang. Om detta inte ger nödvändigt resultat, ta rollen som formell medlare eller be att man utser en sådan. Ordna ett formellt möte för parterna om du tror att det kan vara till nytta. Ställ upp mål för mötet och gör en handlingsplan. Exempelvis så här: Först presenterar alla sin version av saken; sedan berättar parterna vad de känner; därpå presenterar alla sina önskemål och till sist kommer parterna med förslag på hur läget kan förbättras eller hur man skulle kunna försöka lösa problemet. Man kan bestämma hur långa inläggen får vara. Det är inte nödvändigt med dialog, man låter i stället parterna framföra sin sak systematiskt. Beroende på situationen kan du försöka leda parterna till en kompromiss om praktiska angelägenheter och vilka regler som ska följas. Kritisera inte och ta inte parti, vare sig för eller emot någon. Sköt bara den formella sidan av mötet för att underlätta förhandlingen. Utvärdera resultaten och planera kommande åtgärder. Ibland är det nödvändigt att anlita en utomstående handledare, som kan bryta spänningen mellan parterna. Man kan också tillämpa metoden handledning genom positiv motivation (kapitel 2.3) för att utveckla gruppens samarbetsförmåga samt förebygga och behandla konflikter. Det finns konflikter som inte kan lösas. Då har man som mål att hjälpa parterna att utveckla en interaktion som är så lite skadlig som möjligt, lära sig acceptera konflikten och leva med den. Konflikter hjälper oss att utveckla tolerans, leva tillsammans med andra och att mogna som människor. En reflektion om maktförhållanden inom arbetskooperativ och andra demokratiska organisationer. 275 Sättfilen Känslornas copy.indd

274 4.3.5 Kooperativens utmaning förtryckare och förtryckta MEDLEMMARNA KÄNNER SIG INTE SOM ÄGARE I kooperativen hörs ofta en klagan: Medlemmarna känner sig inte som ägare! Det verkar som om få medlemmar känner sig som lagarbetare och kämpar för kollektivets utveckling, även om alla är likvärdiga ägare i arbetskooperativet. Samordnarna för kooperativen känner stor frustration över det här. Och det är anmärkningsvärt sällan som ett kooperativ växer i antal medlemmar efter bildandet, eller kopieras som modell för andra kollektiv. Det verkar som om arbetskooperativet inte är ett attraktivt alternativ som ersättning för den kapitalistiska företagsmodellen. Det finns något som gör att den kooperativa modellen inte fungerar som man hade kunnat förvänta sig. Att ha makt förutsätter rent allmänt rätten att kräva lydnad, vilket betyder underordning och förtryck. I den kapitalistiska ekonomin är maktens essens rätten att exploatera naturresurser och mänskligt arbete. Vi människor har lärt oss att detta är det normala i samhället. Våra föräldrar och skolorna är också produkter av samma system. De stora mediernas uppdrag är att hjärntvätta folket för makthavarnas räkning. Trots att kooperativen har en socialt och ekonomiskt rättvis struktur, fortsätter det mentala förtrycket i kapitalismens anda. Därför är det vanligt att en betydande del av kooperativens medlemmar känner sig utnyttjade och förtryckta av kooperativet, vilket leder till att de agerar med passivitet eller aktivt motstånd mot ledningen, det vill säga samordnarna. MAKTENS PSYKOLOGI FÖRTRYCKARE OCH FÖRTRYCKTA Förtryck leder till underkastelse. Det verkliga förtrycket är möjligt först när det når känslorna. Till exempel: för att jag ska kunna förtrycka dig måste jag ha makt att orsaka rädsla, skuld eller ilska hos dig. Din känslomässiga reaktion uppvisar känslan av underlägsenhet, du godkänner att bli förtryckt. Med andra ord: du förtrycker dig själv. Det är en förutsättning för att jag ska behålla makten över dig. 276 Sättfilen Känslornas copy.indd

