Handlingar till Kultur- och fritidsnämnden 21 februari 2017

Transkript

1 Handlingar till Kultur- och fritidsnämnden 21 februari 2017

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Kultur- och fritidskontoret bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 17/0011 Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsberättelse 2016 Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner Verksamhetsberättelse 2016 för Kulturoch fritidsnämnden enligt Kultur- och fritidskontorets förslag. Sammanfattning Verksamhetsberättelsen för Kultur- och fritidsnämnden beskriver och följer upp nämndens verksamhet för år Uppföljningen av nämndens politiska mål och uppdrag visar att nämnden till stor del uppfyller sina mål för året. I uppföljningen av det ekonomiska resultatet görs bedömningen att nämnden uppnått en god ekonomisk hushållning. Nämndens kostnader uppgick till 78,9 mkr och intäkter till 7,9 mkr, vilket ger ett resultat på kr. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 23 januari 2017 Förslag till Verksamhetsberättelse 2016 för Kultur- och fritidsnämnden Ärendet Verksamhetsberättelsen för Kultur- och fritidsnämnden beskriver och följer upp nämndens verksamhet för år 2016 (se bilaga). Verksamhetsberättelsen är styrd av en fast mall. Den innehåller fasta rubriker och viss text som inte kan ändras av kontoren. Vidare är antalet tecken som kan användas begränsat i vissa fall. Detta sammantaget skapar ibland ett mindre bra intryck av redovisningen. UBK1005, v2.0, Uppföljningen av Kultur- och fritidsnämndens politiska mål visar att nämnden till stor del uppfyller sina mål för året blev första året sedan några år tillbaka som verksamheten inte påverkades av större ombyggnationer och flyttningar, vilket tidigare förorsakat hinder för verksamheten. Nya Kulturhuset börjar hitta sin form i ny verksamhet, ny kulturwebb är lanserad, Brohuset är ombyggt och simhallens omklädningsrum och vattenrening är i full funktion. Kulturskolan tar in fler och fler elever, men begränsas av budget och lokalbrist. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Datum Vår beteckning KFN 17/ (3) Flera utredningar har behandlats av nämnden, bland annat om Ungdomens hus, utveckling av badplatser, sporthall anpassad för bordtennis, delrapport om utformning av aktivitetspark och kulturhistoriska byggnader. En inventering av kommunägda kulturhistoriska byggnaderna har påbörjats med hjälp av Stockholms länsmuseum. Inventeringen beräknas vara klar i januari Förbättringar enligt utredningsförslag har genomförts vid badplatserna under sommaren. Under år 2017 kommer utvecklingen av badplatserna fortstätta genom att Lillsjön utrustas med en tillgänglighetsramp. Gröna Uddens nya kiosk är invigd och fiskeförbud har införts på alla kommunens badplatser. Simhallen har erbjudit sommarsimskola för barn och integrationssimskola för vuxna. Byggnationen av ett nytt stall har påbörjats och beräknas vara klar sommaren En ny skateramp har uppförts vid Ekhammarskolan. Landskamp P17 i fotboll Sverige-England på KIP 7 oktober var välbesökt och uppskattad. Ett samarbete med Fryshuset har inletts med anledning av oroligheter i Bro. Upplands-Brofestivalen som arrangeras vid Lillsjön i augusti lockade rekordpublik. Kulturskolan anordnande under sommaren uppskattade dans-, pop- och teaterkollon. Efter en omfattande process har en helt ny kulturwebb lanserats för att bidra till målet ett växande kulturliv. SYNK är ett väl genomfört och uppskattat integrationsprojekt som har arrangerats med tyngdpunkt på konst och mångspråksmedier. Barnhörnan med läs- och pysselmöjligheter i Kulturhuset invigdes i höstas och är uppskattad och redan väl använd. Sjukfrånvaron inom Kultur- och fritidskontoret är mycket låg (1,8%) och medarbetarenkäten visar att personalen trivs. Även personalomsättningen är mycket låg. I uppföljningen av det ekonomiska resultatet görs bedömningen att nämnden uppnått en god ekonomisk hushållning. Nämndens kostnader uppgick till 78,9 mkr och intäkter till 7,9 mkr, vilket ger ett resultat på kr. Det ekonomiska resultatet förklaras främst av ersättning för driften av Evakueringsboendet, ej genomförda insatser inom kulturmiljövård och samt för lägre kostnader för bildarkivet när första året med nya mål vilket är förklaringen till att inga indikationer för måluppfyllese för 2015 finns med i verksamhetsberättelsen.

5 Datum Vår beteckning KFN 17/ (3) Barnperspektiv Kultur- och fritidsnämndens verksamhet riktar sig till stora delar mot barn och unga. En väl fungerande verksamhet har därför stor positiv påverkan på barn och ungas möjlighet till en god kultur- och fritidsupplevelse. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Förslag till Verksamhetsberättelse 2016 för Kultur- och fritidsnämnden Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomienheten

6 Verksamhetsberättelse 2016 Kultur- och fritidsnämnden Tertial Version

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Verksamheten i siffror Viktiga händelser under året Omvärld och framtid Mål och resultat En kommun för alla Vara en attraktiv arbetsgivare Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndens bedömning av måluppfyllelse Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden Kommentarer sociala investeringsfonden God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Kommentarer investeringsredovisning Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

8 1 Inledning 1.1 Vinjett Byggnationen av nytt stall har påbörjats. Upprustning av badplatser har genomförts. En ny kulturwebb har lanserats. Upplands-Brofestivalen för ungdomar var mycket välbesökt. Kulturskolan genomförde uppskattade sommarkollon. Flera större utredningar har behandlats av nämnden bl.a. Ungdomens hus, utveckling av badplatser, utformning av aktivitetspark och inventering av kulturhistoriska byggnader. 1.2 Ansvarsområde och organisation Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet, kulturskola och namnsättningsfrågor av gator och torg i samverkan med kommunstyrelsen. Nämnden har sedan 2015 ett eget kontor, kultur- och fritidskontoret, som består av ledning och tre enheter vilka är kulturenheten, fritidsenheten och kulturskoleenheten. 1.3 Verksamheten i siffror Nämndens nettokostnader Nämndens budgetavvikelse Antal månadsavlönade helårsarbetare Varav antal tillsvidareanställdahelårsarbetare 52,2 51,2 48,6 49,3 48,1 42,5 1.4 Viktiga händelser under året Flera utredningar har behandlats av nämnden, bland annat om Ungdomens hus, utveckling av badplatser, sporthall anpassad för bordtennis, delrapport om utformning av aktivitetspark och kulturhistoriska byggnader. En inventering av kommunägda kulturhistoriska byggnader har påbörjats med hjälp av Stockholms läns museum. Inventeringen beräknas vara klar i januari Förbättringar enligt utredningsförslag har genomförts vid badplatserna under sommaren. Under år 2017 kommer utvecklingen av badplatserna fortstätta genom att Lillsjön utrustas med en tillgänglighetsramp. Gröna Uddens nya kiosk är invigd och fiskeförbud har införts på alla kommunens badplatser. Simhallen har erbjudit sommarsimskola för barn och integrationssimskola för vuxna. Byggnationen av ett nytt stall har påbörjats och beräknas vara klar sommaren En ny skateramp har uppförts vid Ekhammarskolan. Landskamp P17 i fotboll Sverige- England på Kungsängens IP 7 oktober var välbesökt och uppskattad. Ett samarbete med Fryshuset har inletts med anledning av oroligheter i Bro. Upplands-Brofestivalen som arrangeras vid Lillsjön i augusti lockade rekordpublik. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

9 Kulturskolan anordnade under sommaren uppskattade dans-, pop- och teaterkollon. Efter en omfattande process har en helt ny kulturwebb lanserats för att bidra till målet ett växande kulturliv. SYNK är ett väl genomfört och uppskattat integrationsprojekt som har arrangerats med tyngdpunkt på konst och mångspråksmedier. Barnhörnan med läs- och pysselmöjligheter i Kulturhuset invigdes i höstas och är uppskattad och redan välanvänd. 1.5 Omvärld och framtid Upplands-Bro är en starkt växande kommun, vilket ökar kraven på ett expanderande och välfungerande kultur- och fritidsutbud. Kommunen har stora förutsättningar att bli ett attraktivt alternativ till andra kommuner inom Storstockholm genom att det redan finns bra förutsättningar för idrott och friluftsliv samt intressanta kulturhistoriska miljöer. Det är därför väsentligt att förstärka och fortsätta planera för kultur- och fritidsverksamhet och anläggningar när översiktsplaner och detaljplaner diskuteras. På ett tidigt stadium måste nya investerings- och driftkostnader identifieras. Detta för att planering och genomförande ska ligga i fas med kommunens expansion och invånarnas förväntningar. Det skapar förtroende och tillit när medborgare ska besluta om att bosätta sig i kommunen. Ovan ställer nya krav på samordning och tydliga processer men öppnar också för samverkan och nya arbetssätt. Det innebär att det är väsentligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter fortsatt arbetar med att utveckla sina arbetsmetoder, sina olika anläggningar/mötesplatser (bibliotek, kulturhus, simhall, idrottsanläggningar, kulturmiljöer) och stärker kulturskoleenhetens infrastruktur för ungas egna skapande. Dialog med föreningslivet och kommuninvånare är av stor betydelse för att skapa ett välfungerande och kvalitativt kultur- och fritidsutbud. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

10 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer. För de indikatorer där man i nämndbudgeten beslutat om ett målvärde bedöms måluppfyllelsen utifrån detta, för de som inte har ett målvärde redovisas trend, det vill säga förbättring/försämring jämfört med tidigare år. Målet uppfyllt: Målet delvis uppfyllt: Målet ej uppfyllt: Övergripande mål: 2.1 En kommun för alla En minskad arbetslöshet är en central och kommunövergripande fråga. Arbetstillfällen ska skapas genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Engagemanget för de näringspolitiska frågorna i kommunen ska tas tillvara och utvecklas. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område. Kommentar Bokningsgraden är fortsatt hög och planering för att skapa utökade ytor i tid är viktigt. Kommunens befolkning växer och ledtider för nya anläggningar är lång. Fritidsenheten erbjuder invånarna många olika typer av ytor. Vattenytor i form av simhall och badplatser. Skateytor finns på tre olika platser. Fotbollsplaner på tre olika idrottsplatser, både konstgräs och naturgräs. Sporthallar, gymnastiksalar, motionsspår, isbana, skridskoslingor på sjöisar med mera. Tillgängligheten på dessa ytor är mycket hög. Satsningarna på Kulturhuset och Brohuset är mycket omfattande och ändamålsenliga. Justeringar för att få ut så mycket som möjligt av ytor och verksamhet görs kontinuerligt. Kulturskoleenhetens verksamheter är i stort behov av nya tillkommande ytor. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Bokningsgrad för olika ytkategorier Uppnått Kommentar Fortsatt hög bokningsgrad. Fotbollshallen ca 90 %, sporthallarna ca 85 %. Lägre för gymnastikhallar ca 38 %. Indikatorn kommer att utvecklas i budget Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

11 Övergripande mål: 2.2 Vara en attraktiv arbetsgivare Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Kommentar Genomförs regelbundet i alla enheter. Sjuktalen är mycket låga och inga långtidssjukskrivningar föreligger. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Uppnått Kommentar Genomförs vid alla enheter. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Kommentar Inga långtidssjukskrivningar föreligger. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Uppnått Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Kommentar Några förstärkningar har kunnat genomföras inom kulturskoleenheten. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämndens personal ska trivas. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

12 Kommentar Medarbetarundersökning genomfördes under hösten inom hela kommunen. Svarsfrekvensen inom Kultur- och fritidskontoret var hög, 80 % (67 % på kommunnivå). På en skala 1-5 blev utfallet 4,21, vilket visar på att personalen trivs i hög grad. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Medarbetarundersökning Uppnått Kommentar 4,21 på en femgradig skala Övergripande mål: 2.3 Ett växande kultur- och fritidsutbud I vår kommun ska alla invånare ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, intressen och ekonomi. Kommuninvånare och besökare från regionen ska kunna finna ett utbud av möjligheter till återhämtning, rekreation, förkovran och nischad handel. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. Kommentar Kultur- och fritidsnämndens allmänna lokaler och anläggningar är väl frekventerade. Simhallen har kvalitetssäkrat sin skolsimskola genom en gedigen dokumentation av simtest och simundervisning. Målet för simkunnighet för årskurs 5 och 6 på 95 % uppnåddes. Kontoret stöttar föreningar genom anpassade ytor, bidrag och samarbete i olika frågor, så att de i sin tur kan ha en verksamhet med hög kvalitet. Kulturskolan erbjuder undervisning i instrumentspel, sång, dans och teater. Efterfrågan, inte minst på dans, är stor och fler kurser har startats under året. Instrumentundervisningen är fortfarande den största delen av Kulturskolans verksamhet och den utåtriktade verksamheten med orkestrar och grupper lockar många att söka sig dit. Teater och film är också ämnen som fler och fler upptäcker och vill prova på. Trots att kön till Kulturskolan har minskat från årsskiftet 15/16 står fortfarande 180 barn/ungdomar i kö i slutet av året. Kulturhuset och Brohuset är mycket välbesökta hus med generösa öppettider. Kulturhuset har redan lyckats etablera kulturhusidén om att allt ska finnas på samma ställe, att verksamheterna integreras med varandra, att det skapas mervärde för besökare och att trösklarna är låga på en öppen, tillgänglig och inspirerande mötesplats. Besökssiffrorna är höga och samverkan med föreningar, andra kontor inom kommunen och andra aktörer är mycket omfattande. Brohuset har ett smalare och mindre kulturutbud, mycket beroende på att kvaliteten på lokaler, teknik och annat är lägre. Exempelvis har barn och unga ett eget våningsplan i Kulturhusets bibliotek vilket inneburit att många verksamheter har kunnat genomföras utan att man stör varandra. Kulturhusets scener är välanvända - offentliga program, skolprogram, kommunprogram, föreningar och studieförbund. Alla kulturella uttryck är väl Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

13 representerade, såväl som interna utbildningar/evenemang och uthyrningar. Konsthallen erbjuder en stor variation av konstnärliga uttryck, bland annat måleri, skulptur, teckning, film och foto. Kontoret arbetar utifrån en årsklocka och varje år produceras fyra utställningar med professionell samtida konst, fyra utställningar i samverkan med lokala konstnärer/föreningslivet och fyra utställningar i samverkan med förskolan/skolan. Kulturen följs och hittas också i den digitala världen, den nya kulturwebben är nyligen lanserad och har snabbt fått mycket positiva omdömen om att den är integrerad, attraktiv, inspirerande och lättnavigerad. Personal genomgår kontinuerligt utbildning för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Under året är också ett kvalitetsarbete inlett. Det innehåller dels en självskattningsmodell där kulturenheten väger varje satsning utifrån olika parametrar (tex. aktualitet, bredd, nyskapande, efterfrågat, samverkan mm). Dels kommer det under nästa år att genomföras publik- och användarundersökningar i kategorin bibliotek (och sedan en kategori/år). Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Antal besök i kulturhuset, biblioteket och simhallen. Deltagande i kulturskolan. Nyttjandesgrad per lokalkategori. SCB medborgarundersökning Uppnått Kommentar Kulturskoleenheten Den 20/3 deltog 601 (år 2015: 560) elever i Kulturskolans verksamhet. Totalt nåddes 637 (2015: 624) elever under vårterminen. Den 20/10 deltog 606 (år 2015: 586) elever i Kulturskolans verksamhet. Totalt nåddes 650 (år 2015: 609) elever under höstterminen. Fritidsenheten Simhall , Gym 7 500, Skolor/förskolor 9 600, Föreningar 9 000, Totalt: (Målvärde ) Sporthallar: Vardagar 92 %, Helger 80 %, Snitt 86 % (år 2015: 86 %) Gymnastiksalar: Vardagar 47 %, Helger 28 %, Snitt 37,5 % (år 2015: 43 %) Fotbollshallen: Vardag 90 %, Helg 87 %, Snitt 88 % (år 2015: 90 %) Kulturenheten Besökssiffrorna för Kulturhuset och Brohuset är mycket goda. Allt fler hittar till verksamheterna och husen blir alltmer färdigställda. Under 2016 har besökt Kulturhuset och har besökt Brohuset. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska verka för jämställdhet inom sitt område. Kommentar Frågan har diskuterats på olika träffar med föreningslivet och en process har inletts med föreningar hur kontoret kan stötta deras arbete med jämställdhet. Stöd har erhållits från Kulturrådet för insatser inom Kulturskoleenheten för att öka antalet deltagande killar. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Frågan tas upp på Kultur- och fritidsråden och på föreningsträffar Uppnått Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

14 Nämndmål: Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter. Kommentar En mängd möjligheter till spontanaktiviteter erbjuds både inomhus och utomhus. Ledarledda spontanaktiviteter i tre sporthallar sker i form av "öppen sporthall". Öppna ytor för spontanaktiviteter på egen hand i form av isbana, fotbollsplaner, motionsspår, skidspår, beachvolleybanor, frisbeegolf, skateramper med mera. En Aktivitetspark planeras i Bro med fokus på spontanidrott och kulturaktiviteter. Flera drop-in-verksamheter för barn och ungdomar är genomförda under året i Kulturhuset och i Brohuset, inte minst på skolloven. Gratis utomhusbio genomfördes under sommaren med stor publik och stor uppskattning. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Uppföljning av åtgärder som genomförts Uppnått Kommentar Öppen sporthall har haft aktiviteter i Bro, Ekhammar och Hagnäs sporthall för barn och ungdomar från fritidsgårdarna. Kulturskoleenheten har under året anordnat öppen sporthall i Bro på lördags- och söndagskvällar för äldre ungdomar.verksamheten besöks regelbundet av ca ungdomar, mestadels pojkar. Under sommaren deltog ett 20-tal pojkar i Korpens fotbollsverksamhet. Kulturskolan upplåter lokaler till elever som vill öva och repetera. Behovet att övnings- och replokaler är dock mycket större än vi kan erbjuda. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet. Kommentar Förutsättningarna är goda vad gäller bidrag. En önskan om fler lokaler och ytor är alltid aktuellt. Kontoret deltar aktivt i kommunens detaljplanearbete för att synliggöra kultur- och fritidslivets behov i början av den kommunala planeringen. Kulturråd och Fritidsråd genomförs två gånger per år där strukturella och övergripande frågor diskuteras. Anläggningsråd genomförs oftare men minst två gånger per år. Där diskuteras föreningarnas behov och syn på befintliga anläggningar. Målet kommer under 2017 att utvärderas genom en enkät till föreningslivet. Kontoret har hög tillgänglighet för föreningarna att få information om bidrag och lokaler. Anläggningar och lokaler underhålls så att föreningarna kan bedriva en bra verksamhet. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Avstämning sker på Kultur- och fritidsråden och vid Uppnått Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

15 Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 föreningsträffar Kommentar En dialog med föreningar genomförs regelbundet om förutsättningarna för deras verksamheter. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska verka för inspirerande miljöer. Kommentar Många inspirerande miljöer skapas löpande. Nytt inslag i år var bio utomhus i Kungsängen och i Bro. Även Vårsalongen i konsthallen genomfördes för första gången. SYNK är ett välbesökt och uppskattat integrationsprojekt. Barnhörnan i Kulturhuset för barns spontana skapande är ny kreativ verksamhet. Kultur- och fritidskontoret arbetar utifrån målet att nämndens aktiviteter/anläggningar ska få deltagaren att må bättre när de går än när de kom. En inspirerade miljö är en viktig förutsättning för att nå målet. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Uppföljning av skapande inslag Uppnått Övergripande mål: 2.4 En kommun som växer Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara. Kommentar Kultur- och fritidsnämnden har under 2016 yttrat sig över alla de åtta detaljplaner som tillsänts nämnden. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Uppföljning att så skett Uppnått Kommentar Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över åtta detaljplaner. Övergripande mål: 2.5 En grön kommun i utveckling Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

16 Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område. Kommentar Vid upphandling av byggentreprenör för det nya stallet ställdes miljökrav i underlaget. Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2015 Uppföljning att så skett Uppnått Övergripande mål: 2.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar En genomgång av avgifterna genomfördes 2015 och de ansågs då vara aktuella. Några större förändringar har inte skett sedan dess varför avgifterna får anses vara aktuella. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Återrapportering sker regelbundet på nämndens sammanträden samt genom tertialrapporter. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

17 Kommentar Sker löpande inom varje enhet och samordnande för hela kontoret genom kontorets ledning. Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Kommentar Gällde Utbildningskontoret och Socialkontoret under Nämndens bedömning av måluppfyllelse Uppföljningen av Kultur- och fritidsnämndens politiska mål visar att nämnden till stor del uppfyller sina mål för året blev första året sedan några år tillbaka som verksamheten inte påverkades av större ombyggnationer och flyttningar, vilket tidigare förorsakat hinder för verksamheten. Nya Kulturhuset börjar hitta sin form i ny verksamhet, ny kulturwebb är lanserad, Brohuset är ombyggt och simhallens omklädningsrum och vattenrening är i full funktion. Kulturskolan tar in fler och fler elever, men begränsas av budget och lokalbrist. Sjukfrånvaron inom Kultur- och fritidskontoret är mycket låg (1,8 %) och medarbetarenkäten visar att personalen trivs. Även personalomsättningen är mycket låg. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

18 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Budget 2016 Redovisat 2016 Avvikelse 2016 Avvikelse 2015 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Nämnd Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Ekonomisk analys I uppföljningen av det ekonomiska resultatet görs bedömningen att nämnden uppnått en god ekonomisk hushållning. Nämndens kostnader uppgick till 78,9 mkr och intäkter till 7,9 mkr, vilket ger ett resultat på kr. Det ekonomiska resultatet förklaras främst av ersättning för driften av Evakueringsboendet i fotbollshallen i Bro, ej genomförda insatser inom kulturmiljövård och samt för lägre kostnader för bildarkivet. 3.3 Driftsprojekt och engångssatsningar (tkr) Budget Redovis at Avvikel se Integrationsinsatser Kommentarer driftsprojekt och engångssatsningar Under 2016 har Kulturenheten genomfört integrationsprojektet SYNK i Kulturhuset och Brohuset. Projektet leddes av två konstnärer som använde konsten och eget skapande som grund för möten mellan olika språkgrupper. Biblioteket har genom medlen ökat inköp av språklexikon och litteratur på andra språk. Simhallen genomfört en integrationssimskola för vuxna i samarbete med SFI och integrationsstödjarna. Av de 31 närvarande lärde sig 86 % att simma under de tio lektioner som simskolan innehöll. Även andra insatser görs inom nämndens ordinarie verksamhet. Under året erhöll kontoret en budgetökning på kr, vilken ej föranledde en Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

19 revideraring av budgetposten. Detta förklarar det chimära underskottet. 3.5 Sociala investeringsfonden 3.6 Kommentarer sociala investeringsfonden Kultur- och fritidsnämnden deltar tillsammans med Utbildningsnämnden och Socialnämnden i ett projekt, Preventionsprojektet. Det är tvåårigt och finansieras genom sociala investeringsfonden. Preventionsprojektet syftar till att göra en översyn av hur det förebyggande arbetet ska samordnas. Projektet är kontorsövergripande och leds av en styrgrupp bestående av kontorschefer från social-, utbildning- och kultur-och fritidskontoret. En person har anställts som projektledare och arbetade heltid från maj till och med november. Under december arbetade en projektledare på halvtid. I mars 2016 genomfördes en livsstilsundersökning, Stockholmsenkäten, i samtliga årskurs 9 och årskurs 2 i kommunen, i Stockholms stad samt 21 andra kommuner i Stockholms län. Projektledaren har sammanställt dessa resultat och presenterat dem vid ett flertal nämndsammanträden samt på olika möten med berörda tjänstemän och föräldrar. En kartläggning av verksamheter och samarbetsforum som arbetar med preventionsfrågor som berör barn och ungdomar har påbörjats. Ett diskussionsunderlag om aktiviteter för förebyggande rådet har tagits fram. Eftersom projektet påbörjades i maj 2016 är det för tidigare att beskriva nyttan av projektet. 3.7 God ekonomisk hushållning Kultur- och fritidsnämnden bedömer att nämndens verksamhet visar på en god ekonomisk hushållning. Synen inom kontoret präglas av ekonomiskt ansvar samtidigt som en kultur av tillåtande av nya idéer inte hindras av snävt synsätt på möjlighet till finansiering. 3.8 Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2015 Redovisat 2016 Budget 2016 Kvar av budget 2016 Ombudgete ras till 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Netto Kungsängens nya ip mm Avslutas Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Skatepark Investeringsram KFN Elbelysning motionsspår Lillsjön Fasadskyltar Skyltar fornminne Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

20 Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2015 Redovisat 2016 Budget 2016 Kvar av budget 2016 Ombudgete ras till 2017 Asfaltering parkering Bro IP Avslutas Flexibel sporthall Sandfilter - Simhallen Avslutas Bokrobot Avslutas Instrument/Utrustning Avslutas Inventarier biblioteket/kulturhuset Inventarier biblioteket i Bro Förbättring badplatser Armatur ridhuset Avslutas Belysning Bro IP Avslutas Nytt arbetsfordon Suzuki Jeep Avslutas Matta Danssal Brohuset Avslutas Energieffektiviseringar Avslutas Ljudanläggning Kungsängens IP Avslutas Barnhörnan i Kulturhuset Avslutas Tid/Resultatklockor, Bro sporthall & Ekhammarhallen Avslutas Aktivitetspark i Råby, Bro Summa Kommentarer investeringsredovisning Upprustning Kvistaberg Projektet påbörjat, lokalerna färdigställda för Socialkontorets verksamhet. Hela projektet beräknas avslutas Upprustning stall Prästtorp Bygget av nytt stall har påbörjats och beräknas vara klart sommaren Skatepark En ny skateramp byggdes vid Ekhammar. Det var ett projekt i samarbete med boende i kommunen. Rampen är anpassad till nybörjare och kompletterar därmed den redan befintliga rampen. Elbelysning motionsspår Lillsjön En fördjupad studie måste genomföras om totala investeringskostnaden. Fasadskyltar Projektet klar till 70 procent, avslutas Skyltar fornminne Projektet klart till 90 procent, avslutas Sandfilter - Simhallen Projektet är genomfört. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

21 Bokrobot Investering av bokrobot är genomförd i Kulturhuset. Instrument/Utrustning Kulturskoleenheten Musikinstrument, bl.a. ett nytt akustiskt piano, gitarrer, elbasar samt förstärkare och annan teknisk utrustning har införskaffats. Inventarier bibliotek/kulturhuset Skyltar och teknik till Trappan har införskaffats. Projektet avslutas Inventarier biblioteket i Bro Skyltar har införskaffats. Projektet avslutas Utveckling av badplatser Lillsjöbadet har fått en ny motorikbana för barn och golfbanorna har rustats upp. Ny tillgänglighetsanpassad brygga till Lillsjöbadet slutförs under Ny brygga, kiosk och picknickbord till Gröna udden. Nya fiskeförbudsskyltar på badplatserna vid Lillsjön och Hällkana. Ny boll- och lekplats till Hällkana. Ny lekplats till Stigstorp. Gröna udden och Lillsjön har fått nya betongbord för engångsgrillar och papperskorgar för engångsgrillar. Samtliga badplatser har fått nya informationstavlor. Armatur Ridhuset Investering i LED-belysning med starkare belysning (500 lux) för att möta upp ridklubbens behov. Projektet slutfört. Belysning BRO IP Investering av ny belysning längst gångstråket ner till konstgräsplanen för ökad trygghet. Nytt arbetsfordon till Idrottsplatserna En Lada Niva som ett nytt arbetsfordon har införskaffats. Fordonet når upp till de speciella kraven så som plog framtill för att kunna ploga sjöisar. Energieffektiviseringar Uppvärmningen i Tibblegården har bytts ut. Oljeradiatorer har ersatt element med direktel och luftvärmepumpar har installerats. Ventilationssystemet i Korpen 25 har bytts ut. Ljudanläggning Kungsängens IP Högtalare har bytts ut vid anläggningen. Aktivitetspark Råby Konsulter från konsultfirman Norconsult är anlitade för att ta fram skisser och förfrågningsunderlag till parken. De kommer även agera projektledare under den framtida byggprocessen. Tid/resultatklockor Tavlor har bytts ut i Bro Sporthall och Ekhammarhallen. De två hallar där det spelas Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

22 flest matcher i kommunen. De äldre tavlorna som ersattes var så gamla att det inte fanns reservdelar till dem. Barnhörnan Projektet är genomfört och avslutat. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse år (17)

23 Ärende 2

24 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Kultur- och fritidskontoret bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 16/0188 Kultur- och fritidsnämnden Nämndbudget 2017 Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden fastställer nämndbudget för Kultur- och fritidsnämnden 2017 i enlighet med Kultur- och fritidskontorets förslag. 2. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att omfördela mellan investeringsprojekten vid behov. 3. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att vidta tekniska justeringar. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har tilldelats en driftbudget på tkr. En ökning på tkr jämfört med En allmän uppräkning av löner och lokalhyra på 2 procent har genomförts. Ensatsning på Kulturskolan genomför för att kön till skolan ska minska kraftigt samtidigt stärks insatserna för ungdomskulturfrågor. Vidare tillskapas medel för att stärka arbetet med att tillgängliggöra kommunens kulturmiljöer. Kultur- och fritidskontoret gör bedömningen att verksamheten kan genomföras inom ram. Beslutsunderlag Förslag till nämndbudget 2017 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse Ärendet Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens Hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet och Kulturskola. UBK1005, v2.0, Nämndens mål och uppdrag Kultur- och fritidsnämnden antog 2016 genomomgående nya mål för sin verksamhet. De består. Fokus ligger inom nämndens eget verksamhetsområde. Nämndmål inom Personal och ekonomi är kommunövergripande förutom målet att Kultur- och fritidsnämndens personal ska trivas. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

25 Datum Vår beteckning KFN 16/ (3) En kommun för alla Nämndmål - Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område En grön kommun i utveckling Nämndmål - Kultur- och fritidsnämnen ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område En kommun som växer Nämndmål - Kultur- och fritidsnämnden ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål - Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet -Kultur- och fritidsnämnden ska verka för jämställdhet inom sitt område -Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter -Kultur- och fritidsnämnden ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet -Kultur- och fritidsnämnden ska verka för inspirerande miljöer En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål - Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. - Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. - Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. - Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas (gäller Socialkontoret och Utbildningskontoret under 2016). En attraktiv arbetsgivare Nämndmål - Kultur- och fritidsnämndens personal ska trivas - Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter - Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. - Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka.

26 Datum Vår beteckning KFN 16/ (3) Budget 2017 Kultur- och fritidsnämnden har tilldelats en driftbudget på tkr. En ökning på tkr jämfört med En allmän uppräkning av löner och lokalhyra på 2 procent har genomförts. Ensatsning på Kulturskolan genomför för att kön till skolan ska minska kraftigt samtidigt stärks insatserna för ungdomskulturfrågor. Vidare tillskapas medel för att stärka arbetet med att tillgängliggöra kommunens kulturmiljöer. Kultur- och fritidskontoret gör bedömningen att verksamheten kan genomföras inom ram. Kontoret vill dock avisera behov av ökade driftanslag under 2018 om den planerade sporthallen anpassad för bordtennis kommer till stånd. Storleksordningen på driftkostnaden är idag svår att uppskatta. Jämförelsevis debiterar Kommunfastigheter kommunen totalt 1,4 mkr per år för Hagnäshallen. Kommunfullmäktige beslutade om övergripande budget i november 2016 och Kultur- och fritidsnämnden föreslås nu besluta om en budget på verksamhetsnivå för Investeringar Under 2017 kommer kontoret att fortsätta utveckling av en aktivitetspark. Andra investeringar rör planering och projektering av en sporthall anpassad för bordtennis i Kungsängen, fortsatt utveckling av Kvistaberg samt ersättningsinvesteringar i maskiner, instrument och material. Barnperspektiv Barn berörs av beslutet i hög grad eftersom Kultur- och fritidsnämndens verksamhet främst är riktad till barn och unga. Nämndens fördelning av sina medel och hur nämnden prioriterar som verksamhet har därför betydelse för barn. De fortsatta investeringarna i aktivitetspark, sporthall anpassad för bordtennis och nya instrument till Kulturskolan kommer att bidra till att barnen i Upplands-Bro har goda möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Nämndbudget 2017 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomienheten

27 Nämndbudget 2017 Kultur- och fritidsnämnden 2017 Version

28 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsåret Ansvarsområde och organisation Mål En kommun för alla Vara en attraktiv arbetsgivare Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Förändringar i taxor och ersättningar Fördelning av driftbudget i verksamheterna Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

29 1 Verksamhetsåret 2017 Kultur- och fritidsnämnden har en väl fungerande verksamhet med barn och ungdomar som den viktigaste målgruppen. Upplands-Bro ska erbjuda ett brett utbud inom kulturoch fritidsområdet. Alla invånare ska ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, kön, intressen och ekonomi. Kultur- och fritidskontoret ska därför planera för och utveckla positiva miljöer för alla och fortsätta stödja kommunens föreningsliv. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

30 2 Ansvarsområde och organisation Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet och kulturskola. Sedan 1 mars 2015 har nämnden ett eget kontor, kultur- och fritidskontoret. Kontoret består av ledning, kulturenheten, fritidsenheten och kulturskoleenheten. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

31 3 Mål I budget för 2017 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun för alla Beskrivning Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område. Indikatorer Bokningsgrad Stora scenen Bokningsgrad danssalar Bokningsgrad Florasalen Bokningsgrad fotbollsplaner högsäsong Bokningsgrad uppvärmd fotbollsplan Bokningsgrad sporthallar Bokningsgrad fotbollshallen Bokningsgrad gymnastiksalar Utvärdering genom föreningslivet via enkät Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

32 Övergripande mål: 3.2 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Alla enheter ska lämna in en skriftlig årlig revidering av SAM, som sedan sammanställs i en rapport av personalstaben och diskuteras i samverkan. Syftet är att få en överblick över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas och förstärkas. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Ansvarig chef upprättar en rehabiliteringsutredning tillsammans med sjukskriven medarbetare, senast dag 21, som sedan följs och revideras regelbundet under sjukskrivningsprocessen. Stöd ges från personalstaben. Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Nämndmål: Kultur- och fritidsnämndens personal ska trivas. Indikatorer Medarbetarundersökning I samband med medarbetarundersökningen ställs frågor om personalens trivsel. Övergripande mål: 3.3 Ett växande kultur- och fritidsutbud Beskrivning I vår kommun ska alla invånare ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, intressen och ekonomi. Kommuninvånare och besökare från regionen ska kunna finna ett utbud av möjligheter till återhämtning, rekreation, förkovran och nischad handel. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

33 Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. Indikatorer Antal besök simhall/gym Antal besök i Brohuset Antal besök i Kulturhuset Antal utlån på biblioteken Deltagande kulturskolan SCB:s medborgarundersökning - Kultur SCB:s medborgarundersökning - Anläggningar SCB:s medborgarundersökning - Fritidsmöjligheter Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska verka för jämställdhet inom sitt område. Indikatorer Könsfördelning aktivitetsbidrag Könsfördelning kulturskolans deltagare Nämndmål: Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter. Indikatorer Uppföljning av åtgärder som genomförts Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet. Indikatorer Utvärdering genom föreningslivet via enkät Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska verka för inspirerande miljöer. Indikatorer Uppföljning av åtgärder som genomförts Övergripande mål: 3.4 En kommun som växer Beskrivning Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

34 Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara. Indikatorer Uppföljning att så skett Övergripande mål: 3.5 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna. Nämndmål: Minska den totala elförbrukningen för den kommunala verksamheten med 5 % Nämndmål: Minska den totala volymen blandat hushållsavfall från den kommunala verksamheten med 5 % Nämndmål: Öka antalet fossilfria personbilar i den kommunala verksamheten med 6 stycken Nämndmål: Öka andelen ekologiska livsmedel med 5 % Nämndmål: Köptrohet mot ramavtal skall vara minst 70 % Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnden ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område. Indikatorer Uppföljning att så skett Övergripande mål: 3.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

35 Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

36 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2017 Tkr Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Budget netto 2016 Förändrin g Nämndverksamhet Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Kultur- och fritidsnämnden rambudget har fått en total förstärkning på tkr för Löne- och hyreskostnader har uppräknats på de olika enheterna. Förstärkning görs inom Kulturskolan och kulturmiljövård samt för ungdomskultur. Se fördelning på verksamhetsnivå och fler kommentarer nedan under respektive enhets budget. 4.2 Investeringsbudget Ombudgeterade projekt från 2016 *) Tkr År 2016 Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 Fasadskyltar 151 Skyltar fornminne 18 Skatepark 31 Inventarier bibliotek/kulturhuset 307 Förbättring badplatser 140 Aktivitetspark i Råby, Bro 873 Flexibel sporthall 92 Investeringsram KFN Summa *) Uppskattad kvarvarandebudget på ej slutförda projekt 2016, redovisning sker i årsredovisning för år 2016 Investeringsprojekt Tkr År 2017 År 2018 År 2019 Avskrivni ngstid antal år Avskrivni ng per år Investeringsram Summa Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

37 Kommentarer investeringsbehov Större delen av investeringsmedlen avser aktivitetspark i Bro (3 mkr). Planering och ett etappvis genomförande kommer att fortsätta under 2018 i samarbete med boende och föreningslivet. Andra investeringar rör ersättningsinvesteringar i maskiner på idrottsplatserna samt projektor och duk till Ekhammarscenen. Kulturskolan investerar i nya musikinstrument bland annat nya pianon, teknikutrustning och kontorsmöbler. Kulturenheten investerar i nya självservicestationer på biblioteken. 4.3 Förändringar i taxor och ersättningar En genomgång av avgifterna gjordes De bedöms som fortsatt aktuella. 4.4 Fördelning av driftbudget i verksamheterna Nämndverksamhet Budgeten omfattar kostnader för Kultur- och fritidsnämndens sammanträden samt arvoden och utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Kostnader för tjänstemannatid ingår inte i budgeten. (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Nämndverksamhet Verksamheten förväntas rymmas inom befintlig budget. Kultur och fritid ledning Övergripande ansvar för att leda och fördela Kultur- och fritidskontorets arbete (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Netto 2016 Kultur och fritid ledning Under 2016 skapades en mindre stab för att stärka kontorets administrativa förmåga. Under 2017 ska kontoret få stöd av Kommunikationsstaben motsvarande 50 % tjänst, vilket kommer att betyda mycket för möjligheterna att sprida allt positivt om Kulturoch fritidsnämndens verksamhet. Fritidsenheten I Fritidsenhetens ansvarsområde ingår simhall/upplevelsebad, badplatser, sporthallar, idrottsplatser, motionsspår, föreningsstöd och övriga anläggningar för fritidsverksamhet. (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Lokaler Netto 2016 Idrottsplatser Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

38 (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Simhall Badplatser Fritidsenheten Bidrag till föreningar Lotterimyndighet Summa Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. Netto 2016 Då stallet kommer att stå klart under året har driftbudgeten ökats med 400 tkr. Ökad utgifter för drift förväntas även då aktivitetsparken i Råby kommer att påbörjas under året. Vad driften för dessa anläggningar kommer att uppgå till är svårt att avgöra då de är helt nya. Beslut om vad aktivitetsparken kommer att innehålla är inte klart. En eventuell konstfrusen isbana medför troligen att den avsatta budget på 400 tk inte kommer att räcka. Inga medel för generella kostnadsökningar är avsatta, därför måste effektiviseringar genomföras för att täcka dessa. Med den stora inflyttningen av invånare så har antal barn i simskolan ökat betydligt, detta innebär att resurser flyttas till simskoleundervisningen. Kulturenheten I Upplands-Bro samspelar bildkonst, bibliotek, kulturmiljöer och scenkonst för att skapa dynamik, bredd och djup i kulturutbudet. Verksamheten erbjuder ett utbud och möjligheter till eget skapande inom bildkonst, teater, dans, musik, litteratur, film, kulturmiljö och föredrag. Den riktar sig till många olika målgrupper; offentlig publik, förskola/skola, omsorgsverksamhet samt föreningar och andra samverkanspartners. Kommunens biblioteksservice till allmänheten utgörs av Kungsängens bibliotek, Bro bibliotek och läshörnan i Tibble samt e-tjänster som är tillgängliga dygnet runt via hemsidan. Biblioteket tillhandahåller också service till Livgardet och till kommunens dagcentraler. Andra områden är kulturmiljöfrågor, nationaldagsfirande, bildarkivet, kulturbidragshandläggning samt konstnärlig offentlig utsmyckning. (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Bidrag till föreningar Netto 2016 Bibliotek Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

39 (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Stöd till studieorganisationer Kulturenheten Kulturarrang Kulturmiljöer Kulturbidrag Summa Netto 2016 Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. De större förändringarna handlar om satsningar med utökade medel. En större satsning görs på kulturmiljöområdet där det dels skapas en tjänst på deltid för en ansvarig expert, dels görs satsningar på att levandegöra våra viktiga kulturmiljöer, avtal för skötsel ska skrivas, utveckling av programverksamhet och marknadsföring ska genomföras. Det andra området där det finns utökade medel är kultursatsningar riktade mot ungdomar. Här finns planer på att utöka verksamhet och evenemang men också ett utvecklat samarbete med Kulturskoleenheten. Mindre omfördelningar mellan verksamheterna kommer att göras. Kulturskoleenhet Kulturskolans verksamhet består bland annat av instrumental/sångundervisning, dansundervisning, teater, orkestrar och ensembler för barn/ungdomar i åldrarna Kulturskolan har också i uppdrag att fullgöra del av musikundervisningen i grundskolan. Vidare ingår verksamhet från tidigare Ungdomens Hus samt sommarlovsaktiviteter. (tkr) Kostnad 2017 Intäkt 2017 Netto 2017 Kulturskoleenheten Kulturskola Ungdomsverksamhet Summa Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. Budgeten är förstärkt med för att täcka lönekostnader för personal som anställdes redan Netto 2016 Kulturskolan kortar kön på gitarr, piano/keyboard och dans genom att nyanställa en pianolärare och utöka tjänsterna på befintliga dans- och gitarrlärare. Ny verksamhet för särskolans barn startas. Inom området konst startas ett samarbete med Glasbolaget i Bro. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

40 Inom Ungdomens hus verksamhet kommer en ungdomskulturproducent anställas för att stärka arbetet med inriktning på ungdomskultur. Sker i samarbete med enheten för Kultur. Kultur- och fritidsnämnden, Nämndbudget (14)

41 Ärende 3

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Kultur- och fritidskontoret bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 16/0005 Kultur- och fritidsnämnden Uppföljning av intern kontrollplan 2016 för Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Uppföljningen av internkontrollplan för Kultur- och fritidsnämnden 2016 godkänns. Sammanfattning Enligt kommunens reglemente för intern kontroll och styrning (antaget den 7 maj 2014) ska nämnderna årligen: följa upp arbetet med intern styrning och kontroll rapportera till Kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll Uppföljningsrapporten av kontroll- och åtgärdsplanen för nämndens internkontroll 2016 bifogas till ärendet. De identifierade riskerna i kontrolloch åtgärdsplanen har hanterats på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 19 december 2016 Uppföljning Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Kultur- och fritidsnämnden den 21 februari 2016 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef UBK1005, v2.0, Bilagor 1. Uppföljning Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Kultur- och fritidsnämnden den 21 februari 2016 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

43 Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 16/0005 Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen

44 Uppföljning Kontroll- och åtgärdsplan 2016: Kultur- och fritidsnämnden ( ) Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Betalning vid frånvaro/semester Otydligt vad vi betalar för. Felaktig betalning Bristfällig Checklista och rutiner tas fram och implementeras. Påbörjas första kvartalet 2016, klart maj. Ekonom/Kulturoch fritidschef Checklista är framtagen och genomförd. Dokumenthantering Risk för dokument inte hanteras som allmän handling och att diarieföring inte lever upp till regler på området. Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Utbildning i programmet Public 360 i samband med att systemet införs Enligt kansliets plan Kultur- och fritidschef följer upp med kansliet. Kansliet planerar att genomföra utbildning för kontoret i februari Är nämnden reglemente aktuellt Att nämnden inte har rätt mandat/fullgör sina uppgifter Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2016, December 2016 Kultur- och fritidschef Nämnden reglemente är aktuellt. Ändrades under hösten gällande ansvar för namnsättning som övergått till Samhällsbyggnadskontoret. Är delegationerna inom nämnden aktuella Ej giltiga beslut Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2016, december Kultur- och fritidschef Delegationsförteckningen är aktuell. Har beslut från nämnden genomförts Beslut ej genomförs Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Genomgång av alla nämndsprotokoll Juni 2016, December 2016 Kultur- och fritidschef Nämnden beslut har genomförts eller är under genomförande.

