Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Pedagogisk omsorg, familjedaghem Avesta centrala förskolområde
|
|
- Carl-Johan Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Pedagogisk omsorg, familjedaghem Avesta centrala förskolområde Datum: Förskolechef: Maria Lederud Utvecklingsledare: Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman 1
2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild och analys Utvecklingsstrategi 2
3 3
4 Pedagogisk omsorg, familjedaghem Innehållsförteckning Pedagogisk omsorg/organisation 1. Normer och värden 1.1 Övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande 3.1 Övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät 4.1 Övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och familjedaghem 5.1 Övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling 6.1 Övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Entreprenöriellt lärande 9. Identifierade framgångsfaktorer 10. Identifierade utvecklingsområden 4
5 Pedagogisk omsorg, familjedaghem/organisation Områdets dagbarnvårdare i Avesta/Skogsbo fortsätter med gemensamma arbetsplatsträffar och verksamhetsdagar. Vi har växlat mellan att var på Humlebo och Vivan. Vid arbetet med handlingsplanen för arbetsmiljörisker togs beslut om att varje arbetsplatsmöte skall planeras så att tiden fördelas mellan ledning och dagbarnvårdarna. Ledningens tid h.t-13 v.t-14: 8+12 = 20 timmar from sept - juni. Dbv-tid h.t-13 v.t -14: 25, = 64,5 timmar. Bif. Handlingsplan för arbetsmiljörisker för Under hösten-13 och våren-14 har tiden fördelats mellan dagbarnvårdare och ledning på arbetsplatsmötena. Uppföljning sker i samband med genomgång av kvalitetsredovisning och verksamhetsplan hösten-14. From hösten-14 går en dagbarnvårdare i pension. Under våren gjordes en gemensam annons för tjänst som dagbarnvårdare i Karlbo, Avesta och Skogsbo. Ett fåtal ansökningar kom in, och två intervjuer genomfördes för tjänst i Avesta och Skogsbo. Tilltänkt sökande tackade tyvärr nej till erbjudande om tjänst som dagbarnvårdare i Skogsbo. Till hösten-14 är det 13 st dagbarnvårdare i gruppen. Ny rekrytering kommer ske senare i höst. Ledningsgruppen består av förskolechef Maria Lederud, utvecklingsledare Siv Holm, skoladministratör Anna Vallmark, utvecklingsledare Anette Aspgren. Anette är närmast ansvarig för dagbarnvårdarna och kommer att ansvar för planering och utveckling av verksamheten. I januari rekryterades en specialpedagog till området på 50 %, Yvonne Ekström. Från hösten-14 kommer Yvonne ( som nu arbetar 100 %)att vara tillgänglig för Avestas grupp som specialpedagog, och Kristina Eriksson för Skogsbos grupp. Dagbarnvårdarna i Avesta bildar en grupp och arbetar två dagar/vecka i lokalen för att så långt möjligt arbeta 38 tim/v. En handlingsplan har gjorts för Avestas grupp som sträckt sig under hösten-13 till juni-14 för att öka samarbetet och få ner innestående plustid. Tiden har minskat betydligt, och inför hösten ser vi över nuläget och utvärderar handlingsplanen. Skogsbos dagbarnvårdare bildar tre grupper. Rutbo är en grupp, Skogsbo en grupp och Högbo/ Gubbmossen en grupp, ett samarbete som fungerar mycket bra. Under sommaren vid personalens semestrar utgår hela verksamheten i Skogsbo från lokalen Humlebo och hela gruppen samarbetar. Information har getts till föräldrar på föräldramöte och både barn och föräldrar är införstådda med hur verksamheten är upplagd under sommaren. Utvärdering sker i augusti/september. 1. Normer och värden 1.1 Övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Dagbarnvårdarna möter barnet när det kommer till verksamheten med att bekräfta det genom att hon säger barnets namn och utrycker att det är bra att hon/han kommer. Dagbarnvårdaren utgår från det kompetenta barnet och ställer öppna frågor som ger barnet möjlighet till egen reflektion och ställningstagande. Dagbarnvårdaren möter barnet utifrån dess förutsättningar och skapar miljöer som bekräftar både pojkar och flickor. Resultatbilden har hjälpt dagbarnvårdaren att se att det som erbjuds i verksamheten leder till att barnet utvecklas. Resultatbilden har också bidragit till att förstärka på områden som varit eftersatta. På APT i oktober togs en ny likabehandlingsplan fram och kartläggningar gjordes i grupperna. Barnkonventionen och föreläsningen om barns Självkänsla av Petra Krantz Lindgren lyftes och diskuterades igen. Analys: Arbetet med vägledande samspel och genusarbetet har bidragit till en större förståelse och medvetenhet om sin egen betydelse i alla möten. Efter APT i oktober där genuspedagog Elisabeth 5