275 Den förtryckta blir förtryckare, som Paulo Freire säger. En förtryckt pappa förtrycker sin egen son, och de som är svagare. Men när denna förtryckande far möter någon med en högre position känner han sig underlägsen, och han förtrycker sig själv. En del människor utvecklar en starkare form av självförtryck med mera konstanta känslor av otrygghet och rädsla. Låt oss kalla dem passiva. Andra reagerar snarare med indignation och en sund ilska gentemot förtryck och orättvisor. De kan upprätthålla ett beteende med visst mod och initiativ. Låt oss kalla dem aktiva. De aktiva blir ofta företagsledare eller aktivister i folkrörelser. I arbetskooperativ blir de samordnare. Men de aktiva är också förtryckta, och undertrycker därmed de andra. Detta blir tydligt när de blir frustrerade, irriterade och ilskna när de passiva (underställda) inte arbetar som de borde. MOTSÄTTNINGARNA MELLAN SAMORDNARNA OCH DE UNDERSTÄLLDA I kollektivets organisering tar de mest aktiva initiativ. De är ofta människor som har stark vilja att förverkliga sin ideal och sina åsikter. De kan därmed agera förtryckande mot de underställda, som reagerar med det vanemässiga självförtrycket, även om de känner missnöje, ångest och ilska. Således bildas en pakt mellan förtryckare och förtryckta. Dynamiken är densamma som mellan aggressiva och depressiva människor. Denna pakt är som en kollektiv ond cirkel. De underställda känner ett förtryck från samordnarna, även om samordnarna försöker att uppträda respektfullt. De underställda medlemmarna skyller på samordnarna och arbetar motvilligt. Detta problem är också mycket synligt i familjer. Det är vanligt att föräldrar som älskar sina barn samtidigt vill ha överdriven kontroll över dem. Därför reagerar barnen med uppror och kämpar för mer frihet i en fas av tonåren när de känner sig starka nog. Undertryckande metoder fungerar dåligt i arbetskooperativ där alla formellt är jämställda medarbetare. Motsättningen mel- 277 Sättfilen Känslornas copy.indd

276 lan samordnarna och de underställda är ett mentalt arv från det kapitalistiska systemet. VILLKORET FÖR FÖRÄNDRING Omvandlingen från det kapitalistiska samhället till jämlikhet förutsätter även en omvandling av folkets mentala struktur. Det räcker inte med en befrielse från orättvisa sociala strukturer, det är också nödvändigt med en befrielse från inlärt och strukturerat känslomässigt självförtryck. För att den mentala frigörelsen ska bli möjlig, måste vi utveckla och väcka medvetenhet om att: Alla människor har total frihet att känna och tänka, men vi har begränsad handlingsfrihet. Frihet innebär ansvar och ansvar kräver frihet. Därför är vi ansvariga för våra känslor. Ingen kan tvinga oss att känna glädje, kärlek, rädsla eller ilska, om vi inte själva vill. Så oavsett om jag är samordnare eller underställd så är jag själv ansvarig för mina känslor, och jag har ingen anledning att skylla mina känslor på andra personer eller på andra svårigheter. Varje människa innehar alla mänskliga aspekter. Din glädje väcker medvetandet om glädje i mig. Den likgiltighet jag märker hos dig, finns även hos mig, även om den yttrar sig på ett annat vis. Så allt jag ser hos andra finns också i mig själv på något sätt. Om jag vore din underställda är ditt förtryck en inre spegelbild av mitt eget självförtryck. Om jag vore din samordnare är din passivitet en inre spegelbild av min egen passivitet, mitt eget självförtryck. Den grekiske filosofen Sokrates funderade på hur människan genom sina yttre handlingar avslöjar sina inre handlingar, eftersom den yttre handlingen återspeglar de egna tankarna och känslorna. Därför är det så, att den som värdesätter den andra också värdesätter sig själv, och den som föraktar den andra också föraktar sig själv. Med andra ord; det man gör mot andra, gör man också mot sig själv, inom sig. Som samordnare är det meningslöst att bli arg och kritisera den underställda, det skulle vara ett uttryck för självförtryck. Samordnarens frustration när arbetet inte fungerar som det 278 Sättfilen Känslornas copy.indd

