Lägesrapport Ciceron. Hösten 2011

Transkript

1 Lägesrapport Ciceron Hösten 2011

2 Förord Arbetet med Ciceron har pågått över hela länet under ett år. Modellen är länsövergripande men inriktningen lokal. Samverkan tar tid, kräver tålamod och engagemang. Det gäller att hitta nya infallsvinklar för att inte köra fast. Under 2012 ska arbetet fortsätta att utvecklas, det ska vara lösningsfokuserat och vårt tema är Goda Exempel. Delrapporterna i denna samling är författade av de lokala koordinatorer som har uppdraget att utveckla samverkansarbetet genom målgruppen unga som saknar sysselsättning och/eller försörjning. Goda exempel från de lokala rapporterna är: Samverkansteamet har utökats med en biståndshandläggare för att täcka behovet av kompetens rörande LSS och socialpsykiatri. Varje handläggare i teamet behöver ha en vikarie/ersättare. Koordinatorn ska träffa varje enskild ledamot i styrgruppen för att diskutera uppdraget och önskemål utifrån den egna organisationen. LSG har antagit en gemensam plattform för samverkan. Delrapporterna är godkända av respektive styrgrupp och kommer att användas som verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet. Therese Elmecrantz, processtöd Nyköping den 27 januari

3 Innehåll Lägesrapport Ciceron regionalt... 4 Lägesrapport Ciceron Katrineholm/Vingåker... 5 Lägesrapport Ciceron Gnesta... 7 Lägesrapport Ciceron Eskilstuna... 9 Lägesrapport Ciceron Flen Lägesrapport Ciceron Oxelösund Lägesrapport Ciceron Strängnäs Lägesrapport Ciceron Nyköping Lägesrapport Ciceron Trosa

4 Lägesrapport Ciceron regionalt Organisation Länsprojektgruppens arbete har varit ostadigt sedan Ciceron började. Representanter har uteblivit från möten, vilket har inneburit att vi genomfört träffar med halv styrka, eller färre än så. Nu känns gruppen stabil, och min uppfattning är att det finns ett gemensamt engagemang för samverkansfrågan och modellen Ciceron inför nästa års arbete. Det lokala arbetets framgångar är beroende av en aktiv styrgrupp. Min bedömning är att Ciceron inte förankrats tillräckligt i styrgrupperna, samt att incitamenten för samverkan inte tydliggjorts. Faran med otydligheten är att ansvarsfrågan blir hängande i luften, vilket medför att fokus flyttas från lösningsinriktat utvecklingsarbete till problemorienterat arbete med få utvecklingsmöjligheter. Med facit i handen skulle Cicerons första år ha ägnats åt styrgrupperna, förankringsarbete och att utreda berörda organisationers enskilda samverkansbehov. Det är svårt att bygga grund och tak samtidigt. För att Ciceron ska kunna utvecklas under 2012 krävs att styrgrupperna tar ett större ansvar och leder det lokala arbetet. Koordinatorn är resursen som ska driva utvecklingen framåt, men ett arbete i projektform kräver en tydlig styrning, vilket inbegriper regelbundna styrgruppsträffar, kort och långsiktig planering utifrån uppsatta mål samt att koordinatorn ges mandat att arbeta organisationsövergripande. Ett medel för att öka engagemanget hos styrgrupp och övriga berörda, är att konkretisera lokala incitament, en uppgift koordinatorerna bör ta sig an. Samordningsförbundet kommer att fortsätta stötta och utveckla arbetet med Ciceron, en första aktivitet är ett seminarium kring styrning av samverkansinsatser som planeras i mars Mitt förslag är att övriga aktiviteter planeras tillsammans med de lokala styrgrupperna, som på olika sätt bör stimuleras och uppmuntras att vilja äga sitt Ciceron. Personal Koordinatorerna har haft gemensam handledning under året. Handledningen, som utgått från modellen Ciceron och fokuserat på samverkan, har varit uppskattad och har också bidragit till att processer startats. Under 2012 ska handledningen fokusera på lösningar och möjligheter, och då man har enats om att byta handledare, har jag har börjat undersöka vem som kan ta över efter Marie Fridolf. Individ Behovet av rehabiliteringsinsatser för ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden kvarstår. Det lokala arbetet behöver fördjupas för att vi ska kunna matcha befintlig verksamhet med behov och därigenom få kunskap om vilken typ av insats som saknas. Det finns exempelvis individer som har behov av samtalsstöd och utredningar, ett incitament för ökad samverkan mellan TRIS och Ciceron. Under våren ska jag därför undersöka möjligheterna för en gemensam aktivitet. Therese Elmecrantz, processtöd 4

5 Lägesrapport Ciceron Katrineholm/Vingåker Organisation Styrgrupp för Ciceron Katrineholm och Vingåker är LSG (Lokala Samverkans Gruppen) med representanter från Landstinget (vårdcentraler samt psykiatri), Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Viadidakt och Arbetsförmedlingen. Vi har tidigare inte haft någon koordinator i Vingåker utan åkt ut vid behov. Vid årsskiftet kommer Inger Christensen sitta som koordinator i Vingåker en viss tid i veckan. Mia Bärlin kommer fortsätta jobba övergripande med samverkansfrågor i båda kommunerna och Erik Karlsson kommer jobba övergripande i båda kommunerna med frågor som rör psykisk ohälsa. Samordnande koordinator har vid behov deltagit i LSG- möten. Det har varit bra men strukturen kring Ciceron har inte varit helt tydlig. Även i styrgruppen har vi koordinatorer upplevt att det finns frågetecken kring vad Ciceron egentligen är och hur det ska fungera i förhållande till övriga verksamheter. Ett flödesschema har gjorts för att försöka tydliggöra hur strukturen kring Ciceron ser ut i förhållande till övriga verksamheter. Eftersom bildningsförvaltningen i Katrineholm och Barn och utbildningsförvaltningen i Vingåker saknas i styrgruppen har vi önskat att en mindre projektgrupp ska bildas för att få med även representanter därifrån i arbetet. LSG har beslutat att Palladiums projektgrupp efter Palladiums slut skall vara den grupp som är lämplig för detta arbete. Gruppen har dock ännu inte hunnit träffas. Personal Samverkansteamet har träffats vid fyra tillfällen. Tyvärr har vi inte kommit igång med individärenden utan det har blivit fokus på strukturfrågor. En tanke fanns att vi skulle samköra samverkansteamet med lilla nätverket för funktionshindrade då det är många gemensamma representanter. Detta godkändes dock inte av LSG då de upplever att det är olika mål och syfte med de olika teamen. Samverkan kring ungdomar har varit väl uppbyggt i framför allt Katrineholms Kommun. Vi upplever dock att sedan Cicerons arbete påbörjades så har samverkan intensifierats och fler aktörer har blivit aktiva. Vi har särskilt märkt ökad samverkan kring ungdomar från Landstinget och Försäkringskassan men också socialtjänstens övriga verksamheter ex. Klivet och Ungdomssupport. Vi har även börjat samverka med fritidsgårdarna i kommunen. I Katrineholms Kommun har vi börjat hitta en struktur kring informationsansvaret och kring de ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet. Vi har haft nära samverkan med rektorerna på respektive skola samt med verksamhetschefen på Bildningsförvaltningen. Detta har lett till att vi förmodligen kommer få en pedagog till Ungdomstorget för att på ett så bra sätt som möjlighet kunna arbeta med denna målgrupp. I Vingåkers kommun har det varit svårare att få i gång en struktur kring samverkan. Vi tror att det kan bero på att vi inte haft någon koordinator på plats i Vingåker. Vi har även saknat representant från Socialförvaltningen i Vingåker i samverkansteamet. Vi har diskuterat hur vi ska göra för att förändra detta. Förslag är att vi ska ha separata samverkansteam för Katrineholm och Vingåker, detta ska tas upp och diskuteras med LSG. En effekt av att vi har en koordinator med anställning från Landstinget är att denna kan göra en första bedömning av individens behov och därigenom lotsa individen till rätt vård, antingen psykiatri eller kurators kontakt på primärvård eller skola. Vi har även märkt en efterfrågan hos personal i andra verksamheter för konsultation kring individer med psykisk ohälsa. 5

