Inskolning och föräldrasamverkan -

Transkript

1 Lärarutbildningen Kalmar Växjö Examensarbete 15 hp Inskolning och föräldrasamverkan - en studie av föräldrars upplevelse av delaktighet och samverkan vid barnets inskolning i förskolan. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare: Per-Eric Nilsson Kurs: GO2963 År och termin: 2012, ST Författare: Carina Rex

2 Lärarutbildningen Kalmar Växjö Examensarbete 15 hp SAMMANFATTNING Carina Rex Inskolning och föräldrasamverkan en studie av föräldrars upplevelse av delaktighet och samverkan vid barnets inskolning i förskolan. Period of adjustment to school and parental involvement - a study of parents experience of participation and cooperation during the childs period of adjustment to preschool. Antal sidor: 38 Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord: Bemötande, Delaktighet, Förskola, Föräldrasamverkan, Inflytande, Inskolning, Introduktion, Samverkan

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrundsfakta En jämförelse mellan läroplaner Begreppsdefinition Syfte och frågeställningar Litteratur och tidigare forskning Samverkan hem förskola: två världar som möts Metod Metodval Urval Genomförande Bearbetning och analys Trovärdighet och äkthet Bortfall Forskningsetik Metodkritik Resultat Enkäter till föräldrar i förskolan Vad hade föräldrar för förväntningar på inskolningen i förskolan? Hur upplevde föräldrar informationen i samband med platserbjudandet i förskolan? Hur upplevde föräldrarna bemötande från pedagogerna under inskolningen? Hur upplevde föräldrarna inskolningens upplägg? Hur upplevde föräldrarna informationen om verksamheten och barngruppen? Vilka förväntningar hade föräldrarna på inskolningen och har de infriats? Hur upplevde föräldrarna möjligheten att utöva inflytande över inskolningen? Föräldrarnas förslag på hur man kan förbättra inskolningen i förskolan Sammanfattning Analys Diskussion förslag på fortsatta forskningsfrågor Referenser...34 Bilagor.

4 1. Inledning Det finns flera anledningar till att jag i detta examensarbete har valt skriva om inskolning och föräldrasamverkan i förskolan. En är att forskning visar att en god introduktion är betydelsefull och lägger grunden till en fortsatt bra samverkan. Ett gott samarbete mellan pedagoger och föräldrar är också avgörande för barnets trygghet när det skolas in i förskolan. I förskolans läroplan står det beskrivet att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. 1 Det är dessutom förskolläraren som ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. 2 Även Skolverket betonar att en av de viktigaste grundstenarna i förskoleverksamheten är föräldrasamarbetet. Samverkan mellan föräldrar och pedagoger ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. 3 Pedagoger bör vara medvetna, lyhörda och flexibla i olika situationer och inför olika familjers behov samt ge föräldrar möjlighet att på olika sätt vara delaktiga i och påverka verksamheten. 4 En annan part som lyfter fram föräldrasamverkan som ett av förskolans uppdrag är Utbildningsdepartementet, som säger att föräldrar ska ges möjlighet att påverka förskolans verksamhet utifrån dess mål och innehåll. En förutsättning för detta är att förskolan tydligt visar vad innehållet och målen är. 5 Det är vanligt att föräldrar upplever inskolningen i förskolan som krävande. Som pedagog, van vid att nya barn börjar i gruppen, kan det vara svårt att leva sig in i vilken stor händelse förskolestarten faktiskt är för familjen. För att ett bra samarbete ska kunna utvecklas krävs förståelse för föräldrarnas känslor och funderingar. Föräldrar behöver förberedas inför inskolningen, berätta om sitt barn och samtala med pedagogen om inskolningen utifrån barnets behov och förutsättningar. 6 Tillit mellan pedagoger och föräldrar är grunden för att inskolningen ska fungera på bästa sätt för både barnet och föräldrarna så att de känner att förskolan är ett bra alternativ för deras barn. Särskilt viktigt är det när barnet är litet och skolas in på en småbarnsavdelning. Min erfarenhet gällande inskolning och föräldrasamverkan är att de kan upplevas både som en tillgång och en svårighet för pedagogen. Arbetet med inskolning är därför inte enkelt. För att göra den så bra som möjligt är det nödvändigt att ta hänsyn till familjens möjligheter och förutsättningar. Dessa ser olika ut och ställer därför olika krav på pedagogerna. 1 Eftersom föräldrasamverkan dels är förskolans uppdrag, dels avgörande för hur barnet utvecklas i förskolan, är det betydelsefullt att studera i vilken mån föräldrar känner sig delaktiga i verksamheten och inskolningen. 1 Lpfö 98, reviderad (2010, s.13) 2 Lpfö 98, reviderad (2010, s.13) 3 Allmäna råd och kommentarer kvalitet i förskolan, skolverket, (2005) 4 Ibid 5 Utbildningsdepartementet, (1998:13, reviderad 2010) 6 Niss & Söderström, (2006) Små barn i förskolan den viktiga vardagen och läroplanen 5

5 2. Bakgrundsfakta Här ges en överblick av vad styrdokument, äldre och nya, anger om föräldrars delaktighet på förskolan. 2.1 En jämförelse mellan läroplaner Förskolan har i sin läroplan ett klart och tydligt uppdrag att samarbeta med föräldrar och skapa delaktighet för dem: Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. 7 Ett bra samarbete mellan hem och förskola bidrar också till förskolans kvalitet. 8 I förskolans tidigare styrdokument hade arbetslaget ett gemensamt ansvar för att barn och föräldrar gavs en god introduktion i förskolan. Ansvaret innefattade även att föräldrar gavs möjlighet att påverka både den dagliga verksamheten, dess pedagogiska mål och utvärdering samt sina utvecklingssamtal. 9 Med den nya läroplanen är detta numera specifikt förskollärarens ansvar. Arbetslaget har däremot, liksom tidigare, ett ansvar för att skapa goda relationer med föräldrarna och ta tillvara deras synpunkter på verksamheten. I den nya reviderade läroplanen tydliggörs och poängteras alltså förskollärarens roll, i den tidigare versionen arbetslagets. 10 Även förskolechefen har fått ett tydligare ansvar för att utveckla samarbetet med föräldrar och göra dem delaktiga i förskolans verksamhet. 11 Detta ansvar är numera detsamma som för en rektor i det obligatoriska skolväsendet Den nya läroplanen är framtagen av Skolverket och ett resultat av att regeringen önskar stärka förskollärarnas pedagogiska ansvar samt skapa klara riktlinjer för att följa upp och utvärdera förskolans verksamhet Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad, 2010, s. 13,16) 8 Ibid 9 Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (den äldre versionen) 10 Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad, 2010) 11 Ibid 12 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo Utbildningsdepartementet (2010, s. 23) ett underlag för Skolverkets arbete med implementering av skolreformer. 6