277 borde, är ett uttryck för att hon inte accepterar den underställdas uppförande. Det innebär oftast att hon inte vill ha medvetenhet om detta, hon trycker ner sin medvetenhet om hur det förhåller sig. Därmed förtrycker hon sig själv eftersom medvetenheten är den essentiella aspekten i hennes existens. Jämställdhet mellan människor innebär jämlikhet i praktiken. Alla måste ha samma möjligheter att direkt delta i planering, beslutfattande och genomförande av den kollektiva verksamheten. Först då skapas en anda av solidaritet och gemensamt ansvar. Symtom på förtryck och självförtryck är ångest, oro, rädsla, likgiltighet, bitterhet, sorg, skuld, frustration, ilska och hat. Dessa symtom bör uppfattas som nyttiga larmsignaler. Känslorna bör erkännas på ett öppet och medvetet sätt, respekteras och behandlas med balans och förnuft. Ilska botar inte ilska. Att förbjuda rädslan ökar rädslan. Att inte erkänna den sorg du känner, ökar sorgen och sorgen blir kronisk. Därför är det viktigt att lära sig att hantera andras och egna känslor med intresse och respekt. Målet är att medvetandegöra våra förtryckarmekanismer för att möjliggöra vår egen inre befrielse. Genom att förena befrielsen från de socioekonomiska maktstrukturerna med befrielsen från våra egna mentala självförtryckande vanebeteenden, kan vi uppnå en verklig förändring. MEN HUR GÖR VI I PRAKTIKEN DÅ? I ett kooperativ är samordnarna nyckelpersoner. Eftersom de har makten, så borde processen börja med dem. Precis som kapitalismens förmän bör de göras medvetna om sina egna förtryckarmekanismer. De måste inse att den frustration de känner över de underställdas passivitet faktiskt är deras eget ansvar; de har ingen anledning att skylla sina känslor på de andra. Samordnarna måste bemöta de underställda med motsatta metoder mot dem som används nu. Alla typer av förtryck, vare sig det tar sig uttryck i känslor eller i ord, i form av beröm eller bestraffningar, måste avvecklas och ersättas med positiv motivation. En bra förälder uppfostrar aldrig sitt barn med avståndstagan- 279 Sättfilen Känslornas copy.indd

278 de, irritation eller ilska, utan alltid med att medvetandegöra barnet om friheten, ansvaret och rättvisan. Denna princip är också guiden för samordnarnas förhållande till de underställda. I de jordlösa lantarbetarnas rörelse MST, utvecklas denna process i ett program som kallas Mänskliga Relationer och Samarbete. Programmet består av en introduktion på en till tre dagar, följd av uppföljning och fördjupning. Den inledande fasen i processen är mer intensiv, och när processen är strukturerad i kooperativets dagliga verksamhet, så går utvecklingen av sig själv.... Viktor Frankl, läkare och psykoanalytiker, fängslades av nazisterna och hamnade i ett koncentrationsläger. Lägrets vakter kunde bestämma in i minsta detalj vad man fick eller inte fick göra, om förnedring och tortyr, men de kunde inte kontrollera hans känslor och tankar. Han kände sig fri i sitt inre. Jag tror att detta också var fallet med Sokrates, Kristus, Mahatma Gandhi, Nelson Mandela och många andra som lyckats behålla sin värdighet och integritet även som fängslade under extremt orättvisa förhållanden. 280 Sättfilen Känslornas copy.indd

