MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 119/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-16 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 119/2005/3 Dnr LSY-2004-Y-16 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE Inrättande av en allmän lokal farled och utförande av muddringsarbeten i havet i Korsholms kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Björkö båtklubb r.f., Björkö fiskelag och Björkö skifteslag ANSÖKAN Björkö båtklubb rf., Björkö fiskelag och Björkö skifteslag har med en ansökan som anhängiggjorts och som sedermera kompletterats anhållit om tillstånd att inrätta en allmän lokal farled och utföra muddringsarbeten i havet i Korsholms kommun. Den allmänna lokala farledens längd är 22 km varav 4,6 km skall muddras. De totala muddringsmassorna utgör ca m 3 Största delen av muddringsområdena har också muddrats tidigare. BESKRIVNING AV PROJEKTET Projektets syfte Avsikten med projektet är att förbättra tryggheten för vattentrafiken och verksamhetsförutsättningarna för yrkes- och fritidsfiskare samt främja turismen på området. Båtfarleden Rutt 1 De på området aktiva föreningarna Björköby båtklubb och Björköby fiskelag har märkt ut de nuvarande farlederna i området med inofficiella märken. Båtfarlederna är skyddade så att det går att åka båt även när vinden är hård. På grund av landhöjningen och stenigheten är det väldigt svårt att navigera i området. Detta har man försökt avhjälpa genom att muddra och utmärka farliga grund. När båttrafiken har ökat har det konstaterats att dessa åtgärder inte har varit tillräckliga. Till båtfarleden skall man kunna ta sig från Svedjehamns båthamn på Björkös norra strand i Björköby. Denna fungerar som en bas för fritids- och yrkesfiskarna samt för sommargästerna och företagarna på området. Båtfarleden Hamnskatan Lappören Bredgrynnan Svedjehamn börjar vid Hamnskatans båthamn på Replots nordvästra strand och slutar vid Svedjehamns båthamn. Ruttens längd är 13 km, bredden varierar mellan 10 och 40 m och farledsdjupet skall bli 1,2 m (mätt från MW 2003 ). Farleden märks på denna rutt ut med 120 remmare.

2 2 Den här farledsdelen används av lite större båtar för vilka Lappören - Svedjehamn (rutt 2) är för smal och krokig. Rutt 2 Båtfarleden Lappören Svedjehamn viker av från Hamnskatan Lappören Bredgrynnan Svedjehamn farleden och slutar vid båthamnen i Svedjehamn. Farledens längd är 3,2 km och dess bredd varierar mellan 5 och 10 m och farledsdjupet skall bli 1,0 m (mätt från MW 2003 ). Farleden märks på denna rutt ut med 60 remmare. Största delen av denna farledsdel skall dras bland öar som bildats av moränåsar. På grund av att rutten är grund och krokig har farledsdjupet planerats till 1,0 meter. Rutt 3 Båtfarleden Stora Nikersgrund Lappören börjar söder om Stora Nikersgrund och slutar söder om Lappören. Farledsdelens längd är 3 km bredden är 40 m och farledsdjupet skall bli 1,2 m (mätt från MW 2003 ). Farleden märks på denna rutt ut med åtta remmare. Denna farled används av de båttraffikanter som skall till nordvästra sidan av Replot. All trafik planeras gå genom Lappörssundet och av denna orsak är det viktigt att bevara sundet farbart. Denna farledsdel behöver inte muddras. Rutt 4 Planerade muddringsarbeten Båtfarleden Hamnskatan Kvicksund börjar vid Hamnskatan och slutar vid Kvicksund där Djupfjärdens farledssträckor börjar. Farledens längd är på denna rutt ca 2 km och dess bredd varierar mellan 5 och 20 m. Farledsdjupet skall bli 1,2 m (mätt från MW 2003 ). Farleden märks på denna rutt ut med 20 remmare. Denna farledsdel skall muddras vid Kvicksund. De fyra rutternas utmärkning med remmare sker först efter att muddringsarbetena slutförts. I båtfarleden Hamnskatan Lappören Bredgrynnan - Svedjehamnen (rutt 1) finns 10 muddringsområden. Arbetena skall utföras med en grävmaskin från en flotte, förutom vid Svedjehamn. Muddringsmassorna skall deponeras i havet under vattenytan på ett avstånd om minst 3 m från farledens kantlinje. Vid Svedjehamn skall grävningen utföras på vintern från isen och massorna skall användas som utfyllnadsmaterial vid byggandet av ett parkeringsområde invid hamnen. Bredden på områdena som skall muddras är 10 m. I båtfarleden Lappören Svedjehamn (rutt 2) finns 11 muddringsområden. Arbetena skall utföras med en grävmaskin från en flotte. Muddringsmassorna skall deponeras i havet under vattenytan på ett