6 Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan Skolverket skriver i sina allmänna råd och kommentarer att föräldrasamarbetet är grundläggande för förskolans verksamhet. Det ska präglas av förtroende och öppenhet, ömsesidighet och respekt. Samarbetet innefattar både dialog om barnets utveckling och den pedagogiska verksamheten. Skolverket nämner även att det krävs ett medvetet förhållningssätt hos förskolans personal för att kunna möta olika familjer i olika situationer. 14 Skolverkets förtydliganden och kompletteringar i förskolans läroplan Skolverket har haft regeringens uppdrag att föreslå kompletteringar av vissa mål i förskolans läroplan, att förtydliga förskollärarnas ansvar och skapa riktlinjer för uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. 15 I Skolverkets slutrapport görs en ny uppdelning av ansvaret i förskolan. I Lpfö 98 nämns förskolläraren och arbetslaget i förskolan. Slutrapporten har kvar förskollärare och arbetslaget i förskolan men lägger till förskollärarna ska ha särskilt ansvar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. 16 Förskollärarna är även ansvariga för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Området Förskola och hem är i stort sett lika i Lpfö 98 (Skolverket, 1998) och slutrapporten (Skolverket 2009). Det som skiljer dem åt är att i slutrapporten (Skolverket 2009) finns följande riktlinje: Förskollärarna ska ha särskilt ansvar för samverkan mellan förskola och hem Skolverkets allmänna råd 15 Utbildningsdepartimentet (2010) Förskolan i utveckling en bakgrund till ändringar i förskolans läroplan 16 Ibid (2010, s. 23) 17 Ibid 7

7 3. Begreppsdefinition Här följer ett antal begreppsförklaringar som är centrala i examensarbetet: Förälder Med förälder menas barnets vårdnadshavare, oavsett om det är en biologisk förälder eller person som har tilldelats vårdnaden av barnet i domstol. 184 Förskollärare Inom förskolan arbetar både förskollärare och barnskötare. Förskolläraren har ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen. Pedagog innefattar båda yrkesgrupperna. Föräldrasamverkan I texten används Skolverkets definition av föräldrasamverkan: Föräldrasamverkan är all kontakt mellan hemmet och förskolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten. 19 I en del litteratur används uttrycket föräldrasamarbete. Inskolning Inskolning är den process då barnet ska börja på förskolan. Inskolningen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete mellan hemmet och förskolan, samt genomföras successivt för att övergången från hemmet till förskolan ska bli så trygg och positiv som möjligt för barnet. 20 I examensarbetet förekommer även ordet introduktion som en benämning för inskolning. Invänjning Barnets start i förskolan kan också definieras som invänjning; de små barnen ska vänjas vid ett nytt liv, livet i förskolan Skolverket, (2005, s. 57) 20 Skolverket,( Publicerad ) 21 Niss (1988, s. 46) Att börjar förskolan 8

8 Inflytande Inflytande innebär möjlighet att dels påverka något (till exempel ett beslut), dels uttrycka sin uppfattning. 22 Delaktighet Delaktighet står för att ta del i en process, till exempel att föräldrar ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad, 2010) 9

9 4. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av delaktighet och samverkan vid barnets inskolning i förskolan. Frågeställningarna är: Upplever föräldrarna delaktighet i och samverkan vid inskolningen? Önskar de delaktighet och inflytande vid inskolningen? 10

10 5. Litteraturöversikt och tidigare forskning I litteraturgenomgången redovisas den tidigare forskning jag har funnit om föräldrars delaktighet och vilken utsträckning föräldrar känner och önskar en sådan delaktighet vid inskolning i förskolan. Det finns teorier och forskning att inspireras av för att ta fram ett väl genomtänkt inskolningsprogram och utveckla ett bra föräldrasamarbete. Även äldre litteratur, till viss del reviderad, har använts då den befunnits aktuell och relevant. 5.1 Samverkan hem och förskola två världar som möts Hem och förskola är två olika världar, där föräldrar och pedagoger har olika ansvar för barnet. Föräldrarna ansvarar för att deras barn ska ges en god uppväxt hemma medan pedagogerna har det yttersta ansvaret för barnets trivsel och trygghet i förskolan. Samarbete är viktigt för att pedagoger och föräldrar tillsammans ska kunna förstå och förmedla barnets behov. Särskilt gäller detta när barnet är litet, eftersom små barn inte själva i ord kan berätta vad de vill eller vad som händer med dem. 23 Forskning visar att det viktigaste för hur ett barn uppfattar sig själv och sin omvärld, är samspelet med och förhållningssättet hos den som tar hand om det. Föräldrar, pedagoger och andra vuxna som barnet på olika sätt är beroende av är avgörande för barnets utveckling. 24 Samspelet mellan barn och föräldrar präglas av starka känslomässiga band och en separation är en stor händelse för hela familjen. 25 Mötet med förskolans värld innebär både separation och anknytning, för barnet så väl som föräldrarna. På förskolan är det oftast första gången barnet blir lämnat till en främling och för att det ska gå bra krävs en god relation att knyta an till. 26 Detta är en komplex process som ställer höga krav på personalens lyhördhet och kunskap, desto mer ju yngre barnet är. 27 Förskollärare och föräldrar måste samverka så att barnet ser att det finns en relation mellan pappa/mamma och pedagogen. 28 För att få veta om förskolan är ett tryggt ställe att vara på och att de nya vuxna är tillförlitliga, söker barnet bekräftelse hos sina föräldrar. När de agerar nyfiket, öppet och positivt i den nya situationen ger de förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. För föräldrarna är det av största betydelse att det byggs upp en tillitsfull relation till förskollärarna på avdelningen så att de upplever att förskolan är ett bra alternativ för deras barn Niss & Söderström (2006) Små barn i förskolan 24 Niss et al 25 Niss et al (1996) 26 Niss et al (2006) 27 Pramling (1996) Barnomsorg för de yngsta en forskningsöversikt 28 Niss, artikel i den 16 maj

