VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 162/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 118

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors BESLUT Nr 162/2006/3 Dnr LSY 2005 Y 118 Givet efter anslag ÄRENDE Muddring av Lövskärsfarleden mellan Lövskäret och Hällören samt deponering av massorna på land i Larsmo kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Skärgårdsrådet r.f. ANSÖKAN Skärgårdsrådet r.f. har med en ansökan som anhängiggjorts vid miljötillståndsverket anhållit om tillstånd för muddring av Lövskärsfarleden mellan Lövskäret och Hällören samt deponering av massorna på land i Larsmo kommun. REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET Allmän beskrivning av projektet I Larsmo södra skärgård mellan Uttergrytsfjärden i norr och Kroköfjärden / Hälsingöfjärden i söder har funnits en gammal båtfarled, som ännu till början av 1990 talet har använts av fiskare och ägare till fritidsbostäder. Farleden har gått mellan Lövskäret i Hälsingöns nordöstra del och Hällören. I dagens läge är farleden på grund av landhöjningen och igenslamning så grund att den inte ens vid högvatten är farbar. Vattendjupet i farleden är vid medelvattenstånd 0,40 1,0 m. Avsikten med projektet är att möjliggöra båttrafik i farleden. Projektet skulle även medföra en förbättring av vattnets strömning mellan Uttergrytsfjärden och Kroköfjärden / Hälsingöfjärden. Planerade arbeten Sträckan som skulle muddras börjar utanför fastigheten RNr 7:156 vid Kroköfjärden och fortsätter i nordvästlig riktning norr om Lövskäret och söder om Hällören mot Laxkubben i Uttergrytsfjärden. Vattenområdet, på vilket muddringen utförs, hör till det i Larsmo kommun i Larsmo by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Muddringsprojektet omfattar en sträcka om m och muddringsdjupet skulle vara 1,8 m från medelvattennivå. Farledens bottenbredd skulle bli 6 m. Mängden muddermassor skulle uppgå till högst ca m 3.

2 2 Muddringen utförs vintertid, sannolikt i februari mars, sålunda att grävmaskinen använder den bottenfrusna isen som arbetsområde och isen borttages endast vid farledssträckningen. Massorna lastas på traktorflak och körs till deponeringsområdena. Eftersom massorna huvudsakligen består av sand och grus torde de inte behöva kalkas före deponeringen. Muddermassorna deponeras på den av Torsten Strömberg ägda, på Lövskäret belägna fastigheten RNr 7:247 och den av Sven Erik Sjölund ägda, på Hällören belägna fastigheten RNr 13:125, bägge fastigheterna i Larsmo by i Larsmo kommun. Ägarna till fastigheterna har gett sina skriftliga samtycken till deponeringen. Deponeringsområdet på Lövskäret är ca 140 m x 60 m stort och massorna deponeras i ett 0,5 m tjockt lager. På detta område kan därmed deponeras m 3 massor. Deponeringsområdet på Hällören är ca 200 m x 30 m stort och mängden muddermassor som kan deponeras på området uppgår till ca m 3. Nyttan av projektet utgörs av att båtresan skulle förkortas för ägarna till ca 50 fritidsbostäder. De som äger fritidsbostäder i norra delen av Lövskäret är för närvarande tvungna att köra runt Hällören, vilket innebär en 4 5 km längre färd. Åtta ägare till fritidsbostäder är så gott som helt beroende av Lövskärsfarleden och en del av dem kan bli tvungna att lämna sina fritidsbostäder om farleden inte muddras. Farleden skulle även förkorta bl.a. fiskarnas båtresa ut till Jovarpet. MILJÖNS TILLSTÅND PÅ VERKNINGSOMRÅDET Beskrivning av havsområdet Eftersom det ifrågavarande havsområdet är grunt och landhöjningen i Larsmo skärgård är snabb (ca 0,9 mm/år), syns spåren efter landhöjningen tydligt i landskapet. Lövskäret är numera en del av Hälsingön, som är den största ön i Larsmo skärgård. Bottnen i de grunda vikarna består mestadels av sand och grus samt ett stort antal större stenar, av vilka flere syns ovanför vattenytan. En stor del av havsområdet mellan