3 Beskrivning av området 3 avstånd om minst 3 m från farledens kantlinje. Bredden på områdena som skall muddras är 5 m. I båtfarleden Hamnskatan Kvicksund (rutt 4) finns två muddringsområden. Arbetena utförs med grävskopa. Muddringsmassorna skall deponeras i havet under vattenytan på ett avstånd om minst 3 m från farledens kantlinje. Bredden på områdena som skall muddras är 10 och 5 m. Enligt planen kommer de totala muddringsmassorna att utgöra ca m 3. Av denna mängd utgör stenar ca m 3. Stenar skall flyttas vid sammanlagt 20 platser. Landhöjningen inverkar på naturen i Kvarkenområdet. Under de senaste decennierna har landhöjningen varit ca 8,5 mm per år. Vattendjupet på projektområdet är överallt under 10 m och på största delen av farledsavsnitten som ska iståndsättas är vattendjupet under tre meter. Stränderna längs båtfarleden är steniga. Klippig strand förekommer bara på ett litet område i Kvicksund. De steniga stränderna är skarpskurna på randmoränområdena utanför Svedjehamn och mera svagt sluttande på annat håll längs leden på kullmoränområdena. Havsvattenståndet varierar kraftigt till följd av lufttrycket och vindriktningarna på området. Allra störst är variationen på hösten och vintern, då vattenståndet kan variera med ca 1,5 m under en månad. Under de senaste hundra åren har vattenståndets maximala höjd i Vasa varit +144 cm och minimihöjden -100 cm från medelvattenståndet. Växlingarna i havsvattenståndet förorsakar kraftiga strömningar, i synnerhet i sund, vilket också inverkar på bottnens kvalitet och vegetation. Vid undersökningen av vattenkvaliteten, bottensedimentet och bottenfaunan har det konstaterats att den yttre skärgården är näringsfattig och har klart vatten, då det i den inre skärgården har drag av eutrofiering. Vattnet i Björköbyns yttre skärgård kan karakteriseras som relativt klart och näringsfattigt. I de för farledsprojektet typiskt skyddade områdena och under lämpliga förhållanden (värme och ljus) räcker dock näringsämnena till en intensiv algproduktion. Mängden bottendjur var riklig. Alla arter som återfanns på områdena var sådana som är typiska för eutrofierade område emedan arter som är typiska för rena vatten fattades helt. Sedimentproverna som togs från sådana ställen där man måste muddra mjuka massor, luktade svavelväte. Lukten av svavelväte tyder på en biologisk nedbrytningsprocess av organiska ämnen under syrefria förhållanden. I området kring farleden finns åtskilliga lekområden för vårlekande fisk, såsom abborre, gädda, id och mört. Kända lekområden finns praktiskt taget i varje fjärd och vik på projektområdet, men de vikti-