6 Mycket jobb och tid har lagts ner för att hitta struktur för samverkansteamets arbete. Vi kommer bilda stora samverkansteamet som träffas en gång per halvår och så kommer vi ha lilla samverkansteamet som träffas en gång i månaden. Eftersom Ciceron jobbar över två kommuner så är det viktigt att vi finner en struktur som gör att samtliga representanter känner att det är meningsfull och att det ger någonting samt att vi inte bryter mot sekretess om vi tar upp individärenden. Ett förslag är att vi delar upp samverkansteamet och träffas varannan månad i Katrineholm med handläggare från Katrineholm samt att vi träffas varannan månad i Vingåker med handläggare från Vingåker. Eftersom vi i nuläget har haft svårt att få med handläggare från Socialförvaltningen i Vingåker på samverkansträffarna så är förhoppningen att en sådan uppdelning skulle göra det enklare för handläggarna att prioritera möten med samverkansteamet. Vi vill även bjuda in Communicare i Vingåker till samverkansteamet. Koordinatorerna har haft gemensam handledning med samtliga koordinatorer i länet en gång i månaden. Effekter för personalen i samverkansteamet är att vi fått ett kontaktnät som inte funnits tidigare. Det är lättare att hitta samverkansvägar för individer. Individ Nyarbetslösa ungdomar Ungdomar som hoppat av gymnasiet Ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg (Ungdomar från Landstinget) Den största förändring vi har märk sedan samverkansteamet kom igång är att vi har fått in flera ungdomar från psykiatrin. Några har aktivitetsersättning. Då samverkar vi med försäkringskassan. Koordinatorn träffar individen, kartlägger, kollar vilja, motivation, mål etc. Sedan skapas en kontakt med lämpliga handläggare för att samverka kring individen och dennes behov. Maj till och med november: 26 ungdomar har träffat koordinatorerna 1 av dessa tackade nej efter första träffen 3 har avbrutit kontakten 3 har gått vidare till arbete 6 har gått vidare till studier 13 har gått vidare till andra arbetsmarknadsåtgärder! Utöver det har vår landstingskoordinator haft två konsultuppdrag. Det här är statistik på de ungdomar som vi har träffat, utöver det har vi kontaktat och kartlagt ungdomar som faller under informationsansvaret. Lena Marie Bärlin, Koordinator Inger Christensen, Koordinator Erik Karlsson, Koordinator Tobias Sander, Koordinator 6

7 Lägesrapport Ciceron Gnesta Organisation Styrgrupp för Ciceron i Gnesta är LSG. Gruppen har bytt två representanter sen förra lägesrapporteringen, från försäkringskassan deltar nu Mona-Lisa Persson och socialförvaltningen representeras av Maud Höglander. Jag har sen förra lägesrapporten deltagit i två möten. LSG har beslutat att jag skall bjudas in då de har några frågor eller när jag vill informera eller ställa frågor till styrgruppen. För att sprida information om vad Ciceron är har jag varit och informerat vid ett ledningsgruppsmöte på Stödverksamheten, deltagit på ett gruppmöte hos Biståndshandläggarna och på ett personalmöte på Vårdcentralen. Jag tror att detta är ett sätt att få ut information om vad Ciceron är och jag planerar att fortsätta detta arbete i vår. När det gäller att sprida information till arbetsgivarna kommer jag att göra det genom att delta i frukostmöten som anordnas av kommunen. För att de unga ska kunna kontakta mig direkt har jag kopierat den broschyr vi fått från RAR och lagt ut den på Arbetsförmedlingen och på Socialkontoret. För att hålla mig uppdaterad när det gäller åldersgruppen år och informationsansvaret deltar jag i en skolgrupp som arbetar just med dessa frågor. I denna grupp rapporteras vilka som lämnat eller är på väg att lämna gymnasiet och tillsammans bestämmer vi hur de ska få information och vem som skall informera. Ett arbete har påbörjats för att samarbeta kring åringar med särskilda behov. För att hjälpa dessa elever på bästa sätt tror vi på ett samarbete mellan IFO Biståndshandläggarna Skolan. Personal Samverkansteamet har förändrats och kommer att förändras till nästa år. De flesta representanterna är de samma men från och med december kommer en biståndshandläggare att delta. Detta efter att vi i teamet känt att vi saknat kompetens när det gäller ex LSS och socialpsykiatri. Pga att projektet GO avslutas vid årsskiftet försvinner deras representant från samverkansteamet. Något som vi fortfarande saknar och som vi får jobba vidare med är att försöka få med en representant från psykiatrin. Samverkansteamet har träffats 15 gånger under perioden 12/1 7/12. Den 21 januari träffade jag min första unga vuxna. Under perioden juli augusti har var aktiviteten låg i samverkansteamet beroende på min och andras semestrar. Våra samverkansträffar genomför vi fortsättningsvis på samma sätt som tidigare, dvs vi träffas var tredje vecka. Vid dessa träffar går vi igenom ärenden, handlingsplaner och bokar ev tid för gemensamma möten. Genom att träffas lär vi oss mycket om varandras arbete och vi hoppas kunna genomföra någon gemensam dag framöver. Det skulle vara bra om även LSG kunde delta. Innehållet en gemensam dag skulle ex kunna vara förhållningssätt eller värdegrund. Samverkansteamet planerar också ett studiebesök i januari till Trosa kommun för att bla besöka Steget In. Socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedling har återupptagit handläggarträffar och de har träffats en första gång. Till dessa träffar kallas även jag. 7

