Lägesrapport Ciceron. Våren 2012

Transkript

1 Lägesrapport Ciceron Våren 2012

2 Förord Detta är den tredje samlingen rapporter från utvecklingsarbetet inom ramarna för Ciceron. Rapporterna är författade av Cicerons koordinatorer och godkända av respektive styrgrupp. Tillämpningen av den länsgemensamma modellen ser olika ut från kommun till kommun, vilket rapporterna också visar på. Samordningsförbundet ska främja samverkan genom riktade insatser till organisationer, inte tillföra rehabiliteringsresurser för enskilda individer. I vår strävan att utveckla det länsgemensamma arbetet, med ökat fokus på organisation, ser vi ett behov av att de gemensamma ramarna tydliggörs. Ett steg på vägen är att definiera begreppen rehabilitering och samverkan. Therese Elmecrantz, processtöd Nyköping den 4 september

3 Innehåll Förord... 2 Lägesrapport Ciceron regionalt... 4 Organisation... 4 Personal... 4 Oxelösund... 5 Organisation... 5 Personal... 6 Individ... 6 Gnesta... 7 Organisation... 7 Personal... 7 Individ... 8 Nyköping... 9 Organisation... 9 Personal... 9 Individ Trosa Organisation Personal Individ Strängnäs Organisation Personal Individ Katrineholm/Vingåker Organisation Personal Individ Flen Organisation: Personal: Individ: Eskilstuna Organisation: Personal Individ

4 Lägesrapport Ciceron regionalt Organisation 2010 skrevs det första övergripande inriktningsdokumentet avseende Ciceron fram. Arbetet som bedrivits sedan dess har varit process- och utvecklingsinriktat för att följa verklighet och nyordning, vilket skapat möjlighet för justeringar över tid. Efter drygt två års arbete har vi tillräckligt med erfarenheter för att uppgradera den tidigare inriktningen. Jag har träffat styrgrupper och kooordinatorer under våren för att sprida och inhämta information. Under mötena har betydelsen av lokal anpassning, samt att styrgruppen i högre grad vill äga sitt Ciceron framkommit. Detta förutsätter att styrgrupperna aktivt deltar i i höstens arbete med att uppdatera den regionala inriktningen, samt i utvecklingen av de lokala planerna. Vi har en förändring i budgeten från och med hösten 2012, då friskvårdspotten försvinner. Övriga redan beslutade medel kvarstår under den treårsperiod som avtalats. Vid en jämförelse med TRIS, kan vi konstatera att ett förändrat arbetssätt med mål att skapa en långsiktig förändring, inte rors i hamn på tre år. Under hösten kommer Samordningsförbundet därför lyfta frågan om fortsatt finansiering. Med utgångspunkt i att Ciceron ska effektivisera den enskilda organisationens administrativa arbete och därmed minska kostnader, har företaget Pay off, i samarbete med Samordningsförbundet och fyra koordinatorer, utvecklat en metod för att beräkna de ekonomiska effekterna av Ciceron. Metoden kan användas för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för de enskilda organisationerna och i ett nästa steg de samhällsekonomiska effekterna av ett förändrat arbetssätt. Genom att tillämpa metoden i arbetet med Ciceron väntas möjligheten för ett långsiktigt förändrat arbetssätt öka. Utvärderingen kommer att finansieras av Samordningsförbundet. Personal Ciceron handlar om organisering av flera myndigheter, men också om hur koordinatorsrollen organiseras lokalt. Flera kommuner har valt en lösning där två eller fler personer delar på en tjänst som koordinator. Detta tillvägagångssätt är förenat med vissa svårigheter som jag lyft under våren. I vissa fall råder det oklarheter bland handläggare om vem som är koordinator och vad rollen innebär, i andra fall arbetar två personer halvtid, men tillsammans, vilket i realiteten innebär att en heltidstjänst inte uppgår till 40h/v. Detta är en styrgruppsfråga som är viktig för arbetets förankring, resultat samt för den enskilda kommunens rätt att äska pengar motsvarande en heltid från Samordningsförbundet. Koordinatorerna fortsätter att driva utvecklingsarbetet lokalt och träffas löpande i det regionala nätverket. Nätverket är ett bra forum för erfarenhetsutbyte och under våren har vi fokuserat på att sprida och tillvarata goda exempel i förändringsarbetet. Vårens utbildningsdagar har letts av två kommunikologer som, utifrån modellen Isberget, har gått igenom användbara verktyg för att leda och lyckas med förändringsarbete. Under hösten har kommunikologerna ett fortsatt uppdrag som består i att handleda koordinatorerna i utvecklingsarbetet med lokal organisering och skriftliga rutiner. Therese Elmecrantz, processtöd 4