4 4 gaste för vårlekande fiskar torde vara fladorna Bastugrund- Bodvattnet, Svartbådavattnet och Kropponbådan. Lekområdena för sik befinner sig klart längre bort (min 1 km) från muddringsområdena. Farleden finns på ett område som ingår i förslaget till Natura nätverket, och delvis också på ett område som hör till strandskyddsprogrammet. I närheten av farleden förekommer 12 av de naturtyper som är uppräknade i bilaga I i EU:s direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Området finns i sin helhet på ett fågelområde (IBA) i Kvarken som är internationellt sett värdefullt och omfattar km 2. Kvarkens skärgård utgör det viktigaste häckningsområdet i Finland för flera olika skärgårdsfågelarter, såsom bergand, svärta, småskrake och tobisgrissla. Det är också det viktigaste eller enda samlingsområdet för smålom, storlom, svärta, fiskmås och tobisgrissla. Utredningsområdet täcker ca en procent av Kvarkens hela IBA-område. Områdets användning Minskning av olägenheter Områden på vilka arbetena skall utföras Havsområdet används främst av privata personer som ska ta sig till sina fritidsfastigheter och av fritidsfiskare som ska till sina fiskeplatser. Fritids- och husbehovsfiske bedrivs av ett par hundra personer. Några personer bedriver yrkesfiske. De huvudsakliga fiskeområdena befinner sig invid farlederna nr 2 och 4 alltså på områden sydost och sydväst om Lappören. I områdena invid den inre farleden (nr 1), Lappörsund (nr 3) och farled nr 5 fiskades också flitigt. Fångsten bestod huvudsakligen av abborre, sik och gädda. Nät angavs oftast som det viktigaste redskapet. Om muddringarna utförs sent på hösten eller på vintern blir konsekvenserna kanske minst på det häckande fågelbeståndet och vegetationen, då växterna redan har förberett sig för vintern och primärproduktionen är på lägsta nivå. Vattenområdena som skall muddras tillhör de samfällda vattenområdena i Björkö, Böle och Smedsby byar, samtliga områden belägna i Korsholms kommun. Inverkningar Verkningarna av muddringen har uppskattats bli lokala och kortvariga pga. projektets småskalighet. Muddringens inverkan på vattenkvaliteten är liten eller obetydlig i de fall då man flyttar stenblock eller muddrar grus eller sand. När man muddrar och deponerar mjuka bottensediment syns konsekvenserna som en förgrumling av vattnet samt eventuellt som syreförbrukning. Halterna av fosfor kan stiga något på de grumliga områdena. Inverkan på algproduktionen beräknas vara liten. Inverkan på bottenfaunan är i allmänhet liten vid

5 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Påminnelser och yrkanden 5 muddringsarbeten. Artsamhällena återhämtar sig till det normala efter ett par år och kan förbättras vid deponeringsområdena. Inverkningarna på fiskbeståndet beräknas bli obetydliga förutsatt att arbetena utförs optimalt i förhållande till fiskarnas lektid och yngelproduktion. Farleden (Svedjehamn-Lappörssundet) kommer inte heller att medföra betydande störande verkningar på områdets naturtyper eller fågel- och däggdjursarter när farleden är färdig ifall farleden främst används av lokala båtfarare. Båtarnas buller och svallvågor kan i viss mån förorsaka störningar för fågellivet. Dessa inverkningar beräknas bli lindriga eftersom det ej finns speciellt känsliga arter på området. Båttrafikens inverkningar på naturtyperna blir också lindriga pga. deras naturliga tolerans. Den största inverkningen beräknas bli att de naturliga förändringarna som uppkommer av landhöjningen kan utebli. På Djupfjärdens farled som kommer att åtgärdas i andra hand kan inverkningarna på fåglarna vara betydande eftersom dess stränder är obebyggda och skulle vara fridfull och svårframkomlig utan en märkt farled. Eftersom muddringsmassorna huvudsakligen deponeras under vattenytan, leder detta inte till betydande landskapskonsekvenser. Massorna blir synliga endast på Lappörsundets strand och i Svedjehamns fiskhamn. Landskapskonsekvenserna vid Svedjehamnens deponeringsområde, leder inte till märkbart mer olägenheter i det gamla idylliska fiskstugelandskapet än den redan utförda deponeringen. I Lappörsundet placeras massorna bakom vallarna med deponerade muddringsmassor, som uppkom vid den tidigare muddringen, som utfördes i mitten av 1990-talet. Den nuvarande vallen är en olägenhet i det annars orörda landskapet. Deponeringen av de nya massorna betonar olägenheterna i landskapet. Att träd och buskar måste tas bort från den nuvarande vallen och bakom den, ökar också inverkningarna. Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med kungörelse i miljötillståndsverket, i Korsholms kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har i sin påminnelse nämnt att de ifrågavarande farlederna är skyddade och används av åtskilliga grupper. Landhöjningen och den nuvarande dåliga utmärkningen av farleden gör den svåranvänd i dagsläget. Ifall muddringsmassorna

