Vammaisten ihmisten osalistuminen asumisen ja palvelujen järjestämisessä ja hankinnoissa-seminaari (Rotia palveluihin)

Transkript

1 Vammaisten ihmisten osalistuminen asumisen ja palvelujen järjestämisessä ja hankinnoissa-seminaari (Rotia palveluihin) Vammaisten ihmisten asumisen palvelujen järjestäminen osanan sosiaali- ja terveyspalvelujen järjestämistä/ Jaana Huhta, STM - Bra projekt- rör flera grupper, inte endast en specialgrupp- bra att alla kan ha nytta av projektets resultat - Förslag på ordnande av social- och hälsovårdstjänster (sote) på utlåtanderunda i kommunerna. - Bör hitta en gemensam förståelse för vad som avses med tjänster för personer med funktionshinder, eftersom det i praktiken alltid är fråga om tolkningar. - Järjestämisvastuu som ett nytt kriterium: o tidstillgänglighet (Ajallinen saavutus): är tjänsterna tillgängliga då när man behöver dem? Kunde kanske ordnas t.ex. med hjälp av ny teknologi. o kommunerna har fortsättningsvis beslutsmakten gällande hur tjänsten ska produceras. - gällande tjänster för funktionshindrade har man sett att det behövs nationella styrmedel i vissa fall t.ex. små grupper med specialbehov. - betoning på servicehelhet d.v.s. att tjänsterna ordnas som helheter. o OBS! Vi borde fundera på hur koordinering av paletten ska ske på svenska: vem har ansvaret? Hur räcker befolkningsunderlaget till för att täcka kostnaderna? - Sote-reformen: o Alla kommuner hör till ett sote-område o Vissa kommuner hör dessutom till en perustason alue (område för basservice= som ansvarar för socialvård och grundhälsovård, med lov av STM också för viss specialsjukvård o 24/7 jour (också gällande socialvård) hör emellertid till sote-områdets ansvarsområde o Behövs mera olika slag av tjänster! Kommentar från publiken: - Är det meningen att närliggande kommuner måste sänka sin standard på tjänster till den nivå, som ansvarskommunen har? Exemplet från Åbo, där tjänsterna tydligen är sämre än i omgivande kommuner. Miten vaikeavammaisten ihmisten asumisen palveluja voidaan räätälöidä? Vammaisten palveluasumisen markkinaselvitys/ tutkija Jukka Ohtonen, Tampere - Alla upphandlingar över euro ska föras in i Hilma - Uppföljning ( upphandlingar) o Visar dock inte vem som vunnit upphandlingar o Siffrorna är riktgivande, kan inte garanteras vara helt tillförlitliga

2 o Boende för utv. störda: euro år 2012; tillsammans med boende för utv.störda samt övriga = euro år Historien viktigt- jmfr 1993 då marknaden öppnades i misstag - fanns inte i tankarna att man skulle rasera de offentliga tjänsternas skydd fanns aggressiva krafter på marknaden, vilket ledde in tjänsterna på oroväckande håll o ex. Attendo: kaikki mitä myyntiin tulee, kaikki ostetaan - utländska köpare köper upp små privata företag- kan inte stoppa dem, utan måste nu leva med det vi köptsituationen är vild Attendo har byggt 50 enheter sedan 90-talet! Kolla statistiken - inte en enda under 15?!?!?! Kempele, 26 platser år 2009 En privatiseringsprocess är på gång: Ansvaret förskjuts än mer på medborgarsamhället (familj-släktsamhälle: solidaritetsprincip) istället för offentliga institutioner (stat-kommun: yhteisvastuullisuusperiaate) o Med tanke på hur finska medborgarsamhället är uppbyggt (små familjer, ensamma, urbanisering och som följd avsaknad av nätverk) kommer detta INTE ATT LYCKAS! Ansvaret glider ur händerna och stora bolag vinner på detta (suoritusperiaate/ prestationsprincip)! o Med reglering borde man hindra att detta kan ske (kan inte hindra de uppköp som gjorts, men kan förbättra situationen för framtiden genom reglering, frånkoppling från upphandlingen) - Sami Helle, Ei kilpailutukselle- medborgarinitativet o Rädsla för att den stödbehövandes egen röst drunknar i mängden. - Formen på boende är inte alltid avgörande- kan finnas bra privat service och dålig kommunal service- men kommunerna är avgörande då det gäller att styra vart vi är på väg - Markku N: i regel är det alltid priset som avgjort upphandlingarna, oroväckande att kommunerna skyddar sig genom att säga att de inte har tillräckligt kunskap om upphandlingar MEN tar inte heller ansvar för följderna av dåliga upphandlingar - Finansiärerna har planer för att köpa upp billigt, utveckla enheten till maxproduktion och sedan sälja bort dem när det inte är lönsamt mera - Behövs privata, kommunala mm för att få flera alternativa boendeformer - MEN! De stora bolagen är inte intresserade av kvalitet! Hur får vi stora bolag att förbinda sig till kvalitetsrekommendationerna, som privata företag och föreningar förbinder sig till? Vaikeavammaisten palveluasuminen hankinnat palvelustrategioissa ja SSGI-menettely, lakimies Katariina Huikko, Kuntaliiton hankintojen neuvontayksikkö Kommunens eget val hur man ordnar servicen (egen produktion, i samarbete med andra kommuner, SCEI-menettely eller servicesedel) - Finns ett tydligt behov av mera information på fältet -> servicestrategi som tar hänsyn till serviceutvecklingen på lång sikt! Gällande service: o Hurdan service o På vilket sätt