6 Folkjern var inbjuden, har samtalen och medvetenheten fördjupats ytterligare kring arbetet och förståelsen för genusarbetet. Resultatbilden har gett dagbarnvårdaren ett bra redskap att se vikten av att det som erbjuds i verksamheten leder till barns utveckling. Dagbarnvårdarna fokuserar mer på det positiva som barnen gör. Dagbarnvårdaren försöker i alla möten att tänka på de tre dialogerna. Barnen kan i större utsträckning hantera sin frustration i situationer som ställer krav på dem. I november gavs en fortbildningsdag för gruppen där Kristina Eriksson deltog med arbete kring Vägledande samspel. Vi arbetade också med frågeställningar utifrån föreläsningen Barn som väcker funderingar, vilket gav många bra diskussioner och reflektioner i arbetslagen. Arbetet med sociala berättelser lyftes igen. Det används av flera dagbarnvårdare som delgett kollegorna sina reflektioner kring situationerna de arbetat med. Arbetet med Likabehandlingsplanen flyter inte på systematiskt pga av att för lite implementeringstid för arbetet planerats. Utvecklingsstrategi: Arbetet med likabehandlingsplanen skall tydligare systematiseras och implementeringen ska ges mer tid. Likaså gäller rutiner för att följa upp incidentrapportering. Arbetet med vår genuspedagog fortsätter efter behov. En dagbarnvårdare kommer delta i genusnätverksträffar utifrån möjlighet under året. En handlinsplan för arbetet med Vägledande samspel är framtaget och fortsätter hösten-14. Två dagbarnvårdare ska delta i en studiecirkel i vägledande samspel och därigenom få kunskaper och reflektioner som de ska delge kollegorna på APT under hösten -14 och våren-15 enligt handlingsplanen. Eftersom vi idag inte har en egen pedagogisk målplan för normer och Värden behöver vi synliggöra arbetet bättre med stöd av de övriga målplanerna och Likabehandlingsplanen. 1.2 Övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam Dagbarnvårdarna bedriver verksamheten främst i det egna hemmet men har tillgång till en lokal där flera dagbarnvårdare möts med sina barn. Detta ger dagbarnvårdaren möjlighet att rådfråga och stötta varandra när det finns funderingar kring ett barns hälsa. Dagbarnvårdaren arbetar medvetet med dialogerna som ökar förståelsen för vikten av sin egen påverkan i alla möten. Under hösten- 13 och våren-14 har Kristina Eriksson specialpedagog funnits som stöd där behov uppstått. Från hösten-14 kommer Yvonne Ekström att finnas för Avestagruppen. Under hösten kommer ett digitalt ärendesystem kring BHT att implementeras. Sociala berättelser har gett dagbarnvårdaren ett bra stöd i mötet med barn som väcker funderingar. Metoden har används av en del dagbarnvårdare och det visar sig att där metoden används har det skett positiva förändringar. Alla dagbarnvårdare har nu tagit del av Ulrika Aspeflods föreläsning Barn som väcker funderingar, och arbetat med frågeställningar i sina grupper utifrån föreläsningen. Det har ökat förståelsen och intresset för hur man kan använda situationer och verktyg från föreläsningen i sin egen vardag. 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Övergripande bild av insatser och resultat 6