279 5 Sunt samhälle sunda människor Sättfilen Känslornas copy.indd

280 I en rättvis och jämlik samhällsstruktur växer och utvecklas människor i tolerans och solidaritet. Fåmannavälde och orättvisor gör däremot att folket lider av alienation, rädsla, bitterhet, paranoia och att människor förtrycks. Allt detta ger näring åt meningslöshet, kriminalitet och psykisk ohälsa. Samhällsstrukturen bygger på ett samarbete mellan det politiska och det ekonomiska systemet. Det politiska systemets uppgift är att skapa ramar för näringslivet och kontrollera dess verksamhet för folkets bästa. Men med tiden har den finansiella och ekonomiska makten lyckats lägga politiken under sig. Man förundrar sig till exempel över varför missnöjet med det rådande systemet är så starkt just i Brasilien. Där har man ju under de senaste knappa tre decennierna infört representativ demokrati, den ekonomiska utvecklingen har varit ganska stabil och de sociala förmånerna och tryggheten har ökat rejält. Samtidigt har folket i praktiken fått se att också arbetarpartiets presidenter alltid tvingats att på ett bittert sätt svika folket så snart de kommit till makten. På grund av att det politiska systemet kuvas under det finansiella systemets makt lyckas man inte åstadkomma strukturella förändringar, trots att den politiska viljan är stark. Sådant är läget i Brasilien och troligen i hela världen. Det ekonomiska livet känner ingen demokrati utan följer principen: Ju mer du äger, desto större antal röster förfogar du över. Den rådande ekonomiska strukturen bygger på inhumana värderingar: konkurrens, girighet, alienation och likgiltighet för mänskligt lidande. Det innebär att det mänskliga, det vill säga framför allt kärleken, förtrycks och balansen i naturen förstörs. Arbete organiseras av motsatsförhållandet mellan två grupper, arbetsgivarna och arbetstagarna. Arbetsgivaren försöker få största möjliga del av arbetsresultatet för sig själv medan arbetstagarens mål är att få en så hög lön som möjligt. Det ger upphov till en kronisk, strukturell konflikt i systemet, som leder till osäkerhet, alienation, underkastelse och sjunkande arbetsmotivation. En lönearbetare har inte rätt att vara med och fatta viktiga beslut, och har heller inte rätt till den vinst som hans arbete producerar. Det nuvarande systemets problem har tilltagit mycket snabbt 282 Sättfilen Känslornas copy.indd

281 under de senaste decennierna. Den ständigt accelererande konkurrensmentaliteten som också brett ut sig inom den offentliga sektorn, höjer hela tiden kraven, intensifierar utnyttjandet av arbetstagare och naturresurser och underblåser egocentricitet och motsättningar. Det gör arbetet frustrerande och omänskligt. En stor del av världens människor är hungriga och utslagna. De tekniska framstegen skulle kunna möjliggöra en diametralt motsatt utveckling. Om man reflekterar över Europas historia kan man se hur skamlig har den varit. Vi européer koloniserade fjärran länder, praktiserade folkmord, förslavade folk, rövade deras rikedomar och förstörde deras kultur och natur. Nu utförs detta på ett mera dolt sätt, först och främst genom multinationella företag baserade i USA, Europa, Japan med flera länder. När nu afrikaner, latinamerikaner eller asiater vill komma till USA eller Europa för att få det bättre, har vi ingen moralisk rätt att säga nej. I Europa fanns det despotiskt styrda länder för bara några decennier sedan, till exempel Sovjetunionen, Tyskland, Spanien och Portugal. Och några av deras härskare fick makten genom representativ demokrati. När jag var vice vd på 1980-talet vid Valmet do Brasil Industria e Comercio de Tratores, det finska statliga företaget, tog jag många gånger beslut att abrupt avskeda flera hundra arbetare. Det gjorde ont att tänka på hur det nu skulle gå för deras familjer. Men sedan tänkte jag att om vi inte gör det, så går hela företaget under i den hårda konkurrensen. Man måste verkligen härda sig för att kunna fatta svåra beslut. Kapitalismens omänskliga ekonomiska principer alienerade oss från känslor av ansvar och kärlek. Jag anser att vi ledare också var offer för maktstrukturen trots att vi hade höga löner och förmåner. Vi fördärvade oss, vårt inre, för att kunna utföra orättvisorna. BALANSEN I NATUREN RUBBAS Kapitalismen ser en ökning av produktion och konsumtion som det enda självklara syftet. Samtidigt leder detta oundvikligen till att balansen i naturen rubbas. Har vi redan överskridit gränsen 283 Sättfilen Känslornas copy.indd

