DEL 1. VAD ÄR EN MÄNNISKA

Transkript

1 INNEHÅLL För människan och gemenskapen DEL 1. VAD ÄR EN MÄNNISKA 1.1 MÄNNISKOBILDEN Frihet att tänka och känna begränsad frihet att handla En annan människa är din inre spegel Det jag gör mot en annan, det gör jag mot mig själv i mitt inre Jag är medveten, alltså är jag Ont kan endast repareras med gott Jämlikhet förutsätter gemensamt ansvar 1.2 DE MÄNSKLIGA RIKEDOMARNA 1.3 MÄNSKLIGA HÄMNINGAR 1.4 ANDLIGHET OCH LIVSENERGI 1.5 PERSONLIGHETENS UTVECKLING DEL 2. METODER FÖR MÄNNISKOKÄNNEDOM 2.1 MÄNNISKOSYN 2.2 BEKRÄFTANDE RESPONS 2.3 HANDLEDNING 2.4 TERAPI 2.5 GRUPPTERAPI OCH GRUPPROCESS 2.6 DEN TERAPEUTISKA GEMENSKAPEN DEL 3. EN HANDBOK FÖR DITT LIV 3.1 HUR DU LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Självkännedom och självförtroende Var medveten om dina känslor Känn dig själv genom en annan person Hur ska man se på det traumatiska? Att vara eller inte vara? Det svåra att uttrycka sig Hur är du uppfostrad? Varför är kärlek så svårt? 3.2 HUR BEMÖTA KÄNSLOR Är du ett offer för dina känslor Hur ska man bemöta negativa känslor Alltför snäll eller ansvarskännande Hur undvika att bli sårad

2 3.3 HUR HANTERA STRESS Människan är en helhet Sund och osund stress Att vilja är att stressa Symtomen är nyttiga larmsignaler Hur hantera stress 3.4 HUR BEHANDLA BEROENDE Ingen vill vara beroende Jämför fördelarna Individuell vård Självkännedom med hjälp av en kamratstödsgrupp DEL 4. EN HANDBOK FÖR GEMENSKAPEN 4.1 ARBETSRO OCH MOTIVATION I SKOLAN Vad är meningen med skolan? Lärare känn dig själv Vad motiverar en människa? Hur bemöta en problemelev Hur hantera en bullrig klass Hur skapa arbetsro Lärarens verktygsback 4.2 HUR HANTERA MOBBNING Hur förebygga och hindra mobbning Hur bemöta mobbaren och den mobbade När någon baktalar en Hur hindra destruktivt agerande 4.3 SAMARBETE OCH ARBETSGLÄDJE Hur man skapar sammanhållning Medvetet ledarskap Förändringsmotstånd Hur handskas med konflikter DEL 5. ETT SUNT SAMHÄLLE SUNDA MÄNNISKOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Grundtankarna i Conscientiametoden De mänskliga rikedomarna och hämningarna Conscientiametoden som process Frågor för självkännedom Frågor om atmosfären i arbetsgemenskapen Gemensamt ansvar och jämlikhet i organisationsschemat LITTERATUR

3 FÖR MÄNNISKAN OCH GEMENSKAPEN Alla människor vill känna kärlek och gemenskap. Vi vill njuta av livet. När vi betraktar himlens stjärnor eller havet blir vi medvetna om alltets oändlighet och vår egen litenhet. Inför naturens skönhet upplever vi skönheten i vårt eget inre. Vi känner oss oändligt viktiga och unika. Alla hoppas vi på kärlek, för vi förstår att i kärleken finns lyckan. Att känna kärlek är livets grundkänsla. Kärlek är att vilja det goda och handla därefter. Vår uppgift är att i mån av möjlighet använda vår förmåga, våra kunskaper och erfarenheter för det gemensamma bästa. För att livet ska kännas meningsfullt behöver vi andra människor och en gemenskap. Genom andra människor lär vi känna oss själva. Vi är på ett sunt sätt beroende av varandra. Individen mår bra när gemenskapen mår bra. En sund gemenskap kännetecknas av solidaritet, jämlikhet och gemensamt ansvar. De är förutsättningar för att uppfostran, arbetsliv och social verksamhet ska präglas av rättvisa. Ett sunt samhälle har en välgörande effekt på medborgarna. Varför är det då så svårt med kärlek och lycka? Det goda som människan vill uppnå blir ibland destruktivt. Vi handlar inte alltid så klokt utan orsakar lidande och sjukdom. Till viss del handlar vi självcentrerat, elakt och övermodigt alltså destruktivt gentemot oss själva, våra medmänniskor och omgivningen. Ingen av oss är fullkomlig. Vi lever i en global gemenskap där konkurrens, girighet, ytlighet, egoism och känslolöshet är grundläggande värden i det ekonomiska livet. Detta har stor inverkan på människan, familjerna, skolan, arbetet, kulturen och miljön. De ekonomiska värdena ger näring åt det allra sjukaste hos människan. Människosläktet är antagligen det enda faktiska hotet mot naturens jämvikt. Det är verkligen inget under att både människorna och naturen protesterar starkt. En förutsättning för personlig utveckling och samarbetsförmåga är att man utvecklar sin psykiska, fysiska och sociala förmåga. En öppen och respektfull kontakt med andra och därigenom med sig själv är viktig, särskilt i yrken där man hela tiden möter människor (till exempel lärare, sjuksköterskor, socialarbetare, läkare, terapeuter, kundrådgivare eller förmän). En tydlig människosyn hjälper oss att möta människor, oavsett om de är glada, hjälpsamma, rädda eller aggressiva. Sokrates hävdade att det enda han visste var att han ingenting visste. Ändå kände han att alla människor står i förbindelse med sanningen. Det som behövs är en barnmorska som förlöser sanningen. Sokrates motto var: känn dig själv! Syftet med den här boken är att skärskåda människan, kollektivet och samhället ur två perspektiv. Meningen är dels att stärka medvetenheten om rikedomen i att vara människa och att skapa en idealbild av en kärleksfull gemenskap och ett kärleksfullt samhällssystem, dels att göra oss medvetna om våra hämningar och om det sjuka i samhället. Den sociala miljön påverkar individen mycket starkt; i en ojämlik värld mår inte ens friska människor bra. I del 1 läggs grunden för en tydlig människosyn som fungerar som referensram för resonemanget. I del 2 presenteras de centrala arbetsmetoder som i fortsättningen används för de praktiska syftena. Del 3 behandlar följande teman ur individens synvinkel: självkännedom, att möta känslor, uppfostran, sexualitet, hälsa och stress. Del 4 tar upp kollektivet: arbetsro, motivation, samarbete, mobbning, arbetsglädje och ledarskap. I del 5 skisseras en idealbild av ett friskt samhälle och friska människor. Boken är upplagd som en handbok för att läsaren ska kunna välja det ämne som intresserar mest.