5 Oxelösund Organisation Huvudman för Ciceron i Oxelösund är fortfarande Landstinget, men just nu pågår diskussioner om att byta huvudman till kommunen. Styrgruppen för Ciceron Oxelösund har utökats med en person från utbildning, Morgan Andersson (rektor för Campus Oxelösund). Under våren har styrgruppen träffats vid tre tillfällen och vi har varit närvarande vid två av dessa, eftersom det första krockade med våra planeringsdagar med handläggargruppen. Inför styrgruppsmötet i februari hade vi sänt över material, sammanställning av kursdagar med handläggargruppen och ett utkast med tankar runt ny projektplan. Vi var på mötet för att svara på frågor runt detta, men det fanns inga. Det bestämdes att vi skulle vara med på en av dagarna vid lunch till lunch mötet i mars, som senare blev inställt. Vår frustration runt avsaknaden av ledning, ledde till att vi under mars/april genomförde individuella intervjuer med alla styrgruppsmedlemmar. Det materialet gav en tydlig bild av varje organisations/verksamhets syn/nytta av Ciceron. Kommunen (socialtjänsten och utbildningskontoret), psykiatriska mottagningen och Arbetsförmedlingen såg tydliga vinster med samverkansarbetet, medan primärvården var mer tveksamma. Försäkringskassan ser att personer i deras system har en sjukdom i botten och dessa ärenden lyfts i TRIS. Vinsten med Ciceron har varit att Försäkringskassans handläggare fått kontakt med skolan. På vårens sista styrgruppsmöte, var 3 av 5 representanter från styrgruppen närvarande. Vi konstaterade att, för att komma vidare med Ciceron är det nödvändigt med en välfungerande styrgrupp, som vill styra Ciceron och har möjlighet att närvara vid möten. Det bokades ett möte med Therese i juni, där det i sin tur bestämdes att det i höst tas nya tag för Ciceron i Oxelösund. Det var även på vårens sista styrgruppsmöte som diskussionen runt byte av huvudman kom upp. I vårt möte med ungdomarna, har vi fortsatt att kartlägga nuläge och gjort kartbilder. Kartbilderna har varit bra i samverkansarbetet för att synliggöra hinder och för att hitta ytterligare förbättringsmöjligheter. Vi kommer att fortsätta göra dessa kartbilder, mindmaps, för att se hur myndighetsgången är runt individen. Det kan skapa nya rutiner som underlätta och effektivisera för individ och myndighet. Det är tyngdpunkten i Ciceron 2.0. Konkret har diskussioner startats kring ett utökat samarbete mellan soc och af runt arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd. En annan diskussion handlar om skillnader/likheter mellan Ciceron och TRIS och hur vi kan utveckla det vidare. Diskussionerna runt uppföljningsansvaret fortsätter. Vi har under våren haft två möten runt skolfrågor, ett med skolchefen och socialchefen och ett med rektorn på Campus. Kartläggningsbilderna har även använts som goda exempel och spridits som ett bra verktyg. Vi har tillsammans med socialkontoret, skola och arbetsförmedling gjort studiebesök i Trosa och Flen. Där tittade vi på verksamheter för att hämta inspiration för att starta något liknande i Oxelösund. Det utvecklingsarbetet pågår inom socialtjänsten, men just nu är inte vi delaktiga i det. Det som idag finns som en möjlig insats för ungdomar som behöver rehabilitering, är Hälsoverket. Under våren har vi haft fyra utbildningsdagar tillsammans med alla koordinatorer. Vi har jobbat med grunden för Ciceron 2.0 och ska fortsätta med handledning under hösten. Vi har startat upp en hemsida, en gemensam plattform, för alla inom Ciceron Oxelösund. 5

