TJÄNSTESKRIVELSE Siri Morawski Utredare Kultur- och fritidskontoret Datum Vår beteckning KFN 17

Transkript

1 Handlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 24 oktober 217

2 TJÄNSTESKRIVELSE Siri Morawski Utredare Kultur- och fritidskontoret Datum Vår beteckning KFN 17/191 1 (2) Er beteckning Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsrapport augusti 217, tertial 2 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner Verksamhetsrapport augusti 217 Kultur- och fritidsnämnden enligt Kultur- och fritidskontorets förslag Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden visar en positiv avvikelse mot budget på tkr under perioden januari till augusti 217. Avvikelsen förklaras delvis med lägre driftskostnader på grund av att periodiseringar inte fullt överensstämmer med hur budgeten är lagd. Nämnden ser en budget i balans vid årets slut. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 4 oktober 217 Verksamhetsrapport augusti 217 Kultur och fritidsnämnden Ärendet Kultur- och fritidsnämnden visar en positiv avvikelse mot budget på tkr under perioden januari till augusti 217. Avvikelsen förklaras delvis med lägre driftskostnader på grund av att periodiseringar inte fullt överensstämmer med hur budgeten är lagd. Nämnden ser en budget i balans vid årets slut. Kultur- och fritidsnämndens delårsuppföljning visar att nämndens verksamhet löper på som planerat. Flera nämndmål är redan uppfyllda och det visar att nämnden kontinuerligt under året arbetar med nämndmålen. Vissa mål går först att följa upp i slutet av året då nämnden inväntar underlag. UBK15, v2., Barnperspektiv Kultur- och fritidsnämndens prioriterade målgrupp är barn och ungdomar. En välfungerande verksamhet har därför positiv påverkan på barn och ungas möjlighet till en utvecklande fritid med kultur- och fritidsverksamheter. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

3 Datum Vår beteckning KFN 17/191 Kultur- och fritidskontoret Mathias Forsberg Tf. Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Verksamhetsrapport augusti 217 Kultur- och fritidsnämnden Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomistaben 2 (2)

4 Verksamhetsrapport augusti 217 Kultur- och fritidsnämnden Tertial 2 217

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Vinjett Ansvarsområde och organisation Viktiga händelser under året Mål och resultat En kommun för alla Vara en attraktiv arbetsgivare Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun som växer En grön kommun i utveckling En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndens bedömning av måluppfyllelse Ekonomi Årets resultat Ekonomisk analys Driftsprojekt och engångssatsningar er driftsprojekt och engångssatsningar Sociala investeringsfonden er sociala investeringsfonden Investeringsredovisning er investeringsredovisning Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 2(14)

6 1 Inledning 1.1 Vinjett Satsningar på ungdomar är påbörjade utifrån de förutsättningar som råder gällande lokaler. En ungdomsproducent har anställts som ska arbeta med ungdomar i projektform. Arbetet med den kommande upphandlingen av aktivitetsparken är påbörjad. Konsthallen är färdigställd och flera uppskattade utställningar har genomförts. 1.2 Ansvarsområde och organisation Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet och kulturskola. Nämnden har sedan 215 ett eget kontor, kultur- och fritidskontoret, som består nu av ledning, stab och tre enheter vilka är kulturenheten, fritidsenheten och kulturskoleenheten. 1.3 Viktiga händelser under året Satsningar på ungdomar är påbörjade utifrån de förutsättningar som råder gällande lokaler. En ungdomsproducent har anställts som ska arbeta med ungdomar i projektform. Arbetet med den kommande upphandlingen av aktivitetsparken i Bro är påbörjad. Konsthallen är färdigställd och flera uppskattade utställningar har genomförts. Kulturenheten satsar på kulturmiljön genom bland annat utställning och visning i konsthallen under sommaren. Många lyckade offentliga arrangemang har genomförts, exempelvis utomhusbio och teateruppsättningar i samarbete med Parkteatern och Riksteatern. Den tillgänglighetsanpassade rampen vid Lillsjön sattes i inför badsäsongen, vilket är en lyckad satsning för att öka tillgängligheten i kommunen. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 3(14)