Hällören och Lövskäret har införlivats i nätverket Natura 2000 och i strandskyddsprogrammet. I det ifrågavarande området finns tre Natura naturtyper: naturliga primärskogar vid landhöjningskuster, havsstrandängar av Östersjötyp och laguner. Den förstnämnda naturtypen förekommer allmänt längs hela Bottenviken och är vanlig i Larsmo skärgård. Denna naturtyp förekommer på Lövskäret och i södra delen av Hällören. Områdena som reserverats för deponering av muddermassorna utgörs huvudsakligen av dylik naturlig primärskog. De lågbevuxna strandängarna på Lövskäret mellan vasszonen och strandskogen har klassificerats som ovannämnda havsstrandängar, men dessa områden är inte särskilt representativa för naturtypen ifråga. Strandängarna är låglänta och ofta översvämmade vid högre vattenstånd och vegetationen är mycket frodig.

3 3 Naturtypen laguner förekommer i dagens läge i det planerade muddringsområdet i form av en gloflada (flada nr 3). Vegetationen i glofladan är dock inte typisk för naturtypen och fladan är så grund att den knappast skulle övergå i en typisk glosjö, utan inom några få år bli ett helt igenvuxet vassområde. Glofladans areal är 5,2 ha, dess djup är 0,4 0,8 m och dess trösklars djup är 0,25 m respektive 0,5 m. Om det ifrågavarande området fick utvecklas ostört skulle det inom en överskådlig tid bildas ytterligare två s.k. skärgårdsflador i området. Av dessa blivande flador har den ena (flada nr 1) muddrats tidigare och genom den går en båtled till en fritidsbostad. Denna blivande fladas areal är 3,6 ha, dess djup är 0,5 1,6 m och dess trösklars djup är 0,5 respektive 1 m. Den andra (flada nr 2) är i naturtillstånd och i den har påträffats enstaka exemplar av havsnajas, som är en art som är typisk för flador och glon. Denna blivande fladas areal är 3,4 ha, dess djup är 0,5 1,3 m och dess trösklars djup är 0 respektive 0,7 m. Vattenkvaliteten Bottensedimenten Vattenkvaliteten i havsområdet utanför Jakobstad och södra delen av Larsmo påverkas av utsläppen från UPM Kymmene Abp:s skogsindustrifabrik och bosättningen i Jakobstad med omnejd, det humushaltiga sötvattnet som avleds från Larsmo Öjasjön samt av kylvattnet som avleds från Alholmens Kraft Ab. Avståndet från dessa utsläppskällor till Lövskäret är dock relativt stort och utsläppens inverkan på vattenkvaliteten vid Lövskäret är därmed förhållandevis liten. Beroende på hur strömmarna för vattnet från Larsmosjön kan vattnet kring Lövskäret tidvis vara rätt utsötat, näringsrikt och grumligt. Ytvattnets fosforhalt varierar mellan 20 och 50 µg/l och kan på basen av detta klassificeras som eutroft. Ytvattnets klorofyll a halt har under den tid av året då vattnet är öppet varit 5 10 µg/l och kan på basen av detta klassificeras som lindrigt eutroft. Siktdjupet har vanligtvis varit mellan 1,5 och 3,0 m. Under 1990 talet har vattnet i Larsmo skärgård blivit allt mer eutrofierat. I havsområdet utanför Jakobstad har utförts omfattande sedimentundersökningar för undersökning av eventuella utsläpp av skadliga ämnen från skogsindustrin. I industrins utsläppsområden har förekommit förhöjda halter av klorfenol, krom, nickel, bly, kadmium, flor och bly. Halterna av metaller har varit betydligt lägre och understigit gränsvärdena vid de provtagningspunkter, som är belägna på ett längre avstånd från industriområdet. Vid provtagningspunkten vid Ådö, som är belägen på ett avstånd om fyra km från industriområdet har halterna varit nära de normala. Lövskäret är beläget på ett avstånd om 8 km från industriområdet. Fiskbestånd och fiske Yrkesfisket och binäringsfisket har fortsättningsvis stor betydelse i Larsmo skärgård. De vanligaste fiskarterna är sik, lax, gädda, braxen, abborre och lake. Fångsterna har dock kraftigt minskat sedan början av 1990 talet. Enligt utförda fiskeriförfrågningar utgör området kring Lövskäret ett av de få ställen i hela Larsmo skärgård, där det inte överhuvudtaget bedrivs vare sig yrkes eller binäringsfiske. Sö