11 Under själva inskolningstiden fordras att förskollärarna är till för barnen och det finns då inte så mycket tid för samtal med föräldrarna. För att föräldrar ska kunna känna sig trygga och väl informerade är det därför viktigt att etablera en bra kontakt redan innan barnet börjar sin inskolning. Det krävs att förskolläraren är väl förberedd, planerar inskolningen väl samt att föräldrarna får möjlighet till inflytande genom inskolningssamtal. Förskollärarens uppgift är att ta del av föräldrarnas kunskaper om sitt barn och tydligt visa att föräldrarna är viktigast för barnet. 29 Detta förberedelsearbete från förskollärarens sida påverkar det fortsatta samarbetet, som i sin tur påverkar samspelet mellan barnet och förskolläraren. 30 En del föräldrar besöker olika förskolor innan de bestämmer sig för vilken de ska välja. Det första intrycket är viktigt för att familjen ska känna sig trygg och välkommen. Redan där läggs grunden till samarbetet mellan förskolläraren och barnets föräldrar. 31 Ett bra sätt att förbereda samarbetet med föräldrarna är att presentera hur förskolläraren arbetar under ett läsår på förskolan. Det ger föräldrarna en inblick i vilken verksamhet barnet kommer att möta. Det handlar inte enbart om verksamhetens innehåll utan också dess syfte och mål. 32 I många förskolor används numera föräldraaktiv inskolning, men den traditionella två veckors-inskolningen finns också kvar. 33 Vid en föräldraaktiv inskolning är vårdnadshavaren med barnet på förskolan fem timmar per dag i tre dagar. En traditionell två veckors-inskolning innebär att stegvis under två veckor öka barnets vistelsetid på förskolan. En föräldraaktiv inskolning ger föräldrarna ordentlig insyn i verksamheten och avdelningens rutiner, men att arbeta med längre inskolning behöver inte innebära att föräldrar är mindre aktiva. Oavsett vilken inskolningsmetod som används är det viktigaste att föräldrarna får en tillitsfull relation till förskolläraren. 34 Förskollärare behöver kunna läsa av barnens och föräldrarnas signaler om hur de upplever inskolningen samt följa upp dessa, flexibelt och individuellt. Det innebär att inta både ett barnperspektiv och ett vuxenperspektiv. Tiden är en viktig del för barnet. En del barn behöver mer tid än andra att vänja sig vid den nya vardagen. Det är betydelsefullt hur förskollärare använder tiden och vilket förhållningssätt de har och vilka förutsättningar förskollärare skapar vid inskolning Förskolläraren behöver lära känna barnet så väl som möjligt när inskolningen pågår. Förskolläraren behöver också veta något om hur barnets liv ser ut utanför förskolan, känna till 29 Arnesson Eriksson (2010) 30 Flising Fredriksson & Lund (1996) Forskningsöversikt Föräldrakontakt 31 Niss et al (2006) 32 Arnesson Eriksson (2010) 33 Ibid 34 Niss (1998) 35 Ibid 12

12 den andra delen av barnets två världar som är hemmet. Efterarbetet, det vill säga utvärderingen av inskolningen, är också viktigt. Utifrån föräldrarnas synpunkter utvecklas inskolningsarbetet och ett fortsatt samarbete kring barnet. 36 I relation till föräldrarna har förskolläraren en maktposition, med vilken det följer ansvar och skyldighet. Även om samarbetet ställer krav på båda parter, har förskolläraren ansvar för dess kvalitet samt för innehåll och ton i kommunikationen. Det ingår även i förskollärarens profession att kunna hantera svåra och utmanande relationer. Varje familj ska bemötas med respekt utifrån sina behov. 37 Detta är i linje med förskolans läroplan som säger att pedagogen ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. 38 Enligt den nya, reviderade läroplanen är det dessutom förskolläraren som särskilt ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. 39 Förskollärare kan uppfatta föräldrasamverkan både som en resurs och som ett hinder. En utmaning kan till exempel vara familjers olika socioekonomiska förutsättningar, som ställer olika krav på förskolläraren i föräldrasamarbetet. Det är viktigt att bemöta föräldrar på ett likvärdigt sätt. 40 En annan sak som kan påverka både verksamheten och förskolläraren är om föräldrar inte håller överenskomna tider för hämtning och lämning. Därtill är föräldrar i sin föräldraroll mycket känslomässigt engagerade och har olika förväntningar och önskemål. De kan till exempel ställa krav på att barnet ska kläs på före hämtning eller sova/inte sova en viss tid. 41 Detta kan ibland bli en källa till stress och irritation hos förskolläraren. Hon/han måste vara lyhörd och tillmötesgående, öppen för förändringar och visa förtroende. 42 Vid inskolning är det vanligt att förskolläraren visar denna lyhördhet i början, men så snart föräldrarnas medverkan upphör beslutar förskolläraren om andra rutiner för barnet. Hon/han väljer då regler och rutiner som är till fördel för henne/honom själv och verksamheten. 43 När en förskollärare och förälder möts innebär det även möten mellan människor som har olika personlighetsdrag, där personkemin inte alltid stämmer. Det är nödvändigt att förskolläraren då intar en professionell yrkesroll. För barnet är det viktigt att känna att de vuxna kan samarbeta, lösa problem och skapa en god stämning tillsammans. 9 Det innebär inte att alla behöver tycka lika, men förskolläraren ska möta föräldrar med respekt och en övertygelse om att de vill sina barns bästa, även om de beter sig på ett annat sätt än vad förskolläraren skulle önska. 44 Det finns tre förhållningssätt; att visa respekt, lyssna och bekräfta. Det innebär att 36 Juul & Jensen (2003) 37 Niss, artikel i den 16 maj Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010, s. 15) 39 Ibid 40 Juul & Jensen (2003) Myndigheten förskolutveckling. I Nilsson (2008:8) Vi lämnar till skolan det käraste vi har om samarbete med föräldrar 41 Weirose B (2004) 42 ibid 43 Pramling (1996) 44 Skolverkets allmäna råd (2005) 13