7 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 217. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer. För de indikatorer där man i nämndbudgeten beslutat om ett målvärde bedöms måluppfyllelsen utifrån detta, för de som inte har ett målvärde redovisas trend, det vill säga förbättring/försämring jämfört med tidigare år. Målet uppfyllt: Målet delvis uppfyllt: Målet ej uppfyllt: Övergripande mål: 2.1 En kommun för alla Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område. Bokningsgraden är fortsatt hög och planering för att skapa utökade ytor i tid är viktigt. Kommunens befolkning växer och ledtider för nya anläggningar är lång. Fritidsenheten erbjuder invånarna många olika typer av ytor. Vattenytor i form av simhall och badplatser. Skateytor finns på tre olika platser. Fotbollsplaner på tre olika idrottsplatser, både konstgräs och naturgräs. Sporthallar, gymnastiksalar, motionsspår, isbana, skridskoslingor på sjöisar med mera. Tillgängligheten på dessa ytor är mycket hög. Satsningarna på Kulturhuset och Brohuset är mycket omfattande och ändamålsenliga. Justeringar för att få ut så mycket som möjligt av ytor och verksamhet görs kontinuerligt. Kulturskoleenhetens verksamheter är i stort behov av nya tillkommande ytor. Ungdomens hus saknar fortfarande lokaler. Indikatorer Utfall 217 Bokningsgrad Stora scenen 75% Bokningsgrad danssalar 48% Utfall 216 Kommunens danssalar är Kulturskolans danssal och Brohusets danssal. Bokningsgrad vardagar (snitt): 51 procent, Bokningsgrad helger (snitt): 42 procent Bokningsgrad Florasalen 4% Bokningsgrad fotbollsplaner högsäsong 68% Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 4(14)

8 Indikatorer Utfall 217 Bokningsgrad uppvärmd fotbollsplan Utfall % Bokningsgrad vardagar: 8 procent, Bokningsgrad helger: 86 procent Bokningsgrad sporthallar 91% Kommunens sporthallar är Bro sporthall, Ekhammar sporthall, Kungsängens sporthall och Hagnäshallen. Bokningsgrad vardagar (snitt av samtliga sporthallar): 94 procent Bokningsgrad helger (snitt av samtliga sporthallar): 84* procent *: Ekhammar sporthall och Hagnäshallen tillkommer Bokningsgrad fotbollshallen 83% Bokningsgrad vardagar: 86 procent Bokningsgrad helger: 75 procent Bokningsgrad gymnastiksalar 48% Kommunens sju gymnastiksalar är Härnevi gymnastiksal, Lillsjöskolans gymnastiksal, Råbyskolans gymnastiksal, Tjustaskolans gymnastiksal, Bergaskolans gymnastiksal, Brunnaskolans gymnastiksal och Finnstaskolans gymnastiksal. Bokningsgrad vardagar (snitt samtliga gymnastiksalar): 54 procent Bokningsgrad helger (snitt samtliga gymnastiksalar): 34 procent Utvärdering genom föreningslivet via enkät Enkäten till föreningslivet skickas ut i slutet av 217. Resultaten sammanställs och analyseras i årsredovisningen. Övergripande mål: 2.2 Vara en attraktiv arbetsgivare Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs. Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Genomförs regelbundet i alla enheter. Sjuktalen är mycket låga och inga långtidssjukskrivningar föreligger. Indikatorer Utfall 217 Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 Utfall 216 Uppnått 5(14)

