Handlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 23 februari 2016

Transkript

1 Handlingar till s sammanträde den 23 februari 2016

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 15/0065 Nämndbudget 2016 Förslag till beslut 1. fastställer nämndbudget för Kultur- och fritidsnämnden 2016 i enlighet med Kultur- och fritidskontorets förslag. 2. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att omfördela mellan investeringsprojekten vid behov. 3. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att vidta tekniska justeringar. Sammanfattning har tilldelats en driftbudget på kr. En allmän uppräkning av budgetramen på 2 procent har genomförts. Tillskott om tkr härrör till ökade personalkostnader som uppstod redan 2015 för ökade öppettider och för säker bemanning i det nya Kulturhuset och i Brohuset. Kultur- och fritidskontoret gör bedömningen att verksamheten kan genomföras inom ram genom tydligare ledning och organisation som införts efter att nämnden numer har ett eget kontor. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Förslag till nämndbudget 2016 Ärendet s ansvarsområde ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens Hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet, Kulturskola och namnsättningsfrågor av gator och torg i samverkan med k Kommunstyrelsen. UBK1005, v2.0, Nämndens mål och uppdrag har antagit genomomgående nya mål för sin verksamhet. Fokus ligger inom nämndens eget verksamhetsområde. Nämndmål inom Ppersonal och ekonomi är kommunövergripande förutom målet att s personal ska trivas. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) KFN 15/0065 En kommun för alla Nämndmål - ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område En grön kommun i utveckling Nämndmål - Kultur- och fritidsnämnen ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område En kommun som växer Nämndmål - ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål - ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet - ska verka för jämställdhet inom sitt område -s verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter - ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet - ska verka för inspirerande miljöer En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål - Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. - Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. - Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. - Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas (gäller Socialkontoret och Utbildningskontoret under 2016). En attraktiv arbetsgivare Nämndmål - s personal ska trivas - Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter - Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. - Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Budget 2016 har tilldelats en total driftsbudget på tkr, en ökning på tkr. En allmän uppräkning av budgetramen på 2 procent har genomförts. Tillskott om tkr härrör till ökade personalkostnader som uppstod redan 2015 för ökade öppettider och för säker bemanning i det nya Kulturhuset och i Brohuset. Kultur- och fritidskontoret gör bedömningen att verksamheten kan genomföras

5 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) KFN 15/0065 inom ram genom tydligare ledning och organisation som införts efter att nämnden numer har ett eget kontor. Kontoret vill dock avisera behov av ökade driftanslag under 2017 om den planerade sporthallen anpassad för bordtennis kommer till stånd. Storleksordningen på driftkostnaden är idag svår att uppskatta. Jämförelsevis debiterar Kommunfastigheter kommunen totalt 1,4 mkr per år för Hagnäshallen. Vidare kommer föreningarna att betala en rimlig hyra eftersom de får en lokal som är avdelad enbart för deras verksamhet. Ökat driftanslag måste även avsättas 2017 när stallbyggnaden i Prästtorp är uppförd. Bygglovet har nu vunnit laga kraft. Kommunfullmäktige beslutade om övergripande budget i november 2015 och föreslås nu besluta om en budget på verksamhetsnivå för Investeringar Under 2016 kommer kontoret att påbörja utveckling av en aktivitetspark. Andra investeringar rör planering och projektering av en multihall, uppförande av stall i Prästtorp, sporthall anpassad för bordtennis i Kungsängen, fortsatt utveckling av Kvistaberg samt ersättningsinvesteringar i maskiner och material. Kommunfullmäktige beslutade om ett nytt uppdrag att utreda och om utförbart, möjliggöra boule inomhus i Brunna. Nämnden bör besluta om prioritet för uppdraget. Kan lämpligen göras på nämndens sammanträde i april 2016 då en rapport av pågående utredningsuppdrag kommer att redovisas av kontoret. Barnperspektiv Barn berörs av beslutet i hög grad eftersom s verksamhet främst är riktad till barn och unga. Nämndens fördelning av sina medel och hur nämnden prioriterar som verksamhet har därför betydelse för barn. De fortsatta investeringarna i aktivitetspark, sporthall anpassad för bordtennis, multihall och nya instrument till Kulturskolan kommer att bidra till att barnen i Upplands-Bro har goda möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid.

6 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) KFN 15/0065 Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilaga 1. Nämndbudget 2016 Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomistaben

7 Nämndbudget Version

8 1 Verksamhetsåret 2016 har en väl fungerande verksamhet med barn och ungdomar som den viktigaste målgruppen. Upplands-Bro ska erbjuda ett brett utbud inom kulturoch fritidsområdet. Alla invånare ska ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, kön, intressen och ekonomi. Vi ska därför planera för och utveckla positiva miljöer för alla och fortsätta stödja kommunens föreningsliv, Nämndbudget (11)

9 2 Ansvarsområde och organisation ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet, Kulturskola och namnsättningsfrågor av gator och torg i samverkan med kommunstyrelsen. Sedan 1 mars 2015 har nämnden ett eget kontor, Kultur- och fritidskontoret. Kontoret består av Ledning, Kulturenheten, Fritidsenheten och Kulturskolan., Nämndbudget (11)

10 3 Mål I budget för 2016 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, besökare, elever, företagare och kunder. Fokus på att öka studieresultaten, bygga bostäder, utveckla äldreomsorgen och trygghetsfrågorna i kommunen. Samtliga nämnder ska utforma sina budgetförslag med detta och kommunens organisationsfilosofi HEP (Helhetssyn, Engagemang och professionalitet) som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. I direktivet till nämnderna anges att nämnderna ska i budgetförslaget med utgångspunkt från kommunens övergripande mål presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag kopplade till de övergripande målen. Nämnderna ska också redovisa förslag på indikatorer som mäter måluppfyllelsen och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. Övergripande mål: 3.1 En kommun för alla Beskrivning Vi ger Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: ska erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område. Indikatorer Bokningsgrad för olika ytkategorier. Beskrivning Bokningsgraden för olika ytkategorier mäts vid utvalda mätveckor. Övergripande mål: 3.2 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi stärker vår gröna profil och vårt klimatarbete genom ökad dialog med medborgarna., Nämndbudget (11)

11 Nämndmål: Kultur- och fritidsnämnen ska ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område. Indikatorer Uppföljning att så skett. Beskrivning Uppföljning av att miljökrav ställts vid upphandlingar och nyinvesteringar. Övergripande mål: 3.3 En kommun som växer Beskrivning Vi är kommunen som ger plats. Fler ska kunna hitta ett hem i Upplands-Bro. Nämndmål: ska delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara. Indikatorer Uppföljning att så skett. Beskrivning Uppföljning görs av nämndens deltagande i planprocesser. Övergripande mål: 3.4 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: ska erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. Indikatorer Antal besök i kulturhuset, biblioteket och simhallen. Deltagande i kulturskolan. Nyttjandesgrad per lokalkategori. SCB medborgarundersökning. Beskrivning Antalet besök och antalet deltagare i s olika verksamheter mäts. Resultat av SCB:s medborgarundersökning redovisas. Nämndmål: ska verka för jämställdhet inom sitt område. Indikatorer Frågan tas upp på Kultur- och fritidsråden och på föreningsträffar. Beskrivning Frågan diskuteras med föreningar och övriga deltagare vid Kultur- och fritidsråden samt på föreningsträffar. Nämndmål: s verksamhet ska möjliggöra spontanaktiviteter. Indikatorer Uppföljning av åtgärder som genomförts. Beskrivning Åtgärder som möjliggör spontanaktiviteter redovisas., Nämndbudget (11)

12 Nämndmål: ska skapa bra förutsättningar för föreningslivet. Indikatorer Avstämning sker på Kultur- och fritidsråden och vid föreningsträffar. Beskrivning Avstämning sker på Kultur- och fritidsråden och vid föreningsträffar. Nämndmål: ska verka för inspirerande miljöer. Indikatorer Uppföljning av skapande inslag. Beskrivning Uppföljning av skapande inslag under året i nämndens olika verksamheter. Övergripande mål: 3.5 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Kommunen har en ekonomi i balans, varje verksamhet håller sin budget varje år. Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Nämndmål: Varje nämnd ska bedöma om god ekonomiskt hushållning är uppfyllt både ur ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv Nämndmål: Kommunens verksamheter och dess ekonomiska budgetförutsättningar ska genomlysas. Övergripande mål: 3.6 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt samt en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat, professionellt arbete och medarbetare som trivs., Nämndbudget (11)

13 Nämndmål: Arbetsmiljön och arbetssättet på kommunens arbetsplatser ska anpassas utifrån medarbetarnas behov genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete Indikatorer Årlig revidering av SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) Beskrivning Alla enheter ska lämna in en skriftlig årlig revidering av SAM, som sedan sammanställs i en rapport av personalstaben och diskuteras i samverkan. Syftet är att få en överblick över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas och förstärkas. Nämndmål: Skapa förutsättningar för sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet Indikatorer Vid sjukfrånvaro längre än 14 dagar ska rehabiliteringsutredning upprättas Beskrivning Ansvarig chef upprättar en rehabiliteringsutredning tillsammans med sjukskriven medarbetare, senast dag 21, som sedan följs och revideras regelbundet under sjukskrivningsprocessen. Stöd ges från personalstaben. Nämndmål: Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas Nämndmål: s personal ska trivas. Indikatorer Medarbetarundersökning Beskrivning I samband med medarbetarundersökningen ställs frågor om personalens trivsel., Nämndbudget (11)

14 4 Ekonomi 4.1 Driftbudget 2016 Tkr Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Budget netto 2015 Nämndverksamhet Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Kultur och fritidsnämnden har fått ett tillskott på 2,4 mkr. 1,5 mkr avser att täcka personalförstärkningar som genomfördes 2015 utifrån den växande verksamheten. Resterande medel används för att täcka ökade pris och lönekostnader. 4.2 Investeringsbudget Ombudgeterade projekt från 2015 *) Tkr År 2015 Upprustning Kvistaberg 300 Upprustning stall Prästtorp Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser 109 Upprustning/inventarier Elbelysning motionsspår Lillsjön 450 Fasadskyltar 360 Skyltar fornminne 50 Flexibel sporthall 150 Sandfilter - Simhallen 450 Summa *) Uppskattad kvarvarandebudget på ej slutförda projekt 2015, redovisning sker i årsredovisning för år 2015 Investeringsprojekt 2016 Tkr År 2016 År 2017 År 2018 Aktivitetspark Kvistaberg Stall Prästtorp Konstgräsplaner Övriga investeringar Summa , Nämndbudget (11)

15 er investeringsbehov Aktivitetspark Råby Planer finns att utveckla Råbyplan i Bro, till en aktivitetspark. Detta kommer att planeras i dialog med boende och föreningsliv för att ta fram förslag till en helhetsplan som genomförs etappvis. Kvistaberg Utföra de åtgärder som behövs för att kunna bruka Kvistaberg dagligen. På Kvistaberg ska det möjliggöras för entreprenörer att ha verksamhet. Socialkontorets dagliga verksamhet och föreningsliv ska ha en naturlig plats på Kvistaberg, liksom kommunens invånare. Stall Prästtorp 2012 gjordes en uppskattning av kostnaden för att uppföra ett nytt stall till ca 11 mkr. Projektet har utvecklats och idag omfattar det en större yta både inomhus (+375 kvm) och utomhus ( kvm). Bland annat fler hästplatser, markundersökning (pålning/och fyllning krävs), omklädning, dusch och wc. Även fördröjningen på grund av överklaganden har lett till en kostnadsökning på ca 500 tkr enligt byggindex. Bygglovet har nu vunnit laga kraft efter att Mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. Upphandlingen av byggnationen påbörjas i början av februari och nödvändiga investeringsmedel kommer att hanteras genom ett särskilt beslut i Kommunfullmäktige. Konstgräsplaner Konstgräsplaner behöver bytas var 7-9:e år. Kommunen har 3 planer ute och en inne i fotbollshallen. Övriga investeringar Kulturskolan behöver löpande byta uttjänta instrument. Webb för kommunikation om kulturverksamhet behöver utvecklas och sker i samråd med Kommunikationsstaben och den övergripande utvecklingen av kommunens webbplats. Elljusspår mellan Lillsjön och Örnässjön. Energieffektiviseringar i fastigheterna Tibblegården, Hällkana, Lillsjön, Paviljongen Bro IP. Värmeväxlare Kungsängens IP. löpande utbyte av maskiner och utrustning, staket. samt Utreda och om utförbart, möjliggöra boule inomhus i Brunna. 4.3 Förändringar i taxor och ersättningar En översyn av avgifterna inom kontorets verksamheter har genomfördes Kontorets bedömning är att det inte är aktuellt att föreslå förändringar i avgifterna., Nämndbudget (11)

16 4.4 Fördelning av driftbudget i verksamheterna Nämndverksamhet Budgeten omfattar kostnader för s sammanträden samt arvoden och utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Kostnader för tjänstemannatid ingår inte i budgeten. (tkr) Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Netto 2015 Nämndverksamhet Kultur och fritid ledning Övergripande ansvar för att leda och fördela Kultur- och fritidskontorets arbete (tkr) Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Netto 2015 Kultur och fritid ledning Diskussioner förs om hur kontorets administrativa stöd ska vara uppbyggt. Sedan kontoret blev eget kontor finns behov av liknande stöd som andra kontor har. Fritidsenheten I Fritidsenhetens ansvarsområde ingår simhall/upplevelsebad, badplatser, sporthallar, idrottsplatser och anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, föreningsstöd samt administration. (tkr) Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Lokaler Idrottsplatser Simhall Badplatser Fritidsenheten Bidrag till föreningar Summa Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. Budgeten är förstärkt för att täcka lönekostnader för personal som anställdes redan Ökade intäkter väntas för simhallen. Netto 2015 Kulturenheten I Upplands-Bro samspelar bildkonst, bibliotek, kulturmiljöer och scenkonst för att skapa dynamik, bredd och djup i kulturutbudet. Verksamheten erbjuder ett utbud och möjligheter till eget skapande inom bildkonst, teater, dans, musik, litteratur, film, kulturmiljö och föredrag. Den riktar sig till många olika målgrupper; offentlig publik, förskola/skola, omsorgsverksamhet samt föreningar och andra samverkanspartners., Nämndbudget (11)

17 Kommunens biblioteksservice till allmänheten utgörs av Kungsängens bibliotek, Bro bibliotek och läshörnan i Tibble samt e-tjänster som är tillgängliga dygnet runt via hemsidan. Biblioteket tillhandahåller också service till Livgardet och till kommunens dagcentraler. Andra områden är kulturmiljö- och namnsättningsfrågor, nationaldagsfirande, bildarkivet, kulturbidragshandläggning samt konstnärlig offentlig utsmyckning. (tkr) Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Bidrag till föreningar Bibliotek Stöd till studieorganisationer Kulturenheten Kulturarrang Kulturmiljöer Kulturbidrag Summa Netto 2015 Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. Budgeten är förstärkt med för att täcka lönekostnader för personal som anställdes redan Kulturskoleenheten Kulturskolans verksamhet består bland annat av instrumental/sångundervisning, dansundervisning, teater, orkestrar och ensembler för barn/ungdomar i åldrarna Kulturskolan har också i uppdrag att fullgöra del av musikundervisningen i grundskolan. Vidare ingår verksamhet från tidigare Ungdomens Hus samt sommarlovsaktiviteter. (tkr) Kostnad 2016 Intäkt 2016 Netto 2016 Kulturskoleenheten Kulturskola Ungdomsverksamhet Summa Uppräkning av löner samt justering för ändrade lokalkostnader har gjorts. Budgeten är förstärkt med för att täcka lönekostnader för personal som anställdes redan Netto 2015, Nämndbudget (11)

18 Ärende 2

19 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 16/0020 Verksamhetsberättelse 2015 Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut godkänner Verksamhetsberättelse 2015 för Kulturoch fritidsnämnden enligt Kultur- och fritidskontorets förslag. Sammanfattning Verksamhetsberättelsen för beskriver och följer upp nämndens verksamhet för år Uppföljningen av nämndens politiska mål och uppdrag visar att nämnden till mycket stor del uppfyller sina mål och uppdrag för året. I uppföljningen av det ekonomiska resultatet görs bedömningen att nämnden uppnått en god ekonomisk hushållning. Nämndens resultat visar ett överskott på 2,1 mkr som främst förklaras av en stor extraordinär intäkt på 1,4 mkr rörande återbetalning av felaktigt debiterade elkostnader under ett antal år. Vidare har en del tjänster varit obesatta under året. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 29 januari 2016 Förslag till Verksamhetsberättelse 2015 för Ärendet Verksamhetsberättelsen för beskriver och följer upp nämndens verksamhet för år Verksamhetsberättelsen är styrd av en fast mall. Den innehåller fasta rubriker och viss text som inte kan ändras av kontoren. Vidare är antalet tecken som kan användas begränsat i vissa fall. Detta sammantaget skapar ibland ett mindre bra intryck av redovisningen. UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