3 o Sk. Överlevnadsstrategi- hur klarar kommunen av att överleva alla de uppgifter den har Vilken är strategins roll i jämförelse med de andra strategierna? kommunerna har ca 86 olika strategier, som binder dem- för alla strategier mot samma håll? Skulle behövas en övergripande, som tillåter prioritering mellan strategier Också upphandlingsstrategierna skulle synas - SGEI: Service of Genereal Economic Interest o Strategi för marknad, där konkurrens av någon orsak inte fungerar: Därför kan myndigheten ålägga en privat aktör en skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster så att denna aktör producerar tjänsterna i stället för myndigheten. Skyldigheten utnyttjas i allmänhet när serviceproduktion på marknadsvillkor inte finns att tillgå. Se mera: o o I regeringsprogrammet inskrivet hur man kunde ta in SGEI i kommunernas strategiska planeringar FRÅGA: borde man ta in en separat paragraf om att ge offentlig tjänst t i kommunallagen? Kommentar: finns det uppgifter om hur kommunerna utvärderar sina upphandlingar? - Kommunerna har olika verktyg att ta vara på kundernas intressen redan i planeringsskedet: det är kommunens uppgift att övervaka att servicen fungerar som den ska (som den har planerats)- här är kundresponsen viktig! - MEN! Många dåligt gjorda upphandlingar är väl största problemet...priset har alltså styrt? - Belgisk modell om upphandling- tryggar den funktionshindrades rättigheter bättre? o Läs rapport från Tiedän mitä tahdon!: miseen.pdf Karvaita kokemuksia hankinnoista, vammaispalvelupäällikkö Kauko Pursiainen, Kuopion kaupunki - Kuopio varit med i Rotia palveluihin-projektet - Kuopio har egen produktion (15 %), 85 % köptjänster o På 1990-talet såg man att köptjänster är en möjlighet o Nu blivit en utmanande kultur, som man borde komma bort från o Upphandlingar har förverkligats inom sektorerna boende samt färdtjänst 1998: färdtjänst-upphandlingen blivit en enda röra, då 100 taxiföretag gett en gemensam kartell - offert, utreddes rättsvägen I bästa fall för upphandling med sig att företagarna förbinder sig till att producera service - Du ska få servicen via din hemkommun (som antagligen är där du har ditt hem, dina vänner, ditt liv)

