Renovering v krypgrundläggning för småhus

Transkript

1 LUNDS TKNSKA HOGSKOLA FUKTCNTRUM VD LUNDS UNVRSTT Avd Byggnadsmaterial Renvering v krypgrundläggning för småhus Bertil Perssn TVBM-7193 Lund 27

2 Lunds Tekniska Högskla Byggnadsmaterial Bx 1 18 Tel: Fax: www. byggnadsmaterial. lth. se 221O LLND

3 Renvering av krypgrundläggning för småhus Förrd Föreliggande uppföljning av ett långtidsflrsök 199l-25 i Tingsryd beträffande markislerade krypgrunder utftirdes efter ytterligare ett års försökstid med datainsamling från hösten 25 till hösten 26. Datainsamling av temperatur ch relativ fuktighet utfördes av LTH Byggnadsmateial, Lund. Vissa mätvärden saknas till följd av batteriurladdning. Mikrbilgisk analys av lika material placerade i krypgrunderna utlrdes vid Btaniska analysgruppen, Götebrg. Kstnader ñr uppfljning dvs. datainsamling ch mikrbilgisk analys samt hälften av kstnad ftjr manus till en slutrapprt finansierades av Peab Sverige AB, Förslöv. Hälften av kstnaden ftir manus till slutrapprten finansierades av Tepr Byggmaterial AB, Stckhlm. Rapprten granskades av Prfessr Lars-Olf Nilssn, LTH ByggnadsmateÅal, Lund. För finansieringen ch granskningen framftires ett varmt tack. Tryckningskstnaden för rapprten finansierades av LTH Byggnadsmaterial, Lund. Bara i mars 27 Bertil Perssn

4 nnehåll Förrd nnehåll l. Material ch metder samt läsanvisningar 2. Relativ fuktighet, temperatur ch risk för mögelpåväxt på trä 2.1Hus 1 2.2Hus 2 (referenshus) 2.3 Hus 3 2.4Hus 4 (tidigare markislerad krypgrund) 2.5 Hus Hus Husl 2.8 Hus 7 utmhus 3. Mögelpåväxt 4 Ånghalt 4.1Hus 4.2Hus 2 (referenshus utan renvering) 4.3 Hus Hus 4 (tidigare markislerad krypgrund) 4.5 Hus Hus 6 5 Analys ch diskussin 5.l Temperatur 5.2 Relativ fuktighet, RF 5.3 Risk ñr mögelpåväxt på trä 5.4 Ånghalt 6. Samband mellan bserverad ch beråiknad risk ftir mögelpävax pàträ 7. Sammanfattning ch slutsatser av huvudlrsök 199l-25 ch uppñljning26 Referenser ii J t3 l4 1s 16 T ll

5 1. Material ch metder samt läsanvisningar Ttalt studerades krypgrunder till sju hus belägna i samma kvarter i Tingsryd. Husen var ftjrtillverkade i samma utförande. tt vid byggnatinen av mrådet med 3-35 cm lattklinker markislerat hus n 4 ingick i flrsöksserien. Detta hus hade ingen plastflie på marken. Samtliga renverade hus hade före ätgard plastflie på marken. Plastflien tgs brt i samband med renveringen. Hus n 2 bibehölls sm referenshus i fürutvarande skick med traditinell krypgrund dvs. utan markislering ch med plastflie på marken. nga av husen hade några pâttagliga prblem füre renveringen - mer än med påväxt av mögel på underkanten av bjälklagen. Påväxten av mögel på underkanten av bjälklagen före renveringen kartlades nga ch redvisas i denna rapprt. Renveringen av krypgrundema 24 innebar aff markislering av lättklinker utfördes efter det att behntlig mögelpåväxt på trä på underkanten av bjälklaget i krypgrunden hade eliminerats genm behandling med brsyra. Befintliga ventilatinsöppningar i grundmuren runt krypgrunden behölls i ft)rändrat skick ch antal. Underkanten av bjälklaget i krypgrunden bestd efter åtgärd av hård träfiberskiva (masnite). Markisleringen bestd av 3-35 cm lättklinker utan plastflie mt underliggande mark. Material ch metder i detalj ges i [1]. Mätningar av temperatur ch relativ fuktighet, RF, frtsatte kntinuerligt under hösten 25 med datainsamling ch batteribyte på instrument dessftirinnan samt under juni 26. Under försöksåret, 24-25, stabiliserades frhållandena i krypgrunden efter renvering i fråga m byggfukt från lättklinkem. Byggfukten från lättklinkern ledde till att börja med till en någt förhöjd ånghalt i krypgrunderna till de nyligen markislerade husen jämflrt med ånghalten i krypgrunden till det sedan länge markislerade huset n 4 i fürsöksserien. Med anledning av eventuell risk för skadr till följd av denna byggfukt avfuktades de nyligen markislerade krypgrunderna direkt efter läggning av lättklinkern 24. slutet av uttrkningsperiden blev därför temperaturen någt högre ch RF någt lägre i de uttrkade krypgrunderna jämfrt med mtsvarande förhållanden i krypgrunden till det sedan länge markislerade huset n 4 i ftirsöksserien. Uttrkningen av byggfukt avslutades i mars 25 varefter temperatur- ch RF-förhållanden i de nyligen markislerade krypgrunderna trde ha stabiliserats fram till starten av uppñljningen under hösten 25. Temperatur-/RF-mätarna av typ HOBO placerades mt underkanten på taket i krypgrunden [2]. Nggrannheten i HOBO-givama får efter kalibrering ha ansetts vara L.2 "C samt + 3Y RF. Under hösten 25 mnterades nya serier av prvbitar av behandlat hyvlat trä (gran), hård träfiberskiva, fibercementskiva ch cementbunden trâullsplatta i samtliga försökshus n 1-7. Prvbitarna demnterades under ktber 26 fr analys [3]. Resultatpresentatin från uppflljningen sker av i frm av temperatur ch RF samt risk ft)r mögelpåväxt på trä beräknad enligt ekvatin (1) t1]. Tabellema visar temperatur, RF ch risk för mögelpåväxt på behandlat trä (g.utr) samt skillnad i temperatur, RF ch risk ft)r mögelpåväxt på behandlattrà (g.an) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch 24, dels ft)r 2 veckr, dels flr 3 dygn. Tidsperiderna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk för mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Risk ñr mögelpåväxt pàtra beräknades enligt ekvatin (l) tll ch krreleras med bserverad mögelpåväxt pä tra [3-8]. Samma tidsperider valdes ftir samtliga hus. Resultatfigurerna visar temperatur, RF ch risk ft)r mögelpåväxt på behandlat trä (gran) Resultat från mikrbilgisk analys presenteras [3]. Ä.nghalten presenteras därefter. Därefter genmft)rs en diskussin i frm av en jämfrelse av ftirhållandena ftire renvering ch l-2 år efter renvering beträffande temperatur ch RF samt risk fr mögelpåväxt på trä i krypgmnderna. Slutligen ges slutsatser av ft)rsöket sm sin helhet. 1