282 till den grad att en katastrof väntar oss i framtiden? Man kan jämföra situationen med begreppet borderline, som används inom psykiatrin. En människa i psykos går över verklighetens gräns och kommer till den overkliga sidan, med enormt lidande som följd. Återhämtningen för patienten är en osäker, svår och smärtsam process och den sker bara delvis. Man kan mycket väl tänka sig att minst hälften av de varor vi producerar är onödiga och till stor del skadliga. Det ekonomiska systemet styr oss mot habegär och oerhörd ytlighet. Livet blir meningslöst, konstant flykt och prestation. Vi använder fossila bränslen, kanske till största delen helt i onödan. Städernas stadsplaner görs med tanke på den växande bilismen, inte med tanke på människan. Finland importerar cellulosa från Brasilien och exporterar papper till Brasilien. Från Kina, där minimilönen är ungefär 200 euro per månad, flyttar man fabriker till Bangladesh och Kambodja, eftersom minimilönen där är cirka 50 euro i månaden och arbetarna tillsvidare oorganiserade. Avstånd betyder ingenting på grund av låga transportkostnader. En god konsekvens av detta är att det inverkar på utjämningen av löneskillnaderna mellan länderna, liksom mellan Sverige och Finland efter andra världskriget och för Japans del i förhållande till USA och Västeuropa. Lönenivån för arbetarna och den övriga kostnadsnivån i de rika länderna närmar sig långsamt nivån i den tredje världen och tvärtom. En viss form av ekonomisk utveckling mot större jämlikhet sker mellan länder. Samtidigt ökar skillnaden mellan rika och fattiga inom de enskilda länderna. Vi är olika. När en viss person går i skogen beundrar hon träden och blåbärsriset, funderar på hur myrorna samarbetar, lyssnar på fåglarna, känner dofterna, känner frid och tacksamhet. När en annan person går i skogen ser hon sig omkring, tänker på vart hon ska gå och vad hon ska göra. En tredje person gör genast en uppskattning av hur mycket pengar skogen kan ge och på vilket sätt. 284 Sättfilen Känslornas copy.indd

283 ANSATSER FÖR ATT FÖRÄNDRA SITUATIONEN Den representativa demokratin är ett stort steg framåt mot människans och folkens befrielse ur kungarnas, adelns och diktaturernas fåmannavälde. Winston Churchill sa att demokrati är det sämsta styrelseskicket om man undantar alla andra som någonsin prövats. En välfärdsstat enligt den svenska modellen, folkhemmet, som det socialdemokratiska partiet arbetade på ända fram till 1970-talet, innebar en inkomstöverföring från de rika till de fattiga genom beskattning. En av skattesystemets centrala uppgifter är att reparera det ekonomiska systemets orättvisor. Beskattningen är besvärlig, slumpmässig och kräver en enorm byråkrati. Beskattningen är som en huvudvärkstablett; den tar bort eller håller tillbaka symtomet men har inte alls någon inverkan på huvudvärkens orsak, det vill säga det sjuka i det ekonomiska systemets principer, lagar och strukturer. Det gör att problemet förvärras och blir kroniskt. I Sovjetunionen och på Kuba koncentrerades makten ännu mer än i de kapitalistiska länderna, där den ekonomiska och den politiska makten åtminstone formellt hålls isär. I stället för maktkoncentration behövs en makt som är så horisontellt organiserad som möjligt. Hélder Câmara (brasiliansk ärkebiskop, ) konstaterade: När jag ger bröd åt en fattig säger man att jag är en god människa. När jag frågar varför hon inte har mat kallar de mig kommunist. Mahatma Gandhi (indisk statsman, ) kämpade mot den brittiska kolonialmakten och var med och grundade det självständiga Indien. Han talade för en fredlig revolution. Enligt Thomas Wallgren (filosof, född 1958) som skrivit om Gandhi, tänkte han att vägen till oss själva är vägen till sanningen och sanningen är absolut, även om vår förståelse av den alltid är ofullständig. Eftersom vägen till oss själva alltid går via tjänande av andra, går vägen till den absoluta sanningen via samhällskamp. (Ydin, 2012). Revolutioner som genomförts med våld har vanligen slutat med fåmannavälde, det vill säga med nytt våld. Därför skulle för- 285 Sättfilen Känslornas copy.indd