8 Sen förra lägesrapporten har jag varit på Navigators spridningsseminarium tillsammans med några av koordinatorerna i Sörmland. Det var mycket bra och jag fick med mig en hel del att dela med mig av till samverkansteamet och skolgruppen. Vi koordinatorer har haft handledning i hur vi bla kan arbeta för att utveckla samverkan på lokal nivå. Handledare har varit Marie Fridolf. Individ Sedan en tid tillbaka har de flesta unga vuxna aktualiserats direkt till koordinator via handläggare eller via någon annan. Jag har då inte inväntat nästa samverkansträff utan haft ett inledande möte med personen, gjort en enklare kartläggning och inhämtat samtycke. Detta betyder att vi vid nästkommande samverkansträff kan tala om personen direkt. Det gemensamma samtycket är inte accepterat av alla fyra samverkansparter, något som kan försvåra arbetet. Vi har löst det genom att de som vill tar in egna samtycken, men den unge skriver alltid på Cicerons samtycke när han/hon skrivs in. Ciceron har hittills jobbat med 32 ungdomar varav hälften är aktuella idag. 5 unga har gått vidare till studier, 4 st har börjat arbeta, 4 st har lotsats till rätt instans ( socialpsykiatrin med akt.ersättning ),1 har flyttat och 2 har inte hört av sig. Av de 16 som är kvar och som jag arbetar med har 5 personer kontakt med psykiatrin, 4 st väntar på utredning, 3 st har diagnos Asperger/ADHD, 1person har inte tagit sig till första mötet inför en utredning men har sysselsättning via biståndsbeslut och 3 personer är kanske klara att gå direkt ut i ett arbete utan stöd ( ej helt klart ännu ). Maria Fornander, Koordinator 8

9 Lägesrapport Ciceron Eskilstuna Organisation: Huvudman för koordinatorerna i Ciceron är arbetsmarknad och familjeförvaltningen. Vi har flyttat till nya lokaler som ligger mitt i centrum bredvid stadsbiblioteket. Vi ser fördelar med att sitta centralt både när det gäller kontakter med olika myndigheter men också för att vi ska vara lätt tillgängliga för ungdomarna. Styrgrupp: Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen- Anders Hagander Barn- och utbildningsförvaltningen -Bo Karlsson Försäkringskassan- Helene Brandell Arbetsförmedlingen- Bodil Ekström Kultur och fritid- Mattias Albers Nuevoprojektet - Emma Larsson Vi har kontinuerliga möten en gång per månad. I och med omorganisationen inom förvaltningen kommer vi att få en enhet som heter AMA ung där alla projekt som gäller ungdomar och unga vuxna kommer att ligga under. Vi har förhoppning om att detta blir en bra ingång för vår målgrupp. Anders Hagander som är områdeschef för område Arbete inom AMF är ny ordförande i vår styrgrupp sedan september Samarbete med skolor går väldigt bra dock har informationsflödet varit dåligt. Vi lyfte upp detta i styrgruppen och resultatet blev tydligare rutiner om hur vi ska gå till väga i fortsättningen. Vi har skapat rutin kring ärendeflödet och fördelat olika ansvarsområden. Ciceron blir kallad till elevvårdskonferenser innan utskrivningen sker. Om detta visar sig vara omöjligt på grund av att eleven/förälder uteblivit från möten meddelades Ciceron per telefon. Ciceron har haft synpunkter på blanketter gällande utskrivning. Vi önskade mer information och att det ska vara korrekt ifyllt. På så sätt ansåg Ciceron att båda parter sparar tid med onödiga samtal. Blanketterna har utökats med information och är bättre ifyllda. Den nya skolreformen har påverkat vårt arbete på så sätt att det är flera elever som hoppar av skolan eller blir utskrivna på grund av hög frånvaro. I och med den nya skolreformen har den individuella planeringen stramats åt på så sätt att till ex. behöriga elever inte får skrivas in på ett introduktionsprogram utan särskilda skäl om de anser att de valt fel program. Vi påvisade styrgruppen att mesta dels av ungdomarna som hoppar av skolan har behov av andra insatser än utbildning just nu men som läget är finns det bara skolan eller Arbetsförmedlingen att välja på. Personal Ciceron i Eskilstuna har haft svårigheter sedan start med att få till ett samverkans team på handläggarnivå på grund av att vi inte fått några namn från de flesta utav styrgruppsmedlemmarna. En omorganisation inom förvaltningen har också påverkat tillsättningen av vårt samverkansteam. Under den tiden har nätverken (lilla och stora nätverket) i Arbetsförmedlingens regi fyllt den funktionen.nätverket träffas kontinuerligt och vi har förmedlat Cicerons samverkansmodell i nätverksgruppen som har fått ett positivt mottagande. Vi har planer att under våren samla våra medarbetare/handläggare från de olika organisationer som vi hittills samverkat med. Dessa är eldsjälar som vi upptäckte under den här tiden och som vi sätter stort värde på. Tillsammans kommer vi diskutera samverkan och hur vi kan sprida budskapet inom organisationerna på bästa sätt där målet ligger att individen ska vara i centrum. Vi vill förmedla vinsten av samverkan och kommer att lyfta upp vinsten av tiden som sparas både för själva individen och organisationerna. 9