4 Conscientia är medvetenhet Bokens sätt att närma sig ämnet kallas conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet. Metodens människosyn bygger till största delen på Sokrates tankar. Liknande resonemang finner man också hos Lao Zi eller Konfucius och naturligtvis i kristendomen. Den ryska författaren Fjodor Dostojevskij, den tyska psykoanalytikern Erich Fromm och den österrikiska psykoanalytikern Viktor Frankl har också de haft stort inflytande. En av de viktiga utgångspunkterna är den integrala psykoanalysen, där ordet integral kommer från ambitionen att förena de psykiska, fysiska och sociala dimensionerna. Denna skola grundades av den brasilianskösterrikiska psykoanalytikern Norberto R. Keppe. Mot denna bakgrund tillämpas kognitiva metoder. I modellen för utvecklande av kollektivets struktur har jag tagit exempel från de brasilianska jordlösa lantarbetarnas rörelse MST (Movimento dos Trabalhadores Rurais sem Terra). Rörelsen har omkring en och en halv miljon medlemmar, och den har 30 års erfarenhet av att tillämpa delaktighet, det vill säga direkt demokrati. Rörelsen har inspirerats av bland andra den ryska pedagogen Anton Makarenko, den brasilianska pedagogen Paulo Freire och den frihetsteologi som praktiseras inom den katolska kyrkan. De synsätt som presenteras i boken har jag tillägnat mig under mina 30 år som terapeut, arbetsledare, utbildare och medborgaraktivist. I den här boken försöker jag popularisera den psykodynamiska individualterapin, utifrån den skapa en kollektiv terapiform och låta dem ingå i en hälsofrämjande social struktur. Förslagen och idéerna i boken siktar mot bästa tänkbara mål. Metodutvecklingen har inte begränsats av funderingar på vad som är praktiskt möjligt och vad som inte är det. Jag är mycket tacksam, särskilt mot alla mina klienter, för den inspiration och erfarenhet jag fått. Jag tackar mina vänner och arbetskamrater: Adalberto Floriano Greco Martins, Ademir Barqueiro, Airton Rubenich, Birgit Lindström, Bo Johansson, Carita Glasgow, Claudia Pacheco, Dan Koivulaakso, Elaine Rose, Elisabet Wichel, Emerson Giacomelli, Franscisco Mayer, Helmi Stigell, Ingela Johansson, Janaína Stronzake, Janika Wagner, Johan Aura, João Pedro Stedile, Kerstin Ranthe, Kristiina Alaja, Leif Bodin, Markku Simula, Magnus Westerlund, Marja Kokkinen, Marli Zimermann de Moraes, Martin Sternhufvud, Moacir Vilela, Pekka Lallukka, Pedro Cristoffoli, Raimo Vainio, Riitta Wahlström, Salete Souza, Sandra Nunes Rodrigues, Seppo Simula och Tom Johansson. Jag är djupt tacksam mot min förra terapeut och handledare Norberto Keppe, som väckte mitt intresse för psykoanalysen, och min far Heimo Simula som alltid med glädje har stöttat mitt arbete. Med åsikter och stöd har också mina döttrar Natasha och Adriana deltagit i skrivprocessen. Ett kärt tack för det. Exemplen i boken är tagna ur verkliga situationer och ur handlednings och terapisamtal. De är omskrivna så att ingen person kan identifieras. Å andra sidan, ju mer du tycker att texten handlar om just dig, dess bättre är det. Jag hoppas att boken är till nytta också för dig som känner dig osäker, trött och sårbar. Man blir svag av att försöka vara stark och säker, men det är befriande att acceptera medvetenheten om sin egen svaghet: den öppnar en förbindelse till den mänskliga rikedomen inom dig.

5 VAD ÄR EN MÄNNISKA? 1.1. MÄNNISKOBILDEN Vad är en människa? Hur blir en människa sådan som hon är? Varför förtrycker någon en annan och varför krigar folken? Hur påverkas hälsan av viljan? Varför lider människor fastän allt till synes är bra? På de här frågorna grubblar filosofer, teologer, vetenskapsmän och alla vanliga människor, var och en ur sitt eget perspektiv. Människan vill väl och handlar som hon tror är bäst. Men när hon är ur balans och kanske känner stark avund, då blir det goda ont och det onda gott. En pappa som varit sträng och slagit sitt barn blir illa till mods och ångrar sig. När en mamma har tjatat grämer det henne efteråt. En lärare som argt tillrättavisar en elev har goda avsikter, men ångrar efteråt sin ilska. När man talar illa om en annan kan det kännas som om man njöt av den personens svaghet, men det är inte det samma som att känna lycka. Då man lyckas med att hämnas en oförrätt känner man kanske en flyktig njutning, men samtidigt känns det inte bra. JeanJacques Rousseau (fransk filosof, ) trodde att människan föds god men fördärvas av samhället. Det ligger mycket i det, men jag tror att vi alla föds fysiskt och psykiskt ofullständiga. Det sjuka samhället är kanske den viktigaste enskilda orsaken till att människor blir sjuka. En människa har tre nivåer: den psykiska, den fysiska och den sociala. Den psykiska nivån: Människan agerar i sin psykiska skepnad, hon tänker (det intellektuella), känner (sinnen, perception) och har en andlig dimension. Hon är medveten om sig själv och sin omgivning och använder sin vilja när hon handlar. Den andliga nivån är den djupaste dimensionen, ur dess djup styrs känslorna och på en ytligare nivå tankarna. Det andliga kallas också det metafysiska planet (meta betyder det som är bortom). Den fysiska nivån: Människan växer, rör sig, arbetar, insjuknar, tillfrisknar, utvecklas på det sexuella planet och åldras. Kroppen lever och fungerar. Psyke och kropp har ett nära samband: känsloaktiviteten verkar direkt på de neurologiska och hormonella funktionerna och därmed också på kroppens hälsa eller ohälsa. Människan påverkar sin hälsa så att hon antingen främjar eller skadar den. Den sociala nivån: Redan som foster har människan kontakt med sin omgivning. I livmodern känner och upplever hon vad som sker i omgivningen och mammans sinnesstämningar. Hon föds och påverkas av sina föräldrar, sina närstående och senare allt mera av samhället. All denna kontakt får henne att mogna eller krympa som människa. Hon är benägen att härma, att tillägna sig sådant beteende som hon uppfattar som vedertaget. När en människa mår dåligt märks det på olika sätt, i form av psykiska symtom, fysisk smärta eller sjukdom, problem med mänskliga relationer eller funktionsstörningar. Orsakerna till svårigheterna är av många slag och anknyter sannolikt till följande delområden: den historiska bakgrunden, det genetiska arvet, den fysiska miljön, samhället och viljan. Viljan är en viktig faktor eftersom den inbegriper frihet och därigenom möjlighet till förändring, befrielse. Med sin vilja styr människan sin intellektuella aktivitet, sin känslo och tankeverksamhet och därmed sitt beteende och sina handlingar. I viljan ingår