284 ändringen av samhällstrukturerna genomföras fredligt steg för steg med folkmassans tryck och styrka. Tommi Nieminen skriver (Helsingin Sanomat, ): Att en miljard människor levde i svält i början av 2010-talet är en av vår tids obegripligheter som 2100-talets historiker kommer att forska i med stor förundran Albert Einstein grubblade på samma sak: Framtidens människor kommer omöjligt att förstå att en sådan människa en gång har levt på vår planet. Vi får hoppas att de har rätt. I romanen Bröderna Karamazov beskriver Dostojevskij vårt globala ansvar: Alla har skuld inför alla och för allting. Vi har ansvar för mänsklighetens välbefinnande, som inbegriper frihet, solidaritet och jämlikhet. Det är oetiskt att driva egna intressen på bekostnad av dem som är i en sämre situation. De kriminella, de som lider av drogberoende, de sjuka, de utslagna och de hungriga får oundvikligen lida i andras ställe och hjälper därmed de mera lyckligt lottade att ödmjuka sig och se sig i spegeln, om så mot sin vilja. DIREKT DEMOKRATI Den representativa demokratin har fungerat som ett befriande utvecklingsskede, men den motsvarar inte längre nivån för människors samhälleliga medvetenhet. Det är så frustrerande att rösta i valet att bara drygt hälften orkar gå till vallokaler, trots alla utmaningar som politiska partier engagerar sig i. Man inser att röstandet nästan inte har någon betydelse, politikerna lyckas inte förändra systemet trots löften. Folk vill inte delta i politiken, inte heller på arbetsplatser. Det känns meningslöst eftersom man känner att man inte har någon verklig makt via den representativa demokratin. Människor har alienerats från den politiska och ekonomiska kunskapen nästan fullständigt. Den representativa demokratin har gjort sitt. Det efterföljande steget är den form av demokrati där folket deltar direkt när viktiga ärenden i samhället ska beslutas. Direkt demokrati eliminerar inte den representativa demokratin. Viktiga beslut, det politiska och ekonomiska systemets verksamhetsprinciper och långsiktiga planering arbetas fram utifrån en direkt folkomröstning, men 286 Sättfilen Känslornas copy.indd