6 Personal I januari hade vi två planeringsdagar med handläggargruppen. Syftet var att börja skapa en gemensam plattform runt värdegrundsfrågor. Vi jobbade utifrån isbergsmodellen och hade två mycket bra dagar. Tyvärr har inte arbetet utifrån dessa dagar fortsatt, eftersom uppdraget inte är helt klart och det pågår ett arbete runt en ny regionplan, Ciceron 2.0. Den ska ligga tillgrund för vårt fortsatta arbete med lokala projektplanen. Vi har under våren prioriterat en ny arbetsmodell för handläggarträffarna, som sjösattes i mars. Den innebär att vi har ett rullande schema för att träffas hos alla olika representanter i handläggargruppen. På första mötet var vi på psykiatriska mottagningen och erbjöd då personalen att närvara på vårt möte. Vi berättade om nuläget i Ciceron, innan ordinarie möte tog vid. I april hade vi ett liknande möte på socialkontoret. Vårens sista möte blev inställt. Tanken framöver är att vi har ett vanligt handläggarmöte och de som har behov/ärenden på den plats mötet hålls på är välkomna att närvara. Under våren har kuratorn på vårdcentralen slutat, så just nu har vi ingen från primärvården i vår handläggargrupp. Vi har fortsatt besöka verksamheter som har kopplingar till målgruppen, för att skapa en ännu bättre grund att stå på utifrån helhetsperspektivet. Bl a har vi träffat kuratorn på ungdomsmottagningen, besökt soc och deltagit på ett morgonmöte på psykiatriska mottagningen. Utifrån besöken har vi förstått att syns vi, så finns vi. Vi har börjat tänka runt en idé om samverkansträffar för all personal som jobbar med vår målgrupp. Det skulle kunna vara ett tillfälle där alla skulle få chans att dela med sig av sina erfarenheter, presentera sig och sin verksamhet för varandra. Ju mindre anonyma vi är för varandra, desto bättre skulle samverkan fungera tror vi. Individ Tillströmningen av ungdomar har inte ökat sedan hösten. De som vi har träffat är fortfarande ungdomar med väldigt komplex problematik. De flesta av dem skulle behöva den typen av verksamhet som kommunen ännu inte har, men är på väg att skapa. Vi har påbörjat ett arbete med att kartlägga hur många individer mellan år som står utanför arbete/studier här i Oxelösund. Siffror från psykiatriska mottagningen, visar på en oroväckande stor grupp (79 killar och 59 tjejer) som sökt för psykiska besvär senaste året. Hur många av dessa som står utanför arbete och studier vet vi inte än. Enligt socialtjänsten har 41 stycken (16-29 år) fått bistånd april/maj. Av dessa är det 36 stycken som inte arbetar eller studerar. Utifrån arbetsförmedlingens hemsida är det 67 st som är öppet arbetslösa och har varit utan arbete i 6 månader. Vissa individer kan finnas i flera av dessa grupper. Helena Elzén och Annki Endal, Koordinatorer 6