20 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 16/0020 Uppföljningen av nämndens politiska mål och uppdrag visar att nämnden till mycket stor del uppfyller sina mål och uppdrag för året. I uppföljningen av det ekonomiska resultatet görs bedömningen att nämnden uppnått en god ekonomisk hushållning. Nämndens resultat visar ett överskott på 2,1 mkr som främst förklaras av en stor extraordinär intäkt på 1,4 mkr rörande återbetalning av felaktigt debiterade elkostnader under ett antal år. Vidare har en del tjänster varit obesatta under året. Barnperspektiv s verksamhet riktar sig till stora delar mot barn och unga. En väl fungerande verksamhet har därför stor positiv påverkan på barn och ungas möjlighet till en god kultur- och fritidsupplevelse. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilaga 1. Förslag till Verksamhetsberättelse 2015 för Kultur- och fritidsnämnden Beslut sänds till Kommunstyrelsen Ekonomienheten

21 Verksamhetsberättelse år 2015 Tertial Version

22 1 Inledning 1.1 Vinjett Upplands-Brofestivalen av ungdomar för ungdomar genomfördes med bravur. Skötseln av kommunens sju badplatser togs över av kultur- och fritidskontoret. Nya skateramper i Råby efter dialog med ungdomar. Flugturen! Första samarbetet med kör, teater och orkester inom Kulturskolan framfördes på Kulturhusets stora scen. Kulturhuset erbjöd en omfattande verksamhet för kommunens små och stora invånare. 1.2 Ansvarsområde och organisation ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet, Kulturskola och namnsättningsfrågor av gator och torg i samverkan med Kommunstyrelsen. Tjänstemannaorganisationen Sedan 1 mars 2015 har nämnden ett eget kontor, Kultur- och fritidskontoret. Kontoret består av Ledning, Kulturenheten, Fritidsenheten och Kulturskoleenheten. 1.3 Verksamheten i siffror Nämndens nettokostnader Nämndens budgetavvikelse Antal månadsavlönade helårsarbetare Varav antal tillsvidareanställdahelårsarbetare Viktiga händelser under delåret 1 mars blev Kultur- och fritidsavdelningen ett eget kontor. I samband med detta bildades tre enheter inom kontoret: Kulturenheten, Fritidsenheten och Kulturskoleenheten. Skötseln av kommunens sju badplatser togs över av Kultur- och fritidskontoret under sommaren. A-plan på Kungsängens IP togs åter i bruk under augusti efter ett omfattande reklamationsarbete. Skateytan i Råby, ny ramp efter brand, samt nya rampsektioner efter dialog med ungdomar. Utbyte av simhallens sandfilter genomfördes och simhallen öppnade åter i oktober. Upplands-Brofestivalen av ungdomar för ungdomar genomfördes med bravur. Sommarkollon inom dans och teater genomfördes av Kulturskolan. Flugturen! Första samarbetet med kör, teater och orkester inom Kulturskolan framfördes tre gånger på Kulturhusets stora scen., Verksamhetsberättelse år (21)

23 Evakueringsboende för 50 flyktingar i Bro Fotbollshall i slutet av Kulturhuset erbjöd en omfattande verksamhet för kommunens små och stora invånare. 1.5 Omvärld och framtid Upplands-Bro är en starkt växande kommun, vilket ökar kraven på ett expanderande och väl fungerande kultur- och fritidsliv. Kommunen har stora förutsättningar att bli ett attraktivt alternativ till andra kommuner inom Storstockholm genom att det finns bra förutsättningar för idrott och friluftsliv samt intressanta kulturhistoriska miljöer. Det är därför väsentligt att förstärka och fortsätta planera för kultur- och fritidsverksamhet och anläggningar när översiktplaner och detaljplaner diskuteras. På ett tidigt stadie måste nya investerings- och driftkostnader identifieras. Detta för att planering och genomförande ska ligga i fas med kommunens expansion och invånarnas förväntningar. Det skapar förtroende och tillit när medborgare ska besluta om att bosätta sig i kommunen. Ovan ställer nya krav på samordning och tydliga processer men öppnar också för samverkan och nya arbetssätt. Det innebär att det är väsentligt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter fortsatt arbetar med att utveckla sina arbetsmetoder, sina olika anläggningar/mötesplatser (bibliotek, kulturhus, simhall, idrottsanläggningar, kulturmiljöer) och stärker Kulturskoleenhetens infrastruktur för ungas egna skapande. Dialogen med föreningslivet och allmänheten är av stor betydelse för att skapa en väl fungerande och efterfrågad kultur- och fritidsverksamhet., Verksamhetsberättelse år (21)

24 2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: 2.1 En kommun i arbete och företagande Beskrivning En minskad arbetslöshet är en central del i den ekonomiska politiken och grunden för välfärden. Genom att samordna våra insatser och våga tänka nytt skapar vi arbetstillfällen. Ett växande näringsliv är en avgörande förutsättning för tillväxt. Tillsammans kan vi stärka vårt varumärke Upplands-Bro, sprida information om vad vi har att erbjuda och se till att fler väljer att besöka kommunen, etablera verksamhet eller företag här eller flytta hit. Upphandling av tjänster leder till bästa möjliga service för kommuninvånarna. Övergripande mål: 2.2 En kommun för alla Beskrivning Vi ska ge Upplands-Bro-borna en nyckelroll i utvecklandet av sin kommun. Jämställdhets-, integrations- och mångfaldsarbetet ska stärka den demokratiska processen. Nämndmål: Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Inom kultur- och fritidsområdet genomförs olika dialoger löpande, bland annat genom olika anläggningsråd, kulturråd, fritidsråd och i dialoger med ungdomar som nyligen startats. Vid nya större projekt kommer dialogformen vara ett viktigt instrument. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Besök i Kulturhusets och Brohusets verksamheter Besök i biblioteken mäts på helåret. Före ombyggnationerna, ca 400 besök/dag för bägge enheterna. Mätningar visar en kraftig ökning, upp mot ca 1100 besök/dag för bägge enheterna. Inför flytt och ombyggnad ställdes, Verksamhetsberättelse år (21)

25 Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 förväntningarna till en 100-procentig ökning. Elev- och föräldraenkät Uppnått Gäller kulturskolan. Genomförs ej i år. Nästa enkät genomförs våren Arbetet med målet Uppdrag Utveckla dialog med brukare för ökad delaktighet, ansvar och större inflytande i verksamheten Anläggningsråd med föreningslivet genomförs regelbundet (sex st. under 2015). Två gånger per år träffar Kulturrådet och Fritidsrådet nämndens tre ordföranden. Fokusgrupper och brukare har involverats i flera utredningsuppdrag. I samarbete med andra kommunala nämnder och bolag utveckla olika verksamhetsmodellen för att nå ungdomar med stöd till deras personliga utveckling för att uppnå positiva förändringar Gemensam ansökan med Utbildningskontoret och Socialkontoret har lämnats till Sociala investeringsfonden om förebyggande arbete. Samarbete har inletts med Socialkontorets projekt om Unga Utanför. Samtal förs med en organisation som arbetar med ungdomar som hamnat i kriminalitet. Ungdomar ska medverka aktivt i utveckling av och upprättande av Ungdomens hus eller liknande verksamhet för kommunens ungdomar Kultur- och fritidskontoret har organiserats om, bland annat för att arbeta med denna fråga. En utredare har anställts. Samtal med ungdomar har påbörjats. En dialog i form av fokusgrupper har inletts med ungdomar på fritidsgårdarna och gymnasiet. Biblioteket ska verka för att öka människors lärande, utveckling och delaktighet genom hela livet De två nya biblioteken skapar nya möjligheter för invånarna inom detta område. Biblioteken är öppna sju dagar i veckan. Kommunens bidrag till föreningar och kommunala avgifter ska eftersträva jämlika villkor för pojkar och flickor, underlätta ökade aktiviteter för barn och unga samt till effektivt lokalutnyttjande Statistik för 2015 finns ännu inte utgjorde flickorna 45 % och pojkarna 55 %. Anta ny Kultur och Fritidsplan Arbetet med att ta fram förslag på ny Kultur- och fritidsplan pågår. En arbetsgrupp med tjänstemän från olika kontor inom kommunen har genomfört revideringen av planen. Genom Kulturrådet och Fritidsrådet har föreningslivet medverkat. har behandlat planen vid sitt möte i december Nämndens slutberedning sker i februari Planen ska därefter fastställas i Kommunfullmäktige. Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas Anläggningsråd med föreningslivet genomförs regelbundet. Två gånger per år träffar Kulturrådet och Fritidsrådet nämndens tre ordföranden. Därutöver ett stort antal träffar med enskilda föreningar i aktuella frågor, Verksamhetsberättelse år (21)

26 Nämndmål: Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv. Biblioteksservice finns i stor omfattning inom kommunen. Genom samverkan med Socialkontoret skapas aktiviteter för boende inom omsorgen. Biblioteken har uppsökande verksamhet genom bland annat Boken kommer. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Samverkan med omsorgen, till exempel dagcentralerna och Boken kommer. 100 Ett stort antal programpunkter och aktiviteter görs i den uppsökande verksamheten, de flesta är pågående och/eller återkommande: Läsecirklar, Språkkaféer, Bokcirkel för personer med utvecklingsstörning, Läxhjälp, Boken kommer, Bibliotekshörna på Dagcentralen och Kontakten, kurs och återträffar med volontärshögläsare, depositioner på BVC och vårdcentraler, inspirations- och temalådor till omsorgen, läsombudsträffar mm. Biblioteket arbetar också med Alzheimerdagen, Dyslexiveckan och Min fritidsmässa som riktar sig till unga och vuxna med funktionsnedsättning. Arbetet med målet Uppdrag Samverka med omsorgen och äldreomsorgen för att erbjuda aktiviteter och medier som passar målgruppen Genom samverkan med Socialkontoret skapas aktiviteter för boende inom omsorgen. Biblioteken har uppsökande verksamhet genom bland annat Boken kommer. Nämndmål: Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Är idag inte fullt så aktuell fråga inom kultur- och fritidsområdet. Arbetet med målet Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar. Har ej varit aktuellt., Verksamhetsberättelse år (21)

27 Nämndmål: Kommunen ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kultur- och fritidsaktiviteter Ett löpande arbete och dialog sker med föreningslivet för att kunna erbjuda de funktionella lokaler som efterfrågas. Dock är vanligen efterfrågan på lokaler mellan kl större än tillgången. Flera projekt och dialoger pågår om nya lokaler. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 SCB:S Medborgarundersökning 2015 Delvis uppnått SCB:s Medborgarundersökning 2015 för Upplands-Bro visar ett Nöjdmedborgarindex på 54 för anläggningar. Värden mellan är bra. Värden under 40 är inte godkänt. Arbetet med målet Uppdrag Byggnationen av stallet i Prästtorp färdigställs Bygglovet för stallet vann laga kraft i december 2015 genom att Mark- och Miljööverdomstolen inte beviljade prövningstillstånd. Upphandling genomförs i början av Byggnation beräknas kunna påbörjas sommaren 2016 och vara slutfört sommaren I samarbete med berörda föreningar planera och projektera för flexibel anläggning i samarbete med Bordtennisen och andra föreningar Dialog med föreningsliv om flexibel anläggning planeras att starta i början av Ett projekt har startats under 2015 med de två bordtennisklubbarna, Kommunfastigheter och en politisk styrgrupp om uppförandet av en sporthall anpassad för bordtennis i Kungsängen. Utreda möjligheterna att erbjuda bra och ändamålsenliga lokaler för bl.a. musik och teater har prioriterat aktuella utredningsuppdrag och beslutat att detta uppdrag ska genomföras inom två år. Genomföra utredningsuppdrag i enlighet med s prioriteringar beslutade om prioriteringar vid sitt möte 15 september Kontoret har anställt en utredare. Flera utredningar har startat. Nämndmål: Kommunens lokaler ska användas effektivt. Uppföljningar visar att bokningsgraden är hög på relevanta anläggningar., Verksamhetsberättelse år (21)

28 Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Statistik på utnyttjande av de lokaler som hyrs ut. 85 Målet för sporthallarna är 85% och detta är uppnått. Arbetet med målet Uppdrag Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så hög beläggning som möjligt. Uthyrningsgraden för fotbollshallen är 90 %, för sporthallarna drygt 85 % och gymnastikhallarna drygt 43 %. Hög beläggning i Kulturhusets lokaler och dess scener har varit välbesökta. Delta i Kommunstyrelsens arbete med att upprätta en lokalresursplan samt utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning - En väg in. Kontoret har deltagit och lämnat relevant underlag. Regler och riktlinjer för avgifter finns. Övergripande mål: 2.3 Vi lyfter skolan Beskrivning Utbildning är nyckeln till framtidens jobb, konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och människors frihet att forma sina egna liv Små barngrupper, giftfria miljöer och en hög andel ekologisk mat är exempel på satsningar som höjer kvalitén i förskolan. Alla elever ska stimuleras att nå eller överträffa sina kunskapsmål i alla ämnen utifrån höga förväntningar och individuella möjligheter. Barn i behov av särskilt stöd ska ges individanpassade resurser och riktade insatser ska ges till skolor med stora utmaningar. Vi lägger också en plan för att systematiskt rusta och renovera våra skollokaler. Övergripande mål: 2.4 Bättre äldreomsorg Beskrivning Kvalitén på våra särskilda boenden ska stärkas, hemtjänsten ska utvecklas och målet är ett större inflytande för brukare och personal. Vi förtydligar vad äldre och närstående kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg. Aktivitetsutbudet ska utvecklas i samverkan med föreningarna och kultur- och fritid samt verksamheter inom och utom det offentliga huvudmannaskapet. Vi ska stödja dem som vårdar eller stödjer en närstående genom tidiga insatser och dialog samt flexibelt, situationsanpassat, individualiserat stöd utformat i dialog med den närstående., Verksamhetsberättelse år (21)

29 Övergripande mål: 2.5 En grön kommun i utveckling Beskrivning Vi ska stärka vår gröna profil, vårt klimatarbete och öka dialogen med medborgarna i kommunens utveckling. Planprocessen ska utgå ifrån att Upplands-Bro ska kunna växa och ändå klara de nationella klimatmålen om lägre CO2 utsläpp och lägre energiförbrukning till år Vi ska minska utsläpp, minska resursförbrukningen och bevara naturvärden. Mer god och giftfri mat i kommunens verksamheter och barnens miljöer ska giftsaneras. Vi välkomnar omställning till ekologiska jordbruk. Miljö och folkhälsa hör tätt ihop. Övergripande mål: 2.6 En kommun med god ekonomi och uppföljning Beskrivning Målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i kommunen lägger grunden för vår goda ekonomi. Grundläggande är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Nämndmål: Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kultur- och fritidskontorets verksamheter visar en ekonomi i balans. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Budgetuppföljning Uppnått visar ett bokslut i balans. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde Ekonomisk redovisning och rapporter om verksamheten lämnas regelbundet till nämnden, skriftligen eller muntligen., Verksamhetsberättelse år (21)

30 Nämndmål: Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. En genomlysning av avgifterna har genomförts. Den föranleder inga förslag till avgiftsförändringar. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Revidering av avgifter Uppnått En genomlysning av avgifterna har genomförts. Den föranleder inga förslag till avgiftsförändringar. Kulturskolans terminsavgift i förhållande till övriga kommuner länet Uppnått I jämförelse med övriga kulturskolor i ligger Upplands-Bro på plats 17 av 26 när det gäller avgifter. Plats 1 har högst avgift. Med vår avgift på 900 kr/termin befinner vi oss strax under medelavgiften på 1050 kr. Nämndmål: Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Uppföljningar sker löpande enligt de direktiv som är utfärdade. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Bedömningar av måluppfyllelse görs kontinuerligt under året. Uppnått Av verksamhetsberättelsen framgår att måluppfyllelsen inom nämndens verksamhet är god. Arbetet med målet Uppdrag Nämnden ska utifrån Kommunstyrelsens direktiv utveckla nämndens interna budget- och uppföljningsarbete Kontoret följer de direktiv som utfärdas., Verksamhetsberättelse år (21)

31 Nämndmål: Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. har sedan 1 mars 2015 ett eget kontor vilket skapat incitament till utveckling och effektiviseringar. Arbetet med målet Uppdrag Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år Verksamheternas bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor Genom att numer har eget kontor utvecklas nya rutiner för att anpassa arbetsformerna. Övergripande mål: 2.7 Vara en attraktiv arbetsgivare Beskrivning Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs. Vi blir en attraktiv arbetsgivare genom att: Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Nämndmål: Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Medarbetarenkäten som genomfördes 2014 visar att personalen trivs i hög grad. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Medarbetarenkät Uppnått, Verksamhetsberättelse år (21)