10 Lilla och Stora nätverket Arbetsförmedlingen Försäkringskassa Kontaktperson från Mottagningsenheten IFO/EB och Resursenheten ungdom/unga vuxna LSS handläggare Arbetskonsulent från Socialpsykiatrin ESF-projekt Unga på väg till arbete NUEVO Samverkansprogrammet (ingår endast i Stora nätverket) Kommunens rehab koordinator (ingår endast i Stora nätverket) Habiliteringen (ingår endast i Stora nätverket) Lilla nätverket (individbaserat där ärenden tas upp) träffas en gång i månaden. Stora nätverket träffas två gånger per år och handlar om samverkan mellan och inom myndigheterna. Vi har också skapat flera andra kontakter inom de olika myndigheter som vi samverkar med och som visar sig väldigt engagerade. Vi på ciceron strävar efter att skapa många fler kontakter och på så sätt förmedla cicerons samverkans modell som sedan i sin tur kommer att leva i de andra organisationerna. Att vara ute i de olika organisationerna och synas visade sig vara en framgångsfaktor för att skapa de nya kontakterna vilket vi kommer fortsätta med. Vi märker skillnaden i samverkan kring individen redan nu genom flera flerpartsmöten som vi deltar i och som initieras inte bara från oss. Det är fler och fler som har en sådan inställning och som förstår vikten av samverkan. Individ Från och med 1 april 16 december 2011 har vi har kartlagt 114 ungdomar. De ungdomarna som vi har varit i kontakt med hittills är dem som riskerar hoppat av eller har hoppat av gymnasiet. Kännedom om dem har vi fått via vårt servicecenter mottagningen eller via direktkontakt med rektorer, kuratorer eller mentorer. En del ungdomar har kommit till oss via kompisar och bekanta. Vi har upptäckt att våra ungdomar behöver hjälp/stöttning med myndighetskontakter samt information om alla instanser som finns inom kommunen. Det är en brist på information just kring olika projekt och vad som kan erbjudas till ungdomar. Har en ungdom hoppat av skolan skickas en rapport till Servicecenter mottagningsenheten. Efter att handlingen diarieförts skickas en kopia till Ciceron som i sin tur har två veckor på sig för att upprätta kontakt med ungdomen/ föräldrar. I och med att Ciceron jobbar förebyggande blir vi kallade till elevvårdskonferenser(evk) då det är möjligt dvs om eleven fortfarande är kvar i skolan och en avslutande EVK hålls. Det vi gör vid en kartläggning är att genom samtal komma fram till vad just den ungdomen vill och behöver stöttning med. Vi försöker vara med vid de första träffarna med myndigheter och detta upplevs positivt av våra ungdomar. Ciceron jobbar efter ett lösningsfokuserat arbetssätt och vi på ciceron är noga att betona att det är en frivillig insats till förmån till ungdomen. Vi ställer inga krav utan möter ungdomen där den befinner sig. Respons på detta blir en avslappnad ungdom som helt plötsligt börjar prata om vad den egentligen vill. Hinder som vi upplevt i kontakten med ungdomarna är att de är myndighetströtta och det resulterar i att vi behöver mera tid med dem för att skapa trygghetskänsla hos dem. Ciceron har hittills träffat 114 ungdomar och 51 av dem har gått vidare till studier/arbete. Sofia Lillemets, Koordinator Enesa Arapovic, Koordinator 10

11 Lägesrapport Ciceron Flen Organisation Det har genomförts kontinuerliga träffar med Barn-och utbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen för att diskutera samverkan utifrån individernas behov och de styrdokument/regelverk som organisationen arbetar med. Under hösten har till exempel möten skett med Gymnasieskolan med anledning av att den nya gymnasiereformen som trädde i kraft den 1 juli Träffarna har bland annat bidragit till att nya individärenden ska aktualiseras i Cicerons samverkansteam och att Navigatorcentrum Duellens insatser kan vara en del i individens studieplan inom gymnasiet, till exempel som Individuellt alternativ. Diskussionerna med Arbetsförmedlingen har handlat om deras förutsättningar för att samverka kring målgruppen unga. I november träffades handläggare från Arbetsförmedlingen, Försörjningsstöd och Duellen för att dels informera varandra om vad som är aktuellt i den egna verksamheten och dels för att hitta lösningar/arbetssätt för unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som uppbär försörjningsstöd. Diskussionerna lär fortsätta innan något resultat kan redovisas. Det finns en intention att hitta gemensamma lösningar för målgruppen hos chefer och anställda vilket visar sig genom att vilja delta vid de möten som anordnas samt prioritera dessa. Projektet har fått en ny projektägare då den tidigare projektägaren, som också var förvaltningschef för Arbetsmarknads-och utbildningscentrum, har lämnat sin tjänst. Socialchef Åsa Furén-Thulin kommer att vara tillförordnad förvaltningschef för AU-Centrum under sex månader och kommer då även att vara projektägare för Ciceron i Flen. Det finns en tradition av samverkan i Flen, både informellt och formellt. Navigatorcentrum Duellen samverkar med andra organisationer och myndigheter men det har oftast skett mellan handläggarna utifrån ett specifikt individärende. Därför finns det behov i Flen av att utforma hållbara strukturer som leder till att samverkan blir mer förankrad i respektive organisation. Eftersom behovet fanns hos flera av organisationerna/myndigheterna så blev starten av Ciceron något som sågs som mycket positivt. Projektets stora utmaning kommer att vara att överbrygga handläggarnas uppfattning av individernas behov av långsiktiga lösningar med organisationens krav på effektivisering. I dag saknar flera av organisationerna mål som stödjer samverkan. Handläggarna upplever att de har krav på sig att effektivisera och förkorta insatserna för målgruppen från den egna organisationen vilket inte alltid gynnar samverkan. Det som uppfattas som effektivt i en organisation får konsekvenser för en annan organisation/myndighet. Under hösten har koordinatorn för Ciceron i Flen träffat styrgruppen vid två tillfällen. Inför 2012 är sex träffar inplanerade och inför varje träff kommer koordinatorn att skicka en statusrapport till styrgruppen med de frågor som är viktiga för projektet. Styrgruppen har beviljat att koordinatorn kontaktar varje enskild ledamot för att diskutera uppdraget och önskemål utifrån den egna organisationen. Förändringar i omvärlden som påverkar arbetet: Det finns ett beslut om att flytta Flens psykiatriska mottagning till Katrineholm. Om det beslutet infrias så kommer det att innebära förändringar för samverkansteamet och de arbetsmetoder som tillämpas. Till exempel kommer avståndet att innebära att individen får minskade möjligheter till 11