45

46 Ärende 4

47 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Kultur- och fritidskontoret bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 17/0006 Kultur- och fritidsnämnden Intern kontrollplan 2017 för Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar fastställa internkontrollplan för Kultur- och fritidsnämnden för 2017 enligt kontorets förslag. Sammanfattning Kultur- och fritidskontorets ledningsgrupp har tillsammans genomfört en riskanalys ur det interna perspektivet och identifierat interna risker i de olika verksamheterna. Analysen är grunden för den kontroll- och åtgärdsplan för 2017 som föreslås för Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 19 december 2016 Kontroll- och åtgärdsplan 2017: Kultur- och fritidsnämnden ( ) Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Kontroll- och åtgärdsplan 2017: Kultur- och fritidsnämnden ( ) Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

48 Kontroll- och åtgärdsplan 2017: Kultur- och fritidsnämnden ( ) Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Dokumenthantering Risk för dokument inte hanteras som allmän handling och att diarieföring inte lever upp till regler på området. Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Utbildning i programmet Public 360 genomförs februari 2017 i samband med att systemet införs Enligt kommunkansliets plan Kultur- och fritidschef följer upp med kansliet. Är nämnden reglemente aktuellt Att nämnden inte har rätt mandat/fullgör sina uppgifter Systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2017, December 2017 Kultur- och fritidschef Är delegationerna inom nämnden aktuella Ej giltiga beslut Systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2017, December 2017 Kultur- och fritidschef Har beslut från nämnden genomförts Beslut ej genomförs Systematiska kontroller görs i nuläget. Genomgång av alla nämndsprotokoll Juni 2017, December 2017 Kultur- och fritidschef Användning av direktupphandlings modul Om stora direktupphandlingar inte registreras kan kommunen ha köpt för mer än lagstiftningen tillåter. Kontoret gör inga systematiska kontroller i nuläget Direktupphandlingar över kr måste hanteras i direktupphandlingsmodulen Juni 2017, December 2017 Controller

49 Ärende 5

50 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Siri Morawski Utredare Kultur- och fritidskontoret siri.morawski@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 15/0604 Kultur- och fritidsnämnden Utredningsuppdrag Kulturhistoriska byggnader Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. Sammanfattning Kulturhistoriska inventeringar har genomförts av 22 kommunägda fastigheter. Stockholms läns museum anlitades för att genomföra den. I rapporten Kulturhistoriska byggnader Inventering av äldre kommunägda byggnader i Upplands-Bro kommun (2017) sammanfattas byggnadernas kulturhistoriska värde, skick och renoveringsbehov. I bilagor finns inventeringarna i sin helhet. Beslutsunderlag Rapport Kulturhistoriska byggnader Inventering av äldre kommunägda byggnader i Upplands-Bro kommun (2017) daterad 1 februari 2017 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse daterad 1 februari 2017 Ärendet Uppdraget är att genomföra en kulturhistorisk inventering av de kommunalt ägda byggnader i Upplands-Bro vars kulturhistoriska värde bör fastställas. Syftet med utredningen är att ta fram underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Beslutet om vilka objekt som är intressanta för en kulturhistorisk inventering fattades genom en kartläggning som redovisas i rapporten Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro kommun (2016). Kartläggningen togs fram i samarbete med tjänstemän på berörda kontor, kontaktpersoner vars verksamheter pågår i de kommunala fastigheterna och i samverkan med kommunstyrelsen och kommunfastigheter. Ärendet behandlades i Kultur- och fritidsnämnden 12 april 2016 där rapporten godkändes och beslut fattades om att ge Kultur- och fritidschefen i uppdrag att genomföra föreslagen inventering. UBK1005, v2.0, Beslutet i Kultur- och fritidsnämnden resulterade i att 22 kommunala fastigheter, som omfattar ca 50 objekt, inventerades för att fastställa dess kulturhistoriska värde, skick och renoveringsbehov. Stockolms läns museum anlitades för att genomföra de kulturhistoriska inventeringarna. I rapporten Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

51 Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0604 Kulturhistoriska byggnader Inventering av äldre kommunägda byggnader i Upplands-Bro kommun (2017) sammanfattas inventeringarna. För varje enskilt objekt uppges övergripande information, kulturhistoriskt värde och underhållsbehov. I rapportens bilagor finns inventeringarna i sin helhet. Kultur- och fritidskontoret lämnar rapporten till Kultur- och fritidsnämnden för fortsatt beredning av ärendet. Barnperspektiv En inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader leder till kunskapsinsamlande som kan leda till en större förståelse för kommunens historiska arv och till bevarande av byggnaderna. Kunskapsinsamling och bevarande av kulturhistoriskt intressanta byggnader är positivt för barn som växer upp i kommunen. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Utredningsuppdrag - Tillsammans med kommunstyrelsen genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande daterad 28 oktober Rapport Kulturhistoriska byggnader Inventering av äldre kommunägda byggnader i Upplands-Bro kommun (2017) daterad 1 februari Rapport Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro kommun daterad 18 mars 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret

52 Kulturhistoriska byggnader Inventering av äldre kommunägda byggnader i Upplands-Bro kommun Dnr: KFN 15/0604 siri.morawski@upplands-bro.se

53 Kulturhistoriska byggnader Sammanfattning Innehåll 1 Sammanfattning Uppdrag Metod Kulturhistorisk inventering Fattigstugan Klockarbord Tibble Kyrkby 17: Tibblegården Tibble Kyrkby 17: Klockarlogen Tibble Kyrkby 17: Bro stationshus Bro Prästgård 4: Klint Bro Prästgård 6: Kvistaberg Kvista 2: Aspvik Aspvik 1: Villa Skoga Kungsängens kyrkby 2: Sandboda torp Kockbacka 2: Stora Sandhagen Kockbacka 2: Byggnader vid Finnsta-rondellen Kockbacka 2: Tingsvikens lador Lilla och Stora Tingsviken 1: Kocktorp Kockbacka 2: Lövskogsvägen Björknäs 2: Stora Granskog Björknäs 2: Stranden nedanför Urfjäll Ekonomibyggnad Härnevi 2: Fredriksberg Härnevi 2: Svartkärret Härnevi 2: Björknäs Gård Björknäs 1: Tjusta Skola Tjusta 2: Torpet Hällkana Hällkana 1: Referenser Bilagor

54 Kulturhistoriska byggnader Sammanfattning 1 Sammanfattning I rapporten sammanställs de kulturhistoriska inventeringar som har utförts av Stockholms läns museum. Det är 22 kommunägda fastigheter som var intressanta för inventering. Fokus i inventeringarna är objektens kulturhistoriska värde, skick och renoveringsbehov. Inventeringarna utfördes under Uppdrag Genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. En tidigare sammanställning är gjord och en uppdatering samt eventuella kompletteringar ska göras. Kommunens egna byggnader bör tillhöra de första objekten som hanteras. Uppdraget görs i samarbete med kommunstyrelsen, främst med Plan- och exploateringsavdelningen, men även med andra relevanta kontor. Det är viktigt att enskilda ägare av objekt involveras i processen. 1.2 Metod För att genomföra de kulturhistoriska inventeringarna anlitades bebyggelseantikvarier på Stockolms läns museum. I bilagor finns samtliga inventeringar i sin helhet. Beslutet om vilka objekt som är intressanta för en kulturhistorisk inventering fattades genom en kartläggning som redovisas i rapporten Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro kommun (2016). Kartläggningen togs fram i samarbete med tjänstemän på berörda kontor, kontaktpersoner vars verksamheter pågår i de kommunala fastigheterna och i samverkan med kommunstyrelsen och kommunfastigheter. Ärendet behandlades i Kultur- och fritidsnämnden 12 april 2016 där rapporten godkändes och beslut fattades om att ge Kultur- och fritidschefen i uppdrag att genomföra föreslagen inventering. 3

55 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering 2 Kulturhistorisk inventering I det här kapitlet sammanställs samtliga kulturhistoriska inventeringar som har utförts av Stockholms läns museum. Vilka objekt som var aktuella för en inventering fastställdes i rapporten Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro kommun (2016). För varje byggnad uppges övergripande information, kulturhistoriskt värde och underhållsbehov. Informationen om kulturhistorisk värdering och vård- och underhållsbehov är framtagen av Stockholms läns museum på uppdrag av Upplands-Bro kommun. I bilagor finns samtliga inventeringar i sin helhet. 2.1 Fattigstugan Klockarbord Tibble Kyrkby 17:2 Fattigstugan är en timrad enkelstuga och en av flera byggnader som hör till Håbo-Tibble kyrkas före detta Klockaregård. Fattigstugan hyrs av Håtuna Håbo-Tibble socknars hembygdsförening. Den ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 1. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Byggnaden har ett stort socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde genom sin funktion som Håbo-Tibbles före detta fattigstuga. Den hör till de äldre byggnaderna i byn och har ett stort miljöskapande värde. Trots att kulturhistoriskt värdefulla ytskikt har bytts ut såväl exteriört som interiört så är många viktiga detaljer bevarade. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig byggnadsvolym, äldre enkupigt taktegel, äldre dörrar samt snickerier såsom lister och foder, äldre fönster, äldre locktack med synliga bjälkar samt den öppna spisen. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Byggnaden bedöms vara i gott skick. Taket bör ses över då det sviktar något. Fönstren behöver renoveras. Växtlighet bör rensas bort från grund och fasad. 2.2 Tibblegården Tibble Kyrkby 17:2 Tibblegården uppfördes ursprungligen som skola men genomgick en ombyggnation till samlingslokal och bygdegård I dag används den som bygdegård och får hyras av boende i Tibble Kyrkby. Tibblegården ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 2. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Tibblegården har ett visst socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde genom sin funktion som bygdens tidigare skola och senare som samlingslokal. Den ingår i en miljö som tidigare utgjorde sockencentrum med fattigstuga, f.d. skola och 4

56 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering klockargård. Intressanta för byggnadens värde är de bevarade detaljerna från 1940-talet. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Byggnaden är i gott skick men fönstren behöver renoveras och foder, knutar och entréverandan behöver målas. Stuprännorna bör rensas. En ruta är trasig i fönstret på östra gaveln. 2.3 Klockarlogen Tibble Kyrkby 17:4 Ladugården hör till Håbo-Tibble kyrkas före detta Klockaregård, från tidigt 1800-tal, vars bostadshus ligger till väster om ladugården. Ladugården är troligtvis från 1900-talets första hälft. Ladugården hyrs av Håtuna Håbo-Tibble socknars hembygdsförening som använder den som fest- och samlingslokal. Fastigheten ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 3. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Genom sin koppling till Klockargården har ladugården ett samhällshistoriskt och lokalhistoriskt värde. Ladugården tillsammans med klockargårdens manbyggnad och kyrkomiljön utgör en värdefull sammanhängande miljö och ladugården är av betydelse för kyrkbyns kulturhistoriska värde Byggnaden har genomgått en del exteriöra och interiöra förändringar men har i huvudsak bevarat sin karaktär, och flera värdefulla originaldetaljer finns bevarade. Ladugården är ett värdefullt inslag i kulturlandskapet och den äldre kyrkbyn och har ett miljöskapande värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Byggnadens nuvarande skick är gott. Grön påväxt och viss rötskada förekommer dock nedtill på panelen på samtliga fasader. Nord- och östfasaderna har störst andel påväxt. Rengöring och rödfärgning av fasaderna är troligtvis tillräckligt. Norrsidans vindskivor är rötskadade, vilket bör åtgärdas. Nederdelen på en av dörrarna på sydsidan är rötskadad och i behov av renovering genom att rötskadade delar byts ut. Fönstren är i behov av renovering och målning. Invändigt finns i fähusets tak spår efter fuktskador, dessa är troligen avstannade. Växtlighet bör avlägsnas från fasaden. Plåttaket är delvis rostangripet och kan behöva ses över. 2.4 Bro stationshus Bro Prästgård 4:1 Bro stationshus är en del av det tidigare stationssamhället i Bro. Stationen Bro anlades 1876 mitt i den då stora byn Härnevi som bestod av nio gårdar och en prästgård. Fastigheten hyrs i dag ut till ett privat företag. Bro stationshus ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 4. 5

57 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Bro stationssamhälle och Härnevi är en miljö som avgränsats i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, antaget Som bevarandemotiv anförs De utspridda resterna av det tidiga stationssamhällets byggnader är viktiga för förståelsen av tätortens historia liksom för omvandlingen från lokalsamhälle till pendelförort. Stationshuset bedömdes som välbevarat. Vid upprustningen som då pågick fanns viljan att bevara byggnadens exteriör och äldre fast inredning. Ursprungliga drag är panelarkitekturen, yttertaket med sina skorstenar och södra sidans fönster. Övriga fönster är utbytta mot nya med samma storlek och utseende. Ytterdörrarna från 2000 är av modern typ, men harmonierar tämligen väl. Invändigt har övervåningens kallvind/förråd bevarat ett tidigt talsutseende. Gavelrummet mot öster har bevarat sitt utseende sedan en modernisering i mitten av 1900-talet. Bottenvåningen har genom upprepade moderniseringar mindre tydlig karaktär. Dock kvarstår ursprungliga dörrar och en kakelugn. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Bro stationshus är sedan upprustningen 2000 generellt sett i god kondition. Dessvärre utsätts fasaden ofta för klotter. Vid inventering 2016 noterades att klottersanering bör ske oftare. Direktverkande elvärmeanläggning bör ersättas med ett vattenburet värmesystem. Plåttaket renoveras helst inom fem år och fasaden renoveras helst inom tio år. 2.5 Klint Bro Prästgård 6:16 Klint är en mindre timmerbyggnad och är precis som Bro stationshus en del av det tidigare stationssamhället i Härnevi. Byggnaden är från 1700-talet och användes tidigare som socknens fattigstuga. Klint Fastigheten hyrs av Bro- Lossa hembygdsförening. Den ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 5. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde som den enda bevarade byggnaden från byn Härnevi. Som äldre mangårdsbyggnad på gården Lill-Klint samt statarbostad tillhörande Brogård har byggnaden ett byggnadshistoriskt, socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde. Kulturhistoriskt värdefulla ytskikt har bytts ut såväl exteriört som interiört men de ytskikt och detaljer som finns bevarade är av hög ålder och av stor betydelse för det kulturhistoriska värdet. Uthuslängan är värdefull för förståelsen av helhetsmiljön. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Byggnaden är väl underhållen. Fasadpanelen på västra långsidan åtgärdades för cirka fem år sedan. Rötskadad panel byttes ut och fasaden målades. Under 6

58 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering takfoten på östra långsidan är dock panelen fuktskadad och här har hembygdsföreningen själva uppmärksammat problem med eventuellt skadedjursangrepp i stommen. Enligt uppgift faller det ut finkornigt träpulver om man knackar på panelen. Spår av äldre insektsangrepp går även att se i panelen. Taktäckning och takavvattning bör ses över. I hörnet mot nordväst är takfoten fukt- och rötskadad. Hängrännans vinkel bör ses över. Uthuslängan är i gott skick men viss panel är rötskadad nedtill. 2.6 Kvistaberg Kvista 2:5 Kvistaberg består av flera byggnader, observatorier och en större park. Observatorierna är från år 1918, 1955 och Intill observatorierna ligger två bostadshus, två ekonomibyggnader och en jordkällare. Huvudbyggnaden uppfördes år 1909 av konstnären Nils Tamm. År 1944 donerades Kvistaberg till Uppsala universitet som sedan år 1964 använt platsen för forskningsverksamhet. Observatorierna ägs fortfarande av Uppsala universitet, resterande byggnader ägs av Upplands-Bro kommun och förvaltas av Exploateringsavdelningen och Kultur- och fritidskontoret. Kvistabergs huvudbyggnad inventerades 2012 av Anders Franzén 1. I föreliggande rapport inventeras därför de övriga byggnaderna, närmare bestämt en tjänstebostad, två ekonomibyggnader och en jordkällare. För mer information se Stockholms läns museums rapporter i bilaga 6a och 6b. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Kvistaberg har avgränsats som värdefull miljö i kommunens kulturmiljöprogram. Som motiv för bevarande anförs att denna anrika forskarmiljö är en tillgång för kommunen. Från kommunens sida finns en uttalad vilja att utveckla Kvistaberg som besöksmål. För ändamålet formulerades Vision Kvistaberg, som går att ta del av på Hela Kvistabergs byggnadsbestånd är av stort värde för denna kulturmiljö. Den före detta chaufförsbostaden med garage i betong står som pendang till sin historiska föregångare, stallbyggnaden nedanför. Vindsvåningens vattencistern har ett teknikhistoriskt intresse. Ladugården är värdefull för förståelsen och upplevelsen av Kvistabergs gård och observatorium som helhet. Genom sin koppling till Kvistaberg har ladugården ett samhällshistoriskt och lokalhistoriskt värde. Byggnaden har genomgått en del exteriöra och interiöra förändringar men har i huvudsak 1 Villan på Kvistaberg, Kvista 2:5, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Kulturhistorisk dokumentation och värdering, Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala, oktober

59 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering behållit sin karaktär, och flera värdefulla originaldetaljer finns bevarade. Ladugården har ett miljöskapande värde i gårdsmiljön. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum På tjänstebostaden har över 30 år har gått sedan senaste yttre renoveringen, vilket medfört att i synnerhet fönstersnickerierna har blivit slitna. Nästa yttre renovering bör ske inom tre år. Ett stuprör på östra sidan är felaktigt placerat, så att vatten från östra sidans övre takfall leds ner på det tjärpappklädda takfallet nedanför. I stället bör vatten från stupröret ledas vidare till en hängränna. Sly som växer inpå norra gaveln bör avlägsnas. På verkstadens yttertak förekommer trasiga tegelpannor, vilka snarast bör bytas. Större yttre renovering bör ske inom tio år. På jordkällaren bör mossa avlägsnas från yttertakets asfaltpapp. Skorstenens rostiga krönbeslag bör rostskyddas och målas. Växtlighet kring källarmurarna tas bort. Ingångsdörren bör tjärstrykas och gavelröstet strykas med Falu rödfärg inom tre år. Ladugårdsbyggnaden är i gott skick. Påväxt nedtill på panel förekommer på norra fasaden. Östra fasaden är till viss del rötskadad nedtill. Samtliga fasader bör rödfärgas. Eventuellt kan delar av rötskadad panel bytas ut. Det förekommer även att panelen glipar, vilket bör ses över. Ett fönster på västsidan och ett på östsidan är trasigt och har täckts för med plywood. Detta bör åtgärdas och samtliga fönster renoveras. 2.7 Aspvik Aspvik 1:4 Aspviks Kvarntorp är kommunens bäst bevarade kvarnmiljö. Aspviks kvarn var en av kommunens mest betydelsefulla vattenkvarnar som låg lättillgänglig utefter landsvägen. I området ligger också ett av kommunens mest välbevarade avsnitt av den gamla landsvägen. Bebyggelsen består av ett tiotal byggnader, både bostadshus från 1800-talet och ekonomibyggnader, sannolikt från sekelskiftet. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 7. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Aspviks Kvarntorp klassades som kommunens bäst bevarade kvarnmiljö i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, antaget I området ligger dessutom kommunens mest välbevarade avsnitt av den historiska landsvägen mellan Stockholm och Bergslagen. Som rekommendationer angavs syftet att bevara den kvarvarande kvarnmiljön, bestående av tillhörande äldre byggnader, trädgårdsanläggningar, den gamla kanalen, vattenanläggningen vid Lillsjön, jämte anslutande gammal landsvägsslinga. 8

60 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Av områdets enskilda byggnader tilldrar sig källarstugan/smedjan ett särskilt intresse, som minnesmärke över gångna tiders samfärdsel. En informationsskylt här vore passande. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Kvarntorps manbyggnad Vid besiktning sommaren 2016 noterades att myror sökte sig in till södra timmerväggen. Risken finns att timmer angrips. Skadedjurssanering är motiverad. Skador förekommer i norra takfallets underlagspanel, med risk för läckage till vinden. Panelen bör repareras snarast. Fönsterrenovering bör ske inom tio år Kvarntorps arbetarbostad Tekniska skadebesiktningar gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck , och I besiktningsrapporterna påtalades bland annat att östra takfallet, som skadats av brand, blivit provisoriskt, är inte fackmannamässigt tätat med presenning. Stor risk för fuktskador föreligger. På nordvästra taknocken saknas nockpannor. Byggnadens syll och nedre del av väggen har rötskador. På östra långsidan noteras svampangrepp i takfoten. Från fönstren har färg och kitt släppt i stor omfattning. För att huset ska bli beboelig bedömdes att reparationer och nyinstallationer krävs till en beräknad kostnad av 2,2 mkr. Källarstuga/smedja För källarstugan finns tekniska skadebesiktningar gjorda av Densia fastighetskonsulter, genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck , och I besiktningsrapporterna påtalades bland annat att på östra långsidan förekommer skador i väggtimret. Förhöjd risk för takläckage, eftersom några takpannor saknas på norra delen av taket, vindskivor saknas delvis och plåtanslutningar vid skorstenen saknas. Källarmurens inre tegelmurade delar riskerar att rasa av skador och sättningar, orsakade av marktryck. Bjälklaget är försvagat. För att säkerställa byggnadens fortbestånd bedömdes att de närmaste 20 åren krävs reparationer till en beräknad kostnad av kr. Aspviks kvarns mjölnarbostad Vid besiktning sommaren 2016 noterades att växtlighet invid husets sockel bör avlägsnas. Lagningar av sockeln krävs där betong fallit bort. Nedanför ingångsdörren på östra sidan finns rötskador i timmerstommen. Dessa bör åtgärdas inom fem år. Fasadpanelen har torksprickor på grund av uteblivet underhåll, ommålning bör snarast ske. Vindskivorna bör snarast oljas och ommålas. Från fönstren har mycket kitt bortfallit, färgskikt är torkade och spruckna på södra och östra sidans fönster. Fönsterrenovering bör snarast ske. 9

61 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Höns- och svinhus och lider/loge Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten påtalades skador orsakade av läckage, främst i södra takfallet närmast takfoten och vid taknocken där en huv bortfallit. På norra sidan finns vegetation alltför nära invid fasaden. Från svampangrepp bör sporprover tas, för att fastställa svampsort. Takomläggning krävs inom de närmaste åren. På norra sidan bör skadad panel bytas ut och marknivås justeras. Kontroll av bärande väggar bör göras, för att vid behov sätta in förstärkning. Vagnslider Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten påtalades otätheter i taket, med läckage till följd. Skador hade dock inte uppstått (vilket kan bero på att konstruktionen är så väl ventilerad). Yttertaket måste på sikt repareras. Kontroll av byggnadsstommens stadga bör göras och om möjligt justeras/kompletteras. Marknivån invid norra gaveln bör justeras. Vedbod Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter, genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten att byggnadsunderhållet är eftersatt. Fasadpanelen bör bytas där den är i dåligt skick och rödfärgning ske på nytt. Eftersom konstruktionen är lätt och taket i gott skick bedömdes att vedboden kan klara sig utan större insatser. Bodar Vid besiktning sommaren 2016 att de båda bodarna står varaktigt övergivna, i slagskugga därför att omgivande skog alltmer tagit överhanden. För bodarnas fortbestånd krävs i första hand att de närmaste träden avverkas. 2.8 Villa Skoga Kungsängens kyrkby 2:131 Villa Skoga uppfördes år 1926 vid Kungsängens station av riksdagsman Oscar Sjölander. Villa Skoga ägs av kommunen och förvaltas av Kommunfastigheter. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 8. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Främst finns ett lokalhistoriskt värde. Villa Skoga är äldsta huset i Kungsängens centrum och enda kvarvarande huset från stationssamhället som tidigare låg här. Villa Skoga har genom åren fått en stor betydelse för ortens historiska identitet, i nivå med hembygdsgården och kyrkan. 10

62 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Vidare kan Villa Skoga ses som ett socialhistoriskt minnesmärke. Villans första ägare, Oscar Sjölander, blev omtalad i sin egenskap av fackföreningsman och riksdagspolitiker, inriktad på att förbättra villkoren för traktens många lantarbetare. Villans andra ägare, stiftelsen Baptisternas pojkhem, var pionjärer i sin strävan att skapa bättre livsvillkor för socialt utsatta barn. För övrigt konstateras villans byggnadshistoriska värde, som ett påkostat och relativt välbevarat hus från Möjligt är att med relativt enkla medel återställa mer av ursprungligt utseende, både in- och utvändigt. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Villan har underhållits kontinuerligt, vilket framgår av dess generellt sett välhållna exteriör. Vid besök i juli, september och oktober noterades att fasaderna är i god kondition renovering bedöms kunna anstå 20 år. Takets tegeltäckning uppvisar i dagsläget inga skador eller läckage. På vinden finns ett förråd nya tegelpannor i reserv, om byte skulle bli aktuellt. Färgen släpper från takkupornas galvaniserade plåtar. Renovering bör ske inom fem år. Fönstren bör renoveras inom fem år. Altanräckena är rostangripna och bör snarast renoveras. Villans markbundna dagvattenledning bör provspolas och dess läge dokumenteras på ritning. Trädgårdstrappan har underminerats av växtlighet och därför stängts av. Omläggning krävs. Vid upprustning förnyades villans tekniska installationer. Från denna tid tillkom huvuddelen av husets nuvarande elnät, vatten- och avloppsledningar. Sedan dess har punktvisa förnyelser skett, exempelvis kökets VA och vindsvåningens elledningar. Källarens elpanna försörjer ett vattenburet värmesystem, vars äldsta komponenter är från 1926, de yngre från och senare. En fortsatt förnyelse av husets elsystem krävs sannolikt. Avloppsstammarna kan sannolikt behållas ytterligare ett antal år, men dess status bör utredas närmare, inför ett kommande byte. Statusen på värmeledningsstammar och radiatorer bör fastställas genom provtryckning. För bättre värmeekonomi bör nuvarande elpanna ersättas med bergvärme eller anslutning till fjärrvärme. 2.9 Sandboda torp Kockbacka 2:4 Sandboda torp tillhörde tidigare Brogård. På tomten finns ett bostadshus och ett uthus från 1800-talet. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 9. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Bostadshus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Värdefullt är att uthus och jordkällare finns bevarade samt att allt ligger samlat på ursprunglig tomt. Torpet har ett 11

63 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering socialhistoriskt värde genom att visa på boendeförhållanden för torpare kring sekelskiftet. Byggnaden är kulturhistoriskt välbevarad och i förhållandevis gott skick. Trots viss förvanskning finns stora kvaliteter där värdebärande element är den bevarade byggnadsvolymen, den putsade gråstensgrunden, bevarad fasadpanel, bevarad fast inredning samt spis och kamin. Torpet har ett miljöskapande värde i området. Uthus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Byggnaden är kulturhistoriskt välbevarad och i förhållandevis gott skick. Uthuset har ett miljöskapande värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Taket på bostadshuset är i dåligt skick och behöver läggas om. I kök och kammare flagnar takfärgen vilket tyder på att vatten läcker in från taket. Fasaden är målad med en täckande färg som bör återställas till Falu rödfärg. Vindsskivor och takavvattning saknas eller behöver repareras. På baksidan är takfoten något rötskadad. Uthuset är i förhållandevis gott skick men med visst underhållsbehov. På framsidan behöver syllen åtgärdas. De nedre timmervarven på norra gaveln har spikats för med skivor och är troligtvis i dåligt skick och bör ses över. Taket bör ses över då några takpannor saknas. I den vänstra delen invändigt sviktar golvet. Jord och växter bör rensas bort från uthusets fasad Stora Sandhagen Kockbacka 2:1 Två ekonomibyggnader, en timrad bod och en tvättstuga tillhörande torpet Sandaberg som tidigare låg under Brogård. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 10. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Ekonomibyggnaderna är värdefulla för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande torpet Sandaberg och har ett miljöskapande värde. Den timrade boden är kulturhistoriskt välbevarad, men i dåligt skick. Den är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande torpet Sandaberg. Placeringen i en hage intill vägen gör att byggnaden har ett stort miljöskapande värde. Tvättstugan är en välbevarad äldre tvättstuga. Genom att berätta om äldre tiders vardagssysslor har den ett socialhistoriskt värde. Betydelsefullt för det kulturhistoriska värdet är den murade spisen med kokkärl som finns bevarad. Även den avskilda placeringen i en hage vittnar om byggnadens tidigare funktion. Tvättstugan är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion 12

64 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering som mark tillhörande gården Stora Sandhagen. Med sin placering i hagen har byggnaden även ett högt miljöskapande värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Den ena ekonomibyggnadens stommes bärighet är försvagad och taket ojämnt. Detta bör stadgas upp. Panelen åt syd, norr och öst är fuktskadad och har grön påväxt nedtill. Åt syd och öst saknas brädor och panelen är rötskadad. Även takfoten på sydsidan är rötskadad. Vindskivorna är rötskadade. Panelen åt väst är senare tillkommen och i bra skick. På norrsidan har en av portarna lossnat från sitt fäste. Rötskadad panel kan bytas ut och fasader rödfärgas. Växtlighet intill fasaden avlägsnas. Den andra ekonomibyggnadens tegeltak är i dåligt skick. Nedersta brädan i takfoten är rötskadad och har till viss del lossnat. Halva nedersta raden av tegelpannor har ramlat ner på marken. På västra gaveln finns två fönster varav det ena är förspikat och det andra står öppet samt saknar glasrutor. På norra fasaden saknas en del panelbrädor och panelen är rötskadad. På söder, västoch östsidan finns påväxt av mossa och viss röta. Gavlarna är rötskadade under takfallet. Rötskadad panel byts ut och fasaderna rödfärgas. Taket läggs om. Växtlighet avlägsnas från fasaden. Bodens timmerstommes bärförmåga är kraftigt försämrad på grund av skadedjurs- och rötangrepp och byggnaden lutar. På östra sidan är samtliga stockar i någon mån angripna av skadedjur och röta. På norrsidan är de sex nedersta stockarna kraftigt angripna. Hela västsidan är uttorkad och till viss del rötskadad. Sydsidan är även den rötskadad och insektsangripen. Invändigt är timret inte rötskadat i lika stor utsträckning. Stommen åtgärdas genom att rötskadat timmer halvsulas eller byts ut samt att stommen rödfärgas. Takpannorna har viss mosspåväxt. Några pannor på södra takfallet har lossnat eller ligger snett. Vindskivorna är rötskadade och bör bytas ut. Tvättstugan är i gott skick men är i behov av visst underhåll. Längs med dropplisten förekommer grön påväxt på fasaden. Fasad, knutar, foder och dörrar bör målas. Fasaden målas med Falu rödfärg. Locklistpanelen har släppt på några ställen vilket bör åtgärdas Byggnader vid Finnsta-rondellen Kockbacka 2:1 En ladugård och ett höns- och svinhus som hör till gården Ekboda och ligger nära Finnsta-rondellen i Bro. Byggnaderna nyttjas av två privatpersoner. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 11. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Ekboda står som ett minnesmärke över ortens jordbruk, som varit betydande och för 70 år sedan huvudnäring. De faluröda ekonomibyggnaderna, samt gårdsplan med stora askar och kastanjer, tillför en historisk dimension åt 13

65 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering dagens snabbt växande Stockholmsförort. Från kulturmiljösynpunkt är önskvärt att de bevaras och återanvänds för andra ändamål. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Ladugårdens takkonstruktion är försvagad, har sedan länge förstärkts med plank och avlastats med stolpar. För drygt fem år sedan sprutades logens fasader med Falu rödfärg. På senare tid har byggnadsunderhållet varit mer begränsat. Vid inventering 2016 konstaterades att förfall har inträtt och snart kan bli mer svårartat. Det underhållsåtgärder som bedömdes som särskilt angelägna var att slyröjning krävs kring ladugårdsbyggnaden, för att få byggnaden bättre ventilerad och få bättre uppsikt. Trädgrenar som hänger över logtaket avverkas. Logens plåttak borstas rent från lös rost och målas. Trasiga pannor byts på ladugårdens tak. Sannolikt krävs omfattande reparationer av underlagspanelen. Ekonomibyggnadernas fasader rödfärgas och tjärstryks Tingsvikens lador Lilla och Stora Tingsviken 1:1 Två gamla timmerlador som kallas stora och lilla Tingsvikens lada. De båda ligger i Lejondals naturreservat. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Samhällsbyggnadskontorets reservatsförvaltning. Byggnaderna ska bevaras enligt skötselplanen för Lejondals naturreservat. För mer information se Stockholms läns museums rapporter i bilaga 12a och 12b. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Stora Tingsvikens lada betyder mycket för den historiska förståelsen och upplevelsen av omgivande kulturlandskap. Som inslag i Lejondals naturreservat har ladan därför stort kulturhistoriskt värde. Lilla Tingsvikens lada ska främst ses som representant för en äldre tids byggnadsskick, från tiden före 1800-talets jordbruksreformer. Utmärkande drag är grundläggning, timringsteknik och bevarat vasstak. Därför har ladan ett särskilt hantverks- och byggnadshistoriskt värde. Dessutom ingår den som ett värdefullt inslag i Lejondals naturreservat. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Stora Tingsvikens lada är i dagsläget relativt enkel att underhålla, eftersom den står på stabil mark med naturligt god avrinning och har genomgått en takomläggning som gör att den inte varit utsatt för läckage. Alltför lång tid har dock förflutit sedan förra ommålningen, vilket resulterat i att fasadpanelen har torrsprickor. På norra gaveln har fasadpanelen reparerats utan att rödfärgas, vilket vanpryder. En av södra gavelns vindskivor har spruckit sönder. På taket förekommer enstaka trasiga tegelpannor. Helst under detta år bör en yttre renovering ske. Fasaden stryks med Falu rödfärg, medan foder, knutar och vindskivor stryks med svarttjära. Trasiga tegelpannor ersätts. Södra 14

66 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering ingångsdörren repareras nedtill. I stallet bör skadedjurssanering, för att få bort myror som bygger bo där. Lilla Tingsvikens lada tycks länge ha stått utan tillsyn, att döma av de skador som noterades vid inventering i augusti På västra sidans grundmur har stenar fallit ur, vilket minskar stabiliteten. I nordost ligger uppvallad mark för högt i förhållande till grundmuren. I båda takfall noteras trasiga pannor. En stock har brustit i takfotens nordvästra del. På östra långsidan har uppstått sättningar i timmerstommen. För att motverka allvarligare skador bör trasiga tegelpannor bytas så snart som möjligt (i ladan lagras reservpannor). Grundstenar bör åter läggas tillrätta. Marknivån på ladans östra sida bör omplaneras, för att få bättre avrinning. Ruttet timmer bör bytas, åtminstone där bärigheten äventyras. Sättningar i timmerstommen kartläggs närmare av sakkunnig, för att bedöma riskbild och åtgärdsbehov Kocktorp Kockbacka 2:1 Kocktorp var ursprungligen torp under Brogård. På tomten finns ett bostadshus, två ekonomibyggnader samt en jordkällare. Från 1973 till början av 2017 hyrdes byggnaderna ut till Kocktorps motorklubb, för närvarande står de tomma. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 13. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Trots sedan länge avvecklat jordbruk finns en tydligt agrar prägel kvar på Kocktorp. Karakteristisk är gårdstomten, omgärdad av höga lövträd med utvuxna kronor. Jordkällaren med sin kullerstensmurade front är både ett viktigt miljöinslag och av byggnadshistoriskt värde. Den före detta mangårdsbyggnaden, har kvar en stor del ursprunglig exteriör, även om färgsättningen förändrats. Av fast inredning skall särskilt framhållas de två återstående kakelugnarna. Väl så intressanta som ursprungliga detaljer är inslag som tillkommit under motorklubbens 40 år i huset. Lokalernas inredning återspeglar en av 1900-talets folkrörelser. Logen och slakthuset har kulturhistoriskt värde främst som inslag i landskapsbilden. Som enskilda byggnader är de mindre intressanta, då de genomgått så stora inre förändringar. För övrigt är logen svårt förfallen. Även på slakthuset finns stora reparationsbehov. Att slakthuset numera är sällsynt i sitt slag kan dock ses som ett bevarandemotiv. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Bostadshuset har underhållits kontinuerligt sedan 1970-talet. Dess byggnadstekniska skick får anses acceptabelt. De tekniska installationerna är eftersatta och kräver en standardhöjning. Behov som noterats är att hängrännor och stuprör för hela huset behöver monteras. Terrängförhållandena möjliggör 15

67 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering att dagvatten relativt enkelt kan ledas bort. Västra sidan ingångstrappa behöver repareras, eldstäderna bör göras eldningsbara, huset behöver tjänligt dricksvatten och nuvarande direktverkande elvärme bör ersättas med ett mer energieffektivt och miljövänligt värmesystem. Underhållet på ekonomibyggnaderna är dessvärre svårt eftersatt. Växtlighet nära inpå har verkat nedbrytande. Logen har rötskadat, delvis urfallet väggtimmer. Logtakets norra takfall har skadats av en nedfallen kraftledningsstolpe. Från slakthusets yttertaktak har takpannor fallit av, vilket medfört en längre tids läckage Lövskogsvägen Björknäs 2:1 Två ekonomibyggnader, troligtvis från 1900-talets början, tillhörande ett bostadshus på Lövskogsvägen i Björknäs. Den större ekonomibyggnaden används av Sågbackens samfällighetsförening. Den andra är ett uthus som enligt uppgift är ett före detta hönshus och ligger nordväst om gamla Björknäs gård (Björknäs 2:42). Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 14. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Den större ekonomibyggnaden är en tidstypisk ekonomibyggnad i gott skick från 1900-talets början. Ekonomibyggnaden har ett värde som en del av gårdsmiljön tillhörande bostadshuset på Lövskogsvägen 4, och bidrar till förståelsen av gårdens tidigare karaktär och funktion. Den har även ett miljöskapande värde. Uthuset har ett värde som en del av gårdsmiljön och bidrar till förståelsen av gårdens tidigare karaktär och funktion. Den har även ett miljöskapande värde. Utöver taket förekommer inga sentida förändringar av byggnaden men den är i dåligt skick. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum På den större ekonomibyggnaden förekommer viss rötskada och grön påväxt nedtill på förrådsutrymmesportarna på framsidan. Dörren till övervåningen är rötskadad nedtill och har enbart åtgärdats provisoriskt med en masonitskiva. På baksidan förekommer grön påväxt nedtill på fasaden. På norra gaveln är panelen fuktig. Fasaderna bör målas med Falu rödfärg. På baksidan sluttar marken ned mot fasaden och bör grävas ut. Fasaden på norra gaveln har mycket grön påväxt nedtill på panelen. Växtlighet bör avlägsnas från fasaden. Vattenkranen på södra gaveln läcker och bör åtgärdas. Den läcker även invändigt i utrymmet under trappan. I det vänstra förrådsutrymmet är väggbrädorna till höger något rötskadade nedtill. Stolpen i rummets mitt är insektsangripen och bör ses över. 16

68 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering I det högra förrådsutrymmet är syllen något fuktig på sina håll och mindre rötangrepp förekommer på väggbrädor. För att undvika framtida problem kan jord avlägsnas från väggbrädorna så att undersidan frigörs. Ett kapilärbrytande material såsom papp eller singel kan tillföras undertill. Taket har stagats upp med hjälp av järnstöttor för att övervåningens samlingslokal ska kunna rymma större grupper. Övervåningen är i gott skick. På uthuset behöver minst sju av stockarna åtgärdas på grund av röta. Åt söder har syllen till viss del ruttnat bort. På västsidan är samtliga stockar rötskadade och skadade efter insektsangrepp. Syllen, de två översta varven samt stocken under fönstret är mycket rötskadade. På norrsidan saknas halva syllen. Alla stockar är något insektsangripna och rötskadade, varav minst sex i dåligt skick. På östsidan behöver minst fem stockar åtgärdas på grund av rötskador Stora Granskog Björknäs 2:43 Stora Granskog är en bostadsbyggnad på Granskogsvägen i Björknäs. Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 15. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Stora Granskog har ett socialhistoriskt värde genom att visa på äldre tiders boendeförhållanden. Bostadshuset är kulturhistoriskt välbevarat med många äldre ytskikt och detaljer. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig byggnadsvolym, murad gråstensgrund, äldre fasadpanel, fast inredning, köksspisar samt kakelugnar. Byggnaden har även ett miljöskapande värde genom sin upphöjda placering i landskapet. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Hela högersidan är angripen av skogs- eller hästmyror. Myror förekommer längs med syllen från högra dörren på framsidan till den bakre sydvästra knuten som är angripen upp till taknocken. Invändigt syns myrangreppet tydligt genom en stor mängd döda myror i det inre rummet i högra lägenheten. Saneringsfirma bör kontaktas. Masonitskivorna på fasaden har lossnat på flertalet ställen. Fasaden bör åtgärdas genom att äldre panel frigörs, renoveras och rödfärgas. Det bakre takfallet är i mycket dåligt skick med stora skador och lossnade takpannor och bör renoveras. Invändigt har stora skador uppstått med anledning av det trasiga taket. I två rum förekommer stora vattenskador på innertaken Stranden nedanför Urfjäll Två ekonomibyggnader vid Lillsjön nedanför Urfjäll. Den ena är ett pumphus i betong och den andra är en före detta tvättstuga av timmer tillhörande Urfjälls gård. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av 17