32 Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Enkät som genomfördes 2014 visade goda resultat. Genomförs vartannat år. Sjukfrånvaro Uppnått Låg sjukfrånvaro inom kontoret Kompetensutveckling och ledarskapsutbildning Uppnått Sker löpande genom gemensamma kommunala och enskilda utbildningar Arbetet med målet Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Alla lediga tjänster inom Kultur- och fritidskontoret diskuteras i kontorets ledningsgrupp för att öppna för personal att prova nya områden. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas De flesta har heltid, utom inom Kulturskolan där ca hälften av tjänsterna är deltid. Under året har flera erbjudits ökad arbetstid. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka De anställda har stort inflytande. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron Kontoret uppmanar sin personal till friskvårdsinsatser. Kontoret arrangerade tillsammans med Personalstaben flera motionsaktiviteter för kommunens personal, bland annat Lillsjöstafetten där 120 personer deltog. Kontoret genomförde i september en uppskattad After Work i Kulturhuset där all personal i kommunen bjöds in. Kontoret har låga sjuktal. Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder För varje enhet inom kontoret avsattes medel för en gemensam övernattning med viss del arbete och viss del "onyttig verksamhet" för att stimulera god sammanhållning inom enheten. Insatsen var mycket uppskattad. Övergripande mål: 2.8 En kommun som växer Beskrivning Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun. Vi vill bygga minst 300 nya bostäder varje år och målet är minst 400 nya medborgare varje år. De bolag som kommunen äger ska vara en nära del av den helhet som kommunens hela verksamhetsområde omfattar. Det förutsätter ett nära samarbete i såväl kundservice som samhällsplanering och utveckling av kommunen:, Verksamhetsberättelse år (21)

33 De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Nämndmål: Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun deltar aktivt i att ge sina synpunkter på olika planremisser för att upprätthålla en god kommunal planering med en tillfredsställande infrastruktur inom kultur- och fritidsområdet. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Möjlighet/närhet till kultur vid nya bostadsanläggningar. Uppnått deltar aktivt i att ge sina synpunkter på olika planremisser. Antal föreningar/föreningsaktiviteter Beräknat med 1,5 timme per tillfälle. Målvärde baserat på aktiviteter för Antalet besök i simhallen Antal besökare har varit stort trots stängningen för utbyte av vattenrening, juni-oktober. Totala antalet elever som fått undervisning av Kulturskolans lärare under året. 801 Under året har 801 elever deltagit i Kulturskolans ämnesgrupper. Arbetet med målet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. Deltar enligt inbjudan i den process som finns. Nämndmål: De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg, Verksamhetsberättelse år (21)

34 Nämndmål: Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. En dialog om utveckling av de olika kommundelarna är levande och en viktig del i detaljplanearbetet. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Behov av olika verksamheter i olika kommundelar. Delvis uppnått Diskussioner förs löpande om behoven i de olika kommundelarna. Ny sporthall anpassad för bordtennis planeras i Kungsängen. Skateytor har uppförts under året i Bro och i Kungsängen I s remissvar på detaljplaner framförs behovet av olika kultur- och fritidsanläggningar. Antal barn/ungdomar i kö i Bro respektive Kungsängen. 233 Vid årsskiftet stod 233 (jmf 202, 2014)barn/ungdomar i kö till ämnesverksamheten. 71 av dessa bor i Bro och 162 i Kungsängen. Arbetet med målet Uppdrag Tillsammans med Kommunstyrelsen genomföra en Kulturmiljöinventering som underlag för politiska prioriteringar av bevarande. Nämndens prioritering. Sker inom två år. Utveckla och sköta kulturmiljöer enligt Skötselplan för 24 fornlämningsområden. Inga resurser avsatta för ett kunna genomföra uppdraget. Övergripande mål: 2.9 Ett växande kultur- och fritidsutbud Beskrivning I vår kommun ska alla invånare ha möjlighet till en stimulerande fritid, oavsett ålder, intressen och ekonomi. Vi ska därför planera för lekplatser och utveckla fritidsmiljöer för alla åldrar och fortsätta att stödja vårt rika föreningsliv. Den kommunala kulturskolan ska vara tillgänglig och utvecklas. Kulturhuset i Kungsängen ska erbjuda utbud för alla åldrar på generösa öppettider. Detsamma gäller simhallen i Bro. Vi gör en inventering av de hotade kulturhistoriska byggnaderna i eller i närheten av tätorterna och undersöker förutsättningarna att integrera dem i samhällsbygget. Fortsätta med det påbörjade arbetet för att göra Kvistaberg till en mötesplats och t ex möjliggöra för entreprenör att driva verksamheten. Vi utvecklar turistplanen och breddar målgrupperna., Verksamhetsberättelse år (21)

35 Nämndmål: Ett växande kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet Genom satsningarna på Kulturhus, Brohus, renoveringar i simhallen, planer för en sporthall anpassad för bordtennis så skapas grunden för ett växande kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet. En viktig parameter för att växa är ökade ekonomiska ramar. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Fylla Kulturhuset, Brohuset och övriga kulturarenor- och miljöer med efterfrågad verksamhet Uppnått Under året, och framförallt hösten, har Kulturhuset (och även Brohuset) kommit igång med verksamhet - som kulturarena och mötesplats med över 250 programpunkter för vuxna, barn och unga i skolan och på fritiden. Bibliotekets verksamhet är mycket väl fungerande (se antal besök) men en del teknik saknas fortfarande. Installationer har gjorts under hösten och fortsätter under våren Under 16 slumpvis utvalda veckor över året finns 102 bokningar = 64 % nyttjandegrad (denna siffra bör dock lyftas med stor försiktighet eftersom uppdrag, kapacitet och efterfrågan fortfarande är i uppbyggnadsfasen). Vidare är Konsthallen föremål för ombyggnad vilket påverkat verksamhetens omfattning. Kulturmiljöernas skyltsystem finns till stora delar på plats, arbetet fortsätter under våren I Brohuset är scenverksamheten smalare men väl fungerande och nyttjandegraden är ökande. Mäta antal besök på våra friluftsgårdar Ingen mätning utförd under perioden. Dock många bokningar både internt och externt. Antal elever i ämneskurser i Kulturskolan /3 hade Kulturskolan 562 elever i ämneskurs. 20/10 hade Kulturskolan 564 elever i ämneskurs. Budgetkrav 520 elever. Arbetet med målet Uppdrag Erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud präglat av rätt och möjlighet att fritt välja, mångfald och god service Generösa öppettider i simhallen, bibliotek. Tillgängliga idrottsplatser, sjöisar, skidspår, friluftsgårdar, motionsspår, badplatser, konsthall, Öppen sporthall för ungdomar. Efterfrågan på Kulturskolans verksamhet är stor. Kulturhusets verksamhet är redan omfattande och växande. Skyndsamt i samarbete med Utbildningsnämnden samordna så att barn och ungdomar kan erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar Överenskommelse om rutiner för antagning och undervisning i Kulturskolan har i samförstånd ingåtts mellan Kulturoch fritidskontoret och Utbildningskontoret. Alla invånare ska ha tillgång till ett rikt kultur-och fritidsutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande. Sker genom utåtriktad verksamhet bland annat i Kulturhuset och Brohuset och genom Kulturskolan undervisning., Verksamhetsberättelse år (21)

36 Uppdrag Bokningsgraderna i sporthallar och anläggningar är hög. Simhallen är mycket välbesökt. Genom kommunalt stöd ska föreningarnas aktivitetstillfällen för barn och ungdomar öka Kontoret stöttar bland annat genom stöd till ledarskapsutbildning, föreningsbidrag, ändamålsenliga ytor. s verksamhet ska samverka för att öka kulturens roll i förskola och skola. Dans och musik genom Kulturskolan samt genom insatser inom Skapande skola och särskilda arrangemang inom förskolan. Samverkan med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling Läs- och skrivinsatser sker inom bibliotekets verksamheter. Utveckla Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation Utveckling av badplatserna utreds, klart mars Förbättringsåtgärder på motionsspår genomförs. Hällkanas fastighet har målats och nytt kök installerats. Samarbeta med Kommunstyrelsen i arbetet med att utöka turismen Inga direkta initiativ för ökad turism har tagits. Däremot kommunicerar kontoret löpande om allt positivt som sker i kommunen. Tillsammans med Kommunstyrelsen förbättra och utveckla arbetet med lokala evenemang som Kungskalaset, Fest i byn med flera Ett arbete i samverkan med Kommunstyrelsen har genomförts där roller och insatser tydliggjorts. Göra en utvärdering och översyn av en planerad Konsthall i Kulturhuset Arbete tillsammans med Kommunfastigheter pågår. Nämndmål: Kultur- och fritidsutbudet ska ha hög tillgänglighet Genom nya Kulturhuset och Brohuset har tillgängligheten till bibliotek, simhall och olika kulturaktiviteter ökat. Den fysiska anpassningen är alltid i fokus vid utveckling av anläggningar. Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Bibliotekets tjänster "utanför" biblioteket (Tibble läshörna, Boken kommer, Dagcentral, digitala tjänster mm) 100, Verksamhetsberättelse år (21)

37 Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2014 Ett stort antal programpunkter och aktiviteter görs i den uppsökande verksamheten, de flesta pågående och/eller återkommande: Läsecirklar, Språkkaféer, Bokcirkel för personer med utvecklingsstörning, Läxhjälp, Boken kommer, Bibliotekshörna på Dagcentralen och Kontakten, kurs och återträffar med volontärshögläsare, depositioner på BVC och vårdcentraler, inspirations- och temalådor till omsorgen, läsombudsträffar mm. Biblioteket arbetar också med Alzheimerdagen, Dyslexiveckan och Min fritidsmässa som riktar sig till unga och vuxna med funktionsnedsättning. Öppethållande i Kulturhuset och Brohuset 111 Fortsatt generösa öppettider i Kulturhuset och i Brohuset. Öppethållande redovisas sammanlagt Kulturhuset och Brohuset timmar/vecka. Mån-sön på bägge enheterna. Information/marknadsföring (Skyltar på och i husen, kulturmiljöskyltar, webben, display mm) Delvis uppnått En stor digital displayskylt finns i Kulturhuset och i Brohuset och de sociala medierna är väl utvecklade. Arbetet med att skylta på och i husen pågår, liksom ett arbete med att utveckla webben. Under året har också mycket arbete gjorts inom annonsering, sociala medier, trycksaker mm. Mäta timmar med öppethållande utvalda 98 Undersökning visar att bokade timmar utnyttjas, endast några strötider som föreningar inte har att avbokat Antal barn/ungdomar i kö 233 Inför höstterminsintagningen av elever stod 302 barn/ungdomar i kö till ämnesverksamheten. Vid årsskiftet står 233 i kö. Arbetet med målet Uppdrag Fortsätta att utveckla Kvistaberg genom att fastställa en långsiktig plan för verksamhetens innehåll och åtgärder. Ett utredningsarbete pågår. Diskussioner förs om att Socialkontoret kan bedriva verksamhet på dagtid. En ekonomisk plan för fortsatt upprustning har presenterats för den politiska ledningen. Utveckla Kulturhusets och Brohusets aktiviteter och utbud utifrån kommuninnevånarnas behov Ett omfattande utvecklingsarbete har genomförts och antal arrangemang har ökat kraftigt under hösten Ökad tillgänglighet till bibliotekets service och tjänster Biblioteken har öppet sju dagar i veckan. En läshörna i Tibble har öppnats. Antalet besökare har ökat med mer än 100%. Möjligheten till spontanaktivitet i närmiljön ska utvecklas Ett arbete med att utveckla bland annat skate och kickbikeytor har genomförts, både i Bro och i Kungsängen. Sker i samverkan med ungdomar som nyttjar anläggningarna. Diskussioner förs med Tekniska kontoret om anläggande av utegym. Utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor och isbanor, Verksamhetsberättelse år (21)

38 Uppdrag Ett treårsavtal har ingåtts med Bro-Bålsta golfklubb om stöd till konstsnöspår där ungdomar upp till 20 år från kommunen åker gratis. Stimulera föreningsarbetet för ett rikt och varierat utbud och ökad mångfald Föreningsmöten genomförs regelbundet och arrangemangen Fest i Byn och Kungskalaset har fokus på att visa upp föreningslivets verksamheter för nya utövare. Upprätta en plan för utvecklingen av kommunens badplatser i samarbete med Tekniska nämnden. Ett fördjupat utredningsarbete har startat och kommer att vara klart i mars Inrätta en läshörna i Tibble under våren 2015 En läshörna i Tibble invigdes under våren Öppet dagligen vardagar mellan klockan Bemannas genom tre föreningar Nämndens bedömning av måluppfyllelse Sammanställningen visar många gula och gröna markeringar, vilket påvisar att många av uppdragen är påbörjade eller slutförda. Den ekonomiska prognosen visar att nämnden håller sin budget. Under senare del av perioden har kontoret stärkts med en utredningstjänst. Nämnden har vidare i september beslutat om en prioritering av lagda utredningsuppdrag. Nämnden sammanvägda bedömning är att måluppfyllelsen under 2015 är god., Verksamhetsberättelse år (21)

39 3 Ekonomi 3.1 Årets resultat Driftredovisning Budget 2015 Redovisat 2015 Avvikelse 2015 Avvikelse 2014 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Nämnd Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Ekonomisk analys visar efter perioden januari till december en avvikelse mot budget om 2,1 mkr, vilket främst förklaras av en stor extraordinär intäkt om 1,4 mkr rörande återbetalning av felaktigt debiterade elkostnader under ett antal år tillbaka. Vidare har en del tjänster varit obesatta under året. Simhallen har haft många besökare under våren och har redovisat större intäkter än budgeterat. Alla större renoveringar i anslutning till simhallen är nu genomförda. Det ökade antalet besökande stärker kontorets ekonomi. Som redovisats har kontoret använt medel till att genomföra underhållsåtgärder inom olika verksamheter såsom; reparationer i fastigheterna i Lillsjön, Hällkana och Håbo-Tibble samt reparation av bangolfen vid Lillsjön. 3.2 Driftsprojekt och engångssatsningar 3.3 er driftsprojekt och engångssatsningar 3.4 God ekonomisk hushållning bedömer att nämndens verksamhet visar på en god ekonomisk hushållning. Synen inom kontoret präglas av ekonomiskt ansvar samtidigt som en kultur av tillåtande av nya idéer inte hindras av snävt synsätt på möjlighet till finansiering. 3.5 Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 Avslutas eller ombudgeteras till 2016 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Netto Upprustning Kvistaberg Ja Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Ja, Verksamhetsberättelse år (21)

40 Projekt Kvistaberg Total kalkyl Förbrukat tom 2014 Redovisat 2015 Budget 2015 Kvar av budget 2015 Avslutas eller ombudgeteras till 2016 Upprustning stall Prästtorp Ja Utveckling av badplatser Ja Skatepark Ja Utrustning/Inventarier bibliotek Ja Fordonspark idrottsplatser Elbelysning motionsspår Lillsjön Ja Fastighetsförbättring Inventarier Brohuset Ja Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Ja Skyltar fornminne Ja Asfaltering parkering Bro IP Ja Flexibel sporthall Ja Gymutrustning Brohuset Sandfilter - Simhallen Ja Bokrobot Summa er investeringsredovisning Upprustning Kvistaberg Handikappanpassad toalett installerad. Utveckling av brygga Kvistaberg samt anslutning till kommunalt VA Kvistaberg Medlen inte tillräckliga. Kompletterande medel på 5 mkr har avsatts av Kommunfullmäktige för Upprustning stall Prästtorp Överklagandeprocess av bygglov i Mark- och miljödomstolen har avslutats. Bygglovet har vunnit laga kraft. Upphandling sker början av Utökade investeringsmedel kommer att äskas. Utveckling av badplatser Medel överförda från Teknisk nämnd och kommer att användas efter genomförd studie om utveckling av badplatserna. Skatepark Nya skateramper inköpta och placerade i Råby, Bro. Insatsen kompletteras med ny ramp under 2016 i Ekhammarsområdet. Samtal pågår även om insatser i Håbo-Tibble. Utrustning/Inventarier biblioteket Bibliotek i Bro och Kungsängen. Kommer att slutföras under Fordonspark idrottsplatser, Verksamhetsberättelse år (21)

41 En ny traktor inköpt. Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Medel från Avslutat. Elbelysning motionsspår Lillsjön Befintliga investeringsmedel 450 tkr för elljusspår vid Lillsjön, vilka tilldelades i budget 2013, har indikerats mer medel Uppdaterad offert måste begäras. Fastighetsförbättring Kök Hällkana friluftsgård. Inventarier Brohuset Nya sug/skurmaskiner till simhallen. Inventarier Kulturskolan Instrument och akustikåtgärder till Kulturskolan. Fasadskyltar Pågår arbete att ta fram skyltar till Fotbollshallen, Brohuset, Kulturhuset, Kulturskolan och Ekhammarscenen. Bygglov söktes i slutet av Skyltar fornminne Arbete pågår, skyltar monteras under våren Asfaltering parkering Bro IP Arbete genomfört under sommaren. Asfaltering och linjering klar, eventuellt återstår avskärmning. Flexibel sporthall Dialog med föreningslivet inleds i början av Parkeringsplats vid S:t Eriks borg Medlen överförda efter nämndsbeslut till investering i gymmet. Gymutrustning Brohuset Inköp av Crosstrainer, löpband och två motionscyklar har genomförts. Sandfilter Simhallen Sandfilter tkr, arbetet slutfördes i oktober Vissa kostnader hamnar på 2016., Verksamhetsberättelse år (21)

42 Ärende 3

43 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 15/0067 Uppföljning av internkontrollplan 2015 för Förslag till beslut Uppföljningen av internkontrollplan för 2015 godkänns. Sammanfattning Enligt kommunens reglemente för intern kontroll och styrning (antaget den 7 maj 2014) ska nämnderna årligen: följa upp arbetet med intern styrning och kontroll rapportera till Kommunstyrelsen nämndens arbete med intern styrning och kontroll Uppföljningsrapporten av kontroll- och åtgärdsplanen för nämndens internkontroll 2015 bifogas till ärendet. De identifierade riskerna i kontroll- och åtgärdsplanen har hanterats på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET UBK1005, v2.0, Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilaga 1. Uppföljning Kontroll- och åtgärdsplan 2015: Kultur- och fritidsnämnden den 21 januari 2016 Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