12 kombinerade insatser såsom aktivitet inom Duellen och samtalsstöd. Det har även förekommit akuta situationer där snabba insatser har varit avgörande för individens mående 1. Personal Ingen är perfekt men ett team kan bli. I samband med projektstarten intervjuade koordinatorn de representanter som var utsedda som deltagare i teamet. Samtalen utgick dels från Ciceron i Flens uppdrag och dels utifrån frågorna; vad kan ett samverkansteam innebära för dig i ditt dagliga arbete och vad kan du bidra med till teamet? Syftet med samtalen var att skapa en känsla av delaktighet, att förstå sitt uppdrag i Ciceron och att få förståelse för att alla är viktiga för att teamet ska kunna fungera. Resultatet visar att det var en framgångsrik metod som inledning till det fortsatta samverkansarbetet. Deltagarna förstår uppdraget och prioriterar mötena. Den 1 och 2 september träffades samverkansteamet (lunch till lunch möte) för att arbeta med frågor såsom värderingar, kompetens, struktur och tillit. I samband med det genomfördes också en enkät med frågor om samverkan och behovet av samverkan i det dagliga arbetet. En liknande enkätundersökning kommer att ske i slutet av projektet för att mäta skillnader i före- och efterläge. Resultatet av enkäten visade att deltagarna i teamet bedriver någon form av samverkan idag och att samverkan har en stor betydelse i arbetet. Det finns förväntningar på att samverkansteamet ska leda till ett effektivare arbetssätt så att individen får en mer övergripande och långsiktig plan vidare till studier, arbete och egen försörjning. Det pågår diskussioner om att i teamet utforma en modell utifrån tillit. Våra erfarenheter är att i de fall då flera insatser tillsätts för en och samma person är det svårt för individen att känna tillit för någon. Vår tanke är att genom teamet kunna diskutera vilka behov individen behöver och när behoven bör sättas in. Om det finns någon i teamet som individen har tillit till så ska den personen närvara medan andra i teamet kan fungera som backup. Vår förhoppning är att de resurser som sätts in på så sätt ska ge mer effekt. Det finns en vilja och ett engagemang för målgruppen bland deltagarna i Ciceronteamet vilket bidrar till att samverkansmöten prioriteras. Det är i sig en förutsättning för att kunna arbeta på detta vis. Teamet har tillsammans utformat en gemensam plattform vilket bidrar till att uppdraget i enskilda ärenden blir tydligt. Den gemensamma plattformen/värdegrunden har antagits av LSG vilket betyder att teamet har mandat att arbeta utifrån den modell som man har utformat. Individ Eftersom det finns en ungdomssamordnare för Navigatorcentrum Duellen så har hon uppdraget att vara en dörr in för individer som är aktuella för insatser inom Duellen. Koordinatorns uppgift är att vara en dörr in för unga som till exempel uppbär aktivitetsersättning och som är över 24 år, eller då insatsen kan vara något som inte finns inom Navigatorcentrum Duellen. I koordinatorns uppdrag ingår även att följa de individer där flera organisationer/myndigheter är inblandade. Ulla Achtman, Koordinator 1 Sedan lägesrapporten skrevs har landstingets sjukvårdsnämnd beslutat att Flens psykiatriska mottagning kommer att vara kvar i Flen. 12

13 Lägesrapport Ciceron Oxelösund Organisation Huvudman för Ciceron Oxelösund är Landstinget. Ciceron är integrerat i Hälsoverket och delar även lokaler med Hälsoverket på Ramdalens sport- och friskvårdsanläggning. Placeringen har uppmuntrat och förenklat möjligheten till livsstilsförändringar för de ungdomar som står långt ifrån arbete eller studier. LSG, som består av Försäkringskassan, Öppenvårdsteamet, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Kommunen (socialchef, utbildning, vård och omsorg), ger uppdrag åt koordinatorerna som tillsammans med samverkansteamet fungerar som ett nav för det lokala arbetet. Under uppstartsfasen för projektet förändrades LSG, vi fick en ny socialchef och vårdcentralschef. Det gjorde att det blev ett glapp på fem månader mellan LSG-mötena. Den 31/10 blev det en nystart för LSG och Ciceron. Då beslutades att representant från Ciceron ska delta i början av varje LSG-möte. Under hösten har vi deltagit vid två LSG möten. Vid båda tillfällena har vi saknat en representant från utbildning, den funktionen är viktig och vi väntar på att få någon person på den platsen. Inför det första mötet 31/10 hade vi skrivit en lägesrapport. I den framkom det att projektet i början arbetat väldigt individinriktat med dragning till behandling, till att nu ha övergått i arbete på en mer organisatorisk nivå. Enligt RAR var vi tvungna att styra över arbetet mer mot samverkan. Therese var med vid vårt första LSG möte för att förtydliga uppdraget och poängtera LSG:S engagemang i projektet. De förändringar vi konkret beslutade att göra utifrån vår lägesrapport, var att vi fortsättningsvis inte använder oss av någon hälsoenkät eller djupintervju inom ramen för Ciceron. Vi kommer i större utsträckning hänvisar till andra behandlande insatser. I några fall använder vi Hälsoverket som insats för personer som behöver rehabilitering eller livsstilsförändringar. I mötet med ungdomen kartlägger vi vilka kontakter som finns och vad som görs på de olika instanserna. Vi utgår ifrån vad ungdomen själv vill och anser sig behöva för stöd. Vi klargör därefter hinder och resurser både hos individen och på organisationsnivå. I vår kartläggning växer det fram en bild som vi ritar upp och arbetar utifrån. Vi har sedan kunnat rita upp individfall vid samverkansträffar och även på möten med LSG med hjälp av dessa bilder. Utifrån några sådana bilder tydliggjorts det på LSG mötet var det finns förbättringsmöjligheter när det gäller samarbete. Det blev synligt att vissa rutiner behöver ses över. En fråga som väcktes var att det är viktigt att fånga upp ungdomar tidigt, dvs redan i skolan, för att på så vis förhindra ett utanförskap. Skolans uppföljningsansvar aktualiserades. Det händer att ungdomar skickas runt i systemet och i vissa fall finns det inte någon som håller i helheten. Koordinatorn står utanför alla myndigheter och instanser och har på så vis en unik möjlighet, att se helheten ur ett helikopterperspektiv. Som koordinatorer skaffar vi oss kontinuerligt mer kunskap om alla organisationer och verksamheter. Den kunskapen i kombination med helikopterperspektivet och tiden är koordinatorns styrka. På det senaste LSG mötet fortsatte diskussionen runt uppföljningsansvaret. I Oxelösund finns det ett behov av att se över hur man ska arbeta med ungdomar som hoppar av gymnasiet. Vi ska göra studiebesök i Trosa och Flen tillsammans med handläggargruppen för att få inspiration till Verksamhetsutveckling. En fråga som ständigt är aktuell är avsaknaden av ett ungdomshus i Oxelösund. Önskemålet är ett ställe med samlade kompetenser, där ungdomen kan få rutiner, bli sedd, utvecklas socialt och få stöd 13