13 respektfullt se föräldrarna som de är, lyssna till dem med ett genuint intresse och bekräfta dem som viktiga och värdefulla personer och samtalspartners. 45 Det är nödvändigt att förskollärarna bekräftar föräldrarnas upplevelser och beskrivningar av sitt barn. För att inte kommunikationen ska övergå till information från en högre part till en lägre är det också viktigt att befinna sig på samma nivå. Om den ena parten är i överläge är det svårt att skapa en positiv kontakt. 46 Mötet med föräldrarna avspeglar sig också i mötet med barnet. En låst konflikt med föräldrarna kan göra det mycket svårt att se och möta barnet och därför är det viktigt att hitta ett sätt att prata om det svåra i kontakten. Barn är ofta bra på att läsa av känslomässiga stämningar och märker om de vuxna verkligen kommer överens eller inte. Det största ansvaret ligger hos förskollärarna, som inte är lika känslomässigt involverade i barnet som föräldrarna. 47 En hjälp i arbetet kan Vägledande Samspel/ICDP vara. Det är ett material som riktar sig till förskollärare och föräldrar i syfte att utveckla lyhördhet i samspelet med varandra. Materialet grundar sig på forskning om samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling. Vägledande Samspel betonar att det är i den vardagliga samvaron som det viktiga samspelet sker Historiskt sett har det funnits en tydlig gränsdragning mellan hem och skola och ett begränsat föräldradeltagande. 49 Behovet av föräldrarnas inflytande och ansvar betonas nu allt mer eftersom föräldrasamverkan är ett av skolans mål: Skolan har allt större ansvar för barns uppväxttid, vilket kräver mycket av samarbete med föräldrarna 50 Förskolans nuvarande fokus på matematik, språk och naturvetenskap kan dock göra att föräldrasamverkan kommer i skymundan. När det talas om vikten av föräldrasamverkan blir det dessutom oftast i form av individuella handlingsplaner och utvecklingssamtal. Det kan lätt bli begränsat, eftersom ett gott föräldrasamarbete innebär så mycket mer. Där ingår att ha en bra dialog med föräldrar, såsom att varje dag växla några ord och berätta om dagen. 51 För att en god och trygg relation mellan förskola och hem ska kunna uppnås krävs att föräldrarna och deras åsikter bemöts med tilltro och respekt. 52 Förskolläraren i sin tur behöver god kompetens, stöd och handledning. Det är också viktigt att de har en bra arbetssituation, trivs med och är stolta över sitt yrke Nilsson A et al (2008:8) Lyssna på föräldrarna Myndigheten för skolutveckling 46 Andersson (1994) 47 Ibid 48 Hundeide K (2005) Vägledande samspel/icdp 49 Tallberg Broman, I (2009) 50 Flising Fredriksson & Lund (1996) Forskningsöversikt Föräldrakontakt. 51 Flising (2010 nr 6, s. 21) Förskolans tidning 52 Flising, Fredriksson & Lund (1996). 53 Andersson (1994). 14

14 6. Metod Detta kapitel inleds med en beskrivning av vilken forskningsmetod jag har valt och varför. Vidare beskrivs även vilket urval och genomförande som har använts samt forskningsetiska aspekter. Dessutom redogörs för bearbetning och analys. 6.1 Metodval Då syftet med mitt examensarbete var att beskriva och förstå hur föräldrar upplever delaktighet och samverkan vid sitt barns inskolning, valde jag en kvalitativ forskningsmetod. Kvalitativ forskning används för att få kunskap om mänskliga fenomen såsom upplevelser och erfarenheter, uppfattningar och attityder. Det är sådant som inte innehåller någon objektiv, mätbar sanning utan är subjektiv data som måste tolkas. Därför är kvalitativ forskning vanligtvis inriktad på ord/text snarare än siffror 54 och hermeneutisk, det vill säga tolkande. Forskaren försöker förstå verkligheten utifrån hur olika människor ser på den; se världen genom deltagarnas ögon 55 för att beskriva, tolka och förstå denna. I den processen har forskaren en medskapande roll, genom sina kunskaper och sin förförståelse. Det finns en risk att tolkningen blir felaktig på grund av detta. Därför är det viktigt att forskaren har ett kritiskt förhållningssätt till sin personliga förförståelse. Kvalitativ forskning har en induktiv ansats, vilket innebär att utgå från verkligheten för att kartlägga denna och utifrån den kunskap som erhålls skapa en teori. Resultatet kan inte generaliseras, det vill säga påstås gälla även andra, liknande grupper. Däremot är det överförbart. Det betyder att möjligheten finns att det kan komma till nytta även i andra grupper Urval Undersökningen bygger dels på ett bekvämlighetsurval som innebär att deltagare väljs efter tillgänglighet och sannolikheten att få in så många svar som möjligt, dels på ett slumpmässigt urval. 57 I undersökningsgruppen ingick tjugofyra föräldrar. 11 Min studie utfördes på tre förskolor, där jag kände några av förskollärarna sedan tidigare. Gemensamt för föräldrarna i studien var att de under hösten och våren hade skolat in sitt barn på en småbarnsavdelning. En av förskolorna arbetade med föräldraaktiv inskolning (tredagars inskolning). De övriga hade enbart erfarenhet av två veckors-inskolning (traditionell inskolning). 54 Bryman (2011) 55 Ibid 56 Ibid 57 Ibid 15

15 Förskollärarna på de olika förskolorna delade ut enkäten personligen till föräldrar utifrån ett slumpmässigt urval, det vill säga till de föräldrar som fanns tillgängliga vid hämtning och lämning av barnen. 6.3 Genomförande Första steget var att göra en enkät med ett antal fråge utifrån mitt syfte. Jag använde mig av sammanlagt åtta frågor; sex slutna, två öppna samt möjlighet att ge personliga kommentarer till varje fråga. De slutna frågorna graderades utifrån en femgradig skala där ett är mycket missnöjd och fem är mycket nöjd. Jag förberedde intervjufrågor genom att skriva ner en checklista och sen välja utifrån frågor som skulle ge mig en uppfattning om föräldrars upplevelse av delaktighet och samverkan vid barnets inskolning i förskolan. Kontakt togs sedan via telefon med förskollärare från tre förskolor. Förskollärarna fick information om examensarbetet samt de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet 58 har tagit fram. Jag kom överens med förskollärarna om att de skulle välja föräldrar som fanns tillgängliga (vid lämning eller hämtning av barnen) för utdelning av enkäten. De skulle också upplysa föräldrarna om vikten av att svara på alla frågor så utförligt som möjligt. Förskollärarna gav muntlig information om enkäten till föräldrarna samt upplyste och försäkrade dem om deras anonymitet. Denna information gavs även skriftligt i enkäten. Enkäten lämnades därefter tillbaka i ett kuvert på respektive förskola. Förskollärarna påminde föräldrarna några dagar före sista inlämningsdatumet. 6.4 Bearbetning och analys Det finns olika metoder som hjälp för att utföra en kvalitativ dataanalys. De flesta börjar med kodning, som innebär att bryta ner materialet i mindre beståndsdelar och kategorisera dessa. Fokuserad kodning lägger tyngdpunkten på de vanligaste koderna och de som kan ge mest information. I examensarbetet har jag läst igenom varje enkätsvar med en öppen förståelse. I analysen av svaren har i enlighet med Bryman 59 gjorts en gruppering av varje fråga där svaren sedan jämförts. De vanligaste uppfattningarna likväl som olikheter har synliggjorts, för att skapa ett mönster i materialet Vetenskapsrådet (2009) 59 Bryman (2011) 16