285 genomförandet delegeras till valda representanter. Demokratins anda är direkt i stället för representativ. Eftersom världen fungerar som en helhet, ska också globalt viktiga ärenden omfattas av en global direkt demokrati. Erich Fromm skrev att vi måste decentralisera både arbetet och de statliga myndigheterna och ge dem mänskliga proportioner. Inom den ekonomiska sektorn krävs att alla som arbetar i ett företag bildar en samförvaltning, för att de ska ha möjlighet att vara delaktiga på ett aktivt och ansvarsfullt sätt. Utnyttjandet av människor måste upphöra och ekonomin måste börja tjäna människans utveckling. Kapitalet ska tjäna arbetet, tingen ska tjäna livet. Fromm uppmuntrade alltid sina åhörare till radikala, livsbejakande handlingar, vare sig det gällde enskilda människor, eller mänskligheten, eller naturen. Hemmen, arbetsplatser, offentliga tjänster, skolor och andra institutioner planeras så att de främjar interaktionen mellan människor. Man utvecklar lokala gemenskaper med så långt driven självförsörjning som möjligt, vilket gör att behovet av transporter minskar radikalt. Varutransporter beläggs med hög internationell skatt. Direkt demokrati inom politik och ekonomi är naturligtvis en utopi i dagens läge. Människor vill inte ha kunskap om viktiga saker, än mindre vill de vara med och besluta om dem. Vi har faktiskt blivit djupt alienerade. Att ta direkt demokrati i bruk är en lång process, men det viktigaste är inte att nå målet, det som räknas är vartåt vi går. Först skulle vi i en direkt folkomröstning kunna besluta om några stora och enkla frågor: Vill du att en krigsförklaring ska kunna ges endast på grundval av en folkomröstning? Vill du att det ska råda jämlikhet mellan människor? Understöder du det nuvarande systemets princip, som betyder att pengar gör pengar, alltså att man blir rik på räntor och spekulation? 287 Sättfilen Känslornas copy.indd

286 288 Vill du vara direkt deltagande i beslutfattandet på din arbetsplats? Vill du vara med och besluta om hur avkastningen från ditt arbete, alltså vinsten, fördelas? Vill du att utbildning och hälsovård ska höra till den offentliga verksamheten? Vill du vara med och besluta om stora investeringar som stöds av staten? Vill du att man lägger ner skatteparadisen? Vill du att näringslivet ska vara underkastat upprätthållandet av balansen i naturen? Fattiga människor lever tätt. När grannarna hör hur en man slår sin gråtande hustru reagerar de vanligen med oro och rädsla men gör ingenting. Men om de har kommit överens om ett solidariskt sätt att handla i en sådan situation, kallar den som först märker vad som sker, omedelbart samman de andra, och alla samlas runt huset för att slå på grytlock. På det viset meddelar gemenskapen att den inte godkänner våld. Ett solidariskt tillvägagångssätt har en starkt förebyggande effekt. Det här är ett exempel på småskalig direkt demokrati i Sydafrika. Om vi vill kan vi enkelt utveckla ett sådant socialt och ekonomiskt system, där till exempel onsdagseftermiddagarna ägnas åt dryftande av olika ärenden och röstning om dem. När alla deltar direkt, känns det som verklig jämlikhet och solidaritet. EN ANNAN ISM Kapitalismen ersätts med en annan -ism som kan kallas direkt demokratisering, dideism. I den deltar alla direkt i maktutövandet, regionalt och globalt. Arbetet är inte underordnat pengarna utan ska vara meningsfullt, det ska vara en källa till mänsklig utveckling, förverkligande och glädje. Det bör främja jämlikhet och gemensamt ansvar. Lönearbetet avvecklas i näringslivet. Ett företags verkliga ägare är dess arbetare. Den ekonomiska avkastningen fördelas i proportion till det arbete som var och en utfört. Räntorna görs negativa, Sättfilen Känslornas copy.indd