6 2. Relativ fuktiehet. temperatur ch risk för möselpåväxt på trä 2.1 Hus 1 Tabell 1 - Temperatur, RF ch risk ñr mögelpåväxt på behandlattrã (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk ft)r mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch24 dels ftir 2 dels ñr 3 Risk för mögelpåväxt på behandlat tra (/) Änghalt (e/m') Årperid Temperatur ("C) RF (%) Medel 24,2 veckr Medel 24,3 dygn t2.s Medel25,2 veckr Medel 25,3 dygn Medel 26,2 veckr s t2. Medel 26,3 dygn 16.l Skillnad 25-24, 2 veckr Skillnad 25-24, 3 dysn Skillnad 26-24, 2 veckr Skillnad 26-24, 3 dysn 1.5 -r r -.5 t a! (! ft Ê ft trl -rffi ìç fitfrtr Êr- U tj t \-, ^. rt il ffi +Temperatur ('C) +RF (%) + Mögelrisk (%) at, J., G fl JN rh. m ffiú ffiæ ffid ffi ffi FW ffi H - T rr q ffi l^ + ra ^ : l...'tm K 2ô Temperatur ('C) +RF (%) + Mögelrisk (%) Figur 1 - Temperatur, RF ch risk ñr mögelpåväxt på behandlattra (gran)

7 2.2 Hus 2 (referenshus) Tabell 2 - Temperatur, RF ch risk fr mögelpåväxt på behandlat trä (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk ftir mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch24 dels ftir 2 veckr dels ftir 3 d Risk för mögelpåväxt År - perid Temperatur (C) RF (%) på behan dlat trâ (/) Medel24,2 veckr t Medel 24,3 dygn Medel 25,2 veckr Medel 25,3 dygn Medel, 26,2 veckr Medel,26,3 dygn Skillnad 25-24, 2 veckr Skillnad 25-24, 3 dygn t Skillnad 26-24, 2 veckr Skillnad 26-24, 3 dygn (\ an L fl (! L - 1 BO H Lf+ âb -é ]å-n ffi- *H -t Änghalt (e/m3) 13. t *Temperatur ('C) +RF (%) + Mögelrisk (%) - e# F* #',. Figur 2 - Temperatur, RF ch risk ftir mögelpåväxt på behandlattrà (gran) tl a --t

8 2.3 Hus 3 Tabell 3 - Temperatur, RF ch risk fr mögelpåväxt på behandlattrà (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk för mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samtmellan 26 ch24 dels ft)r 2 veckr dels ñr 3 År - perid Medel 24,2 veckr Medel 24,3 dyen Medel 25,2 veckr Medel 25,3 dyen Medel 26,2 veckr Medel 26,3 dygn. Skillnad 25-24, 2 veckr Skillnad 25-24, 3 dygn Skillnad 26-24, 2 veckr Skillnad 26-24, 3 dyen 1 Temperatur (C) RF (%) r Risk ftir mögelpåväxt på behandlat trù ('/'l JJ s7.t Ånghatt (g/m') 12.s 12.s l c) an J P fl Hrïffi "G4 l-+ fi- trr fuë,ëw r! \ 'î!fl! u F q 7 \ ^d *Temperatur ("C) +RF (%) + Mögelrisk (%) (Ð tt, (! À 1 BO J ^fr8- ÉLd H fiüjf Ë Ftrmñç t ^. A t tt t / â ærr. ñ å Èn =- SF F arc ffi- 1"^ a \^-^ Temperatur ('C) +RF (/) + Mögelrisk (%) Figur 3 - Temperatur, RF ch risk ftir mögelpåvåixt på behandlattrà (grutt)