9 2.2.2 Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Inga långtidssjukskrivningar föreligger. Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Utfall 217 Utfall 216 Uppnått Uppnått Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas I kulturskolan har flera deltidsanställda erbjudits heltidstjänster Kultur- och fritidsnämndens personal ska trivas. Medarbetarundersökningen genomförs under hösten inom alla kontor. Resultaten presenteras i årsredovisningen. Indikatorer Utfall 217 Medarbetarundersökning Utfall 216 Uppnått Övergripande mål: 2.3 Ett växande kultur- och fritidsutbud I vår kommun ska alla invånare ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, intressen och ekonomi. Kommuninvånare och besökare från regionen ska kunna finna ett utbud av möjligheter till återhämtning, rekreation, förkovran och nischad handel Kultur- och fritidsnämnden ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. Kultur- och fritidsnämnden allmänna lokaler och anläggningar är välbesökta. Antal deltagare i Kulturskolan och besökare i simhall/gym har ökat. Resultatet från SCB:s medborgarundersökning levereras i december och presenteras därmed i årsredovisningen. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 6(14)

10 Indikatorer Antal besök simhall/gym Utfall 217 Utfall Antal besök simhall/gym: Hittills i år (januari - augusti) har personer besökt anläggningarna. Antal besök i Brohuset Antal besök i Brohuset: (minskning från 216, det beror antagligen på att dörren mot Broskolan är stängd från och med februari.) Antal besök i Kulturhuset Antal besök i Kulturhuset Antal utlån på biblioteken Antal utlån biblioteken: Deltagande kulturskolan 785 Deltagande kulturskolan: Hittills i år (januari - augusti) totalt 785 barn och ungdomar SCB:s medborgarundersökning Kultur SCB:s medborgarundersökning Anläggningar SCB:s medborgarundersökning Fritidsmöjligheter Kultur- och fritidsnämnden ska verka för jämställdhet inom sitt område. Stöd har erhållits från Kulturrådet för insatser inom kulturskoleenheten för att öka antalet deltagande pojkar. Frågan har diskuterats under årets träffar med föreningslivet. Indikatorer Könsfördelning aktivitetsbidrag Utfall 217 Utfall 216 Uppnått Könsfördelning aktivitetsbidrag: Under vårterminen 217 (jan-juni) deltog pojkar och flickor på föreningarnas aktiviteter. Det ger en könsfördelning på 58 procent pojkar och 42 procent flickor. Könsfördelning kulturskolans deltagare Delvis uppnått Könsfördelning kulturskolans deltagare: Hittills i år är fördelningen 3 procent pojkar och 7 procent flickor. När den flickdominerade dansundervisningen exkluderas är fördelningen 44 procent pojkar och 56 procent flickor. Jämfört med tidigare år har andelen pojkar ökat. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 7(14)

11 2.3.3 Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter. En mängd möjligheter till spontanaktiviteter erbjuds både inomhus och utomhus. Ledarledda spontanaktiviteter i tre sporthallar sker i form av "öppen sporthall". Öppna ytor för spontanaktiviteter på egen hand i form av isbana, fotbollsplaner, motionsspår, skidspår, beachvolleybanor, frisbeegolf, skateramper med mera. En aktivitetspark planeras i Bro med fokus på spontanidrott och kulturaktiviteter. Flera drop-in-verksamheter för barn och ungdomar är genomförda under året i Kulturhuset och i Brohuset, inte minst på skolloven. Gratis utomhusbio genomfördes under sommaren med stor publik och stor uppskattning. Indikatorer Uppföljning av åtgärder som genomförts Utfall 217 Utfall 216 Uppnått Uppnått Kultur- och fritidsnämnden ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet. Dialog med föreningslivet sker regelbundet om förutsättningar för deras verksamhet i kommunen. Under året görs det bland annat på kulturråden, fritidsråden och den årliga föreningsträffen. Föreningslivet har även varit aktivt under arbetet med flera pågående projekt såsom byggnation av nytt stall, planering av sporthall anpassad för bordtennis och aktivitetsparken. Målet kommer under 217 att utvärderas genom en enkät till föreningslivet. Målet följs därmed upp i årsredovisningen. Indikatorer Utfall 217 Utfall 216 Utvärdering genom föreningslivet via enkät Enkäten till föreningslivet skickas ut i slutet av 217. Resultaten sammanställs och analyseras i årsredovisningen Kultur- och fritidsnämnden ska verka för inspirerande miljöer. Många inspirerande miljöer skapas löpande inom nämndens verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 8(14)