4 4 der om Lövskäret används dock nät under vinterhalvåret och i Uttergryts och Bredskärsfjärden samt Hälsingöfjärden fiskas det med lakryssjor och gäddsaxar. Sommartid bedrivs fiske ute till havs. Eftersom det inte bedrivs fiske i området kring Lövskäret förekommer det knappast fisk i större omfattning på det planerade muddringsområdet. Området lämpar sig dock som lekområde för gäddan, men däremot inte för siken. Fågelbeståndet Fågelbeståndet i området är typiskt för havsstränder och primärskogar i Larsmo skärgård. Området besöks även ofta av fåglar som söker föda bla. tornsvalan. Utrotningshotade fåglar som förekommer i området är havsörn, mindre hackspett, gransångare, skrattmås, silltrut och orre. Mängden sjöfåglar har minskat. Övrig användning av området VERKNINGAR PÅ MILJÖN Området används huvudsakligen av ägare till fritidsbostäderna i området. Därtill idkas jakt på fågel, hare, älg och små rovdjur. Inverkan på havsområdet och Natura områdets naturtyper Muddringen av farleden kommer att inverka skadligt på bottenvegetationen i området. För närvarande består dock bottenvegetationen av ett omfattande bestånd Myriophyllum arter, som återhämtar sig mycket snabbt efter muddringsåtgärderna. Dessa arter är därtill sådana som kväver övriga arter och minskar därmed den biologiska mångfalden. Avlägsnandet av en del av beståndet har snarast en positiv effekt på miljön. Det lilla beståndet av den i området mer sällsynta växten trubbnate kommer troligen att försvinna i samband med muddringen, men arten är inte utrotningshotad och därmed inte heller skyddad. Muddringen medför att vattengenomströmningen i området förbättras, vilket kan förändra vegetationssamhället i området. Muddringen av farleden kommer inte att ha någon betydande effekt på de områden som klassificerats som naturliga primärskogar vid landhöjningskuster. De planerade deponeringsområdenas naturtillstånd är redan nu så kraftigt förändrat att områdena inte är representativa för naturtypen. Havsstrandängarna i området kommer inte att påverkas negativt av muddringen då denna utförs under vintern och inte under växtsäsongen. Spåren som kan uppstå på stränderna då muddermassorna körs till deponeringsplatserna försvinner sannolikt under första sommaren därefter. Muddringen kommer att ha betydande inverkan på de under bildning varande fladorna och glona i området, vilka hör till naturtypen laguner. Genom att trösklarna till fladorna och glona ändras eller tas bort i samband med muddringen kommer de biologiska förhållandena, bl.a. vattnets salthalt, temperatur och näringshalterna, i dessa att ändras totalt. Detta påverkar hela det biologiska livet i dessa ekosystem. Den naturliga successionen kommer helt att avstanna i glofla

5 Inverkan på vattenkvaliteten Inverkan på fiskbeståndet och fisket Inverkan på fågelbeståndet Åtgärder för minskning av olägenheterna 5 dan, som dock sannolikt inom några år övergår till ett enda stort vassområde samt i den ena skärgårdsfladan. I den nämnda skärgårdsfladan är den naturliga successionen dock redan avbruten i och med att i den tidigare muddrats en båtled till en fritidsbostad. Den andra skärgårdsfladan påverkas inte nämnvärt av muddringen. Eftersom största delen av muddermassorna består av sand och grus blir de negativa konsekvenserna för vattenkvaliteten temporära och ganska små. Vid muddringen av den mindre del av muddermassorna, som utgörs av mjukt sediment med större halt organiskt material, kommer vattnet lokalt att bli grumligare och vattenkvaliteten försämras. Vattnet i Långfjärden och Uttergrytsfjärden är relativt mörkt och grumligt sedan tidigare och därmed torde följderna av en ökad grumling inte vara särskilt skadliga för organismerna. En del av de mjuka sedimenten kan vara syrefattiga, men eftersom massorna deponeras