4 - I senaste konkurrensutsättningen kring boende 2010 kom också nya producenter med, såg ut som om det fanns riktig konkurrens o De gamla företagen (om de klarade kriterierna) hamnade längst ner i listan o Asiakasmyönteisyys/ klientvänlighet var som tur avgörande och klienterna fick välja om de ville bo kvar o Detta lyckades genom att man i de vinnande bolagens enheter kunnat placera nya kunder, som inte tidigare haft boendeplats (man fyllde alltså platserna ändå. o Men vad kan man lära sig av detta? Jo: I taxitjänster kanske inte så stor skillnad i kvalitet Men i boendemiljö stor effekt: vad händer om den privata företagaren inte klarar sig i upphandlingen fastän kunden är nöjd? Borde upphandla hus och tjänster skilt så att kunden kan bo kvar fastän serviceproducenten byts. Är det överhuvudtaget vettigt att upphandla boendetjänster? Kuopio tänker hålla fast vid sin egen produktion samt ev. öka den. Funderar på att öka sin egen produktion även om det går långsamt. Hur tar Kuopio hänsyn till att kundens/ erfarenhetsexperternas röst hörs i upphandlingen? Har med representanter i Handikapprådet OBS! Handikapprådens roll IGEN! Dessa borde utbildas och aktiveras, men vem gör det??? (Annettes åsikt). Fråga: Hur mycket tror man att tiden går åt till konkurrensprocessen, istället för att t.ex. sitta ned med stödbehövande och planera en mer individuell service? Har inte mätts, men mycket. För varje stödbehövande borde man kunna göra upp en individuell serviceplan med kostnader finns inte resurser för det, men å andra sidan är konkurrensutsättningen också långdragen och kan bli kostsam TJÄNSTER OCH BOSTAD MÅSTE SÄRSKILJAS! Så att bostad och hem blir kvar, fastän servicen ändras eller serviceproducenten byts Med kvalitetskriterier kan man höja kvaliteten på serviceproducenterna, men huvudsaken är att bostaden hålls densamma. Kokemuksia innovatiivisista hankinnoista, vammaispalvelupäällikkö Nina Hiltunen, Espoon kaupunki - Ser möjligheter i upphandling Utgångspunkt: - Stärka kundernas delaktighet samt öka dialog kring utveckling med serviceproducenter - Katso ja kuuntele Testaa ja prototypoi Kirkasta ja kiteytä - Servicen ändras enligt brukarens behov, men är också ekonomiskt hållbart Pilotprojekt med personer med autism:processen är uppdelad i tre delar: Planering (minst ett år före):

5 - Intervjuer av kunder, viktiga saker, samarbetsgrupper, individuella planer - Viktigt att få en gemensam förståelse för vad det är som eftersträvas o På basis av respons vad som inte fungerar för tillfället Upphandling (minst ½ år före): - Kundråd (asiakasraati) Serviceproduktion - Följer de uppställda kriterierna Ofta är de formella kraven i upphandlingssituationen tydliga, medan själva innehållet är otydligt. Alla delar (toiminnan väljyys, palvelun saavutettavuus, mittarit) måste alla vara tydligt beskrivna (se bild). OBS! Kolla upp Esbos beskrivning på upphandling för autister! - Hur länge räcker projektet och kommer det en rapport? o Avslutas under våren 2014 och offertförfrågan kommer till HILMA efter det. Om ett år beräknas man ha information om och hur förfarandet har förbättrats, om man har lyckats förmedla brukarnas behov samtidigt som man beaktat kommunernas servicestrategi - Har också stött på problem då restriktioner för speciellt privata organisationer hindrar att servicen kan förändras flexibelt ex. om man sku kunna ändra från autettu asuminen till en lättare boendeform (ohjattu) - Annettes åsikt: VI BORDE BEKANTA OSS MED DESSA REGLER; jämför diskussionen i KEHASgruppen om bostäder som är 1-2 m2 för liten och därför blir utanför. Kommenttipuheenvuoro käyttäjäasiakkaiden näkökulmasta, suunnittelija Milla Ilonen - Delaktighet: känsla av att höra till ett samhälle o Mycket fast vid de funktionshindrade själva: vågar, vill etc. - Varför gör man människor delaktiga bara i en del frågor: vilka tv-program man ska se etc. - Tar man med människor då det gäller kommunens socialservice? o Ofta bara då det är problematiskt, inte då det gäller att utveckla och diskutera lösningar - Jmfr: då man går till frisören - om man inte är nöjd med servicen-> byter till en annan - Som servicemottagare så måste man VÄNTA mycket- är det rättvist? o Serviceproducentens brådska smittar av på stödbehövande, man börjar själv skippa vissa saker: kanske jag inte behöver ha smink idag, kanske jag inte behöver gå till butiken idag... MEN! Detta påverkar personens självbestämmande! Undantag (sjukdomsfall) förståss, men får inte vara vardag! Kunde planera tillsammans med servicetagarna så att de får förståelse för vad allt assistenterna ska hinna med. Ta med stödbehövande i alla skeden - rekrytering, inkörning av den nya arbetstagaren bjuder in dem till sitt hem istället för att någon annan säger att vad personen ifråga behöver stöd med och vad han/hon har för egenskap