12 Kulturenheten har även i år arrangerat bio utomhus i Kungsängen. Utomhusteater arrangerades vid Gröna Udden i samarbete med Riksteatern. Upplands-Brofestivalen som samordnas av den nyanställda ungdomskulturproducenten i samarbete med ungdomar är också ett exempel på skapande av en inspirerande miljö. Kontoret arbetar med upphandling av en kommande aktivitetspark i Bro vilket i hög grad kommer att bli en inspirerande miljö. Kultur- och fritidskontoret arbetar utifrån målet att nämndens aktiviteter/anläggningar ska få deltagaren att må bättre när de går än när de kom. En inspirerade miljö är en viktig förutsättning för att nå målet. Indikatorer Uppföljning av åtgärder som genomförts Utfall 217 Utfall 216 Uppnått Uppnått Övergripande mål: 2.4 En kommun som växer Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Vi ställer om till ett långsiktigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Upplands-Bro Kultur- och fritidsnämnden ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara. Kultur- och fritidsnämnden har hittills under 217 yttrat sig över tre detaljplaner som tillsänts nämnden, Svartviks strand, Ekhammars gård och Bro gård Indikatorer Uppföljning att så skett Utfall 217 Utfall 216 Uppnått Uppnått Övergripande mål: 2.5 En grön kommun i utveckling Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna Minska den totala elförbrukningen för den kommunala verksamheten med 5% Minska den totala volymen blandat hushållsavfall från den kommunala verksamheten med 5 % Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 9(14)

13 2.5.3 Öka antalet fossilfria personbilar i den kommunala verksamheten med 6 stycken Öka andelen ekologiska livsmedel med 5 % Köptrohet mot ramavtal skall vara minst 7 % Kultur- och fritidsnämnden ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område. Indikatorer Utfall 217 Uppföljning att så skett Utfall 216 Uppnått Övergripande mål: 2.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Mellan nämnderna får justeringar ske av redovisningstekniska skäl under året. Varje nämnd ska bedöma om god ekonomisk hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. En genomgång av avgifterna genomfördes 215 och de ansågs då vara aktuella. Några större förändringar har inte skett sedan dess varför avgifterna får anses vara aktuella. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti 217 1(14)

14 2.6.2 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Återrapportering sker regelbundet på nämndens sammanträden samt genom tertialrapporter Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Sker löpande inom varje enhet och samordnande för hela kontoret genom kontorets ledning. 2.7 Nämndens bedömning av måluppfyllelse Kultur- och fritidsnämndens delårsuppföljning visar att nämndens verksamhet löper på som planerat. Flera nämndmål är redan uppfyllda och det visar att nämnden kontinuerligt under året arbetar med nämndmålen. Vissa mål går först att följa upp i slutet av året då nämnden inväntar underlag. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti (14)

15 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Budget 2178 (tkr) Kostnad Intäkt Redovisat 2178 Kostnad Intäkt Avvikelse 2168 Avvikelse 2178 Kostnad Intäkt Nettoav Nettoav ,1 Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten , , Kulturskoleenhete n Summa Helårsprognos Budget 217 (tkr) Kostnad Intäkt Prognos 217 Kostnad Kostnad Intäkt Nettoav Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenhete n Summa Intäkt Avvikelse Ekonomisk analys Kultur- och fritidsnämnden visar en positiv avvikelse mot budget på tkr under perioden januari - augusti 217. Avvikelsen förklaras delvis med lägre driftskostnader på grund av att periodiseringar inte fullt överensstämmer med hur budgeten är lagd. Nämnden ser en budget i balans vid årets slut. 3.3 Driftsprojekt och engångssatsningar Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti (14)