på land kommer syreförbrukningen i vattnet inte att öka nämnvärt. Halterna av närsalter i vattnet ökar temporärt under muddringen, men då arbetet utförs under vintern kommer dessa sannolikt att ha återgått till det normala under tillväxtperioden. Öppnandet av Lövskärsfarleden kan leda till förändrade strömningsförhållanden, vilket kan medföra att primärproduktionen i området avtar och områdets karaktär som en sluten havsvik förändras. Muddringens direkta effekter på fiskbeståndet kommer att vara små om muddringen utförs vid rätt tidpunkt med avseende på fiskens lek och yngelproduktion. Eftersom stora delar av Lövskärshålet är bottenfruset under kallare vintrar, förekommer det ingen fisk i området under den tid muddringen utförs. Under den tid muddringen utförs kan fisket i den omedelbara närheten påverkas negativt genom att fiskeredskapen smutsas ned. I första hand gäller detta de laxryssjor som vintertid används öster om Hällören och i Uttergryts och Bredskärsfjärden. Själva muddringen medför inte allvarliga konsekvenser för fågelbeståndet. Iståndsättning av farleden leder dock till en ökning av båttrafiken igenom sundet, vilket kan medföra störningar för fågelbeståndet. Den totala mängden båttrafik minskar däremot, eftersom avståndet till fritidsbostäderna minskar. Genom att utföra muddringen vid rätt tidpunkt kan en stor del av de negativa effekterna av denna undvikas. För fågelbeståndet, vattenkvaliteten och vegetationen är det bäst om muddringen utförs från isen under perioden januari mars. Det är även den enda tidpunkt som muddringen är tekniskt möjlig att utföra. Om muddringen därtill

6 ÄRENDETS HANDLÄGGNING 6 utförs under perioder med stabilt vattenstånd och under en så kort tid som möjligt, blir dess effekter mycket lokala. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Larsmo kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser, yrkanden och åsikter Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att den s.k. Lövskärsfarleden är belägen på ett för naturen och landskapsskyddet värdefullt område, som hör till strandskyddsområdet och nätverket Natura I den gällande strandgeneralplanen är området utmärkt som ett naturskyddsområde (SL), som skall skyddas med stöd av naturvårdslagen. Området längst in i Uttergrytsfjärden mellan Hällören och Lövskäret har i och med landhöjningen blivit ett nästan igenvuxet våtmarksområde, på vilket det finns flador och strandängar i olika stadier samt strandskogar ovanför. Det grundläggande målet i strandskyddsprogrammet är att bibehålla områdena som ingår i programmet obebyggda och i naturtillstånd. Avsikten är att dessa områden inrättas som naturskyddsområden enligt naturvårdslagen. Miljöcentralen har ansett att muddringsprojektet står i strid med strandskyddsprogrammets målsättningar och kränker det allmänna intresset. Beviljande av tillstånd skulle också försvåra verkställandet av strandgeneralplanen. Våtmarksområdet genom vilken farleden skulle muddras hör till Natura 2000 nätverkets naturtyp laguner (flador och glosjöar). Naturenliga flador är mycket sällsynta i den skyddade mellan eller innerskärgården i Larsmo, i vilken Lövskäret är beläget. De naturliga trösklarna utgör en förutsättning för att fladorna skall bevaras. Muddringen skulle avsevärt försämra den ifrågavarande naturtypens representativitet och skyddsnivå i Larsmo skärgård. Miljöcentralen har ytterligare ansett att deponeringsområdena är problematiska, eftersom områdena omfattas av strandskyddsprogrammet och även delvis är belägna på områden, som betecknats som SL områden i strandgeneralplanen. Deponeringsområdena är dessutom belägna på områden som klassificerats som primärskogar vid landhöjningskust och deponeringsområdena är belägna bakom de mycket representativa primärskogszonerna. Transporten av massorna genom dessa områden skulle åstadkomma förstöring på ett litet område.