6 hoppet om ett bättre liv också då levnadsomständigheterna förblir oförändrade. Sitt eget förhållningssätt kan man ändra. Förhållningssätt och inställning till livet är en fråga om vilja. Epiktetos (grekisk filosof, f. Kr.) ansåg att det viktigaste med viljan inte är själva saken eller händelsen, utan hur man förhåller sig till den. Människan är medveten om sin existens och sin omgivning, annars skulle hennes liv sakna mening. I det medvetna ingår den andliga dimensionen, liksom nivåerna för känslo och tankeverksamhet. Den enkla figuren nedan beskriver en människa och hur olika begrepp och funktioner placerar sig i helheten. Figur sid. 17 MEDVETENHET VILJA ANDLIGA HANDLINGAR KÄNNER TÄNKER FYSIOLOGISKA AKTIVITETER NEUROLOGISKA HORMONELLA IMMUNOLOGISKA REAKTION/BETEENDE/HANDLING Figuren är till hjälp då man vill utveckla de grundtankar om människan som presenteras i det följande. Ett sammandrag av grundtankarna finns i bilaga 1, där de enkelt kan kopieras och exempelvis placeras på arbetsgemenskapens eller familjens anslagstavla Frihet att känna och tänka begränsad frihet att handla Viljan är människans frihet att välja förhållningssätt i livets skiftande lägen. Människan är fri i sina andliga val och i sin känslo och tankeverksamhet. I det avseendet kan ingen kontrollera henne. Men vi måste begränsa våra handlingar: vi får inte göra vad som helst. Det är det psykiska livets ständiga utmaning. Människan ansvarar för sina handlingar så långt hennes frihet sträcker sig. Ett växande barn får hela tiden mera frihet, och dess ansvarsområde blir större. En förman har mera ansvar än en underställd, han eller hon har ju större frihet att fatta beslut. Föräldrar har ansvar för sina barn i den mån de har möjlighet alltså frihet att styra barnets handlande. Ansvar är alltså frihet att använda sin förmåga och kunskap för någon sak. En ansvarsfull människa använder sina möjligheter för det allmänna bästa. Ansvar förutsätter frihet och frihet betyder ansvar. Ansvar och frihet har alltså samma betydelse, orden beskriver olika sidor av samma sak. Frågar man sina arbetskamrater vem som vill ha mera ansvar, då tittar alla ner. Frågar man vem som vill ha mera frihet lyfter alla handen. Människor associerar ordet ansvar med tvång: måste, får inte. Det har alltså en negativ klang, medan frihet uppfattas som motsatsen till ansvar. För att unga människor ska lära sig att associera frihet med ansvar

7 och ansvar med frihet vore det bra om man redan i skolan använde ordet frihet när man talar om ansvar. Vårt beteende och agerande styrs i hög grad utifrån. Samhällssystemet, lagen och maktstrukturerna sätter gränser för individens handlande. Det som du måste göra ingår inte i din frihetssfär och därför har du heller inte ansvar för det. Däremot kan du, åtminstone i viss mån, själv välja hur du gör det du måste göra. Tvång eliminerar friheten och därmed också ansvaret. Under sin tid i koncentrationsläger upplevde Viktor Frankl att vakterna kunde bestämma om allt som man fick eller inte fick göra. Han kände sig ändå fullständigt fri i sina tankar och känslor. Till det yttre var han en fånge som saknade frihet, men inombords kände han sig alltjämt fri. Han hade frihet att handla på ett andligt plan, känna, tänka och förhålla sig till sin situation på sitt alldeles eget sätt. Denna medvetenhet om den inre friheten hjälpte honom genom den långa riskfyllda tiden och det svåra lidandet. Det är nödvändigt att styra människans handlande med regler eller lagar som gruppen definierar: man får inte ljuga, inte slå, inte döda, man måste hålla sina löften, man måste vara med och upprätthålla samhällets tjänster genom att betala skatt. Men försöker man bestämma över en människas psykiska funktioner blir resultatet vanligen inte det avsedda utan tvärtom. Ifall någon exempelvis säger till dig att du inte får vara arg, då ilsknar du verkligen till. Om du måste vara glad försvinner glädjen. Samma sak gäller sömnen. Det går inte att somna när du tänker att du nödvändigt borde göra det. Kan du förälska dig på befallning? När man säger gråt inte till ett barn får barnet lust att gråta ännu mera. Ett barn som är ängsligt och får höra var nu inte rädd i onödan, kan rentav uppfatta det som sårande. Säger man ser du inte alls det goda och värdefulla i ditt liv till en person som lider av depression, känner han sig totalt missförstådd. Kräver du spontanitet och självsäkerhet av dig själv blir du bara än mer betryckt. Order, krav och förbud biter inte på det som sker inom oss, för vi har frihet. Var och en kan lätt se hur psyket inverkar på kroppen. När man är rädd eller känner hat blir ansiktsuttrycket spänt, andningen stannar upp eller blir snabbare, hjärtat börjar bulta, musklerna spänns och händerna börjar skaka. Glädje syns genast i ansiktet. Det heter att ögonbrynen talar. När man känner ångest reagerar det sympatiska nervsystemet med att varva upp och det parasympatiska med att samtidigt bromsa. Det uppstår en kortslutning som är mycket stressande. Livsbejakande känslor som glädje och kärlek balanserar den neurologiska, hormonella och immunologiska aktiviteten och bidrar på så vis till fysisk hälsa. En avslappnande vila är en effektiv medicin som balanserar kroppens fysiologiska funktioner. Detta gäller också i motsatt riktning: kroppen påverkar känsloaktiviteten. Trötthet gör en människa lättirriterad. Tandvärk gör ingen glad utan vanligen reagerar man med misslynthet, alltså en negativ känsla. Också här gäller: det är inte själva värken som är avgörande utan hur man förhåller sig till den. Det känns självklart att glädje, tacksamhet, intresse, anspråkslöshet och kärlek förlänger livet. En 100årig lantbrukare intervjuades i en tidning. På bilden som kompletterade texten satt han på en åsna med sina minst 100 avkomlingar i bakgrunden. Reportern frågade mannen vad som var hemligheten med hans långa liv, och han svarade: Nyfikenhet. Reportern frågade vidare vad mannen vid denna ålder ännu önskade av livet, efter att ha upplevt allt. Gamlingen svarade: Att få börja om från början igen.

8 Vi reagerar utifrån vår vilja. Om viljan är god, är reaktionerna livsbejakande. Är känslorna negativa blir reaktionerna lamslående eller aggressiva. Då jag får erkänsla för ett gott arbete kan jag känna tacksamhet, men ifall erkänslan känns som ett krav kan jag också reagera med olust. Min reaktion vittnar om det som händer inom mig just då. Ifall någon blir förtjust i mig och visar det, kan det hända att jag känner rädsla eller blir glad. Försöker någon såra mig kan jag bli stött eller reagera med förvånat intresse och undra varför den personen beter sig så konstigt. Nedanstående grundtanke beskriver detta kortfattat. Intill den finns en metafor och en enkel bildsymbol som stöd för minnet och kommunikationen. Grundtanke Vi har frihet att känna och tänka men begränsad frihet att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar förutsätter frihet. De har alltså samma betydelse. Med vår vilja styr vi vår psykiska aktivitet, vårt beteende och våra handlingar. På så sätt styr vi också kroppens fysiologiska funktioner. Metafor och bildsymbol Jag är kapten på min egen skuta MEDVETANDE VILJA ANDLIGA HANDLINGAR KÄNNER TÄNKER Människan agerar alltså aktivt. Med sin vilja handskas hon med det goda och det onda hon möter. Det är befriande att bli medveten om sitt ansvar. Befrielse är att känna frihet. En människa som intar en offer eller martyrhållning förnekar sin frihet, alltså någonting mycket grundläggande i sig själv. Hon stänger in sig i det onda som hon lider av. Offerattityden är i själva verket ett större ont än själva problemet. När vi kommer ihåg och är medvetna om detta reagerar vi inte så lätt med att beskylla och fördöma andra människor eller själva livet. Även om min far är orimligt sträng reagerar jag inte med offerattityd utan försöker att så klokt som möjligt anpassa mig till min svåra situation. Jag fördömer inte min far och jag kräver inte att han ska vara på ett annat sätt. Jag försöker så gott det går undvika onödigt lidande. Jag blir inte bitter, jag ruvar inte på missnöje och hat. I mån av möjlighet försöker jag hjälpa honom att bli medveten om sitt problem. Den här grundtanken kan man behandla i arbetsgemenskapen, hemma, i skolan eller i vilken grupp som helst, och till exempel ta upp följande frågor till gemensam diskussion: När du är glad, betyder det då att du har bestämt dig för att vara glad? Blir du sårad om någon försöker förolämpa dig? Vad känner du vanligen då? Blir du kär i en person som kräver att du ska förälska dig i henne? Hur reagerar du? Har din förman ett större ansvarsområde än du? Motivera. Varför tror du att människor vanligen gillar frihet mer än ansvar? Vad händer i din kropp när du känner glädje, kärlek, rädsla eller vrede? Beskriv de olika känslornas verkningar. Hur reagerar din kropp på sexuella fantasier?