16 3.4 er driftsprojekt och engångssatsningar 3.5 Sociala investeringsfonden 3.6 er sociala investeringsfonden 3.7 Investeringsredovisning Förbrukat tom 216 Redovisat 2178 Netto Netto Netto Skatepark Elbelysning motionsspår Lillsjön Fasadskyltar Skyltar fornminne Pingishall (flexibel sporthall) Kulturskolan instrument Inventarier biblioteket/kulturhuset Inventarier biblioteket i Bro Förbättring badplatser Arbetsfordon IP Självservice bibliotek Utveckling plan 2 kulturhus Kulturmiljö Ekhammarhallen Taggläsare Brohuset Ekhammarscen Projekt (tkr) Investeringsram KFN Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Sandfilter - simhallen Aktivitetspark i Råby, Bro Konstnärlig utsmyckning rampen Skvalprännor Summa Total budget Kvar av budget 217 Netto Netto Budget Helårsprognos Projekt (tkr) Investeringsram KFN Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Skatepark Total budget Förbrukat tom 216 Netto Netto Prognos 217 Netto Budget 217 Kvar av budget 217 Netto Netto Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti (14)

17 Projekt Total budget Förbrukat tom 216 Prognos 217 Budget 217 Kvar av budget 217 Elbelysning motionsspår Lillsjön Fasadskyltar Skyltar fornminne Pingishall (flexibel sporthall) Kulturskolan instrument Inventarier biblioteket/kulturhuset Inventarier biblioteket i Bro Sandfilter - simhallen Förbättring badplatser Arbetsfordon IP Självservice bibliotek Utveckling plan 2 kulturhus Kulturmiljö Ekhammarhallen Taggläsare Brohuset Ekhammarscen Aktivitetspark i Råby, Bro Konstnärlig utsmyckning rampen Skvalprännor Summa 3.8 er investeringsredovisning Upprustningarna av Kvistaberg kommer inte helt hinna färdigställas innan årsskiftet beroende på större arbeten men V/A. Flera investeringar förväntas vara avslutade vid årsskiftet, bland annat rörande biblioteken, anläggningar och Ekhammarscenen. Tabellen visar på ett varierat investeringsbehov både vad gäller inriktning och storlek på belopp. Kultur- och fritidsnämnden, Verksamhetsrapport augusti (14)

18 TJÄNSTESKRIVELSE Siri Morawski Utredare Kultur- och fritidskontoret Datum Vår beteckning KFN 17/128 1 (2) Er beteckning Kultur- och fritidsnämnden Remiss angående revidering av trygghetspolicy Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden är positiv till trygghetspolicyn och har i huvudsak ingenting att anmärka Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden är positiv till Kommunledningskontorets förslag till trygghetspolicy och ser fram emot det fortsatta arbetet med trygghetsarbetet i kommunen. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse daterad 14 september 217 Trygghetspolicy daterad 1 maj 217 Ärendet Kommunledningskontoret ämnar upprätta en policy för trygghet i UpplandsBro kommun. Policyn ska fungera som ett visionsdokument som anger riktningen för trygghetsarbetet och bör inte förväxlas med ett program som mer i detalj anger hur arbetet ska bedrivas. Policyn har skickats ut som remiss till kommunens respektive nämnder. Förslaget i korthet Upplands-Bro skall vara en trygg plats för alla som bor, verkar och vistas i kommunen och det är genom samverkan tryggheten kan stärkas. Kommunens trygghetsansvar fördelas på Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, nämnderna och kommundirektören. UBK15, v2., Kultur- och fritidsnämndens synpunkter Synpunkter generellt Kultur- och fritidsnämnden ser ett stort behov av utökat arbete för att främja trygghet i kommunen och är därför positiv till att en trygghetspolicy tas fram. Nämnden anser att policyn är övergripande dokument som ger kommunen ett generellt mål angående trygghet. Nämnden tar för givet att policyn blir ett Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