7 7 Eftersom Uttergrytsfjärdens vattentillströmning för närvarande huvudsakligen kommer från havssidan är vattenkvaliteten där sannolikt bättre än i norra Hälsingöfjärden. Den planerade muddringen förbättrar inte vattenkvaliteten i norra Hälsingöfjärden, utan corioliskraften leder sannolikt istället till att vatten av sämre kvalitet pressas in i Uttergrytsfjärden. Det vegetationsrika området vid Lövskäret fungerar som ett biologiskt reningsverk på sommaren och hindrar därmed påverkan av vattnet i Hälsingöfjärden. På vintern är sundet bottenfruset och detta fungerar som en fördämning. Miljöcentralen har hänvisat till 1 kap. 15a vattenlagen och konstaterat att de ifrågavarande fladorna eller glosjöarna hör till de mest representativa i det inre skärgårdsområdet. Ingrepp i dessa fladaglosystem och ändrande av deras naturförhållanden på ett väsentligt sätt är ägnat att försvaga den ifrågavarande naturtypens skyddsmålsättningar i sin helhet. Projektet är inte av allmänt intresse, utan strider mot det allmänna naturskyddsintresset. Muddringen är även kortsiktig, eftersom upprätthållandet av farleden skulle fordra allt kraftigare muddringar i framtiden. Enligt miljöcentralens beräkningar finns det mycket färre fritidsbostäder, för vilka muddringen skulle medföra nytta, än vad som uppgivits i ansökan. Runt Uttergrytsfjärden finns endast ca femton fritidsbostäder, men dessa har redan färdigt tillträde. Miljöcentralen har utgående från detta ansett att det inte finns förutsättningar för beviljande av tillstånd. Om dock tillstånd beviljas bör det göras upp ett kontrollprogram för projektet. Programmet bör omfatta en uppföljning av vattenkvaliteten, växtligheten, fågelbeståndet och Natura 2000 naturtyperna före och efter muddringen. Tungmetallhalterna och andra skadliga ämnen i deponeringsmassorna bör utredas och jämföras med gränsvärdena för förorenad mark. Först utgående från detta kan det avgöras hur massorna bör hanteras. Behovet av kalkning av massorna bör utredas. Muddermassorna bör deponeras utanför Natura 2000 området. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE centralen) har ansett att tillstånd inte bör beviljas. Som grund för detta har TEcentralen anfört att muddringen medför en negativ inverkan på de inom området vårlekande fiskarternas lekplatser samt på de i närheten belägna lekområdena för sik på grund av en sedimentering av fasta partiklar under och efter muddringsarbetet. Fladorna och glona är av stor betydelse som vårlekande fiskarternas förökningsområden. Enligt 1 kap. 15a vattenlagen är åtgärder som hotar naturtillståndet i flador och glon, vilkas storlek är under 10 ha, förbjudna. En ökad båttrafik i det smala sundet skulle också ha en negativ inverkan på fiskarnas lek. Muddringen medför ingen eller en ytterst liten nytta för yrkesfisket, eftersom det inte utövas yrkesfiske i området och en förkortning av transportsträckan i och med farleden bara gäller ett fåtal yrkesfiskare. Projektet medför inte några positiva effekter för husbehovs eller fritidsfisket.