69 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 16. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Pumphuset är teknikhistoriskt intressant genom sin funktion som pumphus och har ett värde genom sin koppling till gården Urfjäll. Byggnaden är dock av enklare karaktär och saknar kulturhistoriskt värdefulla detaljer och ytskikt, varför den bedöms ha ett lågt kulturhistoriskt värde. Tvättstugan med kvalitetsmässigt utförda detaljer såsom grund av huggen sten och konsoler under takfoten. Av betydelse för byggnadens värde är även den ursprungliga byggnadsvolymen, timmerstommen och den höga skorstenen som visar på byggnadens tidigare funktion som tvättstuga. Byggnaden är även kulturhistoriskt värdefull genom sin koppling till Urfjälls gård där den utgör ett viktigt inslag i helhetsmiljön. Genom sin funktion som tvättstuga har byggnaden ett socialhistoriskt värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Taket på pumphuset är i mycket dåligt skick och behöver läggas om. Betongstommen uppvisar mindre sprickor och skador som kan åtgärdas genom putslagning. Växtlighet avlägsnas från byggnaden. Taket på tvättstugan är i mycket dåligt skick och behöver åtgärdas. Hela tegelpannor kan återanvändas. Skorstenen är i behov av renovering. Timmervarven närmast taket byts ut där så krävs, men i övrigt bedöms stommen vara i gott skick. Fasaden målas. Växtlighet avlägsnas från fasad och grund Ekonomibyggnad Härnevi 2:11 En timrad ekonomibyggnad som hör till torpet Svartkärret (Härnevi 2:13). Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 17. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Bod ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Boden är viktigt för upplevelsen av torpet som helhet med bostadshus och ekonomibyggnader. Den är flyttad till platsen vilket kan innebära att den är äldre än bostadshuset. Byggnaden är kulturhistorisk välbevarad. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Stommen är till viss del skadedjursangripen, möjligen pågående. Norr-, öst-, och västsidans nedre stockvarv är rötskadade. På västsidan, som skuggas av ett buskage, har även övre stockvarv rötskador och några stockar har stora sprickor. Rötskadade och insektsangripna stockar halvsulas eller ersätts helt med friskt virke. Fasaderna målas med Falu rödfärg. 18

70 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering 2.18 Fredriksberg Härnevi 2:12 Ett bostadshus i Härnevi som tidigare var torp under Bro gård. Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. Byggnaden hyrs ut till en privatperson. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 18. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Byggnaden är ett värdefullt och till stor del välbevarat torp från sekelskiftet som står på platsen för ett äldre torp. Torpet har ett socialhistoriskt värde genom att visa på boendeförhållanden för torpare kring sekelskiftet. Trots viss förvanskning finns stora kvaliteter där värdebärande element är den bevarade byggnadsvolymen, den tuktade stensockeln, bevarad fasadpanel, ursprungliga fönster och bevarad fast inredning samt spis. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Byggnaden har underhållits kontinuerligt. Taket byttes till ett plåttak för cirka åtta år sedan, och norr- och östsidans panel har bytts ut. Senast renoverad är östsidan. Den har även tilläggsisolerats. Panelen under fönstren på norrsidan byttes ut för några år sedan då den var rötskadad. Panelen under takfoten är till viss del fuktskadad, varför taket bör ses över. Även takfotsbrädan på baksidan är något fukt- och rötskadad. På baksidan saknas takavvattning och på framsidan saknas stuprör på höger sida. Detta bör kompletteras Svartkärret Härnevi 2:13 Ett bostadshus i Härnevi som tidigare var torp under Bro gård. Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. Byggnaden användes tidigare av brukare genom Socialkontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 17. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Bostadshus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Torpet visar på äldre tiders bostadsförhållanden för torpare och har därigenom ett socialhistoriskt värde. Huset är förhållandevis kulturhistorisk välbevarat men i dåligt skick. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Kring sydöstra knuten är byggnaden angripen av skogs- eller hästmyror. Saneringsfirma bör kontaktas. Taket är i dåligt skick med stora ojämnheter och glipor. På bottenvåningen förekommer stora fuktskador i tak och på väggar vilket tyder på att vatten har läckt in från taket under en längre period. Omfattningen av skadorna på stommen bör undersökas. Om stommen inte är allt för rötangripen kan den 19

71 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering åtgärdas genom uttorkning och ventilation, att skadat virke byts ut och taket läggs om. På norrsidan är båda fönstren trasiga och panelen är rötangripen i nederkant. Även andra delar av panelen är till viss del rötskadad. Skadade delar av panel byts ut och fasaden målas med Falu rödfärg. Fönstren renoveras. Verandan är rötskadad och bör renoveras. Skorsten och takavvattning ses över. Jord och växter bör avlägsnas från fasad och grund Björknäs Gård Björknäs 1:3 Björknäs Gård byggdes 1914 och består av ett bostadshus, en timrad ladugårdsbyggnad och ett uthus. De ägs av kommunen och förvaltas av Exploateringsavdelningen. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 19. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Bostadshuset är värdefullt för förståelsen och upplevelsen av Björknäs gårds tidigare karaktär och den har ett miljöskapande värde. Trots viss förvanskning kan byggnadens ursprungliga karaktär upplevas. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig byggnadsvolym, sockel och fasadpanel. Ladugårdsbyggnaden är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande Björknäs gård. Byggnaden är en omsorgsfullt utformad ladugård med tydliga drag från tidigt 1900-tal och den har ett stort miljöskapande värde med sin placering intill vägen. Uthuset är värdefullt för förståelsen och upplevelsen av Björknäs gård som en helhet med bostadshus och ekonomibyggnader. Byggnaden har ett miljöskapande värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Invändigt i bostadshuset förekommer fuktskador i innertak och i garderober på övervåningen. Taket bör ses över omgående för att undvika skador i en omfattning som inte går att åtgärda. På taket sitter några pannor snett. På norrsidan saknas glas helt i ett av fönstren och på västra sidan finns en sprucken ruta på övervåningen. Den äldre panelen bör frigöras och renoveras, och sockeln bör omputsas. Ladugårdsbyggnaden är i gott skick men med vissa renoveringsbehov. Rötskador förekommer i taket och på spridda stockar i stommen. Det är främst ytveden som är angripen. Rötskadade stockar kan behöva åtgärdas genom ilagning eller genom att bytas ut helt. Fasaden målas med Falu rödfärg. Tak och bjälklag bör ses över för att undvika fortsatta fuktskador. I fähuset är mellanbjälklaget skadedjursangripet och fuktskadat och bör ses över. Skadedjursangreppet är dock troligtvis inte aktivt. På södersidan saknas glas i ett av fönstren, vilket bör åtgärdas. 20

72 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering Uthuset är fuktskadat. Taket bör läggas om och bjälklag repareras. Panelen på västra och östra långsidorna är fukt- och rötskadad. Växtlighet intill fasad bör avlägsnas för att avhjälpa detta. Dörr och lucka på husets baksida behöver repareras. Fasaden målas med Falu rödfärg Tjusta Skola Tjusta 2:11 Tjusta Skola befinner sig på en skoltomt med anor från början av 1800-talet. På skolområdet står tre byggnader som har inventerats. Dessa är Villa Lanto, Lindströmska fondens hus och Röda villan. Villa Lanto och Röda villan används fortfarande för skolundervisning. Lindströmska fondens hus används av Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening. I byggnaden finns i dag bland annat ett skolmuseum, inredning från det gamla kommunalrummet från socknen och ett vävrum med flera vävstolar. Margareta Lindstöm skänkte byggnaden i sitt testamente år 1845 till Tjusta, Håtuna och Håbo-Tibble skolor. Samtliga byggnader ägs och förvaltas av Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. För mer information se Stockholms läns museums rapporter i bilaga 20a-c. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Villa Lanto är socknens första skola samt den äldsta kända byggnaden i byn Tjusta och har därmed ett högt lokalhistoriskt och socialhistoriskt värde. Skolan är även intressant som ett exempel på en skola startad på privat initiativ före folkskolans införande. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). Den breda byggnadsvolymen, mansardtaket samt den putsade stensockeln är viktiga värdebärare. Träfönstren är också betydelsefulla för byggnadens kulturhistoriska värde. Lindströmska fondens hus är ett mycket välbevarat exempel på en skolbyggnad från 1800-talets andra hälft och har därmed ett högt kulturhistoriskt värde. Originalmaterial och ytskikt är i hög grad bevarade och i gott skick. Som socknens andra skola är byggnaden även av lokalhistoriskt och socialhistoriskt intresse. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). Röda Villan är ett mycket välbevarat exempel på en skolbyggnad från slutet av 1800-talet och har därmed ett högt kulturhistoriskt värde. Exteriört är originalmaterial och ytskikt i hög grad bevarade och i gott skick. Även interiört finns bevarade ursprungliga delar. Som socknens tredje skola är byggnaden av lokalhistoriskt och socialhistoriskt intresse. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som 21

73 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Villa Lantos skick är gott med ett visst underhållsbehov. Takfallet mot norr har mycket påväxt och takfoten på den södra långsidan uppvisar fuktskador vilket skulle kunna vara tecken på allvarligare problem, så taktäckningen bör ses över. Verandan uppvisar rötskador och kan vara i behov av viss renovering. I det högra fönstret på östra gaveln finns en sprucken glasruta. Fönstren behöver kittas om. Östsidans brandtrappa och balkong har stor påväxt av lav och bör rengöras samt målas. Röda Villan är i gott skick men på östra gaveln förekommer röta och spår av skadedjursangrepp. Angreppet är troligtvis inte aktivt men ytterligare observationer bör göras. De nedre stockvarven på östra gaveln kan behöva åtgärdas genom byte av delar eller hela stockarna. Även nedre delen av gavlarnas panel kan behöva bytas ut. Timmerstomme och panel bör rödfärgas. Även vindskivorna målas. Verandorna är slitna och bör renoveras och målas. På söderfasaden finns en sprucken fönsteruta som bör åtgärdas. Takavvattning saknas på framsidans veranda vilket lett till skador på fasaden som i förlängringen kan leda till rötskador. Lindströmska fondens hus är i gott skick men med visst underhållsbehov. Syllstocken på byggnadens baksida (öster) är kraftigt rötskadad och behöver bytas ut. Intilliggande timmer bör ses över i samband med att syllen åtgärdas. På baksidan finns en sprucken fönsterruta som bör åtgärdas. I övrigt kan delar av panelen behöva bytas ut på ett antal ställen. Främst ovanför dropplisten där liggande panel möter stående panel. Endast den rötskadade nederdelen bör då avlägsnas. Ny panel ska vara ram- eller bandsågad. Även de knutbrädor som är rötskadade bör bytas ut. Den östra fasadens panel ligger i solutsatt läge och är uttorkad. Hela fasaden bör målas med Falu rödfärg. På framsidan har takavvattningen lossnat från taket. Ny takavvattning bör monteras snarast. Verandan på framsidan saknar takavvattning vilket fått till följd att regnvatten runnit längs med fasaden som blivit rötskadad. Liknande skador förekommer vid baksidans veranda. Takavvattningen åtgärdas och skadade delar av panelen byts ut. Verandastolparna är rötskadade nedtill och bör bytas ut alternativt målas. Hela verandan bör målas. Under takfoten syns på flera ställen fukt- och rötskador, varför takets skick bör ses över. Fönstren bör renoveras genom omkittning och målning. I slöjdsalens tak finns spår av en vattenläcka. Det rör sig troligtvis om en äldre skada och inga åtgärder krävs. 22

74 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistorisk inventering 2.22 Torpet Hällkana Hällkana 1:1 Hällkana var under 1800-talet och 1900-talets första decennier ett torp under godset Lejondal. Torpet ligget i anslutning till Hällkana friluftsgård och hyrs ut till friluftsfrämjandet. Torpet ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. För mer information se Stockholms läns museums rapport i bilaga 21. Kulturhistorisk värdering av Stockholms läns museum Torpet Hällkana betyder mycket för den historiska förståelsen och upplevelsen av omgivande kulturlandskap. Som inslag i Lejondals naturreservat har stugan därför stort kulturhistoriskt värde. Vård- och underhållsbehov bedömt av Stockholms läns museum Växtligheten har tilltagit nära intill stugans norra gavel och östra långsida. Röjning krävs, främst för att undvika kvarstannande fukt och mögel. Med tanke på byggnadsklimatet är också angeläget att förbättra vattenavledningen. Hängrännor och stuprör bör sättas upp på västra sidan och på stupröret i sydost bör funktionen kontrolleras och förbättras. Skorstenens tegelmur bör snarast fogas om. För drygt fem år sedan provtrycktes skorstenen och godkändes för eldning, inför installation av ny kamin i kammaren. Dessvärre stals kaminen innan den hann monteras. Av hänsyn till både husets och skorstenens fortbestånd vore önskvärt att ansluta en kamin och regelbundet elda i den. Fasaderna bör rödfärgas och fönstren ommålas inom fem år. Plåttaket blästras rent från lös färg och ommålas inom fem år. 23

75 Kulturhistoriska byggnader Referenser Referenser Franzén, Anders, Villan på Kvistaberg, Kvista 2:5, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Kulturhistorisk dokumentation och värdering, 2012 Jonsson, Linda, Fastigheter/objekt som är kvar i Upplands-Bro kommuns ägo, Ärende 4 a, 2006 Morawski, Siri, Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro kommun, 2016 Prenzlau-Enander, Gabriele, Upplands-Bro Kulturhistoriska miljöer, 1991 Prenzlau-Enander, Gabriele, Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, Kulturhistorisk utredning. Del 1 och 2, 2001 Tegner, Elisabet, Byggnadsinventering,

76 Kulturhistoriska byggnader Bilagor Bilagor Rapporter av Stockholms läns museum: Bilaga 1: Fattigstugan, Tibble Kyrkby 17:2, Kulturhistoriska bebyggelseinventering, Håbo-Tibble socken, Upplands- Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 2: Tibblegården, Tibble Kyrkby 17:2, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Låssa socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 3: Klockarlogen, Tibble Kyrkby 17:4, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Håbo-Tibble socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 4: Bro stationshus, Bro prästgård 4:1 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 5: Klint, Bro Prästgård 6:16, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 6a: Kvistaberg, Tjänsteborstad, verkstad och jordkällare, Kvista 2:5 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 6b: Ladugård, Kvistaberg, Kvista 2:5, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 7: Aspviks Kvarntorp, Aspvik 1:4 i Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 8: Villa Skoga, Kungsängens kyrkby 2:131, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2016 Bilaga 9: Sandboda torp, Kockbacka 2:4, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 10: Ekonomibyggnader Sandaberg, Kockbacka 2:1, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 11: Ekboda Ladugårdsbacke, Kockbacka 2:1 i Bro socken (f d Härnevi 6:6), Upplands-Bro kommun, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 12 a: Stora Tingsvikens lada, Stora Tingsviken 1:1 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 12 b: Lilla Tingsvikens lada, Lilla Tingsviken 1:1 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum,

77 Kulturhistoriska byggnader Bilagor Bilaga 13: Kocktorps motorgård, Kocktorp 2:1 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum, 2016 Bilaga 14: Ekonomibyggnader, Björknäs 2:1, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Låssa socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 15: Stora Granskog, Björknäs 2:43, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Låssa socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 16: Ekonomibyggnader, stranden vid Urfjäll, Kulturhistoriska bebyggelseinventering, Kungsängen socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 17: Svartkärret, Härnevi 2:13, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 18: Fredriksberg, Härnevi 2:12, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 19: Björknäs gård, Björknäs 1:3, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Låssa socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 20a: Villa Lanto första skolbyggnaden, Tjusta 2:1, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Håtuna socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 20b: Lindströmska fondens hus andra skolbyggnaden, Tjusta 2:1, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Håtuna socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 20c: Röda villan tredje skolbyggnaden, Tjusta 2:1, Kulturhistorisk bebyggelseinventering, Håtuna socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms läns museum, 2017 Bilaga 21: Torpet Hällkana, Hällkana 1:1 i Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Stockholms läns museum,

78 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Datum Vår beteckning KFN 15/0604 Utredningsuppdrag- Tillsammans med kommunstyrelsen genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. UBK1005, v2.0, Syfte Genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Uppdrag innehåll Genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Tidigare sammanställning finns gjord och en uppdatering och eventuella kompletteringar ska göras. Kommunens egna byggnader bör tillhöra de första objekten som hanteras. Görs i sammarbete med kommunledningskontoret, främst Plan och exploatering, men även med andra relevanta kontor. Viktigt att enskilda ägare av objekt involveras i processen. Ansvarig Siri Morawski Budget Ingen budget finns avsatt. Förslag om utredningsresurser får hanteras efter hand. Återrapportering Sker löpande. Hela uppdraget ska redovisas skriftligt för mig senast En delredovisning rörande objekt ägda av Upplands-Bro kommun ska redovisas senast 15 maj Objektens skick och nödvändiga investeringar och ökade driftskostnader som ägs av kommunen ska redovisas. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

79 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0604 Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef

80 Kulturhistoriska byggnader Kartläggning av kommunägda kulturhistoriska byggnader i Upplands- Bro kommun siri.morawski@upplands-bro.se

81 Kulturhistoriska byggnader Sammanfattning Innehåll 1 Sammanfattning Syfte Uppdrag Metod Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro Fattigstugan Klockarbord Tibble Kyrkby 17: Tibblegården Tibble Kyrkby 17: Klockarlogen Tibble Kyrkby 17: Bro stationshus Bro Prästgård 4: Klint Bro Prästgård 6: Kvistaberg Kvista 2: Aspvik Aspvik 1: Villa Skoga Kungsängens kyrkby 2: Sandboda torp Kockbacka 2: Stora Sandhagen Kockbacka 2: Byggnader vid Finnsta-rondellen Kockbacka 2: Tingsvikens lador Lilla och Stora Tingsviken 1: Kocktorps Motorgård Kockbacka 2: Lövskogsvägen Björknäs 2: Granskog Björknäs 2: Stranden nedanför Urfjäll Ekonomibyggnad Härnevi 2: Fredriksberg Härnevi 2: Svartkärret Härnevi 2: Björknäs Gård Björknäs 1: Tjusta Skola Tjusta 2: Torpet Hällkana Hällkana 1: Ekonomi Referenser

82 Kulturhistoriska byggnader Sammanfattning 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas de kommunalt ägda byggnaderna i Upplands-Bro vars kulturhistoriska värde bör fastställas. Utredningen bygger på redan befintligt material. Utredningen resulterar i att 22 fastigheter, som omfattar ca 50 objekt, är intressanta för en inventering av dess kulturhistoriska värde, skick och renoveringsbehov. Stockholms läns museum utför sådana inventeringar. Att anlita dem för inventering av samtliga objekt beräknas kosta ca kronor. 1.1 Syfte Genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. 1.2 Uppdrag Genomföra en inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. En tidigare sammanställning är gjord och en uppdatering samt eventuella kompletteringar ska göras. Kommunens egna byggnader bör tillhöra de första objekten som hanteras. Uppdraget görs i samarbete med kommunstyrelsen, främst med Plan- och exploateringsavdelningen, men även med andra relevanta kontor. Det är viktigt att enskilda ägare av objekt involveras i processen. 1.3 Metod Kartläggningen är framtagen i samarbete med tjänstemän på berörda kontor och kontaktpersoner vars verksamheter är i de kommunala fastigheterna. Kartläggningen baseras på tre tidigare inventeringar av byggnader i Upplands- Bro kommun. Den äldsta inventeringen Byggnadsinventering (1973) togs fram av Elisabet Tegner på uppdrag av Upplands-Bro kulturnämnd och i samråd med landsantikvarien i Stockholms län. De två senare rapporterna Upplands- Bro Kulturhistoriska miljöer (1991) och Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) skrevs av Gabriele Prenzlau-Enanders på Stockholms läns museum. Den interna listan Fastigheter/objekt som är kvar i Upplands-Bro kommuns ägo (2006) har legat till grund för utredningen. Rapporten har tagits fram i samverkan med kommunstyrelsen, andra kontor och kommunfastigheter. Utkast av rapporten har skickats på remiss till berörda kontor och kommunfastigheter. Förslaget har tagits fram i samråd med tillväxtchefen. 3

83 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro 2 Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro I det här kapitlet presenteras de kommunalt ägda byggnaderna vars kulturhistoriska värde bör undersökas. För varje enskilt objekt uppges nuvarande skick. Uppgifterna om det nuvarande skicket är framtagna på ett lekmannamässigt sätt och syftet är att ge en första indikation av fastigheternas skick. 2.1 Fattigstugan Klockarbord Tibble Kyrkby 17:2 Fattigstugan ligger på Kyrkbyvägen 23 i Håbo-Tibble. Den är en av flera byggnader som hör till gården Klockarbord (f.d. Klockarbostället). Fattigstugan är en mindre fastighet som disponeras av Håtuna Håbo-Tibble socknars hembygdsförening. Fattigstugan ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Enligt Byggnadsinventering (1973) av Elisabet Tegner är Klockarbord rankat som intressant. Skick: Fastigheten är i bra skick. Den målades om utvändigt hösten 2015 men är i ytterligare renoveringsbehov, bland annat av fönstren. 2.2 Tibblegården Tibble Kyrkby 17:2 Tibblegården byggdes år 1944 och användes tidigare som skola. I dag används den som bygdegård och får hyras av de boende i Tibble Kyrkby. Tibblegården ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Skick: Fastigheten är i bra skick. Tak och fönster är i behov av renovering. 2.3 Klockarlogen Tibble Kyrkby 17:4 Klockarlogen ligger på Ålstavägen 1 och hyrs av Håtuna Håbo-Tibble socknars hembygdsförening. Fastigheten ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Ladan är i bra skick. 2.4 Bro stationshus Bro Prästgård 4:1 Bro stationshus är en del av det tidigare stationssamhället i Bro. Stationen Bro anlades 1876 mitt i den då stora byn Härnevi som bestod av nio gårdar och en prästgård. Grusplanen intill stationshuset var en gång en trädgård. Bro stationshus presenteras i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001). Där står det skrivet att de utspridda resterna av det tidigare stationssamhällets byggnader är viktiga för förståelsen av tätorten Härnevis historia liksom för omvandlingen från lokalsamhälle till pendelförort. Enligt 4

84 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) bör varsamhetsbestämmelser övervägas vid eventuell detaljplaneläggning i området. Bro stationshus ligger på Stationsvägen 41 i Bro. Den ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Fastigheten hyrs ut till ett privat företag. Skick: Fastigheten är i bra skick. Den målades om utvändigt för några år sedan. 2.5 Klint Bro Prästgård 6:16 Klint är en mindre timmerbyggnad och den enda kvarvarande byggnaden från de nio gårdarna i byn Härnevi. Byggnaden är från 1700-talet och användes tidigare som socknens fattigstuga. Klint är precis som Bro stationshus en del av det tidigare stationssamhället i Härnevi. Byggnaden ligger på Prästvägen 8 och finns presenterad och fotograferad i Byggnadsinventering (1973). Klint presenteras även i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) där det står att varsamhetsbestämmelser bör övervägas vid eventuell detaljplaneläggning. Fastigheten hyrs av Bro-Lossa hembygdsförening. Den ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Skick: Fastigheten är i bra skick. 2.6 Kvistaberg Kvista 2:5 Kvistaberg består av flera byggnader, observatorier och en större park. I stark kuperad skogsbevuxen terräng ligger tre observatorier, ett byggt 1918, ett från 1955 och ett invigt Intill observatorierna ligger även två bostadshus och tre uthus. Huvudbyggnaden uppfördes år 1909 av Nils Tamm, uppvuxen på Säbyholm. År 1944 donerades Kvistaberg till Uppsala universitet som sedan år 1964 använt platsen för forskningsverksamhet. Observatorierna ägs fortfarande av Uppsala universitet, resterande byggnader ägs av Upplands- Bro kommun och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Kvistabergs observatorium är det äldsta observatoriet i Stockholms län beläget på ursprunglig plats. Kvistaberg speglar tydligt tiden i början av 1900-talet då astronomins kunskaper utvecklades snabbt och en stor allmänhet intresserade sig för de nya upptäckterna. För kommunen är det en tillgång med en sådan anrik forskarmiljö i en bebyggelsemiljö som har bevarat sin karaktär från talets början. Enligt Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) bör varsamhetsbestämmelser övervägas vid eventuell detaljplaneläggning. 5

85 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro Skick: Kvistaberg har under ett par år renoverats i samverkan med arbetsmarknadsprojektet Livgardet, ytterligare upprustningsbehov finns och dessa är planerade. En pågående utredning ska ge svar på hur Kvistaberg ska användas i framtiden. 2.7 Aspvik Aspvik 1:4 Aspviks Kvarntorp är kommunens bäst bevarade kvarnmiljö. Aspviks kvarn var en av kommunens mest betydelsefulla vattenkvarnar som låg lättillgänglig utefter landsvägen. Det värdefulla är just helheten med den bevarade miljön som förmedlar en för kommunen unik kvarnhistoria. I området ligger också ett av kommunens mest välbevarade avsnitt av den gamla landsvägen. Området ligger i en sydsluttning i igenvuxen hagmark och med en barrskogsklädd höljd norr om tomtplatsen. Bebyggelsen består av ett tiotal byggnader, både bostadshus från 1800-talet och ekonomibyggnader, sannolikt från sekelskiftet. Bostadshusen består bland annat av Gamla byggnaden, före detta mjölnarbostaden och före detta drängstugan. Öster om byggnaderna rinner ett vattendrag i en grävd och sprängd kanal från Lillsjön, tidigare kallad Kvarnsjön. Utmed Lillsjöns strand syns en tydlig vallanläggning som hindrade Lillsjöns vatten från att svämma över när sjön dämdes upp. På 90-talet byggdes en ny fördämningslucka i kanalen. Prenzlau-Enander rekommendationer i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) är att vårda och bevara den kvarvarande kvarnmiljön bestående av äldre byggnader tillhörande det gamla kvarntorpet, äldre trädgårdsanläggningar och den gamla kanalen samt vallanläggningen vid Lillsjön, jämte den anslutande gamla landsvägslingan. I området bör vare sig nybebyggelse eller några tilläggsbyggnader eller tillbyggnader på befintlig bebyggelse ske. Även i framtiden bör miljön i huvudsak användas för bostadsändamål av enklare sort. Det välbevarade vägavsnittet av 1600-talsvägen får enligt Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun (2001) inte förstöras utan bör vårdas och kan användas till promenadväg till kvarntorpet och sedan vidare utefter Lillsjöns strand. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: En teknisk statusbesiktning på några av byggnaderna är gjord på uppdrag av Plan- och exploateringsavdelningen. Resultatet av besiktningen är att flertalet av byggnaderna är i dåligt skick och är i olika stora behov av renovering. 6

86 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro 2.8 Villa Skoga Kungsängens kyrkby 2:131 Villa Skoga uppfördes år 1926 vid Kungsängens station av den politiske agitatorn och skolläraren Oscar Sjölander. Byggnaden är en av de första villorna vid stationen och en av de äldsta byggnaderna i Kungsängen. Villa Skoga ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Skick: Fastigheten är i dåligt skick och i behov av renovering och nyinvesteringar för att möta dagens krav. 2.9 Sandboda torp Kockbacka 2:4 Ett bostadshus och en ekonomibyggnad ligger på Sandabodavägen i Kockbacka. Båda byggnaderna är från 1800-talet. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering Stora Sandhagen Kockbacka 2:1 Fyra ekonomibyggnader vid korsningen Stora Sandhagenvägen och Jordlottsvägen. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering Byggnader vid Finnsta-rondellen Kockbacka 2:1 Två ekonomibyggnader vid Enköpingsvägen vid Finnsta-rondellen. Byggnaderna nyttjas av två privatpersoner. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering Tingsvikens lador Lilla och Stora Tingsviken 1:1 Två gamla timmerlador som kallas stora och lilla Tingsvikens lada. De båda ligger vid Hällkanavägen i Lejondals naturreservat. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Byggnaderna ska bevaras enligt skötselplanen för Lejondals naturreservat. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering. 7

87 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro 2.13 Kocktorps Motorgård Kockbacka 2:1 Bostadshus vid Kaktusvägen i Kockboda som används som motorgård. Kocktorps Motorklubb hyr fastigheten för klubbverksamhet. I fastigheten ingår även tillhörande ekonomibyggnader. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Skick: Fastigheten är i ganska dåligt skick. Den målades om utvändigt sommaren Ekonomibyggnaden i norr är i dåligt skick Lövskogsvägen Björknäs 2:1 Två gamla timmerbyggnader i Björknäs. Vid Lövskogsvägen finns även en ekonomibyggnad som används av Sågbackens samfällighetsförening. Den andra finns nordväst om gamla Björknäs gård (Björknäs 2:42). Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering Granskog Björknäs 2:43 Två bostadsbyggnader, lilla och stora Granskog, vid Granskogsvägen i Björknäs. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Lilla Granskog används av en privatperson. Skick: Lilla Granskog är i bra skick men stora Granskog är i mycket dåligt skick. Panelen har börjat lossna från huset och takpannorna har börjat ramla av från taket. Byggnaden är alltså i stort behov av renovering Stranden nedanför Urfjäll Två ekonomibyggnader vid Lillsjön nedanför Urfjäll. Det ena är en liten förrådsbyggnad och den andra är ett timmerhus som använts som badhus. Byggnaderna ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i mycket dåligt skick och i stort behov av renovering. Ingen av dem har exempelvis ett helt tak Ekonomibyggnad Härnevi 2:11 En ekonomibyggnad som hör till torpet Svartkärret (Härnevi 2:13). Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: Objekten är i dåligt skick och i behov av renovering. 8

88 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro 2.18 Fredriksberg Härnevi 2:12 Ett bostadshus i Härnevi. Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Planoch exploateringsavdelningen. Byggnaden hyrs ut till en privatperson Skick: Bostadshuset bedöms vara i gott skicka då hyresgästen bekostat exempelvis omläggning av taket Svartkärret Härnevi 2:13 Ett bostadshus i Härnevi. Byggnaden ägs av kommunen och förvaltas av Planoch exploateringsavdelningen. Byggnaden användes tidigare av en brukare genom socialkontoret. Skick: Fastigheten är i synnerligen dåligt skick och i stort behov av renovering Björknäs Gård Björknäs 1:3 Björknäs Gård består av ett bostadshus, en lada, ett pumphus samt en mindre förrådsbyggnad. Byggnaderna ligger på Ådövägen 7 i Bro. De ägs av kommunen och förvaltas av Plan- och exploateringsavdelningen. Skick: En teknisk statusbesiktning är gjord på uppdrag av Plan- och exploateringsavdelningen. Besiktningen visade på att byggnaderna har eftersatt skick och att boningshuset blivit vandaliserat invändigt. Samtliga byggnader är i behov av renovering Tjusta Skola Tjusta 2:11 Tjusta Skola befinner sig på en skoltomt med anor från början av 1800-talet. På skolområdet står fem stycken byggnader. Tre av dem används fortfarande för skolundervisning. De två andra byggnaderna används av Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening. Byggnaderna är från ca år Den större av de två byggnaderna som används av Håtuna Håbo-Tibble hembygdsförening kallas för Lindströmska huset. I byggnaden finns i dag bland annat ett skolmuseum, inredning från det gamla kommunalrummet från socknen och ett vävrum med flera vävstolar. Margareta Lindstöm skänkte byggnaden i sitt testamente år 1845 till Tjusta, Håtuna och Håbo-Tibble skolor. Lindstömska huset och de två äldre skolbyggnaderna är intressanta för en inventering av dess kulturhistoriska värde. Samtliga byggnader ägs och förvaltas av Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Skick: Skicket varierar från eftersatt till bra. Det finns renoveringsbehov. 9

89 Kulturhistoriska byggnader Kulturhistoriska byggnader i Upplands-Bro 2.22 Torpet Hällkana Hällkana 1:1 Bredvid Hällkana friluftsgård ligger ett torp som hyrs ut till friluftsfrämjandet. Torpet ägs av kommunen och förvaltas av Kultur- och fritidskontoret. Skick: Fastigheten är i bra skick. 10

90 Kulturhistoriska byggnader Ekonomi 3 Ekonomi Kostnaden för att anlita Stockholms läns Museum för att ta reda på vilket kulturhistoriskt värde, skick och renoveringsbehov objekten i kartläggningen har beräknas till ca kr exkl. moms. I priset ingår även arkiv- och litteratursökning, platsbesök och en rapport i digital form. Om rapporten önskas i tryckt format tillkommer en extra kostnad. 11

91 Kulturhistoriska byggnader Referenser Referenser Jonsson, Linda, Fastigheter/objekt som är kvar i Upplands-Bro kommuns ägo, Ärende 4 a, 2006 Prenzlau-Enander, Gabriele, Upplands-Bro Kulturhistoriska miljöer, 1991 Prenzlau-Enander, Gabriele, Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, Kulturhistorisk utredning. Del 1 och 2, 2001 Tegner, Elisabet, Byggnadsinventering,

92 Fattigstugan, Tibble Kyrkby 17:2 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Håbo-Tibble socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

93 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

94 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Fattigstugan, Tibble kyrkby 5 3

95 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Fattigstugan, Kyrkbyvägen 23, Upplands-Bro kommun Tibble Kyrkby 17:2 Håbo-Tibble socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

96 Fattigstugan, Håbo-Tibble kyrkby Beskrivning Fattigstugan i Håbo-Tibble kyrkby finns med på häradskartan redan I Upplands-Bros kulturmiljöprogram uppges den nuvarande byggnaden vara uppförd på 1800-talet. Byggnaden är en timrad enkelstuga med locklistpanel samt vita knutar, fönstersnickerier och ytterdörr. Vindskivorna är tjärade och taket är täckt med tvåkupigt tegel. Vitputsad skorsten av tegel som upptill klätts med svart plåt. Grund av betong. Fönstren är tvåluftsfönster med tre rutor i vardera luft. Fabrikstillverkade hörnjärn från talet, infällda hörnjärn från slutet av 1800-talet samt pressade hörnjärn från 1900-talets början förekommer. En förstuga har byggts till på byggnadens framsida. Ytterdörren är klädd med liggande fasspontpanel. I förstugan finns en äldre ytterdörr bevarad. Trappa, fasadpanel och vindskivor är sentida. Invändigt finns äldre snickerier och innerdörrar, öppen spis med järnspis samt locktak med synliga takbjälkar bevarade. Spisen har dock genomgått sentida renovering. I stugan/köket är väggarna klädda med fasspontpanel. Där finns även ett kök från 1950-talet. Figur 1. Från nordväst. Figur 2. Från öst. Figur 3. Från sydväst. Figur 4. Kök/stuga 5

97 Figur 5. Köket. Figur 6. Köksinredning från 1950-talet. Figur 7. Halvfransk femfyllningsdörr med kammarlås (sent 1800-tal tidigt 1900-tal). Figur 8. Äldre ytterdörr i farstun. Status och underhållsbehov Byggnaden bedöms vara i gott skick. Taket bör ses över då det sviktar något (se Figur 2). Fönstren behöver renoveras. Växtlighet bör rensas bort från grund och fasad. Kulturhistoriskt värde Byggnaden har ett stort socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde genom sin funktion som Håbo-Tibbles före detta fattigstuga. Den hör till de äldre byggnaderna i byn och har ett stort miljöskapande värde. Trots att kulturhistoriskt värdefulla ytskikt har bytts ut såväl exteriört som interiört så är många viktiga detaljer bevarade. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig 6

98 byggnadsvolym, äldre enkupigt taktegel, äldre dörrar samt snickerier såsom lister och foder, äldre fönster, äldre locktack med synliga bjälkar samt den öppna spisen. 7

99 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

100 Tibblegården, Tibble Kyrkby 17:2 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Låssa socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

101 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

102 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Tibblegården 5 3

103 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Stora Granskog, Upplands-Bro kommun Tibble Kyrkby 17:2 Låssa socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

104 Tibblegården Beskrivning Tibblegården uppfördes ursprungligen som skola men genomgick en ombyggnation till samlingslokal och bygdegård Då gjordes troligtvis en tillbyggnad åt norr. För att skapa mer utrymme för bl.a. loger har därefter ännu en tillbyggnad gjorts bredvid scenen på byggnadens nordöstra sida, troligtvis på 1960-talet. Byggnaden har betonggrund, är klädd med faluröd locklistpanel och har sadeltak klätt med plåt som ska efterlikna tegel talstillbyggnadens tak är täckt med platsmatta. På taket finns två plåtinklädda skorstenar. Knutar, foder, lister och vindskivor är vita. Fönstren är småspröjsade tvåluftsfönster med excenterhakar och pressade hörnjärn. Entréer finns åt söder, öster och norr. Åt söder finns två entréer, varav den ena har en öppen farstukvist och den andra ett mindre tak. Ytterdörrarna är klädda med grönmålad stående panel. På östra gaveln finns en liknande ytterdörr på en tillbyggnad. Även 1960-talstillbyggnaden har en liknande ytterdörr. Vid entrén på norrsidan finns en ramp av trä. Fasadpanel, dörrar, entréernas stålräcken, fönster och ytterlampor är troligtvis från Fönstren är möjligen äldre. Invändigt finns en stor sal med scen och läktare, kök, hall, toaletter och ett antal mindre rum i 1960-talstillbyggnaden. Väggarna i salen är indelade i fält med trälister. Till stor del är fast inredning och ytskikt senare tillkomna men den stora salens väggdekor samt scen och läktare är troligtvis från ombyggnaden på 1940-talet. Figur 1. Tibblegården från sydöst. Figur 2. Från öster. Figur 3. Från norr. Figur 4. Västra gaveln samt 1960-talsutbyggnaden. 5

105 Figur 5. Hallen. Figur 6. Köket. Figur 7. Stora salen. Figur 8. Stora salen. Status och underhållsbehov Byggnaden är i gott skick men fönstren behöver renoveras och foder, knutar och entréverandan behöver målas. Stuprännorna bör rensas. En ruta är trasig i fönstret på östra gaveln. Figur 9. Fönster på södersidan. Figur 10. Stuprör i behov av rensning. Kulturhistoriskt värde Tibblegården har ett visst socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde genom sin funktion som bygdens tidigare skola och senare som samlingslokal. Den ingår i en miljö som tidigare utgjorde sockencentrum med fattigstuga, f.d. skola och klockargård. Intressanta för byggnadens värde är de bevarade detaljerna från 1940-talet. 6

106 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 7

107 Klockarlogen, Tibble Kyrkby 17:4 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Håbo-Tibble socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

108 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

109 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Klockarlogen 5 3

110 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Fredriksberg, Upplands-Bro kommun Tibble Kyrkby 17:4 Håbo-Tibble socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

111 Klockarlogen Beskrivning Ladugården hör till Håbo-Tibble kyrkas före detta klockaregård, från tidigt 1800-tal, vars bostadshus ligger väster om ladugården. Ladugården är troligtvis från 1900-talets första hälft. Ladugården förvaltas av Håbo-Tibble hembygdsföreningen som använder den som fest- och samlingslokal. Ladugården består av en fähusdel och en större del med öppen takstol. Närmast den västra gaveln finns ett mindre utrymme med stampat jordgolv och över fähuset finns en höskulle. Ladugården är klädd med locklistpanel och har tak av sinuskorrugerad plåt. Fähuset har betonggrund och timmerstomme som invändigt klätts med brädpanel. Resten av byggnaden vilar på hörnstenar av betong. Dörrfoder och fönster är vita. Portar och dörrar är svarta och har bandgångjärn. Figur 1. Från väst Figur 2. Från öst. Figur 3.Från norr. Figur 4.Från söder. Flera upprustningar har gjort de senaste åren. Fähusdelen och den östra gaveln har fått ny panel (brädor och locklister) och den övriga fasadens brädpanel har kompletterats med locklister. Långsidan åt nordost har byggts ut med två skärmtak för förvaring av föremål tillhörande hembygdsföreningen. Invändigt har ladugården gjorts i ordning till fest- och 5

112 samlingslokal. I det större utrymmet har nytt brädgolv lagts in där det tidigare var jordgolv. Mellan ladugårdsportarna ligger ett ursprungligt brädgolv. I fähuset har båsväggarna avlägsnats och ett hål tagits upp i en av innerväggarna för att skapa en bar. I övrigt är fähuset välbevarat där betonggolv, golvrännor och väggarnas färgsättning är i bevarade. Fönstren på västsidan är ursprungliga småspröjsade fönster med pressade hörnjärn medan de på östoch norrsidan är av senare modell. Fönsterfodren är utbytta. Portar och dörrar är original men några brädor har ersatts med nya. Figur 5. Invändigt, fähuset. Figur 6. Invändigt, norra delen. Status och underhållsbehov Byggnadens nuvarande skick är gott. Grön påväxt och viss rötskada förekommer dock nedtill på panelen på samtliga fasader. Nord- och öst fasaderna har störst andel påväxt. Rengöring och rödfärgning av fasaderna är troligtvis tillräckligt. Norrsidans vindskivor är rötskadade, vilket bör åtgärdas. Nederdelen på en av dörrarna på sydsidan är rötskadad och i behov av renovering genom att rötskadade delar byts ut. Fönstren är i behov av renovering och målning. Invändigt finns i fähusets tak spår efter fuktskador, dessa är troligen avstannade. Växtlighet bör avlägsnas från fasaden. Plåttaket är delvis rostangripet och kan behöva ses över. Figur 7. Grön påväxt på den nordöstliga långsidan. Figur 8. Portar på västra långsidan. 6

113 Figur 9. Fönster och dörrar på fähusets västra sida. Figur 10. Fuktskador i taket i fähuset. Kulturhistoriskt värde Genom sin koppling till klockargården har ladugården ett samhällshistoriskt och lokalhistoriskt värde. Ladugården tillsammans med klockargårdens manbyggnad och kyrkomiljön utgör en värdefull sammanhängande miljö och ladugården är av betydelse för kyrkbyns kulturhistoriska värde Byggnaden har genomgått en del exteriöra och interiöra förändringar men har i huvudsak bevarat sin karaktär, och flera värdefulla originaldetaljer finns bevarade. Ladugården är ett värdefullt inslag i kulturlandskapet och den äldre kyrkbyn och har ett miljöskapande värde. 7

114 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

115 BRO STATIONSHUS Bro prästgård 4:1 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

116 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Fotograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Bro stationshus, detaljbild av södra fasaden Baksidans bild: Närbild av biljettluckan Produktion: Stockholms läns museum Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande ~ 1 ~

117 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

118 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik 6 Byggnadsbeskrivning Exteriör 8 Interiör 10 Kulturhistorisk värdering 12 Vård- och underhållsbehov 13 Bilaga: Utdrag av häradsekonomiska kartan och ekonomiska kartan 1951 ~ 3 ~

119 Aktuell karta och flygfoto Ovanstående utdrag från Tätortskartan över Stockholms län visar läget för Bro stationshus (Av okänd anledning blev stationshuset inte utritat då kartan upprättades.) Nedan ses en aktuell flygbild. ~ 4 ~