7 Gnesta Maria Fornander lämnade över ciceronprojektet till mig, Anna Sahlberg, den 21 Mars Jag har tidigare arbetat som projektledare för GO-teamet med säte i stödverksamheten Gnesta Kommun. GO-teamet var ett projekt med syfte att stötta arbetslösa ungdomar och vuxna ut i arbete eller sysselsättning. Inledningsvis fick jag en lokal på Arbetsförmedlingen men efter Arbetsförmedlingens utökade personalstyrka flyttades Ciceron Gnesta till Individ och familjeomsorgens lokaler belägna i Ralph Erskines gamla tvålfabrik. LSG har i uppgift att hitta en lämplig neutral lokal där ungdomar kan känna sig bekväma och som ligger strategiskt och lättillgängligt. Organisation Styrgruppen med representant från Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Kommunen och Landsting har samtal med Cicerons processledare kring en ny beskrivning av Ciceron Gnesta, de nya riktlinjerna införlivas till hösten. Jag bjuds kontinuerligt in vid LSG-möten för att rapportera kring Cicerons verksamhet, LSG ansvarar för att de lokalt uppsatta riktlinjerna för projekt Ciceron följs. Samverkansgruppen bestående av arbetsförmedlingens berörda handläggare, försäkringskassans handläggare, vårdcentralens rehabkoordinator, integration, studievägledare, socialförvaltningens handläggare på IFO samt biståndshandläggare träffas var tredje vecka för generella informationsutbyten och ärendegenomgång. Under hösten kommer samverkansteamet minskas och integrationsrepresentanten är inte med under varje möte utan konsulteras vid behov, detta för att den nämnda inte haft aktuella ärenden. Ett förslag har gått ut till samtliga i samverkansteamet om att strukturera om träffarna genom att lägga dem första onsdagen i varje månad och låta varje myndighet ansvara för ett tillfälle genom att informera om sin verksamhet, nya förordningar och regler m.m., vi kommer även bjuda in externa aktörer med relevant information för att på bästa sätt kunna stödja Cicerons målgrupp. Ciceron Gnesta har ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen och Gnesta Kommun och får de flesta ungdomar remitterade härifrån. Landsting och Försäkringskassan har formulerat att de får den mesta informationen de behöver genom TRIS (Tidig Rehabilitering I Samhället, RAR) och Ciceron har en mer kompletterande funktion. Under sommaren 2012 kommer en handläggare tillsättas på socialförvaltningen som ska arbeta med sysselsättning och ett samarbete med Ciceron Gnesta har inletts. Handläggaren kommer börja med att undersöka bl.a. Cicerons målgrupps behov av sysselsättning. Ciceron Gnesta ser ett starkt behov av verksamhet för målgruppen och även arbetsförmedlingen har uttryckt en önskan kring gemensam lokal där ungdomarna kan komma spontant, något i stil med GO-teamet (en neutral plats med utrymme för samtal och aktivitet) där även handläggarna på IFO (Individ och Familj Omsorgen) kan sitta vissa tider. Jag har även deltagit på en träff med Coompanion för att genom RAR skriva en ansökan för att underlätta för uppstart av sociala företag, ansökan kommer att utvecklas och skrivas under sommar och höst, den ska vara inlämnad den 28/ Jag har inlett ett samarbete med Anna Sandklef som är chef för näringslivsfrågor som kommer utvecklas under hösten Ett ökat samarbete med psykiatrin önskas till hösten, det är viktigt då centralisering mot Nyköping skett och det innebär stora svårigheter för många av deltagarna som behöver hjälp från psykiatrin. Jag medverkar i en skolgrupp som går igenom de elever som riskerar att hoppa av/har hoppat av grund eller gymnasieskolan, utifrån uppföljningsansvaret samarbetar Ciceron med barn och utbildningsförvaltningen kring dessa ungdomar. Personal Vårdcentralen Gnesta har ett fungerade samarbete med kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa genom TRIS och Ciceron kompletterar samverkan genom att fånga upp ungdomar som inte själva tar sig till vårdcentralen av olika anledningar, exempelvis social fobi eller svårigheter 7