9 1.1.2 En annan människa är din inre spegel Alla mänskliga faktorer finns i oss alla. Vi bär på kärlek, mod, ärlighet, glädje, påhittighet, ansvarskänsla det vill säga stora mänskliga resurser. Eftersom ingen av oss är fullkomlig har alla också brister, alltså hämningar i högre eller lägre grad. Hämningar är hinder som begränsar, förnekar och förvränger det rika hos människan och även verkligheten. Hämningar är neuroser, sjukdomar i människans psyke och hör till det psykopatologiska. Det betyder att de mänskliga drag som jag ser hos andra också finns i mig: inte på samma sätt eller i samma utsträckning, utan i någon form och i någon mån. Ingen av oss är precis lik någon annan i fråga om någon av faktorerna. Med avseende på det inre är vi ändå varandras spegelbilder. När jag ser på dig förnimmer jag, det vill säga blir medveten om, något som i någon form också finns hos mig. Om du berör mig starkt emotionellt är det ett tecken på att du är viktig för mig och väcker en betydelsefull insikt i mig. En människa som i särskilt hög grad gläder, irriterar eller gör mig betryckt är därför på något sätt min inre spegel, för i henne ser jag ju sådant som får mig att reagera starkt. När din glädje väcker medvetenhet om min glädje, som jag kan reagera positivt på, då smittar glädjen. Ditt högmod och din avund väcker rädsla hos mig, för jag känner att de kan göra mig medveten om högmodet och avunden i mig själv. Jag kan också reagera negativt på din glädje. Jag vill inte se din glädje eftersom jag själv inte vill känna glädje. Jag försöker undvika dig och talar illa om dig. Din glädje avslöjar för mig min negativa attityd till glädje. Inre spegling fungerar alltså också genom motsatser. Din initiativkraft och flit väcker i mig insikt om min egen passivitet, mitt negativa sätt att förhålla mig till mina möjligheter. Grundtanke Allt jag ser hos andra finns på något sätt också hos mig själv. Eftersom alla mänskliga egenskaper finns i alla människor, finns allt det jag ser hos dig också i mig. Din glädje väcker medvetenhet om glädjen i mig eller tvärtom, din glädje kan väcka medvetenhet om sorgen i mig. Metafor och bildsymbol Vi är varandras inre speglar. Den här grundtanken lättar avsevärt på många inbördes spänningstillstånd. Konflikter och besvärlig personkemi inom familjen och på arbetsplatsen är en viktig möjlighet till självrannsakan, självkännedom. Bottnen går ur ångesten och vreden. Det är inte klokt att döma en annan människa, för då dömer man samtidigt sig själv. Till och med en mobbad person kan genom sin mobbare bli varse sina egna förhållningssätt. En mobbad person ger vanligen psykisk makt åt mobbarens ord som är avsedda att vara kränkande. Han förlamar sin egen handlingsförmåga och söker orsaken till kränkningen hos sig själv, fastän mobbaren i själva verket bär fullt ansvar för sina handlingar.

10 Ett accepterande av den medvetenhet som väcks genom identifikation stärker självkänslan, vilket främjar personlig utveckling. Att gå till sig själv i stället för att beskylla andra är ett bevis på ödmjukhet. I orientalisk visdom heter det att Din värsta fiende är din bästa lärare. I en grupp kan man begrunda den inre spegeln med hjälp av följande frågor: Är människor i princip likvärdiga? Om inte, på vilket sätt är de då olikvärdiga? Är människors sätt att handla likvärdiga? Om inte, ge exempel. Är det möjligt att du saknar någon mänsklig egenskap, som kärlek, ärlighet, omdöme, glädje, kreativitet? Om ja, vilken i så fall? Anser du dig vara fullkomlig, alltså felfri, med avseende på någon enda mänsklig egenskap? Om ja, vilken i så fall? Upplever du att dina föräldrar är dina psykiska speglar? I fråga om vilka faktorer speciellt? Har du träffat någon person som gjorde dig så ångestfull, rädd och arg att du blev alldeles ifrån dig? Beskriv denna person Det jag gör mot en annan, det gör jag mot mig själv i mitt inre Människans reaktioner och handlingar är följder av det som sker i hennes inre. Den som känner glädje visar det också utåt. Den som är rädd kryper ihop också i sin yttre skepnad. En människa som är arg beter sig aggressivt. Den som gör gott mot andra känner värme och kärlek. Människans beteende och handlingar uttrycker hennes känslor och andliga handlingssätt. Att känna är en verksamhet på känslonivån, jämförbar med tankeverksamheten. När jag gör gott mot en annan människa är det en följd av att jag vill väl och handlar därefter inom mig. Kränker jag en annan är det en följd av att jag vill det onda. Jag handlar alltså negativt på den andliga nivån, jag känner vrede och avund och tänker negativa tankar. Denna negativa inre verksamhet verkar främst i mig själv och skadar naturligtvis just mig. Om någon ser ner på dig kan du därför säga: Jag tror att du underskattar din förmågas värde. När hon ser ner på dig är det ett symtom på en nedvärderande känslo och tankeverksamhet inom henne. Detta förhållningssätt riktas framför allt mot henne själv, eftersom det finns i henne. Att hon ser ner på dig är ett symtom på att hon underskattar sin förmågas värde. Det hon gör mot en annan gör hon inom sig mot sig själv. Barn reagerar spontant då någon till exempel kallar dem larviga, och säger: Det är du som är larvig. Larvig är den som kallar andra larviga. Det sägs att det hjärtat är fullt av, det talar munnen. Bibeln uttrycker det så här: Av frukten känner man trädet. Negativa handlingar och sura ord vittnar om en negativ och sur känslo och tankeverksamhet och andlig aktivitet. Enligt Sokrates sker människans verkliga tragedi då hon fördärvar sin själ. Den som handlar elakt mot en annan gör sig själv större skada än den han vill såra. Därför borde vi ha mer medkänsla med den som gör illa än med offret. Grundtanke Det jag gör mot en annan, det gör jag mot mig själv i mitt inre. Mina handlingar avslöjar mitt sätt att känna och Metafor och bildsymbol Det jag gör mot en annan gör jag mot mig själv