7 Medvetenheten och intresse kring vikten av arbetet med Barns inflytande har ökat hos den enskilde dagbarnvårdaren och också dagbarnvårdarna som arbetslag/grupp efter framtagandet av målplanen. Vid APT och planeringar förs samtal kring barns inflytande och vad begreppet står för, dagbarnvårdarens egna förhållningssätt, och hur det ter sig i vardagen hos dagbarnvårdaren i hemmet och i större grupp i lokalen. Vi har återkopplat till Petra Krantz Lindgrens tankar om barns självkänsla under hösten, och vårens föreläsningar och verksamhetsdagar med fokus Entreprenöriellt lärande har också varit bra och givande tillfällen att samtala och utveckla tankarna kring barns inflytande. Vi kan se att dagbarnvårdarens delaktighet i barnens lek, sättet att ställa öppna frågor och bemötandet till barnens egna tankar och idéer ger bra resultat i barns delaktighet och inflytande. Barnen har blivit mer idérika och öppna och de blygsamma barnen börjar ta för sig mer i gruppen och håller i tex samlingar. Att ge barnen möjlighet att påverka val av lekar, spel, sagor, mat, aktiviteter, väg-val till och från olika platser stärker barnens känsla att bli sedd och kunna påverka sin vardag hos dagbarnvårdaren. Under hösten 2014 fortsätter arbetet med Vägledande samspel enligt handlingsplan, och det ser vi som ytterligare möjlighet till fördjupad förståelse och medvetenhet kring barns inflytande. Att utveckla arbetet med reflektion och dokumentation, som kommer ske på ett reviderat dokument, tänker vi också ska också bidra till ökad kompetens och förståelse. Genom att reflektera kring sitt egna förhållningssätt och barnens intresse just nu kan vi utveckla arbetet med teman som kopplas till barnens aktuella intressen och nyfikenhet. Vi fortsätter implementeringen av målplanen det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 3. Utveckling och lärande 3.1 Övergripande bild av insatser och resultat Matematik: Vi ser goda resultat i området matematik hos samtliga dagbarnvårdare. Erfarenheter och kunskaper från utbildningar, och den ökade förståelsen för att matematik finns överallt i vår vardag, används medvetet i det dagliga arbetet. Målplanen är ett bra stöd för dagbarnvårdarna att medvetandegöra matematiken och hjälper också dagbarnvårdarna att föra dialoger kring hur man planerar för aktiviteter, material, förhållningssätt med fokus på matematik. Dagbarnsvårdarnas verksamhet ligger stor del av dagen utomhus i tex skogen, lekparker. Utomhuspedagogik används året om och matematiken används dagligen både i planerade aktiviteter och lekar, och spontana lekar som barnen kommer med egna idéer på. Dagbarnavårdarna ser och hör hur barnen använder matematiska begrepp, använder siffror och symboler i sin lek. Barnen visar mer intresse för spel och siffror, och "ser" siffror, antal, symboler i sin vardag både ute och inne och visar gärna både dagbarnvårdaren och kamraterna vad de upptäckt och reflekterar kring. Dagbarnvårdarnas förhållningssätt och sättet att arbeta med öppna frågor, forskande, problemlösning i alla vardagliga situationer såsom måltider, påklädning mm ger resultat. Att vara delaktig i barnens lek ger också positivt resultat och uppskattas mycket av barnen. Under vårterminen har två APT ägnats åt att ta del av varandras tips, idéer och material där mycket handlade om matematik. Dagbarnvårdarna har gjort mycket eget bra material som används i samlingar, spontan och planerad lek. Språk: Dagbarnvårdarnas medvetenhet, engagemang och breda arbete med målplanen har gett gott resultat. Barnen vistas i språkrika miljöer både hos den enskilde dagbarnvården och i större grupp i lokalen eller andra aktiviteter. Böcker, sånger, rim och ramsor används dagligen, och dagbarnvårdaren kan se 7
8 och höra hur barnen hittar på egna rim, återberättar böcker de läst, "läser" själv för sina kamrater. Böcker har även används, med gott resultat, vid speciella händelser såsom att få syskon. Barnen har också tagit med sin favoritbok hemifrån som de läst tillsammans i ex samlingen. Dagbarnvårdarna ser att barnen vågar prata mer inför sina kamrater, pratar i hela meningar och kan förklara mer med ord vad de vill och tycker. Arbetet med Praxis används hosdagbarnvårdarna och har bland annat gett barnen ökat intresse för bokstäver. Måltiderna används som tillfälle att samtala, lyssna, återberätta, bli sedd och bekräftad av både kamrater och dagbarnvårdaren. Ordförrådet fylls på med nya ord och beskrivningar på olika saker och situationer, barnen vågar smaka, uttrycka och beskriva vad de tycker maten smakar. Under vårterminen har två APT ägnats åt att ta del av varandras tips, idéer och material