9 2.4 Hus 4 (tidigare markislerad krypgrund) Tabell 4 - Temperatur, RF ch risk lr mögelpåväxt på behandlattra (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk för mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch24 dels för 2 veckr dels flr 3 Risk för mögelpåväxt Ånghalt År - perid Temperatur (C) RF (%) på behan dlat tra (/\ (e/m') Medel 24,2 veckr t2.8 Medel 24,3 dygn Medel25,2 veckr Medel 25,3 dygn 17.r Medel 26,2 veckr Medel 26,3 dygn, Skillnad veckr -t Skillnad 25-24, 3 dysn Skillnad 26-24, 2 veckr Skillnad 26-24, 3 dysn 1 \f al, 8 6 å t&j r _tr :H rffi H - J É/lHl ( L (! fl 4 2 Ê nlr Uh W rl +Temperatur ("C) +RF (%) +- Mögelrisk (%) Figur 4 - Temperatur, RF ch risk lr mögelpåväxt på behandlatträ (gratt)

10 2.5 Hus 5 Tabell 5 - Temperatur, RF ch risk ftr mögelpåväxt på behandlat trä (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk fr mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch2 dels ftir 2 veckr dels lr 3 Risk ftir mögelpåväxt på behan dlat trä (/\ Ånghalt (e/m') År - perid Temperatur ("C) RF (%) Medel 24,2 veckr t Medel 24.3 dyen t t2.4 Medel25,2 veckr t7.2 rt.7 Medel 25.3 dyeï Medel 26,2 veckr Medel 26.3 dyen s Skillnad 25-24, 2 veckr.8 -t Skillnad dyen.6, Skillnad 26-24, 2 veckr Skillnad dyen r.4-9.r rf' at = fl G ct À l*fr *r r-b.ß flffi r Ë l 5 l F e- Ëffi 1+ tf A l 2 V:r r a \---^ \ì f ^ tr T +Temperatur ('C) +RF (%) + Mögelrisk (%) t U' t! G #H, Æ_J A ffiffi \ \ ÊH -, ^ t rf;" hñ. \ 1 1 l1 N \ TÚ t t l..rfr- i r tl FTÏ * Temperatur ("C) + RF (%) + Mögelrisk (%) Figur 5 - Temperatur, RF ch risk ñr mögelpåväxt på behandlatträ (gran)

11 2.6 Hus 6 Tabell 6 - Temperatur, RF ch risk ñr mögelpåväxt på behandlattra (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk för mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 dels ft)r 2 veckr dels för 3 År - perid Temperatur (C) RF (%) Risk för mögelpåväxt på behandlat trä (%) Ånghalt (e/m') Medel 24,2 veckr 1s Medel 24,3 dysn Medel 25,2 veckr r.2 tt.4 Medel 25.3 dyen Medel 26,2 veckr Medel 26.3 dyen Skillnad veckr 1 -t Skillnad dyen r Skillnad veckr Skillnad dyen 7

12 2.7 Hus 7 Tabell 7 - Temperatur, RF ch risk fr mögelpåväxt på behandlattra (gran) samt skillnad i temperatur, RF ch risk för mögelpåväxt på behandlat trä (gran) mellan 25 ch 24 samt mellan 26 ch dels för 2 veckr dels Íìir 3 d År - perid Temperatur ("C) RF (%) Risk für mögelpåväxt på behandlattra ("/") Änghalt (e/m') Medel 24,2 veckr Medel 24.3 dyen Medel 25,2 veckr Medel25. 3 dyen Medel 26,2 veckr Medel 26.3 dyerr. t t2.2 Skillnad veckr Skillnad dyen Skillnad veckr Skillnad dyen r t- tt, q) q) (ú G fl BO Hnï# ß* ilh t Ê ìl , - = ËJT L T r ÆìG tr é b- +Temperatur ("C) +RF (%) + Mögelrisk (%) l\ tn (, G (! ryry ffidffim h / tfill l* A t t" A rtL Wffi -tl Fq r ^^ ^ lgf Temperatur ("C) +RF (%) + Mögelrisk (%) Figur 6 - Temperatur, RF ch risk ftir mögelpåväxt på behandlattra (gtan)

13 2.8 Hus 7 utmhus J Ì- Ø J # fll (! - 1 BO ffiffi ffi l ffi :f q_j å (5' ÈL lr ò üq-j lén wìwt Temperatur ('C) -+ RF (%) Figur 7 - Temperatur ch RF ftlr vintern (mätvärden frän saknas till fllj d av batteriurladdning). 1 8 l'-, J! (!. À Figur 8 - Temperatur ch RF för smmaren Temperatur ("C) +RF (%) 9