11 tänka. När jag gör gott eller ont mot en annan är det en följd av min goda eller negativa känsloaktivitet. Lao Zi beskriver det så här: Själen har inga hemligheter som inte beteendet avslöjar. Beteendet avslöjar själens rörelser, det vill säga den psykiska aktiviteten. I sin bok Andens fenomenologi skriver Friedrich Hegel (tysk filosof, ): Eftersom jag är helt beroende av den andre för att erfara mig själv är förnekandet av den andre samtidigt ett förnekande av mig själv. Att göra sig själv till herre genom att göra en annan till slav är dömt att misslyckas. För det som herren gör mot slaven vänder tillbaka och träffar honom själv. Den sista meningen kunde förtydligas så här: vad jag gör för att kuva en annan människa, det gör jag i mitt innersta mot mig själv. Man kan tillsammans fundera på den här grundtanken: Har du någon gång velat såra en annan människa när du varit lycklig? Känner du dig samtidigt lycklig när du är riktigt arg? Tycker du att hat är förknippat med rädsla? Om ja, på vilket sätt? Blir du lycklig av att såra andra? Är det ett tecken på mod eller på feghet då en starkare person sårar eller slår en som är svagare? Hur motiverar du ditt svar? Hur känns det när du ser en stor man hjälpa en liten åldring? Jag är medveten, alltså är jag Det är naturligt för människan att fundera på etiken i sina handlingar och syften, på livets mening och tillståndet efter döden. Hon känner och agerar andligt på det metafysiska planet (meta är grekiska och betyder efter, bakom och i det här sammanhanget någonting utanför det fysiska, alltså något icke fysiskt, men andligt). Hon behandlar sina observationer och erfarenheter i medvetandet som inbegriper en metafysisk nivå, en känslo och en tankenivå. Medvetenhet är kontakt mellan den yttre och den inre verkligheten. Den innefattar varseblivning på de fysiska och metafysiska planen. Av allt att döma har vi alla redan vid födseln någon form av grundläggande medvetenhet, en grundstruktur för medvetenhet där vi samlar vår kunskap och våra erfarenheter. Den innebär en förbindelse med den universella sanningen och verkligheten. Ordet samvete används för att beskriva människans känsla för vilka handlingar som är bra och vilka som är illa för livet. Ordet moral beskriver seder och värderingar som är bundna till plats och tid, alltså den kulturella miljön. Termen etisk kan anses vara fri från tids och platsbindningar. Etisk medvetenhet är en universell förbindelse med sanningen och utgör därigenom medvetenhetens grundelement. Etisk medvetenhet och samvete är nästan synonymer. Man säger ju att samvetet gör sig påmint när man har onda avsikter. Finskans ord omatunto är ett självcentrerat begrepp. Svenskans samvete är mer kollektivt. Samvetet eller sinnet för det etiska inbegriper

12 tanken att människan ser skillnad på gott och ont. Vad är då gott och vad är ont? Vardagligt uttryckt är kärleksfullhet utgångspunkten för goda handlingar och motsatsen till kärleksfullhet är villkoret för negativa handlingar. Var och en förstår kärleksfullhet på sitt sätt. Begreppet ligger utom räckhåll för förnuftet och orden men är en självklarhet på den andliga och den känslomässiga nivån. Medvetenhet inbegriper följande faktorer: En förbindelse med livet och alltet som innehåller en universell etisk och estetisk medvetenhet med andra ord en av tiden och platsen oberoende känsla för sanning, godhet och skönhet. Medvetenhet om sig själv som individ. Självkännedom innebär att vara medveten om sig själv i världsalltet, om sina mänskliga resurser och hämningar, sina andliga och känslomässiga vanor och syften och om sin egen livshistoria. Människokännedom inbegriper förmågan att känna andra människor, på samma sätt som man är medveten om sig själv. Medvetenhet om den fysiska och sociala omgivningen, den omgivande naturen och om hur samhället fungerar ekonomiskt, politiskt och socialt. Det omedvetna eller undermedvetna kan förstås som en bortträngning av medvetenheten. Den försvinner naturligtvis inte även om man försöker undertrycka den. Försöker man avvärja medvetenheten aktiveras den i själva verket. Då man försöker glömma bort någonting bearbetar man just den saken, och medvetenheten om denna sak är vad som behandlas i tankarna. Avvärjning är ofta en oavbruten kamp (flykt eller anfall), och personen i fråga handlar destruktivt också utåt (se kapitel 1.5 Personlighetens utveckling). Medvetenhet är sinnesförnimmelser av verkligheten och innehåller den psykiska aktivitetens alla nivåer, alltså andlig (metafysisk), emotionell (intuitiv) och intellektuell varseblivning. Ändå begränsas medvetenhet rätt ofta till att omfatta endast den intellektuella nivån. Känslomedvetenhet och andlig medvetenhet är sannolikt mycket väsentligare än medvetenhet på det intellektuella planet. Största delen av sinnesförnimmelserna behandlas över huvud taget inte på den intellektuella nivån, det vill säga tankens område. Endast sådant som är nödvändigt att vidarebefordra överförs av känsloverksamheten till varseblivningens intellektuella medvetenhetsnivå. Djur och växter, det vill säga allt som lever, har någon form av medvetande. Hur det är beskaffat vet vi inte. Vi kan ju inte ens definiera vår egen medvetenhet. Det går inte att tvinga fram medvetenhet. Fordras det av dig att du ska bli medveten om något väcker det motstånd hos dig. Du upplever påtryckningen som en kränkning och ett hot. Lev Tolstoj (rysk författare, ) skrev att medvetenhet existerar endast i frihet. Ett godkännande av medvetenheten förutsätter frihet. Sanningen, och med den medvetenheten, kommer inte fram genom krav och tvång. Frihet är ansvar, ansvarsfullhet är kärlek. Medvetenhet frigörs endast i kärlek, och kärlek förutsätter ett accepterande av medvetenheten. Orden sanning, medvetenhet, frihet, ansvar och kärlek är så starkt kopplade till varandra att man kunde tänka sig att de är samma sak sedd ur olika perspektiv. Medvetenheten är det viktigaste elementet i vår existens, utan den har livet ingen mening. Människan är medveten om sig själv, hon upplever att hon är en del av alltet. Därför kan man förenkla: du är din medvetenhet. Om du accepterar din medvetenhet

13 accepterar du dig själv. Om du däremot tränger bort din medvetenhet undertrycker du dig själv. Grundtanke Jag är medveten, alltså är jag. Medvetenhet är den allra viktigaste faktorn i människans existens. Människan är sin medvetenhet. Medvetenheten är vår etiska kompass. När vi förtränger vår medvetenhet undertrycker vi oss själva. Metafor och bildsymbol Medvetenheten är vår inre kompass Det andliga (metafysiska) elementet i medvetenheten leder till antagandet att allt materiellt härstammar ur immateriell, metafysisk energi. Det innebär att vårt materiella välstånd visserligen är nödvändigt för att vi ska fungera, men i sig är det inte meningen med livet och därför inte någon källa till lycka. Det har endast ett instrumentellt värde. Sokrates ansåg att ingen medvetet utför onda handlingar. Med det menade han att om en människa godkänner insikten om sina negativa intentioner genomför hon inte dem. Om jag exempelvis slår dig i raseri är det ett tecken på att jag förtränger min medvetenhet. När jag planerar hur jag ska hämnas på min granne måste jag samtidigt förklara för mig själv att han har förtjänat en ordentlig läxa, att jag har rätt och behov att få betala med samma mynt. Förbereder jag ett bankrån motiverar jag det med att de rika har fått sina pengar genom ocker och spekulation och genom att frånta andra deras arbete, och att det inte är mer än rätt att jag tar hand om en del av pengarna. För att kunna göra sådant som är ont måste jag försöka undertrycka min medvetenhet, det vill säga mig själv. I själva verket söker människan alltid det goda. Hon gör det också då hon sårar och utnyttjar andra, begår brott, krigar och förstör naturen. En människa som röker söker njutning, hon är inte alls ute efter att förstöra sin hälsa. Också när hon är elak tror hon sig eftersträva det goda. Men hon är medveten om den universella godheten och blir därför alltid tvungen att för sig själv förklara syftet med sina handlingar. Den reflektionen gör hon kanske inte på tankenivån utan djupare nere på känslornas och den andliga verksamhetens nivå. Människan gör illa men vill ändå väl. Medvetenhet är såtillvida ett abstrakt begrepp att det inte går att definiera eller mäta. Var och en associerar på sitt sätt till begreppet och ger det sitt eget intuitiva och emotionella innehåll. Med hjälp av följande frågor kan man begrunda medvetenheten: Vad är det första du tänker på då du hör ordet medvetenhet? Hur känner du det om någon försöker hindra dig att bli medveten om något som du i själva verket är medveten om? Vad känner du när du går till ett viktigt möte? Du har utfört en arbetsuppgift på ett bristfälligt eller felaktigt sätt. Hur känns det för dig om man tar upp ditt misstag inför alla i arbetsgruppen? Vad vore det för mening med ditt liv om du helt skulle förlora din medvetenhet? Vad anser du om tanken att medvetenheten på något sätt är fri från tid och rum och därmed odödlig?