44 Uppföljning Kontroll- och åtgärdsplan 2015: ( ) Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Uppföljning Fakturahantering Rutiner för beställningar följs inte eller är okända. (kontorsövergripande ). Otydligt vad vi betalar för. Centrala stickprov görs. Egna rutiner att alltid kontrollera leverens innan fakturan betalas. Flöde och rutiner tas fram och implementeras. Påbörjas första kvartalet 2015 Kvalitetsstrateg/ek onom? Kontroll av att manuella leverantörsfakturor är rätt beslutsattesterade. 1 månad per avdelning vid årsbokslut. Mellan februari och augusti 2015 har vi genomfört stickkontroller av leverantörsfaktur or. Kontrollerna visade att 2 av totalt 12 telefonfakturor har hanterats på fel sätt i attestflödet. Det är viktig kunskap i vårt fortsatta arbete med tydliggöra vikten av att eskalera fakturor av varor eller tjänster som en själv tagit del av som exempelvis en telefonfaktura. Dokumenthantering E-post hanteras inte som allmän handling. Diarieföring lever inte upp till regler på området. En dokumenthanteringsplan tas fram av kansliet första kvartalet Utbildning av alla medarbetare i offentlighet och sekretess. Våren 2015 Kultur- och fritidschef följer upp med kansliet. Oktober 2015 i kultur och fritids ledningsgrupp Kansliet har inte tagit fram en ny dokumnethanteri ngsplan

45 Biljett- och kontanthantering Stöld, förskingring, svinn. Stort personberoende. Otydliga rutiner när det sköts av praktikanter/tillfälliga anställda Dualitet när man räknar kassan i simhallen finns. Utvärdera biljettsystem, inkl kundcenterns delaktighet (t ex ticnet). Rutin för kontanthantering tas fram. Ta fram ett biljettsystem för Kulturhuset? System: Oktober 2015 Rutin: påbörjas omgåend e Bilijettsys tem? Kulturgrupp och kundcenter Följs upp mars 2015 i kultur och fritids ledningsgrupp Slutet kontanthantering system infört i Brohuset. Ticnet applicerat i Kulturhuset. Rutiner för kontanthantering i Kulturhuset finns. Fordonshantering Privat tankning på kommunens tankkort Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Körjournaler skrivs. Kontroller görs vår och höst. Kontrollerar körjournal och förbrukning görs regelbundet. Rimlighetsbedömning görs. Anläggningschef Mars och oktober 2015 i kultur och fritids ledningsgrupp Mätarställning och antal tankade liter för respektive fordon bokförs. Följs upp regelbundet. Inköp och gallring av litteratur Litteratur som anses kränkande finns på kommunens bibliotek Sannolikhet: låg Konsekvens: hög Ny biblioteksplan tas fram våren Ska innehålla tydligt ställningstagande kring hur litteratur som kan vara kränkande ska hanteras. Påbörjas januari 2015 Bibliotekschef Mars och oktober 2015 i kultur och fritids ledningsgrupp Skrivningar om yttrandefrihet, fri åsiktsbildning och källkritiskt tänkande finns i planen Upphandling Ramavtal följs inte Upphandlingsmodul ska användas. Genomföra upphandlingar av fler ramavtal för kontorets verksamheter. Utbilda chefer och medarbetare i LOU och hur man hittar och använder ramavtal. Kvalitetsstrateg/ek onom? Stickprov på externa leverantörsfakturor inför varje delårsbokslut (på vilka konton?) Rapportering i Tillväxtkontorets ledningsgrupp. Den centrala upphandlingsfun ktionen har genomfört flera kontroller av kommunens verksamheter under Ingen kritik mot Kultur- och fritid har framkommit.

46 Politisk process Risk för att nämndens beslut inte genomförs Brister idag Ta fram uppdragslista för beslut som tas kommande mandatperioden, stäm av mot vad som genomförts. Påbörjas decembe r 2014 Kultur- och fritidschef I Tillväxtkontorets ledningsgrupp och kultur och fritids ledningsgrupp i samband med delårsbokslut Alla protokoll är genomgångna och besluten har genomförts

47 Ärende 4

48 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 16/0005 Internkontrollplan 2016 för Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Internkontrollplan för för 2016 fastställs enligt kontorets förslag. Sammanfattning Kultur- och fritidskontorets ledningsgrupp har tillsammans genomfört en riskanalys ur det interna perspektivet och identifierat interna risker i de olika verksamheterna. Analysen är grunden för den kontroll- och åtgärdsplan för 2016 som föreslås för. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilaga 1. Kontroll- och åtgärdsplan 2016: den 21 januari 2016 UBK1005, v2.0, Beslut sänds till Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

49 Kontroll- och åtgärdsplan 2016: ( ) Process Risk Befintliga kontroller Åtgärder Tidsplan Ansvar Uppföljning Betalning vid frånvaro/semester Otydligt vad vi betalar för. Felaktig betalning Bristfällig Checklista och rutiner tas fram och implementeras. Påbörjas första kvartalet 2016, klart maj. Ekonom/Kulturoch fritidschef Dokumenthantering Risk för dokument inte hanteras som allmän handling och att diarieföring inte lever upp till regler på området. Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Utbildning i programmet Public 360 i samband med att systemet införs Enligt kansliets plan Kultur- och fritidschef följer upp med kansliet. Är nämnden reglemente aktuellt Att nämnden inte har rätt mandat/fullgör sina uppgifter Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2016, December 2016 Kultur- och fritidschef Är delegationerna inom nämnden aktuella Ej giltiga beslut Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Kontroll av faktisk situation Juni 2016, december Kultur- och fritidschef Har beslut från nämnden genomförts Beslut ej genomförs Inga systematiska kontroller görs i nuläget. Genomgång av alla nämndsprotokoll Juni 2016, December 2016 Kultur- och fritidschef

50 Ärende 5

51 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Magnus Carlberg Chef Kulturenheten Kulturenheten Datum Vår beteckning KFN 15/0808 Kommunfullmäktige Biblioteksplan Förslag till beslut överlämnar slutgiltig version av Biblioteksplan, , för fastställande i Kommunfullmäktige. Sammanfattning Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Kultur- och fritidsnämnden behandlade en första version på sitt sammanträde den 24 november Biblioteksplan ska fastställas av Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari Förslag till Biblioteksplan för Upplands-Bro UBK1005, v2.0, Ärendet Varje kommun ska ha en biblioteksplan enligt bibliotekslagen. Planen ska vara ett stöd i frågor som rör utveckling av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Planen grundar sig på kommunens övergripande mål och en ny politisk mandatperiod som inleddes hösten Enligt beslut i Kultur- och fritidsnämnden den 28 oktober 2014 (Kfn 39) fick därför Tillväxtkontoret i uppdrag att återkomma under 2015 med förslag till biblioteksplan för perioden Grundförutsättningarna för arbetet med biblioteksplanen finns i riksdagens nationella kulturpolitiska mål, Bibliotekslagen, Skollagen och kommunens styrdokument. Arbetet med ett nytt förslag påbörjades i Upplands-Bro bibliotek hösten 2015, då ett processarbete med samtliga bibliotekarier genomfördes med utgångspunkt i den befintliga planen. Detta avslutades med förslag till förbättringar och uppdateringar i en gemensam workshop. Eftersom Utbildningskontoret och Socialkontoret också berörs av biblioteksplanen skickades underlaget på remiss och förslag på ändringar har inkommit. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

52 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0808 En ny bibliotekslag trädde i kraft 1 januari 2014 med vissa ändringar såsom att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. I övrigt är skillnaderna mot den förra lagen mycket små. behandlade en första version på sitt sammanträde den 24 november I nu föreliggande version har en skrivning om bemötande införts på s. 6: där alla får ett gott och öppet bemötande. Annars har inget inkommit som föranlett någon förändring i texten. Biblioteksplan ska fastställas av Kommunfullmäktige. Barnperspektiv Förslaget kommer att gynna barn och ungas läslust och användning av bibliotekets tjänster eftersom planen kommer att vara aktuell och följa kommunens övergripande styrdokument. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor Förslag till Biblioteksplan för Upplands-Bro ( ) Beslut sänds till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

53 Biblioteksplan för Upplands-Bro Version

54 Innehållsförteckning 1. Inledning Omvärlden Ansvar och styrning Mål och vision Folkbiblioteket uppdrag Folkbiblioteket mission och strategier Skolbiblioteket uppdrag Skolbiblioteket vision och strategier... 8, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

55 1. Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som grund och utgångspunkten att alla ska ges möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska bl.a. främja bildning, internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur m.m. De föreslagna målen för folkbiblioteken har sin utgångspunkt i de nationella målen och även EU:s åtta nyckelkompetenser. Folkbiblioteken har en viktig funktion som fria, neutrala mötesplatser för gemenskap i samhället där medborgarna kostnadsfritt kan låna media och ta del av ett brett informations- och kulturutbud på egna villkor, vilket är en av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati. Folkbiblioteken har en viktig demokratisk roll, en fysisk plats öppen för alla att söka information, analog och digital. Minst lika viktigt är folkbibliotekens utbud vad gäller tillgång till flera källor och personalens kompetens att förmedla en källkritisk hållning i dagens informationsbrus. Folkbiblioteken utgör också en särskild viktig resurs när det gäller att stimulera barn till läslust och bidra till barns språk-, skriv- och läsutveckling. Enligt bibliotekslagen ska kommunerna anta en biblioteksplan för sin verksamhet. En biblioteksplan syftar till att i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns samt stärka och förtydliga bibliotekens roll i kommunens utvecklingsarbete. Biblioteksplanen för Upplands-Bro kommun är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för bibliotekens utveckling under perioden Biblioteksplanen är ett stöd i frågor som rör utvecklingen av bibliotek, kunskap och livslångt lärande. Biblioteksplanen utgör grunden för folkbibliotekens årliga arbetsplan där konkreta åtgärder, ansvarsfördelning, tidplaner och finansiering för olika insatser anges. Uppföljning sker regelbundet i samband med folkbibliotekens verksamhetsberättelse och genom brukarundersökningar. 2. Omvärlden Det finns allmänna utvecklingstendenser som påverkar biblioteksverksamheten: människors nya livsstilar och förändrade beteenden vid informationssökning, fler virtuella kommunikationsplattformar och nya möjligheter att hämta och lagra information. I det sammanhanget har biblioteken en funktion i dagens samhälle. Samtidigt som nya virtuella mötesplatser växer fram kvarstår människors behov av att få mötas även i den fysiska verkligheten. De satsningar som gjorts på Kulturhuset och Brohuset som demokratiska möteplatser och kulturella arenor där biblioteken utgör basen, syftar till att fortsätta utveckla en efterfrågad, angelägen och attraktiv verksamhet för alla åldrar., Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

56 Befolkningsökningen i kommunen är alltjämt hög och Upplands-Bro är en expansiv kommun (se uppdaterad statistik på Därför är det viktigt att medborgarnas tillgång till kultur och folkbibliotekstjänster ingår i kommunens övergripande planering för nya bostadsområden, skolor, omsorg och annan infrastruktur. 3. Ansvar och styrning Biblioteksplanen för Upplands-Bro kommun är ett politiskt styrdokument. Den utgår från individens behov av biblioteksverksamhet. Den övergripande visionen om kommunen som ger plats ska prägla all biblioteksverksamhet. Ledorden nyfikenhet, omtanke och liv ska genomsyra hela verksamheten. Kommunen har enligt Kommunfullmäktige ansvar för mål, finansiering, information och uppföljning av biblioteksverksamheten i enlighet med bibliotekslagen. Skollagen anger att grundskolor och gymnasieskolor ska ha tillgång till skolbibliotek och där ligger ansvaret på Utbildningsnämnden. Upplands-Bro kommun eftersträvar också engagerade och aktiva medborgare som vill påverka biblioteken att utveckla sina tjänster. Användarnas samspel med bibliotekspersonalen är avgörande för bibliotekens utveckling. Regionalt Det är av stor vikt att Upplands-Bro samarbetar med övriga aktörer i länet för att uppnå en regional utveckling av kulturlivet. I detta sammanhang är den regionala biblioteksplanen för Stockholms län av stor betydelse. Ett regionalt samarbete inom biblioteksverksamheten ger goda förutsättningar för bättre service till medborgarna, effektivare resursutnyttjande, snabbare teknikutveckling och en höjd kompetensnivå. Nationellt De nationella kulturpolitiska målen som beslutades i riksdagen år 2009 är följande: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur., Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

57 Internationellt En viktig utgångspunkt för folkbibliotekens verksamhet är Unesco:s folkbiblioteksmanifest som antogs år Där sägs bl.a. att Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet. Medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång till kunskap och, tankar, kultur och information. Ytterligare en viktig aspekt för folkbibliotekens verksamhet är EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Kompetenser definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar följande nyckelkompetenser: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Alla nyckelkompetenserna anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. 4. Mål och vision Utgångspunkten för biblioteksplanen är kommunens vision Upplands-Bro kommunen som ger plats och nio kommunövergripanda mål där nedanstående är de mest relevanta: En kommun för alla En grön kommun i utveckling En kommun som växer Ett växande kultur- och fritidsutbud En kommun med god ekonomi och uppföljning En attraktiv arbetsgivare Vi lyfter skolan, Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

58 har utifrån dessa formulerat följande mål som är relevanta för biblioteksverksamheten. ska: erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor inom sitt område ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom nämndens område delta i planprocesser så att nämndens kompetens tas tillvara erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet verka för jämställdhet inom sitt område möjliggöra spontanaktiviteter skapa bra förutsättningar för föreningslivet verka för inspirerande miljöer verka för att personalen trivs 4.1 Folkbiblioteket uppdrag I Upplands-Bro kommun finns två enheter, lokaliserat dels i Bro, dels i Kungsängen. Biblioteket har också ett uppdragsavtal med Försvarsmakten om drift av biblioteket på Livgardets regemente. Dessutom finns det biblioteksservice i Tibble läshörna genom ett driftsavtal med pensionärsföreningar. Folkbibliotekens nationella uppdrag finns beskrivet i bibliotekslagen: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. I bibliotekslagen står också att alla folkbibliotek ska medverka till att skapa ett intresse för kultur och ge möjlighet till kulturella upplevelser. Det ska vara en attraktiv mötesplats för alla och utgöra ett aktivt stöd i det livslånga lärandet. Verksamheten ska hålla god kvalitet och utvecklas i takt med det nya kunskaps-och IT-samhället. Folkbiblioteket ska också samarbeta med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling, erbjuda barn och ungdomar kulturupplevelser i den dagliga miljön, samt att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. 4.2 Folkbiblioteket mission och strategier Utifrån de nationella kulturpolitiska målen, bibliotekslagen och kommunens styrdokument har Upplands-Bro bibliotek formulerat följande mission: Angeläget, lustfyllt och ditt Angeläget: Biblioteket ska ge förutsättningar för ett livslångt lärande och individuell utveckling. Biblioteket ska bidra till digital jämlikhet och ge förutsättningar för fri åsiktsbildning. De ska medverka till att människor får god tillgång till information och förutsättningar för källkritiskt tänkande. Biblioteket ska ha riktade bibliotekstjänster till förskoleverksamhet och verksamheter inom omsorg för personer med funktionsnedsättning., Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

59 Lustfyllt: Biblioteket ska erbjuda medier och aktiviteter som speglar samtid och kulturarv. Verksamheten ska stimulera till läsande, språkutveckling, berättande och bildning. Biblioteken ska vara välkomnande och inspirerande miljöer där alla får ett gott och öppet bemötande. De ska också vara variationsrika arenor för konst och kultur som stimulerar till möten, idéer, debatt och samtal. Ditt: Biblioteket ska erbjuda lättillgängliga bibliotekstjänster för alla, fysiskt och virtuellt, i takt med samtiden. Bibliotekets öppettider ska vara generösa utifrån användarnas behov. Utbudet och tjänsterna ska vara väl kända och användarna ska ha ett reellt inflytande över biblioteksverksamheten. Utifrån detta har Upplands-Bro bibliotek följande strategiska inriktningar: Insatser som stimulerar kunskapsutveckling och livslångt lärande o Fortsätta satsningarna på verksamhet som syftar till att öka språk- och läsutveckling o Fortsätta satsningarna på läs- och skrivinspirerande verksamhet o Fortsätta satsa på flera sorters medier och på flera olika språk o Prioritera barn och unga Fortsatt utveckling av biblioteket som mötesplats och kulturell arena o Kommunens kulturella arenor ska fortsätta att utvecklas som inbjudande platser för möten mellan människor, det bekanta och det okända, mellan det fysiska och det virtuella, mellan dåtid, samtid och framtid o Biblioteken ska fortsätta utvecklas som neutrala demokratiska rum som vidgar världen och möjliggör möten mellan olika kulturer o Bibliotekslokalerna ska utformas så att de blir attraktiva och tillgängliga, utrymme ska finnas för gemenskap, enskildhet och kommunikation Utvecklad samverkan o Fortsätta att utveckla samverkan med förskola/skola, skolbiblioteken och föreningslivet o Fortsätta satsningarna på medier anpassade för personer med funktionsnedsättning o Fortsätta utveckla den uppsökande verksamheten 4.3 Skolbiblioteket uppdrag I kommunen finns idag totalt 27 förskolor, 13 grundskolor, en gymnasieskola och en vuxenutbildningsenhet. Dessutom finns sex verksamheter som drivs som pedagogisk omsorg i olika delar av kommunen, samt två öppna förskolor. Enskilda huvudmän bedriver både förskole- och skolverksamheter. I skollagens 2 kap (2010:800) anges att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. I skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen förklaras att man vanligtvis brukar avse en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande., Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