14 3. Möselpåväxt Mikrrganismer på prvbitaí ay fibercementskiva (minerit), cementbunden träullsplatta, hård trähberskiva (masnite) ch trä analyserades vid lljande tillfìillen: l. Under ett år före renvering,23-9--:24-1, i krypgrunderna für hus 1,3,5,6 ch7. 2. Under ett år efter renvering, , för alla krypgrundema med mntage av prvbitarna medelbart före dess. 3. Under ett år, , med början ett år efter renvering för alla krypgrunderna med mntage av prvbitarna medelbart fre dess. Tabell 8 ges förekmst av mögelsvamphyfer på lika material i krypgrunderna. Tabell 9 ges frekmst av mögelsprer på lika material i krypgrunderna [3-8]. Tabell i ges exempel på mikrrganismer på prvbitama i krypgrunderna, (mikrrganismer för övriga prvperider ges i tll). Tabell 8-Förekmstav Material Hus/tid Före renverins, z 1: ngen ngen Måttlie Riklie 1: Måttlie Riklie 3: ngen ngen Måttlie Riklie 3: ngen ngen Måttlie-riklie Riklie 5: ngen Måttlie Riklie Riklig 5: ngen Sparsam Måttlie-riklig Riklig 6 ngen ngen Måttlie-riklie Måttlie 7: ngen ngen Sparsam - måttlig Riklie 7:l ngen ngen Sparsam Riklie Året efter renverins, 24-ll-25-9: 1 ngen ngen ngen Sparsam ngen ngen Måttlig Riklig,Ëtvròv4rrrprryr Fibercementskiva material i Cementbunden träullsplatta Hård trâfiberskiva Hyvlat trä (gran) 2 (referenshus utan renvering) -) ngen ngen Sparsam Sparsam 4 (tid. markislerat) ngen ngen ngen Måttlig 5 ngen ngen ngen Riklie 6 ngen nqen ngen Sparsam 7 ngen ngen ngen Sparsam Under ett år, , med börian ett år efter renvering: 1 ngen ngen ngen Sparsam 2 (referenshus utan renvering) ngen Måttlig Riklig Riklig J ngen ngen Sparsam Sparsam 4 (tid. markislerat) ngen ngen Sparsam Måttligriklie 5 ngen ngen ngen Sparsam 6 ngen ngen Sparsam Sparsam 7 ngen Sparsam Måttlie Riklie 1

15 Tabell9 förekmst av å material i Material Hus/tid Fibercementskiva Cementbunden träullsplatta J Hård träfiberskiva Hyvlat trä (gran) Före renverins, z 1: ngen ngen Måttlie Riklig l: Riklie Riklig 3: ngen ngen Måttlie-riklie Riklie 3: ngen Sparsam Måttlis Riklig 5: ngen Måttlis Riklie Riklie 5: Sparsam Måttlis Riklig Riklie 6 Sparsam ngen Riklie Riklie 7: ngen ngen Riklig Riklie 7: ngen ngen Måttlie Riklie Året efter renverins, 24-ll : 1 ngen ngen Sparsam Sparsammåttlie 2 (referenshus utan renvering ngen Sparsam Riklig Riklig J ngen ngen Sparsam Måttlie 4 (tid. markislerat) ngen Sparsam Sparsam Måttligriklie 5 ngen ngen Sparsam Riklie 6 ngen ngen ngen Sparsam 7 ngen ngen Sparsam Månligriklie Under ett år, , med börian ett år efter renvering: ngen ngen Sparsam Måttligriklie 2 (referenshus utan renvering) Sparsam ngen Riklig Riklig a J ngen ngen Sparsam Måttlis 4 (tid. markislerat) ngen Sparsam Sparsam Riklie 5 ngen ngen Sparsam Sparsam 6 ngen ngen Sparsam Måttlis 7 ngen Sparsam Sparsam Riklie Tabell 1 - xempel på mikrrganismer på prvbitama i krypgrunder, :2.6-1 smer ftir van 8 Hus/lllaterial Hård träfiberskiva Hwlat trä (sran) 2 (referenshus utan renvering) a J 4 (tid. markislerat) 5 6 Olika svamparter 7 Aspergillus spp Dit, fruktkrppar av urtium ffllda med sprer 1l

16 4 Ånehalt 4.1 Hus 1 Figur 9 visar ånghalt (e m') för samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 11. Tabell 11 - m' Skillnad mellan krypgrund Perid Krypsrund (e/m3) Utmhus (e/m') ch utmhus (g/m3) Vinter t.2 Smmar 26 1r ) an! (ú ct) Krypgrund u Utmhus r Skillnad ct) Ø J (! ct) tr tr É.#l ì,hffi - T,ftS ffiidfi q. _ H-# 1L ilhê... u Jc ' É -!i r -HU #fl 7 ^ t l^aâ. ra "5, f^ t/ l rf T l Ð ra- tlt1-' A' l FÉ ÆH,å# GT 1 tr ffi 6 &n- 7Ftr 4 {t _v_ 2 ^ 7 ìlt/ -- rl a - a tll -4 A B-21 L-f^ l^h r-^,l Krypgrund tr Utmhus a Skillnad Figur 9 - Ånghalt (g/m3) fr samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. t2

17 4.2 Hus 2 (referenshus utan renvering) Figur 1 visar ånghalt (elm') för samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 12. Tabell 12 - Perid Krypsrund (e/m') Utmhus (e/m3) Skillnad mellan krypgrund ch utmhus (g/m3) Vinter Smmar 26 ct ôt.n Ë G, ct c B lq Ë flëfl.'.-{- ffi{_ r-.ë7 r ^ THT t--!u, t ôth f l--- 5-r!fH ] #Hi\,,4.^ får ',t tç ^ Krypgrund tr Utmhus r Skillnad Figur 1 - Ånghalt (g/m3) ftir 26 samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. 13

18 4.3 Hus 3 Figur l1 visar ånghalt (elm') för samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 13. Tabell 13 - M ter Skillnad mellan krypgrund Perid Krypgrund (e/m') Utmhus (e/m3) ch utmhus (g/m') Vinter Smmar 26 tl ) (9 J (l ct a..{ Æ f Fruf, H, ffi* HH.^ t...4 l-ta Õ - tlt- - të; \-,ll 'lr 7 a- :V- 7 rrl n 'T - t'r --t Þ1 (',8 at,.ê6 ( D tr Krypgrund tr Utmhus r Skillnad U.l È+i ñé -É n ffi,fi tr HË* l- H' g U ffi ffiæ L B l ffi ffi L tl^t L ^î" À AA, t^ L1 :^ -å lr t A,{ A ffrï n l- ftt Ë.1 TT 4 r- - - T' tr ta-- A Krypgrund tr utmhus a skillnad Figur - Ånghalt (glm3) fr samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. u l4