14 mot studier, praktik eller arbete. Som ett bra exempel på detta har vi nämnt Östersunds Navigatorcentrum för LSG. Personal Vi är två koordinatorer, som arbetar 40 respektive 60 %. Samverkansteamet består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Öppenvårdsteamet, Socialtjänsten, Vårdcentralen och Studie- och yrkesvägledare. Gruppen träffas var tredje vecka och är mycket väl fungerande. Flera av höstens möten har ägnats åt att diskutera vår ändrade inriktning utifrån lägesrapporten. (se bilaga). Även här har vi använt kartläggningsbilder då vi lyft ärenden. Detta har lett till konkreta lösningar då vi sett vilken instans/myndighet som är ansvarig och vad som bör bli nästa steg i samarbetet eller för individen. För att föra samverkansarbetet i handläggargruppen framåt, behöver vi lära oss mer om varandras organisationer. Det sker till viss del på handläggarmötena men vi har också planerat in två utbildningsdagar. Temat på dessa dagar blir samarbete. Vi kommer att prata om värderingar, bemötande och förhållningssätt. Vi har fortsatt att besöka olika verksamheter som finns för målgruppen, för att få så mycket kunskap som möjligt och för att veta vad vi hänvisar till. Hittills har vi besökt Iris Hadar, Brevviksskolan (syv), Communicare och Unga Vuxna. Kontakt har tagits med Tessinskolans rektor och kurator på ungdomsmottagningen i Oxelösund. Vi kommer att fortsätta sprida information och samarbeta med de verksamheter som har med denna målgrupp att göra. Individ Målgruppen är unga vuxna, år, som står utan sysselsättning och/eller försörjning med behov av samordnade insatser. I Oxelösund rör det sig om ca 200 individer. Tillströmningen av ungdomar har avtagit sedan vi ändrat inriktning mer mot samverkan. Det kan ha funnits viss osäkerhet om vad Ciceron ska göra. Uppdraget blir mer och mer tydligt för alla inblandade i Ciceron. Under hösten har vi mött ca. 10 ungdomar. Av dem har vi just nu fem inskrivna. Det händer att vi lyfter ärenden i handläggargruppen utan att det blir aktuellt för individen att träffa någon koordinator. Det är värdefullt att ha denna samverkansarena för att förhindra att personer hamnar fel och fortsätter snurra runt i systemet. Problem som vi stött på är att individen/ungdomen inte vill eller har förmåga att medverka i sin egen planering emot arbete eller studier. Ett hinder i arbetet är att det tar tid att få till möten och samtal med nyckelpersoner. Det största problemet är att vi saknar ett ställe att hänvisa ungdomar med komplexproblematik till. Helena Elzén, Koordinator Annki Endal, Koordinator 14

15 Lägesrapport Ciceron Strängnäs Organisation Strängnäs kommun, socialkontoret är huvudman för Ciceron. Sedan Lägesrapport 1 har lokalprojektgruppen/styrgruppen förändrats så att den sedan består av arbetsförmedlingschef Christer Andersson och verksamhetschef Annica Westling Individ- och familjeomsorgen, Socialkontoret. Styrgruppen ansvarar för att projektbeskrivningen följs. Strängnäs kommun hyr en lokal på 800 kvm av Strängnäs Stift. Lokalen har fått namnet Mikaelshuset och kommunen avser här att skapa ett aktivitetshus för barn, ungdomar och vuxna samt en verksamhet med fokus på arbetslös ungdom. Projekt Ciceron har sin utgångspunkt i Mikaelshuset och delar sedan starten ett rum tillsammans med ett annat projekt som kommunen satsar på för ungdomar i åldern år. Detta projekt kommer att avslutas Det har tidigare i kommunen påbörjats ett arbete när det gäller en vidare utveckling av den dagliga verksamheten i Mikaelshuset, främst med fokus på arbetslös ungdom. Initialt har Arbetsförmedlingens coacher och studie- och yrkesvägledare funnits på plats under en eftermiddag i veckan. I skrivande stund pågår en strukturering och organisering av denna planerade verksamhet. Koordinatorn ser denna verksamhet som oerhört viktig för den fortsatta utvecklingen av samverkan i Strängnäs kommun kring målgruppen arbetslös ungdom, dels för att underlätta i samverkan kring målgruppen och dels för att kunna erbjuda målgruppen att delta i någon form av daglig sysselsättning under sin väg mot arbete/studier och egen försörjning. Koordinatorn har delgett styr styrgruppen samt kommunens arbetsmarknadssamordnare sina idéer i frågan utifrån hittills uppfattade lokala behov och utifrån befintliga exempel som går att finna i Nätverket för Navigatorcentrum, såsom Ung Resurs i Mottala och Navigatorcentrum i Östersund. Koordinatorn har haft sex möten tillsammans med styrgruppen sedan projektstarten Koordinatorn tycker att kontakten med styrgruppen fungerar bra, både vid och emellan inbokade möten. Koordinatorn ser en fördel för Ciceron i Strängnäs kommun att, förutom att vara representerade i LSG, är Christer Andersson representant i länsprojektgruppen för Ciceron och Annica Westling är representant i samordningsförbundets beredningsgrupp. Koordinator har börjat med att vistas vid fasta, regelbundna tider hos Arbetsförmedlingen och hos Individ- och familjeomsorgen för att underlätta aktualisering samt uppföljning av ärenden. Arbetssättet provas under hösten. Koordinatorn har även börjat delta vid respektive verksamhets personalmöte vid ett tillfälle per månad, för att informera om och synliggöra arbetet i Ciceron tillsammans med utsedd handläggare i samverkansteamet. Personal Koordinatorn har bildat ett samverkansteam med en utsedd handläggare från IFO/Försörjningsstödssektionen och en utsedd handläggare från Arbetsförmedlingen. Teamet träffas regelbundet sedan juni månad och har påbörjat att identifiera förbättringsområden kring samverkan, både för organisation och för individ. Exempel på frågor som varit/är uppe för diskussion; Samtycke/medgivande Soc/Försörjningsstöd-Af Aktualisering av ärenden till Ciceron Rutiner för trepartssamtal Soc/Försörjningsstöd-Af Representanterna i teamet ansvarar för att, i sina respektive verksamheter, fånga upp aktuella frågeställningar och ta med dessa vid inbokade möten. De ansvarar även för att delge sina 15