60 Skolinspektionen har förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Det ska vara möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Av läroplanen för förskoleklassen, grundskolan samt fritidshemmet framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr 11, kap 2.8). Motsvarande bestämmelser finns även för övriga obligatoriska skolformer. Enligt läroplanen för gymnasieskolan har rektor ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (SKOLFS 2011, kap 2.6) I gymnasieskolans läroplan finns även ett mål om skolans ansvar att se till att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (SKOLFS 2011:144, kap. 2.1). 4.4 Skolbiblioteket vision och strategier Visionen för skolbibliotekens verksamhet är att Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs som inspirerar och ger stöd till eleverna i deras språk-, läs-och kunskapsutveckling. Insatser som stimulerar kunskapsutveckling och livslångt lärande o Skolbiblioteken ska vara en del av skolans pedagogiska arbete o Skolbiblioteken ska medverka till att utveckla elevernas och lärarnas informationskompetens o Skolbiblioteken ska inspirera till läsning och stimulera elevernas kunskapsutveckling o Lokalerna ska vara tillgängliga och användbara utifrån elevernas och undervisningens behov o Skolbiblioteken ska i nära samarbete med lärarna arbeta för att eleverna når sina mål o Samverkan mellan skolbiblioteken och folkbiblioteken ska fortgå Insatser för prioriterade grupper o Skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning o Skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska Vid planering av nya skolor eller vid om-och tillbyggnad av befintliga skolbyggnader ska behovet av skolbibliotek särskilt uppmärksammas., Biblioteksplan för Upplands-Bro (8)

61 Ärende 6

62 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Datum Vår beteckning Kulturskolan KFN 15/0173 Utredningsuppdrag Ungdomens hus Förslag till beslut 1. lägger med godkännande rapporten till handlingarna. 2. uppdrar åt Kultur- och fritidschefen att återkomma med förslag på lokal och budget så att verksamheten kan bedrivas på kort sikt. 3. beaktar lösningen på längre sikt i kommande mål- och ramdialog Sammanfattning Ett nytt Ungdomens hus bör etableras i Upplands-Bro kommun för att ungdomars fritid ska kunna hålla hög kvalité. Förslaget är att en nyinvestering i lokaler görs och att två heltidsanställda samt en ambassadör anställs. Investeringskostnaderna för nya lokaler uppskattas till ca 10 respektive ca 25 miljoner kronor beroende på vilket förslag som antas. Lokalförslaget på kort sikt är att ungdomsverksamhet börjar bedrivas i en befintlig lokal i kommunen. Beslutsunderlag Rapport Ungdomens hus Förslag på utformning av en öppen ungdomsverksamhet i Upplands-Bro. Daterad den 9 februari 2016 Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 9 februari UBK1005, v2.0, Ärendet Uppdraget är att utreda skapandet av Ungdomens hus eller liknande verksamhet för ungdomar i kommunen. Verksamheten ska ha sin grund i kulturaktiviteter. Förslaget ska tas fram tillsammans med ungdomar. Syftet är att etablera en fritidsverksamhet för ungdomar mellan år. I dag finns en driftbudget på kronor per år för ungdomsverksamhet. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

63 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0173 Ett nytt Ungdomens hus bör etableras i Upplands-Bro kommun för att ungdomars fritid ska kunna hålla hög kvalité. Ungdomens hus ska vara en plats där ungdomar får utlopp för sin kreativitet och skapandet av en meningsfull fritid. Ungdomarna ska ha stort inflytande i verksamheten som ska formas utifrån deras behov och önskemål. Förslaget är att en nyinvestering av lokaler görs och att två heltidsanställda samt en ambassadör anställs. De ska tillsammans bedriva verksamhet för ungdomar mellan år. Investeringskostnaderna för nya lokaler uppskattas till ca 10 eller ca 25 miljoner kronor beroende på vilket förslag som antas. Det är viktigt att det finns öppen ungdomsverksamhet av hög kvalité i kommunen och att detta kan börja bedrivas. Det kan ta tid att förverkliga förslaget på de nya lokalerna. Av den anledningen lämnas även ett förslag på var verksamheten kan bedrivas fram tills förverkligandet av de nya lokalerna. Lokalförslaget på kort sikt är att ungdomsverksamhet börjar bedrivas i en befintlig lokal i kommunen. Driftskostnaderna skiljer sig mellan de olika förslagen från ungefär 1,5 3,5 miljoner kronor per år. Barnperspektiv Öppen ungdomsverksamhet i kommunen främjar ungdomars sociala- och individuella utveckling. Att verksamheten finns i kommunen är positivt för både barn och unga. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1 Uppdrag Utredningsuppdrag Ungdomens hus 2 Rapport Ungdomens hus Förslag på utformning av en öppen ungdomsverksamhet i Upplands-Bro. Daterad den 9 februari 2016.

64 1 (1) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Datum Utredningsuppdrag- Ungdomar ska medverka aktivt i utveckling av och upprättande av Ungdomens hus eller liknande verksamhet för kommunens ungdomar Syfte Etablera en fritidsverksamhet för ungdomar mellan år. Uppdrag innehåll Utreda skapandet av Ungdomens hus eller liknande verksamhet för ungdomar i kommunen. Verksamheten ska ha sin grund i kulturaktiviteter. Viktigt att genusperspektivet beaktas. Viktigt att målgruppen är involverad i processen. Ansvarig Åsa Källström Budget En driftbudget finns idag på /år kr för ungdomsverksamhet. Återrapportering Sker löpande. Uppdraget ska redovisas skriftligt för mig senast Nödvändiga investeringar och ökade driftskostnader ska redovisas. Därefter tas beslut om fortsättning. Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

65 Ungdomens hus Förslag på utformning av en öppen ungdomsverksamhet i Upplands-Bro asa.kallstrom@upplands-bro.se

66 Ungdomens hus Sammanfattning/förslag Innehåll 1 Sammanfattning/förslag Syfte Uppdrag Budget Förstudie Fältundersökning Involvering av målgrupp Förslag Ungdomens hus Vision Förslag på lokaler Förslag på verksamheter Förslag på personalstruktur Förslag på marknadsföring Samarbete med andra verksamheter Förslag Budget Förslag på kort sikt Förslag på lång sikt...12 Bilaga

67 Ungdomens hus Sammanfattning/förslag 1 Sammanfattning/förslag Ett nytt Ungdomens hus bör etableras i Upplands-Bro kommun för att ungas fritid ska hålla hög kvalité. Ungdomens hus ska vara en plats där ungdomar får utlopp för sin kreativitet och skapandet av en meningsfull fritid. Ungdomarna ska ha stort inflytande i verksamheten som ska formas utifrån deras behov och önskemål. Förslaget är att en nyinvestering i lokaler görs och att två heltidsanställda samt en ambassadör anställs. De ska tillsammans bedriva verksamhet för ungdomar mellan år. Investeringskostnaderna för nya lokaler uppskattas till ca 10 eller ca 25 miljoner kronor beroende på vilket förslag som antas. Det är viktigt att det finns öppen ungdomsverksamhet av hög kvalité i kommunen och att detta kan börja bedrivas. Det kan ta tid att förverkliga förslaget på de nya lokalerna, av den anledningen lämnas även förslag på att börja bedriva öppen ungdomsverksamhet på kort sikt i redan befintliga lokaler. 1.1 Syfte Etablera en fritidsverksamhet för ungdomar mellan år. 1.2 Uppdrag Utreda skapandet av Ungdomens hus eller liknande verksamhet för ungdomar i kommunen. Verksamheten ska ha sin grund i kulturaktiviteter. Viktigt att genusperspektivet beaktas och att målgruppen involveras i processen. Ansvarig för utredningen är Åsa Källström. 1.3 Budget En driftbudget finns i dag på kronor per år för ungdomsverksamhet. 3

68 Ungdomens hus Förstudie 2 Förstudie Förslaget på utformningen av ett framtida Ungdomens hus i kommunen bygger på dialoger med målgruppen och utredning av öppna ungdomsverksamheter. Förstudier har gjorts på hur nuvarande öppna ungdomsverksamheter fungerar, i form av studiebesök. Utredning och involvering av målgruppen är gjord genom medborgardialoger. Utredningen av målgruppen syftar till att kartlägga ungdomars behov och önskemål om hur de vill att en öppen ungdomsverksamhet ska innehålla. 2.1 Fältundersökning För att samla information till utredningen har studiebesök gjorts i sex olika Ungdomens hus i Stockholms län. Dessa är Arena Satelliten i Sollentuna, Nova i Vallentuna, Black Sheep i Solna, Reactor i Husby, Vega i Upplands-Väsby och Aggregat i Sundbyberg. Verksamheterna är uppbyggda på olika sätt och har olika inriktningar. Black Sheep är inriktad på musikverksamhet, Aggregat erbjuder ungdomarna en stor bredd av kulturverksamheter och på Nova är majoriteten av aktiviteterna spontana. Det var främst verksamhetschefer som utredarna träffade på studiebesöken. Besöken har bidragit med att ge en bred bild över hur öppen ungdomsverksamhet kan se ut. Det har varit intressant att se vilka typer av verksamheter som ryms under kategorin öppen ungdomsverksamhet och hur dessa organiseras i praktiken. Under samtliga studiebesök har det diskuterats hur verksamheten kan arbeta för att vara tillgänglig, intressant och välkomnande för alla ungdomar. Många öppna ungdomsverksamheter har eller har haft problem med att majoriteten av besökarna är killar. För att arbeta för att även tjejer ska ta del av verksamheten har särskilda insatser gjorts. Olika sätt att öka antalet tjejer är bland annat att anställa kvinnor, ha riktad verksamhet som attraherar tjejer och ha särskilda dagar då enbart tjejer är välkomna. Black Sheep och Aggregat har utbildat sin personal i normkritisk pedagogik. De menar att det har gett personalen en större förståelse för personer som avviker från normen och hur de aktivt kan arbeta för att skapa en inkluderande miljö. Det är inte enbart tjejer som grupp som öppna ungdomsverksamheter har haft svårt att inkludera. Vega i Upplands-Väsby har arbetat aktivt för att även inkludera ungdomar med funktionsnedsättning och Aggregat har arbetat med att även ungdomar från de socioekonomiskt sårbara delarna av kommunen ska bli en del av verksamheten. Att få dela personalens åsikter om vad de anser fungerar och inte fungerar i verksamheten har gett oss förståelse för vilka grundstenar organisationen bör vila på. Det intressanta är att trots att de olika verksamheterna skiljer sig åt lyfter personalen ändå samma punkter angående vad som ger en fungerande verksamhet. Det viktigaste som tagits med från studiebesöken angående hur verksamheten bör organiseras kan sammanfattas i fyra punkter. Dessa är: 4

69 Ungdomens hus Förstudie 1. Lokalerna är centrala för att få en fungerande verksamhet. Det är viktigt att Ungdomens hus befinner sig i lokaler som är ändamålsenliga och anpassade till öppen ungdomsverksamhet. Lokalerna ska vara trygga och tillgängliga för ungdomarna. De ska vara enkelt att ta sig dit och det ska helst ligga i nära anslutning till kollektivtrafik. 2. Det är viktigt att det finns anställd personal på plats som kan planera verksamheten och utgöra en trygg bas för ungdomarna. Det är viktigt att personalen kan bygga relationer till ungdomarna och följa dem i deras utveckling. Personalen ska helst vara professionella i ett eget kulturområde. I det kulturområdet ska de även kunna handleda ungdomarna och skapa verksamhet. Om personalen har en professionell bakgrund i ett kulturområde kan de hjälpa ungdomarna att knyta an till arbetslivet. 3. Det är viktigt att låta verksamheten växa fram och att inte från början ha en allt för tydlig bild över hur verksamheten ska se ut. Under studiebesöken har det framkommit att det tar tid att få en välfungerande öppen ungdomsverksamhet. Det kan bland annat ta tid innan ungdomarna hittar till verksamheten och får förtroende för personalen. Dessutom är det viktigt att verksamheten ständigt anpassas till målgruppens behov. 4. Det är viktigt att ha förtroende för personalen och inte detaljstyra verksamheten för mycket. 19 november 2015 gjordes även ett besök på konferensen Botkyrka Movement för att samla information om öppna ungdomsverksamheter och kulturverksamhet för ungdomar. Det var både ungdomar och personal på verksamheterna som informerade om olika metoder att organisera verksamheterna på. Konferensen gav många idéer och exempel på verksamheter för ungdomar och metoder för att nå ut till målgruppen. 2.2 Involvering av målgrupp Utredningen om Ungdomens hus baseras på ungdomars åsikter och tankar kring vad de vill ha för fritidsutbud i kommunen. Syftet med att involvera ungdomar är att verksamheten i så hög utsträckning som möjligt ska anpassas till deras intressen och önskemål. Ungdomarna har involverats genom uppsökande metoder i mindre fokusgrupper. Det är tre stycken grupper som utredarna har träffat. Dessa är: Fokusgrupp 1: Gruppen bestod av fem ungdomar från Bro fritidsgård. Samtliga går i klass nio på Broskolan, det var två killar och tre tjejer. Mötet med gruppen ägde rum i Brohuset. Fokusgrupp 2: Gruppen bestod av nio ungdomar, fem killar och fyra tjejer, samtliga från Fritidsgården Hagan. Ungdomarna går i nian på Hagnäskolan. Träffen ägde rum på fritidsgården. 5

70 Ungdomens hus Förstudie Fokusgrupp 3: Gruppen bestod av fem ungdomar, fyra tjejer och en kille. Alla går i ettan på Upplands-Bro gymnasium men spenderar en stor del av sin fritid på fritidsgården Trappan. Träffen ägde rum på Kulturskolan. Mötena med fokusgrupperna gick ut på att få en så bred bild som möjligt av vad ungdomarna gör på fritiden i dag, vad de saknar i kommunen och hur de önskar kunna utveckla det som de gör i dag. Störst vikt lades vid hur de skulle vilja att utbudet av fritidsverksamheter för ungdomar ska se ut i kommunen. Sammanfattningsvis saknar ungdomarna en lokal att vara i. Ungdomarna vill kunna träffa jämnåriga i mysiga och välkomnande lokaler. Vad ungdomarna önskar för verksamheter i lokalen skiljer sig åt. Det som majoriteten vill ha är möjligheten att köpa mat och dryck. Ungdomarna vill ha aktiviteter som filmvisningar, idrottsaktiviteter och kunna umgås spontant med vännerna. Majoriteten vill också ha möjlighet till ett lugnt rum där de kan plugga. Se bilagor för fullständiga mötesanteckningar. Den 16 december 2015 höll kommunen i en Demokratidag på Upplands-Bro Gymnasium. Utredarna närvarade för att lyssna på elevernas synpunkter angående fritidsaktiviterer i kommunen. Syftet med närvarandet under dagen var även att få kontakt med ungdomar som skulle vilja delta i en kommande referensgrupp. Fokusgrupp 3 drogs igång med hjälp av ungdomar som var med under Demokratidagen. Under dagen diskuterades flera frågor som direkt berör ungdomars fritidsutövande. Ungdomarna lyfte behovet av en restaurang för att få en social träffpunkt, möjlighet till mentorskap, önskan om en laglig graffitivägg, behovet av läxhjälp och hjälp att söka arbete och utbildningar. Alla dessa verksamheter är möjliga att rymma i ett Ungdomens hus. 6