19 4.4 Hus 4 (tidigare markislerad krypgrund) Figur 12 visar ånghalt (gl^') ftir 26 samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 14. Tabell 14 - Perid Krypgrund (e/m3) Utmhus (e/m3) Skillnad mellan krypgrund ch utmhus (g/m3) Vinter t Smmar 26 1B ) $ Ø (ú r ld ffi #+l' a ffi ffi^l þh -ÀS nff ß. t fl'-f l 7 ilß;r ^wqh 7-.'v / l L ft ilfr a--r Krypgrund Utmhus r Skillnad Figur 12 - Anghalt (g/m3) fr samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. 15

20 4.5 Hus 5 Figur l3 visar ånghalt (g/m') för 26 samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 15. Tabell 15 - Mede Skillnad mellan krypgrund Perid Krvpsrund (e/m3) Utmhus (e/mt) ch utmhus (g/m3) Vinter s.83.s9 Smmar ct) r ) (, J! t! ct 1B ffih ]H ffi H{H^ J ll Ar.r^ ^çlh q WtT t'v! \.-- rf r lfc --r -l_-- t.a :,ò a{' ^^-a lú.,f.fj Krypgrund Utmhus Skillnad cn r al, = g tú ct) É ffi,h U t-t- ÆÉ,l ü+t ËHfl U ËË- 1'P H UJ n-dèrn n L tu l ffi ffi 4 \. A^. rl^ t. tl r. l Ar^ A,.lltrÆ ^ f ^TF F' ra tr r r l- {. - A r -al ^ll l U Krypgrund Utmhus a Skillnad Figur 13 - Ånghalt (g/m3) fr 26 samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. 4.6 Hus 6 Mätvärden saknas till följd av batteriurladdning. 6

21 4.7 us 7 Figur 14 visar ånghalt (gl^') för 26 samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. Medelånghalten ges i Tabell 16. Tabell 16 - Mede Skillnad mellan krypgrund Perid Krypgrund (e/m3) Utmhus (e/m') ch utmhus (g/m3) Vinter Smmar 26 r ) t\ at J =õ '' Ê, B ln Ën H+ ) a-t ffi TË-.l -- rrj H a. ) Çta. 7 ù ;,tr q { rt r!f-l -T_ 7 7 rf t a Krypgrund Utmhus r Skillnad ctt l\ Ø =G ) c 1B t É# ft ffi,fi fæh ffilf, H u- e LL: 1'H t+i Ëffi H \ A U B f ffi ffi âi^{ \t. 4 ^å\,ll, 1-, r^ l t- ^ -l. U l,l 'Ð-.t TilT tf^4 f,f f TF Ï jft -^TF F _ - A r ft,1 frl- ^ll t - A L m_ Krypgrund tr Utmhus a Skillnad Figur 14 -,Anghalt (gim3) Tr samt skillnader mellan ånghalt i krypgrund ch utmhus. t7

22 5 Analys ch diskussin 5.1 Temperatur Tabell 17 visar en sammanställning av temperaturutveckling i krypgrunderna samt skillnad i temperatur mellan de lika krypgrunderna ("C). Tidsperidema, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk ftjr mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Figur 15 ges en sammanställning av temperaturutveckling i krypgrundema berende av typ av krypgrund ('C). Figur 16 ges en sammanställning av temperaturskillnader i krypgrunderna berende av typ av krypgrund ("C). fter renvering ökade således temperaturen i krypgrunderna med ca 2 "C (klimatberende minskning i referenskrypgrunden ch tidigare islerade krypgrund med ca 1.1 'C plus ökning i den renverade krypgrunden med.9 'C). Tabell 17 - Sammanställning av temperaturutvecklingen i krypgrunderna samt skillnad i mellan de lika Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Medel 24.2 veckr s Medel 24.3 dygn Medel 25.2 veckr l t6.2 Medel 25.3 dyen t4.l 14. l1.r 1s Medel 26.2 veckr Medel 26.3 dygn. t6.r 16. t Skillnad veckr r Skillnad dyen Skillnad veckr t Skillnad dygn 1.5 r Referenshus n 2 Renverade Tidieare markislerad n veckr 15.3 t ,3 dygn t t7.9 25,2 veckr 14.3 ts dyen t4.t t ,2 veckr ,3 dyen veckr ,3 dygn ,2 veckr r dyen

23 2, 15, J - 1, 5,, 24,2 veckr 24, 3 dygn 25,2 veckr 25, 3 dygn 26,2 veckr 26, 3 dygn tr Referenshus Renverade Tidigare markislerad Figur 15 - Sammanställning av temperaturutveckling berende av typ av krypgrund ("C) C) =.Y tt, fl t! CL 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, 25-24,2 veckr 25-24,3 dygn 26-24,2 veckr 26-24,3 dygn Medelskillnad Referenshus Renverade trtidigare markislerad Figur 16 - Sammanställning av skillnader i temperatur berende av typ av krypgrund ('C). t9