19 Datum Vår beteckning KFN 17/128 startskott för trygghetsarbetet i kommunen, att en handlingsplan tas fram med konkreta verksamhetsnära mål. Trygghetsarbetet är direkt kopplat till samtliga verksamheter inom Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde och det är därmed av stor vikt att medarbetarnas kompetens tas till vara när exempelvis en handlingsplan tas fram. För att trygghetsarbetet ska bli varaktigt och ge effekt efterfrågar nämnden även särskilda medel som leder till att alla nämnder får lika möjlighet att arbeta med frågan. Under rubriken 3.1 Vad är trygghet? definieras begreppet trygghet. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är bra att begreppet definieras då det finns flera definitioner. Det är viktigt att klargöra från vilken definition policyn tar avstamp. Kommunledningskontoret definierar trygghet till att handla om säkerhet och frånvaro av brottslig verksamhet. Andra möjliga definitioner handlar bland annat om ett fullvärdigt medborgarskap. Det fullständiga medborgarskapet förutsätter ett fungerande samhälle där individen räknas, blir bra bemött och får bra information, redskap och verktyg. Där inkluderas bland annat att inte vara rädd för att kontakta en myndighet eller förlora sitt jobb. Under rubriken 3.2 Principer för trygghet formuleras vilka grupper som inkluderas av policyn. Kultur- och fritidsnämnden anser att alla grupper som inkluderas av diskrimineringslagen bör ingå. De diskrimineringsgrunder som saknas är könsöverskridande identitet eller uttryck och annan trosuppfattning. Kultur- och fritidsnämnden är positiv till att policyn tar upp civilsamhället som en av aktörerna i trygghetsarbetet. Kultur- och fritidsnämnden har ett gott samarbete med civilsamhället och vill gärna bidra med kunskap och kontakter. Sker trygghetsarbetet i dialog med lokal- och civilsamhället ökar det sannolikheten till trygghetsskapande på lång sikt. Barnperspektiv Trygghetsarbete är därmed viktigt för att barn och ungdomar ska få en trygg uppväxt i kommunen. Trygghetspolicyn är en viktig komponent i det arbetet. Kultur- och fritidskontoret Mathias Forsberg Tf. Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Trygghetspolicy daterad 1 maj 217 Beslut sänds till Kommunstyrelsen 2 (2)

20 Trygghetspolicy bro.se

21 Trygghetspolicy Sammanfattning Innehåll 1 Sammanfattning Definition, syfte och avgränsning Definition av policy Syfte Avgränsning Trygghetsvision Upplands-Bro kommun Vad är trygghet? Principer för trygghet Organisation och ansvar Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnderna Kommundirektören Trygghetssamordnaren Lagar och direktiv Lagar Direktiv...8 2

22 Trygghetspolicy 1 Sammanfattning Sammanfattning Trygghetspolicyn är ett visionsdokument som anger riktningen för trygghetsarbetet i Upplands-Bro kommun. Policyn är en vägledning för kommunens arbete med trygghet eller trygghetsrelaterade frågor. UpplandsBro skall vara en trygg plats för alla som bor, verkar och vistas i kommunen och det är genom samverkan tryggheten kan stärkas. 3

23 Trygghetspolicy Definition, syfte och avgränsning 2 Definition, syfte och avgränsning 2.1 Definition av policy En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt och anger vad kommunen vill uppnå inom ett specifikt område som berör flera verksamheter. En policy innehåller inte detaljerade ställningstagande vad gäller utförande, prioriteringar eller metoder utan en policy är ett strategiskt visionärt dokument. 2.2 Syfte Syftet med Upplands-Bro kommuns trygghetspolicy är att: Öka tryggheten och minska förekomsten av skador och brott i kommunen Styra trygghetsskapande insatser inom kommunen, kommunens bolag och externa aktörer Öka kunskapen om trygghetsskapande insatser i den egna närmiljön Stärka den sociala hållbarheten i kommunen 2.3 Avgränsning Trygghetspolicyn innefattar inte säkerhetsfrågor som berör exempelvis krig, naturkatastrofer eller olyckor. 4