71 Ungdomens hus Förslag Ungdomens hus 3 Förslag Ungdomens hus Målet med ett framtida Ungdomens hus är att ungdomar mellan år ska känna sig välkomna och få utlopp för sin kreativitet. Ungdomens hus ska fungera som en knutpunkt för kulturverksamhet och det sociala livet för målgruppen. I följande kapitel presenteras utredningens förslag på ett nytt Ungdomens hus i Upplands-Bro kommun. 3.1 Vision Ungomens hus ska vara en plats där ungdomar får utlopp för sin kreativitet och skapandet av en meningsfull fritid. Ungdomarna ska ha stort inflytande i verksamheten som ska formas utifrån deras behov och önskemål. Verksamheten ska hjälpa ungdomarna i sin sociala- och individuella utveckling. Målgruppen är ungdomar mellan år. All verksamhet i Ungdomens hus är alkohol- och drogfri. Verksamheten arbetar aktivt för att välkomna alla oavsett språk, kulturell bakgrund, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet. Personalen ska använda sig av normkritisk pedagogik för att skapa en öppen och tillåtande verksamhet. Ingen ska avstå från att besöka Ungdomens hus på grund av utanförskap, osynliggörande eller diskriminering. Det är viktigt att personalen använder sig av olika kommunikationssätt för att alla ungdomar ska kunna bli sedda och hörda. Direktdemokrati så som mer arrangerade stormöten är bra metoder att använda sig av. Kvalitén på verksamheten ska prioriteras över generösa öppettider. Det finns inget egenvärde i att ha öppet varje dag. Att inte ha öppet varje dag kan även leda till ökad efterfråga på verksamheten. Det är positivt om ungdomarna har möjlighet att gå direkt från skolan till ungdomsverksamheten. 3.2 Förslag på lokaler En av grundpelarna för ett lyckat Ungdomens hus är lokalerna. Under studiebesöken har samtliga verksamheter lyft det centrala i välfungerande lokaler som är anpassade till verksamheten. Det är viktigt att det känns tryggt att ta sig till lokalerna och att de är ljusa och välkomnande. Att bedriva verksamheten i sådana lokaler är ett sätt att öka andelen tjejer och andra grupper som kan känna sig otrygga i det offentliga rummet. Förslaget på lokaler är uppdelat på ett förslag på kort sikt och ett förslag på lång sikt. Det är viktigt för målgruppen att ett Ungdomens hus kan starta så snart som möjligt, av den anledningen läggs ett förslag på kort sikt fram. Förslaget på kort sikt är att hyra och bedriva öppen ungdomsverksamhet i en befintlig lokal i Kungsängen. Lokalerna ska vara tillgängliga för öppen ungdomsverksamhet ca tre dagar i veckan exempelvis mellan kl Det är med fördel om lokalerna är ljusa med insyn, då det ökar tryggheten. Det är bra med en blandning mellan större och mindre rum där olika typer av verksamheter kan bedrivas. Viss anpassning av lokalerna kan behövas, som till 7

72 Ungdomens hus Förslag Ungdomens hus exempel inredning och installering av provisoriska väggar. Placeringen av lokalerna ska helst vara central och nära kollektivtrafik. På lång sikt är förslaget till ett framtida Ungdomens hus att investera i nya lokaler. En välfungerande öppen ungdomsverksamhet kräver väl anpassade lokaler och sådana lokaler saknas i kommunen. Ungdomens hus behöver befinna sig i lokaler som är anpassade till dem för att ungdomarna ska känna utrymme för kreativitet och självständighet. Eleverna på Upplands-Bro gymnasiet är verksamhetens primära målgrupp, därför bör placeringen av lokalerna vara i Kungsängen nära pendelstationen eller mellan stationen och gymnasiet. Lokalerna måste erbjuda funktionella ytor och en god offentlig miljö. De måste rymma ett brett utbud av möjligheter för att kunna inspirera till och fungera som utgångspunkt för olika typer av aktiviteter. Nya lokaler har fördelen att de inte ännu fått en prägel att tillhöra någon särskild ålders-, social- eller intressegrupp. Inredningsmässig behöver inte lokalerna vara helt färdigställda, det ska finnas utrymme för ungdomarna själva att forma lokalerna och verksamheterna efter sina behov och önskemål. Ungdomens hus behöver innehålla ett café. Det är bra om det inte ligger i anslutning till entrén. I caféet kommer det av naturliga skäl mest förekomma häng och om det ligger i direkt anslutning till entrén kan det avskräcka vissa ungdomar från platsen. Caféet ligger därför bäst längst in i lokalen. Kulturskolan är i stort behov av nya lokaler. Öppen ungdomsverksamhet och kulturskolan är i behov av liknande lokaler och dessa verksamheter skulle fördelaktigt kunna samnyttja lokaler. Av det skälet läggs två förslag på permanenta lokaler. Förslag 1 Enbart Ungdomens hus är förslaget där lokalerna enbart rymmer Ungdomens hus behov. Förslag 2 Ungdomens kulturhus inrymmer båda verksamheternas behov av lokaler. Skillnaden mellan det två förslagen är att Förslag 2 är 800 kvadratmeter större och skulle kräva investeringar på ca 25 miljoner istället för ca 10 miljoner. Förslag 2 skulle innebära att de nuvarande lokalkostnaderna för Kulturskolan skulle medfinansiera förslaget. Lokalerna kommer även att kunna rymma andra sociala projekt med ungdomar som målgrupp, till exempel Unga vuxnaprojektet som arbetar med att coacha och hjälpa ungdomar in i studier och arbete. Förslag 1 Enbart Ungdomens hus (500 kvm) Café med scen, 120 kvm (samnyttjas med Kulturskolan) Studierum/mötesrum delbart, 40 kvm Två replokaler, 2x25 kvm Kreativ verkstad, 60 kvm (samnyttjas med Kulturskolan) + förråd 10 kvm Dansstudio, 60 kvm (samnyttjas med Kulturskolan) Musikstudio, 30 kvm (samnyttjas med Kulturskolan) 8

73 Ungdomens hus Förslag Ungdomens hus Film/animationsstudio, 30 kvm (samnyttjas med Kulturskolan) Mys/filmrum, kontor för personalen, förråd m.m. Förslag 2 Ungdomens kulturhus (1300 kvm) Café med scen, 120 kvm (samnyttjas) Studierum/mötesrum delbart, 40 kvm (Ungdomens hus) Två replokaler, 2x25 kvm (Ungdomens hus) Kreativ verkstad, 60 kvm (samnyttjas) + förråd 10 kvm Dansstudio, 60 kvm (samnyttjas) Musikstudio, 30 kvm (samnyttjas) Film/animationsstudio, 30 kvm (samnyttjas) Mys/filmrum, kontor för personalen, förråd m.m. (Ungdomens hus) Teaterlokal, 60 kvm (samnyttjas) Danssal, 120 kvm + omklädningsrum/duschar (Kulturskolan) Orkestersal, 100 kvm (Kulturskolan) Slagverksrum, 60 kvm (samnyttjas) Undervisningsrum, 4x30 kvm och 4x20 kvm (Kulturskolan) + kontor, sammanträdesrum (samnyttjas), personalrum (samnyttjas), arbetsrum (samnyttjas), kostymförråd, rekvisitaförråd, notförråd, instrumentförråd, tvättstuga 3.3 Förslag på verksamheter Ungdomens hus behöver inte ha öppet varje dag. Ett förslag är att verksamheten börjar med att ha öppet tre dagar i veckan kl och sedan succesivt utvidgar tiderna efter behov. Studiebesöken har inspirerat till vilka verksamheter som skulle kunna rymmas i ett Ungdomens hus. Mötena med fokusgrupperna har också gett många idéer på aktiviteter som skulle kunna vara givande och intressanta för kommunens ungdomar. Nedan följer exempel på vad för verksamheter som Ungdomens hus skulle kunna inrymma: Kreativ verksamhet inom olika konstnärliga områden. Verksamheten skapas i samarbete med personal och ungdomar. Verksamheten kan inriktas på den professionella bakgrund som finns inom personalen, exempelvis konst, musik eller dans. Workshops och föreläsningar genomförda av externa personer, exempelvis politiker, konstnärer och författare. När ungdomarna visar intresse för sakområden eller enskilda personer ska verksamheten kunna anpassas därefter och tillsammans med ungdomarna organisera workshops eller liknande. 9

74 Ungdomens hus Förslag Ungdomens hus En liknande verksamhet som Bankomaten vilken finns på Satelliten i Sollentuna. Det ska vara möjligt att söka kommunens bidrag och få hjälp med det. I Upplands-Bro finns till exempel bidraget Snabb slant som är inriktat på ungdomar. Unga vuxna-projektet på Arbetsmarknadsenheten som arbetar med att coacha och hjälpa ungdomar in i studier och arbete. Verksamheten kan bedrivas i samma lokaler som Ungdomens hus, eller vara där vid vissa tillfällen. Ifall behovet finns ska det vara möjligt att ha riktade dagar i verksamheten. Till exempel för tjejer och för ungdomar med funktionsnedsättning. Läxhjälp. Kvällsaktiviteter som till exempel middagar och filmkvällar. 3.4 Förslag på personalstruktur Förslaget är att två personer anställs på heltid. De anställda ska helst vara professionella i ett konstnärligt område och ha kompetensen att lära ut det till ungdomar. I de Ungdomens hus där studiebesök gjorts är till exempel koreografer, musiker, konstnärer och dansare anställda. De anställda ska vara engagerade och känna ansvar för verksamheten. De ska även ha redskapen att bygga upp och utveckla verksamheten tillsammans med ungdomarna. Personalen ska fungera som mentorer och fritidsledare. De ska kunna bolla idéer med ungdomarna och fungera som stöd. Rekrytering av personal ska ske i olika typer av forum för att rekryteringen ska få en bredd av kandidater. Rekryteringen kan ske i samarbete med till exempel Rättviseförmedlingen som är en organisation med ett brett kontaktnät och jobbar med att få en jämn representation av kandidaterna. Det ska vara jämn könsfördelning bland de anställda, en av dem får gärna ha lokal förankring. Utöver de två personerna som ska arbeta på Ungdomens hus kan det även vara av stor vikt att anställa en person som ambassadör. En ambassadörs arbetsuppgifter innebär att marknadsföra Ungdomens hus genom att vara på de arenor där målgruppen befinner sig. Ambassadören kan även arbeta för att informera om verksamheterna i Kulturhuset. Ambassadören kan vara en ungdom eller en ung vuxen, tjänsten behöver inte vara på heltid. 3.5 Förslag på marknadsföring Ungdomens hus behöver arbeta strategiskt med marknadsföring för att kunna nå ut till ungdomar. Under mötena med fokusgrupperna berättade ungdomarna att de själva mest läser på affischer på skolan eller på Instagram. Ungdomarna lyfte även att ett effektivt sätt att nu ut till dem är att komma ut och prata direkt med dem, exempelvis på skolorna. Förslag på marknadsföring: 10

75 Ungdomens hus Förslag Ungdomens hus God kontakt med skolorna, vara ute i skolorna och prata, framförallt via ambassadören. Utåtriktade verksamheter i huset som lockar fler besökare som sedan sprider ordet. Dessa verksamheter kan exempelvis vara konserter. Skapa en egen hemsida till verksamheten. Sociala medier, egen Facebook-profil och Instagram-konto. Marknadsföringen kan ske i samarbete med marknadsföraren på Kulturenheten. Kommunens hemsida kan ha en ny sida med rubriken Ung i kommunen. Den skulle rikta sig i första hand till föräldrar. 3.6 Samarbete med andra verksamheter Förverkligas förslaget att investera i nya lokaler kan dessa med fördel användas i samarbete med Kulturskolan. Verksamheterna är i behov av samma typer av lokaler, fast på olika tider av dagen. Kulturskolan skulle kunna använda sig av lokalerna på dagtid och Ungdomens hus under sen eftermiddag, kvällstid, helger och under skollov. Det höjer även tryggheten i lokalerna om fler vuxna rör sig i en och samma byggnad. Det ska vara möjligt för den öppna ungdomsverksamheten att låna stora scenen och övriga lokaler i Kulturhuset för bland annat konserter. Ett samarbete med Kulturhuset kommer kunna locka fler ungdomar till deras verksamheter. Ungdomens hus kommer även kunna samarbeta med andra sociala projekt med unga som målgrupp till exempel Unga vuxna-projektet. 11

76 Ungdomens hus Förslag Budget 4 Förslag Budget Budgetförslaget är uppdelat på två förslag, ett på kort och ett på lång sikt. 4.1 Förslag på kort sikt Kostnaden för förslaget på kort sikt på lokaler för ungdomsverksamheten är lokalhyran, anpassning av lokaler och driftskostnader. Investeringsbudget Anpassning och utrustning av lokaler: ca kronor Driftbudget Lokalhyra: ca kronor Två heltidstjänster: ca kronor Ambassadör (25 procent, 10 timmar/vecka under 40 veckor/år): ca kronor Verksamhetskostnader: ca kronor Övriga driftskostnader: ca kronor Drift totalt: ca 1,5 miljoner kronor 4.2 Förslag på lång sikt Förslaget på lång sikt är uppdelat på två förslag. Det första är enbart anpassat till Ungdomens husverksamhet och det andra inrymmer även nya lokaler för Kulturskolan. Kostnaden för förslaget på lång sikt är investeringskostnader för nya lokaler och driftskostnader. Förslag 1 Enbart Ungdomens Hus (500 kvm) Investeringsbudget Lokalinvestering: ca 10 miljoner kronor Driftbudget Grundhyra: kronor Två heltidstjänster: kronor Ambassadör (25 procent, 10 timmar/vecka under 40 veckor/år): kronor Verksamhetskostnader: kronor Övriga driftskostnader (exkl. värme, vatten, el, sophantering): kronor Värme, el, vatten och sophantering: kronor Drift totalt: ca 2 miljoner kronor 12

77 Ungdomens hus Förslag Budget Förslag 2 Ungdomens kulturhus (1300 kvm) Investeringsbudget Lokalinvestering: ca 25 miljoner kronor Driftbudget Grundhyra: ca 1,6 miljoner kronor Två heltidstjänster: kronor Ambassadör (25 procent, 10 timmar/vecka under 40 veckor/år): kronor Verksamhetskostnader: kronor Övriga driftskostnader (exkl. värme, vatten, el, sophantering): kronor Värme, el, vatten och sophantering: kronor Drift totalt: ca 3,5 miljoner kronor Driftsbudgetarna räknas ut efter schabloner givna av Kommunfastigheter. Grundhyran är kalkylerad efter schablonuträkningen på kronor per kvadratmeter och år. Driftsschablonen övriga driftskostnader exklusive värme, vatten, el och sophantering beräknas på 303 kronor per kvadratmeter och år. Kostnaden för värme, el, vatten och sophantering beräknas på 200 kronor per kvadratmeter och år. Investeringsbudgetarna av nya lokaler är kalkylerade efter en byggkostnad på kronor per kvadratmeter. Beloppen är ungefärliga. Förslaget på driftbudgeten är olika för de olika förslagen. De två förslagen på lång sikt är något högre. Antas Förslag 2 Ungdomens kulturhus medför det att Kulturskolans nuvarande driftskostnader medfinansierar. I dag beräknas Kulturskolans driftskostnader på kronor. 13

78 Ungdomens hus Bilaga Bilaga Mötesanteckningar fokusgrupp 1 Bro fritidsgård Mötet ägde rum onsdagen den 11 november i Brohuset. Åsa Källström, Kulturskolans chef, och Siri Morawski, utredare på Kultur- och fritidskontoret, var sammankallare av mötet med fem ungdomar från Bro fritidsgård. Dessa var Tove, Norris, Dally, Nora och Barnaba. Syftet med mötet var att få in synpunkter och förslag på vad för ungdomsverksamheter som Kultur- och fritidskontoret borde satsa på. I dag utför ungdomarna följande aktiviteter: Besöker fritidsgården Promenerar med hunden Tränar boxning Spelar fotboll Är hemma och träffar kompisar Spelar basket Åker iväg till andra kommuner för att gå i affärer osv. Besöker öppen sporthall Under mötet framkom önskemål om följande aktiviteter: Biograf i Bro Sushirestaurang i Bro Fler klädaffärer och andra typer av affärer Riktiga fotbollsmål bakom skolan i Bro Tätare kollektivtrafik inte minst till Kyrkbyn Mysigt café Bättre utebelysning Liten affär vid pendeltågsstationen LAN-möjligheter Galleria/inomhuscentrum i Bro, t.ex. på Ica-parkeringen Cage-fotbollsplan Fotbollsplan centralt för spontanspel Möjligheter till att spela ishockey Parkour 14

79 Ungdomens hus Bilaga Mötesanteckningar fokusgrupp 2 Hagan fritidsgård Mötet ägde rum onsdagen den 18 november på fritidsgården Hagan vid Hagnässkolan. Åsa Källström, Kulturskolans chef, och Siri Morawski, utredare på Kultur- och fritidskontoret, var sammankallare av mötet med nio stycken ungdomar. Dessa var Elias, Gustaf, David, Leonard, Jesper, Julia, Elsa, Ebba och Ellinore. Samtliga går i 9:an på Hagnässkolan. Syftet med mötet var att få in synpunkter och förslag på vad för ungdomsverksamheter som Kultur- och fritidskontoret borde satsa på. I dag utför ungdomarna följande aktiviteter: Spelar fotboll Träffar kompisar Gör läxor Är ute och träffar kompisar Spelar innebandy Är i centrum Sitter vid datorn Spelar golf Kör moped Spelar amerikansk fotboll Gymmar i Kallhäll Är i Brohallen Under mötet framkom önskemål om följande aktiviteter: Det behövs en mötesplats för unga. Det ska vara en mötesplats där alla kan mötas, både ungdomar från kommunen och utifrån. Alla ungdomar har inte busskort, därför är det viktigt att platsen ligger på en plats dit det är lätt att ta sig. Flera kvällsaktiviteter för äldre ungdomar Gym LAN-möjligheter Biograf i Kungsängen Studio Café Många planerar att gå på gymnasium utanför kommunen men ändå ha ett ställe att vara på i kommunen. De vill inte förlora kontakten med sina vänner från kommunen. Fler affärer, t.ex. klädaffärer 15