6 6 deponeras i närheten av farleden kan det på vattenområdet bland annat uppstå landskapsmässiga problem i framtiden. Deponeringen av muddermassorna kan även medföra men för fiskens lek. Miljöcentralen har föreslagit att tillståndet beviljas samt att följande skulle påpekas i tillståndsbestämmelserna: De stenar som flyttas från farleden bör om möjligt flyttas till befintliga grynnor eller djupfickor och bildandet av nya grynnor bör undvikas. Jordmassor får inte deponeras bredvid farleden utan de bör deponeras på land t.ex. i Svedjehamnens hamnområde. 2) Österbottens arbetskraft- och näringscentral har uppskattat att utmärkningen av farleden inte har några negativa effekter. På basis av den uppgjorda planen kommer muddringsingreppen i rutterna 1,2 och 4 att åsamka fiskeriekonomiska men som inte uppskattats av planerarna. Dessa beräkningar bör utföras innan några ingrepp görs. Fiskeinventeringen som gjorts berör enbart Björkö fiskelags vatten och det övriga yrkes- och fritidsfisket har förbisetts. Fiskeaktiviteterna i området är omfattande och bör utredas bättre, eftersom ynglens uppväxtområden och hur skadorna på dessa kommer att inverka på fisket inte värderats. Planerna på att deponera massorna invid farlederna är förkastligt. De hårda massorna kommer under lågvattenperioder att ändra landskapsbilden. Sprängningsarbeten bör ej heller tillåtas. Mjukmassorna bör transporteras bort från området och deponeras och behandlas sakenligt på lämpliga landområden. Sökanden bör utreda hur muddringen inverkar på den flada som Björkö fiskelag har ansökt om att freda. Skadeverkningarna kunde minskas avsevärt ifall det avstods från muddringar i rutt 2. Muddringar i Kvicksund drabbar även ett fiskeriekonomiskt viktigt område. Ifall miljötillståndsverket anser att tillstånd kan beviljas har TEcentralen framom annat ansett, att sökanden bör utföra fiskeriekonomiska undersökningar innan arbetet inleds samt uppföljande undersökningar under och efter arbetets utförande. Dessa undersökningar skall godkännas av fiskerimyndigheterna. De utförda förhandsundersökningarna bör kompletteras med bl.a. yngelnoteringar. Sökandena bör åläggas ett betalningsåläggande för att kompensera skadorna för fisket. De villkor som närmare framkommer av påminnelsen bör beaktas. 3) Bottniska vikens sjöfartsdistrikt har ansett att det finns ett behov för inrättandet av farleden. Inrättarna bör beakta utmärkningsprocessen som baserar sig på förordningen av /846. Sjöfartsdistriktet förutsätter därtill att säkerhetsanordningarna förblir på sökandens ansvar. Sjöfartsdistriktet förordar inrättandet av farleden i enlighet med planen. 4) AA (Lillström RNr 9:233, Smedsby, Korsholm) har i sin påminnelse nämnt framom annat att muddringsarbetena bör utföras så, att båtfarleden till påminnarens stuga inte fylls igen.