14 1.1.5 Ont kan endast repareras med gott Ingen behöver definiera vad det är att vara på gott humör eller vara på dåligt humör. Det goda underlättar livet, det onda hindrar och förstör det goda. Hur reagerar du om någon vill såra dig? Betalar du med samma mynt? Hämnd leder till en ond cirkel. När du får huvudvärk och blir förargad på dig själv, botar förargelsen då huvudvärken? Den förvärrar den. Då ett litet barn gör sig illa i handen och börjar gråta kommer pappan springande, blåser god energi på det onda stället, stryker och smeker handen, talar vackert till barnet, förmedlar kärlek. För oss alla är detta en naturlig reaktion. Men så här gör vi inte mot vuxna och inte mot oss själva. När min arbetskamrat säger att han har huvudvärk borde jag spontant gå fram till honom och göra precis som pappan gjorde i fallet med barnets hand, tala medkännande och fråga om jag får ge honom en lätt huvudmassage. Barnet tror på den goda andan, energin. Hos oss vuxna har barnatron knäckts i vår rationella, materialistiska och ytliga kultur. Först som gamla blir vi fria och får tillbaka kontakten med vår barnatro. Med rädsla och bestraffning fostrar man inga fria, självständiga och solidariska människor. För det behövs kärlek. Det är bara med kärlek som både skadegöraren och offret kan hjälpas, vilket betyder att hindra onda handlingar och visa skadegöraren hur hon misshandlar sig själv psykiskt. Innan hon gav sig in på aggressioner var hon tvungen att undertrycka sig själv (sin medvetenhet). Så gott det går bör man hindra destruktiv verksamhet, det är att vara kärleksfull. Men svarar man på aggression med aggression blir förödelsen bara större. Ont kan inte repareras med annat ont. Stryk eller arrest hjälper oss inte att utvecklas till mer balanserade människor. Med sådant kan man visserligen skrämma barn att inte göra sådant som man förbjuder. Men det är ändå att undertrycka, att censurera medvetenheten. Grundtanke Ont kan endast repareras med gott. Ont kan inte repareras med annat ont. Kärlek är livets grundkänsla. Alla har rätt till och ett sunt behov av kärlek. Metafor och bildsymbol Bara det goda reparerar det onda. Ifall kärlek är livets grundkänsla är det att acceptera kärleken det samma som att acceptera av livet, sig själv. En känsloaktivitet som verkar mot kärleken är däremot förnekande, hindrande och förstörande. Det betyder att det onda orsakas av att man förnekar det goda. Det onda har inget innersta väsen. Enligt den här dialektiken existerar det goda av sig självt, medan det onda är en följd av att man förnekar det goda och därför existerar bara så länge förnekelsen pågår. Sanningen existerar av sig själv, lögnen är en följd av att man förnekar sanningen. Så snart man slutar förneka sanningen försvinner lögnen och sanningen kommer fram. Är det en viljeyttring att en människa inte förnekar sin medvetenhet, alltså sig själv? Innebär valfrihet endast friheten att förneka sanningen, medvetenheten, sig själv och kontakten med verkligheten? En människa som godkänner sig själv lever i verkligheten. Kan också det ses som ett val? Eller kommer viljan in i bilden först när hon väljer att förneka det goda? Att acceptera det goda skulle alltså betyda att man inte använder sin

15 vilja. Att vilja betyder på så vis att förneka sanningen. Att inte vilja betyder att leva i verkligheten. Tänker man så här är valet alltid ett negativt val där man förminskar och fängslar sig själv. Att vilja det goda och handla kärleksfullt är sålunda att befria sig från viljan. Djupast är kärleken ett villkorslöst godkännande som innebär att man inte vill någonting men handlar naturenligt och kärleksfullt. Masochisten både njuter och lider när han förnedras eller misshandlas, medan sadisten njuter och lider av att andra misshandlas. Att mobba en annan människa kan ge en känsla av njutning som inte kommer av tillgivenhet och därför inte är lycka i mänsklig mening. Kristendomen säger: Gör mot andra som du själv vill bli behandlad. Konfucius uttrycker det ur en något annan synvinkel: Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig. Nedan följer några frågor som anknyter till temat: Hur känns det när du är arg och dina vänner reagerar med ilska på det? Tycker du dig ha fått för mycket kärlek? Kan det vara möjligt? Beskriv hur. Om du gör ett misstag och därför blir arg på dig själv, hjälper ilskan dig då att utvecklas? Ifall du drabbas av sjukdom och reagerar med stark rädsla på det, hjälper rädslan dig då att bli frisk? Vill du att en person som handlar mot gemensamma regler ska drabbas av påföljder? Kunde dessa påföljder vara åtgärder som utvecklar människan? Har du förslag? Jämlikhet förutsätter gemensamt ansvar Samhörighet, jämlikhet och rättvisa förutsätter att alla har lika stor befogenhet att delta i beslutsfattandet. Det åstadkommer man genom att tillämpa direkt demokrati, så att alla har en röst i fråga om viktiga beslut. På så vis har var och en lika möjligheter att direkt påverka kollektivets verksamhet, definitionen av verksamhetsprinciperna och planeringen av verksamheten. I en familj har föräldrarna större ansvar, det vill säga makt att fatta beslut och därmed större frihet än barnen. Ju äldre barnen blir, dess mer deltar de i familjens gemensamma beslutsfattande, vilket ingår i deras utveckling till ansvarsfulla medborgare. Direkt demokrati innebär att alla deltar i behandlingen av viktiga frågor, i besluten om dem och i valet av ombud som sköter verkställandet av besluten. Den gemensamma verksamheten måste organiseras och därför behöver vi en hierarkisk arbetsfördelning. Direkt demokrati eliminerar inte den representativa demokratin, men förändrar avsevärt de vedertagna sätten att tillämpa demokrati. Eftersom den ekonomiska verksamheten har den allra största makten i ett kapitalistiskt samhälle är det viktigast att använda direkt demokrati uttryckligen då man definierar det ekonomiska systemets verksamhetsprinciper och regler. Vill folket att företagens aktieägare, som inte arbetar inom företagen i fråga, har rätt till resultatet av arbetet, till vinsten? Vill folket att arbetstagarna ska ansvara för arbetsplatserna, det vill säga äga dem? Är det vettigt att någon äger mycket mera än hon hinner använda? Hur stora inkomstskillnader är befogade enligt folket? Borde man betala ränta på pengar vars ägare inte behöver dem, eller borde man i själva verket belägga dem med skatt till