120 Miljöbeskrivning Den före detta perrongen söder om stationshuset har avgränsats med ett falurött bullerplank. Stationsvägen passerar på stationshusets norra sida. Fotot togs Stationshuset i Bro ligger cirka 250 meter öster om ortens nuvarande pendeltågsstation. Omgivande tomtmark är plangjord och till större delen asfalterad. I norr passerar Stationsvägen, tidigare kallad Kroghagsvägen, ortens historiska huvudgata. Två affärshus från 1900-talets första hälft finns kvar på gatans motstående sida. Ett falurött bullerplank avskärmar Stationsvägens bebyggelse från den förbipasserande Mälarbanan i söder. Väster och öster om stationshuset vidtar planteringar anlagda på 2000-talet, för att anknyta till gamla dagars järnvägsmiljöer. Området väster om stationshuset upptas av planteringar och grusade gångar. Fotot togs ~ 5 ~

121 Kort historik Bro fick sin station då järnvägen Stockholm-Köping invigdes, den 12/ Stationens läge bestämdes av att järnvägen här passerade den stora byn Härnevi, som bestod av nio gårdar och en prästgård, inte långt från sockenkyrkan. Till följd av järnvägsbyggets ansträngda ekonomi byggdes stationshusen längs linjen i trä, med måttligt omfång och enkel exteriör. Styrelsen för Stockholm-Westerås-Bergslagens trafikaktiebolag anvisade i ett protokoll Stationshus enligt plan inklusive vindsrum (sängkammare) slamfärgat utan brädbeklädnad. Ursprungligen bestod fasaderna alltså av bar, faluröd timmerstomme. Vid järnvägsinvigningen skrev en reporter att stationshusen såg lite tarfliga ut. Nedan återges en annan samtidskommentar. Även om man inte haft skäl att vänta sig några påkostade och pampigare hus, kunde man dock icke värja sig för fakta att järnvägsbolagets ekonomiska situation orsakade byggnadernas spartanska exteriör såväl som interiör. Efter att järnvägen togs i drift förbättrades snart järnvägsbolagets ekonomi. På 1880-talet fick banans alla stationshus fasadpaneler, utsmyckade och kontrastrikt färgsatta. Ett foto av Bro stationshus från denna tid visar en ljus panel, fältindelad med listverk och hörnpartier i mörkare färg. Fönstren hade vita snickerier och markerades med utsirade överstycken. Framträdande vid denna tid var också de många emaljerade reklamskyltarna, vilka satt väl synliga i fasaden. Yttertaket täcktes med falsad plåt och kröntes med två symmetriskt placerade, utkragade tegelskorstenar. Bro stationshus fotograferat på 1880-talet. Källa: Trettio år senare hade Bro station fått ett mer dämpat uttryck. Av ett foto taget omkring 1915 framgår att inga reklamskyltar längre fanns uppsatta. Fasadpanelen var målad i en mörk, troligen rödbrun nyans, medan listverk och knutar var vita och fönstersnickerierna gröna. Bro stationshus omkring Källa: På 1920-talet fick stationshuset en utbyggnad på östra gaveln. Som en följd av utbyggnaden hade östra gavelfönstret flyttats från mittaxeln söderut. Bro stationshus ~ 6 ~

122 I juli 1945 övertogs Stockholm Westerås Bergslagens järnväg av SJ. Därmed inleddes arbetet med att elektrifiera banan, i enlighet med ett tidigare riksdagsbeslut. Statens övertagande avspeglades också i renoveringen som stationshuset några år senare genomgick. Fasaderna målades ljusgula, medan listverk och fönstersnickerier målades vita. Denna förenklade färgsättning har stationshuset sedan dess behållit. Sommaren 1972 upphörde persontåg att trafikera Bro station. Kvar fanns en godsexpedition fram till 1980-talet. Därefter stod stationshuset alltmer outnyttjat. Vid 1990-talets dubbelspårsutbyggnad till Mälarbanan uppstod diskussion kring Bro stationshus, som skulle bli helt överflödigt vid tillkomsten av en ny pendeltågsstation i ett västligare läge. Intresse visade sig finnas att återanvända stationshuset som taxistation. För detta ändamål lät Upplands Bro kommun genomföra en upprustning , men taxistationen uteblev eftersom en sändarmast inte fick resas. Sedan 2003 hyrs lokalerna istället ut till en värmeinstallationsfirma. På bilden ovan ses stationshusets f d biljettexpedition, med väntsal i bakgrunden. Fotot togs Till vänster ses en närbild av den gamla stationsvågen, som står kvar i f d godsexpeditionen. Fotot togs ~ 7 ~

123 Byggnadsbeskrivning Exteriör Mark: Grund: Sockel: Stomme: Trappor: Fasad: Fasaddekor: Dörrar: Omgivande tomtmark är plangjord och till större delen asfalterad. På norra sidan gränsar fastigheten till dränerad gatumark och på södra sidan mot dränerat banområde. Före järnvägens tillkomst på talet användes omgivande flack terräng för åkerbruk. (Norrut vidtog Härnevi bytomt.) Stationshuset har en betongram gjuten över en singelbädd. Grunden hålls torr med luftavfuktare. Gjuten, slät betong, höjd cirka 20 cm, utan avfärgning Liggtimmer med laxade knutar. Framför södra sidans ingång ligger en trappsten. Annars är nivåskillnaderna små mellan bottenvåningens golv och marken utanför. Stationshusets fasad består av finhyvlad, ljusgul panel, fältindelad med vita knutar, foder och listverk. Nedervåningen har liggande fasspåntpanel. Övervåningen har locklistpanel, vars locklister har kvartsstavsprofil. Mellan våningsplanen sitter en gesims med hålkälsprofil. Knutarna är vita, försedda med kapitäl i nivå med den våningsskiljande gesimsen. På vardera långsidan finns två vita lisener. Takfoten är också vit, med pärlspåntpanel och figursågade taktassar. På gavlarna sitter vindskivor med profilerade lister. Över dörr- och fönsteröppningar sitter figursågade överstycken, som pryds med voluter. Knutarna har pilastrar. På båda långsidorna och västra gaveln sitter utåtgående, vitlackade dörrar, nedtill panelklädda och Västra gaveln och södra långsidan Stationshuset har en låg betongsockel. Fasadpanel, våningsskiljande, profilerad gesims och figursågade taktassar upptill försedda med kvadratiska, spröjsade fönster. På södra utbyggnaden finns en extra bred utåtgående dörr, klädd med vitlackad panel. Nuvarande ytterdörrarna tillkom vid stationshusets modernisering ~ 8 ~

124 Södra långsidans två mellersta fönster, fotograferade Fönster: Tak: Takavvattning: Skorstenar: Fönstersnickerierna är av vitmålad furu, med fönsterbleck av galvaniserad, svartmålad plåt. Fönstren är indelade med mittpost i två kopplade, utåtgående bågar, vardera spröjsade i tre rektangulära, vertikalt orienterade rutor av planglas. Södra sidans två mellersta fönster är av äldre typ, med hörnjärn, troligen från 1930-talet. Övriga fönster är av nyare typ. Fönsterfodren är av hyvlat virke, har utspringande överstycken med horn och voluter. Stationshuset har sadeltak, med takstolar av sågade stockar. Taket täcks med falsad plåt, med tvärfalsar förskjutna halvt i - halvt. Plåttaket har svartlackats. Hängrännor och stuprör är av svartlackad, galvaniserad plåt. Stuprören har böjda krökar och står i anslutning till markbunden dagvattenledning, med PVC-rör. Taket har två tegelmurade, utkragade skorstenar dragna genom nocken. Skorstenarna är sedan länge plåtinklädda.(i norra takfallet finns också en stos.) Stationshusets norra takfall, fotograferat ~ 9 ~

125 Bottenvåningens interiör Bottenvåningen har en sexdelad plan. Innanför nuvarande huvudingången på södra gaveln finns en farstu med genomgjutet, beigebrunt linoleumgolv och skivklädda väggar målade med plastfärg i beige nyans. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en vitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. På norra väggen sitter elcentralen, som har panel med gängsäkringar och en plastkapslad huvudströmbrytare. Från farstun leder tre dörröppningar inåt huset. Husets elcentral sitter i farstun. Fotot togs I nordväst finns ett omklädningsrum, med genomgjutet, beigebrunt linoleumgolv och skivklädda väggar målade med plastfärg i beige nyans. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en vitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. Ett fönster mot norr har på insidan säkrats med ett galler. I sydväst finns ett kök, med genomgjutet, beigebrunt linoleumgolv och skivklädda väggar målade med plastfärg i aprikos nyans. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en svitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. En serietillverkad köksinredning mot norrväggen har skåp av lackat trä, induktionshäll och kyl/frys med dörrar i borstat stål. Kök och f d biljettexpedition Mitt på södra sidan finns ett samlingsrum, där ursprungligen var biljettexpedition. Golvet täcks av genomgjuten linoleum med brunspräckligt mönster. Väggarna är skivklädda och målade med gul plastfärg. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en vitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. Två fönster finns mot söder, på insidan säkrade med galler. I östra väggen finns en glasad biljettlucka kvar. Biljettluckan renoverades ~ 10 ~

126 Mitt på norra sidan finns ett kontor, som ursprungligen var stationsinspektorns expedition. Golvet täcks av genomgjuten linoleum med brunspräckligt mönster. Kring en kakelugn i sydöstra hörnet ligger polerad sten. Kakelugnen är rund och vit, med friser i nyrennässanstil. Väggarna är skivklädda och målade med gul plastfärg. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en vitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. Två fönster finns mot norr, på insidan säkrade med galler. I öster finns den f d väntsalen, idag ett varulager. Golvet täcks av genomgjuten linoleum med brunspräckligt mönster. Fotlister och dörrfoder är släta och vitmålade. I övergången mot taket sitter en vitmålad list med hålkälsprofil. Taket är klätt med vitmålade boardskivor. Mot öster finns en blank vit ramverksdörr med fyra stående fyllningar. Kakelugnen i nyrennässanstil Den ursprungliga ramverksdörren inramas av släta foder, förmodligen från 1950-talet. Den östliga utbyggnaden, en före detta resgodsexpedition, används som maskin- och verktygsförråd. Väggarna är klädda med pärlspånt som målats i gräddvit nyans. I sydöstra hörnet finns ett platsbyggt hörnskåp, med sentida dekorationsmålning. Mot golvet sitter en profilerad fotlist. I övergången mot taket sitter en taklist med hålkälsprofil. Taket är klätt med vit pärlspåntspanel. I nordväst finns avfuktningsaggregat, avsedda att hålla husets grund och undergolv torra. Stationsvågen står kvar i rummet. ~ 11 ~ På bilden till vänster ses avfuktningsaggregat, avsedda att hålla grunden torr. Ovan ses stationsvågen. Fotografierna togs

127 Övervåningens interiör Från farstuns östra sida leder en ramverksdörr vidare in till en trappuppgång. Dörrens fyllningar har överspikats med boardskivor. Trappuppgången är svängd, med målade trätrappsteg. En rund, lackad ledstång finns uppsatt. Väggarna är klädda med pärlspånt som målats med beige oljefärg. Trappan leder upp till ett ouppvärmt lagerrum, som upptar cirka ¾ av övervåningens yta. Golvet består av spåntade, såpskurade bräder. Väggarna är klädda med gråmålad pärlspåntpanel. I taket sitter vitmålad pärlspåntspanel. En putsad och vitkalkad murstock står i rummets västra del. Utmed väggarna sitter konsolhyllor. I öster finns en halvfransk dörr med fyra stående fyllningar, målad med gul oljefärg. Dörren leder in till östra gavelrummet. Där ligger linoleumgolv med gjutet jaspé mönster. Väggarna är klädda med gråmålade board skivor och en taklist med hålkälsprofil. I taket sitter vitmålad board. Trappan till övervåningen Övervåningen upptas till större delen av ett lagerrum. Foto togs Övervåningens östra gavelrum har sedan husets ursprungtid varit avsett för övernattningar. ~ 12 ~

128 Kulturhistorisk värdering Bro stationssamhälle och Härnevi är en miljö som avgränsats i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, antaget Som bevarandemotiv anförs De utspridda resterna av det tidiga stationssamhällets byggnader är viktiga för förståelsen av tätortens historia liksom för omvandlingen från lokalsamhälle till pendelförort. Stationshuset bedömdes som välbevarat. Vid upprustningen som då pågick tid fanns viljan att bevara byggnadens exteriör och äldre fast inredning. Ursprungliga drag är panelarkitekturen, yttertaket med sina skorstenar och södra sidans fönster. Övriga fönster är utbytta mot nya med samma storlek och utseende. Ytterdörrarna från 2000 är av modern typ, men harmonierar tämligen väl. Invändigt har övervåningens kallvind/förråd bevarat ett tidigt 1900-talsutseende. Gavelrummet mot öster har bevarat sitt utseende sedan en modernisering i mitten av 1900-talet. Bottenvåningen har genom upprepade moderniseringar mindre tydlig karaktär. Dock kvarstår ursprungliga dörrar och en kakelugn. Vård- och underhållsbehov Bro stationshus är sedan upprustningen 2000 generellt sett i god kondition. Dessvärre utsätts fasaden ofta för klotter. Vid inventering 2016 noterades nedan uppräknade behov. Klottersanering bör ske oftare. Direktverkande elvärmeanläggning bör ersättas med ett vattenburet värmesystem. Plåttaket renoveras helst inom fem år. Fasaden renoveras helst inom tio år. Tryckta källor Blomme, Bertil: Stockholm Västerås Bergslagens järnvägar (SWB)/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum 1985/ s Danielsson, Lennart: Hur bygden fick sin järnväg förhistoria, byggskede och introduktion/boken om Upplands-Bro, Bro hembygdsförening 2001 Ett vykort över Bro vid sekelskiftet/vi skriver i Upplands-Bro nr Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun Kulturhistorisk utredning Del 1 och 2, av Gabriele Prenzlau-Enander. Stockholms läns museum Rapport 2001:1 Rikets allmänna kartverks arkiv: Kalmarsand J , Häradsekonomiska kartan Rikets allmänna kartverks arkiv: Önsta J I Oa3, Ekonomiska kartan 1951 Walldow, Thomas: Stockholm Westerås Bergslagens järnvägar/ ~ 13 ~

129 Bilaga Ovan ses ett utdrag av en häradsekonomisk karta, upprättad På kartbildens nedre del ses Härnevi by, bestående av nio gårdar och en prästgård. Söder om byn fanns en kvarnplats. Byn förblev oskiftad till Ovan ses ett utdrag av 1951 års ekonomiska karta. Byn Härnevi levde kvar till namnet, men var i verkligheten ersatt av Bro stationssamhälle. Idag ingår stationssamhällets bebyggelse ~ 14 ~ i en snabbt växande Stockholmsförort.

130 ~ 15 ~

131 Klint, Bro Prästgård 6:16 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

132 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

133 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Klint 5 3

134 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Klint, Upplands-Bro kommun Bro Prästgård 6:16 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

135 Klint Beskrivning Parstuga med bakomliggande kamrar. Byggnaden var tidigare mangårdsbyggnad till gården Lill-Klint. Byggnaden är den enda kvarvarande från byn Härnevi som tidigare låg på platsen. Byn bestod av nio gårdar som alla lydde under herrgården Brogård. Gårdarna införlivades allteftersom med Brogårds ägor. Klint blev därefter statarbostad till Brogård och delades in i flera lägenheter. Byggnaden blev hembygdsgård 1978 i samband med hot om rivning från kommunen. Till byggnaden hör en trädgård och en uthuslänga. Klint har timmerstomme och är klädd med faluröd locklistpanel. De underliggande brädorna är äldre medan vissa locklister har bytts ut. Knutar, vindskivor och fönster är målade med vit oljefärg. Murad stengrund. Taket är täckt med tvåkupigt tegel och under takfoten finns profilerade konsoler. Under tegeltaket ligger ett äldre spåntak. Byggnaden har två skorstenar av tegel med utkragning upptill. Fönstren är sentida tvåluftsfönster med tre rutor i vardera luft. Ytterdörr och trappa är sentida. På baksidan, åt öst, har tidigare funnits entréer till lägenheterna som numera är igenbyggda, varför panelen är sentida. Byggnaden har parstugeplan med bakomliggande kammare och består av förstuga, kammare, vardagsstuga/kök, sal och två bakomliggande kammare. Interiört har mycket moderniserats i samband med att byggnaden blev hembygdsgård i slutet av 1970-talet. Väggarna har klätts med furupanel och ett nytt kök har installerats i den norra bakomliggande kammaren. I den södra delen har väggen mellan vardagsstuga och bakomliggande kammare rivits. Originaltak finns kvar i kammaren som nu används som kök samt i kammaren bakom förstugan. Här finns även ett äldre golv bevarat. Samtliga innerdörrar är bevarade. I vardagsstugan och salen finns murade öppna spisar med järnspisinsatser. I kammaren finns en öppen spis och i det nuvarande köket en järnspis. Uthuslängan är klädd med faluröd locklistpanel som till viss del är ursprunglig. Knutar och vindskivor är målade med vit oljefärg. Svarta dörrar och portar. Längan vilar på hörnstenar av betong. Tak täckt med tjärpapp. Invändigt finns tvättstuga med eldstad och kokkärl. Figur 1. Från väst. Figur 2. Från nordost. 5

136 Figur 3. Från söder Figur 4. Från nordväst. Figur 5. Uthuslängan. Figur 6. Rummet till vänster om hallen, salen. Väggar och golv har bytts ut men tak och innerdörr är bevarade. Figur 7. Dörr mellan sal och bakomliggande kammare. Med plattgångjärn talets senare del. Figur 8. Originaltak i salen. 6

137 Figur 9. Dörr mellan förstuga och sal. Figur 10. Spis i det ursprungliga köket/vardagsstugan. Status och underhållsbehov Byggnaden är väl underhållen. Fasadpanelen på västra långsidan åtgärdades för cirka fem år sedan. Rötskadad panel byttes ut och fasaden målades. Under takfoten på östra långsidan är dock panelen fuktskadad och här har hembygdsföreningen själva uppmärksammat problem med eventuellt skadedjursangrepp i stommen. Enligt uppgift faller det ut finkornigt träpulver om man knackar på panelen. Spår av äldre insektsangrepp går även att se i panelen. Taktäckning och takavvattning bör ses över. I hörnet mot nordväst är takfoten fukt- och rötskadad. Hängrännans vinkel bör ses över. Uthuslängan är i gott skick men viss panel är rötskadad nedtill. Figur 11. Rötskadad takfot. Figur 12. Fuktskadad och skadedjursangripen panel på östra sidan. 7

138 Figur 13. Fuktskadad panel på östsidan. Figur 14. Rötskadad takkonsol. Kulturhistoriskt värde Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde som den enda bevarade byggnaden från byn Härnevi. Som äldre mangårdsbyggnad på gården Lill-Klint samt statarbostad tillhörande Brogård har byggnaden ett byggnadshistoriskt, socialhistoriskt och lokalhistoriskt värde. Kulturhistoriskt värdefulla ytskikt har bytts ut såväl exteriört som interiört men de ytskikt och detaljer som finns bevarade är av hög ålder och av stor betydelse för det kulturhistoriska värdet. Uthuslängan är värdefull för förståelsen av helhetsmiljön. 8

139 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 9

140 KVISTABERG TJÄNSTEBOSTAD, VERKSTAD OCH JORDKÄLLARE Kvista 2:5 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

141 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Bildcollage från Kvistaberg Baksidan: Dörr till trädgårdsförråd Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

142 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

143 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik 5 Byggnadsbeskrivning Tjänstebostaden 7 Verkstaden 12 Jordkällaren 13 Kulturhistorisk värdering 13 Vård- och underhållsbehov 14 Otryckta källor 14 Tryckta källor 14 ~ 3 ~

144 Aktuell karta och flygfoto Ovanstående flygbild av Kvistaberg togs Flygbilden ligger till grund för Tätortskartan för Stockholms län. På kartskissen nedan redovisas Kvistabergs nuvarande byggnadsbestånd, som ligger i kuperad terräng, mindre än hundra meter från Kvistabergsviken, en vik av Mälaren. Kartskissen gjordes av Stockholms läns museum Byggnadsår 1. Huvudbyggnad Tjänstebostad 1928, Stall, bostad Okänt 4. Verkstad Observatorium Observatorium Observatorium Jordkällare Okänt ~ 4 ~

145 Miljöbeskrivning Kvistabergs byggnader ligger i kuperad terräng som sluttar ned mot Kvistabergsviken. Naturen präglas av en frodig, parkliknande blandskog. Kvistaberg ligger i kuperad terräng. Byggnaden till vänster i bild uppfördes 1910 som kuskbostad. Byggnaden i bakgrunden uppfördes 1928 som garage/chaufförsbostad. I byggnaden till höger i bild fanns i början av 1900-talet stall och drängkammare. Backen i förgrunden leder ner till Kvistabergs huvudbyggnad. Kort historik År 1908 gick gården Kvistaberg i arv till den förmögne konstnären Nils Tamm. Under hans tid fick egendomen utseendet som ännu består i sina huvuddrag. Ett stall iordningställdes med plats för fem körhästar, angränsande utbyggd drängkammare och mangelbod. En ny huvudbyggnad stod klar 1909, uppförd efter Tamms anvisningar av Sala snickerifabrik. 1 Året därpå byggdes en kuskbostad. Omtalat blev ett observatorium, som den astronomiintresserade Tamm lät färdigställa Bilismens utveckling avspeglas i ett garage som uppfördes 1928, med chaufförsbostad på våningen ovanför. Även tvättstuga fick plats, samt på vinden en vattencistern för gårdens vattenförsörjning. Bostaden utökades 1939, då även arbetsbod, mat- och potatiskällare tillkom. År 1944 erbjöds Uppsala universitet att överta observatoriet. Följden blev att universitetet 1948 inrättade ett filialobservatorium i Kvistaberg, med sitt större nattmörker. En bostad för tillresta astronomer inreddes i stallets tidigare drängkammare/mangelbod. Till den tidigare chaufförsbostaden flyttade en anställd vid institutionen. Ytterligare två observatorier färdigställdes, 1955 och Efter Tamms bortgång 1957 moderniserades huvudbyggnaden, där bostad åt observatoriets föreståndare ordnades, liksom bostäder för gästande forskare. 1 Mer om huvudbyggnaden står att läsa i Villan på Kvistaberg, kulturhistorisk dokumentation och värdering, av Anders Franzén byggnadsvård AB i Uppsala, oktober ~ 5 ~

146 Ovan ses tjänstebostadens garage port och verandan, som förstorades på 1990-talet. I bakgrunden skymtar Kvistabergs största observatoriekupol, invigd Fotot togs Tjänstebostaden moderniserades 1979 och följande år, sedan den blivit bostad åt observatoriets astrotekniker, som var ansvarig för all teknisk utrustning. För honom iordningställdes också verkstad i den tidigare kuskbostaden. Framåt sekelskiftet 2000 hade ljusförhållandena i Kvistaberg blivit så mycket besvärligare att Uppsala universitet valde att avveckla större delen av verksamheten i Kvistaberg. År 2008 sålde universitetet fastigheten till Upplands-Bro kommun, med undantag för observatorierna. Den 18 september 2009 invigdes Kvistabergs astronomiska museum och 2012 inledde kommunen arbetet med att ta Kvistaberg i anspråk för kultur- och fritidsändamål. Omfattande slyröjning och trädavverkning har skett i syfte att återskapa en mer parkliknande natur. Huvudbyggnaden har renoverats i flera etapper, den senaste under juni-november Ovan ses verkstadsbyggnadens f d kuskbostadens - tak och skorsten. I bakgrunden skymtar Kvistabergs huvudbyggnad, vars tak blev omlagt sommaren-hösten Fotot togs Den yttre renoveringen juni-november 2016 redovisas i protokoll av Anders Franzén byggnadsvård AB ~ 6 ~

147 Byggnadsbeskrivning Tjänstebostaden Huset är byggt i suterräng, med en betonggjuten källargrund vars norra del ligger under mark, övriga delar nästan helt ovan mark. En grusad uppfart med vändslinga är anlagd söder om huset. Husets äldsta del uppfördes 1928 med rektangulär plan, långsträckt i nord-sydlig riktning. Källarplanet i gjuten betong fick ett garage i södra delen och kolkällare i den norra. Våningen ovanför, med tegelmurade väggar, inreddes till chaufförsbostad om ett rum, kök och tambur, samt tvättstuga. Vindsvåningens nordöstra del förhöjdes för att få plats med en cistern rymmande 8 m 3 vatten, som pumpades upp. Cisternen var tänkt att klara vattenförsörjningen sommartid, även för huvudbyggnaden dit en ledning fanns dragen. En utbyggnad 1939 gjordes i vinkel mot sydost, varvid husets södra gavel breddades. I tillkommande källardel inreddes arbetsbod, mat- och potatiskällare. En trappa av betong ledde upp till bostadsvåningen, som moderniserades och utökades med ett rum, två garderober och WC. Elektrisk belysning och VA installerades. Då Uppsala universitet övertog Kvistaberg 1948 blev huset tjänstebostad åt en anställd, vars tjänst närmast var att betrakta som allt-i-allo. I samband därmed gjordes en tredje utbyggnad mot nordost, så att ytterligare ett rum erhölls. Då nuvarande hyresgäst, tidigare verksam som astrotekniker, flyttade in 1979 ommålades och tapetserades bostaden. Dessutom uppdagades att avloppsvatten från huset släpptes direkt ut i Mälaren. På kort tid förnyades därför avloppssystemet, bland annat med en ny trekammarbrunn. På 1990-talet nyinreddes kök och badrum. Dessutom förstorades ingångsverandan. Den senaste stora insatsen var bergvärmeinstallation i början av 2000-talet. ~ 7 ~

148 Grund: Trappor: Huset har källargrund av betong, enligt gamla värderingsinstrument gjuten på i medeltal 0,4 meter hög stenfot. På västra sidan finns en rak sju stegs trappa av gjuten betong, som leder upp till en ingångsveranda med gjutet betonggolv. På norra sidan finns en rak tre stegs trappa av gjuten betong. Källargrunden är byggd i suterräng. Väggar: Husets väggar är murade av stortegel, från bostadsvåningen upp till nock. Olika murförband förekommer. Fasad: Fönster: Huset har fasadputs med ojämn yta, närmast en tjock slamning. Källargrunden är grå, väggarna ovanför har avfärgats i ljusgul nyans. Huset har fönstersnickerier målade med brun oljefärg. Fem fönsteröppningar i husets äldsta västliga del (1928) och i utbyggnaden mot sydost (1939) har fönster indelade med mittpost. Fönsterbågarna är kopplade, utåtgående, spröjsade i tre rutor och har korrugerade hörnjärn. I nordöstra utbyggnaden (efter 1948) finns en fönsteröppning norr, med fönster indelat med mittpost, två fönsterbågar utan spröjsverk och hörnjärn. Murverket syns på insidan av södra gaveln. Södra gavelns fasadputs och fönster. Ett källarfönster på södra gaveln har en fönsterbåge spröjsad i sex rutor. Ett mindre källarfönster på södra gaveln har kopplad utåtgående båga med hörnjärn, utan spröjsverk. Ett mindre källarfönster intill garageporten har en kopplad utåtgående fönsterbåge spröjsad i två rutor. I södra gavelspetsen finns ett utåtgående enkelfönster spröjsat i fyra rutor. En mindre fönsteröppning på norra gaveln har ett kopplat utåtgående fönster, med frostat glas. På östra långsidan finns ett fönster med inåtgående båge med färgat glas, utan spröjsverk. Köksfönstret på västra sidan ~ 8 ~

149 Dörrar: På västra långsidans källarplan finns två utåtgående ramverksdörrar ursprungliga - försedda med diagonalpanel och bandgångjärn, målade med brun oljefärg. Uppe på ingångsverandan finns en utåtgående vitlackad dörr, från omkring 2000, med fönster i övre delen. På östra långsidan finns en utåtgående ramverksdörr, med slät, brunmålad fyllning. På södra gaveln finns ett par utåtgående, sidohängda garageportar, med brunmålad diagonalpanel och svartmålat gångjärnssmide. På insidan finns Z-stag. På södra gaveln finns en utåtgående ramverksdörr, med slät, brunmålad fyllning. På norra gaveln finns två utåtgående dörrar. Ena dörren är utåtgående ramverksdörr ursprunglig - utvändigt klädd med diagonalpanel som målats med brun oljefärg. Norra gavelns andra dörr är utåtgående, från 1979, utvändigt klädd med stående panel som målats med brun oljefärg. På västra sidan finns dörr till före detta kolkällaren. Yttertak: Huset har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. På östra sidan finns två nedre, flackare takfall, täckta med asfaltpapp. Tegeltaket blev omlagt senaste gången omkring Östra sidans lägre takfall blev akut omlagt för några år sedan, då ett läckage hade inträffat. (Enligt uppgift blev taket utsatt för regn vid pågående arbeten, så att ytterligare läckageskador inträffade.) Östra sidans nedre takfall täcks med asfaltpapp. Skorsten: Takavvattning: I norra takfallet finns en röd, utkragad tegelskorsten. Bas och krön är beslagna med rödlackad plåt. Hängrännor och stuprör är av galvaniserad, brunmålad plåt. Stuprören har böjda krökar. Skorstenen ~ 9 ~

150 Interiör Garaget, foto mot norr Bremervalv är slagna över garaget. Den ursprungliga källaren under husets västra del, mot söder garage och mot norr värmecentral tidigare kolkällare - har betonggolv och putsade väggar, gråmålade nedtill och vita längre upp. Över garage och kolförråd slogs Bremervalv. Sydöstra källarrummet, nu förråd, har putsade väggar och tak. En svängd betongtrappa leder upp till bostadsvåningen. Sydvästra gavelrummet. Dörrfoder och fotlist från Inträde till bostaden sker normalt via västra sidans ingång. Bostaden omfattar tre rum, kök, badrum och WC. Ursprunglig planlösning är i huvudsak bevarad. Målning och tapeter är från 1980 och senare. Golven är belagda med plastmattor. Rummet i sydväst har profilerade fotlister och dörrfoder (1928) och ramverksdörrar med fyra fyllningar. Taket är pappspänt och vitmålat. Rummet i sydost har släta fotlister och dörrfoder (1939) och ramverksdörr med en fyllning. Köket nyinreddes omkring 1980 och tillgänglighetsanpassades i början av 2000-talet. Inträde till vinden sker via en ingång på husets norra sida. Innanför leder en murad trappa upp till ett förrum. Väggarna har kalkavfärgats i ljusgul nyans och har dekorerats med en blå schablonbård. I taket sitter en vitmålad panel. Från förrummet leder en öppen lejdare upp till vinden, som indelats i en lägre sydlig del och en högre i nordost. Uppe på förrummets södra och västra väggar sitter vitmålade brädluckor, förslutna med skjutreglar, till de båda vindsutrymmena. Vindsuppgången ~ 10 ~

151 I förgrunden ses mur i södra vindsutrymmet och i bakgrunden vägg i förrummet till vinden. I södra vindsutrymmet, använt som förråd, ligger trägolv av bräder kant- i- kant. Takstolarna är utförda av plank. En horisontell, spåntad panel utgör underlag för den yttre tegeltäckningen. Gavlarnas tegelmurar har på insidan lämnats oputsade. Utsidan av cisternen i vinden mot nordost. Nordöstra vindsutrymmet upptas nästan helt av en gjuten betongcistern, avsedd att rymma 8 m 3 vatten. Så ordnades rinnande vatten i Kvistaberg på 1930-talet, innan vattenledningar drogs hit. Cisternen har sedan länge varit ur bruk. Vattencisternen på vinden byggdes för att rymma 8 m 3 vatten. ~ 11 ~

152 Verkstaden År 1910 uppfördes en kuskbostad mittemot stallet, där Kvistabergs tillfartsväg svänger västerut mot huvudbyggnaden. Efter att universitetet övertog Kvistaberg 1948 kom bostaden alltmer ur bruk, för att istället användas som arbetslokal. År 1979 inreddes där en verkstad åt observatoriets astrotekniker. På 1980-talet ersattes byggnadens ursprungliga, spröjsade fönster med nuvarande, med planglas utan spröjsindelning. Vid avvecklingen av Kvistabergs observatorium 2008 tömdes verkstadslokalen på utrustning och stod sedan tom och oanvänd några år. Då kommunens upprustning av Kvistabergs huvudbyggnad startade 2012 togs lokalen i bruk som målarverkstad. Verkstadens östra långsida och norra gavel. Grund/sockel: Stomme: Fasad: Fönster: Dörr: Tak: Sockeln består av tuktad granit, lagd i 1-2 jämna skift. Sockelns höjd uppgår till cirka 30 cm på norra sidan och stiger till cirka 1 meter på södra sidan. Byggnaden har en stomme av stående plank. Fasaderna är utförda av liggande fasspåntpanel, målad med Falu rödfärg. Sockellist, foder, knutar och vindskivor är av hyvlat, vitmålat virke. På norra gavelröstet finns en vindslucka. Fönstersnickerierna är vitmålade. I bottenvåningen sitter tre fönsteröppningar med kopplade, utåtgående bågar, utan spröjsverk. Fönstren har fönsterluckor. På norra gaveln sitter en utåtgående skivklädd och grönmålad dörr med litet rombformigt fönster. Bygganden har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor och svartlackad nockplåt. Skorsten: I västra takfallet finns en utkragad tegelskorsten, med överbeslag av svartlackad plåt. Takavvattning: Interiör Hängrännor och stuprör är av galvaniserad, svartlackad plåt. Stuprören har böjda krökar. Innanför norra gavelns ingång följer en farstu, ett kök och en verkstadslokal ursprungligen bostad. Golvet är täckt med linoleummatta, på väggarna sitter perforerade vita träfiberskivor och i taket vitmålade träfiberskivor, med lister över skarvar mellan skivorna. På norra sidan står en rektangulär vit kakelugn med mässingsluckor. Kakelugnen är från husets byggnadstid. ~ 12 ~

153 Jordkällare I sluttningen väster om verkstaden finns en jordkällare, från 1930-talet att döma av byggnadssätt och utformning. Murarna är gjutna av grov betong, avfärgad med vit cementfärg. Ingångsdörren är av stående bräder, med bandgångjärn. Gavelröstet är klätt med faluröd stående panel, utan spånt. Sadeltaket täcks av asfaltpapp. Jordkällaren har gjutna murar Jordkällarens öppning vetter mot verkstaden. Kulturhistorisk värdering Kvistaberg har avgränsats som värdefull miljö i kommunens kulturmiljöprogram. Som motiv för bevarade anförs att denna anrika forskarmiljö är en tillgång för kommunen. Från kommunens sida finns en uttalad vilja att utveckla Kvistaberg som besöksmål. För ändamålet formulerades Vision Kvistaberg, som går att ta del av på Hela Kvistabergs byggnadsbestånd är av stort värde för denna kulturmiljö. Den före detta chaufförsbostaden med garage i betong står som pendang till sin historiska föregångare, stallbyggnaden nedanför. 3 Vindsvåningens vattencistern har ett teknikhistoriskt intresse. 3 En rapport om stallbyggnaden skrevs i januari 2017 av Hanna Hjalmarsson, Stockholms läns museum ~ 13 ~

154 Vård- och underhållsbehov Tjänstebostaden Över 30 år har gått sedan senaste yttre renoveringen, vilket medfört att i synnerhet fönstersnickerierna har blivit slitna. Nästa yttre renovering bör ske inom tre år. Ett stuprör på östra sidan är felaktigt placerat, så att vatten från östra sidans övre takfall leds ner på det tjärpappklädda takfallet nedanför. I stället bör vatten från stupröret ledas vidare till en hängränna. Sly som växer inpå norra gaveln bör avlägsnas. Verkstaden På yttertaket förekommer trasiga tegelpannor, vilka snarast bör bytas. Större yttre renovering bör ske inom tio år. Jordkällaren Mossa bör avlägsnas från yttertakets asfaltpapp. Skorstenens rostiga krönbeslag bör rostskyddas och målas Växtlighet kring källarmurarna tas bort. Ingångsdörren bör tjärstrykas och gavelröstet strykas med Falu rödfärg inom tre år Otryckta källor Brandförsäkringsverkets arkiv, Värderingsinstrument för försäkring av Kvistaberg, upprättade , , , och Stockholms läns museums arkiv Bebyggelseinventering Bro socken 1971, av Elisabet Tegner Villan på Kvistaberg, kulturhistorisk dokumentation och värdering, av Anders Franzén byggnadsvård AB i Uppsala, oktober Jordkällarens tak är alltför mossbelupet. Tryckta källor Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun kulturhistorisk utredning del 1 och 2, av Gabriele Prenzlau-Enander. Stockholms läns museum Rapport 2001:1 (s 43) Upplands-Bro, kulturhistoriska miljöer, av Gabriele Prenzlau-Enander. Stockholms läns museum och Upplands-Bro kommun 1991, s ~ 14 ~

155 ~ 15 ~

156 Ladugård, Kvistaberg, Kvista 2:5 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

157 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

158 Innehåll Bakgrund 3 Administrativa uppgifter 3 Ladugård, Kvistaberg 4 3

159 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Ladugård på Kvistaberg, Upplands-Bro kommun Kvista 2:5 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

160 Ladugård, Kvistaberg Beskrivning Ladugård tillhörande Kvistabergs gård. Byggnaden har enligt uppgift tidigare innehållit stall, diverse förvaring samt bostad. Bostaden ligger i längans södra del. Ladugården är klädd med rödfärgad locklistpanel. Foder, lister och vindskivor är vita. Sadeltak klätt med tvåkupigt taktegel. Två murade skorstenar med utkragning upptill. Åt söder står byggnaden på hög murad grund med källare. Ladugårdsportarna är svarta eller rödfärgade och har bandgångjärn. Bostaden har två entréer med dörrar klädda med pärlspontpanel. Den ena dörren är gul och den andra grön. Bostaden har bl.a. fungerat som övernattningsbostad för astronomer på besök på Kvistabergs observatorium. Den består av ett rum och kök. Inredningssnickerier och fyrfyllningsdörrar från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal. Köket är från 1950-talet. Figur 1. Från nordväst. Figur 2. Från söder. Figur 3. Från nordost. Figur 4. Från öster. 5

161 Figur 5. Kök. Figur 6. Det södra rummet. Figur 7. Fyrfyllningsdörr i hallen. Figur 8. Bostadens ytterdörr. Status och underhållsbehov Byggnaden är i gott skick. Påväxt nedtill på panel förekommer på norra fasaden. Östra fasaden är till viss del rötskadad nedtill. Samtliga fasader bör rödfärgas. Eventuellt kan delar av rötskadad panel bytas ut. Det förekommer även att panelen glipar, vilket bör ses över. Ett fönster på västsidan och ett på östsidan är trasigt och har täckts för med plywood. Detta bör åtgärdas och samtliga fönster renoveras. 6

162 Figur 9. Påväxt nedtill på norra fasaden. Figur 10. Rötskador på östsidan. Kulturhistoriskt värde Ladugården är värdefull för förståelsen och upplevelsen av Kvistabergs gård och observatorium som helhet. Genom sin koppling till Kvistaberg har ladugården ett samhällshistoriskt och lokalhistoriskt värde. Byggnaden har genomgått en del exteriöra och interiöra förändringar men har i huvudsak bevarat sin karaktär, och flera värdefulla originaldetaljer finns bevarade. Ladugården har ett miljöskapande värde i gårdsmiljön. 7

163 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

164 ASPVIKS KVARNTORP Aspvik 1:4 i Kungsängens socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

165 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Bildcollage över husen på Aspvik 1:4 Baksidans bild: Vagnslidrets takfot i nordväst Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

166 Förord Denna rapport sammanställdes 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, utseende och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

167 Två bodars yttertak stöter ihop på fastigheten Aspvik 1:4 ~ 3 ~

168 Innehåll Flygfoto och situationsplan 5 Miljöbeskrivning 6 Kort historik 6 Byggnadsbeskrivning 1. Kvarntorps manbyggnad 7 2. Kvarntorps arbetarbostad Källarstuga/smedja Aspviks kvarns mjölnarbostad Höns- och svinhus och lider/loge Vagnslider Vedbod Bodar Garage Avträde Jordkällare 25 Kulturhistorisk värdering 25 Vård- och underhållsbehov 1. Kvarntorps manbyggnad Kvarntorps arbetarbostad Källarstuga/smedja Aspviks kvarns mjölnarbostad Höns- och svinhus och lider/loge Vagnslider Vedbod Bodar 27 Källor 28 ~ 4 ~

169 Flygfoto och situationsplan Ovanstående flygbild av Aspvik 1:4 togs En ladugårdsbyggnad på bilden revs våren 2016 och har därför överkryssats. Flygbilden ligger till grund för Tätortskartan för Stockholms län. Kartskissen nedan visar fastigheten Aspvik 1:4 med tillfart, benämnd Skvaltkvarnsbacken. Längst till höger ses Lillsjön, varifrån ett vattendrag rinner västerut, förbi Aspvik och vidare till Mälaren. Kartskissen gjordes av Stockholms läns museum. ~ 5 ~ 1. Kvarntorps manbyggnad 2. Kvarntorps arbetarbostad 3. Källarstuga/smedja 4. Aspviks kvarns mjölnarbostad 5. Höns- och svinhus och lider/loge 6. Vagnslider 7. Vedbod 8-9. Bodar 10. Garage 11. Avträde 12. Jordkällare

170 Miljöbeskrivning Fastigheten Aspvik 1:4 omfattar elva faluröda byggnader, belägna i en sydsluttning med igenvuxna hagmarker och berg i dagen. Tillfart är den slingrande Skvaltkvarnsbacken, en tidigare landsväg som utgår nerifrån Enköpingsvägen. Genom området rinner ett vattendrag, i en grävd och sprängd kanal som numera skyms av grönska. I norr vidtar en barrskogsklädd höjd. Betonggjuten kanalränna i Aspvik Kort historik Bebyggelsen förknippas historiskt med Aspviks kvarn, som fanns söder om Enköpingsvägen. På karta utritades en kvarn med detta läge första gången 1690, men sannolikt utnyttjades platsen för kvarndrift redan under medeltiden. 1 Kraft erhölls från vattendraget som rinner från Lillsjön, då benämnd Kvarnsjön, ner till Mälaren. Fallhöjden var för dessa trakter betydande. Fram till 1951 pågick kvarndriften. Sedan ombyggdes kvarnhuset till snickerifabrik, en verksamhet som fortgick tills en förödande brand inträffade i april Fastighetens byggnadsbestånd var tidigare uppdelat på dels Kvarntorp, en utgård under Aspvik, dels Aspviks kvarns före detta mjölnarbostad. Flertalet ekonomibyggnader har använts för jordbruksdriften vid Kvarntorp. 1 Sandén, s Bebyggelseinventering Kungsängen 1971 ~ 6 ~