80 Ungdomens hus Bilaga Om de fanns något ställe i Bro, skulle en del åkt dit, men många vill helst åka in till stan. Bättre kollektivtrafik, till Brohallen går ingen buss och inte heller till Kungsängens IP. Förbättringsmöjligheter på fritidsgården Hagan: Flera smårum med soffor, olika aktiviteter i olika rum. Färre regler, som att enbart få vara två personer i tv-spelsrummet. Möjlighet till att spela fotboll i lilla hallen. Fler parkeringsmöjligheter till mopeder. Det borde finnas möjlighet att köpa något ätbart på fritidsgården, t.ex. toast. Det borde vara möjligt att kunna betala med swish. I dagsläget är de flesta besökarna på fritidsgården yngre, det är inte roligt för de äldre. Ungdomar som går i 8:an och uppåt borde få ett eget ställe att vara på. Det förekommer en del kollektiv bestraffning på fritidsgården och det uppskattas inte. Mötesanteckningar fokusgrupp 3 Fritidsgården Trappan Mötet ägde rum torsdagen den 14 januari i Kulturskolan. Åsa Källström, Kulturskolans chef, och Siri Morawski, utredare på Kultur- och fritidskontoret, var sammankallare av mötet med fem ungdomar som går i ettan på Upplands- Bro gymnasiet. Ungdomarna var Camilla, Joceline, Josefin, Mathias och Sabina. Samtliga är på Trappan nästan varje dag, men de kommer inte få fortsätta gå dit nästa år. Syftet med mötet var att få in synpunkter och förslag på vad för ungdomsverksamheter som Kultur- och fritidskontoret borde satsa på. I dag gör ungdomarna följande aktiviteter på fritiden: Besöker fritidsgården Trappan. Umgås med kompisar hemma eller på Trappan. Spelar handboll. Pluggar hemma eller på Trappan. Under mötet framkom framförallt önskemål om en fritidsgård för gymnasieelever. Ungdomarna har följande önskemål och synpunkter angående en ny fritidsgård: Fritidsgården ska ha en öppen entré med ett samlingsrum där alla kan träffas, fika och prata. Sköna soffor och mysig inredning. 16

81 Ungdomens hus Bilaga Cafeteria som säljer billig mat (t.ex. pajer och toast), energidrycker och kaffe. Ungdomarna kan vara med och sköta cafeterian. Mindre rum som går att använda som pluggrum, replokal, danssal o.s.v. Personal som kan fungera som läxhjälp. Personalen är jätteviktig för att få en bra verksamhet. De ska lita på ungdomarna och kunna skapa respektfulla relationer. Återkommande aktiviteter är bra till exempel filmkväll, middagar och grillkvällar. Viktigt med lov-aktiviteter, eftersom att det inte finns något att göra under loven. Långa öppettider. En plats för rökning, där det inte blåser eller är kallt. Åldersspannet på besökarna ska vara år. Den bästa placeringen av fritidsgården är nära en pendelstation. Övriga synpunkter: Kulturhuset har ingen varit i. Ungdomarna menar att det mest är för barn och äldre. Bio eller ett billigare café i kulturhuset hade kunnat locka ungdomar till att gå dit. Ingen har deltagit i något arrangemang i huset. Marknadsföring mot ungdomar fungerar bäst med affischer på skolan eller att någon kommer ut och pratar direkt med dem. Instagram är också ett bra sätt att nå ut men inte Facebook för det är bara för äldre. 17

82 Ärende 7

83 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 15/0130 Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro, Förslag till beslut överlämnar förslag på Kultur- och fritidsplan, , för fastställande i Kommunfullmäktige. Sammanfattning har i uppdrag att ta fram förslag på en kultur- och fritidsplan. En process där andra kontor, föreningslivet och nämndens styrgrupp har genomförts. Revideringen består främst i aktualisering av texten samt vissa mindre förändringar. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 21 januari 2016 Kultur - och fritidsplan, , version UBK1005, v2.0, Ärendebeskrivning har i uppdrag att ta fram förslag till en kultur- och fritidsplan. Den tidigare planen gällde för perioden Nämnden behandlade frågan på sitt möte den 9 juni Utifrån bedömningen att det inte fanns behov av en helt ny plan beslutades att genomföra en revidering av planen samt tillsätta en politisk styrgrupp bestående av Andrée Wright, Naser Vokuvic och Paul Gustafsson. De andra kontoren har inbjudits att delta i revideringen. Två arbetsmöten har genomförts och kontoren har inkommit med förslag på revideringar. Ett Kulturråd respektive ett Fritidsråd har genomförts där Kultur- och fritidsplanen diskuterades. Frågan om önskemål om remiss diskuterades och föreningar som önskade ett remissförfarande skulle inom en vecka från mötena inkomma med ett sådant önskemål. Ingen förening uttryckte behovet inom en vecka. Den politiska styrgruppen har haft två möten där arbetet rapporterats. Frågan om en bred remiss till nämnder och föreningar i kommunen har diskuterats. Styrgruppen beslöt att det inte förelåg behov av ett remissförfarande utifrån Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

84 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0130 den process som genomförts och att inga önskningar om remissförandande framkommit, varken från övriga kontor eller från föreningslivet. Två föreningar inom kulturområdet inkom i ett senare läge med önskemål om remiss. Dessa fick då möjlighet att inkomma med sina synpunkter på underlaget. Nämnden diskuterade förslag till Kultur- och fritidsplan på sitt möte den 24 november Nämnden gav kontoret i uppdrag att återkomma med ett slutligt förslag för beslut till nämndens möte den 23 februari Kultur- och fritidskontorets kommentarer Kultur- och fritidskontoret har ovan redovisat processen med översynen av Kultur- och fritidsplanen. Revideringen består främst i aktualisering av texten samt vissa mindre förändringar. Det slutliga förslaget ska behandlas av kommunfullmäktige för fastställande. Målet att en revidering av Kultur- och fritidsplanen ska vara klar sommaren 2016 bedöms därmed som möjligt att nå. Barnperspektiv En Kultur- och fritidsplan är ett genomtänkt dokument som skapar positiva insatser för barn och ungdomar inom Upplands-Bro kommun. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro, , version Beslut sänds till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

85 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Gällande planperioden

86 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning Innehåll 1 Inledning Syfte för vem och varför På vilka grunder vilar en kultur- och fritidsplan? Uppföljning utvärdering Trender i samhället Vision Kulturskola Kultur Idrott Motion Friluftsliv Turism Fritidsgårdar Ungdomens Hus

87 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning 1 Inledning Upplands-Bro kommun är en del av landets största storstadsregion. Kommunen är en tillväxtkommun med en relativt låg medelålder bland medborgarna. Som förortskommun till Stockholm finns såväl närheten till storstadens utbud som tillgången till stora naturresurser för rekreation och friluftsliv. I Upplands-Bro finns också unika kulturhistoriska värden att förvalta. Vid sidan av en väl fungerande skola, barnomsorg och bra situation för äldre är tillgången till en meningsfull fritid en viktig del i en upplevd livskvalitet för kommunens innevånare. En kommuns attraktionskraft påverkas i hög grad av tillgången till kultur- och fritidsverksamhet. Detta gäller inte bara för alla som redan bor i kommunen utan i lika hög grad för tänkta nyinflyttade och för företag som väljer bland orter vid nyetablering och lokalisering. 1.1 Syfte för vem och varför Kultur- och fritidsplanen riktar sig i första hand till kommunens innevånare. Planen har som avsikt att visa den service Upplands-Bro kommun i samverkan med andra aktörer vill uppnå inom området kultur och fritid. Planen berör även områden som besöksnäring, kulturmiljö och turistmål som kan tänkas öka kommunens attraktionskraft gentemot andra än de boende i kommunen. En Kultur- och fritidsplan är ett kommunövergripande dokument som ger uttryck för kommunens samlade ambitioner och syn på verksamhetsområdets utveckling de närmaste åren. Planen är också avsedd att vara ett stöd i det framtida arbetet för såväl förtroendevalda som anställda i kommunen. Huvuddelen av de områden som tas upp i planen är kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Vidare ansvarar Utbildningsnämnden för utveckling av modersmålsarbetet och fritidsgårdar. Kommunstyrelsen för samhällsplanering och Tekniska nämnden för skötsel av grönområden och teknisk infrastruktur. Bygg- och miljönämnden för miljöfrågor och bygglov i nya områden. Socialnämnden för god samhällsmiljö och goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Föregående Kultur och fritidsplan för perioden togs fram i samarbete med ett stort antal intressenter. Förutom förtroendevalda och anställda inom olika delar av kommunens verksamheter deltog även föreningslivet. Även öppna möten för allmänheten genomfördes. Planen var därmed väl förankrad både i samhället och i tiden. Utifrån detta har beslut fattats att behovet av en omfattande omarbetning inte föreligger utan en revidering för den kommande perioden är relevant. Politiker, kontor inom kommunen och föreningslivet har uppmanats att inkomma med förslag till revideringar. 3

88 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning 1.2 På vilka grunder vilar en kultur- och fritidsplan? Kommunala dokument: Kommunfullmäktige i Upplands-Bro har antagit ett antal program för den framtida utvecklingen och arbetsinriktningen. Kultur- och fritidsplanen ansluter till dessa program, i vilka det finns ett antal ställningstaganden som berör kultur- och fritidsverksamheten. I översiktsplanen läggs bland annat den övergripande markanvändningen i kommunen fast. Utifrån den så arbetar kommunen med att ta fram en fördjupad översiktsplan. Grönplanen från 2008 och det fördjupade kulturmiljöprogrammet från 2001 är underlag för att bland annat användas i kommunens fysiska planering. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och regeringens Strategi för funktionshinderpolitiken är viktiga dokument. Äldreplanen är en strategisk plan för äldreomsorgen som anger dess mål och inriktning. När allt fler äldre bor kvar i den egna bostaden ökar behovet av mötesplatser för samvaro och gemensamma aktiviteter. Kommunen arbetar aktivt med förebyggande insatser för äldre för att minska social isolering och ensamhet som kan innebära både fysisk och psykisk ohälsa. I de politiska målen framgår bland annat att kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i vår kommun. Kommunens biblioteksplan anger inriktningen för bibliotekens utveckling under de närmaste åren. Effektivare energianvändning, giftfria kretslopp och effektivare transporter är viktiga mål i den miljöplan som antagits. Kommunens goda möjligheter att skapa livskvalitet genom fritid och rekreation ska marknadsföras sägs i den beslutade näringslivsstrategin. Övriga Dokument: Kultur- och fritidsverksamheten i en kommun är i huvudsak en frivillig verksamhet. Med några få undantag är det upp till kommunen att besluta om man vill satsa resurser på dessa områden och i så fall hur mycket. Det betyder att någon statlig reglering genom lagar och föreskrifter i princip inte förekommer med undantag av bibliotekslagen. Bibliotekslagen villkorar att kommunen ska ha åtminstone ett folkbibliotek. Prioriterade grupper är barn, unga och personer med funktionsnedsättning. I FN:s barnkonvention erkänns barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätten att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 4

89 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning I Lagen om kulturminnen (1988:950) anges bland annat allas ansvar för fornminnen. Vissa av riksdagen beslutade politiska mål för den statliga politiken kan också ha betydelse för den kommunala verksamheten även om de inte är direkt styrande. Dit hör bland annat: Målen för den statliga kulturpolitiken Den nationella ungdomspolitiken Den statliga idrottspolitiken. 1.3 Uppföljning utvärdering har ansvarat för att en Kultur- och fritidsplan upprättats. Det är också som kommer att följa upp och utvärdera planen och rapportera vidare till kommunfullmäktige. Nämnden upprättar inför detta arbete de riktlinjer som ska gälla för uppföljning, utvärdering och uppdatering av planen utifrån de utvärderingar som genomförts. 1.4 Trender i samhället Arbetet med kultur- och fritidsverksamheten påverkas inte bara av de lokala förutsättningar som råder och den politiska viljan hos de förtroendevalda i kommunen. Från tid till annan uppstår nya trender och företeelser i samhället vilka även får genomslag på lokal nivå i alla kommuner. Folkhälsodebatten är ett sådant exempel som ställer krav på kommunerna att mer tänka på insatser för vuxna och inte minst för äldre med förhoppningen att förlänga den friska delen av livet. Debatten pekar också på behovet av att skapa helt nya förutsättningar för fysisk aktivitet för den stora grupp barn och ungdomar som inte rör sig tillräckligt. Klimat- och energifrågor ökar ständigt i aktualitet. Detta leder till diskussioner om mer energieffektiva idrottsanläggningar samt ett ifrågasättande av vissa idrotters krav på att kunna bedriva verksamhet året runt oavsett årstid. Ett minskat deltagande i föreningslivet leder till ett behov av nya sätt att stödja ungdomars spontana aktiviteter utanför traditionellt föreningsliv. Föreningars förmåga att attrahera nyanlända blir viktig och de blir en avgörande faktor att skapa en fungerande integration i kommunen. Inom den traditionella verksamheten har bibliotekens roll utvecklats till mötesplatser för nya tekniker och informationsinhämtande, där kraven på stöd och service är helt andra än för tio år sedan. Den kommunala kulturskolan som under lång tid bara arbetade med musik är på väg att bli en verklig kulturskola för att möta intressen inom många konstformer. 5

90 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Inledning Den tidigare situationen där kommunen och föreningslivet var de självklara aktörerna när det gällde att äga och finansiera anläggningar och genomföra verksamhet har också förändrats. Fler privata entreprenörer har tillkommit, vilka även ibland driver anläggningar och verksamheter på kommunernas uppdrag. Fler föreningar äger och driver egna anläggningar. Partnerskapslösningar mellan offentliga, ideella och privata intressen har blivit vanligare. Den rent kommersiella delen av kultur- och fritidssektorn ökar kraftigt. I takt med att människor är beredda att lägga en större andel av sina inkomster på kultur- och fritidsintressen växer också intresset för sektorn hos näringslivet. Det kan också leda till att kommunens roll som aktör inom kultur- och fritidsområdet påverkas. Tillgänglighet, i form av att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta på samma villkor som alla andra, är självklar i all planering som görs. Medborgarnas krav på tillgänglighet i form av öppettider, ökad service och varierat utbud blir också allt viktigare för kommunerna att leva upp till. Som tidigare nämnts blir kulturen och fritiden allt viktigare som strategiska områden när det gäller en kommuns attraktionskraft och därigenom också den ekonomiska tillväxten på sikt. 6

91 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Vision Vision 2035 Kommunens som ger plats Nyfikenhet: Vi vågar vara nyfikna. Vi tar initiativ, är öppna och mottagliga för nya tankar och synsätt. Omtanke: Vi bryr oss. Omtanken om varandra och vår närmiljö ger hållbarhet och plats för tillit. Liv: I Upplands-Bro känner alla sig trygga. Här ges alla möjlighet att hitta sin plats, skapa sina livschanser och tillsammans forma framtiden Detta vill vi uppnå genom att erbjuda ett växande kultur- och fritidsutbud erbjuda ett efterfrågat kultur- och fritidsutbud av hög kvalitet erbjuda ändamålsenliga och tillgängliga ytor (lokaler) inom kultur- och fritidsområdet skapa bra förutsättningar för föreningslivet delta i planprocesser så att kultur- och fritidsnämndens kompetens tas tillvara verka för jämställdhet inom kultur- och fritidsområdet verksamheter inom kultur och fritidsområdet ska möjliggöra spontanaktiviteter verka för inspirerande miljöer ställa miljökrav vid upphandlingar och vid nyinvesteringar i fastigheter inom kultur- och fritidsområdet. Våra verksamheter och anläggningar erbjuder mötesplatser i den offentliga miljön. Både kommuninvånare och besökare ges goda möjligheter till natur-, kultur- och fritidsupplevelser. Vi samverkar med föreningsliv, studieförbund och andra aktörer vid olika festdagar, lovverksamhet och andra arrangemang som knyter an till våra verksamheter. Sedan slutet av 70-talet fanns ett nätverk skapat för att samordna det drogförebyggande arbetet. Nätverket inriktade sig på att skapa förutsättningar för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Planer finns att kommunen åter ska starta ett preventivt arbete över nämndgränserna, där olika nätverk blir en viktig del. Arbetssätt: samverkan mellan nämnder och dess kontor kontinuerlig dialog med brukarna servicefokuserat bemötande utbildad och kompetent personal 7

92 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Vision 2035 uppdaterad hemsida säkerställa kvalitén genom brukarenkäter inom alla verksamhetsområden. Långsiktiga mål kan infalla både under och efter planperioden

93 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Kulturskola 3 Kulturskola Verksamhetsidé Kulturskolan ska erbjuda skapande verksamheter för barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun. Eleverna ska med hjälp av välutbildade pedagoger få möjligheter att utvecklas utifrån var och ens förutsättningar och intressen. Kulturskolan ska vara en självklar samarbetspartner för grundskola och gymnasium. Kulturskolans aktiviteter under skoltid ska ske i samråd med skolan. Detta vill vi uppnå genom att erbjuda undervisning i instrumentalspel, sång, dans och teater ha fördjupningskurser för den som vill utvecklas mer vara en mötesplats där man får träffa andra med samma intresse erbjuda samspel i grupper och orkestrar låta eleverna framträda i, för dem, utvecklande sammanhang undervisa under eller i samband med skoldagen för största möjliga tillgänglighet bredda vårt utbud med bild och form. Långsiktiga mål: Bli en kulturskola för alla åldrar, både yngre barn och vuxna. 9