16 6.5 Trovärdighet och äkthet 13 För att bedöma kvaliteten i en undersökning finns vissa kriterier. Inom kvantitativ forskning talas det om validitet och reliabilitet. Validitet handlar om i vilken utsträckning en metod undersöker det som den är avsedd att undersöka. För att säkerställa denna validitet måste metoden vara stabil och pålitlig, det vill säga ha god reliabilitet. Begreppen används även inom kvalitativ forskning, med en viss annorlunda innebörd. En del forskare anser dock att kvalitativ forskning inte alls ska använda dessa begrepp eftersom de bygger på att det finns en enda, mätbar sanning. 60 Någon sådan existerar inte i kvalitativ forskning. I stället ska denna bedömas utifrån två andra grundläggande kriterier; tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitlighet - bygger på att forskaren är noggrann i sitt analysarbete, styrker sina antaganden, reflekterar och diskuterar över olika tolkningsmöjligheter. och som kan jämföras med validitet respektive reliabilitet. Äkthet - handlar om hur sanna resultaten är, till exempel om jag har intervjuat lämpliga personer för ämnet. Det handlar även om hur stort urvalet av undersökningspersoner är och om att mina frågor är utformade så att de kan ge svar på det jag vill ha svar på. 61 Trovärdighet innebär att forskningen utförts i enlighet med de kriterier som finns vad andra forskare anses röra kvalitativa undersökningar bland annat överförbarhet och pålitlighet. Man lägger här stor vikt vid den sociala verkligheten där forskaren avgör hur pass godtagbar den är i andras människors ögon. Det är dock av stor vikt att resultaten har utförts i enlighet med de regler som finns och som dessutom ger en trovärdighet i den beskrivningen som forskaren har kommit fram till. Resultatet från en kvalitativ studie kan däremot aldrig generaliseras, eftersom det handlar om människors upplevelser och attityder och dessa skiljer sig åt. Möjligheten finns dock att andra människor faktiskt kan tycka på ett liknande sätt, det vill säga resultatet kan kanske överföras till andra grupper och komma till nytta även där. 62 Det andra kriteriet rör en undersöknings äkthet och följder gällande en rättvise bild av de olika åsikter och uppfattningar som disponenterna skrivit i enkäten. Kriterierna för äkthet är ett antal mer allmänna frågor som rör forskningspolitiska konsekvenser i allmänhet. Detta är om undersökningen är behjälplig för respodenterna att få en bättre inblick för sin sociala miljö och kunna förändra till det bättre. Äkthetskriterierna anses vara utmanande, hur bedömningsgrunderna påverka forskningen i stort är trots det inte helt uppenbart. 63 Jag förhåller mig kritisk till det material jag undersöker, och kommer att föra en diskussion om dess tillförlitlighet av den sociala verkligheten som jag undersöker. Vidare har jag förhållit mig till de etiska forskningsreglerna och anser att trovärdigheten i mitt examensarbete är av god kvalitet. 60 Vetenskapsrådet (2011) 61 Bryman (2011) 62 Ibid 63 Ibid 17

17 6.6 Bortfall Totalt tjugofyra enkäter lämnades ut, åtta enkäter på varje förskola. Inga bortfall förekom utan samtliga enkäter som delades ut blev besvarade och återlämnade till respektive förskola. Förskollärarna påminde föräldrarna några dagar före det sista inlämningsdatumet. 6.7 Forskningsetik För att forskning ska bedrivas på ett etiskt sätt finns vissa krav som forskaren bör följa och uppfylla. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. 64 Informationskravet innebär att forskaren ska informera sina respondenter om syftet med sin forskning. För att försäkra att deltagarna medverkar frivilligt (samtycker till det) och att deras svar och personuppgifter är anonyma, finns samtyckeskravet respektive konfidentialitetskravet. Slutligen finns även nyttjandekravet, som syftar till att uppgifter som har samlats in om enskilda personer inte får användas för något annat ändamål än forskning. 65 Föräldrarna som har deltagit i denna studie har fått information om dess innehåll och syfte. De har även fått veta att deras medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas. Därtill har information getts både muntligt och skriftligt till alla deltagare om att de är anonyma (till exempel genom att försäkra att inga namn på personer eller förskolor kommer att användas i examensarbetet). För att ytterligare stärka anonymiteten har föräldrarna fått ett kuvert att lägga den besvarade enkäten i. På så sätt har de forskningsetiska kraven i den här studien uppfyllts Metodkritik Inga bortfall förekom, vilket kan bero på att förskollärarna hade en personlig relation med föräldrarna som alla haft sitt barn på förskolan under en längre tid. Förskollärarna delade ut enkäten vid det personliga mötet, gav muntlig information och påminde senare föräldrarna om att lämna in svaren. Ett nära och personligt förhållande med undersökningspersonerna kan å andra sidan också innebära en risk. När känslan av anonymitet minskar kan svaren bli mindre ärliga. 67 För att undgå detta fick samtliga föräldrar ett svarskuvert att lägga sin enkät i. 14 Fråga fem kunde ha formulerats bättre och tydligare, till exempel genom att bara skriva vid inskolningen istället för introduktionen vid inskolningen. Det saknas även en rak och tydligt formulerad fråga i enkäten om vilken utsträckning föräldrar önskar delaktighet och inflytande vid inskolningen. En sådan fråga hade varit bra att ha för att få ett tydligare svar. Av övriga enkätssvar kan ändå slutsatsen dras att föräldrar önskar delaktighet och inflytande, att pedagogerna ska lyssna mer på dem och så vidare. 64 Vetenskapsrådet (2009) 65 Vetenskapsrådet (2011) 66 Ibid 67 Bryman (2011) 18