8 8 Om tillstånd dock beviljas bör en minimering av de skadliga effekterna på vattenkvaliteten eftersträvas. Eventuella rapporter från vattendragskontroller bör tillställas fiskerienheten vid TE centralen. 3) Miljönämnden i Larsmo kommun har konstaterat att ansökan gäller en gammal båtled, som främst behövs för samfärdsel till de fritidsbostäder, som är belägna intill leden. Därtill behövs båtleden för genomfartstrafik både till fritidsbostäder längre ut och för yrkesfiskare. Muddringen kan inte genomföras utan negativa effekter, men muddringen har planerats så att dessa blir så små som möjligt. Nämnden har förordat ansökan. 4) Jakobstadsnejdens Natur r.f. har motsatt sig ansökan och ansett att farleden inte är nödvändig samt att förverkligandet av projektet inte kan motiveras med allmän fördel. Föreningen har med hänvisning till 1 kap. 15a vattenlagen och naturvårdslagen yrkat att tillstånd inte skall beviljas och konstaterat att projektet även strider mot planebestämmelserna i gällande strandgeneralplan. Projektet skulle enligt föreningens uppfattning orsaka oåterkalleliga skador på flador i naturtillstånd och märkbara ytor av områden som omfattas av strandskyddsprogrammet skulle täckas av deponeringsmassor. Mycket få ägare av fritidsbostäder skulle ha nytta av farleden, emedan det endast finns ca tio fritidsbostäder vid själva Uttergrytsfjärden. De två fritidsbostäder som är belägna öster om sundet på norra Lövskäret torde kunna nås utan muddring på Naturaområdet och de övriga fritidsbostäderna kan nås via andra leder. Yrkes och binäringsfiskare kan använda officiella farleder till Jovarpet och muddringen är därmed inte nödvändig för bedrivande av fiskenäringen. Eftersom Uttergrytsfjärdens vattentillströmning för närvarande huvudsakligen kommer från havssidan är vattenkvaliteten där sannolikt bättre än i norra Hälsingöfjärden. Den planerade muddringen förbättrar inte vattenkvaliteten i norra Hälsingöfjärden, utan ökar risken för att vatten av sämre kvalitet pressas in i Uttergrytsfjärden. Det vegetationsrika området vid Lövskäret fungerar som ett biologiskt reningsverk på sommaren och hindrar därmed påverkan av vattnet i Hälsingöfjärden. På vintern är sundet bottenfruset och detta fungerar som en fördämning. Förbättringen av vattenströmningen skulle således närmast medföra negativa effekter på vattenmiljön. Den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig såtillvida att det saknas en beskrivning av vattenkvaliteten i Uttergrytsfjärden, av alternativa utanför skyddsområdena belägna deponeringsplatser för muddermassor, av muddring av anslutningskanaler från farleden till fritidsbostäder samt av ett s.k. nollalternativ dvs. användningen av de nuvarande farlederna. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena.