8 med myndighetskontakter. Samtalskontakt är en viktig del av arbetet med cicerons ungdomar, vårdcentralen har kuratorer men de har inte möjlighet att ta emot de deltagare som har kontakt med psykiatrin vilket i många fall utmynnar i att individen inte får någon hjälp då de inte kan ta sig till Nyköping. Gnesta är i behov av insatser för de individer som har kontakt med psykiatrin, det behövs stöd för målgruppen i Gnesta och med tanke på den problematik individen ofta har så behövs en lokalt geografiskt förankrad verksamhet. Försäkringskassan har även de god samverkan genom TRIS och Ciceron kompletterar bilden genom nätverksmöten med deltagare och den samlade bild gemensamma ärendegenomgångar bidrar med. Arbetsförmedlingen har tillsammans med Ciceron sökt efter en lokal som är mer tillgänglig och neutral för cicerons målgrupp där myndighet och individ kan mötas med individen i fokus. Arbetsförmedlingen uttrycker behov av verksamheter där individer kan arbetsträna och komma igång i den takt individen kan och orkar. Ofta behövs sysselsättning av mer fysisk karaktär och med tydliga arbetsuppgifter. Kommunen har behov av verksamhet för målgruppen där de kan arbetsträna, samtala och bygga upp struktur för att klara en sysselsättning och få en egen försörjning. Gemensamt för alla verksamheter är att de efterlyser verksamhet för de individer som inte är redo att ta klivet ut på den ordinära arbetsmarknaden, jag kommer under hösten tillsammans med Linda Andersson besöka andra kommuner med likande förutsättningar som Gnesta för att se hur andra löst sysselsättningsfrågan. Individ Maria Fornander lämnade över 16 inskrivna ärenden i mars 2012 och nu i juni 2012 har det ökat till 28 individer. Av de inskrivna är 61 % män och 39 % kvinnor och de flesta och ca hälften av ungdomarna har ej avslutat gymnasiet. De flesta ärenden är remitterade från socialförvaltningen och barn och ungdomsförvaltningen men även från arbetsförmedling, landsting, försäkringskassan och ungdomar som kommer på eget initiativ. Individarbetet har tagit en stor del av projekttiden och hjälpt Ciceron Gnesta att upptäcka och ringa in problem för individer på vägen fram till berörda myndigheter. Ett fall är ex. en individ som har levt utanför systemet och när individens mamma försvann stod han helt ensam, genom anhöriga fick jag kontakt med individen och på så sätt fått honom att komma till rätta med ett kaos. Genom Ciceron lotsas nu individen att söka försörjningsstöd, skriva in sig på AF och individen börjar öppna upp för att kunna ta emot hjälp från olika myndigheter för att strukturera sin vardag, allt med små steg då individens ambivalens och motstånd mot samhällets insatser är stort. 52 ärenden har gått igenom ciceronprojektet sedan det startade så totalt är det 63 % män och 37 % kvinnor som gått igenom eller är inskrivna i Ciceron. Många har önskemål om sysselsättning utifrån deras egen förmåga men det är svårt att hitta den formen av verksamhet i Gnesta, här finns ett stort behov. Ciceron Gnesta har en önskan om att kunna erbjuda ungdomarna en verksamhet med inspiration av Flens våga välja väg * där individen stärks och skaffar sig redskap för att kunna gå vidare i livet, det finns ett behov av att bryta destruktivt beteende och då krävs en insats som går på djupet. En lokal för ungdomar är ett starkt önskemål där det finns möjlighet att komma spontant och hjälp till någon form av sysselsättning innan individen kan ta sig in på arbetsmarknaden. Ciceron Gnesta har deltagit i kursen Isberget kring förändringsarbete och kommer under hösten få handledningar i metoden vid fyra tillfällen. Ciceron Gnesta deltar i ett nätverk som arbetar med uppföljningsansvaret, och vid en heldag i Södertälje redovisade delar av Stockholms kommuner sina verksamheter. Jag använder MI (motiverande samtalsteknik) är nyckelperson i metoden och är aktiv i de nyckelpersonträffar som sker tillsammans med de närliggande kommunernas representanter. Anna Sahlberg, Koordinator 8

9 Nyköping Organisation Huvudman för Ciceron Nyköping är Sociala divisionen, Nyköpings kommun. Styrgrupp är LSG, Lokala samverkansgruppen, som består av representanter från de fyra organisationerna. LSG fattar beslut om Cicerons inriktning och följer upp hur arbetet fortgår. Budget följer plan. Vi har genomfört en halvdag med föreläsning och dialog kring Psykiatri, där Lanstinget stod för kostnaderna. Vi har för en del av de medel som beviljats från LSG och RAR påbörjat en Samverkansutbildning under våren som hållits av Ingrid Karseland och Lena Jonsson. Två träffar till är planerade under hösten. Det är förankrat i LSG, samverkansteam och handläggarteam att vi använder oss av skriften Samordna rehabiliteringen som är framarbetad av representanter för SKL, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. I arbetet med struktur och kultur använder vi de nycklar och verktyg vi tagit del av i under våra koordinatorsträffar tillsammans med Ingrid och Lena. Koordinatorerna deltar i LSG:s möten ca 1gång/månad. De avger lägesrapport och tar upp frågeställningar som inte kunnat besvaras i Samverkansteamet. Koordinatorerna mailar aktuella frågeställningar till LSG 1 vecka före mötet. Koordinatorerna tar även upp behov och problemställningar som är gemensamma för och beskrivs av samverkansparternas handläggare/representanter och deras klienter/sökande/deltagare. Kommunikation mellan mötena sker företrädesvis via eller telefon vid behov. Koordinatorena har under våren arbetat med att ta fram underlag och reviderat det för Pay Off:s utvärdering. Koordinatorena har skrivit en rapport till LSG om sina reflektioner i halvtid och gått igenom den med styrgruppen. Arbetet med Ciceron kommer att bidra till verksamhetsutveckling först då förbättringsarbetet har implementerats i organisationernas verksamheter där handläggare/representanter, och i förlängningen ungdomar, märker av dem. Vi arbetar fram förslag på samverkansavtal och presenterar för styrgruppen (först när dessa omsätts i handling märks effekter av arbetet). Personal Samverkansteamet består av teamchefer/enhetschefer från Sociala divisionen, divisionen för Vård och Omsorg, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, representanter från psykiatrin samt två koordinatorer. Koordinatorerna arbetar i första hand med handläggarna och de hinder för samverkan de stöter på för individer. Strukturella hinder som inte kunnat lösas på handläggarnivå tar koordinatorerna till Samverkansteamet. Handläggarteamets sammansättning består av fasta representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sociala divisionen samt divisionen för Vård och Omsorg. Fasta eller tillfälliga besökare från Landstinget och/eller andra organisationer kommer att delta framöver. Samverkansteamet träffas en gång/månad och arbetar nu med en dialog kring vilka förutsättningar som finns för det lokala samverkansarbetet. Hinder för samverkan är parallella, ibland motstridiga, planeringar för individer. Det händer att flera handläggare/representanter påtar sig ansvaret för samordning av individernas insatser, utan att veta om varandra. Detta leder till dubbelarbete, oklara roller och bristande kvalitet. 9