24 5.2 Relativ fuktighet, RF Tabell 18 visar en sammanställning av RF i krypgrunderna samt skillnad i RF mellan de lika krypgrunderrra (%). Tidsperiderna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk för mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Figur 17 ges en sammanställning av RF-utveckling i krypgrundema berende av typ av krypgrund (%). Figur 18 ges en sammanställning av RF-skillnader i krypgrunderna berende av typ av krypgrund (%). fter renvering minskade således RF i krypgrunderna med ca9y (klimatberende minskning i referenskrypgrunden ch tidigare islerade krypgrund med ca 1.1% minus minskning i den renverade krypgrunden med e.8%). Tabell 18 - Sammanställning av RF-utvecklingen i krypgrunderna samt skillnad i RF mellan de lika Hus Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Medel 24.2 veckr r Medel 24.3 dygn Medel 25.2 veckr 9s Medel 25.3 dygn Medel 26.2 veckr 8s Medel 26.3 dyen Skillnad veckr r.4 -t2.9 Skillnad dygn , Skillnad veckr -r Skillnad dyen -r t2. Referenshus n 2 Renverade Tidigare markislerad n 4 24,2 veckr ,3 dym ,2 veckr 9s ,3 dygn ,2 veckr dyen ,2 veckr ,3 dyen ,2 veckr ,3 dysn -rt.2 2

25 1 95 àe L ú. 9 B5 8 24,2 24, 3 dygn 25,2 25, 3 dygn 26,2 26, 3 dygn veckr veckr veckr B Referenshus Renverade trtidigare markislerad Figur 17 - Sammanställning av RF-utveckling berende av typ av krypgrund(%). s L rït r! v.n 4,, -4, -8, -12, 25-24,2 veckr 25-24,3 dygn 26-24,2 veckr 26-24,3 dygn Medelskillnad tr Referenshus Renverade OTidigare markislerad Figur 18 - Sammanställning av skillnader i RF berende av typ av krypgrund (%). 2l

26 5.3 Risk för mögelpåväxt på trä Tabell 19 visar en sammanställning av beräknad risk för mögelpåväxt pätra i krypgrunderna samt skillnad i beräknad risk ñr mögelpävaxt på trä mellan de lika krypgrunderna, ekvatin (l) (%) [1]. Tidsperiderna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk ftir mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Figur 19 ges en sammanställning av risk för mögelpåväxt pätra i krypgrundema, ekvatin (1) (W lll Figur 2 ges en sammanställning av skillnader i risk fr mögelpåväxt pätra i krypgrunderna, ekvatin (1) (%) lll fter renvering minskade risken för mögelpåväxt på trä i krypgrundema, ekvatin () (%) [1] med ca 49/ (klimatberende minskning i referenskrypgrunden ch tidigare islerade krypgrund med ca l.8% minus minskning i den renverade krypgrunden med 6.8%). Tabell l9 - Översikt över beräknad risk ftir mögelpåväxt på trä i krypgrunder samt skillnad i beräknad risk för trä mellan de lika ekvatin 1 1 Hus Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Medel 24.2 veckr r 82.1 Medel 24.3 dygn 9.8 9t Medel 25.2 veckr Medel25. 3 dygn Medel26.2 veckr Medel 26.3 dygn Skillnad veckr Skillnad dyen s Skillnad veckr s Skillnad dyen -73.r Referenshus n 2 Renverade Tidigare markislerad n veckr t ,3 dygn 9r ,2 veckr r dyen ,2 veckr dym 2t veckr s r ,3 dysn -t ,2 veckr dyen

27 àe x :G' "(ú - ') : :c).y 24,2 veckr 24, 3 dygn 25,2 veckr 25, 3 dygn 26,2 veckr 26, 3 dygn JP QX 't :aú G= c =!'9 f/je, tr Referenshus! Renverade trtidigare markislerad Figur 19 - Översikt över risk flr mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvatin (1) (%) ll 25-24,2 veckr 25-24,3 dygn 26-24,2 veckr 26-24,3 dygn Medelskillnad (nll. Figur 2 - Referenshus Renverade trtidigare markislerad Översikt över skillnader i risk ftir mögelpåväxtpäträ i krypgrunderna, ekvatin (1) 23

28 5.4 Ånghalt Tabell 2 visar en sammanställning av änghalt i krypgrundema samt skillnad ånghalt mellan de lika krypgrunderna (glm'). Tidsperiderna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk för mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Figur 2l ges en sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (g/m'). Figur 22 ges en sammanställning av skillnader i änghalt i krypgrunderr.la (glm'). fter renvering ökade ånghalt i krypgrunderna med ca.6 g/m3 (klimatberende minskning i referenskrypgrunden ch tidigare islerade krypgrund med ca 1.2 glm3 minus minskning i den renverade krypgrunden med.6 glm3). Tabell2 - S AV Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Medel 24.2 veckr t Medel 24.3 dygn t2.5 Medel 25.2 veckr 1.8 lt tt.7 rt.4 Medel 25.3 dyen t tt Medel 26.2 veckr t2.3 Medel 26.3 dygn Skillnad veckr Skillnad dysn Skillnad veckr Skillnad dygn Referenshus n 2 Renverade Tidieare markislerad n 4 24,2 veckr ,3 dygn ,2 veckr 11.8 T.4 tt dyen T.7 ll ,2 veckr t2.t 26,3 dyen t2.l veckr -r ,3 dysn ,2 veckr dyen

29 15 l =G ct c ,2 veckr 24, 3 dygn 25,2 veckr 25, 3 dygn 26,2 26, 3 dygn veckr tr Referenshus Renverade tr Tidigare markislerad Figur 2l - Sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (g/m3). cn g G ct) ç :: fit =j (t,, -,5-1, -1,5-2, 25-24,2 veckr 25-24,3 dygn 26-24,2 veckr 26-24,3 dygn Medelskillnad tr Referenshus Renverade tltidigare markislerad Figur 22 - Sammanställning av skillnader i ånghalt i krypgrunderna (g/m3). 25