171 Byggnadsbeskrivning 1. Kvarntorps manbyggnad Manbyggnaden i ett våningsplan ligger på norra sidan om ett gårdstun, bevuxet med buskar och fruktträd. Infarten är grusad. Byggnadstid är troligen första hälften av talet. Från att ha varit använd som bagarstuga skedde ombyggnad Då tillkom elektrisk belysning, liksom vatten och avlopp. Nästa stora upprustning skedde i början av talet. 4 Från denna tid är fasaden, fönstersnickerier och delvis fast inredning. I början av 2000-talet nyinreddes rummen. Numera står huset normalt obebott. Södra sidan av Kvarntorps gamla manbyggnad Exteriör Grund/mark: Sockel: Trappor: Stomme: Grund av sten har lagts på delvis utfylld mark, i terräng som sluttar mot sydväst. På norra sidan har marken planerats, för att säkra avrinningen. Huset omges av gräsmattor. På södra sidan finns en syrenberså. Snöbärshäck växer på västra sidan. Huset har en cm hög sockel av betong med grov ballast. Ytorna är strukna med asfaltlösning. Framför södra sidans ingångsveranda finns två gjutna betongtrappsteg, strukna med asfaltslösning. Huset har en stomme av liggtimmer, som sträcker sig upp till gavelröstena. Fasad: Huset har faluröda fasader, från 1950-talet, bestående av boardskivor/masonit och locklister som håller måttet 15 x 50 mm. På västra gaveln sitter en följare infäst med skruvförband. Foder och knutar består av hyvlade, vitmålade bräder. På gavlarna sitter dubbla, vitmålade vindskivor. Fasaddekor: Farstukvist: Ingen fasaddekor förekommer På södra långsidan finns en inbyggd farstukvist med pulpettak 3 Sveriges bebyggelse, s Meddelat av informant ~ 7 ~

172 Dörrar: I farstukvisten sitter en vitlackad utåtgående dörr från omkring 2000 (typ Swedoor) med lunettfönster. Fönster: Huset har vitmålade fönstersnickerier från talet. Fönsterbågarna är kopplade och utåtgående, utan spröjsverk och beslag. Fem fönster har indelats med mittpost. På västra gaveln sitter ett fönster utan mittpost. I farstukvisten sitter ett mindre fönster utan mittpost. Ovan ses detaljbilder av södra långsidan respektive västra gaveln, tagna Tak: Huset har ett sadeltak, buret av åsar, täckt med enkupiga tegelpannor och svartmålade nockbräder. Takavvattning: Hängrännor och stuprör är av galvaniserad plåt, som svartmålats. Stuprören har böjda krökar. På norra sidan har ett stuprör anslutits till ett rör ner i marken. Skorsten: Del av manbyggnadens norra sida En tegelmurad skorsten med krön av betong är dragen genom taknocken. Skorstenen har strukits med asfaltlösning. Tätt intill manbyggnadens västra gavel passerar Skvaltkvarnsbacken, tidigare en del av landsvägen som förband Stockholm med Bergslagen. Fotot togs ~ 8 ~

173 Interiör Huset är disponerat som parstuga. Inträde sker genom södra sidans farstukvist, med lackat brädgolv. Västra väggen har frilagd, vitmålad timmerstomme och på norra väggen en röd medaljongtapet av 1970-talstyp. I taket sitter vitmålade skivor. Rakt innanför farstun finns en mittkammare, med tapetserade väggar och skivklätt, vitmålat tak. Väster om farstun finns ett kök som nyinreddes i början av 2000-talet. Golvet är täckt med plastmatta. På väggarna sitter nytillverkad, vit pärlspåntpanel. Mot södra väggen finns vitlackade köksskåp med handtag av borstad metall. Över spisen finns en kakelsatt yta. I taket sitter vitmålade boardskivor, med fasade täcklister. Köket nyinreddes i början av 2000-talet. Fotot togs Öster om farstun finns ett vardagsrum, vars fasta inredning är från dels 1950-talet, dels början av 2000-talet. På golvet ligger en grå heltäckningsmatta. En öppen eldstad finns murad på västra sidan, med rött tegel kring härden, medan bas, gavlar och överstycke är putsade och vitkalkade. Omgivande vägg har en tegelimiterande fondtapet (ger ett illusoriskt intryck). Rummets övriga väggar är tapetserade och vitmålade. I taket sitter vitmålad papp. Vardagsrummets västra vägg pryds sedan 1950-talet av en fondtapet, som anknyter till den samtidigt murade öppna spisen. Fotot togs Vinden nås via en taklucka i farstun. I vindsutrymmet ligger kutterspån som isolering av mellanbjälklagen. Yttertaket bärs av åsar, utförda av rundstockar. En vertikal panel av okantade bräder finns som underlag för den yttre tegeltäckningen. Manbyggnaden har en krypvind, med där åskonstruktionen ligger synlig. ~ 9 ~

174 2. Kvarntorps arbetarbostad På gårdstunets östra sida ligger ett enkelt utrustat bostadshus, uppfört i ett våningsplan, sannolikt i början av 1900-talet. Enligt uppgift avsågs huset för gårdens arbetare. I mitten av 1900-talet installerades elektricitet. Däremot har aldrig vatten och avlopp införts. Huset var bebott fram till Den siste hyresgästen hade samlat mängder av föremål, vilka fyllde alla rum och upptog omgivande tomt. Efter hans avflyttning sanerades huset och hela tomten röjdes av. Därefter igenspikades alla dörr- och fönsteröppningar. Vid inventering i hade fastighetsförvaltaren tillfälligt tagit bort avspärrningarna. Rummen var helt tömda på lösöre. Exteriör Arbetarbostadens norra farstukvist. Arbetarbostadens västra långsida med farstukvist. Grund/mark: Grund av sten och betong är lagd på plangjord mark, som sluttar mot väster. Närmast omger gräsbevuxna ytor. Marken stiger på norra sidan, sluttar svagt österut och mer markant mot söder och väster. På västra sidan växer två aplar och en hassel, kvar från tidigare trädgård. Sockel: Huset har en sockel av betong med grov ballast. Sockeln är som lägst i norr, cirka 20 cm, som högst i söder, cirka 50 cm. Sockeln på västra sidans farstukvist är av betong med något finare ballast och bär tydliga avtryck av plankstämplar. Trappor Stomme: Fasad: Framför norra gavelingången tjänar ett återanvänt kvarnhjul som trappsten. Västra sidans farstukvist har en tre stegs trätrappa. Väggarna består av resvirke, förbundna med järn i hörnen. Bottenvåningens fasader består av liggande, faluröd fasspåntpanel med sågad yta, bredd 100 mm, uppsatt med grov spik. Mellan bottenplan och gavelrösten sitter en våningsskiljande gesims av hyvlat, vitmålat virke. Gavelröstena är klädda med faluröd locklistpanel. Foder och knutar är hyvlade och målade med vit oljefärg. På gavlarna och västra långsidans utbyggda farstukvist sitter dubbla vindskivor av hyvlade, vitmålade bräder. På norrsidans utbyggda farstukvist sitter enkla vindskivor av hyvlade, vitmålade bräder. ~ 10 ~

175 Fasaddekor: Farstukvistar: Vindskivorna har figursågade ändar. Som förlängning på norrgaveln finns en farstukvist med lägre taknock. På västra långsidan finns en till stor del glasad farstukvist med flackt gavelröste. Dörrar/luckor: Norra farstukvisten har en utåtgående ramverksdörr, höjd 2000 mm, med tre fyllningar samt kulgångjärn. Dörren har målats med ockragul oljefärg. Västra farstukvisten har en utåtgående ramverksdörr, målad med oljefärg i terranyans, nedtill med tre fyllningar av ockragula förvandringspaneler och upptill med ett glasparti spröjsat i nio rutor. I södra gavelröstet sitter en utåtgående vindslucka av enkla bräder, med två svarta bandgångjärn. Fönster: I bottenplanet finns fyra fönsteröppningar, två på västra långsidan, en på östra långsidan och en på södra gaveln. Fönstren är indelade med mittpost, med vitmålade snickerier och korrugerade hörnjärn. I karmarna sitter enkla, utåtgående fönsterbågar, spröjsade i tre rutor - bredd 47 mm höjd 41 mm - av munblåst glas. Äldre, underliggande färgskikt visar att fönstersnickerierna varit färgsatta i mer gråtonad nyans, motsvarande NCS S 1502Y. Norrsidans farstukvist har två fönster indelade med mittpost, med vitmålade snickerier och korrugerade hörnjärn. Fönsterbågarna är enkla och utåtgående, spröjsade i sex rutor av munblåst glas. Södra gaveln Västra sidans farstukvist har på södra sidan ett fönster indelat med mittpost, med vitmålade snickerier och korrugerade hörnjärn. Fönsterbågarna är enkla och utåtgående, spröjsade i sex rutor av munblåst glas. På västra sidan har farstukvisten ett fönster indelat med två mittposter, med vitmålade snickerier och korrugerade hörnjärn. De tre fönsterbågarna är enkla och utåtgående, spröjsade i sex rutor av munblåst glas. Tak: Huset har sadeltak, buret av planktakstolar och täckt med enkupiga tegelpannor och nockpannor med kantig profil. Takavvattning: Saknas Skorstenar: Huset har två symmetriskt placerade, tegelmurade och utkragade skorstenar, med plåt i anslutning till tegeltaket. Närmast i bild ses arbetarbostadens yttertak. I bakgrunden ses manbyggnadens yttertak. ~ 11 ~

176 Interiör Huset är disponerat med tre rum i fil, samt två förstugor. Ytskikten är till stor del gamla/ursprungliga och färgsättningarna håller i flera fall hög ålder. Norra förstugan med sidokammare Golv: Spåntat brädgolv, vars bräder håller bredd 150 mm, med såpskurade ytor Väggar: Pärlspåntpanel, vars bräder håller bredden 85 mm, målad med gul oljefärg NCS S 1080-Y10R. Fotlist 150 mm med karnisprofil. I sidokammare spåntad slät panel, obehandlad Tak: Vitmålad pärlspåntpanel, vars bräder håller bredden 85 mm, samt taklist med hålkäl Dörr mot gård: Ramverksdörr, höjd 2000 mm, med tre fyllningar och maskinhyvlade ramlister, samt profilerade dörrfoder 95 mm Dörr mot kök: Ramverksdörr, höjd 1900 mm, med fyra fyllningar, varav två liggande och två stående, maskinhyvlade ramlister, mässingstrycke. Fönster: Enkla utåtgående, spröjsade i sex rutor vardera, profilerade foder 95 mm. Vitmålade snickerier. Norra förstugans väggar och tak är klädda med pärlspåntpaneler. Nedan ses arbetarbostadens kök. Fotona togs Köket Golv: Spåntat brädgolv, vars bräder håller bredd 150 mm, med såpskurade ytor Väggar: Pärlspåntpanel, vars bräder håller bredden 85 mm, målad gråvit NCS S 0502-Y (underliggande ljusblå färg NCS S 0520-B90G) Fotlist 150 mm med karnisprofil. Tak: Pärlspånt 85 mm vit, taklist med hålkäl Dörr mot kammare: 190 cm ramverksdörr fyra fyllningar maskinhyvlade, mässingstrycke varav två liggande och två stående, mässingstrycke. Dörren är målad med oljefärg i gråvit nyans (har varit grå NCS S 1515-G90 Y) Fönster: Mot väster ett gångjärnsförsett innerfönster, inåtgående, 60 mm spalt mellan inre och yttre båge. Två bågar spröjsade i tre rutor vardera. Enkelt utåtgående ytterfönster, två bågar spröjsade i tre rutor vardera (bredd 47 mm & höjd 41 mm) profilerade foder 95 mm Fast inredning: I nordost ett platsbyggt skänkskåp av pärlspånt Installation: Spismur med järnspis Husqvarna nr 726, slät, emaljerad ugnslucka. Askluckor av mässing sitter i muren under spisen. (Strömbrytare, vägguttag, kapade elledningar, uppstickande avloppsrör efter köksslask, urtag för köksskåp) ~ 12 ~

177 Kammare Golv: Spåntat brädgolv, vars bräder håller bredd >100 mm, med såpskurade ytor, samt generalskarv. Utmed västra väggen ligger tre äldre bräder, vars bredd håller 150 mm Väggar: 1980-talstapeter på boardskivor (råa sidan utåt) Fotlist 150 mm med karnisprofil Tak: Boardskivor, spacklade och vitmålade Dörr mot kök: 190 cm ramverksdörr med maskinhyvlade profiler och fyra fyllningar, varav två liggande och två stående, samt mässingstrycke. Dörr mot kammare: Ramverksdörr >1800 mm, fyra fyllningar, varav två liggande och två stående samt mässingstrycke. Dörren är målad med gråvit oljefärg, har tidigare varit grå NCS S 0507-G80Y Fönster: Två bågar spröjsade i tre rutor vardera, ena bågen gångjärnsförsedd, inåtgående, 60 mm spalt mellan inre och yttre båge., profilerade foder 95 mm. Finrum Golv: Spåntat brädgolv, vars bräder håller bredd >100 mm, med såpskurade ytor, samt generalskarv. Väggar: Tapetserade, två skikt på lumppapp. Under pappen sitter bräder, liggande på västra och östra sidan, stående på norra sidan Tak: Skivklätt, vitmålat Dörr mot kammare: Ramverksdörr >180 cm, fyra fyllningar, varav två liggande och två stående samt mässingstrycke. Dörren är målad med gråvit oljefärg, har tidigare varit grå NCS S 0507-G80Y Dörr mot västra förstugan: 190 cm ramverksdörr fyra fyllningar maskinhyvlade, varav två liggande och två stående, samt mässingstrycke Fönster: Två bågar spröjsade i tre rutor vardera. Mot söder ett gångjärnsförsett innerfönster, inåtgående, 60 mm spalt mellan inre och yttre båge. Profilerade foder 95 mm Tak: Vitmålade skivor. Installation: Vit kolonnkakelugn med friser i nyrenässansstil, samt luckor och ventil av mässing. Betong är gjuten kring ugnen. Elradiator sitter under fönster mot söder. I förgrunden är kammaren och i bakgrunden finrummet. Foto togs Finrummet har dörr mot västra farstun och mot kammaren. Längst till höger ses finrummets kolonnkakelugn med fris i nyrenässansstil. Fotot togs ~ 13 ~

178 Västra förstugan Golv: Spåntat brädgolv, vars bräder håller bredd 150 mm, med såpskurade ytor Väggar: Pärlspåntpanel, vars bräder håller bredden 85 mm, målad gråvit NCS S 0502-Y Tak: Pärlspåntpanel, vars bräder håller bredden 85 mm, målad gråvit NCS S 0502-Y Dörr mot finrum: Ramverksdörr, höjd 1900 mm, fyra fyllningar, varav två liggande och två stående, maskinhyvlade ramlister, samt mässingstrycke Fönster: Utåtgående enkelglasfönster, spröjsade i sex rutor vardera, profilerade foder 95 mm. Vitmålade snickerier. Vinden Tillträde till vinden sker genom en utåtgående lucka på södra gaveln. Vindsbjälklaget är isolerat med spån. Takstolarna är utförda av sågade plank. En horisontell panel av hyvlade, vitlimmade bräder (återanvända) tjänar som underlag för den yttre tegeltäckningen. Murstockarna är putsade och vitkalkade. I finrummets nordöstra hörn har väggpappen rivits av, så att en underlagspanel frilagts. Fotot togs Arbetarbostaden har takstolar av sågade plank. Fotot togs ~ 14 ~

179 3. Källarstuga/smedja Nära Enköpingsvägen, vid vattendraget som drev Aspviks kvarn, ligger en källarstuga från 1800-talet, byggd i två plan samt vind. Den gråstensmurade källarvåningen med öppen eldstad har använts som smedja. I våningen ovanför har varit bostad. Smedjan hade direkt samband med Aspviks kvarn, dit många hästskjutsar anlände. I väntan på malning kunde hästar skos om och vagnshjul få nya järnband. Efter att driften vid kvarndriften avvecklats 1951, samtidigt med bilismens stora genombrott, blev smedjan övertalig och förföll. Åren runt 2000 skedde en upprustning. På källarstugans västra sida finns nedgång till smedjan. Fotot togs Exteriör Grund: Ytterväggar: Dörrar: Fönster: Tak: Vindskivor: Skorsten: Norra gaveln Gråsten i bruksmur, betonggjuten källarnedgång. Grunden ligger intill ett vattendrag. Väggarna består av falurött liggtimmer med utknutar. På södra sidan finns två följare, infästa med tre respektive fyra skruvförband. En stock har fjällhuggning (återanvänd). På södra gaveln sitter tre följare, vardera infästa med fyra-fem skruvförband. I norra gavelns timmerstomme finns flera stockar med fjällhuggning, samt två följare infästa med fransk träskruv. På norra gaveln finns bräddörr med z-stag på insidan, bandgångjärn på utsidan. Fyra fönsteröppningar finns, en mot väster, en mot söder och två mot öster. Fönstersnickerierna mot söder och väster är målade med zinkgrön oljefärg. Fönstren mot öster är vitmålade. Fönstren är indelade med mittpost och har vardera två utåtgående fönsterbågar spröjsade i sex rutor av munblåst glas. Fönsterbågarna har korrugerade hörnjärn. Foder saknas. Sadeltak täckt med enkupiga tegelpannor, samt nockbräder. På gavlarna sitter dubbla, omålade vindskivor. Östra långsidan Tegelmurad, putsad skorsten, med överbeslag av galvaniserad plåt. ~ 15 ~

180 Interiör Källaren har mer än metertjocka murar av gråsten. Foto togs Källarplanet har mer än metertjocka murar av gråsten i bruksmur. Golvet består av stampad jord. Eldstaden härden raserad - är murad av tegel med fallande bränning och har kåpa av galvaniserad plåt. Taket består av öppna bjälkar och mellanliggande panel. I våningen ovanför ligger golv av bräder kant i kant och spåntade skråspikade bräder. Väggarna består av både falurött och omålat liggtimmer med fjällhugg. Stockarna är tätade med glasull. I taket sitter omålad panel. Innanför ytterdörren finns inre inåtgående ramverksdörr med tre fyllningar och kammarlås. På vinden ligger golv av bräder kant-i-kant. Takstolarna består av sågade plank. En horisontell panel finns som underlag för den yttre tegeltäckningen. Bilden till vänster visar källarstugans tidigare bostadsvåning. Bilden ovan visar källarrstugans vind. Fotot togs ~ 16 ~

181 4. Aspviks kvarns mjölnarbostad Den före detta mjölnarbostaden, uppförd 1856, ligger på en delvis utfylld platå. Vid modernisering 1926 fick huset sin nuvarande fasad. 5 Invändigt tillkom centralvärme, elektricitet, vatten och avlopp tillkom. Övervåningens rum inreddes i början av 1930-talet. Vid modernisering på 1950-talet tillkom nuvarande köksinredning, värmepanna och värmepump. Efter att nuvarande hyresgäst tillträdde 1979 genomfördes en upprustning som pågick Bland annat skedde omläggning av yttertaket, vilket medförde att tidigare enkupiga tegelpannor ersattes med tvåkupiga. Exteriör Grund/mark: Gjuten betong utanpå gråsten. Gräsplaner omger grundmuren. Underliggande material är stenrikt. Sockel: Stomme: Fasad: Fasaddekor: Mjölnarbostadens östra gavel Huset har en sockel av betong (1926) med grov ballast. Sockeln har sex grundventiler av gjutjärn - två på långsidorna och en på varje gavel. Bärande väggar består av liggtimmer med laxade knutar. På västra gaveln sitter två följare av tryckimpregnerade plank. Fasaderna består av liggande, faluröd fasspåntpanel från 1926, med sågad yta, bredd 112 mm. Foder och knutar är av hyvlade, vitmålade bräder. I takfoten sitter figursågade, faluröda taktassar och spåntad faluröd panel. Taktassarna är figursågade. Mjölnarbostaden har en djup takfot som sitt främsta särdrag. 5 Sveriges bebyggelse, s 492 ~ 17 ~

182 Södra långsidan med veranda som senare helt har införlivats med huset. Utbyggnad: Dörrar/luckor: Fönster: Tak: Vindskivor: Takavvattning: Skorstenar: På södra sidan finns en utbyggnad med pulpettak, tillkommen som veranda, senare integrerad med bostadsdelen innanför. På norra långsidan finns huvudingången, en 200 cm hög dörr, utåtgående och klädd med stående tjärbrun panel. På södra sidans utbyggnad finns en sidoingång, utåtgående och klädd med stående tjärbrun panel. Huset har vitmålade fönstersnickerier. I bottenvåningen finns fem fönsteröppningar, vars fönster indelas med mittpost. I karmarna sitter enkla, utåtgående fönsterbågar, spröjsade i tre rutor - höjd 42mm & bredd 40 mm - av munblåst glas. Fönsterbågarna har korrugerade hörnjärn. På ömse sidor om norra sidans ingång finns två fönsteröppningar, med enkla utåtgående fönster spröjsade i sex rutor. Södra sidans utbyggnad har ett fönster indelat med två mittposter. I karmarna sitter tre utåtgående kopplade bågar, utan yttre beslag. Västra gavelröstet har ett fönster indelat med mittpost. I karmen sitter två fönsterbågar spröjsade i sex rutor av munblåst glas. Fönsterbågarna saknar beslag. Östra gavelröstet har ett fönster indelat med mittpost. I karmen sitter två fönsterbågar spröjsade i två rutor av munblåst glas. Fönsterbågarna saknar beslag. Huset har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor och rundade nockpannor. Takfoten är djupare än normalt. På östra gaveln sitter dubbla, vitmålade vindskivor. På västra gaveln sitter dubbla vindskivor, de övre vitmålade och de under omålade. Takavvattning saknas. I gengäld har huset djup takfot och står på dränerad mark. I norra takfallet finns två tegelmurade skorstenar som putsats men inte avfärgats. Skorstenarna har röda krönbeslag. ~ 18 ~

183 Interiör Huset var från början disponerat som parstuga, fast den ursprungliga planindelningen har modifierats vid senare ombyggnader. Interiörerna bär avtryck från renoveringar gjorda under senare delen av 1920-talet, på 1950-talet och Köket Golv: Trägolv täckt med korkoplast Väggar: Nederst sitter en profilerad lackad fotlist 150 mm, följt av en 1200 mm lackad spåntad panel. De översta väggytorna har en strukturyta ( pizzarappning ). I övergången mot taket sitter en taklist med hålkälsprofil. Tak: I taket sitter en pärlspåntpanel (1926) behandlad med mörk fernissa Dörrar: Ramverksdörrar med fyra horisontella fyllningar, målade med halvblank vit lackfärg Fönster: Fönstren har inåtgående innerbågar, med likadan spröjsindelning som de yttre. Eldstad: Vedspis med vitkaklad mur, emaljerad pannmur Norrahammar, tillverkningsår 1953, cirkulationspump Grundfos Köksskåp: Köksskåp från 1950-talet har luckor av massivt trä, med furuknoppar och gul målning från omkring Sängkammare Golv: Heltäckningsmatta på board, ovanpå brädgolv Väggar: Skivklädda och tapetserade. Nuvarande tapet är från omkring Fönster: Fönster mot norr har inåtgående innerbågar, med likadan spröjsindelning som de yttre. Tak: Allmogepanel, lackad Köket bär spår av moderniseringar vid skilda tillfällen. Dörrar: Ramverksdörrar, fyra horisontella fyllningar, målade med halvblank vit lackfärg ~ 19 ~ Sängkammaren

184 Vardagsrum Golv: Spåntat brädgolv, lackat omkring Framför eldstaden ligger brun, polerad kalksten Väggar: 70 mm slät fotlist, tapeter på boardskivor tapetserade 1985 Fönster: Fönster mot söder och öster har inåtgående innerbågar, med likadan spröjsindelning som de yttre. Tak: Skivor, vitmålade Dörrar: Ramverksdörrar, fyra horisontella fyllningar målade med halvblank lackfärg Eldstad: Öppen spis murad av gult tegel, som överstrukits med vit färg. Övervåningens västra gavelrum Golv: Blå heltäckningsmatta Väggar: Skivklädda och vitmålade. Utmed golvet sitter en profilerad fotlist ( ) struken med pigmenterad lack. Kring gavelfönstret sitter profilerat foder ( ) struket med pigmenterad lack. Tak: Skivklätt och vitmålat. Övervåningens östra gavelrum Golv: Täckt med isolering Väggar: Pappklädda och tapetserade (1950-tal) Fönster: Fönster mot öster har inåtgående innerbågar, med likadan spröjsindelning som de yttre. Tak: Pappklätt och vitmålat Kallvind Vardagsrummet har en öppen spis murad av gult tegel, sannolikt från 1950-talet, som senare överstrukits med vit färg. Övre våningens mellersta del är kallvind. Takstolarna är av rundstockar. Underlag för den yttre tegeltäckningen är en horisontell panel av okantade bräder. På övre våningens mellersta del ligger takstolarna synligt. Övre våningens östra gavelrum. ~ 20 ~

185 5. Höns- och svinhus och lider/loge Kvarntorp har sin ladugårdsbacke i kuperad terräng. Längst norrut, i kanten av en barrskogsklädd höjd, ligger en ekonomibyggnad som fyllt flera funktioner. I mellersta delen har varit lider, i östra delen bland annat hönshus och i västra delen svinhus, med höskullar. Idag förvaras möbler och lösöre i byggnadens västra del. Kvarntorps ladugårdsbacke Grund/mark: Östra och västra delarna har bruksmurar av granit från bergtäkt. Höjden varierar mellan som mest 80 cm på södra sidan och som minst 20 cm på norra. Konisk sten är lagd mellan södra sidans logportar. Stomme: Fasader: Terrängen sluttar från på östra och södra sidan, där gräsbevuxna ytor vidtar. Gräset klipps regelbundet. Terrängen stiger på norra och västra sidan, där skogsparti vidtar, med ekar, askar, tall och björk. Norra långsidan, vars panelfasad avdelas med en våningslist. Stolpverk. I östra och västra delen finns regelväggar med inre och yttre paneler. Nedre planet har faluröd locklistpanel, 20 cm bräder och 5-7 cm locklister. En våningsskiljande list är uppsatt, faluröd på norra och västra delen, vitmålad på södra och östra. Ovanför våningslisten sitter faluröd enkelpanel. ~ 21 ~

186 Dörrar: Fönster: Vindskivor: Tak: Mitt på södra långsidan finns två par inkörsportar, med tjärstrukna bräder och bandgångjärn. På västra gaveln finns en utåtgående ramverksdörr, nedtill med liggande tjärstruken fasspåntpanel, upptill med nio munblåsta rutor. På östra gaveln finns en utåtgående ramverksdörr, klädd med liggande tjärstruken fasspåntpanel. På södra långsidan finns tre enkla fasta fönster, med spröjsverk som indelar i sex rutor. Rutorna är av munblåst glas. På västra gaveln finns två enkla fasta fönster, vardera spröjsade i fyra munblåsta rutor. I västra gavelröstet finns ett horisontellt fast fönster, spröjsat i sex rutor. Rutorna är av munblåst glas. På gavlarna sitter enkla, tjärstrukna vindskivor. Västra gaveln Byggnaden har sadeltak buret av åsar. Taket täcks enkupiga tegelpannor och nockbräder, på underlag av lockpanel. I norra takfallet finns ett ventilationsstos i trä. Interiör Västra delens nedre plan har två rum inredda med skurgolv, samt tak och väggar av vitlimmade paneler. I västra delens övre plan finns omålade paneler och synlig stomme. Östra delens nedre plan har ett rum inrett med skurgolv, väggar av vitlimmade skivor och vitlimmat bjälktak. Mellersta delen har stående omålade paneler och omålat bjälktak. Nedervåningens två rum i östra delen ~ 22 ~

187 6. Vagnslider Vagnslidrets södra gavel Sydöstra delen vilar direkt på berg. Kvarntorps vagnslider är en relativt lätt konstruktion, placerad mitt i en sluttning. Tre av lidrets sidor har väggar av lockpanel och den fjärde, mot väster, är öppen. Grund/mark: Stenar ligger under hörn och stolpar. I sydost vilar konstruktionen på berg i dagen. Angränsande mark är gräsbevuxen. Invid södra gaveln växer klematis och en liten ask. Terrängen sluttar brant på södra sidan, stiger på västra och norra sidan. Stomme: Fasader: Vindskivor: Tak: Utbyggnad: Interiör Stolpverk av timmer. Lidret har fasad av okantad lockpanel. Södra gavelns och östra långsidans paneler är strukna med Falu rödfärg, medan norra gavelns panel är omålad. Lidret har enkla, vitmålade vindskivor. Lidret har sadeltak med takstolar av plank. En glespanel tjänar som underlag för den yttre täckningen. Taket täcks med tvåkupiga tegelpannor och nockpannor. På östra sidan finns en låg utbyggnad, där motorgräsklippare och annan maskinutrustning förvaras. Invändigt har friliggande stolpresning, snedsträvor och omålade lockpaneler. Takstolar av plank ligger också synliga. Golv finns inte utlagt. Norra gavelns panel är omålad. Vagnslidrets takstolar och glespanel. ~ 23 ~

188 7. Vedbod Mjölnarbostadens tillhörande vedbod finns uppförd på en naturligt väldränerad plats, där berg ligger i dagen. Boden har de senaste tio åren använts som lagringsutrymme. Grund/mark: Utvalda grundstenar Stomme: Regelverk av störar, på syllar av bilat timmer. Tre hörnstolpar är utförda av rundstockar och en av bilat timmer. Vedboden Fasad: Faluröd slät panel, utan spånt (vida springor mellan bräderna) Tak: Ett pulpettak buret av plank täcks av trapetskorrugerad plåt, ovanpå en uttjänt sinuskorrugerad plåt. Dörr: På norra sidan finns slagdörrar av enkel panel, med bandgångjärn Bodar I ett skogsbryn nedanför Kvarntorps ladugårdsbacke står två bodar, byggda intill varandra i vinkel. Hur bodarna användes då gården var i drift är inte längre känt. 8. Västra boden Grund/mark: Hörnstenar. Terrängen sluttar mot sydväst. Fasad: Faluröd locklistpanel, vita dörrfoder och knutar Dörrar: På norra gaveln sitter en tjärstruken bräddörr. Vindskivor: På gavlarna sitter dubbla tjärstrukna vindskivor. Tak: Boden har sadeltak täckt med enkupiga tegelpannor och nockpannor. 9. Östra boden Grund/mark: Hörnstenar. Terrängen sluttar mot sydväst. Sly växer allt närmare. Fasad: Bodens västra del har faluröd locklistpanel, övriga delar enkel faluröd panel. Fönsterfoder och knutar är vitmålade. Dörrar: På norra långsidan sidan sitter två tjärstrukna bräddörrar. Fönster: I västra gaveln sitter ett fönster med två enkelglasbågar, vardera spröjsade i två rutor Vindskivor: På gavlarna sitter omålade, enkla vindskivor. Tak: Boden har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor och nockpannor. ~ 24 ~ Bodarna

189 10. Garage Vid infarten till mjölnarbostaden står ett garage med tegelmurade, vitkalkade väggar och korrugerat plåttak. Garageporten på södra sidan är sidohängd och upptill glasad. På norra kortsidan finns ett tjärstruket fönster med mittpost. I karmen sitter två bågar utan spröjsverk. Mjölnarbostadens garage Avträde På höjden ovanför mjölnarbostaden finns ett avträde, som tillhört en tidigare befintlig drängstuga. Väggarna har regelstomme och fasader av faluröd fasspåntpanel. Foder och knutar är målade med vit oljefärg. I dörröppningen sitter en rödbrun bräddörr med bandgångjärn. Taket täcks med korrugerad plåt. Avträdet har sedan länge tagits ur bruk. Fotot togs Jordkällare Väster om mjölnarbostaden finns en jordkällare, murad med gråsten. Senare har en överdel av betong gjutits. Ingångsdörren är av liggande panel, med bandgångjärn. Jordkällaren är alltjämt i bruk. Jordkällaren Kulturhistorisk värdering Aspviks Kvarntorp klassades som kommunens bäst bevarade kvarnmiljö i Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun, antaget I området ligger dessutom kommunens mest välbevarade avsnitt av den historiska landsvägen mellan Stockholm och Bergslagen. Som rekommendationer angavs syftet att bevara den kvarvarande kvarnmiljön, bestående av tillhörande äldre byggnader, trädgårdsanläggningar, den gamla kanalen, vattenanläggningen vid Lillsjön, jämte anslutande gammal landsvägsslinga. Av områdets enskilda byggnader tilldrar sig källarstugan/smedjan ett särskilt intresse, som minnesmärke över gångna tiders samfärdsel. En informationsskylt här vore passande. ~ 25 ~

190 Vård- och underhållsbehov 1. Kvarntorps manbyggnad Vid besiktning sommaren 2016 noterades att myror sökte sig in till södra timmerväggen. Risken finns att timmer angrips. Skadedjurssanering är motiverad. Skador förekommer i norra takfallets underlagspanel, med risk för läckage till vinden. Panelen bör repareras snarast. Fönsterrenovering bör ske inom tio år 2. Kvarntorps arbetarbostad Tekniska skadebesiktningar gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck , och I besiktningsrapporterna påtalades bland annat: Östra takfallet, som skadats av brand, blivit provisoriskt, är inte fackmannamässigt tätat med presenning. Stor risk för fuktskador föreligger. På nordvästra taknocken saknas nockpannor. Byggnadens syll och nedre del av väggen har rötskador På östra långsidan noteras svampangrepp i takfoten Från fönstren har färg och kitt släppt i stor omfattning. För att huset ska bli beboelig bedömdes att reparationer och nyinstallationer krävs till en beräknad kostnad av 2,2 mkr. 3. Källarstuga/smedja För källarstugan finns tekniska skadebesiktningar gjorda av Densia fastighetskonsulter, genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck , och I besiktningsrapporterna påtalades bland annat: På östra långsidan förekommer skador i väggtimret. Tegel har rasat från källarmuren. Förhöjd risk för takläckage, eftersom takpannor saknas på norra delen av taket, vindskivor delvis saknas och plåtanslutningar vid skorstenen saknas. Källarmurens inre tegelmurade delar riskerar att rasa av skador och sättningar. Bjälklaget är försvagat För att säkerställa byggnadens fortbestånd bedömdes att de närmaste 20 åren krävs reparationer till en beräknad kostnad av kr. 4. Aspviks kvarns mjölnarbostad Vid besiktning sommaren 2016 noterades följande: Växtlighet invid husets sockel bör avlägsnas. Lagningar av sockeln krävs där betong fallit bort Nedanför ingångsdörren, på östra sidan, finns rötskador i timmerstommen. Dessa bör åtgärdas inom fem år. Vindskivorna bör snarast oljas och ommålas. Fasadpanelen har torksprickor på grund av uteblivet underhåll. Ommålning bör snarast ske. Från fönstren har mycket kitt bortfallit, färgskikt är torkade och spruckna på södra och östra sidans fönster. Fönsterrenovering bör snarast ske. ~ 26 ~ Rötskada i mjölnarbostadens timmerstomme

191 5. Höns- och svinhus och lider/loge Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten påtalades skador orsakade av läckage, främst i södra takfallet närmast takfoten och vid taknocken där nockbräda bortfallit. På norra sidan finns vegetation alltför nära invid fasaden. Från svampangrepp tas sporprover, för att fastställa svampsort. 6 Takomläggning krävs inom de närmaste åren. På norra sidan bör skadad fasadpanel bytas ut och marknivås justeras Kontroll av bärande väggar bör göras, för att vid behov sätta in förstärkning. 6. Vagnslider I byggnad 5 har taket rötskadats till följd av långvarigt läckage. Foto Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten påtalades otätheter i taket, med läckage till följd. Skador hade dock inte uppstått (vilket kan bero på att konstruktionen är så väl ventilerad). 7 Yttertaket måste på sikt repareras. Kontroll av byggnadsstommens stadga bör göras och om möjligt justeras/kompletteras. Marknivån invid norra gaveln bör justeras. 7. Vedbod Teknisk skadebesiktning gjordes av Densia fastighetskonsulter, genom civilingenjör/byggnadsingenjör SBR Lars Widebeck I besiktningsrapporten att byggnadsunderhållet är eftersatt. Fasadpanelen bör bytas där den är i dåligt skick och rödfärgning ske på nytt. Eftersom konstruktionen är lätt och taket i gott skick bedömdes att vedboden kan klara sig utan större insatser Bodar Vid besiktning sommaren 2016 att de båda bodarna står varaktigt övergivna, i slagskugga därför att omgivande skog alltmer tagit överhanden. För bodarnas fortbestånd krävs i första hand att de närmaste träden avverkas. Skogen tätnar kring bodarna 8-9. Fotot togs Uppkomna svampangrepp befarades i rapporten från Densia vara hussvamp (vilket dock betvivlas). 7 I rapport från Densia påtalades risk för att skjulet på lidrets östra sida skulle kunna leda in vatten och snö om detta verkligen är en risk bör utredas ytterligare. ~ 27 ~

192 Otryckta källor Stockholms läns museums arkiv Bebyggelseinventering Kungsängen 1971, av Elisabet Tegner Upplands-Bro kommun Densia: Rapporter från tekniska skadebesiktningar, daterade och Tryckta källor Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun kulturhistorisk utredning del 1 och 2, av Gabriele Prenzlau-Enander. Stockholms läns museum Rapport 2001:1 (s 73) Sandén, Börje: Det hände i Upplands-Bro, en hembygdsbok. Upplands-Bro kulturnämnd 1984 (s ) Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län V. Bokförlaget Hermes AB 1947 (s 492) ~ 28 ~

193 ~ 29 ~

194 VILLA SKOGA Kungsängens kyrkby 2:131 Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering

195 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Nytagna bilder: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum, undantaget bilden på sidan 8 som tillhör Svenska baptistsamfundet Omslag: Villa Skoga, västra gaveln och södra långsidan Baksidans bild: Södra långsidan av Villa Skoga och trädgårdstrappor Produktion: Stockholms läns museum Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande Sida 1 av 24

196 Förord Denna rapport sammanställdes 2016, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie Sida 2 av 24

197 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Historik 6 Privatbostaden 6 Ombyggnaden till pojkhem 6 Landstinget träder in och åren därefter 7 Upprustningen talets skiften 8 Åren som samlingspunkt 9 Läget Byggnadsbeskrivning Exteriör 10 Interiör 14 Kulturhistorisk karakteristik 19 Kulturhistorisk värdering 19 Vård- och underhållsbehov 20 Otryckta källor 22 Tryckta källor 22 Sida 3 av 24

198 Ovanstående kartbild visar att Villa Skoga är orienterad i rakt nord-sydlig riktning. Södra fastighetsgränsen följer numera stödmuren som omgärdar villaträdgården. Nedan ses en aktuell flygbild. Sida 4 av 24

199 Miljöbeskrivning På en höjd i centrala Kungsängen ligger Villa Skoga. Ursprungligen var läget ensligare. Ett flygfoto taget då villan var nybyggd visar att från övervåningens altan fanns en vidsträckt utsikt över ett skogrikt landskap, samt Mälaren rakt i söder. Miljön omstöptes med Kungsängens utveckling under 1900-talets senare hälft, från stationssamhälle till storstadsförort. Centrum förlades till den kuperade skogsterrängen norr om stationen. Från villan domineras utsikten nu av flerbostadshus och ortens vårdcentral. I bakgrunden skymtar Mälaren. Villans tomt är anlagd på utfylld mark, omgiven av stödmurar. Klippta gräsmattor upptar ytorna. Nedanför södra sidans stödmur finns en rabatt med syrenbuskar, tujor och körsbärsträd. En trappa av tuktad granit leder i sluttningen rakt framför villans altan. Historik Flygfotot ovan, från har daterats till början av 1930-talet. Privatbostaden Riksdagsman Oscar Sjölander lät uppföra Villa Skoga på en avstyckning från kyrkans mark. 1 Byggnadsritningar, daterade 1924, upprättades av Frederick Sköldström. 2 Villan uppfördes 1926 med betonggjuten källargrund, två fulla våningar i timmer, samt vind under ett högrest, valmat tak. Likformiga fönsteröppningar placerades symmetriskt. På ytterväggarna slogs en fasadputs, artikulerad med pilastrar och fönsteromfattningar. Villans södervända framsida försågs med en kolonnburen altan, med räcke av svart smidesjärn. Ursprungligen var fasaderna avfärgade i en starkare färgnyans än idag, visar ett tidigt taget foto. 3 Yttertaket täcktes med tvåkupiga tegelpannor. 1 Villa Skogas tillhörande tomt uppgick till m Föredrag av historiker Börje Sandén 1993, 2010 och Bild UBK A i Sida 5 av 24

200 Huset utrustades för sin tid modernt, med centralvärmeanläggning, vatten- och avloppledningar, enligt ritningar daterade 1925 av AB M Færden i Stockholm. 4 I källaren fanns pannrum med kokspanna och ett uppvärmt garage med vattenpost. Bottenvåningen var liksom idag indelad med två större södervända rum, benämnda matsal och salong, samt mellanliggande passage. Köket i nordost hade angränsande jungfrualkov, kallskafferi och närmast matsalen ett serveringsrum. Rakt i norr inreddes en trapphall, där etagefönster med glasmålningar lyste upp. Tre raka trapplopp ledde upp till övervåningen, som även förbands med en rund sidotrappa. På övervåningens södra sida fanns tre större rum på rad: expedition, herrum och sängkammare. Herrummet i mitten stod i förbindelse med altanen. I nordost fanns barnkammare, två toaletter och ett badrum. I nordväst fanns ett gästrum, vilket även fanns avdelat på den till största delen oinredda vinden. Framför villans södra och västra sidor bredde en fruktträdgård ut sig i terrasserade sluttningar. I den mer höglänta terrängen mot norr och öster vidtog barrskog. En allékantad infart till Villa Skoga utgick från Prästhagsvägen, ortens då enda lokalgata. Stationssamhället som utvecklats norr om järnvägen omfattade ett fåtal hus vid denna tid. 5 Ombyggnaden till pojkhem 1939 Gammalt gruppfoto från Villa Skoga. Efter Oscar Sjölanders död 1928 bodde änkan Jenny Sjölander kvar tio år. Sedan sålde hon Villa Skoga till Stiftelsen Baptisternas pojkhem, bildad med syftet att ordna ett hem åt 25 pojkar som var sunda och välartade, men fattiga och i avsaknad av hem och föräldrar. 6 En ombyggnad följde sommaren 1939, då den tidigare privatbostaden blev barnhem. 7 För ombyggnadshandlingarna stod arkitekt Carl-Alfred Danielsson-Bååk och ingenjör Knut P Ljunggren. 8 Arbetena finansierades till stor del genom insamlade medel. Planritningar redovisar hur källaren omdisponerades för ett gemensamt tvätt- och badrum, matkällare, lek- och arbetsrum. 9 Dessutom utökades källarvåningen fyra meter mot norr, genom tillkomsten av en terrassmur. Bottenvåningens salong omvandlades till dagrum, medan kökets tidigare jungfrualkov blev handkammare. Köket moderniserades. I övervåningen inreddes tre sovsalar och expedition för barnhemmets dåvarande föreståndare Ragnar Wahlborg, som tillsammans med sin hustru Britta svarade för verksamheten i över tjugo års tid. 10 Vinden inreddes i sin helhet, med ytterligare en sovsal och en tillhörande toalett. I flertalet rum målades väggarna med oljefärg, medan taken målades med limfärg. Omgivande fruktodling och köksträdgård sysselsatte husets invånare, som uppnådde en viss självförsörjningsgrad. Detta hade säkert betydelse under beredskapsåren. 4 SBA: Installationsritningar Sandén, s Villa Skoga, kort historik, sidan 4 7 Från Nockeby till Kungsängen, sidan 6 8 SBA: F2:1, entreprenadkontrakt tecknat i Kungsängen den 14 juni Från Nockeby till Kungsängen, sidan Villa Skoga, kort historik, sidan 6 Sida 6 av 24