24 Trygghetspolicy Trygghetsvision Upplands-Bro kommun 3 Trygghetsvision Upplands-Bro kommun 3.1 Vad är trygghet? I Upplands-Bro kommun definieras trygghet som ett tillstånd där en individ inte behöva känna rädsla eller oro för att bli utsatt för något oönskat mot sig själv eller sina anhöriga. Trygghet utgör en grundkomponent i en människas liv och behövs för att personer ska kunna till fullo delta i samhället. Kommunens trygghetsinsatser måste ske i samklang med resten av samhället. Ingen enskild aktör kan ensam skapa ett rakt igenom tryggt samhälle. Bara tillsammans kan vi skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle. 3.2 Principer för trygghet Upplands-Bro kommun skall vara en trygg plats för alla som bor, verkar och vistas i kommunen. Detta gäller alla, oberoende av kön, ålder, etnicitet, funktionsvariation, sexuell läggning, religion, eller politisk åsikt. Upplands-Bro ska vara en trygg plats under alla tider på dygnet. Upplands-Bro kommun ska vara en kommun där människor känner trygghet i sina boendemiljöer och kan röra sig fritt i det offentliga rummet. Trygghetsarbetet i Upplands-Bro kommun är ett gemensamt ansvar för kommunen, polisen, räddningstjänsten, landstinget, och andra myndigheter och organisationer i samverkan med lokalsamhället och civilsamhället. Kommunens trygghetsarbete ska präglas av ett aktivt offensivt förebyggande arbete. Trygghetsarbetet ska vara kvalitativt, innovativt och präglas av lyhördhet och dialog. 5

25 Trygghetspolicy 4 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Visionen för Upplands-Bro är Kommunen som ger plats. För att förverkliga visionen har tre strategiska fokusområden noterats för Verksamhetsplan 217: 1. Tillgängligplats Defineras som en välkomnande plats där det är lätt att röra sig inom och dit det är lätt att ta sig till 2. Mötesplats Utgörs av en plats för utbyte av erfarenheten och kunskap 3. Levandeplats Är en plats som det är bra att bo och vistas i där människor, djur och natur lever i en bra samklang Dessa tre fokusområden är övergripande och tvärgående över kommunens verksamheter och åtagande. Trygghetsarbetet ska ligga i linje med visionens tre strategiska fokusområden. Trygghetsarbetet är ett prioriterat område i verksamhetsplanen där de tre övergripande områden som särskilt lyfts fram är trygghet, tillväxt och integration. Verksamhetsplan 217 redogör även för att kommunen ska arbeta med lokalsamverkan mellan kommunen, polisen och andra aktörerer för att öka tryggheten i Upplands-Bro vilket policyn tar hänsyn till. Tryggheten ska gälla för alla som bor, verkar och vistas i kommunen. Vikten av trygghet betonas även i Vision 235, som är ett tvärpolitiskt dokument framarbetat av politiker från samtliga partier och kommuninvånarna och som antogs 215. I visionen lyfts de tre kärnvärdena Nyfikenhet, Omtanke och Liv upp som är kommunens anda och förhållningssätt. Trygghet omnämns redan i första meningen i visionen: I Upplands-Bro känner alla sig trygga. Här ges alla möjlighet att hitta sin plats, skapa sina livschanser och tillsammans forma framtiden. Vi vågar vara nyfikna. Vi tar initiativ, är öppna och mottagliga för nya tankar och synsätt. Vi bryr oss. Omtanken om varandra och vår närmiljö ger hållbarhet och plats för tillit. Enligt Vision 235 ska kommunen våga vara nyfiken inför nya tankar och synsätt vilket även trygghetspolicy ligger i linjer med. Vidare ska kommunen visa omtanke för varandra och vår närmiljö och skapa en hållbar plats med plats för tillit vilket trygghetspolicyn även tar hänsyn till. 6