30 6. Samband mellan bserverad ch beräknad risk för möpeln åväxt nå trä För analys av bserverad mögelpåväxt pätra ch beräknad risk Íìir rnögelpåväxt på trä enligt ekvatin (l) [1], Figur 2311,9), användes klassindelning enligt Tabell2l. R : ( RF RF n t7624.RF RF )-( 'RF5+O RF RF RF RF ( RF Z4Z 4.pp z.rf s.2 5 s 6 4)) - (2 -T) t 6 {7 < RF < 1%; < temperatur T <2 'C} (1) 1 2 "c ^6 t X :(!.f! õ 4 U' : io ü2 É. 8./,/ / /,1, t, t, / f á ë - ---: = 7 75 B ":. Relativ fuktighet, RF (%) 1 Figur <c@_8c-2c Risk för mögelpåväxt på behandlat hyvlat trä (gran) sm funktin av temperatur ch RF {7<RF<1Y;<T<2 'C} [1,9]. Tabell2l - ft)r ft)rekmst av på trä [1] Klass ) 3 Ansrepp nga Sparsam Måttlie Riklie Ttalt användes 23 analyser av påväxt av mögelsvamphyfer päträ [3-8]. Figur 24 visar samband mellan frekvens ñr mögelpävàxtpätra ch risk ftir mögelpåväxt päträ enligt ekvatin (1) t1l. Ur Figur 24 erhölls ftiljande samband: F...u.h :.2'R ' {R3:.54} (2) Fm.s.',.h betecknar frekvens av mögelsvamphyfer pätra R betecknar under 3 dygn beräknad risk ftir mögelpåväxt på trä enligt ekvatin (1) tll 26

31 kvatin (2) har mycket låg krrelatinskefficient vilket visar att ett samband mellan under 3 dygn beräknad risk för mögelpåväxt på trä enligt ekvatin (l) t1l ch bserverad mögelpåväxt på trä är svagt. n jämförande analys fr en 2-veckrs expnering visade än lägre krrelatin (R':.46 dvs. ingen krrelatin). ekvatin (1) ingår temperatur ch RF sm parametrar men uppenbart påverkar även andra faktrer än dessa mögelpåväxt på trä i krypgrunder. rg "(ú CL e >L (n c-tr >ì cl >c S ll9 ct) : Y=,28x+1,7 R2 =, Risk för mögelpåväxt på trä under 3 dygn (%) Figur 24 - Samband mellan frekvens ftir mögelpåväxt pätre ch risk ñr mögelpåväxt pätra enligt ekvatin (1) t1l. 11

32 7. Sammanfattnins ch slutsatser av huvudförsök 199l-25 ch unnfölinins S ammanfattningsvi s genmft)rdes uppfölj ningen på ñlj ande sätt : 1. Ytterligare 1 års mätningar av temperatur ch relativ fuktighet utfrdes i fem i efterhand markislerade krypgrunder (utan plastflie på marken), i en referenskrypgrund utan markislering (med plastflie på marken) ch i en sedan länge markislerad krypgrund (utan plastflie på marken). 2. Därefter beräknades risken ftir mögelpåväxt på trä med ledning av de uppmätta värdena für temperatur ch relativ fuktighet. 3. Parallellt med mätningarna av temperatur ch relativ fuktighet expnerades ffra nymnterade material för mögelpäväxt i krypgrunden, fibercementskiva, cementbunden träullsskiva, hård träfiberskiva ch trä. 4. fter ett års expnering av dessa material i de lika krypgrunderna genmfördes analyser av mikrrganismer på materialen. Följande slutsatser drgs av huvudftirsöket ch av uppfljningen 25-26: 1. fter renvering ökade temperaturen i krypgrunderna med ca 2 "C jämfrt med temperaturen i referenshusets krypgrund ch minskade relativa fuktigheten i krypgrunderna med ca 9% jämförtmed relativa fuktigheten i den islerade krypgrunden. Ätgärderna medftirde att temperaturen höjdes, vilket var avsikten med åtgärden. Denna temperaturhöjning medftjrde att RF minskade med nästan så mycket sm den brde enligt terin. 2. fter renvering minskade den beräknade risken ftir mögelpåväxt pä tra i krypgrunderna med ca 5Y. 3. Fukten i markislerade krypgrunder rör sig i temperaturgradientens riktning nedåt smmartid (under lr mögelpåväxt kritisk perid) ch uppåt under vinterperiden. 4. ngen förekmst av mögelsvamphyfer kunde knstateras på fibercementskiva eller på cementbunden träullsskiva (utm sparsam fürekmst på traullsskiva i en krypgrund, ftire ch efter renveringen). 5. Måttlig-riklig förekmst av mögelsvamphyfer på hård träfiberskiva minskade väsentligt på ny, under år expnerad hård träfiberskiva i ch med renveringen (sparsam frekmst i tre krypgrunder samt måttlig i en krypgrund efter renvering). 6. Riklig fürekmst av mögelsvamphyfer pätrà i alla krypgrunder füre renvering minskade efter renveringen till sparsam ftirekmst på trä i tre av krypgrunderna ch måttlig ft)rekmst på trä i en krypgrund medan mögelsvamphyfer frtfarande ftlrekm rikligt på tra i tvä av de renverade krypgrundema. 7. Renveringsmetden var ej effektiv dâlr:e expnerades. Ätgärderna minskade RF med ca 9 Y under smmarperiden, men detta har inte kunnat hindra riklig ftirekmst av mögelsvamphyfer på tra i två av de sex under 26 studerade krypgrundema. Någn förklaring till detta har inte kunnat klarläggas. Dessa tuå krypgrunder var inte fuktigare än övriga. huvudftirsöket utftirdes varaktighetsanalyser för helår ch ftir smmarperiden 3 mån. men med sämre krrelatin mellan risk flr mögelpåväxt ch uppmätt mögelpåväxt under de bägge senare perider än för 2 veckr ch ftir 3 dygn. 28