201 Landstingets inträde och åren därefter Den 1 januari 1946 infördes en ny lag, som innebar att privata barnhem upphörde och landstingen blev huvudmän. 11 Stiftelsen baptisternas pojkhem drevs vidare, men kom att sorteras under Uppsala läns och Stockholms läns landsting, som fick företrädesrätt till platser. Samtidigt sänktes platsantalet till 20, fem år senare till 16, i takt med att verksamheten alltmer inriktades på individer med svårare social problembild. För pojkhemmet fanns en styrelse som höll regelbundna möten, då även kontinuerligt byggnadsunderhåll redovisades. En större teknisk förnyelse skedde 1955, då husets elanläggning lades om från 127 till 220 volt. 12 I samband med omläggningen byttes utdömda ledningar. Husets centralvärme konverterades, från koks/vedeldning till eldningsolja. För ändamålet tillkom oljetank, värmepump och nya ledningar. På tomten väster om villan tillkom en delvis nergrävd, betonggjuten källare, för att bättre kunna tillvarata trädgårdens frukt och lagra fruktkonserver. Länge svarade verksamheten i Villa Skoga väl mot samhällets behov. Under och 60-talet fanns en stadig genomströmning av hjälpbehövande pojkar. 13 På den generöst tilltagna tomten anlades bollplan och hockeyrink. 14 I en barack ordnades lokaler för bordtennis och styrketräning. Hockeyrinken användes även av omgivande samhället. Till följd av den höga rumsbeläggningen slets villan hårt och byggnadsunderhållet kom ur fas. Vid styrelsemöten våren 1966 avhandlades alltmer trängande reparationsbehov. 15 Skorstenarna var sönderfrätta och otäta, konstaterade en skorstensfejarmästare vid provtryckning och utfärdade eldningsförbud. 16 Altanerna vittrade och tycks ha blivit instabila. En länshälsovårdskonsulent hävdade att hemmet var i behov av allmän uppsnyggning, fönstren dåligt underhållna och ventilationen bristfällig. 17 Tvättrummen ansågs otidsenliga och uppfyllde inte hygieniska krav. Ortens brandchef inspekterade och påtalade behov av brandhärdiga material, brandlarm och brandsläckare. 18 Upprustningen Åren verkställdes en genomgripande upprustning av Villa Skoga, för att komma tillrätta med eftersatt underhåll och leva upp till en ny tids standardkrav. I första etappen lagades skorstenarna. 19 En annan akut åtgärd var att säkra altanernas bärning. De fortsatta arbetena föregicks av att en grupp ingenjörer vid Stockholms fastighetsägareförening närmare utredde byggnadsbehoven och sammanställde ett anbudsunderlag. I september 1967 redovisades en 19-sidig byggnads- och rumsbeskrivning, sammanställd av överingenjör S Chatillon- Winbergh. 20 Till beskrivningen hörde ritningsunderlag för bygg, el och VVS. Efter överläggning med pojkhemmets styrelse lämnade programförfattaren underlaget till en utvald byggnadsentreprenör, Kårsjö Byggnads AB, med vilken kontrakt tecknades den 13/ Villa Skoga, kort historik, sidan ULA: Bilaga 1 till pojkhemmets styrelseprotokoll den 19 oktober ULA: Styrelsen för landstingets barnhem, protokoll den 8 mars Antecknat vid samtal med arkivarie Magnus Lindvall, son till Stig Lindvall som förestod pojkhemmet Protokoll fört vid sammanträde med Pojkhemsrådet den 22 mars Besiktningsbevis nummer 0067: 509, utskrivet 22/ av skorstensfejarmästare Håkan Abrahamsson 17 Utlåtande av länshälsovårdskonsulent Holger Ericsson, efter hygienisk besiktning av Baptisternas Pojkhem, Kungsängen 18 Utlåtande av brandchef Johan Hedin, efter besiktning SBA: F2:1; Kostnader för reparationer på Pojkhemmet , sammanställning av Leo Liljegren 31/ SBA: F2:1; Byggnads- och rumsbeskrivning, Stockholm i augusti underskrift S Chatillon-Winbergh Sida 7 av 24

202 Arbetena som följde pågick i nästan ett års tid. Marken runt hela villan schaktades upp, för att kunna laga och isolera grundmurarna, samt lägga ny dränering och dagvattenledning. Vid återfyllnad lades grus. Norrsidans terrassmur renknackades från all befintlig fasadputs, spritputsades och avfärgades med tunnputs. Övriga fasader lagades bitvis, mest i anslutning till södra sidans altan. Alla fönster och ytterdörrar renoverades. Altandäcken isolerades och fick nya ytskikt. Brandtrappor i stål uppfördes på båda gavlar. Invändigt förändrades källarvåningen mest. Delar av befintligt betonggolv höggs upp och ersattes med nygjuten betong. Panncentralen och elanläggningens huvudcentral förnyades. I västra delen nyinreddes omklädningsrum och ett tidstypiskt tvättrum med sju duschbås och badkar, samt en angränsande bastu. Golven belades med sintrade plattor och väggarna kakelkläddes. I bottenvåningen och övervåningen byttes avloppsstammarna och alla sanitetsutrymmen nyinreddes. Elsystemet förnyades. Väggar i passager och sidotrapphus gipskläddes av brandskyddskäl. Vid ändrad rumsindelning i övervåningen och vinden tillkom nya dörrsnickerier. I flertalet rum ommålades med plastfärger och andra modernare färgtyper. Alla trägolv slipades och lackades. Sammanlagt beräknades upprustningen ha kostat drygt :-. Slutbesiktning hölls den 20/ Iståndsättandet av Villa Skoga följdes upp med en fasadrenovering talets skiften I början av 1970-talet sjönk hastigt efterfrågan på platser i Villa Skoga. 22 Därför beslutade Uppsala läns landsting att dra sig ur Verksamheten levde vidare, ensidigt finansierad av Stockholms läns landsting. Från 1975 öppnades hemmet även för flickor och började benämnas skolhem. Under samma period, från 1968 och följande fem år, flyttades den kommunala förvaltningen från Upplands-Bro till Kungsängen, som därmed övertog rollen som kommunens centralort. 24 Nära Villa Skogas tomtgränser växte centrumbebyggelse fram. Markefterfrågan steg framförde kommunen önskemål om att få köpa en del av skolhemmets stora fastighet, för att få plats för en vårdcentral. 25 Först avvisades kommunens begäran, eftersom en viktig grund för verksamheten var villans tomt med bollplan, hockeyrink och fruktodling. Snart inleddes ändå förhandlingar, eftersom risk fanns att kommunen annars skulle expropriera. Ett år senare, den 1 oktober 1978, stod Upplands-Bro kommun som ägare till Villa Skoga. Ytterligare en tid kunde skolhemmet fortsätta som förut, men 1980 togs fruktträdgården i anspråk för bygget av Kungsängens vårdcentral. Vid årsskiftet drog sig stiftelsen ur skolhemsverksamheten, som då helt övertogs av Stockholms läns landsting. Ett år senare flyttades skolhemmet från Villa Skoga till en annan fastighet. Foto av Villa Skoga i januari 1978, med fruktkällaren från 1955 i förgrunden. 21 SBA: F2:1; Protokoll fört vid pojkhemsrådets sammanträde den 20 oktober ULA: Styrelsen för landstingets barnhem, protokoll den 8 mars Till saken hör möjligen att Upplands-Bro kommun vid samma tid övergick från Uppsala till Stockholms län 24 Sandén, sidan Villa Skoga, kort historik, s 7-8 Sida 8 av 24

203 Åren som samlingspunkt Från 1983 hyrdes Villa Skoga ut till föreningar på orten, med ABF som största hyresgäst. Dessutom blev villan eftertraktad för större privata fester och sammankomster. Byggnadsunderhållet förblev kontinuerligt. Bland annat förnyades köket. År 2003 reparerades yttertaket och ny takavvattning monterades, liksom förut med anslutning till markbunden dagvattenledning. Inre renoveringsarbeten pågick 2008, samtidigt som nuvarande elvärmepanna installerades. För att få en ny utrymningsväg gjöts 2013 ett betongfundament invid östra gaveln, men sedan avstannade detta projekt. Då villans övervåning inte uppfyllde gällande brandskyddsbestämmelser upphörde uthyrningen Läget 2016 Sedan 2014 uthyrs bara delar av villans källarvåning. På våningen en trappa upp finns ett kommunalt förråd. Övriga lokaler har i princip stått tomma och oanvända i två års tid. I augusti 2016 övertog kommunala bostadsbolaget Upplands-Brohus driftsansvaret för villan. Efter att närbelägna Källskolan eldhärjades den 13 september 2016 evakuerades dess verksamhet till Villa Skoga. Resterande höstterminen och en del av följande vårtermin bedrivs skolundervisning i bottenvåningens f d matsal och salong. När Källskolan lämnat villan avser Upplands-Brohus, som har platsbrist, disponera den som möteslokal. Vad som på lång sikt ska ske med villan är i skrivande stund oklart. Till Länsstyrelsen i Stockholm har inkommit en ansökan om byggnadsminnesförklaring. 26 Villa Skoga ligger nära Upplands-Brohus kontorslokaler, som blivit för trånga. Därför uppkom idén att bostadsbolaget får disponera villan som möteslokal. 26 Länsstyrelsen Stockholm: Meddelande , beteckning Sida 9 av 24

204 Byggnadsbeskrivning Exteriör Grund: Huset har en källargrund i gjuten betong. Grundläggning har skett i bergnära terräng med morän som naturligt markmaterial. På norra sidan går källargrunden utanför husets fasadliv och bildar terrassmur (utbyggd 1939). Östra gavelns sockel, med putsrustik. Norra sidans spritputsade terrassmur Sockel: Östra, södra och västra sidans sockel har en putsrustik, avfärgad i grå nyans. Norrsidans terrassmur är spritputsad och avfärgad i grå nyans. På gavlarna sitter ventilgaller av galvaniserat stål. Trappor: På västra gaveln finns en åttastegs betongtrappa, med svartmålat smidesräcke. På södra långsidans ingångsveranda finns en femstegs betongtrappa Fasad: Fasaderna är slätputsade. Gult avfärgade väggfält indelas med vita pilastrar, sockel- och taklister. Kring fönsteröppningarna finns vita omfattningar, på nedervåningen med profilerade överstycken som avtäckts med kopparplåt. Vita blinderingsfält finns under fönstren som flankerar södra sidans ingång och på östra sidans absidformiga utbyggnad. Fasaddekor: Fältindelning, fönsteromfattningar, pilastrar med doriska kapitäl Västra gavelns ingångstrappa och altan. Ett av södra sidans fönster. Sida 10 av 24

205 Södra sidans altan Altaner: På södra långsidan finns en rektangulär altan i två plan. Undre planet har gjuten betonggrund och klinkergolv, samt räcke i nitat, svartmålat smide, placerat mellan kolonnbaser i vitmålat trä. Räcket har utformats med rakt stående och liggande fyrkantjärn. Ornamentalt böjda järn finns infällda i fronten. Räcket har en överliggare av vitmålat trä. Fyra kolonner i vitmålat trä bär altanens övre plan, som har trägolv och nitat, svartmålat räcke utformat med rakt stående och liggande fyrkantjärn. I fronten finns fyra ornamentala partier med S-svängda fyrkantjärn, placerade i linje med kolonnerna nedanför. Räckets överliggare är av trä. På västra gaveln finns en rektangulär altan i två plan. Undre planet har gjuten betonggrund och betonggolv. Ett svart smidesräcke placerat mellan kolonnbaser har utformats med rakt stående och liggande fyrkantjärn. Ornamentalt smide av böjda järn finns infällda i fronten. I altanens främre hörn finns kolonner i vitmålat trä som bär övre planet, där trägolv ligger. Övre planets räcke har utformats med rakt stående och liggande fyrkantjärn, samt i hörnen ornamentala partier av S-svängda järn. Räckets överliggare är av trä. På östra gavelns absidformiga utbyggnad finns en altan med räcke i svartmålat smide. I mitten finns ett ornamentalt parti med S-svängda fyrkantjärn. Räckets överliggare är av trä. Terrass: På norra långsidan finns en terrass av gjuten betong, tillbyggd 1939 i husets hela utsträckning. Terrassen har ett svartmålat, nitat räcke, utformat med rakt stående och liggande fyrkantjärn, utan ornamentala inslag och utan särskild överliggare. Sida 11 av 24

206 Dörrar: På västra gaveln och södra långsidan finns utåtgående pardörrar i fernissad ek, vardera upphängda på tre gångjärn. Dörrarna är av ramverkskonstruktion. Varje dörrblad har fyra halvfranska fyllningar med indragna hörn. I gångdörrarna sitter säkerhetslås. Södra gångdörren har ursprungligt trycke av hamrat smide, medan västra gångdörrens har sekundärt trycke av rostfritt stål. Ovanför bägge pardörrar sitter överljusfönster, indelade i fyra rutor. Fönstren har stående, dekorativt snidade spröjsar. Utåtgående, glasade pardörrar av vitmålad furu leder till norra långsidans terrass och övervåningens altaner mot söder och öster. Tre gångjärn finns uppsatta på varje dörr. Vartdera dörrbladet har tre rutor indelade med tvärspröjsar. Längst ner sitter utanpåliggande fyllningar. Närbilder av södra ingångsdörren. Fönster: Fönstersnickerierna är av vitmålad furu, med fönsterbleck av kopparplåt. Flertalet fönster är indelade med mittpost i två kopplade, utåtgående bågar, vardera spröjsade i tre kvadratiska rutor av munblåst glas. Bågarna har korrugerade hörnjärn. Uppställningsbeslagen är längre än nutida standard. På norra långsidan finns två större fönsterpartier, vardera med två karmar och fyra koppade, utåtgående bågar ovanpå varandra. De yttre bågarna är vardera spröjsade i tre kvadratiska rutor, flertalet av munblåst glas. På västra gaveln sitter två mindre, rektangulära fönster, med kopplade utåtgående bågar utan spröjsverk, med rutor av munblåst glas. I de fyra takkuporna, en i varje väderstreck, sitter stickbågiga fönster, som har indelats med två mittposter i tre kopplade, utåtgående bågar. Vardera bågen har spröjsats i två rutor av munblåst glas. Bågarna har korrugerade hörnjärn. Ett källarfönster på östra gaveln är indelat med mittpost i två kopplade, utåtgående bågar, vardera spröjsade i två kvadratiska rutor. Norrsidans terrassmur har på norra sidan två fönster indelade med mittpost i två kopplade, inåtgående bågar, med rektangulära rutor av planglas. På terrassmurens östra sida finns ett fönster indelat med mittposter i tre kopplade, utåtgående bågar. Vardera bågen har spröjsats i tre kvadratiska rutor. Ett av norra långsidans fönster. Sida 12 av 24

207 Takfot: Tak: Takfoten är karnisprofilerad, utförd med slät, vitmålad panel. Valmat tak täckt med tvåkupiga pannor av strängdraget tegel, samt nockpannor. Fyra takkupor, en i varje väderstreck, är utförda av galvaniserad, svartmålad plåt. I norra takfallet finns en taklucka av galvaniserad, svartlackad plåt. Takstegar är av galvaniserat stål. Takfot med karnisprofil och svartlackad hängränna. Skorsten, takstege och tvåkupiga tegelpannor. Avvattning: Hängrännor och stuprör är av svartlackad, galvaniserad plåt. Stuprören har böjda krökar och står i anslutning till markbunden dagvattenledning. Skorstenar: Genom taknocken har tegelmurats två skorstenar, symmetriskt placerade. Skorstenarna har utkragade krön och är utvändigt klädda med svartlackad plåt. Belysning: Över trappuppgången till västra gavelns ingång sitter en ljusarm, med reflektor av emaljerad, vit plåt. I altanens tak sitter en fondlampa med skärm av glas. I södra altanens tak sitter en fondlampa med skärm av frostat, gulfärgat glas, på en metallsockel. Södra takfallet sett från ovan, med nockpannor i förgrunden Sida 13 av 24

208 Interiör Källarplanet har disponerats i bad- och duschrum jämte bastu i västra delen, tvättstuga och pannrum i östra delen, torkrum i sydväst och f d snickarverkstad i sydost. Rummens utseende består i huvudsak sedan upprustning I norrsidans utbyggda del, terrassmuren, finns lokaler för en vårdmottagning, iordningställd på senare år. I pannrum och torkrum ligger betonggolv med stålglättad, målad yta. Väggar är cementputsade och målade. Pannrummets tak är putsat och målat, medan torkrummets tak är gipsklätt och målat. Vatten- och värmeledningsrör av stål är delvis målade och delvis isolerade. Bad- och duschrum har golv av sintrade plattor (Höganäs) och väggar klädda med vitt kakel. I taket sitter målade gipsskivor. Bastun har innerväggar som isolerats med mineralull och fodrats med fasspåntad, hyvlad panel. Sittlavar är utförda i ask. Huvudcentralen för hela husets elanläggning har gjutjärnskapslade gängsäkringar. Tvättrummet har helkaklade, vita väggar. På bilden ovan ses elanläggningens gjutjärnskapslade huvudcentral. På bilden till vänster ses torkrummet. Sida 14 av 24

209 Bottenvåningen är indelad i två större södervända rum med mellanliggande passage, ett kök i nordost, vindfång och passage i nordväst, samt en centralt placerad trapphall i norr. Inredningssnickerierna är i huvudsak husets ursprungliga. Mot västra gaveln finns en toalett med inredning från Matsalen i sydost har omfångsrika, ursprungliga inredningssnickerier och ett tresidigt burspråk. Matsalsgolvet består av lackad ekparkett, lagd i fiskbensmönster och stavfris. Matsalsväggarna är nedtill boaserade med en bröstpanel, ådringsmålad i mörkbrun nyans. De övre väggytorna har fältindelats med kannelerade, likadant ådringsmålade pilastrar. Inramade väggfält är slätputsade och målade i en ljusgul nyans. Matsalstaket är vitmålat och har en list med hålkälsprofil. Fönstersnickerierna är målade i mörkbrun nyans. Fönstren är indelade med mittpost och har vardera två bågar spröjsade i tre rutor, flertalet av munblåst glas. Fönstrens stängningsbeslag är från 1968 (då de ursprungliga utbyttes). Burspråket mot öster har fönsterbänkar av polerad brun marmor. Mot köket i norr finns en dörröppning med ådringsmålad ramverksdörr, indelad med tre halvfranska fyllningar. Mot passagen i väster finns två mötande skjutdörrar av ramverkstyp, vardera indelade med sex halvfranska fyllningar. Under fönstren sitter ursprungliga sektionsradiatorer av gjutjärn. På östra väggen sitter en strömbrytare av svart bakelit, av märket Pello (från Alpha i Sundbyberg) Parkettgolv med fris. Matsalens burspråk. Sida 15 av 24

210 Salongen och passagen mot matsalen. Salongen i sydväst har dekorerats med kalkmålningar i 1920-talsklassicistisk stil, sannolikt ursprungliga, om än bättrade. Inredningssnickerierna är ursprungliga. Salongsgolvet består av lackad ekparkett, lagd i fiskbensmönster och stavfris. Salongsväggarna är slätputsade. I hörnen finns kalkmålningar; beigea rankor mot mörkbrun bakgrund, inramade med bårder i blågrå nyans. Blågrå bårder med bruna band finns även uppstrukna ovan fotlister och närmast under taklisten. De inramade väggfälten är strukna med vit plastfärg. Längst ner på salongsväggarna sitter en profilerad 15 cm fotlist, målad med vit lackfärg. Kring dörröppningarna sitter profilerade 12 cm foder, likadant målade. I övergången mellan väggar och tak sitter en hålkäl med ljusbrun kalkmålning mot beige bakgrund. Draperier, rankor och urnor avbildas. Taket är målat med vit plastfärg och inramas med en profilerad list. Fönstren är indelade med mittpost och har vardera två utåtgående kopplade bågar, spröjsade i tre rutor, flertalet av munblåst glas. Fönstersnickerierna är vitmålade. Fönstrens stängningsbeslag är från 1968 (då de ursprungliga utbyttes). Fönsterbänkarna är av grön kolmårdsmarmor. Mot trapphallen i norr finns en dörröppning med ramverksdörr, indelad med tre halvfranska fyllningar. Dörren har målats med vit lackfärg (där färgen har lossnat syns en äldre grå oljefärg, eventuellt marmorering.) Öppningen mot passagen i öster markeras med två kolonner, målade med vit lackfärg. Kolonnerna har toskanska kapitäl, med förgyllda detaljer. En ursprunglig sektionsradiator i gjutjärn finns kvar. Sida 16 av 24

211 Trapphallen i norr har på nedre planet inretts till samlingsrum, med väggfasta bänkar och öppen eldstad. Bänkarnas dekormålning gjordes 1939, vid iordningställandet till pojkhem. På nedre planet ligger lackat trägolv av spåntade granbräder. På övre planet ligger en plastmatta. Nedre planets väggar är slätputsade och målade med ljusgul plastfärg. I hörnen finns bevarad dekorativ kalkmålning i grå, rödbruna och gröna nyanser. Närmast under taklisten har målats en grå bård. På trapphallens nedre plan finns en öppen spis och väggfasta bänkar. Övre planets väggar är tapetserade med glasfiberväv, målad med ljusgul plastfärg. Närmast taklisten finns en kalkmålad grå bård (som på nedre planet). Längst ner på väggarna sitter en profilerad fotlist 10 cm, målad med mörkbrun oljefärg. Kring dörröppningarna sitter profilerade 12 cm foder, likadant målade. I sydöstra hörnet finns en öppen eldstad, med vitkalkade sidostycken i form av voluter på högkant. Kåpan har en karnisprofilerad fris. Härden är av eldfast, gult tegel- I taket sitter en mörkbrun taklist och fasonerade, mörkt laserade bjälkar. Ytorna mellan bjälkarna är målade med vit plastfärg. Trapphallen har två etagefönster, indelade med mittposter och tvärpost. I de sammanlagt åtta fönsterbågarna sitter vardera tre rutor med blyinfattat, färgat glas. Fönstren har ursprungliga stängningsbeslag, med excenterverkan. Fönstersnickerierna är laserade i mörkbrun nyans - för att efterlikna teak. Trappräcke har svarvad balustrad, laserad i mörkbrun nyans. Ledstänger är laserade i mörkbrun nyans och infästa med smidesjärn. (Ett porträtt av villans första ägare Oscar Sjölander finns uppsatt på trapphallens västra vägg.) Köket i nordost bär spår av upprepade moderniseringar. Tak och väggar är klädda med board skivor som målats med ljusa plastfärger. Köksskåpens stommar är sannolikt från 1940-talet och , fast luckorna är från 1977 och senare. Dörr- och fönsterfoder är ursprungliga, målade med vit lackfärg. Fönstren har kopplade utåtgående bågar, vardera spröjsade i tre rutor och försedda med stängningsbeslag från 1968 (då de ursprungliga byttes). Sida 17 av 24

212 Övervåningen hade ursprungligen tre rum vända mot söder, men mellersta rummet har avdelats i två mindre. Mot norr finns rum med altan mot nordväst, trapphallens övre plan i norr, ett rum i nordost, samt passager och toaletter. Inredningssnickerierna är i huvudsak de ursprungliga. Fotlister, dörr- och fönsterfoder har likartad profilering. Senare tillkomna mellanvägar har släta listverk. På golven ligger plastmattor från talet och senare. Tak och väggar är klädda med boardskivor som målats med ljusa plastfärger. I sydvästra rummet finns en dokumentationsyta av en äldre tapet. Övervåningens nordöstra gavelrum. Vindsvåningens planindelning ändrades vid ombyggnad Därför finns där bara en ursprunglig ramverksdörr bevarad. Övriga dörrar är från eller senare. Även listverket är utbytt. I flertalet golv ligger plastmattor från , av fabrikatet Rikett. Ett förråd i sydväst har kvar linoleummatta och platsbyggda förvaringshyllor från Längst upp finns en kallvind. Bjälklagen har cm lager träfiberisolering. I mitten av rummet står husets två murstockar, som är putsade. En ståltrappa leder upp till en taklucka i norra takfallet. Vindens bjälklag har träfiberisolering. Planktakstol och murstock på kallvinden. Sida 18 av 24

213 Kulturhistorisk karakteristik Då Villa Skoga uppfördes 1926 var den ortens modernast utrustade hus, fast med en traditionell gestaltning. Omgivande tomt var herrgårdslik, med rak, allékantad infart och fruktträd i terrasser. Villans ursprungliga exteriör har bevarats till sina huvuddrag. Dit räknas fasadputsen, dörr- och fönstersnickerier, yttertaket med lertegel och de två symmetriskt placerade skorstenarna. Norrsidans spritputsade terrassmur tillbyggdes 1939 och har dörrar och fönster från 1970-talet. Av ursprunglig interiör märks i första hand bottenvåningens matsal och salong, med mellanliggande passage. Trapphallens etagefönster med glasmålningar är ursprungliga, liksom den öppna eldstaden, trappräcken och kalkmålningar. De väggfasta sittbänkarna är eventuellt ursprungliga, men färgsättningen är från För övrigt kvarstår många ursprungliga dörrar och listverk i bottenvåningen och övervåningen. Husets källare och vind präglas av en upprustning som genomfördes Särskilt tidstypisk är källarens dusch- och badrum med intilliggande bastu. Villans omfångsrika tomt med fruktodling gick förlorad vid 1980-talets utbyggnad av Kungsängens centrum. Idag återstår endast en mycket snävare tilltagen gräsplan, omgärdad med en terrassmur och en rabatt i slänten nedanför. Väster om villan kvarstår den betonggjutna, plåttäckta fruktkällaren, som inte längre tjänar sitt syfte. Kulturhistorisk värdering Främst finns ett lokalhistoriskt värde Villa Skoga är äldsta huset i Kungsängens centrum och enda kvarvarande huset från stationssamhället som tidigare låg här. Villa Skoga har genom åren fått en stor betydelse för ortens historiska identitet, i nivå med hembygdsgården och kyrkan. Vidare kan Villa Skoga ses som ett socialhistoriskt minnesmärke Villans första ägare, Oscar Sjölander, blev omtalad i sin egenskap av fackföreningsman och riksdagspolitiker, inriktad på att förbättra villkoren för traktens många lantarbetare. Villans andra ägare, stiftelsen Baptisternas pojkhem, var pionjärer i sin strävan att skapa bättre livsvillkor för socialt utsatta barn. För övrigt konstateras villans byggnadshistoriska värde, som ett påkostat och relativt välbevarat hus från Möjligt är att med relativt enkla medel återställa mer av ursprungligt utseende, både in- och utvändigt. Del av villans östra gavel och södra långsida. Sida 19 av 24

214 Vård- och underhållsbehov Villan har underhållits kontinuerligt, vilket framgår av dess generellt sett välhållna exteriör. Vid besök i juli, september och oktober noterades följande: Fasaderna är i god kondition renovering bedöms kunna anstå 20 år Takets tegeltäckning uppvisar i dagsläget inga skador eller läckage. På vinden finns ett förråd nya tegelpannor i reserv, om byte skulle bli aktuellt. Färgen släpper från takkupornas galvaniserade plåtar. Renovering bör ske inom fem år. Fönstren bör renoveras inom fem år. Altanräckena är rostangripna och bör snarast renoveras. Villans markbundna dagvattenledning bör provspolas och dess läge dokumenteras på ritning. Trädgårdstrappan har underminerats av växtlighet och därför stängts av. Omläggning krävs. Vid upprustning förnyades villans tekniska installationer. Från denna tid tillkom huvuddelen av husets nuvarande elnät, vatten- och avloppsledningar. Sedan dess har punktvisa förnyelser skett, exempelvis kökets VA och vindsvåningens elledningar. Källarens elpanna försörjer ett vattenburet värmesystem, vars äldsta komponenter är från 1926, de yngre från och senare. En fortsatt förnyelse av husets elsystem krävs sannolikt. Avloppsstammarna kan sannolikt behållas ytterligare ett antal år, men dess status bör utredas närmare, inför ett kommande byte. Statusen på värmeledningsstammar och radiatorer bör fastställas genom provtryckning. För bättre värmeekonomi bör nuvarande elpanna ersättas med bergvärme eller anslutning till fjärrvärme. Altanräckena är rostangripna och bör snarast renoveras. Husets sanitetsutrymmen fick dagens utseende vid upprustning En förnyelse bör planeras. Sida 20 av 24

215 På vinden finns nya tegelpannor i reserv. Trädgårdstrappan har underminerats av växtlighet. Sida 21 av 24

216 Trapphallens fönster har blyinfattade glas och ursprungliga stängningsbeslag. Otryckta källor Svenska baptistsamfundets arkiv (SBA)Åkeshovsvägen 29 i Bromma Installationsritningar av AB M Færden 1925 (Överskrift: Riksdagsman O Sjölanders villa i Kungsängen, Värme- och sanitäranläggning) Svenska baptistsamfundets sociala mission Pojkhemmet, Kungsängen F2: 1 Svenska baptistsamfundets sociala mission Pojkhemmet, Kungsängen F2: 3 Svenska baptistsamfundets sociala mission Pojkhemmet, Kungsängen F2: 4 Villa Skoga, kort historik av Enar Eskilsson, skriven i april 1980 Stockholms landstingsarkiv (SLA) Björnkullavägen 14 i Flemingsberg Stockholms läns landsting, Förvaltningsutskottets utlåtanden och memorial 1981: 218 Uppsala landstingsarkiv (ULA) Västra Ågatan 16 i Uppsala Pojkhemmets styrelseprotokoll den 19/ Styrelsen för landstingets barnhem, vol. A1A:1 122 den 22 november 1972 Tryckta källor Netz, Nils: Från Nockeby till Kungsängen/Stiftelsen Baptisternas pojkhem, Kungsängen 1939, broschyr, s 3-7/ Sandén, Börje: Gamla Kungsängen/Det hände i Upplands-Bro, En hembygdsbok, Upplands-Bro kulturnämnd 1984, s / Sandén, Börje: Storkommunen Upplands-Bro bildas/det hände i Upplands-Bro, En hembygdsbok, Upplands-Bro kulturnämnd 1984, s 14-18/ Sida 22 av 24

217 Sida 23 av 24

218 Sandboda torp, Kockbacka 2:4 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

219 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

220 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Sandboda torp 5 Bostadshus 5 Uthus 7 3

221 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Bostadshus och ekonomibyggnad, Sandboda, Upplands-Bro kommun Kockbacka 2:1 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

222 Sandboda torp Torp tidigare tillhörande Brogård. På tomten finns ett bostadshus, ett uthus samt en jordkällare. Jordkällaren har inte har ingått i inventeringen. Bostadshus Beskrivning Bostadshuset är en sidokammarstuga från 1800-talet. Timmerbyggnad med inbyggd farstu. Putsad gråstensgrund och sadeltak klätt med tvåkupiga takpannor. Profilerade taktassar. Sentida skorsten av tegel. Fasaden är klädd med locklistpanel målad med röd täckande färg och har vita knutar, foder samt vindskivor. Det finns en äldre fasadpanel under den nuvarande. Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster av trä som troligtvis har tillkommit efter den inventering som utfördes av Stockholms länsstyrelse Invändigt finns en äldre järnspis samt en vattenkran med handpump. Äldre linoleummatta på golvet i köket/stugan. I kammaren finns en äldre kamin. Figur 1. Från söder. Figur 2. Från öster. Figur 3. Från norr. Figur 4. Från väster. 5

223 Figur 5. Köket Figur 6. Kammaren Status och underhållsbehov Taket är i dåligt skick och behöver läggas om. I kök och kammare flagnar takfärgen vilket tyder på att vatten läcker in från taket. Fasaden är målad med en täckande färg som bör återställas till falu rödfärg. Vindsskivor och takavvattning saknas eller behöver repareras. På baksidan är takfoten något rötskadad. Figur 7. Taket i köket. Figur 8. Taket i kammaren. Kulturhistoriskt värde Bostadshus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Värdefullt är att uthus och jordkällare finns bevarade samt att allt ligger samlat på ursprunglig tomt. Torpet har ett socialhistoriskt värde genom att visa på boendeförhållanden för torpare kring sekelskiftet. Byggnaden är kulturhistoriskt välbevarad och i förhållandevis gott skick. Trots viss förvanskning finns stora kvaliteter där värdebärande element är den bevarade byggnadsvolymen, den putsade gråstensgrunden, bevarad fasadpanel, bevarad fast inredning samt spis och kamin. Torpet har ett miljöskapande värde i området. 6

224 Uthus Beskrivning På tomtens södra del finns ett timrat uthus. Uthuset är rödfärgat på framsidan samt västra gaveln, övriga sidor är obehandlade. Åt väster är uthuset tillbyggt och klätt med rödfärgad locklistpanel. Det finns även en utbyggnad på baksidan. Svartmålade knutar och dörrar. Dörrarna är sentida. Sadeltak klätt med tvåkupigt taktegel. Naturstensgrund. Figur 9. Uthuset från norr. Figur 10. Från väster. Figur 11. Från söder. Figur 12. Uthuset från öster. Figur 13. Invändigt. Figur 14. Vind, uthuset. 7

225 Status och underhållsbehov Uthuset är i förhållandevis gott skick men med visst underhållsbehov. På framsidan behöver syllen åtgärdas. De nedre timmervarven på norra gaveln har spikats för med skivor och är troligtvis i dåligt skick och bör ses över. Taket bör ses över då några takpannor saknas. I den vänstra delen invändigt sviktar golvet. Jord och växter bör rensas bort från uthusets fasad. Kulturhistoriskt värde Uthus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Byggnaden är kulturhistoriskt välbevarad och i förhållandevis gott skick. Uthuset har ett miljöskapande värde. 8

226 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 9

227 Ekonomibyggnader Sandaberg, Kockbacka 2:1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

228 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

229 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Timrad bod 5 Ekonomibyggnad 1 7 Ekonomibyggnad 2 9 Tvättstuga 11 3

230 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Ekonomibyggnader, Stora Sandhagen, Upplands-Bro kommun Kockbacka 2:1 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

231 Sandaberg Sandaberg är ett tidigare torp under Brogård. Mangårdsbyggnaden ligger öster om ekonomibyggnaderna. Timrad bod Beskrivning Ekonomibyggnad tillhörande Sandaberg. Rödfärgad timmerstomme, vitt dörrfoder och tjärad bräddörr med smidda gångjärn. Sadeltak med tvåkupigt taktegel. Under teglet finns ett äldre spåntak. Figur 1. Från öst. Figur 2. Från söder. Figur 3. Från norr. Figur 4. Från väst. Status och åtgärdsbehov Timmerstommens bärförmåga är kraftigt försämrad på grund av skadedjurs- och rötangrepp och byggnaden lutar. På östra sidan är samtliga stockar i någon mån angripna av skadedjur och röta. På norrsidan är de sex nedersta stockarna kraftigt angripna. Hela västsidan är uttorkad och till viss del rötskadad. Sydsidan är även den rötskadad och insektsangripen. Invändigt är timret inte rötskadat i lika stor utsträckning. Stommen åtgärdas genom att rötskadat timmer halvsulas eller byts ut samt att stommen rödfärgas. Takpannorna har viss mosspåväxt. Några pannor på södra takfallet har lossnat eller ligger snett. Vindskivorna är rötskadade och bör bytas ut. 5

232 Figur 5. Östra väggen. Figur 6. Västra väggen. Figur 7. Invändigt. Figur 8. Invändigt. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är kulturhistoriskt välbevarad, men i dåligt skick. Den är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande torpet Sandaberg. Placeringen i en hage intill vägen gör att byggnaden har ett stort miljöskapande värde. 6

233 Ekonomibyggnad 1 Beskrivning Förvaringsbyggnad/vagnslider tillhörande torpet Sandaberg. Byggnaden har regelverksstomme och rödfärgade brädväggar. Stommen vilar på hörnstenar. Sadeltak klätt med tvåkupigt tegel. Under tegeltaket ligger ett äldre spåntak. Svarta portar med smidda gångjärn. Åt öster finns ett en utbyggnad i form av ett skärmtak. Figur 7. Från norr Figur 8. Från syd. Figur 9. Västra gaveln. Figur 10. Östra gaveln med utbyggnad. Figur 11. Takstolar och undertak. Figur 12. Invändigt. Status och åtgärdsbehov Stommens bärighet är försvagad och taket ojämnt. Detta bör stadgas upp. Panelen åt syd, norr och öst är fuktskadad och har grön påväxt nedtill. Åt syd och öst saknas brädor och panelen är rötskadad. Även takfoten på sydsidan är rötskadad. Vindskivorna är rötskadade. Panelen åt väst är senare tillkommen och i bra skick. På norrsidan har en av portarna lossnat 7

234 från sitt fäste. Rötskadad panel kan bytas ut och fasader rödfärgas. Växtlighet intill fasaden avlägsnas. Figur 13. Rötskadad panel på sydsidan Figur 14. Rötskadad panel på sydsidan. Figur 15. Takfot åt söder. Figur 16. Rötskadad vindskiva på västsidan. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande torpet Sandaberg och har ett miljöskapande värde. 8

235 Ekonomibyggnad 2 Beskrivning Förvaringsbyggnad/vagnslider klädd med äldre lockpanel. Stommen vilar på hörnstenar. Södra takfallet har tegeltäckning och det norra trapetskorrugerad plåt. På den östra gaveln finns två stora portarna av rostig plåt och delar av fasadpanelen har bytts ut på ett ovarsamt sätt. I västfasaden finns ett äldre spröjsat fönster samt ett förspikat fönster. Figur 17. Från öst. Figur 18. Från norr. Figur 19. Från söder. Figur 20. Från väst. Status och åtgärdsbehov Tegeltaket är i dåligt skick. Nedersta brädan i takfoten är rötskadad och har till viss del lossnat. Halva nedersta raden av tegelpannor har ramlat ner på marken. På västra gaveln finns två fönster varav det ena är förspikat och det andra står öppet samt saknar glasrutor. På norra fasaden saknas en del panelbrädor och panelen är rötskadad. På söder, väst- och östsidan finns påväxt av mossa och viss röta. Gavlarna är rötskadade under takfallet. Rötskadad panel byts ut och fasaderna rödfärgas. Taket läggs om. Växtlighet avlägsnas från fasaden. 9

236 Figur 21. Panelen på södersidan. Figur 22. Panelen på norrsidan. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande torpet Sandaberg och har ett visst miljöskapande värde. 10

237 Tvättstuga Beskrivning Före detta tvättstuga/brygghus tillhörande torpet Sandaberg. Regelverksstomme klädd med locklistpanel och grund av tuktad sten. På västsidan saknas locklister. Knutar och foder är vita och vindskivorna är tjärade. Taket är täckt med sinuskorrugerad plåt. Murad skorsten med utkragning upptill. Svarta bräddörrar med bandgångjärn. Fönstren är förspikade. Figur 23. Från sydväst Figur 24. Från öst. Figur 25. Från väst. Figur 26. Från norr. Figur 27. Murad ugn. Figur 28. Invändigt. 11

238 Panelen åt söder har bytts ut medan övrig troligtvis är original. Dörrarna är original. Invändigt finns vid västra gaveln en eldstad med kokkärl. Byggnaden är placerad avsides från gårdens övriga bebyggelse på grund av brandrisken. Status och åtgärdsbehov Byggnaden är i gott skick men är i behov av visst underhåll. Längs med dropplisten förekommer grön påväxt på fasaden. Fasad, knutar, foder och dörrar bör målas. Fasaden målas med falu rödfärg. Locklistpanelen har släppt på några ställen vilket bör åtgärdas. Figur 29. Skadad panel på östra gaveln. Figur 30. Grön påväxt på norra sida Kulturhistoriskt värde Byggnaden är en välbevarad äldre tvättstuga. Genom att berätta om äldre tiders vardagssysslor har den ett socialhistoriskt värde. Betydelsefullt för det kulturhistoriska värdet är den murade spisen med kokkärl som finns bevarad. Även den avskilda placeringen i en hage vittnar om byggnadens tidigare funktion. Tvättstugan är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som mark tillhörande gården Stora Sandhagen. Med sin placering i hagen har byggnaden även ett högt miljöskapande värde. 12

239 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 13

240 EKBODA LADUGÅRDSBACKE Kockbacka 2:1 i Bro socken (f d Härnevi 6:6) Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

241 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Ekboda ladugårdsbacke Baksidan: Ladugårdslampa Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

242 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

243 Logens södra gavelröste ~ 3 ~

244 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 5 Miljöbeskrivning 6 Kort historik 6 Byggnadsbeskrivning 6 Kulturhistorisk värdering 10 Vård- och underhållsbehov 10 Källor 10 ~ 4 ~

245 Aktuell karta och flygfoto Ovan ses ett aktuellt utdrag från Tätortskartan för Stockholms län. Pilen anger läget för Ekboda ladugårdsbacke. På flygbilden nedan ses Ekboda gård. På åkrarna öster om gården har ett bostadsområde anlagts på 2010-talet. (Flygbilden togs 2015 och ligger till grund för tätortskartan.) ~ 5 ~