16 förmån för samhället. När medborgarna ges tillfälle att svara på de här frågorna blir det möjligt att bygga upp ett ekonomiskt system av ett nytt slag. Grundtanke Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet som kan förverkligas genom direkt demokrati. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. Metafor och bildsymbol Jämlikhet förutsätter direkt demokrati. Ju mer ansvar och frihet, dess mindre alienation, det vill säga dess fler självständigt tänkande människor. Samhörigheten stärks och respekten för livet ökar. Jämlikhet och ömsesidig solidaritet bygger på gemensamt ansvar som är grunden för gemenskap. Hemma, i skolan och på arbetsplatsen har vi fostrats enligt en helt motsatt modell som handlar om att underkasta sig. Det gör att vi fungerar på ett nästan diametralt motsatt sätt i förhållande till modellen för jämlikhet och gemensamt ansvar. Att reflektera över: Vill du vara med och besluta om viktiga saker som angår dig? Vilket system tror du har större verklig makt, det politiska eller det ekonomiska? Motivera. I det nuvarande ekonomiska systemet ger pengar mera pengar, bland annat genom räntor och investeringar. Vad anser du om det? De anställda är ofta omedvetna om hur företaget styrs. Skulle du vilja ha en förändring där? Motivera. En löntagare får lön men är inte med om vinstutdelningen. Han har inte ens rätt att besluta om huruvida han ska bli avskedad eller inte. Vad anser du om det? Önskar du att folkmajoriteten ska få bestämma principerna för hur det ekonomiska systemet fungerar? Motivera din tankegång.

17 1.2. DE MÄNSKLIGA RIKEDOMARNA Som vi tidigare konstaterade har varje människa alla slag av mänskliga rikedomar och brister, hämningar. Om man beskriver dem så klart och konkret som möjligt är det lättare att bli medveten om dem i sig själv och andra. Självkännedomens mest centrala element är medvetenhet om de mänskliga rikedomarna, gåvorna, talangerna och de goda handlingarna. Till de mänskliga rikedomarna hör bland annat förmåga att varsebli (syn, hörsel, känsel, lukt och smaksinnet), minne, intuition, förmåga att känna och älska, ansvarskänsla, mod och initiativkraft, kreativitet, entusiasm, sunt förnuft, uppskattningsförmåga, ärlighet, rättvishet, sinne för det sköna, självdisciplin, specialbegåvning av olika slag, förmåga att skaffa sig erfarenhet, kunskap och färdighet samt fysisk förmåga. De mänskliga rikedomarna är oberoende av människans ålder, etniska bakgrund, utbildning eller kultur. De finns i oss alla på olika sätt och i olika grad. Att vara medveten om dem är en av den psykiska hälsans hörnstenar. När en människa är medveten om sina mänskliga rikedomar använder hon dem och utvecklar dem därmed. När hon beslutar använda sina talanger blir hon också mera medveten om dem. Använder man dem inte får man småningom en känsla av att de inte existerar, vilket gör att livet känns meningslöst och trist. Nedan beskrivs de mänskliga rikedomarna mer ingående. VARSEBLIVNING För att kunna varsebli den omgivande verkligheten har vi sinnen att se, höra, lukta, smaka och känna med. Att känna är också en sinnesförnimmelse. Jag känner att bordet är hårt, att kudden är mjuk, att beröringen av en annan människas hud känns varm och att luften är kall. Jag kan också känna sorg, glädje, hat eller tacksamhet. Känslan av glädje smittar mellan människor. På sina sinnesförnimmelser reagerar människor med någon form av känsloaktivitet, till exempel sorg, glädje eller hat. Man kan säga att utöver sinnen och känslor innefattar sinnesförmåga också intresse, vetgirighet och lust att förstå verkligheten. Vi kan träna och utveckla våra sinnen enligt samma principer som vi tränar våra andra färdigheter, till exempel genom att medvetet stanna upp för att förnimma och genom att koncentrera oss på att fördjupa vår varseblivning. FÖRMÅGA ATT MINNAS Vi minns saker och situationer i det förflutna. Förmågan att minnas är förmågan att se bakåt i tiden. Den infattar möjligheten att samla erfarenheter och lära sig av dem. Minnet kan vara intellektuellt, till exempel förmågan att ur minnet gräva fram en väns telefonnummer. Man kan också minnas på känslo och handlingsnivån. Det heter till exempel att har man en gång lärt sig cykla så glömmer man det aldrig. Hur lätt det är att minnas något har sannolikt att göra med vilken betydelse vi tillmäter det vi ska komma ihåg. Om du inte är intresserad av texten du läser minns du knappast mycket av den efteråt. Om du däremot tycker att den är intressant och viktig minns du

18 den bättre. Pluggandet löper trögt om du i skolan måste läsa ett ämne som du inte gillar. Men om du älskar exempelvis finska eller matematik sker inlärningen med entusiasm. Vi har en tendens att lättare glömma saker när vi blir äldre. Det är särskilt närminnet som försämras. Nuet förlorar sin betydelse, det förflutna och framtiden får en mer dominerande plats. När det gäller tid vidgas minnets perspektiv bakåt. Det är kanske naturligt, för framöver öppnar sig en vidare, oändlig vy och nuet håller på att förlora sin betydelse. INTUITION Intuition är varseblivning som inte sker med de yttre sinnena. Ordet intuition kommer från latinets intueor, där in betyder inifrån och tueor styras. Intuitionen är det starka inflytandet från den inre medvetenheten då man observerar den yttre världen. Människan har en inre varseblivning som kopplas på vid behov. Jag kände på mig att det skulle gå på det viset. Intuitionen kallas också det sjätte sinnet. Om intuition säger man ibland att vi inte vet att vi vet. Intuition ligger nära den emotionella medvetenheten som inte alltid visar sig på tankenivån (den intellektuella nivån). Ibland tolkas intuition som omedveten medvetenhet, men den här boken utgår från tanken att medvetenheten inbegriper såväl tankens, känslans som den andliga dimensionens medvetenhet. Intuitionen kunde höra till känslosinnet eller det metafysiska sinnet, för den finns i gränsområdet mellan dem. I dagens kultur betonar vi den rationella kunskapens betydelse (positivistisk vetenskapsfilosofi) vilket utarmar människans intuitiva förmåga. Intuitionen är en betydelsefull och vacker egenskap som det är viktigt att respektera och praktisera. KÄRLEK Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, cirka f.kr.) trodde att lycka är livets mål och att man når lyckan genom kärlek och goda handlingar. Ett spädbarn behöver framför allt kärlek. Alla barn har rätt till kärlek. Ett barn som inte får kärlek upplever det som en stor orättvisa. Det reagerar genom att revoltera mot orätten, oftast genom att sluta sig, bete sig aggressivt eller göra allt för att bli accepterat av andra. Men det är inte bara spädbarn som har ett sunt behov av och rätt till kärlek, det har vi alla, från barn till åldringar. Kärleken är villkoret för livet. Kärlek är livets grundkänsla. Den kan beskrivas med orden värme, acceptans, förtroende, öppenhet (nyfikenhet), glädje, fysisk beröring och tacksamhet. Kärlek innebär att vilja det goda och handla därefter. För ett barn är föräldrarnas kärlek den största källan till glädje och trygghet. När ett barn känner sig älskat känner det att det får finnas till. Människan vill leva, vara med, upptäcka verkligheten, använda sin förmåga och vara medveten om sin existens. Det förutsätter kontakt med andra, med omgivningen och naturen. Människan är social, hon behöver andra för att inte bli psykiskt sjuk. Alla barn har rätt att födas älskade, just sådana som de är. Precis samma rätt har gamla människor. Ett litet barn får inte lämnas ensamt, och det får heller inte en gammal människa. Även åldringar behöver den trygghet och värme, den fysiska ömhet, de smekningar och den beröring som andras närhet ger. Kärlek betyder tacksamhet, ansvar och initiativkraft. Kärlek är en god inre aktivitet som yttrar sig som goda handlingar. En kärleksfull människa agerar för sina