94 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Kultur 4 Kultur Verksamhetsidé I Upplands-Bro ska alla barn, unga och vuxna ha tillgång till ett efterfrågat kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken. Alla ska ha tillgång till bibliotek som stimulerar lusten att läsa, som väcker nyfikenhet och inspirerar till sökandet efter kunskap. Kommunens kulturarenor ska vara angelägna och attraktiva, mötesplatser för samtid och kulturhistoria, tillgängliga för alla. Kulturen ska skapa delaktighet i samhällslivet och därmed bidra till vår förmåga att förstå oss själva och vår omvärld. I Upplands-Bro samspelar bildkonst, bibliotek 1, kulturmiljöer och scenkonst för att skapa dynamik, bredd och djup i kulturutbudet. Detta vill vi uppnå genom att prioritera barn och unga, i skolan och på fritiden skapa inspirerande miljöer och möjligheter till eget skapande genom marknadsföring och service skapa tillgänglighet, delaktighet och inspiration till utbudet, kulturarenorna och kulturmiljöerna utveckla samverkan och stöd till förskola, skola och omsorg utveckla samverkan och stöd till föreningsliv satsa på verksamhet som syftar till att öka språk-, skriv- och läsutveckling satsa på flera sorters medier, flera språk och mer uppsökande verksamhet använda enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnation av lokaler ägda av kommunen uppmärksamma behovet av konstnärlig gestaltning, mötesplatser och lokaler för kulturella aktiviteter vid planeringen av nya bostadsområden. 1 se Biblioteksplan för Upplands-Bro bibliotek på 10

95 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Idrott Motion Friluftsliv 5 Idrott Motion Friluftsliv Verksamhetsidé Upplands-Bro kommun ska ha ändamålsenliga, välskötta och tillgängliga idrotts- och friluftsanläggningar. Kommunens invånare ska ha goda möjligheter till idrott, motion och rekreation. Ett varierat utbud av anläggningar ska erbjudas både föreningar och privatpersoner vilket ger möjlighet till både organiserad verksamhet och spontana aktiviteter. Ett rikt föreningsliv inom området är viktigt. Detta vill vi uppnå genom att samverka med föreningslivet avseende anläggningarnas utformning, innehåll och drift samverka med föreningslivet angående lovaktiviteter och föreningsdagar stödja föreningslivet framför allt genom ekonomiska bidrag och subventionerade lokaler/anläggningar utveckla friluftsgårdarna Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation skapa möjlighet till spontanaktiviteter utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor, isbanor skapa nya och upprusta befintliga park- och grönområden säkerställa att miljöer för idrott finns med vid planering av nya bostadsområden förbättra möjligheterna att gå och cykla, bland annat genom att bygga ut gång- och cykelvägar, trafiksäkerhetsåtgärder, skyltning och drift/underhåll det ska finnas anläggningar av god kvalitet och möjlighet att utöva de flesta idrotter kommunens friluftsområden ska vara tillgängliga under hela året simhallen ska erbjuda bassängtider för olika kategorier av besökare bredda utbudet i simhallen - baserat på besökares önskemål erbjuda simskola för 6- och 8-åringar på skoltid. 11

96 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Turism 6 Turism Verksamhetsidé Upplands-Bro har med sina unika natur- och kulturvärden och sin närhet till huvudstaden alla förutsättningar att ytterligare utveckla denna näring. Vi har i vår kommun redan idag ett stort antal svenska och utländska besökare och fritidsboende. Besöksnäringen är en tillväxtbransch som av många bedöms ha den största potentialen i Sverige. Näringen skapar nya arbeten och ökad lönsamhet för företag inom servicesektorn. En expansiv besöksnäring bidrar också till att stärka kommunens identitet. Detta vill vi uppnå genom att arbeta enligt turiststrategin för att strategiskt utveckla besöksnäringen i kommunen marknadsföra Upplands-Bro som en attraktiv och välkomnande destination för besökare våra besökare informeras på ett tydligt sätt om vår kommun och de turistmål och aktiviteter som erbjuds besökare erbjuds en väl fungerande service kommunen bidrar till utveckling av nya attraktiva besöksmål slå vakt om vår unika natur- och kulturmiljö Upplands-Bro kommun betraktas som en trygg, kunnig och serviceinriktad samarbetspartner i frågor som rör besöksnäringen fortlöpande utveckla ett levande Upplands-Bro där ett ökande antal människor kan försörja sig året runt genom turism- och besöksnäringarna utveckla infrastrukturen för att underlätta för det lokala näringslivet att bedriva sina verksamheter. Långsiktiga mål (från turiststrategin antagen 2014): antal besök i Upplands-Bro har ökat med 15 % 2017 (jmf TEM 2011) antal årsanställda hos företag inom besöksnäringen har ökat med fem personer fem nya företag som bedriver verksamhet inom besöksnäringen har startat

97 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Fritidsgårdar Ungdomens Hus 7 Fritidsgårdar Ungdomens Hus Verksamhetsidé Den gemensamma idén är att utforma verksamheten individuellt och utifrån besökarnas önskemål och behov. Besökarna ges därmed reellt inflytande. Detta kräver stor lyhördhet och flexibilitet hos såväl ledningen för verksamheten som hos personalen. Den gemensamma grunden för verksamheterna har ett hälsofrämjande perspektiv, arbetet inriktar sig på att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Alla ungdomar i Upplands-Bro ska i sitt vuxenliv bära med sig en känsla av att de öppna verksamheterna i kommunen fanns där, mötte, stöttade och utvecklade dem utifrån deras egna behov eller intresse under ungdomsåren. Detta vill vi uppnå genom att: Stödja, följa och stärka individen såväl dagtid som kvällstid. Dagtid möjliggörs detta genom det aktiva arbetet i skolorna. Som deltagare i olika elevvårdsgrupper och i arbetet med utformning och utveckling av handlingsplaner och gemensamma värdegrunder. Möjlighet genom fysisk närvaro att möta individen i såväl spontana som organiserade möten och som goda förebilder stärka individens självkänsla, självtillit och förmåga att hantera olika livssituationer. Kvällstid erbjuds en glädjefylld anpassningsbar arena, där möjlighet till såväl spontan som organiserad verksamhet ges. Tillfällig eller varaktig samverkan skapas med yttre aktörer i syfte att bredda verksamheten. Med tydliga regler, lyhördhet, anpassningsförmåga och delade värderingar skapas demokratiska, jämlika, politiskt, religiöst obundna trygga mötesplatser. Liksom på dagtid ges tid till spontana samtal med individen, förtroende skapas och därmed varaktiga relationer mellan vuxen och ungdom. Öppettiderna är anpassade till ungdomarnas fritid. Vid valborg och skolavslutning och vid behov finns ett väl utvecklat samarbete mellan verksamheterna, frivillighetsorganisationerna, polis och sociala myndigheter som fungerar som stöd för ungdomarna i för dem eventuellt utsatta eller riskfyllda situationer. På sommarlovet erbjuds också aktiviteter i samverkan med föreningar och studieförbund, verksamheten flyttar vid dessa tillfällen till för ungdomarna välkända utemiljöer. En för kommunen övergripande och gemensam strategi för barn och ungas uppväxtvillkor kommer att utarbetas. För fritidsgårdarna: Utveckla samarbetet mellan fritidsgårdarna. Bidra i arbetet med en handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. Sträva efter ett gott samarbete med föreningslivet. 13

98 Kultur- och fritidsplan för Upplands-Bro Fritidsgårdar Ungdomens Hus Ungdomens Hus: Ungdomens hus etableras inom kommunen. 14

99 Ärende 8

100 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef bo.sundqvist@upplands-bro.se Datum Vår beteckning KFN 16/0050 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ökat investeringsutrymme gällande uppförande av stall i Prästtorp Förslag till beslut beslutar att äska hos Kommunfullmäktige om ett ökat investeringsutrymme på upp till 15 mkr gällande byggnation av stall i Prästtorp. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om investeringsbudget 2016 för Kultur- och fritidsnämnden vid sitt sammanträde 18 november Inför beslutet hade nämnden aviserat om behov av ett ökat investeringsutrymme gällande byggnation av stall Prästtorp när bygglovet vunnit laga kraft, vilket nu skett. Genom den långa process som föregått upphandlingen och på objektets karaktär råder det osäkerhet om investeringens storlek och det är först efter upphandlingen som den kan fastställas. Kultur- och fritidskontoret, i samarbete med Kommunfastigheter, ser därför behovet av ett ökat investeringsutrymme på upp till 15 mkr. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 28 januari UBK1005, v2.0, Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om investeringsbudget 2016 för Kultur- och fritidsnämnden vid sitt sammanträde 18 november Inför beslutet hade nämnden aviserat om behov av ett ökat investeringsutrymme på upp till 10 mkr gällande byggnation av stall Prästtorp när bygglovet vunnit laga kraft. Bakgrunden var att bygglovet för stallet hade försenats flera år på grund av att det överklagats i flera instanser. Det slutliga beslutet i Mark- och Miljööverdomstolen är nu fattat och ett giltigt bygglov föreligger nu gjordes en uppskattning av kostnaden för att uppföra ett nytt stall till ca 11 mkr och projektet beviljades 12 mkr. Projektet har utvecklats och idag omfattar det en större yta både inomhus (+375 kvm) och utomhus ( kvm). Bland annat fler hästplatser (48 boxar totalt), markundersökning (pålning/och fyllning krävs), omklädning, dusch och wc. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

101 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 16/0050 Upphandlingen bör kunna påbörjas i början av februari 2016 och kunna vara genomförd i början av april. Beräknad byggstart är sommaren 2016 och stallet bör stå klart för inflyttning efter hästarnas sommarbete Genom den långa process som föregått upphandlingen och på objektets karaktär råder det osäkerhet om investeringens storlek och det är först efter upphandlingen som den kan fastställas. Kultur- och fritidskontoret, i samarbete med Kommunfastigheter, ser därför behovet av ett ökat investeringsutrymme på upp till 15 mkr. Barnperspektiv Sedan 1985 bedriver Upplands-Bro Ryttarförening en omfattande verksamhet vid ridanläggningen i Prästtorp mellan Bro och Kungsängen. Föreningen är ideell och har närmare 700 medlemmar. De flesta är barn och ungdomar, främst flickor, under 20 år. Det nya stallet är en överlevnadsfråga för föreningens verksamhet och därmed mycket viktig ur ett barnperspektiv. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Beslut sänds till Kommunstyrelsen

102 Ärende 9

103 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kultur- och fritidskontoret Anna Sjunnesson Kulturintendent Kulturenheten anna.sjunnesson@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KFN 15/0771 KS 15/0748 Medborgarförslag om att använda Kvistabergs lokaler som konstgalleri samt konsertlokal Förslag till beslut ser positivt på förslag som visar på engagemang för nämndens verksamhet och välkomnar förslag av denna typ. Den planerade verksamheten på Kvistaberg är snarlik den som föreslås varför förslaget får anses vara beaktat. Sammanfattning Den 9 september 2015 inkom ett medborgarförslag om att använda Kvistabergs lokaler som konstgalleri eller konsertlokal. ser positivt på förslag som visar på engagemang för nämndens verksamhet och välkomnar förslag av denna typ. Den planerade verksamheten på Kvistaberg är snarlik den som föreslås varför förslaget får anses vara beaktat. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 9 september 2015 Kommunfullmäktiges beslut den 14 oktober 2015 Tjänsteskrivelse den 29 januari 2016 UBK1005, v2.0, Ärendet Den 9 september 2015 inkom ett medborgarförslag om att använda Kvistabergs lokaler som konstgalleri eller konsertlokal. Kommunfullmäktiges beslutade den 14 oktober 2015 att lämna över ärendet till för yttrande. I medborgarförslaget föreslås att Kvistabergs lokaler ska användas för konst- och musikverksamhet. ser positivt på förslag som visar på engagemang för nämndens verksamhet och välkomnar förslag av denna typ. Den planerade verksamheten på Kvistaberg är snarlik den som föreslås varför förslaget får anses vara beaktat. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

104 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) KFN 15/0771 Barnperspektiv s verksamheter bidrar till barns och ungas välbefinnande. Kultur- och fritidskontoret Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1. Medborgarförslag om att använda Kvistabergs lokaler som konstgalleri samt konsertlokal 2. Kommunfullmäktiges beslut den 14 oktober 2015 Beslut sänds till Kommunstyrelsen

105

106

107

108 Ärende 10

109 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kultur och fritidsnämnden Sofie Lagerlöf GIS-samordnare sofie.lagerlof@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Kfn 15/0807 Namnsättning gällande nytt handelsområde i Norrboda, detaljplan Förslag till beslut Fastställer vägnamnen Hjärtstensvägen, Rågångsvägen och Femstenavägen samt Petterbergsrondellen. Sammanfattning Kultur och Fritidsnämnden har ett pågående uppdrag att namnsätta vägar och strategiska platser i kommunen. Kontoret föreslår följande vägnamn Hjärtstensvägen, Rågångsvägen och Femstenavägen samt Pettersbergsrondellen. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 25 januari 2016 Karta UBK1005, v2.0, Ärendet Bakgrund Den 12 mars 2015 antog Kommunalfullmäktige detaljplan 1301 Kungsängens- Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda-Brunna handels- och verksamhetsområde). Planområdet omfattar områden både i Norrboda och Brunna. Som en naturlig barriär delar E 18 planområdet i en nordlig och en sydlig del. I den norra delen av planområdet (Brunna) påverkas inte vägnamnen för det nya utbyggnadsområdet utan befintligt vägnamn, Mätarvägen, förlängs inom planområdet. För det södra planområdet (Norrboda) tillkommer ett flertal nya vägnamn. I samband med en annan detaljplan, 0901, namnsattes ett antal vägar i Norrboda i augusti Den planerade bebyggelsen bestod i huvudsak av markbostäder i en till två våningar. I området tillkom sex nya vägnamn. Bakgrunden till dessa vägnamn står att finna i en äldre rågångsbestämning från 1753 över Tibble bys utmark. En rågång är en gränslinje mellan byar och socknar som markerats med vissa märken på marken exempelvis mindre Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

110 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) Kfn 15/0807 stenrösen. I rågångsbestämningen från 1753 hade dessa märken namngivits med platsnamn då kända för lokalbefolkningen. Dessa platsnamn återkommer i de vägnamn som idag finns i det befintliga området. Föreslagna vägnamn För att skapa en enhetlig namnbild över området föreslås att de tre nytillkommande vägarna namnsätts med förslag som hör ihop med ovan beskrivna område. Föreslagna vägnamn är Hjärtstensvägen, Rågångsvägen och Femstenavägen. Det gemensamma för alla tre namnförslagen är att de har att göra med gränsmarkeringar. En av de vanligast förekommande gränsmarkeringarna är femstenaröset. Femstenaröset består av en rest sten, den så kallade hjärtstenen, med fyra intilliggande mindre resta stenar även kallade biliggare. Vid en rågång bestämdes gränslinjen mellan byarna. I rågångsbeskrivningen från 1753 över Tibble utmark består gränsmarkeringarna av femstenarösen. Namnföreslag på cirkulationsplats/rondell I samband med utbyggnaden av detaljplan 1301 tillkommer en ny rondell. Det nya namnet för rondellen föreslås bli Pettersbergsrondellen. Både Pettersbergsvägen och Pettersbergsrondellen har fått namn efter det torp som kallades Pettersberg/Pettersborg och som låg ca 300 meter söder om nuvarande Norrbodarondellen. Den nya rondellen är placerad mellan Brunna trafikplats och nuvarande Norrbodarondellen. I samband med den nya rondellen föreslås ett namnbyte av rondellnamnen. Den nya rondellen får namnet Norrbodarondellen och f.d. Norrbodarondellen byter namn till Pettersbergsrondellen. I och med detta byte får Pettersbergsrondellen och Pettersbergsvägen en naturlig koppling till varandra. I annat fall skulle föreslagna Pettersbergsrondellen vara separerat från Pettersbergsvägen. Den nya förflyttningen av namnet Norrbodarondellen borde inte få några konsekvenser eftersom rondellen leder in till området Norrboda. Remissvar Efter remistidens slut den 22 januari 2016 hade ett svar inkommit från hembygdsföreningen Kulturbojen. Kulturbojen meddelade att de inte hade några synpunkter på namnförslaget. Barnperspektiv Beslutet får inga konsekvenser eller påverkar barnens livsmiljö. Kultur och fritidsnämnden

111 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) Kfn 15/0807 Bo Sundqvist Kultur- och fritidschef Bilagor 1 Karta Namnsättning i Norrboda, nytt handelsområde Beslut sänds till Tillväxtkontoret, Plan-och exploateringsavdelningen och Bygg- och miljöavdelningen

112 Namnsättning i Norrboda, nytt handelsområde Meter Förlängning av Mätarvägen Förlängning av Pettersbergsvägen Rågångsvägen Nytt handelsområde Hjärtstensvägen Femstenavägen Ny rondell; Norrbodarondellen Namnbyte; nytt namn Pettersbergsrondellen Kungsängen