26 Trygghetspolicy 4.1 Organisation och ansvar Ansvarsfördelning Kommunens trygghetsansvar fördelas på Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Nämnderna och Kommundirektören. 4.2 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fattar beslut om policy för trygghet och beslutar om de resurser som finns för att målen för trygghet ska kunna uppnås. 4.3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för trygghetsfrågor. 4.4 Nämnderna Respektive nämnd ansvar för trygghetsarbetet inom ramen för sin/sina verksamheter. 4.5 Kommundirektören Delegerar och organiserar trygghetsarbetet i kommunens organisation. Kommundirektören ser till att Kommunstyrelsen har tillgång till den information som behövs för få en lägesbild över trygghetssituationen i kommunen. 4.6 Trygghetssamordnaren Samordnar och genomför trygghetsrelaterat arbete med fokus på förbyggande arbete och samverkan. 7

27 Trygghetspolicy 5 Lagar och direktiv 5.1 Lagar Lagar och direktiv Det finns inga lagar som indikerar att kommunen har en skyldighet att bedriva trygghetsarbete. Kommunens skyldigheter styrs av Lag (23:778) om skydd mot olyckor samt Lag (26:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Dessa lagar berör endast olyckor och extraordinära händelser vilket denna trygghetspolicy inte inbegriper. 5.2 Direktiv I regeringens skrivelse 216/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program bidrar programmet till att stimulera fler berörda aktörer att vidta brottsförebyggande åtgärder och att utveckla samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Programmet riktar sig mot en bred målgrupp såsom myndigheter, landsting, kommuner, näringslivet och civilsamhällets organisationer. Programmets innehåll ska skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete för hela samhället. 8

28 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Olle Nykvist Nämndsekreterare Upplands-Bro kommun olle.nykvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 17/178 Er beteckning Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdestider 218 för Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Sammanträdestider för Kultur- och fritidsnämnden och dess beredning för år 218 fastställs enligt Kommunledningskontorets förslag. Sammanfattning Upplands-Bro kommuns nämnder bestämmer varje år dag och tid för kommande års sammanträden. Kommunledningskontorets kanslistab har upprättat ett förslag till sammanträdestider för Kultur- och fritidsnämnden och dess beredningsgrupp för år 218. I förslaget är ett antal sammanträden föreslagna men varje nämnd kan vid behov besluta om ytterligare sammanträdestillfällen. Alla nämnder har uppmanats att anpassa sina sammanträdesdagar till Kommunstyrelsens möten för att få en effektiv ärendehandläggning i de fall ärenden ska vidare från nämnd för att beslutas i Kommunfullmäktige. UBK15, v2., Förslag till sammanträdesschema för år 218 Kultur- och fritidsnämndens Beredning Kultur- och fritidsnämndens Sammanträde (tisdag 15:3) (tisdag 15:) 3 januari 6 februari 3 april 1 april 29 maj 5 juni 28 augusti 4 september 9 oktober 16 oktober 27 november 4 december Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 5 september Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

29 Datum Vår beteckning KFN 17/178 Kommunledningskontoret Barnperspektiv Barn påverkas i hög grad av Kultur- och fritidsnämndens arbete, och detta arbete är beroende av att hålla regelbundna sammanträden. Kultur- och fritidskontoret Mathias Forsberg Tf Kultur- och fritidschef Andrea Andersson Kanslichef Beslut sänds till Alla ledamöter i Kultur- och fritidsnämnden Akt 2 (2)