där mycket handlade om språk. Dagbarnvårdarna har gjort mycket eget bra material som används i samlingar, spontan och planerad lek. Barnen har också deltagit i aktiviteter på biblioteket med utgångspunkt från Elsa Beskow och Alice Tegner. Det har gett bra tillfällen för barn och dagbarnvårdare att reflektera, återberätta, beskriva om upplevelsen. Naturvetenskap och teknik: Dagbarnvårdarnas stora intresse, medvetenhet och engagemang i arbetet med utomhuspedagogik i skogen eller andra utemiljöer ger mycket gott resultat. De planerade aktiviteterna med Mulle, knopp, knytte, småtroll, matematik i skogen ger barnen rika lärtillfällen om naturens växlingar, kretslopp, vad som växer i skogen, allemansrätt, att må bra och ha glädje i skogen, att bygga och konstruera med naturmaterial, utveckla fantasin. Barnen visar glädje, intresse och engagemang i naturen. De har börjat få förståelse för olika kretslopp, och kan visa och berätta hur man beter sig i skogen (allemansrätten, skräp, bryta kvistar) och vad olika djur och växter heter. Barnen deltar och ser processen vid kompostering. Utifrån ålder och möjlighet får barnet ta del av den teknik som finns i hemmet, elvisp, skalkniv, dammsugaren, sätta igång spisen, tända/släcka lampor. Vi behöver utveckla bredden och djupet i denna målplan så teknik, utforskande, problemlösning, vardagsteknik blir mer synligt och kopplingen resultat-analys mer tydligt. Arbete med Jämföra-mäta sker enligt handlingsplan, och till hösten ges utbildning i NTA-lådan Vatten för ytterligare en dagbarnvårdare i Skogsbo, vilket vi ser är ett bra sätt att utveckla arbetet med målplanen. Föreläsningar och verksamhetsdagar på vårterminen kring Entreprenöriellt lärande har gett dagbarnvårdarna tillfälle att börja reflektera mer över arbetet med naturvetenskap och teknik. Arbetet och användandet av Ipad, dator och kamera som pedagogiskt verktyg används inte i så stor utsträckning. Vi kommer att fortsätta utveckla, inhämta kunskap, se över förutsättningar för att kunna använda digitala verktyg i verksamheten. Under våren har skogsbos grupp fått en till dator till Humlebo för att lättare kunna arbeta med digital dokumentation under kommande läsår. Till hösten kommer vi att utveckla arbetet med dokumentation och reflektion där vi ska synliggöra barnens intressen och lärprocesser och då kunna se vad vi ska utmana barnen vidare i vad gäller bland annat material. De pedagogiska miljöerna både ute och inne bör också ses över och utvecklas. Vi fortsätter implementeringen av målplanerna det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 4. Kvalitetsenkät 4.1 Övergripande bild, analys och slutsats 68 svar (56,2%) kom in på kvalitetsenkäten för Dagbarnvårdare i Avesta kommun varav 43 svar är för Avesta centrala förskolområdes dagbarnvårdargrupp Avesta/Skogsbo. Tyvärr en ganska låg svarsfrekvens som vi får analysera och utvärdera för att till nästa tillfälle kunna få en högre svarfrekvens. 8
9 1. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till dagbarnvårdaren? Mycket bra resultat, 100% för alltid/ofta. Föräldrarna blir väl bemötta av glada, lugna dagbarnvårdare som ser både barn och föräldrar och ger tid och bjuder in ordentligt. 2. Upplever du att dagbarnvårdaren är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer? Mycket bra resultat, 100% på alltid/ofta. Dagbarnvårdaren upplevs flexibel och lyhörd och det finns en bra kommunikation mellan föräldrar och dagbarnvårdare. De positiva händelserna /funderingar lyfts och delges alltid men ibland upplevs det som det negativa funderingarna som hänt inte alltid kommit fram, utan det hör föräldern av barnet på vägen hem. Här kan vi utveckla arbetet med information/dokumentation för att visa hur vi arbetar och tar hand om barns funderingar och idéer och hur vi förmedlar det till föräldrarna. Att lyfta både enkla och svåra situationer/händelser i samtal är ett utvecklingsområde. 