7 7 Sökandens förklaring Sökanden har i sin till miljötillståndsverket inkomna förklaring nämnt att inga muddermassor kommer att placeras i närheten av AA:s privata båtfarled. Sökanden har för avsikt att lämna in utprickningsplanen till sjöfartsdistriktet i enlighet med påminnelsen. Sökanden har konstaterat med anledning av Västra Finlands miljöcentrals påminnelse att det vore ekonomiskt och tekniskt omöjligt att transportera alla muddermassor till Svedjehamn eller till andra lämpliga markområden. Med anledning av TE-centralens påminnelse har sökanden nämnt att utredningarna har påvisat, att skadeeffekterna på fisket och fiskbeståndet är obetydligt på grund av massornas mängd och beskaffenhet och eftersom arbetena inte hänför sig till de egentliga lekområdena, arbetena utförs inte under själva lektiden och inga fångstredskap är mera i användning vid tidpunkten för muddrandet. Komplettering Sökanden har kompletterat ansökan med en utredning om båtfarledsprojektets inverkan på fiskeriekonomin och möjligheterna att minska deponeringarnas verkningar. Fiskeriekonomi Enligt utredningen har 30 yrkesfiskare och 210 husbehovsfiskare varit verksamma på Björköby område. På projektområdet fiskar åtminstone ett par hundra fritids- och husbehovsfiskare. Yrkesmässigt fiske idkas av några fiskare. Muddringsarbetena förorsakar sannolikt inte betydande olägenhet för fisket och fiskbeståndet eftersom muddringarna och deponeringarna inte utförs på egentliga lekområden, arbetena utförs inte vid den tidpunkt när fiskarna flyttar sig till lekplatserna eller när de leker, yngel som kläckts på sommaren kan röra på sig vid muddringstidpunkten, fasta fiskeredskap används knappt alls under muddringstiden på området, smakförändringar i fiskarna är inte att vänta. Svartbådavattnet, med de steniga strandbrinkarna, som fredats lämpar sig inte enligt sökandena som lekområden för höstlekande fiskar och muddringen kommer således inte att påverka detta område. Muddringen kommer att påverka fiskeriekonomin positivt, eftersom vattnen hålls öppna längre och vattenombytet förbättras i den inre skärgården. Sökandena har föreslagit att fiskbeståndet skall kontrolleras under arbetstiden och tiden därefter vid de lekplatser som finns i närheten av muddringsplatserna i enlighet med ett program som sökandena har bifogat kompletteringen.

8 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE 8 Sökandena har i kompletteringen intagit en utförlig utredning av muddrings- och deponeringsbehovet på de skilda vattenområdena. Från området skall muddras totalt ca m 3. Enligt miljökonsekvensbedömningen skall massorna deponeras så, att de placeras nedanför medelvattenståndet som fortsättningar på befintliga moränryggar. Muddringsmassan bildar då åsar som i framtiden stiger ovanför vattenytan till följd av landhöjningen men dessa borde vara mycket lika de ursprungliga moränåsarna. Vid den inre farleden från Svedjehamn till Lappörssund är det inte möjligt att transportera bort muddermassorna till rimliga kostnader vid öppet vatten. Endast vintertid när isen bär är det möjligt att transportera massorna till land. Vid områdena 201 och 203 har det gjorts små preciseringar, så att massorna kan transporteras till land vintertid. Vid muddring vid öppet vatten placeras stenarna invid farleden. Vid område 204 har det nämnts att stenarna grävs ner på havsbottnen på södra sidan av farleden. Vid område 207 skall massorna deponeras på nordöstra sidan av farleden på djupare vatten. Vintertid kan massorna från detta område föras till deponeringsområdet vid Svedjehamn. Vid område 208 skall massorna deponeras nordost om farleden på djupare vatten. Vid område 209 placeras stenarna i en rad på södra sidan av farleden i samma riktning som det grundare området på bottnen. Vid område 106 placeras massorna på östra sidan av farleden på en sträcka av 450 m enligt de ovannämnda principerna. Vid Lappörssund, områden 113 och115 transporteras massorna till vattenområden sydost om sundmynningen söder om muddringsområde 209 och massorna från området 116 transporteras till deponeringsområdet 119. Miljötillståndsverket förordnar den ca 22 km långa farleden mellan Hamnskatan Lappören Bredgrynnan Svedjehamn (rutt 1), Lappören Svedjehamn (rutt 2), Stora Nikersgrund Lappören (rutt 3) och Hamnskatan Kvicksund (rutt 4) till en allmän lokal farled på det sätt och på de platser som framgår av kartorna nr 212, 213, 214, 215, 216, 217 och 218 daterade som ingår i ansökningshandlingarna samt beviljar Björkö båtklubb r.f., Björkö fiskelag och Björkö skifteslag tillstånd till muddringar i farleden och deponering av muddermassorna i havet och på land i enlighet med muddringsplanen, karta nr 208 daterad som ingår i ansökningshandlingarna. Företaget förorsakar inte på förhand sett annan skada, men eller förlust av förmån än vad som kan kompenseras med den fiskerihushållningsavgift som förordnats om i tillståndsbestämmelse 8).