9 9 Sökanden har konstaterat att det finns flere ägare till fritidsbostäder som inte kan ta sig till sina fritidsbostäder vid normalt vattenstånd. Då projektet senast var aktuellt i början av 1990 talet hade sökanden ingått avtal om deltagande i kostnaderna för projektet med ca femtio fastighetsägare, som ansåg sig ha nytta av projektet. För närvarande är det ännu flere som har nytta av muddringen och sökanden har därmed ansett att projektet är av allmänt intresse. Sökanden har ansett att fladorna inte är i naturtillstånd i och med att det redan finns en gammal farled som sträcker sig genom fladorna nr 1 och 3. En båtled har muddrats genom flada nr 1 och det finns även ett ikraftvarande tillstånd för ytterligare muddring i denna. Flada nr 2 kommer inte att beröras av muddringen. I närområdet finns även flere liknande flador som är bättre bevarade och som förblir i naturtillstånd. Med hänsyn till helheten äventyras skyddet av den aktuella naturtypen därmed inte allvarligt. Rensning av de muddrade lederna behöver inte utföras ofta. Placeringen av muddermassor kommer inte att orsaka nämnvärd skada på naturen, eftersom arbetena utförs vintertid. Avtal om deponeringen har ingåtts med fastighetsägarna. Muddringar och tät båttrafik har inte påverkat fiskleken nämnvärt i Grisselörströmmen, som är ett viktigt lekområde för siken och därmed kommer muddringen vid Lövskäret inte heller att påverka det ifrågavarande områdets betydelse som lekplats för vårlekande fiskar. Utlåtande Västra Finlands miljöcentral har på miljötillståndsverkets begäran tillställt sitt utlåtande om huruvida de ifrågavarande fladorna är i sådant naturtillstånd som avses i 1 kap. 15a vattenlagen, med beaktande av det som sökanden har framfört i sin förklaring. Miljöcentralen har konstaterat att den inte känner till att Lövskärsfarleden skulle ha muddrats eller att områdets naturtillstånd i övrigt skulle ha ändrats med undantag av flada nr 1, i vilken det enligt ansökan finns en muddrad led. Områdets naturtillstånd har således troligen inte ändrats på något betydande sätt, då det fungerade som farled. Landhöjningen i området är kraftig (ca 0,9 cm/år). I och med denna samt ansamlingen av organisk substans förändras grunda vattenområden snabbt. Enligt miljöcentralens uppfattning är flada nr 3 en sådan flada som avses i 1 kap. 15a vattenlagen. Därtill bör beaktas att det ifrågavarande området är beläget på Natura området. De kustnära lagunerna var motiveringen till att området anslöts till nätverket Natura Definitionen av naturtypen kustnära laguner omfattar även möjligheten att naturtypens naturtillstånd är ändrad i viss mån och därmed uppfyller i synnerhet flada nr 3 klart definitionen på Natura naturtypen. Eftersom det inte längre uppstår nya flador i den reglerade Larsmosjöns område i den inre skärgården och det finns mycket få naturliga flador och glosjöar kvar i den inre samt mellersta skärgården, har fladorna och förstadierna till fla

10 10 dor i Lövskärshålet mycket stor betydelse för skyddet av hela naturtypen. Miljöcentralen har ansett att projektet också skulle innebära skadliga följder för allmän fördel enligt 2 kap. 6 vattenlagen. Syftet med strandskyddsprogrammet, nätverket Natura 2000 och planläggningen är att skydda dynamisk, naturlig skärgårdsnatur. Projektet strider även uppenbart mot allmän naturvård. Nyttan av projektet skulle vara mycket liten för enskild och allmän fördel. Bemötande Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande med anledning av Västra Finlands miljöcentrals ovannämnda utlåtande. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Sökanden har ansett att området inte är i naturtillstånd, eftersom det redan finns byggnader vid stränderna och det förekommer båttrafik i området. En fastighetsägare har utfört en omfattande muddring genom flada nr 1 under vintern 2006 och denna flada är därmed inte alls i naturtillstånd. Flada nr 2 berörs inte av den planerade muddringen. Denna flada är dock inte heller helt i naturtillstånd, eftersom det utförts sprängningsarbeten i den för ca 25 år sedan. Flada nr 3 kommer inte att utvecklas ostört, eftersom flada nr 1 redan är muddrad och kommer att hållas öppen. Sökanden har ansett att en muddring vid Lövskäret inte äventyrar naturtypens gynnsamma skyddsnivå i Larsmo skärgård, eftersom det finns flere liknande flador som är bättre bevarade i området. På grund av landhöjningen bildas kontinuerligt nya flador och glon inom Natura området Larsmo skärgård. Det att det ifrågavarande området har införts i nätverket Natura 2000 får inte innebära att fastighetsägarnas möjlighet att utnyttja området upphör. Sökanden har ansett att projektet är av ytterst stort intresse och att de negativa effekterna på miljön är minimala. Sökanden har till sitt bemötande bifogat en namnlista över fastighetsägare, som har ansett sig ha betydande nytta av Lövskärsfarleden samt ett utlåtande av Larsmo kommuns kommundirektör, som har förordat ansökan. Miljötillståndsverket förkastar Skärgårdsrådet r.f.:s ansökan. Motivering Syftet med muddringen är att möjliggöra båttrafik och förbättra vattnets strömning mellan Uttergrytsfjärden i norr och Kroköfjärden / Hälsingöfjärden i söder. Området som sökanden har för avsikt att muddra har till stor del införlivats i nätverket Natura Den främsta orsaken till införlivandet i nätverket Natura 2000 var förekomsten av naturtypen kustnära laguner mellan Lövskäret och Hällören. Denna naturtyp representeras av en flada (i ansökan betecknad som flada nr 3) och därtill finns det två förstadier till flador i samma område. Det ifrågavarande om

11 11 rådet omfattas även av det riksomfattande strandskyddsprogrammet, vars målsättning är att bibehålla områdena som ingår i programmet obebyggda och i naturtillstånd. I Larsmo kommuns delgeneralplan för stränder och skärgård har området betecknats som naturskyddsområde. Flada nr. 3 är till arealen 5,2 ha, dess djup är 0,4 0,8 m och dess trösklars djup är 0,25 respektive 0,5 m. Fladan kan anses vara i naturtillstånd i och med att båttrafiken i Lövskärsfarleden upphört för ca 15 år sedan och utgör därmed en sådan flada som avses i 1 kap. 15a 1 mom. vattenlagen. Åtgärder som äventyrar en sådan fladas bevarande i naturtillstånd är enligt huvudregeln förbjudna. En förutsättning för att den ifrågavarande fladan skall bevaras i naturtillstånd är att dess trösklar bibehålls oförändrade. I samband med den planerade muddringen skulle trösklarna dock avlägsnas, vilket väsentligt skulle förändra de biologiska förhållandena i fladan. Muddringen skulle därmed äventyra fladans bevarande i naturtillstånd. Miljötillståndsverket kan med stöd av 1 kap. 15a 2 mom. vattenlagen bevilja undantag från förbudet i 1 mom. i samma lagrum, om målen för skyddet av de vattendrag som avses i det sistnämnda momentet inte avsevärt äventyras. I den ifrågavarande inre och även den mellersta skärgården i Larsmo finns det mycket få naturenliga flador och glosjöar kvar. I den reglerade Larsmosjön uppstår inte längre nya flador. Med beaktande av detta och eftersom den ifrågavarande fladan hör till de mest representativa fladorna i det ifrågavarande inre skärgårdsområdet, skulle den planerade muddringen avsevärt äventyra målen för skyddet av den ifrågavarande fladatypen. Undantag från förbudet i 1 kap. 15a 1 mom. vattenlagen kan därmed inte beviljas och således föreligger det inte förutsättningar för beviljande av tillstånd. Utlåtande om påminnelser, yrkanden och åsikter HANDLÄGGNINGSAVGIFT Miljötillståndsverket har tagit yrkandena angående förkastande av ansökan i beaktande och givande av utlåtande till övriga delar är därmed inte behövligt euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003).

12 12 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Birgitta Vauhkonen Kalevi Tikka Pertti Seppänen Nina Engberg Avgörandet har gjorts av miljörådet Birgitta Vauhkonen, Kalevi Tikka (granskande ledamot) och Pertti Seppänen. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha

13 Bilaga BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.