3. Upplever du att dagbarnvårdaren beaktar dina synpunkter gällande ditt barns behov? Bra resultat, 98% alltid/ofta. De allra flesta upplever att de får komma till tals och blir lyssnade på av dagbarnvårdaren. Det finns en vilja hos dagbarnvårdaren att alltid lösa och göra på bästa sätt för barnen. En god dialog är viktig, barnen behandlas med respekt. Saker/incidenter som påpekas åtgärdas. Upplevs som det ibland sker saker från de äldre barnen mot yngre som kanske inte dagbarnvårdaren uppfattar/ser. Systematiskt arbete kring incidentrapporter och Likabehandlingsplanen ska hjälpa att synliggöra och utveckla arbetet. 4. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen? Bra resultat, 98,5% alltid/ofta. Föräldrarna lyfter i flera kommentarer de små grupperna hos dagbarnvårdaren och blandade åldrar skapar trygghet och möjlighet att ge barnen tid. De stora hjälper de mindre, de pratar gott om varandra i gruppen. Några kommentarer är att alla barn kan inte vara trygga med alla, att frågan är svår att svara på när man inte är med i verksamheten. Här kan vi tänka på hur och vad vi ger för information till föräldrar kring barnens dag hos dagbarnvårdaren, och lyfta de små händelserna som blir nog så viktiga för föräldrarna och barnen. Arbetet med Normer och Värden kan synliggöras och tydliggöras mer. 5. Möts du av positiv och engagerad dagbarnvårdare? Bra resultat, 95% alltid/ofta. De allra flesta kommentarerna handlar om upplevelsen av man möts av dagbarnvårdare som trivs med sitt yrke, får barnen att känna sig viktiga, har många idéer och sprider glädje. Ett bra bemötande och intresse för barnen är en framgångsfaktor. 6. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö hos dagbarnvårdaren? Bra resultat, 95% alltid/ofta. Många kommentarer handlar om dagbarnvårdarens uteverksamhet som uppskattas mycket, och de varierade utbudet av miljöer och aktiviteter (skridskor, gymnastik, lekparker, mulleskogen, utelekar, pyssel mm). Föräldrar kan se att dagbarnvårdaren lägger ner tid och engagemang i att stimulera barnens nyfikenhet med bland annat positiv inlärningsmiljö, och att de får delta i köksmiljö. Utifrån ett entreprenöriellt lärande ska vi fortsätta reflektera kring synen på pedagogisk miljö och förhållningssätt och utveckla miljöer/material både ute och inne. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning hos dagbarnvårdaren? Mycket bra resultat, 100% på alltid/ofta. Kommentarerna handlar om föräldrars upplevelse av att det är välkomnande, trygg, positiv och trevlig stämning som möter dem hos dagbarnvårdaren. Familjen och dess medlemmar som är engagerade och positiva är också viktiga framgångsfaktorer. 8. Tycker du att kontakten med reservdagbarnvårdaren fungerar väl? 9
10 Bra resultat, 97% av alltid/ofta. Kommentarerna handlar om att föräldrar upplever att de blir väl bemötta, barnen trivs och det fungerar väl hos reservdagbarnvårdaren. Bra kommunikation via sms, telefon eller live, och tydliga lappar upplevs som en viktig del till det positiva resultatet. De barn som har 15 tim/v har ingen reservdagbarnvårdare. 9. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledningen för dagbarnvårdaren? Resultatet visar 68,5%på alltid/ofta. De allra flesta kommentarerna handlar om att föräldrar inte haft behov att söka/ta kontakt med ledning och därför inte kan svara på om det upplevs lätt att få kontakt. Önskan finns om ett svarsalternativ där det framgår. Till nästa enkät kan vi fundera på annan typ av svarsalternativ eller omformulera frågan. Några kommentarer visar att en del föräldrar inte vet vem som är ledning och att ledning inte är så synlig. Att utveckla hemsidan, vara mer delaktig i föräldramöten, och ha foto med på ledningen hos dagbarnvårdaren kan vara ett sätt att få föräldrar att känna sig närmare ledningen. Sammanfattningsvis utifrån övriga synpunkter/kommentarer upplevs dagbarnvårdarverksamheten som mycket positiv. Föräldrarna tycker det är bra att alternativ till barnomsorg finns så de kan göra ett aktivt val. Små barngrupper med blandade åldrar där barnen blir sedda och trygga, trevligt och positivt bemötande, gott samarbete mellan dagbarnvårdarna, mycket uteverksamhet, hemlagad mat, bra inskolning, lärorika och stimulerande aktiviteter, gemensam lokal, är bland annat de saker som uppskattas av föräldrarna. Det