18 En nackdel med en enkät är att respondenterna lättare tröttnar på frågorna än i en intervju. Detta gäller exempelvis om frågorna inte engagerar dem så mycket. Man kan vid en enkät inte heller ställa uppföljningsfrågor eller hjälpa respondenterna på det sätt som är möjligt vid en intervju. Respondenterna har också möjlighet att aktivt bestämma sig för att inte svara på en viss fråga, jämfört med om frågan skulle ha ställts av en intervjuare. 68 Med tanke på att enkätfrågorna i detta examensarbete rör föräldrars inskolning av sina barn, är det rimligt att anta att ämnet engagerar dem i mycket stor utsträckning. I sådana fall är enkäter en bra undersökningsmetod, både billigare och snabbare att administrera än intervjuer. I en kvalitativ undersökning är det forskaren själv som är det viktigaste redskapet vid en datainsamling. Det som observeras och registreras och det som forskaren väljer att inrikta sig på är till stor del beroende av hans eller hennes intresse, kunskap och förförståelse. 70 Risken finns att forskaren i en kvalitativ undersökning styrs allt för mycket av detta i sin tolkning av resultatet. Jag har därför försökt att förhålla mig kritisk till min förförståelse. 68 Bryman (2011) 69 Ibid 70 Ibid 19

19 7. Resultat 7.1 Enkäter till föräldrar i förskolan I detta kapitel redovisas resultat av de inkomna frågeformulären. Tre frågor i enkäten (bilaga 2) var utformade med en femgradig skala där ett var mycket missnöjd och fem var mycket nöjd. Till dessa frågor fanns även möjlighet att skriva egna kommentarer för att ge utförligare information. Vid analysen av resultatet har slutsatser dragits och en tolkning gjorts utifrån vad som varierar snarare än förenar i föräldrarnas upplevelser/erfarenheter. Jag har valt att belysa en del av föräldrarnas upplevelser genom att direkt citera dem. 7.2 Vad hade föräldrar för förväntningar på inskolningen i förskolan? Föräldrarnas förväntningar på inskolningen var att bemötas med respekt så att både deras barn och de själva skulle känna sig trygga och trivas på förskolan. Förväntningarna var att de skulle möta vår son och oss som föräldrar med respekt. Att vi skulle få inblick i vardagen och deras rutiner. Föräldrarna ville ha inflytande under inskolningen, till exempel att ta del i aktiviteter, måltider och utevistelse. Det som föräldrarna var minst nöjda med var möjligheten till inflytande. Våra förväntningar var att vårt barn succesivt skulle känna en ökad trygghet för allt vad förskola innebär: lokaler, personal, många barn, aktiviteter etc. vi förväntade oss information om rutiner, regler etc. vi förväntade oss även riktlinjer kring vad ni på förskolan har för förväntningar på oss föräldrar. En del såg det som en inskolning även för föräldrar, eftersom en del vid tiden för inskolning inte hade haft barn i förskolan tidigare. Vi hade/kände mest oro och förväntningarna var mer av slaget att allt skulle gå bra vid inskolningen. Även att både vi och barnet skulle trivas med personalen. 20

20 7.3 Hur upplevde föräldrar informationen i samband med platserbjudande i förskolan? 1 Mycket missnöjd 1 2 Missnöjda Nöjda 10 5 Mycket nöjd 5 Några föräldrar tyckte att informationen från skolkontoret var bristfällig och att bemötandet var dåligt. Enligt skolkontoret skulle vi vara tacksamma att vi över huvud taget hade fått en plats, informationen var otroligt dålig. När vi sen fick kontakt med förskolan fick vi information om verksamheten. På frågan om föräldrarna var nöjda med informationen i samband med platserbjudande och inskolning är det enligt tabellen femton föräldrar som var nöjda eller mycket nöjda med informationen de fått. Föräldrarna var även nöjda med informationen som de sedan fick på förskolan. En del önskade dock ett informationsblad om verksamheten. Det var bra att man fick möjlighet att besöka förskolan innan starten, dock hade det varit önskvärt med en mer specifik broschyr /infoblad om vad man ska tänka på, ta med sig, vad barnet behöver, antal timmar att närvara under inskolningen samt annan matnyttig information om verksamheten såsom vad gör man på förskolan, sovtider, mellanmålstider, hur många jobbar här, vilken pedagogisk utbildning har pedagogerna, aktiviteter och så vidare. 7.4 Hur upplevde föräldrarna bemötandet från pedagogerna under inskolningen? 1 Mycket missnöjd 0 2 Missnöjda Nöjda 9 5 Mycket nöjd 9 En stor majoritet, 18 av 24 föräldrar, var ganska eller mycket nöjda med pedagogernas bemötande. Lika många var ganska nöjda som mycket nöjda. Ingen uppgav att den var missnöjd. Någon förälder kommenterade att förskollärarna verkade stressade, men att de var trevliga och gjorde allt för att föräldrarna skulle känna sig trygga. 21

21 De gjorde allt för att vi alla tre skulle känna oss trygga. En annan skrev att alla i personalen har varit jättetrevliga och professionella. Inte alla föräldrar motiverade sina svar. Ja absolut, de är verkligen gulliga, rättvisa mot alla. Och ser varje barn och deras olika behov. Det är det viktigaste att se barnen och möta dem (vi vuxna inte lika viktiga). Några föräldrar nämnde att det var viktigt att som pedagog vara nyfiken och vilja lära känna deras barn. Bemötandet kunde skilja sig åt beroende på vilken pedagog som föräldern mötte. Det fanns en önskan om att pedagogerna skulle vara mer medvetna om detta i sitt bemötande. Det skiljer sig från person till person men okey, kanske en charmkurs hade varit bra viktigt att man är nyfiken och vill lära känna mitt barn. 7.5 Hur upplevde föräldrarna inskolningens upplägg? 1 Mycket missnöjd 0 2 Missnöjda Nöjda 6 5 Mycket nöjd 9 De flesta föräldrar, 15 av 24, var ganska eller mycket nöjda med inskolningens upplägg. Sju uppgav att de varken var särskilt nöjda eller missnöjda. Andra åsikter som framkom var att förskollärarna verkade erfarna och hade hittat en metod som fungerade bra. De motiverade sina önskemål på ett utmärkt sätt. Ja personalen har varit lyhörd för våra önskemål samt motiverat sina egna på ett fint sätt. Upplevelsen av delaktighet och inflytande vid inskolningen skildes sig något åt. Några tyckte att pedagogerna var lyhörda för deras önskemål och kunde argumentera för sina egna på ett utmärkt sätt. Andra hade velat bestämma mer själva hur och när de kände sig mogna för att lämna sitt barn på förskolan. De tyckte inte att pedagogerna var tillräckligt lyhörda för deras önskemål. 22