16 verksamheter samverkansteamets arbetsprocess/resultat, med stöd av koordinatorn. Hittills har samverkansteamet tagit fram en rutin för hur handling samtycke/medgivande ska ske mellan socialtjänsten och arbetsförmedlingen i gemensamma ärenden. När det gäller frågan samtycke/ medgivande är det inte deltagare i projekt Ciceron som avses, utan övriga gemensamma ärenden mellan arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Man ska även prova en rutin för flerpartssamtal och informationsutbyte i gemensamma ärenden. Koordinatorn ingår även sedan tidigare i en befintlig samverkansgrupp, bestående av handläggare från IFO/Försörjningsstödssektionen och handläggare från Arbetsförmedlingen. Vid dessa möten sker ett informationsutbyte och inga individärenden diskuteras. Gruppen träffas vid ca ett tillfälle per månad. Arbetssituationen har under hösten varit ansträngd hos både IFO/ Försörjningsstödssektionen och Arbetsförmedlingen pga förändringar inom respektive personalgrupp. Detta har påverkat såväl arbetet internt och externt som planerat utvecklingsarbete inom ramen för Ciceron. Det är viktigt som koordinator att förhålla sig till rådande omständigheter och att uppmärksamma detta i Ciceros arbete tillsammans med samverkansteam och styrgrupp. Det är dock koordinatorns uppfattning att arbetet i Ciceron hittills bidragit positivt i samverkan med inblandade parter, och att det finns en stor vilja och ambition att fortsätta att verka för att underlätta och utveckla samverkan för den aktuella målgruppen enligt Cicerons intentioner. Individ Koordinatorn har påbörjat arbetet med de personer som aktualiseras från handläggare och som tillhör målgruppen enligt fastställd projektplan. Arbetet har strukturerats enligt; Informationssamtal Sekretess/medgivande Kartläggningssamtal Aktivitetsplan Uppföljning Informerar ansvarig handläggare Hela tiden med fokus utifrån individen och på frågeställningen Vad är det i samverkan som inte fungerar/kan förbättras? Koordinatorn har sedan projektets början haft kontakt med 12 personer, vilka samtliga har aktualiserats från handläggare på IFO:s försörjningsstödssektion. Av dessa 12 har 7 skrivits in som deltagare; 5 män och 2 kvinnor i ålder f-83:3, f-87:2, f-89:1, f-91:1. Av de 5 som inte skrivits in har 2 överförts till annat projekt, 1 har uttryckligen tackat nej att delta, 1 ansågs inte aktuell pga pågående arbete och 1 har inte gått att nå (koll visar att denna är självförsörjande sedan juni). Dagens datum pågår 4fortfarande, 3 har avslutats och en person är på väg in. Av de 3 som avslutats har 1 fått timanställning samt deltar i arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarant och har inte sökt försörjningsstöd sedan inför september månad, 1 har överförts till annat projekt och 1 har fått arbete och ska fr.o.m. november månad vara självförsörjande. Av de 4 som fortfarande är pågående har 1 kontakt med socialkonsulent på arbetsförmedlingen, 1 ska påbörja en utbildning via arbetsförmedlingen i januari 2012, 1 ska aktualiseras till TRIS och1 har påbörjat studier vid KomVux, förberedande för högskola samt söker praktikplats. Av de som skrivits in i Ciceron har endast 2 slutfört gymnasiet, övriga har inte genomfört gymnasiet fullt ut pga avhopp, ett flertal byten av program/skolor. 16

17 En har efter gymnasiet skaffat sig en utbildning till svetsare, ingen övrig eftergymnasial utbildning finns. Ingen har sedan gymnasietiden haft någon fast förankring på arbetsmarknaden, samtliga har sedan gymnasietiden varit arbetslösa, anmälda på arbetsförmedlingen och beroende av försörjningsstöd (helt sedan dess eller periodvis), har deltagit i olika åtgärder inom af och soc, haft kortare vikariat, säsongs- eller timanställningar, praktikplatser. En har haft ett längre vikariat under ett år, en har varit sjukskriven under tre år. Tiden av arbetslöshet och beroende av försörjningsstöd finns (oftast periodvis) i spannet 1 år 8 år. Ciceron i Strängnäs kommun har inte med unga år som målgrupp i sin projektplan. Med anledning av den nya gymnasiereformen, av vikten att hamna rätt från början i sitt gymnasieval, ser koordinatorn det som ett förbättringsområde att fokusera mer på samverkan kring denna åldersgrupp i förebyggande syfte för att undvika ett framtida beroende av försörjningsstöd. Elisabeth Björk Andersson, Koordinator 17

18 Lägesrapport Ciceron Nyköping Organisation Koordinatorerna blev under våren 2011 budbärare för information mellan olika handläggare/ organisationer. Med anledning av detta samt att prioriteringar skiljer, beslutades i september att tillsätta ett handläggarteam. Här ska man arbeta med en gemensam kultur och struktur, samt ta upp ärenden i Ciceron. Det finns behov av att involvera skolan i arbetet, men för koordinatorerna är detta möjligt först om koordinatorsuppdraget utökas i omfattning. Det är förankrat i LSG, samverkansteam och handläggarteam att vi använder oss av skriften Samordna rehabiliteringen som är framarbetad av representanter för SKL, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Koordinatorerna vill ha friskvårdspotten till samverkansaktiviteter och utbildningar för samverkansteam/handläggarteam, men det avslogs i RAR:s beredningsgrupp. Därmed kvarstår frågan om hur vi använder oss av potten som är avsedd för individuella aktiviteter riktade till deltagare i Ciceron. De medel som idag finns att tillgå är LSG:s aktivitetspeng samt kr per år som LSG förfogar över. Handläggarteamet träffas 1,5 tim varannan vecka för att arbeta fram den gemensamma plattformen på handläggarnivå. Där utgår vi från tidigare nämnda skrift och koordinatorerna dokumenterar plattformen löpande. Den ska framöver finnas i det digitala arbetsrummet och vara tillgänglig för alla som arbetar i Ciceron. Fortfarande har organisationerna stora besparingar att ta hänsyn till. Detta leder bla till att man håller sig strikt till ordinarie utbud av insatser för ungdomarna, där deras ekonomiska ersättning styr vad de har tillgång till. Bildandet av handläggarteamet har resulterat i att nya ungdomar tagits upp i Ciceron under hösten. Medlemmarna i teamet har fått en ökad kunskap om rutiner, regler och bakomliggande orsaker till individuella beslut, vilket gör att de fått ökad förståelse för varandras arbete. I förlängningen innebär det att de förstår varandras prioriteringar bättre. Tidigare framarbetade rutiner och samarbetsvägar har använts i handläggarnas arbete till viss del. För att de ska få genomslag i arbetet krävs att handläggare och chefer i Ciceron har en gemensam kultur som gynnar att man använder dem. Goda erfarenheter sprids via möten med LSG och Samverkansteam och handläggarteam. Arbetet med Ciceron kommer att bidra till verksamhetsutveckling först då förbättringsarbetet har implementerats i organisationernas verksamheter där handläggare/representanter, och i förlängningen ungdomar, märker av dem. Personal Handläggarteamets sammansättning består av fasta representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Sociala divisionen. Fasta eller tillfälliga besökare från Landstinget och/eller kommunens division Vård och Omsorg kommer att delta framöver. Handläggarteamet träffas var fjortonde dag och arbetar med kunskapsutbyte, ärendedragning samt tar emot och går igenom information från tillfälliga besökare. Handläggarteamets representanter är länken in i respektive organisation och de fungerar som informationsspridare in till sina kollegor och arbetsgrupper i ordinarie verksamhet. Under större delen av hösten saknades en handläggare från Arbetsförmedlingen, vilket bidrog till att ungdomar inte togs upp i teamet, då övriga handläggare var 18