framkommer också utvecklingsområden såsom mer medveten pedagogik och utmaningar, förebyggande arbete kring kränkande behandling, de pedagogiska miljöerna, följa upp barnens intressen. Enkäten har gåtts igenom med dagbarnvårdarna på APT i maj-14. Vi ska under hösten följa upp enkäten ytterligare både gemensamt och individuellt på medarbetarsamtalen, och ta fram utvecklingsområden. Enkäten och åtgärder kommer att presenteras för föräldrar på föräldramöte i höst. 5. Hem och familjedaghem 5.1 Övergripande bild av insatser och resultat Överlag goda resultat i denna målplan där bland annat inskolningsmaterialet är ett bra stöd för dagbarnvårdarna att ge en trygg inskolning. Mycket fokus har lagts på att skapa god kontakt med föräldrar, och få deras mandat, i det dagliga mötet i dagbarnvårdarens hem, och även i lokalen. Grunden för detta läggs vid inskolningen som är en viktig period för både barn och föräldrar. Här ska vi utveckla arbetet genom bland annat att börja använda trygghetsböcker. Föräldrarna känner sig trygga att lämna sina barn hos dagbarnvårdaren, och hos vikariedagbarnvårdaren, som sker enligt vårt vikariesystem. Dagbarnvårdaren ger information om vad som hänt under dagen och lyfter positiva situationer/händelser ur ett lärandeperspektiv när föräldrar hämtar och lämnar sina barn, och under utvecklingssamtalen. Föräldramöten har skett under året med god uppslutning och positivt intresse 10
11 från föräldrarna. Här kan vi utveckla mer för att ytterligare ge inblick i vad vi erbjuder barnen i vår verksamhet, och också ge föräldrar möjlighet till ökad delaktighet. Fortbildning i vägledande samspel, som sker enligt vår handlingsplan med start hösten 2014, ser vi som en bra möjlighet att utveckla och ytterligare medvetandegöra vårt sätt att bemöta olika föräldrar. Vi ska under året se över och revidera materialet för utvecklingssamtal, utveckla arbetet med dokumentation, utarbeta ett informationshäfte för föräldrar om vår verksamhet, och uppdatera hemsidan. Representanter från kommunens dagbarnvårdare (Maria Öberg, Anna Öhman, Marianne Österlund, Berit Fredin) bildar tillsammans med Anette och Ingrid en grupp som ska arbeta med hemsidan och verksamhetsplan. Första träffen blir 28/8. Vi fortsätter implementeringen av målplanen det kommande året på bland annat APT, medarbetarsamtal och verksamhetsbesök. 6. Kompetensutveckling 6.1 Övergripande bild av insatser och resultat Under året har vi inte tillfört så mycket ny fortbildning. Vi har tagit hand om och arbetat med det som dagbarnvårdarna fått tidigare och låtit dagbarnvårdarna använda sina nyförvärvade kunskaper i sin praktiska verksamhet samt gett dem möjlighet på APT och verksamhetsdagar att samtala och reflektera/byta erfarenheter, tips och idéer med varandra. Utveckling/lärande har samtalats kring utifrån de pedagogiska målplanerna. I oktober på APT bjöds Elisabeth Folkjern in för att fortbilda i Genus. Det blev en uppskattad timme som satte ingång reflektion och dialoger kring dagbarnvårdarnas genusarbete. Det bestämdes att en representant från dagbarnvårdargruppen ska i mån av tid och möjlighet delta i genusnätverksträffarna som Elisabeth håller i. I februari 2014 hade vi en verksamhetsdag med fokus entreprenöriellt lärande för alla dagbarnvårdare i kommunen. Det var en uppskattad dag där dagbarnvårdarna fick möjlighet att arbeta i blandade grupper och i sina respektive arbetslag. Begreppet entreprenöriellt lärande upplevdes inte som nytt men ordet var för många dagbarnvårdare nytt. Materialet från dagen kommer att användas bland annat på höstens första verksamhetsdag när dagbarnvårdarna ska planera sin grundverksamhet. I april deltog samtliga dagbarnvårdare i en föreläsning om Entreprenöriellt lärande, som också gav energi och positiva tankar för det fortsatta arbetet med entreprenöriellt lärande. I april erbjöds det en fortbildning/uppföljning i Pingpong där de flesta dagbarnvårdare deltog. I maj deltog Åsa Nordin och Susanne Jonsson i Dagbarnvårdarkonferens i Stockholm under två dagar. Redovisning, reflektion kommer att delges kollegorna på APT 28/8. 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 11