19 medmänniskor och sin omgivning. Kärlek bygger på goda avsikter och är därför alltid etisk. Endast i kärlek kan man uppleva frihet. Kärlek inbegriper anspråkslöshet och ödmjukhet, man accepterar det som är, gör sitt bästa för det och kräver inte mera. Kärleken är inte passiv: då en människa blir medveten om en orättvisa, accepterar hon medvetenheten om den och börjar planera vad hon kan göra för att rätta till saken. Anspråkslöshet är kärlek. Vishet är att förena kunskap och kärlek i sitt handlande. All teknisk utveckling borde användas uteslutande för att främja liv och allmänt välstånd. Einstein var med skäl mycket bekymrad för hur hans resultat inom atomfysiken skulle komma att användas; för upprustning eller för utvecklande av fredlig verksamhet. Som i fråga om alla andra mänskliga rikedomar är det är viktigt att praktisera kärlek. Man kan exempelvis tvinga sig själv att, om än motvilligt, göra goda gärningar eller hjälpa okända människor utan att vänta sig någon form av tack. Kärlek är givande och givmildhet. Människor är glada och tacksamma över att kunna ge. De känner att de får när de ger. Är kärlekens motsats hat eller likgiltighet eller bådadera? Sund vrede är ett tecken på att man bryr sig, och att bry sig är kärlek. Destruktivt hat är ett strängt förnekande av kärleken. Likgiltighet är att inte räkna med sin egen förmåga trots att man borde och har möjlighet att agera, den är avund och censur av medvetenheten. Men inte ens detta utplånar kärleken. Hat och likgiltighet behöver kärlek för att kunna existera och i grunden är också de tecken på kärlek. Alla känslor är symtom på kärlek, antingen direkt eller för att de förnekar kärleken. Sigmund Freud lär ha konstaterat att när allt kommer omkring måste vi älska för att inte bli sjuka. DET METAFYSISKA SINNET Ordet metafysik kommer från grekiskan och betyder efter fysiken. Metafysiken är icke materiell och beskrivs också med termen transcendental. Som vetenskapsgren utforskar metafysiken existensen, vad som är grunden för den och var allt kommer ifrån. Den reflekterar över tidens anda, människosinnets egenskaper, livets mening och guds existens. Aristoteles kallade den för den första filosofin. Metafysiken har som mål att se bortom människans iakttagelser och illusioner och berätta den yttersta sanningen. Andlighet är en term som ligger nära metafysiken och som avser begrundandet av fenomen utanför den materiella nivån. De olika religionerna har utvecklat egna tanke eller troskonstruktioner och kulturer, seder, riter och språkbruk som hänför sig till den. Den andliga nivån är psykets djupaste aktivitetsnivå. Enligt Aristoteles kommer allt fysiskt ur metafysisk energi. Det kunde tolkas så att allt som vi kan observera med våra yttre sinnen på något sätt har en motsvarighet, ett, liknande väsen på den metafysiska nivån. Har vår fysiska värld en immateriell grund med karaktären av en spegel? Mänskligheten har alltid grubblat över skapelsen, livet och alltings skapare. Det tyder på ett starkt behov av att utreda saken för sig själv. Det känns som ett sunt behov, vilket skulle innebära att hypotesen om den andliga nivåns existens är sann. Men det är alltid en fråga om tro. Ifall den metafysiska nivån existerar har vi en förbindelse med den. Förbindelsen innebär att vi fungerar på det metafysiska planet, gör val och öppnar oss för olika influenser på det andliga planet. Vi måste alltså ha någon form av metafysiskt sinne. Dit hör eventuell telepatisk förmåga och andra talanger som hör till det man kallar

20 andevärlden. Sådant undersöks bland annat av parapsykologin, eftersom den akademiska, materialistiskt färgade psykologin inte räknar med det som hörande till verkligheten. I min ungdom var jag mycket kritisk i fråga om den så kallade andevärlden. Men erfarenheterna har förändrat min inställning. Vi bodde i Stockholm. En mycket viktig vän till oss svävade i stor fara på andra sidan om Atlanten. En morgon vaknade jag och berättade för min hustru att jag drömt att vår vän steg på ett plan och landade på den europeiska kontinenten, och att han log när han gjorde det. I kvällningen fick vi ett samtal som bekräftade att drömmen var sann. Det var ju precis så du beskrev händelserna i din dröm, sa min hustru. MOD Mod är att handla utan att hänsyn till rädsla, smärta, fara eller osäkerhet. Mod är att försvara sina åsikter och värderingar. Allt nytt är obekant och därför osäkert, den som är modig tar initiativ och prövar sina möjligheter. Han ger inte upp fastän han misslyckas, utan försöker envist på nytt. Motgångarna knäcker inte honom. Mod är att inte låta sig kuvas. Den modiga är klokt nog medveten om sin eventuella rädsla och accepterar den, gör en bedömning av situationen och handlar. Dumdristighet är att förneka insikten om sin rädsla och riskera livet. Det är fegt att underordna sig maktstrukturerna och bli deras offer eller att låta sin medvetenhet om rådande orättvisor, som visar sig i mängden av fattiga och utslagna på gatorna, bli avtrubbad. Den modiga handlar och söker kollektiv styrka för att få till stånd förändringar. Man kan utveckla sitt mod genom att stanna upp och känna sin rädsla, och med en känsla av frihet och ansvar tänka på den som sitt sätt att fungera känslomässigt. Genom att inte kräva oräddhet av sig själv. Genom att systematiskt utsätta sig för sådant som man vet att man är rädd för och där man vet att riskerna de facto är små. KREATIVITET Fantasi, mod och entusiasm är faktorer som hör samman med kreativitet. Kreativitet är att skapa någonting nytt, något som ännu inte finns. Den är att befria sig från existerande rutiner och föreställningar, att trotsa det invanda. En människa kan också använda sin kreativitet till att neurotiskt fly medvetenheten om verkligheten. Hon kan inom sig skapa sjukdomar, svek, katastrofer eller tro sig utsatt för kränkning. Hon kan inbilla sig förluster, bedrifter, sexuella erövringar och njutning. Enligt Sigmund Freud sitter det viktigaste könsorganet mellan öronen. Man kan hjälpa barn att utveckla sin kreativitet genom att uppmuntra dem att pröva, göra misstag, vara intresserade och glada. Hakar man upp sig på felen dödar man kreativiteten. Kreativitet är öppenhet och tolerans alltså kärlek. SUNT FÖRNUFT Alla har vi förmågan att känna och tänka ut vad som är bäst med tanke på helheten. Det är det samma som sunt förnuft, bondförnuft, som är ett tecken på en jordnära inställning, respekt för naturen och anpassning till naturens lagar.