22 För oss var det långdraget då vårt barn anpassade sig och kände sig trygg väldigt tidigt. Vi kände oss överflödiga. Vi kunde inte få personalen att förstå att vi ville lämna efter tre dagar. Personalen bestämde vad som var bäst för mitt barn. Några tyckte också att inskolningen gick för snabbt och hade förväntat sig att vara med på fler aktiviteter. 7.6 Hur upplevde föräldrarna informationen om verksamheten och barngruppen? 1 Mycket missnöjd 0 2 Missnöjda Nöjda 9 5 Mycket nöjd 5 En mindre majoritet, 14 av 24, svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med informationen kring barngruppen och förskolans verksamhet. De övriga ansåg sig oftast vara varken särskilt nöjda eller missnöjda. Tycker vi är väldigt välinformerade om allt som sker på förskolan. Spelar ingen roll vad det handlar om. Några ansåg att skriftlig information eller informationsmöte innan inskolningen hade varit bra för att få inblick i hur förskolan fungera. Det hade dock varit bra att redan innan inskolningen få information skriftligt gällande hur många timmar man skulle vara på förskolan respektive dag under inskolningen samt vad man skulle ha med sig (blöjor, kläder o.s.v.). Information kan man aldrig få för mycket av. Vi saknar ett informationsblad innan inskolningsdagen. Någon förälder tyckte att det var svårt att veta vilken mängd information som är bäst. För lite är inte bra men inte heller för mycket, för då blir det krävande att ta till sig. Svår fråga vet inte riktigt hur vi ska svara för mycket information sortera man bara bort medan för lite är för lite, gå på massa möte blir bara jobbigt. Inte för att man är ointresserad utan man har tillräckligt redan. 23

23 7.7 Vilka förväntningar hade föräldrarna på inskolningen och har de infriats? 1 Mycket missnöjd Mycket nöjd 5 De flesta föräldrar, 17 av 24, svarade att de var nöjda med hur deras förväntningar på barnets inskolning hade uppfyllts. Fler uppgav att de var ganska nöjda än mycket nöjda. Få hade kommenterat frågan utöver sina svar i skalan. Våra förväntningar på förskolan och på personalen har infriats. Vi kände trygghet. De flesta kände att de hade en bra dialog med pedagogerna och att de blev bra mottagna vid inskolningen. Ja, och mer därtill jättefint med rundvandring och att få träffa alla pedagoger (eller nästan alla) pedagoger. 7.8 Hur upplevde föräldrarna möjligheten att utöva inflytande över inskolningen? 1 Mycket missnöjd 8 2 Missnöjda Nöjda 2 5 Mycket nöjd En stor majoritet av föräldrarna, 19 av 24, uppgav att de var missnöjda med möjligheten till inflytande. De flesta uppgav att de var ganska missnöjda, men så många som 8 svarade att de var mycket missnöjda. Ingen svarade att den var mycket nöjd. Ingen i de tjugofyra enkäterna ansåg att de hade varit delaktiga i att planera inskolningen och tidsplanen. De upplevde pedagogens förhållningssätt som normativt, det vill säga att pedagogernas åsikter var normen för vad som var rätt och fel vid inskolningen. Det tog sig bland annat uttryck i att personalen avgjorde vad som var bäst för barnet när det gällde inskolningstider och antal inskolningsdagar. 24

24 Att vi kan ta del av vårt barns vardag i förskolan är en trygghet för oss och att pedagogerna våga lita på mig som förälder, vi kan vårt barn. Många saknade vetskap om målen och vilka rättigheter och skyldigheter som finns. Föräldrarna ansåg att möjligheten att utöva inflytande borde bli tydligare än vad det är idag. Ett önskemål som många föräldrar framförde var att inskolningen skulle vara mer individanpassad. De ville även ha insyn och möjlighet att kunna diskutera verksamheten. Det är en känslig period för barnet direkt efter invänjningen. Detta innebär att pedagoger och förälder behöver vara överens om att det krävs ett gemensamt inflytande vid inskolning. Från trygg hos föräldern till trygg även hos pedagogen. Jag tycker att det är pedagogens ansvar att informera oss föräldrar om värdet av ett gemensamt arbete vid inskolningen. Ytterligare en sak som framkom var vikten av att pedagoger och föräldrar var eniga för att barnen ska kunna känna sig trygga och utvecklas. Även här framkom att förskollärarnas bemötande var normativt. Självklart att vi vill ha möjlighet att utöva inflytande över introduktionen vid inskolningen. Som förälder avser jag inte att kritisera när jag vill utöva inflytande men det väcker tydligen känslor hos pedagogerna. T.ex. att pedagogerna är de som vet bäst hur måltider, vila m.m. ska genomföras. Man upplevdes som tröttsam. De flesta var intresserade av hur barnets inskolning gick till men sällan tillräckligt insatta och bekväma för att kunna ställa de rätta frågorna de frågor som hade kunnat ge pedagogerna möjlighet att ta vara på deras tankar och idéer. Jag tycker att det är pedagogens ansvar att informera oss föräldrar om värdet av ett gemensamt arbete vid inskolningen. Många av oss är förstagångs föräldrar. 25

25 7.9 Föräldrarnas förslag på hur man kan förbättra inskolningen i förskolan En personlig relation till förskollärarna var viktigt för att föräldern skulle tycka att inskolningen i förskolan var bra. En sådan relation ökar föräldrarnas förförståelse och därmed trygghet och tillit till pedagogerna. En väl fungerande föräldrakontakt är a och o för att hitta en gemensam syn på inskolning. Var lyhörda för vad föräldrarna har att säga om sitt barn, man måste få känna att man känner sitt barn bäst. Föräldrarnas förslag på hur deras inflytande över inskolningen skulle kunna öka var bland annat att individanpassa inskolningen. Som förälder vill man att ens barn ses som en egen individ barn o vuxna är olika. Jag föredrar individuell inskolning. Det framkom även önskemål om informationsmöten, för att föräldrarna ska få så mycket information som möjligt före inskolningen. Mer information innan starten så att man hinner förbereda sig på hur den nya tillvaron för ens barn kommer att bli. Ibland är det svårt att själv komma på rätt frågor att ställa Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att föräldrarna ansåg att rutinerna för inskolningen borde bli tydligare. De efterfrågade en gemensam syn på inskolning hos föräldrar och pedagoger, liksom mer information för att förbereda sig inför barnets nya tillvaro i förskolan. Samtliga föräldrar i examensarbetet var förstagångs föräldrar och visste inte vad som väntade eller vilka krav de kunde ställa. Föräldrarna ville att förskollärarna ska bjuda in föräldrar för att berätta hur de kan få inflytande i verksamheten och vad de har för rättigheter och skyldigheter. 26