287 vilket betyder att om någon har pengar som den inte behöver, måste den betala skatt för dem. Företagen påminner närmast om dagens arbetskooperativ. De verkar på den fria marknaden och följer principen om utbud och efterfrågan. I stället för den kapitalistiska företagsmodellen utvecklas en modell för samarbetsföretag. Eftersom barnen är vår största gåva, de viktigaste för framtiden, ska arbetet med dem uppskattas som det viktigaste. Förskollärare, lärare och annan personal som arbetar med barn, ska ha de högsta inkomsterna i samhället. Deras ersättning ska fungera som ett allmänt inkomsttak. I annat fall är det rent hyckleri att prata om att barnen är det viktigaste vi har. På arbetsplatserna (inklusive skolorna) utvecklar man systematiskt medmännisko- och självkännedomen. Man avstår från trossatsen om ständig tillväxt av produktionen och konsumtionen. Samtidigt ökar man all aktivitet som främjar mänsklig utveckling inom kultur, social och andlig verksamhet, idrott och glad samvaro. Dessa tankar är utopier och beskriver en möjlig vision om ett annat, troligen ett bättre samhälle. Det borde höra till de politiska partiernas uppgift att skapa visioner av idealsamhället och planera sina partiprogram enligt dem och inte enbart syssla med att försvara sina intressegruppers fördelar. På en vägg i skolan Instituto Educar står det skrivet: En gemensam dröm är början på en ny verklighet. MÄNNISKAN OCH LIVETS MENING Människan är ytterst liten i förhållande till alltet men oerhört viktig ur egen synvinkel. Är livets mening att ha det bra eller är den någonting större? Är meningen en förbindelse med alltet? Ju längre du låter din kärlek sträcka sig, desto mer är du med i verkligheten. Då har du också djupare kontakt med ditt inre och därmed med alltet i dig. När ditt liv tar slut här på jorden är det tryggt och naturligt för dig att befria dig från ditt fysiska ankare och förflytta dig till ett rent metafysiskt tillstånd; i ditt innersta väsen är du ju redan där. 289 Sättfilen Känslornas copy.indd

288 Ett sunt samhälle, friska och lyckliga människor. När jämlikhet, solidaritet, gemensamt ansvar och kärlek är grundläggande värden i samhällsstrukturen är det lättare för oss alla att få kontakt med våra mänskliga rikedomar och att vara en del av naturens skönhet. Då är kärleken inte längre svår.... Man kan bara bemöta hos andra det som man kan bemöta hos sig själv. Måttet på vår visdom och medkänsla är beroende av den konfrontationen. Den energin är det enda vi finner i ruinerna av svunna civilisationer, och det enda hoppet för vår civilisation. James Baldwin Sättfilen Känslornas copy.indd

289 291 Sättfilen Känslornas copy.indd

290 Bilaga 1 GRUNDTANKARNA I CONSCIENTIAMETODEN Grundtanke Metafor Vi har frihet att känna och tänka men begränsad frihet att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar förutsätter frihet. De har alltså samma betydelse. Med vår vilja styr vi vår psykiska aktivitet, vårt beteende och våra handlingar. På så sätt styr vi också kroppens fysiologiska funktioner. Det jag ser hos andra finns på något sätt också hos mig själv. Eftersom alla mänskliga egenskaper finns i alla människor, finns allt det jag ser hos dig också i mig. Din glädje väcker medvetenhet om glädjen i mig eller tvärtom, din glädje kan väcka med-vetenhet om sorgen i mig. Vi är varandras inre speglar. Vi är varandras inre speglar. Det jag gör med en annan, det gör jag med mig själv i mitt inre. Mina handlingar avslöjar mitt sätt att känna och tänka. När jag gör gott eller ont mot en annan är det en följd av min goda eller negativa känslo-aktivitet. Som jag bemöter mig själv bemöter jag andra. Jag är medveten, alltså finns jag. Medvetenhet är den allra viktigaste faktorn i människans existens. Människan är sin medvetenhet. Medvetenheten är vår etiska kompass. När vi förtränger vår medvetenhet undertrycker vi oss själva. Ont kan endast botas med gott. Ont kan inte repareras med annat ont. Var och en av oss har rätt till och ett sunt behov av kärlek. Medvetenheten är vår inre kompass. Kärlek är livets grundkänsla. Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet, som förverkligas genom direkt demokrati. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Jämlikhet är direkt demokrati. 292 Sättfilen Känslornas copy.indd