19 i behov av en representant härifrån. Först i slutet av hösten började en handläggare från Arbetsförmedlingen att delta i teamet. Samverkansteamet träffas en gång/månad och arbetar nu med en dialog kring vilka förutsättningar som finns för det lokala samverkansarbetet. Medlemmarna i såväl Samverkansteam och Handläggarteam har fått ökad kunskap om varandras organisationer och verksamheter. Handläggarteamets medlemmar har även de fått tillgång till ett digitalt arbetsrum för att där dela dokument, kalender, uppgifter mm. LSG, Samverkansteam och handläggarteam är nu överens om att arbeta efter skriften Samordna rehabiliteringen, vilket är en grund för det fortsatta arbetet med plattformen. Individ Målgruppen är främst ungdomar år som går runt i välfärdssystemet och behöver utökad och intensifierad samverkan för att lösa sin situation. Det handlar mest om att ungdomarna ska hamna rätt, eftersom större delen av vår målgrupp har psykisk ohälsa och komplex problematik. Vi utgår från ungdomen och ett helhetsperspektiv, inte från respektive organisation. Urval till koordinator sker av handläggare inom de olika organisationerna och medlem i handläggarteamet presenterar ärendet när individen behöver mer och fördjupad samverkan än den som sker idag. Individen kan träffa koordinatorn tillsammans med sin/sina handläggare för att reda ut vad som behövs för en smidigare väg mot arbete/studier. Ungdomar kommer nu in i Ciceron på ett nytt sätt genom handläggarteamet, vilket har gjort att arbetet kring dem kan påbörjas direkt i teamet och att vi kan få till generella lösningar för liknande fall. 8 nya ungdomar har aktualiserats under hösten. Titti Wisén Dahlberg, Koordinator Maria Hallström, Koordinator 19

20 Lägesrapport Ciceron Trosa Organisation Huvudman och ansvarig för Ciceron i Trosa är den Lokala Samverkans Gruppen (LSG). Dessa har det övergripande ansvaret för vilka deltagare som ska hänvisas till Ciceron, och arbetet kring dessa. LSG i Trosa består i december 2011 av representanter från Socialtjänsten Trosa Kommun, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Försäkringskassan. LSG har haft 3 st möten under hösten, då koordinatorerna presenterat dagsläget i Ciceron som en delpunkt på agendan, dvs deltagarantal, antal lösningar, friskvårdsaktiviteter etc. Vi har försökt lyfta in mer diskussioner om hur vi kan jobba med samverkan framöver. Vi kommer att återkomma mer till det under våren Vid sista mötet fick koordinatorerna i uppdrag att genomföra en genomlysning av ett antal deltagarärenden. Det innebär att koordinatorerna sammanställer information från samtliga organisationer från första gången en individ dök upp i systemet fram till idag. De gör även en djupintervju med berörda individer för att få deras syn på processen. Denna genomlysning kan sedan ligga till grund för vidare diskussion om framtida arbetssätt. Personal Samverkansteamet i Trosa består idag av båda koordinatorerna samt representanter från socialtjänsten (Soc), arbetsförmedlingen (AF), arbetsmarknadsenheten (AME) och skolan. De myndigheter som saknar representation i samverkansteamet är försäkringskassan (Fk), primärvården (PV) och Psykiatrin (Psyk). Försäkringskassan motivering till att inte vara med på samverkansteamets möten är att så få Trosa-ungdomar tar del av ersättning från Fk. Övriga deltagare i teamet har dock uttryckt ett önskemål om att de ska vara representerade. Önskemålet är att få samma synergieffekter med Fk som man har mellan de organisationer som är med i samverkansteamet idag. De effekter man framför allt har uttryck i teamet så här långt är följande: enklare mötesbokning Insikt och kunskap om varandras arbetssätt Informationsutbyte kring ungdomarnas situation Spontana idéer om lösningar som kommer upp eftersom det finns möjlighet att prata ihop sig i lugn och ro. Att Fk idag saknas i teamet kan bland annat innebära att det tar längre tid att boka möten och börja jobba med lösningar för en individ. Samverkansteamet har planerade möten 1 gång/månad. Under hösten har närvaron på mötena varierat, varför ett möte fick ställas in eftersom endast representanten från skolan var på plats, samt ett möte genomfördes med representanter från AF (inkl. koordinatorer i båda fallen). Till våren kommer koordinatorerna lyfta frågan om att ha en ordinarie vikare i varje organisation. Flera flerpartssamtal med deltagaren och den/de berörda myndigheterna har genomförts under hösten. Vid samtalen diskuteras individens situation och behov för att hitta smarta lösningar och nya infallsvinklar. Samtalen har fungerat bra och kommer att fortsätta framöver. 20

21 Ett möte med tema Samverkan genomfördes tillsammans med LSG och Samverkansteam (ca 50% av deltagarna i LSG och Samverkansteam var med på mötet). Vid detta möte var även Fk representerat en stor del av tiden. Efter att ha definierat vad Samverkan resp. Samarbete är för oss enades mötet om att intentionen för Ciceron i Trosa är att arbeta med: Struktur för att fånga alla Struktur i organisationer Anpassat till regelverket Ta fram arbetsmodeller Koordinatorerna fick även ett antal frågeställningar, kommentarer och förslag att arbeta vidare med: Vad är det gemensamma uppdraget? Hur ska vi motivera deltagarna? Vilka drivkrafter har deltagarna? (hot och möjligheter) Hur får vi människor med förmåga att vilja arbeta? Hur får vi de med funktionsnedsättning att få rätt hjälp? Vem ska man vända sig till när det inte finns ett Ciceron? Kommentarer: Det är bra med en samsyn kring principer för ersättning Vi ska jobba med sysselsättning för deltagarna genom bland annat praktikplatser och socialt företagande Förslag till koordinatorer: Fler möten om samverkan på övergripande nivå Återkoppling till organisationerna om vad koordinatorerna ser så vi kan fortsätta en diskussion utifrån det. Ovanstående punkter kommer tillsammans med genomlysningen att användas i planeringen av vårens fortsatta arbete. Utöver kontakterna med samverkansteam och LSG har koordinatorerna presenterat Ciceron på ett APT-möte på Soc och ett APT-möte på Vårdcentralen, träffat två LSS-handläggare, haft kontakt med personalen på Ätstörningsmottagningen i Nyköping samt träffat koordinatorerna för TRIS. Målet med dessa träffar är att så många som möjligt som träffar målgruppen ska ha ett intryck av vad intentionen är med Ciceron, samt att skapa personliga kontakter för framtiden. Individ Målgruppen för Ciceron i Trosa kommun är personer i åldern år som ej arbetar eller studerar. Målet är att de ska etableras ut till arbetsmarknaden, påbörja studier eller få rätt ersättning om de ej är aktuella varken för reguljärt arbete eller studier. Sedan projektstart har totalt 43 personer varit inskrivna i Ciceron t.o.m. v 49. Av dessa är 19 st avslutade där 11 har gått till arbete, 2 st till studier, 1 st har rätt ersättning, 1 st har fått barn och 4 st har slutat på egen begäran. Lena Berg, Koordinator Sarah Wårdemark, Koordinator 21