9 9 Tillståndsbestämmelser 1) Muddrings och deponeringsarbetena på havsområdet skall utföras under tiden Muddrings och deponeringsarbetena vid Svedjehamns fiskehamn får utföras under tiden ) Arbetena skall utföras så att uppgrumlingen minimeras. De ställen där isen försvagats eller söndrats av de avsedda arbetena skall utmärkas tydligt. 3) Muddringsarbetena skall utföras i enlighet med planen så att farledsdjupet blir 1,2 m från MW 2003 i farlederna, förutom i farleden mellan Lappören Svedjehamn där farledsdjupet skall bli 1,0 m från MW Mängden muddermassor får vara ca m 3 ftr. 4) Muddermassorna skall deponeras på de i planen avsedda platserna. En liten ändring i deponeringsmängderna och -områdena kan göras med godkännande av miljöcentralen och vattenområdes- och markägarna ifall förändringarna inte medför föroreningsrisk för vattnet. Tillståndshavarna skall genom invallning förhindra att de deponeringsmassor som enligt planen skall deponeras på land inte rinner tillbaka till havet. Deponeringsmassorna skall behandlas så att de inte medför luktolägenheter eller försurar de omkringliggande områdena. Deponeringsområdena på land skall formas och iordningställas så att de smälter in i miljön så väl som möjligt på det sätt som framställts i ansökan. Deponeringen av muddermassor i havet skall utföras så att muddermassorna inte ändrar landskapsbilden vid lågt vattenstånd. Stenar får placeras invid befintliga grynnor. Massorna får inte deponeras så att de försvårar trafiken i andra farleder på området. 5) Farleden skall utmärkas i enlighet med de bestämmelser som givits av sjöfartsverket. 6) Den allmänna lokala farleden kan tas i bruk när farleden har utmärkts på behörigt sätt. 7) Tillståndshavarna ansvarar för att farleden och därtill hörande anordningar hålls i gott skick. 8) Tillståndshavarna skall erlägga till Österbottens arbetskrafts- och näringscentral en fiskerihushållningsavgift på euro. Avgiften skall erläggas före inledandet av arbetena dock senast Fiskerihushållningsavgiften skall användas för att kompensera de