12 Verksamhetsbesök i samband med inskolningssamtal, och i vid egna tillfällen har skett främst under hösten. Verksamhetsbesöken har varit både i det enskilda hemmet och vid aktiviteter/lokalen. Det har varit ett bra tillfälle för mig som ny ledare för verksamheten att lära känna dagbarnvårdarna och se hur de fungerar tillsammans med barnen och varandra och hur de arbetar i sin verksamhet. Det finns mycket erfarenhet och kunskaper, och dagbarnvårdarna har ett positivt bemötande till föräldrar och barn. Som ledare för denna nya verksamhet behöver jag vika mer tid för verksamhetsbesök, närvaro. Till hösten kommer det reviderade årshjulet vara ett bra stöd för detta. 7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Vi har under året arbetat med de fem olika pedagogiska målplanerna. Dagbarnvårdarna har haft dem med på sina gemensamma planeringar, och vi har tillsammans på APT i december/januari gjort uppföljning av målplanerna. I maj hade vi en verksamhetsdag alla dagbarnvårdare i kommunen som Ingrid Nilsson och Anette Aspgren höll i. Där gick vi igenom det systematiska kvalitetsarbetet, och introducerade ett nytt dokument Månadsplanering för reflektion, analys och vidare planering utifrån dagbarnvårdarnas förutsättningar med tid för reflektion och dokumentation. I implementeringsfasen kommer dagbarnvårdarna att få tid på varje APT för att arbeta i dokumentet när de gör sin månadsplanering. Dokumentet skickas på datorn till respektive ledare. Det arbete som dokumenteras i Månadsplaneringen används sedan som underlag i det systematiska arbetet med målplanerna och kvalitetsredovisningen. Medvetenhet och förståelse för systematiskt kvalitetsarbete ökar hos dagbarnvårdarna och de befinner sig på olika nivåer. Här får vi ledare vara ödmjuka, ge tid och stöd för att föra processen framåt. Under den gemensamma dagen lyftes frågan om intresse för att återinföra nätverksträffar. Det fanns stort Intresset bland dagbarnvårdarna men också funderingar på hur det praktiskt ska genomföras. Arbetet med hemsida och verksamhetsplan blir ett första tillfälle. Att revidera materialet för utvecklingssamtal kom upp som önskemål att ha fokus på vid nästa nätverksträff. I dialog med dagbarnvårdarna hittar vi tillfällen som är genomförbara för nätverksträffar. 8. Entreprenöriellt lärande Efter verksamhetdagen i februari då dagbarnvårdarna, för kanske första gången kom i kontakt med ordet entreprenöriellt lärande, har samtal och reflektioner gjorts kring ämnet och hur de arbetar med de entreprenöriella förmågorna idag i sin verksamhet. Begreppet i sig är inte obekant och de allra flesta dagbarnvårdarna känner igen och ser att de faktiskt arbetar mycket med entreprenöriellt lärande i sin vardag. Utifrån kvalitetsenkätens kommentarer, materialet från verksamhetsdagen och föreläsningen kommer vi under hösten fortsätta ha fokus på entreprenöriellt lärande och öka medvetenheten. Det sker på verksamhetsdagen i höst, medarbetarsamtalen, återkopplingar på verksamhetsbesök och på APT. 9. Identifierade framgångsfaktorer 12
13 Dagbarnvårdarna i området har lång erfarenhet och goda kunskaper för sitt uppdrag. Det ger en trygghet både för barnen och föräldrarna. Deras engagemang, positiva bemötande och flexibilitet bidrar till föräldrars nöjdhet. Utvecklingen i förhållningssätt med hjälp av Vägledande samspel och det nystartade arbetet med pedagogiska målpaner är framgångsfaktorer som kommer att lyfta verksamheten och bidra till högre måluppfyllelse. 10. Identifierade utvecklingsområden Reflektion och dokumentation, nytt dokument (synliggöra intresse och lärprocesser) Systematisera Likabehandlingsplansarbetet med incidentrapportering, synliggöra arbetet med Normer o Värden Fördjupa medvetenheten i Vägledande samspel (handlingsplan finns) Systematiska kvalitetsarbetet Användandet av pingpong, dator, IT som pedagogiskt verktyg Entreprenöriellt lärande (material och miljöer) 13
Välkommen till Familjedaghem I skogsbo
Välkommen till Familjedaghem I skogsbo Välkommen Till familjedaghem i skogsbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogiken är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och