246 Miljöbeskrivning Nära Finnstarondellen i centrala Bro finns gården Ekboda kvar, på en moränholme omgiven av tidigare åkermark, där tätortsbebyggelse expanderat de senaste tio åren. Gårdens infart leder till ladugårdsbacken på gårdstunets norra del, viker av söderut mot manbyggnad och ditflyttat skolhus. Kort historik Gårdens byggnadsbestånd förnyades på 1930-talet, genom färdigställandet av nuvarande bostadshus 1933, följt av ladugård och tröskloge Djurhållningen upphörde Övrigt jordbruk pågick ytterligare ett antal år. På bilden ovan ses ladugårdens norra gavel. Ädellövträd med utvuxna kronor skuggar gårdstunet. Fotot togs Byggnadsbeskrivning Ladugården Ladugårdsbyggnaden från 1936 har ett tidsenligt utförande, disponerad för att rymma flera olika funktioner, vilket avspeglas i fasad och konstruktion. Grund: Stomme: Fasad: Norra gaveln har grundmur av tuktad granit från bergtäkt. Östra och västra långsidans norra och mellersta delar har gjuten betonggrund med grov ballast. Östra och västra långsidans södra delar och södra gaveln har grundstenar under hörn och stolpar. Regelstomme av bilat timmer. Gavlarna har fasader av faluröd locklistpanel, med våningsskiljande list. Västra långsidan har till större delen fasad av faluröd locklistpanel. I mellersta delen och längst norrut på västra långsidans övervåning sitter fasad av faluröd slät panel utan spånt. På östra långsidan finns fasad av faluröd locklistpanel och våningsskiljande list. På gavlarna sitter enkla, tjärstrukna vindskivor, utskurna för takpannor. Ladugårdens västra långsida. ~ 6 ~

247 Fönster: Byggnadens fönstersnickerier är tjärstrukna. På södra långsidan finns tre horisontellt orienterade fönsteröppningar, varav två med fasta bågar spröjsade i tre rutor och en med fast båge spröjsad i sex rutor. På västra långsidan finns dessutom en mindre rektangulär fönsteröppning, med öppningsbar fönsterbåge utan spröjsverk. På norra gaveln finns tre fönsteröppningar, varav två i nedervåningen med horisontellt orienterade, fasta bågar som spröjsats i tre rutor och en i övervåningen med vertikalt orienterad båge spröjsad i tre rutor. På östra långsidan finns två horisontellt orienterade fönsteröppningar, med fasta bågar spröjsade i tre rutor. Fönstersnickerierna är tjärstrukna. Två av fönstren har korsfoder. Fotot togs Bilden ovan visar ladugårdens östra takfall. Bilden till vänster visar norra gavelns fasadpanel, lucka till höskullen, fönster och takfot. Bilderna togs Dörrar/luckor: På södra gaveln finns en utåtgående enkeldörr och en utåtgående pardörr, med Z-stag, tjärstrukna bräder och bandgångjärn. På västra långsidan finns en utåtgående enkeldörr och en utåtgående pardörr, med Z-stag, tjärstrukna bräder och bandgångjärn. På östra långsidan finns en utåtgående enkeldörr, med Z-stag, tjärstrukna bräder och bandgångjärn. På norra gaveln finns en tjärstruken brädlucka. Yttertak: Ladugården har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor, lagda ovanpå pannplåt och glespanel. Takavvattning: Saknas Dörrarna har Z-stag på insidan. ~ 7 ~

248 Ladugården har till stor del kvar sin fasta inredning från djurhållningens tid. Till vänster i bild ses en lyktstolpe som ställts in som extra stöd. Fotot togs Själva ladugården i byggnadens norra del har betonggolv, väggar klädda med stående, vitmålad panel och vitmålat bjälktak. Längst norrut finns en öppning i taket, för att komma åt övervåningens höskulle. Fast inredning bås, krubbor och boxar finns till stor del kvar. I byggnadens mellersta del finns ett svinhus, med betonggolv, vitmålade väggar och tak. I byggnadens södra del finns ett lider på östra sidan och en före detta verkstad på västra sidan. Väggar och tak är omålade. Övervåningens höskulle/loge har trägolv täckt med halm. Takstolarna består av bilat timmer, senare förstärkta med plank. Som underlag för den yttre tegeltäckningen ligger en glespanel och falsad plåt. Bilden ovan visar höskullens södra del, med takstolar som förstärkts med plank. Dessutom har stöttor ställts in. ~ 8 ~

249 I förgrunden till höger ses gårdens tidigare höns- och svinhus, därbortom ett lägre traktorgarage. Höns- och svinhuset Tillbyggt i linje med ladugårdens södra gavel finns traktorgarage höns- och svinhus, båda med pulpettak som täcks med sinuskorrugerad respektive trapetskorrugerad plåt. Fasaderna är av faluröd locklistpanel. På södra sidan finns tjärstrukna bräddörrar. Tröskloge Grund: Stomme: Fasad: Fönster: Tak: Hörnplintar av betong Stolpresning Till större delen faluröd slätpanel utan spånt, locklistpanel på övre norra delen Tjärstrukna snickerier, med enkelfönster, finns på södra gaveln. Knutarna är tjärstrukna. På södra gavelns nedervåning finns ett fönster, med båge spröjsad i tre rutor. På övervåningen finns ett fönster, indelat med två mittposter, med tre bågar som vardera spröjsats i sex kvadratiska rutor. Yttertak bärs av takstolar av plank, yttre täckning av galvaniserade pannplåtar. I logen ligger ett trägolv av bräder kant - i - kant. En logbana av stockar finns lagd. Väggarna är stolpresta med bilat timmer och har stående, omålad panel. Takets pannplåtar ligger på öppen läkt. Logens norra gavel och västra långsida. Fotot togs ~ 9 ~

250 Kulturhistorisk värdering Ekboda står som ett minnesmärke över ortens jordbruk, som varit betydande och för 70 år sedan huvudnäring. De faluröda ekonomibyggnaderna, samt gårdsplan med stora askar och kastanjer, tillför en historisk dimension åt dagens snabbt växande Stockholmsförort. Från kulturmiljösynpunkt är önskvärt att de bevaras och återanvänds för andra ändamål. Vård- och underhållsbehov Ladugårdens takkonstruktion är försvagad, har sedan länge förstärkts med plank och avlastats med stolpar. För drygt fem år sedan sprutades logens fasader med Falu rödfärg. På senare tid har byggnadsunderhållet varit mer begränsat. Vid inventering 2016 konstaterades att förfall har inträtt och snart kan bli mer svårartat. Nedan uppräknade underhållsåtgärder bedömdes som särskilt angelägna. Slyröjning krävs kring ladugårdsbyggnaden, för att få byggnaden bättre ventilerad och få bättre uppsikt Trädgrenar som hänger över logtaket avverkas. Logens plåttak borstas rent från lös rost och målas. Trasiga pannor byts på ladugårdens tak. Sannolikt krävs omfattande reparationer av underlagspanelen. Ekonomibyggnadernas fasader rödfärgas och tjärstryks. Källor Stockholms läns museums arkiv och bibliotek Bebyggelseinventering Bro socken 1971, av Elisabet Tegner Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län V. Bokförlaget Hermes AB 1947, s 114 ~ 10 ~

251 ~ 11 ~

252 STORA TINGSVIKENS LADA Stora Tingsviken 1:1 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

253 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Södra gaveln på Stora Tingsvikens lada Baksidan: Närbild av vindskiva och takfot Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

254 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

255 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik 5 Byggnadsbeskrivning 6 Kulturhistorisk värdering 8 Vård- och underhållsbehov 8 ~ 3 ~

256 Aktuell karta och flygfoto Ovan ses ett aktuellt utdrag från Tätortskartan för Stockholms län. Pilen anger ladans läge. På flygbilden nedan ses ladan, dit en tillfartsväg leder från Upplands-Broleden. (Flygbilden togs 2015 och ligger till grund för tätortskartan.) ~ 4 ~

257 Miljöbeskrivning Stora Tingsvikens så kallade lada - egentligen magasin, stall och vedbod - ligger omgiven av åkrar i en västsluttning ner mot Lejondalssjön. Idag är området naturreservat, med omfattande friluftsliv. Kort historik Stora Tingsviken var på 1800-talet och under 1900-talets första decennier ett torp tillhörande Bro pastorat. Efter 1943 övertogs egendomen av Stockholms stadsmission. Vid Länsstyrelsens bebyggelseinventering 1971 hade Stora Tingsvikens torp omvandlats till sommarställe. Där fanns manbyggnad, källarbod, ladugård, samt ladan då kallad lider/magasin - som denna rapport berör. Sommarställets tid tog slut 1979, då manbyggnaden eldhärjades. Senare revs gårdens källarbod och ladugård, så att nu endast ladan återstår. Vid upprustning i kommunal regi iordningställdes vedbod, avsedd för friluftsområdet, i den del av byggnaden som varit lider. I byggnadens södra del lämnades ett djurstall oförändrat. Västra långsidan har till 2/3 fasad av slät panel utan spånt och till 1/3 fasad av locklistpanel. Knutarna är strukna med svarttjära. Foto togs ~ 5 ~

258 Ladan är placerad i höjdläge, med naturligt goda avrinningsförhållanden. På norra gaveln har fasadpanelen reparerats utan att rödfärgas, vilket vanpryder. Fotot togs Byggnadsbeskrivning Ladan är placerad i höjdläge, omgiven av långsträckta åkrar i nord-sydlig riktning. Belägg saknas för när ladan uppfördes, men omkring 1930 är troligt, att döma av byggnadssätt och exteriördetaljer. Grund: Byggnaden har en grundmur gjuten av betong med grov ballast. På södra och västra sidan håller muren en höjd av cirka 50 cm. På östra sidan vilar byggnaden delvis direkt på berg i dagen. Stomme: Fasad: Fönster: Regelstomme och stolpverk. Faluröd locklistpanel finns på nedervåningens östra långsida, södra gavel och västra långsidas södra tredjedel. Faluröd slät panel utan spånt sitter på nedervåningens norra gavel, västra långsidas norra 2/3, jämte hela övervåningen. Foder, knutar och takfot är utförda av bredare, tjärstrukna bräder. Gavlarna har dubbla, tjärstrukna vindskivor. Tidigare fönsteröppningar är nu förspikade med plywoodskivor. På östra sidan finns slagdörrar. Dörrar: Yttertak: På södra gaveln sitter en utåtgående ramverksdörr, på utsidan klädd med faluröd förvandringspanel. Två bandgångjärn av rostfritt stål är uppsatta. Mitt på östra långsidan sitter ett par slagdörrar av stående bräder, försedda med fyra smidda, rödmålade bandgångjärn. Längst norrut på östra långsidan finns en utåtgående ramverksdörr, på utsidan klädd med stående faluröd panel. Byggnaden har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. Vindskivorna är tillpassade för att tegelpannorna ska täcka över. Takavvattning: Saknas ~ 6 ~

259 Interiör Vedbod I nedervåningens norra del, där tidigare varit vagnslider, finns idag en vedbod. Golv: Stampat jordgolv Väggar: Stående slät panel, utan spånt och omålad Tak: Bjälktak, omålat Stall I nedervåningens norra finns ett djurstall, som tagits ur bruk. Båsplatserna finns kvar. Golv: Gjutet betonggolv Väggar: Liggande, vitmålad panel Tak: Vitmålat bjälktak, som vilar på stolpar. Magasin/höskulle I övervåningens norra del finns ett magasin, som tagits ur bruk. I övervåningens södra del, över stallet, finns en höskulle. Yttertaket är omlagt i senare tid. Golv: I magasinet ligger ett obehandlat trägolv, av med bräder lagda kant- i kant. I höskullen är en lockpanel lagd som golv. Tak: Takstolar av plank är resta med regelbundna avstånd. En horisontellt lagd panel tjänar som underlag för tegeltäckningen. Vedboden är iordningställd med tanke på områdets friluftsliv. Bilden ovan visar djurstallets vitmålade väggar och tak. Bilden nedan till vänster visar övervåningens norra del. Bilden nedan till höger visar övervåningens södra del. ~ 7 ~

260 Kulturhistorisk värdering Stora Tingsvikens lada betyder mycket för den historiska förståelsen och upplevelsen av omgivande kulturlandskap. Som inslag i Lejondals naturreservat har ladan därför stort kulturhistoriskt värde. Vård- och underhållsbehov Ladan är i dagsläget relativt enkel att underhålla, eftersom den står på stabil mark med naturligt god avrinning och har genomgått en takomläggning som gör att den inte varit utsatt för läckage. Alltför lång tid har dock förflutit sedan förra ommålningen, vilket resulterat i att fasadpanelen har torrsprickor. På norra gaveln har fasadpanelen reparerats utan att rödfärgas, vilket vanpryder. En av södra gavelns vindskivor har spruckit sönder. På taket förekommer enstaka trasiga tegelpannor. Helst under detta år bör en yttre renovering ske. Fasaden stryks med Falu rödfärg, medan foder, knutar och vindskivor stryks med svarttjära. Trasiga tegelpannor ersätts. Södra ingångsdörren repareras nedtill. I stallet bör skadedjurssanering, för att få bort myror som bygger bo där. Fasadpanelen har torrsprickor, därför att alltför lång tid har förflutit sedan förra målningen. Vindskivan i sydväst har spruckit sönder. Fotot togs Källor Stockholms läns museums arkiv Bebyggelseinventering Bro socken 1971, av Elisabet Tegner Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut, Minnen från hembygden. Frölunda Lennartsnäs Kungsängen Marie-Charlotte Leire. Januari 1999 ~ 8 ~

261 ~ 9 ~

262 LILLA TINGSVIKENS LADA Lilla Tingsviken 1:1 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

263 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Lilla Tingsvikens lada ligger vid Upplands Broleden. Baksidan: Inuti ladan är vasstaket synligt. Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

264 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

265 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik 5 Byggnadsbeskrivning 6 Kulturhistorisk värdering 7 Vård- och underhållsbehov 8 Källor 8 ~ 3 ~

266 Aktuell karta och flygfoto Ovan ses ett aktuellt utdrag från Tätortskartan för Stockholms län. Pilen anger ladans läge. På flygbilden nedan ses Tingsvikens lada, belägen i östra kanten av en åker. Norr om åkern ses gårdens bostadhus. (Flygbilden togs 2015 och ligger till grund för tätortskartan.) ~ 4 ~

267 Miljöbeskrivning Lilla Tingsvikens lada är en timrad ekonomibyggnad, belägen i ett skogsbryn vid en åker som breder ut sig västerut. Öster om ladan passerar en gammal grusad byväg, numera del av Upplands Broleden. Området ingår i Lejondals naturreservat. Längre söderut kapas miljön bryskt av den bullrande E18-motorvägen. Ladans västra långsida med fasad av bart, falurött timmer, som inte ommålats på lång tid och därför blivit solbränt. Södra gaveln är klädd med omålad, grånad lockpanel. I förgrunden står en gammal trädgårdsspaljé som normalt förvaras inne i ladan. Fotot togs Kort historik Lilla Tingsviken var under 1800-talet och 1900-talets första decennier ett torp tillhörigt Bro pastorat. Senare övergick gården i enskild ägo, för att på 1970-talet övertas av Upplands-Bro kommun. Ladan är till sin äldsta del från 1700-talet. Vid omoch tillbyggnad på 1800-talet fick den sin alltjämt befintliga form. På bilden till höger ses del av södra gaveln och östra långsidan. Gaveln är klädd med lockpanel av bakar. ~ 5 ~

268 Byggnadsbeskrivning Ladan är placerad i ett skogsbryn, där björk och tall dominerar. Åkermark breder ut sig västerut. Öster om ladan passerar en grusad gammal byväg, som numera ingår i Upplands-Broleden. Ladan är till sin äldsta del från 1700-talet. Vid om- och tillbyggnad på 1800-talet fick den sin alltjämt befintliga form. Att byggnaden är av relativt hög ålder återspeglas främst i takkonstruktionen, timmerstommen och att fönster saknas. Grund/mark: Vald sten i kallmur. I sydväst är muren knappt meterhög, i nordost nästan i marknivå. Marken sluttar svagt mot sydväst Stomme: Liggtimmer med utknutar. Stockarna närmast takfoten i sticker ut längre i gavlarna, för att de bär ett vasstak. Gavelröstena är av stående bräder. Fasad: Dörrar: Yttertak: På långsidorna utgörs fasaderna av bart timmer struket med Falu rödfärg, som med tiden blivit solbränt. Gavlarna är klädda med omålad lockpanel, av bakar. På västra långsidan sitter tre par utåtgående tjärstrukna bräddörrar och på östra långsidan två enkla, med z-stag, stocklås, smidda bandgångjärn och bärhakar. Dörren längst norrut på västra långsidan har kraftigare smidda bärhakar än övriga. Ladan har sadeltak med takstolar av rundtimmer. På dessa ligger längsgående störar och vass, som varit ursprungliga yttre taktäckningen. Senare har vasstaket täckts med tvåkupiga tegelpannor och nockpannor. Grunden är lagd av vald sten. Fotot togs På västra långsidan sitter tre par utåtgående bräddörrar. Fotot togs Takavvattning: Saknas Till höger ses en närbild av takpannor, takfotsbräda och underliggande vass. Fotot togs ~ 6 ~

269 Interiör Ladans nedervåning är indelad i olika fack, åtskilda med timrade mellanväggar. Nordligaste gavelrummet är förråd, där idag förvaras lastpallar, takpannor, väggtimmer och plank. Rummet har ett brädgolv täckt med spån, väggar av bilat timmer utan ytbehandling, samt bjälktak med okantade bräder. Nästföljande rum söderut är förmodligen en gammal verkstad. Kvar finns bevarade smidesdetaljer, hästskor, takpannor, plåtdunkar med linolja och trätjära. Rummet har stampat jordgolv, väggar av bilat timmer utan ytbehandling. I taket ligger synliga bjälkar, samt bräder vars skarvar överlappats med tjärpapp. I nedervåningens södra del finns ett före detta lider som omfattar två fack, samt ett höloft. Vasstaket är synligt underifrån. På loftet förekommer både bilat timmer och rundstockar. I ladan förvaras en stor kvantitet användbart byggnadsvirke, takpannor, smidesdetaljer och verktyg. På logen ses vasstäckningen som är sammanbunden med längsgående störar. I logväggarna har ventilöppningar huggits upp. Bilderna togs Kulturhistorisk värdering Främst ska Lilla Tingsvikens lada ses som representant för en äldre tids byggnadsskick, från tiden före 1800-talets jordbruksreformer. Utmärkande drag är grundläggning, timringsteknik och bevarat vasstak. Därför har ladan ett särskilt hantverks- och byggnadshistoriskt värde. Dessutom ingår den som ett värdefullt inslag i Lejondals naturreservat. ~ 7 ~

270 Vård- och underhållsbehov Ladan tycks länge ha stått utan tillsyn, att döma av de skador som noterades vid inventering i augusti På västra sidans grundmur har stenar fallit ur, vilket minskar stabiliteten. I nordost ligger uppvallad mark för högt i förhållande till grundmuren. I båda takfall noteras trasiga pannor. En stock har brustit i takfotens nordvästra del. På östra långsidan har uppstått sättningar i timmerstommen. I yttertaket förekommer trasiga tegelpannor På östra sidan förekommer en sättning Grundstenar har fallit ur på västra sidan En stock har brustit i takfotens nordvästra del. För att motverka allvarligare skador bör trasiga tegelpannor bytas så snart som möjligt (i ladan lagras reservpannor) Grundstenar bör åter läggas tillrätta. Marknivån på ladans östra sida bör omplaneras, för att få bättre avrinning Ruttet timmer bör bytas, åtminstone där bärigheten äventyras. Sättningar i timmerstommen kartläggs närmare av sakkunnig, för att bedöma riskbild och åtgärdsbehov. Källor Stockholms läns museums arkiv Bebyggelseinventering Bro socken 1971, av Elisabet Tegner ~ 8 ~

271 ~ 9 ~

272 KOCKTORPS MOTORGÅRD Kocktorp 2:1 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering September 2016

273 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Nytagna bilder: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Bilder tagna 1971: Elisabet Tegner, Länsstyrelsen Stockholms län Fotoinnehavare är Stockholms läns museum, undantaget bilderna på sidan 6 som är skannade kopior av foton tillhöriga Berit Brofalk. Omslagsbild: Klubbhuset på Kocktorps motorgård, foto mot söder Produktion: Stockholms läns museum Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande ~ 1 ~

274 Förord Denna rapport sammanställdes 2016, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

275 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik Före Åren som motorgård 7 Byggnadsbeskrivning Klubbhuset 8 Jordkällaren 9 F d slakthuset 10 F d logen 11 Kulturhistorisk värdering 12 Vård- och underhållsbehov 13 ~ 3 ~

276 Aktuell karta och flygfoto Garage/verkstad i f d loge Klubbhus i f d mangårdsbyggnad Garage/verkstad i f d slakteri Ovanstående kartbild visar Kocktorps motorgård Kaktusvägen tillkom 2016, samtidigt med ett nytt bostadsområde norr om Kocktorp. Nedan ses en aktuell flygbild. ~ 4 ~

277 Miljöbeskrivning Kocktorp 2:1 är en tidigare jordbruksfastighet öster om Upplands-Bro tätort. Den f d mangårdsbyggnaden med tillhörande trädgård och jordkällare ligger på en moränholme, omgiven av flacka åkermarker. Från gårdstomten leder en brukningsväg österut, till ett tidigare slakthus och en timmerloge med mångåstak som varit vasstäckt. På gårdstomten skuggar askar, kastanjer, lönnar och äppelträd. Fotot togs Kocktorps timrade f d loge och f d slakthus, båda inredda till garage, omges av övergivna brukningsmarker. En kraftledningsstolpe ligger sedan två år nedfallen på logens tak. På de tidigare åkermarkerna norr om Kocktorp färdigställdes gruppbyggda bostäder 2016, med tillhörande tomter och gatunät. Så rycker tätorten allt närmare en lantlig miljö. Sedan 1973 förvaltas egendomen av en motorklubb. Verksamheten annonseras med egenhändigt målade oljefat, staplade på rad intill mangårdsbyggnaden som blivit klubbhus. I gårdens ekonomibyggnader finns garage- och verkstadslokaler inredda. Uppradade fat intill klubbhuset Vid den nya Kaktusvägen norr om Kocktorp färdigställdes ett bostadsområde ~ 5 ~

278 Historik Före 1973 Kocktorp låg under Brogårds säteri fram till 1914, då avstyckning skedde, genom friköp av lantbrukare John Erik Gustavsson. Vid sidan av jordbruket drev Gustavsson ett slakteri. Den forna torpstugan i en våning utbyggdes till mangårdsbyggnad, med större omfång och två fulla våningar. Nedervåningen indelades i två lantarbetarbostäder, medan den mer påkostade övervåningen beboddes av gårdsägarfamiljen. Kocktorp före Kocktorp efter utbyggnaden Dåvarande tillfart från landsvägen inkom rakt västerifrån och passerade över gårdstomten. Vid sidan av bostadshus och jordkällare fanns där även vedbod med hemlighus. På andra sidan gårdstomten fortsatte vägen till ladugård (sedan länge riven) loge och slakthus. ~ 6 ~

279 Kocktorps timrade loge är sannolikt från första hälften av 1800-talet och hade 1971 alltjämt ett vasstäckt tak. På 1940-talet upphörde slakteriverksamheten. Jordbruksdriften blev efterhand mer storskalig, genom att markerna brukades gemensamt med angränsande fastigheterna Ekeby, Nygård och Kockbacka (400 tunnland). Ekonomibyggnaderna på Kocktorp var jämförelsevis omoderna och användes därför mindre än granngårdens i söder. Under första hälften av 1960-talet förvärvades Kocktorp av en byggmästare, med planer på ett bostadsområde. Inflyttningen blev dock inte den förväntade. Därför sålde byggmästaren vidare till Upplands Bro kommun. Vid en byggnadsinventering som Länsstyrelsen lät göra 1971 antecknades att gården stod obebodd och förföll. Mangårdsbyggnadens norra gavel Åren som motorgård En vändpunkt kom 1973, då kommunen upplät Kocktorp åt nybildade Kungsängens motorklubb. Redan samma år genomfördes grundreparationer på bostadshuset. Klubblokaler inreddes och fick ny elanläggning. I ekonomibyggnaderna iordningställdes verkstadsgarage. Nedanstående kronologiska byggnadshistorik bygger på noteringar gjorda av motorklubbens medlemmar skedde ytterligare nyinredning av klubblokalerna, medan garagelokalerna fick betonggolv och el indraget. Den forna logens vasstäckning ersattes med korrugerad plåt omlades klubbhusets yttertak. Tidigare tegelpannor ersattes med tegelimiterande plåt ommålades fasaderna. Över fasadpanelens gamla gula oljefärg ströks en röd färg. Förut gröna foder vitmålades slipades och lackade brädgolven på båda våningar nyinreddes nedervåningens klubblokaler (På 1980-talet byttes även västra sidans balkong och veranda, enligt muntlig uppgift) 2002 tillkom bardisk i nedervåningen. Lokalerna nyinreddes med ståbord travades två rader oljefat på tomtens östra sida, för att få ett mer avskärmat gårdsrum. Oljefaten dekorationsmålades i rött, svart och vitt underrättades motorklubben om kommunens byggplaner nära Kocktorp ommålades klubbhuset utvändigt. Nedervåningen nyinreddes Klubbhuset ommålades ~ 7 ~

280 Byggnadsbeskrivning Klubbhusets exteriör Grund: Grunden består av natursten i bruksmur och delvis gjuten betong. Grundläggning har skett i bergnära terräng, delvis med berg i dagen. Naturlig mark består av morän. På västra sidan finns en utgrävd källare, byggd i betong. Sockel: Sockeln består av natursten i bruksmur, samt betong. Ytan är svart, antagligen struken med asfalttjära. På västra sidan finns en källarnedgång i betong. Västra sidans källarnedgång Trappor: Fasad: Fasaddekor: Veranda: Dörrar: Fönster: Tak: Takavvattning: Skorstenar: På norra gaveln finns en rak trestegs trätrappa. På västra långsidans ingångsveranda finns rak sexstegs betongtrappa. På västra långsidan finns en källarnedgång med rak sexstegs betongtrappa. Fasaderna är klädda med stående fasspåntpanel, från Vid senaste renoveringen målades med plastfärg, Beckers expo fasadakrylat 191 Faluröd. Längst ner finns liggande, vitmålade sockelbrädor av hyvlat virke. Foder och knutar är klädda med stående, hyvlade och vitmålade bräder. Takfotsbräder är hyvlade och vitmålade. På gavlarna sitter dubbla, vitmålade vindskivor. Framför norra gavelns ingång sitter profilerade konsoler ( ) vilka bär upp ett farstutak. På västra långsidan finns en balkongförsedd ingångsveranda. Grunden är av gjuten betong. Balkongen vilar på fyrkantiga, vitmålade stolpar och har trägolv på plankreglar. Balkong- och verandaräckena är av rödmålade bräder. På norra gaveln och västra långsidan sitter utåtgående släta, vitmålade dörrar (1980-t) försedda med säkerhetslås. Övervåningens fönster är indelade med mittpost. I vartdera fönstret sitter två fönsterbågar spröjsade i två eller tre rutor av munblåst glas. Fönsterbågarna har korrugerade hörnjärn. På västra sidan finns ett grunt burspråk med balkongdörr och fönster. (I nedervåningens fönsteröppningar sitter blindfönster.) Grunt burspråk Brutet tak täckt med tegelimiterande plåt, som har rödlackad, kornig yta. I västra takfallet finns en takkupa av svart plåt. Ståndrännor med utkastare på norra sidan (för övrigt saknas takavvattning) Huset har två skorstenar, den ena dragen genom norra takfallet och den andra genom nocken. Skorstenarna är tegelmurade, utkragade och klädda med svart plåt. Kupor sitter över mynningarna. ~ 8 ~

281 Klubbhusets interiör Inträde sker normalt genom norra gavelns ingång, som leder till en farstu. Innanför farstun till höger finns en barlokal, inredd 2002, med serveringsdisk och väggfasta ståbord. Eftersom nedervåningens fönster igenspikats finns starka strålkastare i lokalen. Golvet är av trä, som målats med schackrutigt klinkermönster och grå inramning. På väggarna sitter omväxlande paneler, skivor och puts, som vitmålats. Innertaket är klätt med vitmålade ljudabsorbenter. Till ursprunglig fast inredning hör profilerade listverk och en vit kakelugn med rektangulär form. Dörröppningar har avlägsnats. I nordost leder en svängd trappa till övervåningen. Trappsteg och räcke är gråmålade. I väggen sitter en svarvad ledstång med lackade ytor. Trappuppgången Övervåningens nordöstra och nordvästra rum. Övervåningens kakelugn I övervåningen finns tre rum och kök inredda, samt biutrymmen. Sydvästra rummet har ett spåntat, lackat brädgolv, medan övriga trägolv täckts över med plastmattor. Ursprungliga, profilerade fotlister, dörr- och fönsterfoder sitter kvar, målade med vit lackfärg eller ådrade. I ett av rummen har väggarna målats i två nyanser och avdelande list. I två av rummen har väggarna klätts med träimitation. Ursprungliga papptak har senare skivklätts eller fått laserad brädpanel. Fönsterbågarna är kopplade och utåtgående. I nordvästra rummet finns en gräddvit kakelugn med femsidig bas och kolonnformig överdel, dekorerad med målningar i jugendstil. Jordkällaren Jordkällaren har en kullerstensmurad front, utanpå en metertjock yttermur. Inträde sker genom en passage med två dörröppningar. Den yttre saknar dörr och har uttjänt karm. I den inre sitter en dörr av stående bräder och Z-stag. Källarutrymmet har naturstensmurade väggar, putsade och vitmålade. Ett stickbågigt valv av armerad betong är slaget. Ett ventilhål finns i valvhjässan. ~ 9 ~

282 Jordkällaren har kullerstensmurad front. Jordkällaren har ett valv med stickbågig form. F d slakthusets exteriör Grund: Stomme: Kilad granit i kallmur. På västra sidan sitter en utloppsränna av betong, avsedd för blod och annan vätska från slaktdjur. Väggarna har en regelstomme av bilade stockar Fasad: På östra, norra och västra sidorna sitter locklistpanel. På södra sidan sitter lockpanel av bakar. Fasaden är målad med Falu rödfärg. Dörrar: Tak: På norra gaveln sitter en sidohängd garageport, med stålram. (På södra gaveln finns en brädlucka med bandgångjärn.) Sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. Takfoten är öppen, med faluröda bräder och taktassar. På gavlarna sitter enkla, faluröda vindskivor. F d slakthusets södra gavel. F d slakthusets interiör Lokalen har ett betonggolv kvar sedan slakteriverksamheten. I längdriktningen finns en skålformig ränna. Tidigare fanns även en ränna i tvärriktningen, med utlopp genom ett tegelrör i väster. Denna har dock gjutits igen och utloppet är täppt. Väggar och tak är klädda med gipsskivor, som skruvats upp och vitmålats. Ett blått band finns målat mitt på östra och södra väggen. I september 2016 tömdes lokalen på allt lösöre. F d slakthusets portöppning I betonggolvet finns en ränna Rännans utlopp ~ 10 ~

283 F d logens exteriör Grund: Stomme: Utvalda större grundstenar ligger under hörnen. Grundläggning i övrigt är inte synlig. Väggarna består av bilat liggtimmer, med utknutar. Följare stabiliserar väggarna. Återanvänt virke förekommer. Södra sidan har i sen tid stabiliserats med stående plank och stålramar. Yttertaket är en mångåskonstruktion, avsedd för vasstäckning. Sydvästra grundstenen. Södra sidans timmerstomme har fått provisorisk förstärkning. Norra sidans timmerstomme harstabiliserats med flera följare. Följare av återanvänt virke. Fasad: Dörrar: Tak: Bart timmer, målat med Falu rödfärg Två sidohängda plåtklädda garageportar med stålram, en sidohängd garageport av trä och en isolerad trädörr Taket täcks av galvaniserad, sinuskorrugerad plåt. F d logens interiör Logens östra gavelröste. Den timrade, avlånga f d logen har i västra delen ett garage med grönmålat betonggolv, väggar klädda med gipsskivor som spacklats och målats och innertak klätt med skruvade, pappklädda och omålade gipsskivor. En spiraltrappa i stål leder till ett övre våningsplan, för reservdelar, verktyg och arbetsbord. Tak och väggar är klädda med pappklädda, omålade gipsskivor. I mellersta delen finns ett garage med golv av omålad betong, tak och väggar klädda med uppspikade, omålade gipsskivor. Utmed väggarna sitter lagerhyllor på sparringkonsoler. I östra delen finns en lokal, dit en trappa leder ner innanför dörren. Golvet är av omålad betong. I tak och väggar sitter gipsskivor uppskruvade. På logens östra gavel finns en låg utbyggnad med brädväggar och tak. I detta utrymme förvaras gräsklippare, traktor och annan utrustning för fastighetens skötsel. ~ 11 ~

284 Kulturhistorisk värdering Trots sedan länge avvecklat jordbruk finns en tydligt agrar prägel kvar på Kocktorp. Karakteristisk är gårdstomten, omgärdad av höga lövträd med utvuxna kronor. Jordkällaren med sin kullerstensmurade front är både ett viktigt miljöinslag och av byggnadshistoriskt värde. Den f d mangårdsbyggnaden, idag klubbhus, har kvar en stor del ursprunglig exteriör, även om färgsättningen förändrats. Av fast inredning skall särskilt framhållas de två återstående kakelugnarna. Väl så intressanta som ursprungliga detaljer är inslag som tillkommit under motorklubbens 40 år i huset. Lokalernas inredning återspeglar en av 1900-talets folkrörelser. Logen och slakthuset har kulturhistoriskt värde främst som inslag i landskapsbilden. Som enskilda byggnader är de mindre intressanta, då de genomgått så stora inre förändringar. För övrigt är logen svårt förfallen. Även på slakthuset finns stora reparationsbehov. Att slakthuset numera är sällsynt i sitt slag kan dock ses som ett bevarandemotiv. ~ 12 ~

285 Vård- och underhållsbehov Klubbhuset på Kocktorps motorgård har underhållits kontinuerligt sedan 1970-talet. Dess byggnadstekniska skick får anses acceptabelt. De tekniska installationerna är eftersatta och kräver en standardhöjning. Behov som noterats är följande: Hängrännor och stuprör för hela huset behöver monteras. Terrängförhållandena möjliggör att dagvatten relativt enkelt kan ledas bort. Västra sidan ingångstrappa behöver repareras Eldstäderna bör göras eldningsbara Huset behöver tjänligt dricksvatten Nuvarande direktverkande elvärme bör ersättas med ett mer energieffektivt och miljövänligt värmesystem. Underhållet på ekonomibyggnaderna är dessvärre svårt eftersatt. Växtlighet nära inpå har verkat nedbrytande. Logen har rötskadat, delvis urfallet väggtimmer. Logtakets norra takfall har skadats av en nedfallen kraftledningsstolpe. Från slakthusets yttertaktak har takpannor fallit av, vilket medfört en längre tids läckage. ~ 13 ~

286 Ekonomibyggnader, Björknäs 2:1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Låssa socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

287 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

288 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Ekonomibyggnader, Björknäs 2:1 5 Ekonomibyggnad 5 Hönshus 8 3

289 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Ekonomibyggnad förvaltad av Björknäs sportstugeförening samt hönshus tidigare tillhörande Lövskogsvägen 4, Upplands-Bro kommun Björknäs 2:1 Låssa socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

290 Ekonomibyggnader, Björnknäs 2:1 Ekonomibyggnad Beskrivning Ekonomibyggnad tidigare tillhörande bostadshuset på Lövskogsvägen 4. Troligtvis talets början. Nedervåningen används för förvaring och övervåningen är ombyggd till samlingslokal. Regelverksstomme klädd med rödfärgad panel. Stående panel i nederdelen och liggande fasspontpanel på byggnadens övre del. Den södra gaveln är klädd med locklistpanel. Vita lister, foder och vindskivor. Stommen vilar på hörnstenar. Det högra förrådsutrymmet har äldre bräddörrar medan det vänstra utrymmets dörrar är utbytta till dörrar av masonit. Sadeltak klätt med sinuskorrugerad plåt. Under plåttaket ligger ett äldre tak av stickspån. På gavlarna finns stora, spröjsade tvåluftsfönster från sent 1800-tal/ tidigt 1900-tal. Figur 1. Från nordöst. Figur 2. Södra gaveln. Figur 3. Från sydväst. Figur 4. Norra gaveln. 5

291 Figur 5. Övervåningen. Figur 6. Förrådsutrymme i bottenplan. Status och åtgärdsbehov Viss rötskada och grön påväxt förekommer nedtill på förrådsutrymmesportarna på framsidan. Dörren till övervåningen är rötskadad nedtill och har enbart åtgärdats provisoriskt med en masonitskiva. På baksidan förekommer grön påväxt nedtill på fasaden. På norra gaveln är panelen fuktig. Fasaderna bör målas med falu rödfärg. På baksidan sluttar marken ned mot fasaden och bör grävas ut. Fasaden på norra gaveln har mycket grön påväxt nedtill på panelen. Växtlighet bör avlägsnas från fasaden. Vattenkranen på södra gaveln läcker och bör åtgärdas. Den läcker även invändigt i utrymmet under trappan. I det vänstra förrådsutrymmet är väggbrädorna till höger något rötskadade nedtill. Stolpen i rummets mitt är insektsangripen och bör ses över. I det högra förrådsutrymmet är syllen något fuktig på sina håll och mindre rötangrepp förekommer på väggbrädor. För att undvika framtida problem kan jord avlägsnas från väggbrädorna så att undersidan frigörs. Ett kapilärbrytande material såsom papp eller singel kan tillföras undertill. Taket har stagats upp med hjälp av järnstöttor för att övervåningens samlingslokal ska kunna rymma större grupper. Övervåningen är i gott skick. Figur 7. Väggbrädor med viss rötskada nedtill. Figur 8. Insektsangripen stolpe. 6

292 Kulturhistoriskt värde Tidstypisk ekonomibyggnad från 1900-talets början som är i gott skick. Ekonomibyggnaden har ett värde som en del av gårdsmiljön tillhörande bostadshuset på Lövskogsvägen 4, och bidrar till förståelsen av gårdens tidigare karaktär och funktion. Den har även ett miljöskapande värde. 7

293 Hönshus Beskrivning Uthus tillhörande intilliggande bostadshus. Enligt uppgift ett före detta hönshus. Rödfärgad timmerstomme som vilar på hörnstenar. Byggnaden har ett åstak som är klätt med sinuskorrugerad plåt. Figur 9. Från norr. Figur 10. Från söder. Figur 11. Från väster. Figur 12. Från öster. Figur 13. Invändigt. Figur 14. Dörren. 8

294 Status och åtgärdsbehov Åt söder har syllen till viss del ruttnat bort. Minst sju av stockarna behöver åtgärdas på grund av röta. På västsidan är samtliga stockar rötskadade och skadade efter insektsangrepp. Syllen, de två översta varven samt stocken under fönstret är mycket rötskadade. På norrsidan saknas halva syllen. Alla stockar är något insektsangripna och rötskadade, varav minst sex i dåligt skick. På östsidan behöver minst fem stockar åtgärdas på grund av rötskador. Figur 15. Närbild på östväggen. Figur 16. Rötskador i västra väggen. Kulturhistoriskt värde Uthuset har ett värde som en del av gårdsmiljön och bidrar till förståelsen av gårdens tidigare karaktär och funktion. Den har även ett miljöskapande värde. Utöver taket förekommer inga sentida förändringar av byggnaden men den är i dåligt skick. 9

295 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 10

296 Stora Granskog, Björknäs 2:43 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Låssa socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

297 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

298 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Stora Granskog 5 3

299 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Stora Granskog, Upplands-Bro kommun Björknäs 2:43 Låssa socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

300 Stora Granskog Beskrivning Stora Granskog ligger på en höjd omgiven av åkrar. På tomten finns ett bostadshus samt ett antal mindre uthus/förråd. Enbart bostadshuset har inventerats. Gården finns utmärkt på generalstabskartan från Bostadshuset är ett 1 ½-planshus med murad gråstensgrund och mansardtak. Taket är täckt med enkupigt tegel. På framsidan finns en takkupa och på baksidan två. På taket finns två skorstenar av tegel med utkragning upptill. Framsidan är klädd med rödfärgad locklistpanel och övriga sidor med rödfärgad masonit och locklister. Under masoniten finns den äldre panelen bevarad. Fönstren är från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal. De har täckts för med träskivor. På gavlarna finns snedställda kvadratiska fönster. Ytterdörrarna är från mitten av 1900-talet. Huset har två entréer. Från den ena når man en lägenhet med två rum och kök. Från den andra når man en hall som leder vidare till en lägenhet på övervåningen och en på undervåningen. I samtliga lägenheter finns äldre järnspisar. Invändigt förekommer interiör från sekelskiftet och mitten av 1900-talet. Dörrarna är halvfranska spegeldörrarna med fyra fyllningar som är typiska för sekelskiftet. Även lister och andra snickerier är av äldre snitt. Många av taken och väggarna är klädda med fas- eller pärlspontspanel. Även flera äldre tapeter och golv finns bevarade. I den vänstra lägenheten på bottenvåningen finns två kakelugnar. Figur 1. Från norr. Figur 2. Från söder. Figur 3. Från öster. Figur 4. Från väster. 5

301 Figur 5. Vänstra lägenheten. Figur 6. Nedfall från taket i garderob i den västra lägenheten. Figur 7. Kök i den västra lägenheten. Figur 8. Järnspis i vänstra lägenheten. Figur 9. Vänstra lägenheten. Figur 10. Bottenplan, högra lägenheten. Status och underhållsbehov Hela högersidan är angripen av skogs- eller hästmyror. Myror förekommer längs med syllen från högra dörren på framsidan till den bakre sydvästra knuten som är angripen upp till taknocken. Invändigt syns myrangreppet tydligt genom en stor mängd döda myror i det inre rummet i högra lägenheten. Saneringsfirma bör kontaktas. Masonitskivorna på fasaden har lossnat på flertalet ställen. Fasaden bör åtgärdas genom att äldre panel frigörs, renoveras och rödfärgas. 6

302 Det bakre takfallet är i mycket dåligt skick med stora skador och lossnade takpannor och bör renoveras. Invändigt har stora skador uppstått med anledning av det trasiga taket. I två rum förekommer stora vattenskador på innertaken. Figur 11. Bottenplan, högra delen. Vattenskadat tak och döda myror på golvet. Figur 12. Övervåningen. Figur 13. Södra takfallet har stora skador. Figur 14. Stommen är angripen av myror. Här sydvästra hörnet. Kulturhistoriskt värde Stora Granskog har ett socialhistoriskt värde genom att visa på äldre tiders boendeförhållanden. Bostadshuset är kulturhistoriskt välbevarat med många äldre ytskikt och detaljer. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig byggnadsvolym, murad gråstensgrund, äldre fasadpanel, fast inredning, köksspisar samt kakelugnar. Byggnaden har även ett miljöskapande värde genom sin upphöjda placering i landskapet. 7

303 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

304 Ekonomibyggnader, stranden vid Urfjäll Kulturhistorisk bebyggelseinventering Kungsängen socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

305 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

306 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Ekonomibyggnader, stranden vid Urfjäll 5 Pumphus 5 Tvättstuga 6 3

307 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Pumphus och tvättstuga, stranden vid Urfjäll, Upplands-Bro kommun - Kungsängen socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