10 10 fiskeriekonomiska olägenheter som arbetena förorsakar på företagets influensområde. 9) Skador som uppstår av arbetenas utförande och som omedelbart framgår skall utan dröjsmål ersättas, såvida ej annat avtalas. 10) Tillståndshavarna skall utföra en kontroll av arbetenas inverkan på fisket och fiskbestånden på ett av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Tillståndshavarna skall utföra en kontroll av arbetenas inverkan på havsområdet på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Förslagen till kontrollprogram skall tillställas myndigheterna i god tid före inledandet av arbetena. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun efter att resultaten färdigställts. 11) Arbetena skall påbörjas inom fyra år och slutföras inom fem år efter det att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet annars förfaller. 12) Tillståndshavarna skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till Västra Finlands miljöcentral, till miljövårdsmyndigheten i Korsholms kommun och till Österbottens TE-central. Tillståndshavarna skall innan arbetena inleds meddela om de arbeten som skall utföras och tiden under vilken arbetena beräknas utföras i en på orten allmänt utkommande tidning. Sedan arbetena slutförts skall miljötillståndsverket samt sagda myndigheter inom 60 dagar skriftligen meddelas därom. Till meddelandet skall bifogas en djupkarta över farleden efter utförandet av muddringen. Motivering Farleden är nödvändig att hålla öppen för allmän båttrafik för att öka säkerheten i sjötrafiken. Efter att muddrings och deponeringsarbetena utförts uppfyller den del av vattenområdet det är fråga om skäligen de krav som med beaktande av samfärdseln i vattendraget kan ställas på en allmän lokal farled. Muddringen av farleden medför nytta i och med att projektet ökar möjligheterna att använda havsområdet för allmän rekreation genom att det blir lättare tillgängligt för fritidsfiskare. Därtill stärks verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiskarna.

11 11 Företaget förorsakar lokalt uppgrumling av de närbelägna vattenområdena, som dock endast varar under arbetstiden och en kort tid därefter. De skadliga verkningarna minimeras när arbetena utförs utanför rekreationssäsongen. När deponeringen av muddermassorna i havet utförs och färdigställs i enlighet med planen och tillståndsbestämmelse 4 förorsakar deponeringen ej på förhand bedömt någon nämnvärd skada för vattennaturen eftersom deponeringsmängderna vid de enskilda deponeringsplatserna är ringa. Grumlingen av vattnet förorsakar menliga inverkningar på fiskbeståndet och fisket i farleden och i de närbelägna vattenområdena. När muddringen utförs under den tid som fastställts i tillståndsbestämmelse 1 blir de fiskeriekonomiska menen på förhand bedömt små. De fiskeriekonomiska menen kompenseras genom åtgärder som utförs med fiskerihushållningsavgiften. Fiskerihushållningsavgiften har fastställts till euro eftersom företaget inte på förhand bedömt kommer att förorsaka någon långvarig skada för fisket. Enligt den konsekvensbedömning som tillståndshavarna har låtit utföra försämrar genomförandet av projektet inte naturvärdena i Natura 2000-området. Därtill har en stor del av de nu ifrågavarande muddringsområdena muddrats redan tidigare och områdena är av denna orsak ej mera i naturtillstånd. Nyttan av företaget är avsevärt större än de skador, men eller andra förluster av förmåner som företaget medför. Lagrum 2 kap. 6 2 mom. och 22 och 4 kap. 2 och 3 vattenlagen Utlåtande om påminnelser och yrkanden Med anledning av TE-centralens yrkande om utförande av utredning av de fiskeriekonomiska menen konstaterar miljötillståndsverket att sökanden har kompletterat sin ansökan med en utredning om projektets inverkan på fiskeriekonomin. Ur den utredningen framgår också, att projektet inte kommer att inverka på det fredade området. För att kompensera de skador som uppkommer av projektets utförande har sökanden ålagts att betala en fiskerihushållningsavgift på den grund som framkommer under rubriken Motivering ovan. Med anledning av miljöcentralens, TE-centralens och och AA:s påminnelser om deponering av muddermassor på vattenområdet hänvisar miljötillståndsverket till tillståndsbestämmelse 4 och det som nämnts ovan under rubriken Motivering. Miljötillståndsverket har beaktat de övriga framförda påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan.

12 12 Handläggningsavgift euro För beslutet uppbärs i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) och bilagan till nämnda förordning en avgift, som är 35 % högre än avgiften enligt tabellen i bilagan, eftersom det motsvarar den arbetsinsats som handläggningen av ärendet har krävt.

13 13 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i beslutet får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Kim Särs I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredraganden Kim Särs. KS/mk

14 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.