Läs merLOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merVälkommen Till Familjedaghem I Avesta
Välkommen Till Familjedaghem I Avesta Välkommen till familjedaghem i Avesta De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels
Läs merRektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merVälkommen till familjedaghem i karlbo
Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Avesta centrala förskolområde
2014-06-23 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Avesta centrala förskolområde Datum:2014-06-23 Förskolechef: Maria Lederud Utvecklingsledare: Siv Holm, Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman
Läs merKvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem
2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merVerksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merAvesta Kommun. Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merMarieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVerksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Läs merFamiljedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare
Läs merLokal arbetsplan 2014/15
Lokal arbetsplan 2014/15 Innehållsförteckning 1. Syfte och metod 2. Verksamhetsbeskrivning Vendelsömalms förskolor 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. Prioriterade Målområden och förbättringsplan 5. Genomförande
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merLärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merVälkommen till familjedaghem i avesta kommun
Välkommen till familjedaghem i avesta kommun familjedaghem Familjedaghem är en del av förskoleverksamheten i Avesta kommun, med en speciell inriktning på vardagspedagogik grundad på Allmänna råd för familjedaghem.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merFörskolechef Beskrivning av förskolan
Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merDokumentation av kvalitetsarbete
Dokumentation av kvalitetsarbete Wasa förskola HUR BLEV DET? VAR ÄR VI? VÄGEN TILL FRAMGÅNG HUR GÖR VI? VART SKA VI? 2015-08-15 Ansvarig; Kerstin Nilsson, förskolechef Kvalitetsarbete Wasa och Västra Hargs
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merOluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk plan för Jordgubbens förskola
Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merBlästad friförskolor 2010/11
Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning
Läs merNormer & värden. www.karlskoga.se
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Mumintrollen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merKvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Barnstigen Datum 1 (9) 2017-03-24 Verksamhetsrapport 2016 Barnstigen Innehåll 2 (9) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hållbar utveckling...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merAvstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merUtvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merNormer & värden. www.karlskoga.se
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merArbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019
Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019 1 Innehållsförteckning: Inledning...3 Syfte...3 Vision och verksamhetsinriktning...4 Organisation...4 Mål, barns rättigheter / pedagogers skyldigheter...5 Föräldrasamverkan...8
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsredovisning
2013-12-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Förskola Datum: 2013-12-12 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens
Läs merArbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Läs merArbetsplan 2018/2019 för förskolorna:
Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Ängens förskolor orebro.se
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKvalitetsredovisning
2012-08-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Förskola Avesta, datum: 2012-09-17 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson och Karin Vestman 1 Bildningsförvaltningens resultatenhet, förskola/grundskola
Läs mer