308 Urfjäll Pumphus Beskrivning Byggnad helt gjuten i betong. Enligt uppgift uppfört kring 1907 som pumphus för att ta vatten från sjön. Taket är täckt med tegel samt mer provisoriska lösningar såsom spånskivor och lastpallar. Figur 1. Från norr. Figur 2. Från söder Status och åtgärdsbehov Taket är i mycket dåligt skick och behöver läggas om. Betongstommen uppvisar mindre sprickor och skador som kan åtgärdas genom putslagning. Växtlighet avlägsnas från byggnaden. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är teknikhistoriskt intressant genom sin funktion som pumphus och har ett värde genom sin koppling till gården Urfjäll. Byggnaden är dock av enklare karaktär och saknar kulturhistoriskt värdefulla detaljer och ytskikt, varför den bedöms ha ett lågt kulturhistoriskt värde. 5

309 Tvättstuga Beskrivning Byggnaden är enligt uppgift en före detta tvättstuga tillhörande Urfjälls gård. Tvättstugan är av timmer och vilar på grund av huggen sten. Timmerväggarna är vitmålade och knutar samt vindskivor är gröna. Det östra takfallet är klätt med tegel och det västra med skivmaterial. Konsoler under takfoten. Murad, hög skorsten. Fönster och dörrar är täckta med träskivor och har ej kunnat inventeras. Intill byggnaden ligger en jordkällare från Figur 3. Södra gaveln. Figur 4. Östra långsidan. Figur 5. Norra gaveln. Figur 6. Västra takfallet. Status och åtgärdsbehov Taket är i mycket dåligt skick och behöver åtgärdas. Hela tegelpannor kan återanvändas. Skorstenen är i behov av renovering. Timmervarven närmast taket byts ut där så krävs, men i övrigt bedöms stommen vara i gott skick. Fasaden målas. Växtlighet avlägsnas från fasad och grund. 6

310 Figur 7. Norra långsidan. Figur 8. Östra gaveln. Kulturhistoriskt värde Tvättstuga med kvalitetsmässigt utförda detaljer såsom grund av huggen sten och konsoler under takfoten. Av betydelse för byggnadens värde är även den ursprungliga byggnadsvolymen, timmerstommen och den höga skorstenen som visar på byggnadens tidigare funktion som tvättstuga. Byggnaden är även kulturhistoriskt värdefull genom sin koppling till Urfjälls gård där den utgör ett viktigt inslag i helhetsmiljön. Genom sin funktion som tvättstuga har byggnaden ett socialhistoriskt värde. 7

311 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

312 Svartkärret, Härnevi 2:13 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

313 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

314 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Svartkärret 5 Bostadshus 5 Bod 8 3

315 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Svartkärret, Upplands-Bro kommun Härnevi 2:13 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienummer: 2015:160 Beställare: Upplands-Bro kommun 4

316 Svartkärret Svartkärret var tidigare torp under Brogård. Ett torp med bostadshus och ekonomibyggnader med samma placering förekommer på häradsekonomiska kartan från På tomten finns ett bostadshus, en timrad bod och ett mindre uthus. Bostadshuset och den timrade boden har inventerats. Bostadshus Beskrivning Bostadshuset är en sidokammarstuga från 1800-talet med inredd vind. Byggnaden har timmerstomme klädd med rödfärgad locklistpanel och gråstensgrund med en yttre gjutning av betong. Knutar, foder och vindskivor är vitmålade. Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i vardera luft. På några fönster sitter pressade hörnjärn och rutorna är av munblåst glas. Beslag från sekelskiftet sitter bevarade i karmen. Vid andra besöket hade fönstren täckts med träskivor. Huset har sadeltak täckt med tvåkupiga tegelpannor. I takfoten sitter profilerade taktassar. Skorstenen är tegelmurad och utkragad. Huset har en öppen farstukvist och ytterdörren är en pardörr klädd med grönmålad fasspontpanel. Figur 1. Från sydöst. Figur 2. Från norr. Figur 3. Från väster. Figur 4. Från söder. 5

317 Till planen är husets bottenvåning indelat i farstu med bakomliggande kammare, kök/vardagsstuga med eldstad och en mindre sidokammare. I sidokammaren finns en kakelugn och i vardagsstugan en öppen spis som murats igen. Äldre ytskikt och detaljer är bevarade såsom dörrfoder och lister. I vardagsstugan finns ett äldre trätak med synliga bjälkar samt fasspontpanel på väggarna. Status och åtgärdsbehov Kring sydöstra knuten är byggnaden angripen av skogs- eller hästmyror. Saneringsfirma bör kontaktas. Taket är i dåligt skick med stora ojämnheter och glipor. På bottenvåningen förekommer stora fuktskador i tak och på väggar vilket tyder på att vatten har läckt in från taket under en längre period. Omfattningen av skadorna på stommen bör undersökas. Om stommen inte är allt för rötangripen kan den åtgärdas genom uttorkning och ventilation, att skadat virke byts ut och taket läggs om. På norrsidan är båda fönstren trasiga och panelen är rötangripen i nederkant. Även andra delar av panelen är till viss del rötskadad. Skadade delar av panel byts ut och fasaden målas med falu rödfärg. Fönstren renoveras. Verandan är rötskadad och bör renoveras. Skorsten och takavvattning ses över. Jord och växter bör avlägsnas från fasad och grund. Figur 5. Myrangrepp på sydöstra knuten. Figur 6. Taket är i dåligt skick. Figur 7. Taket har lagats med provisoriska lösningar. Figur 8. Rötskadad panel. 6

318 Figur 9. Bottenvåningen uppvisar stora fuktskador. Figur 10. Fuktskador i taket på bottenvåningen. Kulturhistoriskt värde Bostadshus ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Torpet visar på äldre tiders bostadsförhållanden för torpare och har därigenom ett socialhistoriskt värde. Huset är förhållandevis kulturhistorisk välbevarat men i dåligt skick. 7

319 Bod Beskrivning Bod tillhörande torpet Svartkärret. Rödfärgad timmerstomme vilandes på hörnstenar. Tak klätt med sinuskorrugerad plåt. På västra gaveln finns ett spröjsat tvåluftsfönster med tre rutor per luft samt ett ospröjsat fönster. På östra gaveln finns en glugg som täckts med träskivor. På södra fasaden en port med två rödfärgade bräddörrar med bandgångjärn. Figur 11. Från söder. Figur 12. Från norr. Figur 13. Från öster. Figur 14. Från väster. 8

320 Figur 15. Boden invändigt. Figur 16. Boden invändigt. Status och åtgärdsbehov Stommen är till viss del skadedjursangripen, möjligen pågående. Norr-, öst-, och västsidans nedre stockvarv är rötskadade. På västsidan, som skuggas av ett buskage, har även övre stockvarv rötskador och några stockar har stora sprickor. Rötskadade och insektsangripna stockar halvsulas eller ersätts helt med friskt virke. Fasaderna målas med falu rödfärg. Invändigt förefaller stommen vara i gott skick. Figur 17. Trämjöl tyder på ett pågående skadedjursangrepp i södra väggen. Figur 18. Rötskadad syll och nedre stockvarv på norrsidan. 9

321 Kulturhistoriskt värde Bod ingåendes i välbevarad torpmiljö från 1800-talet som förmedlar områdets tidigare historia och funktion. Boden är viktigt för upplevelsen av torpet som helhet med bostadshus och ekonomibyggnader. Den är flyttad till platsen vilket kan innebära att den är äldre än bostadshuset. Byggnaden är kulturhistorisk välbevarad. 10

322 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 11

323 Fredriksberg, Härnevi 2:12 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Bro socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

324 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

325 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Fredriksberg 5 3

326 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Fredriksberg, Upplands-Bro kommun Härnevi 2:12 Bro socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

327 Fredriksberg Beskrivning Bostadshus uppfört 1896 enligt hyresgästen och 1902 enligt en inventering utförd av Stockholms läns länsstyrelse En gårdsbildning med mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader förekommer dock på platsen redan på häradsekonomiska kartan från Fredriksberg var tidigare torp under Brogård. Till torpet har hört tre ekonomibyggnader som låg söder om mangårdsbyggnaden. Dessa fanns kvar vid inventeringen Byggnaden har timmerstomme klädd med faluröd locklistpanel och vita knutar, fönster och vindskivor. Grunden är en huggen stengrund som nuvarande ägare delvis målat vit. Taket är täckt med plåt som ska efterlikna tegelpannor. Skorstenen är tegelmurad och utkragande. På framsidan finns en centralt placerad farstukvist med sadeltak och vita stolpar. Farstukvisten är tillkommen efter Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor per luft. Under fönstren har nuvarande ägare målat en vit bröstning. På vardera gavlel sitter två små fönster med spetsiga karmöverstycken. Invändigt har byggnaden fyrdelad plan. På bottenvåningen finns två rum, kök samt farstu. På vinden finns ett inrett rum. Figur 1. Från söder. Figur 2. Från väster. Figur 3. Från norr. Figur 4. Från öster. 5

328 Figur 5. Kök. Figur 6. Vardagsrum. Figur 7. Sovrum. Figur 8. Vindsrum. Utvändigt finns flera av husets ursprungliga material och detaljer bevarade. Panelen på sydoch västsidan är troligtvis original och även de små gavelfönstren. Merparten av resterande fönster är i trä från mitten av 1900-talet. På norra långsidan och östra gaveln har två fönster bytts ut till sentida enluftsfönster. Invändigt är golvlister och dörrfoder bevarade. Innerdörrar till sovrum och vindsrum är original. Pärlspontstak finns bevarat i sovrum och vindsrum. Trappan upp till vinden är ursprunglig och trappväggarna är klädda med pärlspont. I köket finns den ursprungliga spisen kvar. 6

329 Figur 9. Ursprunglig fyrfyllningsdörr. Figur 10. Pärlspontstak i sovrum. Figur 11. Ursprunglig golvlist och dörrfoder i vardagsrum. Figur 12. Ursprunglig köksspis. 7

330 Figur 13. Ett av de ursprungliga gavelfönstren. Figur 14. Fuktskadad panel under takfot och avsaknad av takavvattning. Status och underhållsbehov Byggnaden har underhållits kontinuerligt. Taket byttes till ett plåttak för cirka åtta år sedan, och norr- och östsidans panel har bytts ut. Senast renoverad är östsidan. Den har även tilläggsisolerats. Panelen under fönstren på norrsidan byttes ut för några år sedan då den var rötskadad. Panelen under takfoten är till viss del fuktskadad, varför taket bör ses över. Även takfotsbrädan på baksidan är något fukt- och rötskadad. På baksidan saknas takavvattning och på framsidan saknas stuprör på höger sida. Detta bör kompletteras. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är ett värdefullt och till stor del välbevarat torp från sekelskiftet som står på platsen för ett äldre torp. Torpet har ett socialhistoriskt värde genom att visa på boendeförhållanden för torpare kring sekelskiftet. Trots viss förvanskning finns stora kvaliteter där värdebärande element är den bevarade byggnadsvolymen, den tuktade stensockeln, bevarad fasadpanel, ursprungliga fönster och bevarad fast inredning samt spis. 8

331 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 9

332 Björknäs gård, Björknäs 1:3 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Låssa socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

333 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

334 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Björknäs 5 Bostadshus 5 Ladugård 8 Uthus 10 3

335 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Björknäs gård, Upplands-Bro kommun Björknäs 1:3 Låssa socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

336 Björknäs Björknäs gård härrör från 1914 då hemmanet styckades av från Ådö säteri samt från gårdarna Werke och Granskog 1 och 2. Bostadshus Beskrivning Bostadshuset är en 1 ½-plansvilla, troligtvis uppförd strax efter Fasaden är klädd med masonit och locklister. Ursprunglig liggande faspanel finns kvar under masoniten. Huset har en putsad naturstenssockel och mansardtak med avvalmade gavlar täckt med tvåkupigt tegel. På taket sitter två tegelmurade skorstenar med utkragning upptill. Fönstren är två- och treluftsfönster med excenterhakar, tillkomna någon gång kring mitten av 1900-talet. Källarfönstren är ursprungliga. På västra fasaden finns en frontespis. Åt öster finns en inbyggd farstukvist med pulpettak och tre entréer. Ytterdörrarna är av eller talsmodell och målade i en blå kulör. Invändigt är lister och foder utbytta kring mitten av 1900-talet. Någon enstaka ursprunglig innerdörr finns dock bevarad. Ytskikt såsom tapeter och golv är från mitten av 1900-talet. Köket är sentida. På övervåningen finns en öppen spis från 1950-talet. Även i köket på bottenvåningen finns en spis. Figur 1. Från väster Figur 2. Från söder. Figur 3. Från sydost. Figur 4. Från norr. 5

337 Figur 5. Rum på nedervåningen. Figur 6. Köket på nedervåningen. Figur 7. Rum på övervåningen. Figur 8. Rum på övervåningen. Figur 9. Badrum på övervåningen. Figur 10. Öppen spis på övervåningen. Status och åtgärdsbehov Invändigt förekommer fuktskador i innertak och i garderober på övervåningen. Taket bör ses över omgående för att undvika skador i en omfattning som inte går att åtgärda. På taket sitter några pannor snett. På norrsidan saknas glas helt i ett av fönstren och på västra sidan 6

338 finns en sprucken ruta på övervåningen. Den äldre panelen bör frigöras och renoveras, och sockeln bör omputsas. Figur 11. Vardagsrum på övervåningen. Figur 12. Fuktskador i taket på övervåningen. Figur 13. Fuktskador i garderob på övervåningen. Figur 14. Fuktskador i garderob på övervåningen. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är värdefull för förståelsen och upplevelsen av Björknäs gårds tidigare karaktär och den har ett miljöskapande värde. Trots viss förvanskning kan byggnadens ursprungliga karaktär upplevas. Betydelsefullt för värdet är ursprunglig byggnadsvolym, sockel och fasadpanel. 7

339 Ladugård Beskrivning Timrad ladugårdsbyggnad från tidigt 1900-tal vilandes på hörnstenar. Längan består av ett större förvaringsutrymme i tre våningsplan, en fähusdel samt ett antal mindre förvaringsutrymmen. Gavlarnas överdel består av brädväggar för att skapa genomluftning. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Portar och dörrar är svarta eller faluröda med bandgångjärn. Fönster, dörrfoder och knutar är vita. Fönstren är av småspröjsad modell från tidigt 1900-tal. Figur 15. Från nordost. Figur 16. Från söder. Figur 17. Från öster. Figur 18. Från väster. Figur 19. Östra delen av ladugården. Figur 20. Våning två. 8

340 Figur 21. Våning tre. Figur 22. Fähus i längans västra del. Status och åtgärdsbehov Byggnaden är i gott skick men med vissa renoveringsbehov. Rötskador förekommer i taket och på spridda stockar i stommen. Det är främst ytveden som är angripen. Rötskadade stockar kan behöva åtgärdas genom ilagning eller genom att bytas ut helt. Fasaden målas med falu rödfärg. Tak och bjälklag bör ses över för att undvika fortsatta fuktskador. I fähuset är mellanbjälklaget skadedjursangripet och fuktskadat och bör ses över. Skadedjursangreppet är dock troligtvis inte aktivt. På södersidan saknas glas i ett av fönstren, vilket bör åtgärdas. Figur 23. Fukt i taket på andra våningsplanet. Figur 24. Fuktskada och skadedjursangrepp i taket i fähuset. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är värdefull för förståelsen av platsens tidigare funktion som jordbruksmark tillhörande Björknäs gård. Byggnaden är en omsorgsfullt utformad ladugård med tydliga drag från tidigt 1900-tal och den har ett stort miljöskapande värde med sin placering intill vägen. 9

341 Uthus Beskrivning Uthus, troligtvis hönshus, från tidigt 1900-tal. Uthuset har timmerstomme klädd med stående panel, och gråstensgrund. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Knutar, vindskivor och fönsterfoder är vita. Dörren är en svart bräddörr täckt med liggande panel. Figur 25. Från väst. Figur 26. Från söder. Figur 27. Från sydöst. Figur 28. Invändigt. Figur 29. Invändigt. Figur 30. Rötskadat bjälklag. 10

342 Status och åtgärdsbehov Byggnaden är fuktskadad. Taket bör läggas om och bjälklag repareras. Panelen på västra och östra långsidorna är fukt- och rötskadad. Växtlighet intill fasad bör avlägsnas för att avhjälpa detta. Dörr och lucka på husets baksida behöver repareras. Fasaden målas med falu rödfärg. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är värdefull för förståelsen och upplevelsen av Björknäs gård som en helhet med bostadshus och ekonomibyggnader. Byggnaden har ett miljöskapande värde. 11

343 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 12

344 Villa Lanto - Första skolbyggnaden, Tjusta 2:1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Håtuna socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

345 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

346 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Villa Lanto 5 3

347 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Villa Lanto, Första skolbyggnaden i Tjusta, Upplands-Bro kommun Tjusta 2:1 Håtuna socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

348 Villa Lanto Beskrivning Skolan uppfördes 1818 av brukspatron Sehman på Aske Gård och var då den första skolan i Håtuna socken. Byggnaden är även byns äldsta kända hus. Tjusta fungerade under 1800-talet som ett sockencentrum vid sidan av sockenkyrkan donerade Sehman skolan till pastoratet som då tog över driften. Skolan ersattes 1869 när en ny skolbyggnad uppfördes (Lindströmska fondens hus). Byggnaden innehöll ursprungligen skolsal i östra delen och lärarbostad samt barnmorskebostad i den västra. Tidigare fanns även uthus och brunn som hörde till skolan. Timmerstommen är klädd med faluröd locklistpanel och har svartmålade knutar och vindskivor. Byggnaden har mansardtak täckt med tvåkupigt tegel och grunden är en putsad stengrund. På taket finns två plåtinklädda skorstenar. Fönstren har gröna bågar och vita foder samt pressade hörnjärn och excenterhakar. På norrsidan finns en farstukvist där taket bärs upp av vita balusterdockor i trä och på östra sidan finns en brandtrappa i trä. Både utoch invändigt har byggnaden renoverats och originaldetaljer och ytskikt har bytts ut. Av den senare inredningen är bottenvåningens 1950-talskök av intresse. Figur 1. Från norr. Figur 2. Från söder. Figur 3. Från öst. Figur 4. Från väst. 5

349 Figur 5. Hallen Figur 6. Rum, bottenvåning. Figur 7. Rum, bottenvåning. Figur 8. Rum, bottenvåning. Figur 9. Rum, övervåning. Figur 10. Rum, övervåning. Status och underhållsbehov Byggnadens skick är gott med ett visst underhållsbehov. Takfallet mot norr har mycket påväxt och takfoten på den södra långsidan uppvisar fuktskador vilket skulle kunna vara tecken på allvarligare problem, så taktäckningen bör ses över. Verandan uppvisar rötskador och kan vara i behov av viss renovering. I det högra fönstret på östra gaveln finns en sprucken glasruta. Fönstren behöver kittas om. Östsidans brandtrappa och balkong har stor påväxt av lav och bör rengöras samt målas. 6

350 Figur 11. Fönster i behov av omkittning. Sydsidan. Figur 12.. Rötskadad takfot på södra långsidan. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är socknens första skola samt den äldsta kända byggnaden i byn Tjusta och har därmed ett högt lokalhistoriskt och socialhistoriskt värde. Skolan är även intressant som ett exempel på en skola startad på privat initiativ före folkskolans införande. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). Den breda byggnadsvolymen, mansardtaket samt den putsade stensockeln är viktiga värdebärare. Träfönstren är också betydelsefulla för byggnadens kulturhistoriska värde. 7

351 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 8

352 Lindströmska fondens hus andra skolbyggnaden, Tjusta 2:1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Håtuna socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

353 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

354 Innehåll Bakgrund 4 Administrativa uppgifter 4 Lindströmska fondens hus 5 3

355 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Lindströmska fondens hus, Upplands-Bro kommun Tjusta 2:1 Håtuna socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

356 Lindströmska fondens hus Beskrivning Skolbyggnad uppförd 1869 för Lindströmska fondens pengar. Byggnaden är placerad intill den äldre skolan. Skolan var från starten försedd med slöjdsal i bottenvåningens norra del, två skolsalar i den södra delen och lärarbostad på övervåningen. Slöjdsalen finns bevarad med fast inredning, möbler och övrig utrustning. Byggnaden har stomme av timmer klädd med faluröd faspanel. Fasaderna har en bröstning av liggande panel och ovan den är panelen monterad stående. Gavlarna delas av en horisontell vit list. Taket är täckt med falsad bandplåt och grunden är en murad naturstensgrund. Knutlådor, foder, fönster och vindskivor är vita. På södra sidan sitter spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera luft och på den norra sidan sitter stora småspröjsade fönster. Tvåluftsfönstren har smidda hörnjärn och är från husets uppförande. De småspröjsade fönstren är något senare, troligtvis från 1900-talets början. På gavlarna sitter lunettfönster. På båda långsidorna finns frontespiser och även dessa har stora småspröjsade fönster. På framsidan finns en öppen veranda med lövsågerier. Entrén har en grön pardörr med överljus. Även på baksidan finns en veranda. Den har dock förvanskats till viss del genom renovering med tryckimpregnerat virke. Entrédörren är en fyllningsdörr med överljus. Interiört består byggnaden på bottenvåningen av hall, toalett samt två större skolsalar. Den södra salen har ursprungligen varit två mindre skolsalar. På övervåningen finns fyra rum och ett kök. Såväl exteriört som interiört är byggnaden mycket välbevarad. Fönster, ytterdörrar och merparten av fasadpanelen är original och bör bevaras. Interiört finns bevarade innerdörrardörrar, golv- och taklister, fönster- och dörrfoder, väggpaneler, trä- och linoleumgolv, innertak av faspanel, armaturer m.m. Träslöjdsalens inredning är till stora delar original och på övervåningen finns ett 1940/50-talskök. Figur 1. Västra långsidan. Figur 2. Östra långsidan. 5

357 Figur 3. Södra gaveln. Figur 4. Norra gaveln. Figur /50-talsköket på övervåningen. Figur 6. Kakelugn i det södra rummet på övervåningen. Figur 7. Den före detta träslöjdsalen. Figur 8. Den norra skolsalen. 6

358 Figur 9. Rum ovanför trappan på övervåningen Figur 10. Rum på övervåningen. Figur 11. Rum på övervåningen. Figur 12. Rum på övervåningen. Status och underhållsbehov Byggnaden är i gott skick men med visst underhållsbehov. Syllstocken på byggnadens baksida (öster) är kraftigt rötskadad och behöver bytas ut. Intilliggande timmer bör ses över i samband med att syllen åtgärdas. På baksidan finns en sprucken fönsterruta som bör åtgärdas. I övrigt kan delar av panelen behöva bytas ut på ett antal ställen. Främst ovanför dropplisten där liggande panel möter stående panel. Endast den rötskadade nederdelen bör då avlägsnas. Ny panel ska vara ram- eller bandsågad. Även de knutbrädor som är rötskadade bör bytas ut. Den östra fasadens panel ligger i solutsatt läge och är uttorkad. Hela fasaden bör målas med falu rödfärg. På framsidan har takavvattningen lossnat från taket. Ny takavvattning bör monteras snarast. Verandan på framsidan saknar takavvattning vilket fått till följd att regnvatten runnit längs med fasaden som blivit rötskadad. Liknande skador förekommer vid baksidans veranda. Takavvattningen åtgärdas och skadade delar av panelen byts ut. 7

359 Verandastolparna är rötskadade nedtill och bör bytas ut alternativt målas. Hela verandan bör målas. Under takfoten syns på flera ställen fukt- och rötskador, varför takets skick bör ses över. Fönstren bör renoveras genom omkittning och målning. I slöjdsalens tak finns spår av en vattenläcka. Det rör sig troligtvis om en äldre skada och inga åtgärder krävs. Figur 13. Fuktskador i slöjdsalens tak. Troligtvis avstannat. Figur 14. Rötskadad syllstock på östra långsidan. Figur 15. Rötskadad panel vid sidan av verandan. Figur 16. Fukt- och rötskador förekommer på takets undersida på gavlarna. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är ett mycket välbevarat exempel på en skolbyggnad från 1800-talets andra hälft och har därmed ett högt kulturhistoriskt värde. Originalmaterial och ytskikt är i hög grad bevarade och i gott skick. Som socknens andra skola är byggnaden även av lokalhistoriskt och socialhistoriskt intresse. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). 8

360 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 9

361 Röda villan tredje skolbyggnaden, Tjusta 2:1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering Håtuna socken, Upplands-Bro Kommun, Uppland Hanna Hjalmarsson Bebyggelseantikvarie 1

362 CC BY 04 Stockholms läns museum Foto: Stockholms läns museum, Hanna Hjalmarsson Produktion: Stockholms läns museum 2

363 Innehåll Administrativa uppgifter 4 Bakgrund 4 Röda villan 5 3

364 Bakgrund Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Administrativa uppgifter Objekt: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Röda villan tredje skolbyggnaden, Upplands-Bro kommun Tjusta 2:1 Håtuna socken Upplands-Bro kommun Uppland Länsmuseets diarienr: 2015:160 Byggherre/beställare: Kultur- och fritidskontoret, Upplands-Bro kommun 4

365 Röda villan Beskrivning Skolbyggnaden uppfördes 1898 då Lindströmska huset inte längre räckte till som skollokal. Byggnaden är timrad i 1 ½ våning och står på en grund av tuktad natursten. Fasaden är målad med falu rödfärg och indelad i fält med vita följare och lister. Även fönstren är vita. Merparten av fönstren består av två tvåluftsfönster placerade ovanpå varandra för att få ett stort ljusinsläpp i skolsalarna. Fönstren har två rutor per luft, är okopplade och har stängningsbeslag av sen till tidig 1900-talsmodell samt klippta, infällda hörnjärn. Innanfönstren har stängningsbeslag av 1930-talsmodell. På baksidan sitter korspostfönster med spröjs. På gavlarna sitter små, spröjsade fönster med spetsigt karmöverstycke och på den östra gaveln även ett treluftsfönster med tre rutor per luft. Ett av gavelfönstren på östsidan samt fyra fönster på baksidan är utbytta till moderna bågar med falsk spröjs. Två fönster på baksidan har dessutom satts igen med rödfärgad panel. Taket är ett sadeltak täckt med tvåkupigt tegel och under takfoten sitter vitmålade, profilerade taktassar. På husets fram- och baksida finns frontespiser. Frontespiserna samt gavlarnas överdelar är klädda med stående faspanel. På framsidans frontespis står skrivet Tjusta-skola i svarta versaler på en vit trätavla och på en mindre tavla ovanför står årtalet På framsidan samt östra gaveln finns träverandor med vita stolpar, profilerade konsoler och rödfärgade staket. Framsidans ytterdörr är en grön pardörr med tre fyllningar. Entrén omges av enluftsfönster samt överljus. Östra gavelns ytterdörr är även den en grön pardörr med tre fyllningar. På fasaden finns äldre armatur bevarad. Figur 1. Södra långsidan. Figur 2. Västra kortsidan. Figur 3. Norra långsidan. Figur 4. Östra gaveln. 5

366 På gården finns en uthuslänga klädd med rödfärgad locklistpanel. Längan har grund av tuktad natursten och tak av svart, korrugerad plåt. Portar och dörrar är svarta med bandgångjärn, och knutar och dörrfoder är vita. Tak och fasadpanel är sentida. Invändigt består skolan på bottenvåningen av en hall, bakomliggande rum, kök, toalett samt två skolsalar på vardera sida. På övervåningen finns ett kök, en slöjdsal samt ett mindre rum. Dörrarna in till lektionssalarna samt till trapphuset är ursprungliga fyllningsdörrar med fyra fyllningar. Trappan upp till övervåningen samt trapphusets pärlspontpanel är ursprunglig. Övrig fast inredning och ytskikt är sentida förutom ett fåtal äldre golvlister och dörrfoder. Nya lister och foder i traditionell stil förekommer. Figur 5. Uthuslänga tillhörande skolbyggnaden. Figur 6. Fönstrens ytterbågar är ursprungliga. Figur 7 Interiört har stora förändringar skett och få originaldetaljer och ytskikt finns bevarade. Figur 8. Trappan upp till övervåningen samt väggarnas pärlspontpanel är original. 6

367 Figur 9 Originaldörrar förekommer i hallen samt till trapphuset. Figur 10. Övervåningens slöjdsal. Status och underhållsbehov Byggnaden är i gott skick men på östra gaveln förekommer röta och spår av skadedjursangrepp. Angreppet är troligtvis inte aktivt men ytterligare observationer bör göras. De nedre stockvarven på östra gaveln kan behöva åtgärdas genom byte av delar eller hela stockarna. Även nedre delen av gavlarnas panel kan behöva bytas ut. Timmerstomme och panel bör rödfärgas. Även vindskivorna målas. Verandorna är slitna och bör renoveras och målas. På söderfasaden finns en sprucken fönsteruta som bör åtgärdas. Takavvattning saknas på framsidans veranda vilket lett till skador på fasaden som i förlängringen kan leda till rötskador. Figur 11. Fuktskadad fasad på grund av avsaknad av takavvattning. Figur 12. De nedre stockvarven på östsidan har spår efter skadedjursangrepp. 7

368 Figur 13. Nedre delen av gavlarnas panel är fuktskadad. Figur 14. Verandorna är i behov av renovering och målning. Kulturhistoriskt värde Byggnaden är ett mycket välbevarat exempel på en skolbyggnad från slutet av 1800-talet och har därmed ett högt kulturhistoriskt värde. Exteriört är originalmaterial och ytskikt i hög grad bevarade och i gott skick. Även interiört finns bevarade ursprungliga delar. Som socknens tredje skola är byggnaden av lokalhistoriskt och socialhistoriskt intresse. Tillsammans med de övriga skolbyggnaderna på platsen ingår den i en mycket intressant miljö där socknens och kommunens skolhistoria är tydligt avläsbar. Byggnaden är som en del av Tjusta by med skolbyggnader utpekad som riksintresse för kulturmiljövården (AB 35). 8

369 Järnvägsgatan 25, NACKA. Tel vx , info Fax E-post 9

370 TORPET HÄLLKANA Hällkana 1:1 i Bro socken Upplands-Bro kommun, Stockholms län Kulturhistorisk dokumentation och värdering Januari 2017

371 Diarienummer 2015: 160 CC BY 04 Stockholms läns museum Forograf: Rolf Hammarskiöld, Stockholms läns museum Fotoinnehavare: Stockholms läns museum Omslag: Södra gaveln och östra långsidan på torpstugan i Hällkana Baksidan: Beskrivningar av Hällkanas kammare och kök på 1910-talet, nedtecknade av Gunhild Rosén som bodde där Produktion: Stockholms läns museum ~ 1 ~

372 Förord Denna rapport färdigställdes i januari 2017, på uppdrag av Upplands-Bro kommun, inom ramen för en inventering 2016 av utvalda kommunägda fastigheter. Syftet var att redogöra för byggnadernas historia, nuläge och kulturhistoriska värde. Noterade vård- och underhållsbehov redovisas även. Rapporten är tänkt att tjäna som underlag inför framtida politiska prioriteringar gällande bevarande och förvaltning. Stockholms läns museum Rolf Hammarskiöld Bebyggelseantikvarie ~ 2 ~

373 Innehåll Aktuell karta och flygfoto 4 Miljöbeskrivning 5 Kort historik 5 Byggnadsbeskrivning 6 Kulturhistorisk värdering 8 Vård- och underhållsbehov 8 ~ 3 ~

374 Aktuell karta och flygfoto Ovan ses ett aktuellt utdrag från Tätortskartan för Stockholms län. Den gula linjen markerar gränsen för Lejondals naturreservat. Öster om torpet Hällkana passererar Upplands-Broleden. På flygbilden nedan ses till vänster Hällkana friluftsgård med tillhörande badplats vid Lejondalssjön, till höger torpet Hällkana. Längst ner ses torpet Hällkana med omgivande, stenbundna hagmarker. (Flygbilden togs 2015 och ligger till grund för tätortskartan.) ~ 4 ~

375 Miljöbeskrivning Landskapet öster om Lejondalssjön präglas av små åkertegar, ängar och hagar, vilka förut brukades av torpställen under godset Lejondal. Ett av torpen var Hällkana, som med sina gamla brukningsmarker nu ingår i ett naturreservat. Kort historik Stugan omges av stenbundna betesmarker, i terräng som sluttar västerut mot Lejondalssjön. Fotot togs Hällkana var under 1800-talet och 1900-talets första decennier ett torp under godset Lejondal, vars huvudbyggnad ligger på andra sidan Lejondalsjön. I början av 1900-talet beboddes torpstugan av en familj med fyra barn. 1 Vid sidan av jordbruket fick hushållet inkomster från torgförsäljning av bär, grönsaker och uppfödda kycklingar. Hällkana var i bruk som torp fram till 1943, då Lejondals gård såldes till Stockholms stadsmission. Ägarbytet sammanföll med att torparinstitutionen avskaffades i Sverige. Då Hällkana inventerades 1971 hade torpstugan blivit sommarställe. Den övergick i kommunens ägo efter 1975, genom avstyckning från Lejondals gård. Numera disponeras stugan av Friluftsfrämjandet, som samlingslokal. Övernattningsmöjlighet finns, men har inte utnyttjats på senare år. Reparationer har skett i kommunal regi, bland annat en takomläggning då tidigare enkupiga tegelpannor ersattes med trapetskorrugerad plåt. Av utseendet att döma blev fasadpanelen till stor del utbytt. Växtligheten tätnar på omgivande hagmarker, som inte längre betas. Fotot togs En berättelse ur mitt liv, nedtecknat den 25 januari av Gunhild Margareta Rosén, född i Hällkana ~ 5 ~

376 Byggnadsbeskrivning Torpstugan är sannolikt från första hälften av 1800-talet, byggd i en våning med vind. En senare tillkommen farstukvist finns utbyggd på västra långsidan. Utanpå östra långsidan finns ett uthus, f d fårstall. Stugan omges av stenbundna betesmarker, i terräng som sluttar västerut mot Lejondalssjön. Grund: Stomme: Grundmur är lagd av gråsten, senare tätad med cement. Som ventiler tjänar tegelrör, av samma typ som förr togs till dräneringar. Stugans väggar är timrade, med utknutar. På östra väggen sitter en följare. Farstukvisten har regelstomme. Östra sidans fårhus/skjul har stolpresta panelväggar. Fasad: Faluröd locklistpanel, med fyrsidiga locklister utan fas. Nedtill avslutas fasadpanelen med sockelbräder. Kring knutarna sitter vita knutlådor. Dörr- och fönsteröppningar har vitmålade foder. På gavlarna sitter dubbla, vitmålade vindskivor, samt plåtöverliggare. Norrsidans utbyggnad har faluröd lockpanel. Fönster: Fönstersnickerierna är vitmålade. På gavlarna och på södra långsidan sitter inalles fem fönsteröppningar, indelade med mittpost. I karmarna sitter kopplade utåtgående bågar, vardera spröjsade i två rutor. På norra långsidan sitter ett mindre fönster, indelat med mittpost. I karmarna sitter kopplade utåtgående bågar utan spröjsverk. Normalt är fönstren tillslutna med luckor på utsidan. Södra gaveln och sydvästra knuten. Fotot togs Västra köksfönstret ~ 6 ~

377 Skorstenen är murad med stortegel och utkragad. Farstukvisten har tegeltak. Dörrar: Yttertak: Skorsten: Takavvattning: På farstukvisten och norra gaveln finns utåtgående vitlackade dörrar, från omkring 1980, försedda med säkerhetslås. Sadeltak buret av åsar och täckt med trapetskorrugerad plåt, lackad i grå nyans. På farstukvisten ligger tvåkupigt lertegel, omlagt för cirka 10 år sedan. I norra takfallet sitter en tegelmurad, utkragad skorsten, överbeslagen med grålackad plåt. (provtryckt för fem år sedan) På del av östra sidan sitter en hängränna av galvaniserad, svartlackad plåt samt anslutande stuprör med böjda krökar på knuten i sydost. Interiör Farstu Golv med blå plastmatta, väggar av boardskivor som tapetserats med glasfiberväv och skivklätt, vitmålat tak. Köket/Stugan Större delen av köket har trägolv av 1960-talstyp, med spåntade, lackade bräder lagda i stugans längdriktning. I norra delen ligger plastmatta. I östra delen är golvet upphöjt, lagt med bräder på senare år efter myrsanering. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspåntpanel. Centralt finns en kökseldstad, med murad kåpa. I den ursprungligen öppna härden har senare tillkommit en järnspis, Husqvarna No 028. Bakugnen tillsluts med en välvd järnlucka Husqvarna No 1. Köksskåpen är av 1950-talstyp, med ursprungliga låsreglar och med furuknoppar av 1970-talstyp. Kökseldstaden med tillhörande bakugn tar stor plats. ~ 7 ~

378 Kammaren I kammaren finns trägolv av 1960-talstyp, med spåntade, lackade bräder lagda i stugans tvärriktning. Väggarna är klädda med boardskivor och tapetserade. I taket sitter skivor med strukturtapet. Till köket leder en ramverksdörr av tidig talstyp, sannolikt ursprunglig, med tre fyllningar och utanpåliggande kammarlås. Yttertaket har av glespanel och hyvlade spån, som underlag för den yttre plåttäckningen. Kulturhistorisk värdering Vind Genom lucka i norra gavelröstet sker tillträde till vinden. Där ligger konstruktionen synlig. Yttertaket bärs av åsar, som vilar på gavlarna och stolpar inne på vinden. Som underlag för den yttre plåttäckningen tjänar hyvlade spån på horisontell glespanel. På en del av västra takfallet ligger sentida, vertikal underlagspanel. Vindsbjälklaget har isolerats med spån. Murstocken är putsad och vitkalkad. På vinden förvaras fönsterbågar, vilka sannolikt suttit i stugan före de nuvarande. Torpet Hällkana betyder mycket för den historiska förståelsen och upplevelsen av omgivande kulturlandskap. Som inslag i Lejondals naturreservat har stugan därför stort kulturhistoriskt värde. Vård- och underhållsbehov Källor Växtligheten har tilltagit nära intill stugans norra gavel och östra långsida. Röjning krävs, främst för att undvika kvarstannande fukt och mögel. Med tanke på byggnadsklimatet är också angeläget att förbättra vattenavledningen. Hängrännor och stuprör bör sättas upp på västra sidan och på stupröret i sydost bör funktionen kontrolleras och förbättras. Skorstenens tegelmur bör snarast fogas om. För drygt fem år sedan provtrycktes skorstenen och godkändes för eldning, inför installation av ny kamin i kammaren. Dessvärre stals kaminen innan den hann monteras. Av hänsyn till både husets och skorstenens fortbestånd vore önskvärt att ansluta en kamin och regelbundet elda i den. Fasaderna bör rödfärgas och fönstren ommålas inom fem år Plåttaket blästras rent från lös färg och ommålas inom fem år Stockholms läns museums arkiv Dörren mellan kammare och kök är sannolikt ursprunglig. Fotot togs Bebyggelseinventering Bro socken 1971, av Elisabet Tegner Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut, En berättelse ur mitt liv, nedtecknat den 25 januari 1976 av Gunhild Margareta Rosén, född i Hällkana 1904 ~ 8 ~

379 Här följer beskrivningar av Hällkanas kök och kammare på 1910-talet, nedtecknade av Gunhild Rosén som då bodde där Köket var stort, som det alltid var förr i tiden, men far delade av det så det blev en garderob, samt en sovplats för någon av oss barn. överkast, samt något rustikare soffa av trä, en skänk samt ett slagbord med stolar. Golvet hade breda granplank, som skurades varje vecka. På vintern täcktes hela golvet med trasmattor för att det skulle vara varmare. Väggarna hade grön pärlspånt. I kammaren fanns en imperialsäng med ett vitt överkast med spetsmönster, som min mor hade virkat själv som ung, en byrå, en spegelskänk, ett rakbord med oval spegel, en 3 mans soffa med rödrandigt tyg, runt bord i mitten av rummet med fyra stolar i rotting i rygg och sits, ett klädskåp, samt blombord. Textilier var trasmattor, som mor vävt själv, samt stärkta trådgardiner och 2 stora urnor i ett fönster, med glaskulor, som man kunde spegla sig i. ~ 9 ~

380 Ärende 6

381 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Kultur- och fritidskontoret bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 16/0140 Kultur- och fritidsnämnden Medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö Förslag till beslut I Kultur- och fritidsnämnden budget för 2017 finns medel avsatta för att förstärka nämndens arbete med de kulturhistoriska miljöerna. Medborgarförslaget kommer att beaktas i det kommande arbetet. Sammanfattning Ulf Björkdahl har inlämnat ett medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö. Ulf Björkdal föreslår att kommunen tar fram en plan för kulturhistorisk information i offentlig miljö med fokus på platser där människor bor och vistas. Kultur- och fritidskontoret anser att förslaget innehåller intressanta förslag och instämmer med förslagsställaren att frågan om information om kommunens kulturhistoriska miljö kan förbättra avsevärt. I Kultur- och fritidsnämndens budget för 2017 finns medel avsatta för att förstärka kontorets arbete med de kulturhistoriska miljöerna. Medborgarförslaget kommer att beaktas i det kommande arbetet. Beslutsunderlag Prokollsutdrag från Kommunfullmäktige 15 juni 2016 Medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2017 UBK1005, v2.0, Ärendet Ulf Björkdahl har inlämnat ett medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö. I förslaget betonas att Upplands-Bro har en rik historia och att det bör ligga i kommunens intresse att väcka invånarnas nyfikenhet om traktens historia. Ulf Björkdal föreslår att kommunen tar fram en plan för kulturhistorisk information i offentlig miljö med fokus på platser där människor bor och vistas. Medborgarförslaget behandlades på Kommunfullmäktige den 15 juni 2016 där man beslöt att överlämna förslaget till Kultur- och fritidsnämnden för beslut. Kultur- och fritidskontoret anser att förslaget innehåller intressanta förslag och instämmer med förslagsställaren att frågan om information om kommunens kulturhistoriska miljö kan förbättra avsevärt. I Kultur- och fritidsnämndens budget för 2017 finns medel avsatta för att förstärka kontorets arbete med de kulturhistoriska miljöerna. Bland annat kommer medel att avsättas för en Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

382 Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 16/0140 procents anställning och för att tillgängliggöra kulturhistorien. Detta möjliggör ett mer strategiskt arbete med målet att ta vara på kommunens kulturhistoriska miljöer. Ett sådant arbete kommer att tillföra Upplands-Bros invånare och besökare många positiva och inspirerande upplevelser. Medborgarförslaget kommer att beaktas i det kommande arbetet. Barnperspektiv Kultur- och fritidsnämndens verksamheter bidrar till barns och ungas välbefinnande. Att uppmärksamma och tillgänglighetsgöra de kulturhistoriska miljöerna kommer att förstärka skolornas pedagogiska resurser. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö inkommen den 26 maj Kommunfullmäktiges beslut 63 Medborgarförslag om kulturhistorisk information i offentlig miljö KS 16/0180 Beslut sänds till Frågeställaren Kommunstyrelsen

383