26 8. Analys Det har visat sig under arbetets gång att det inte finns enbart ett sätt att se på inskolning, inflytande och delaktighet. Att ge föräldrarna möjlighet till reellt inflytande över inskolningen är a och o. Det är viktigt att informera om hur inskolningen är upplagd och klargöra vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på varandra. Att föräldrarna skolas in lika mycket som sina barn är viktigt att komma ihåg. 70 Oavsett om förskolan väljer att bjuda in föräldrarna till information före eller vid inskolningen, så är pedagogernas bemötande av stor vikt för ett gott fortsatt samarbete med inflytande och delaktighet för föräldrar. Analys De flesta föräldrar var nöjda med upplägget av sitt barns inskolning men hade ändå velat bestämma mer själva hur och när de kände sig mogna för att lämna sitt barn på förskolan. En stor majoritet av föräldrarna, 19 av 24, svarade att de var mycket missnöjda med möjligheten till inflytande över introduktionen vid inskolningen. Någon förälder ansåg att de inte hade något inflytande alls. De flesta kände att de saknade kunskap om eller förberedelse för hur en inskolning går till och vilka krav som ställs. De var intresserade av vad som förväntades av dem och vad de själva kunde förvänta sig av förskolan, men de var sällan tillräckligt insatta för att ställa de frågor som hade kunnat ge pedagogerna möjlighet att utveckla föräldrarnas tankar och idéer. De önskade ofta att pedagogerna hade varit mer lyhörda för deras önskemål. Pedagoger måste därför aktivt lyssna till föräldrarna och ta reda på vad de tycker och känner. Eftersom barn lär på olika sätt och nya kunskaper bygger på tidigare erfarenheter, måste också varje inskolning se olika ut. 71 Att inskolningen ska vara individanpassad och ta bättre hänsyn till det enskilda barnets förutsättningar och möjligheter, var ett återkommande önskemål från föräldrar i studien. Min utgångspunkt är att föräldrar är experter på sitt barn och ju mer föräldrar kan känna att de styr barnets inskolning, desto tryggare känner sig barnet. Att träffa föräldrarna själva innan barnet kommer till förskolan första gången, kan vara ett alternativ. Föräldrar får då i lugn och ro ställa frågor och få information om arbetssätt, lokaler och rutiner som finns på förskolan. När föräldrarna sedan kommer tillsammans med sitt barn, kan de genom sina kunskaper om förskolan ge en större trygghet för sitt barn. Pedagogen kan då också ägna sin tid och uppmärksamhet till att lära känna barnet För att förbättra inskolningen i förskolan föreslog föräldrarna även ett informationsmöte före inskolningen för att kunna hitta en gemensam syn. Samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna; de ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Föräldrarna 70 Niss & Söderström (2006) Små barn i förskolan Till föräldrar 71 Flising, Fredriksson & Lund (1996) 72 Arnesson Eriksson (2010) 27

27 förstod att pedagogerna måste ta hänsyn till hela barngruppen och verksamheten för att det ska fungera, men om pedagogerna inbjöd till seriösa diskussioner och eventuella kompromisser kände de att hänsyn togs till deras förslag på ett professionellt sätt. Detta visar att förutsättningarna för ett gott samarbete vid inskolningen finns, om pedagoger och föräldrar vågar ta varandra i anspråk. Barnet är i behov av en trygg miljö, en kontinuerlig relation till en vuxen som kan ta ett barnperspektiv och dela barnets upplevelse. För att knyta an till en ny vuxen behöver barnet den vuxnes hjälp. Det lilla barnet är beroende av vuxna och kommer att präglas av deras reaktioner och bemötande av uppmuntran och kärlek, eller brist på det. 73 Om barnet har svårt att finna sig till rätta i den nya tillvaron på förskolan kan pedagogen tillsammans med föräldrarna hjälpa barnet, genom att sätta ord på barnets känslor och prata om det svåra och ge barnet stöd att hantera separationen från föräldern 74 Det största ansvaret ligger hos pedagogerna, som inte är lika känslomässigt involverade i barnet som dess föräldrar är. 75 Pedagogens ansvar är att inskolningen blir så bra som möjligt för barnet och föräldrarna. Här är samspelet mellan barnet och pedagogen av stor vikt för både föräldrarna och barnet. Pedagogens bemötande gentemot föräldrar och barn är beroende av pedagogens kunskap och förmåga att samspela och agera. 76 Majoriteten av föräldrarna uttryckte att de var nöjda med verksamheten och kände tilltro till pedagogerna. De flesta var också mycket nöjda med det personliga bemötandet. Däremot uppgav många att de saknade möjligheten till inflytande och delaktighet. Deras önskan var att få diskutera och ge sina synpunkter på verksamheten och att dessa synpunkter skulle tas emot på ett adekvat sätt. Föräldrarna förväntade sig att bli bemötta med respekt och lyhördhet och betraktas som kompetenta människor med kunskap kring sitt barns behov. Vid inskolningen vill de få möjlighet att komma med förslag, idéer och kritik och då bemötas av professionella, konstruktiva (inte aggressiva) argument. Exempelvis önskade de att antingen få höra att deras idé var bra och att pedagogerna ville arbeta vidare på den eller få en respektfull förklaring till varför idén inte skulle kunna gå att genomföra. Mycket kritik från föräldrar bottnade i att de kände sig förbigångna; pedagogerna hade inte lyssnat på deras åsikt och gett dem möjlighet att påverka. En del föräldrar engagerade sig aktivt först när de tyckte att något var fel. Många ansåg därmed att samverkan var ett område som pedagogerna behövde utveckla mer. Hur detta ska ske är väsentligt för pedagoger att reflektera över. 17 Några föräldrar nämnde att det var viktigt att pedagogen var nyfiken, vilket skilde sig från pedagog till pedagog. Förskolläraren ska möta föräldrar med respekt och en övertygelse om att de vill sina barns bästa, även om de beter sig på ett annat sätt än vad förskolläraren skulle 73 Juul & Jensen (2003) 74 Abrahamsson (1999) 75 Niss et al (2006) 76 Niss & Söderström (2006) Små barn i förskolan 28