33 Referenser 2 a J Bertil Perssn, Renvering av krypgrundläggning för småhus, TVBM-3128, SBN , LTH Byggnadsm aterial, Lund, 2 5, 8 3 sid. Stefan Backe, Datafiler från HOBO instrument n 13, 22,23,25,27,35, 4 ch 41, LTH Byggnadsmaterial, Lund, 26. lisabeth Gilert, Btaniska analysgruppen, Rapprt M6 548, Götebrg,26. lisabeth Gilert, Mikrbilgisk analys l l42 425, ibid,22. lisabeth Gilert, Mikrbilgisk analys } , ibid,22. lisabeth Gilert, Mikrbilgisk analys M ibid,23. lisabeth Gilert, Mikrbilgisk analys ll44 7 2, ib id, 24. lisabeth Gilert, Mikrbilgisk analys M5 698, ibid,25. Lars-rik Nevander, Bengt lmarssn, Fukthandbken, Sv. Byggtjänst, 1994, sid

34

35 sid Rad AV Står tt stycke 1 varav ett underkanten av taket daterad 8aru Brde stå Stycket brde delas upp i flera mindre stycken, för att öka läsbarheten. Nytt stycke brde börja åtmnstne på raderna 8,22 ch25. SJU varav.. underkanten av bjälklaget LLR.. "taket" Kmmentar Utþrt Utfört Utfört Utfört eliminerats behöll bestd.. dels för 2 veckr, dels ftir 3 dygn likadana hus eliminerats genm att (HUR?) behölls.. bestd efter åtgärd VLKA två veckr respektive vilka tre dygn på året det âr fräga m. Det har str betydelse för tlkningen av resultaten. Skillnadema mellan de lika husen, efter åtgärd, brde beskrivas klarare. VAR grunderna exakt "likadana" lre åtgard? Hade de samma prblem eller fanns det skillnader? Har både referenshuset ch det "tidigare" markislerade huset" plastflie på marken? Är det "tidigare markislerade huset islerat med lättklinker ch i så fall med hur mycket? eliminerats behandl med br Utfört Utfört Tidsperiderna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hänsyn till de perider då högst risk för mrigelpåvcixt berrilcnades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch RF. Ttalt studerades krypgrunder till sju hus belägna í samma hvarter i Tingsryd. Husen var ft)rtillverkade i samma utförande. tt vid byggnatinen av mrådet med 3-35 cm rittklínker markislerat hus n 4 ingick i þrsölrsserien. Detta hus hade ingen plastþlie på marken. Samtliga renverade hus hade före åtgard plastþlie på marken. Plastflien tgs brt ì samband med renveringen. Hus n 2 b ib ehd lls s m refer ens hus i förutv ar ande s kick med traditinell krypgrund dvs. utan markislering ch med plastflie på marken. nga av husen hade några påtagliga prblem före renveringen - mer cin med påvcixt av mögel på underkanten av bjdlklagen. Påväxten av mögel på underkanten av biälklagen ftire

36 t2-1 7 t2- T7 Fig 1 Fig 5 Fie 8 Tab 8 Tab 9 Fig 9-r4 Fig 9-r4 Undre diagram saknar rutmönster Ovre diagram saknar rutmönster Figurtext:.. smmarn Under ett är, Under eft är, Diagram med svårläslig text vid hrisntalaxeln Vertikalaxelns gradering med decimalnllr Rutmönster ökar läsbarheten, se diagrammet vanfür ch di l senare Dit. smmaren Under ett är, Under ett år, Flytta hrisntalaxeln nedåt, till lägsta värde på vertikalaxeln Ta brt decimaler på vertikalaxelns gradering renveringen kartlades nga ch redvisas i denna Utfc;rt Utfc)rt Utþrt Utfört Utförr Utþrt Tab n&, Fig ls& 6 Fig 6 6 Tab Temperaturskillnader mellan lika år Medelskillnad krypgrinden Änghalter i de lika husen Temperaturskillnaderna mellan lika år är svårft)rståeliga utan infrmatin m vilken tid på året det gäller. Temperaturskillnader mellan de lika grunderna vre intressantare, ch mnämns i slutsatser. Ar medelvärdet medelvärdet av en medeltemperatur under två veckr ch en under tre dygn? så fall är det ett egendmligt medelvärde. Ta brt den delen i diagrammet i så fall.. krypgrunden Änghalten i uteluften under samma perider Tabell 7 visar en sqmmanställning av temp er aturutv eckl ing i lcryp grunderna s amt skillnad i temperatur mellan de lika lwypgrunderna ("C). Tidsperideyna, dels 2 veckr, dels 3 dygn, valdes med hdnsyn till de perider då högst riskþr mögelpåväxt beräknades, dvs. mest gynnsam kmbinatin av temperatur ch NF. Behålls - visar sammantagna effekten av renveringen. Utþrt Finns i Tabellerna - 6.