10 Samverkansteamet träffas ca en gång i månaden och Handläggarteamet träffas 1,5 tim varannan vecka. För att de ska få genomslag i arbetet krävs att handläggare och chefer i Ciceron har en gemensam kultur som gynnar att man använder dem. Vi har utöver skriften Samordna rehabiliteringen använt oss av Isberget som ett verktyg för att arbeta med en gemensam värdegrund över myndighetsgränserna. Att denna är konkret och omfattas av alla är en viktig förutsättning för ett effektivt samarbete. Vi har valt att presentera Isberget i alla grupperna och även använt oss av Kjell Enhagers presentation Skillnaden som gör skillnaden i det fortsatta arbetet med Isberget (beteenden, intention/tillstånd samt valda sanningar) i samverkansteam och handläggarteam. Det finns ett digitalt arbetsrum som är gemensamt för berörda i Ciceron Nyköping. Där utbyts information och dit kopplas aktuella dokument. Mötena i handläggarteamet har resulterat i att medlemmarna har fått en ökad kunskap om rutiner, regler och bakomliggande orsaker till individuella beslut, vilket gör att de fått ökad förståelse för varandras arbete. I förlängningen innebär det att de förstår varandras prioriteringar bättre. Koordinatorerna har skapat rutiner och samarbetsvägar tillsammans med representanter för de olika organisationerna, samt dokumenterat dessa i Samverkansteamet. Medlemmarna i såväl Samverkansteam och Handläggarteam har fått ökad kunskap om varandras organisationer och verksamheter. Individ Målgruppen är främst ungdomar år som går runt i välfärdssystemet och behöver utökad och intensifierad samverkan för att lösa sin situation. Det handlar mest om att ungdomarna ska hamna rätt, eftersom större delen av vår målgrupp har psykisk ohälsa och komplex problematik. Vi utgår från ungdomen och ett helhetsperspektiv, inte från respektive organisation. Urval till Ciceron sker av handläggare inom de olika organisationerna och medlem i handläggarteamet presenterar ärendet när individen behöver mer och fördjupad samverkan än den som sker idag. Handläggaren tar upp individen och koordinatorn tillsammans handläggarteamet för en dialog för att reda ut vad som behövs för en smidigare väg mot arbete/studier. Koordinatorn har som uppgift att skapa kommunikationsväg/informera individen/ta upp problemet i Samverkansteamet eller med berörd organisation. Hinder för individens väg mot arbete/studier är bla parallella och ibland motstridiga planeringar hos olika aktörer, vilket leder till oklarheter om vilken planering som ska gälla och inte sällan oförmåga att fullfölja planering. Ciceron har under våren 2012 tagit upp och diskuterat ca 20 ärenden och arbetet kring dem har påbörjats direkt i teamet. Vi har till stor del fört en dialog kring typfall och genom det fått till generella lösningar för liknande fall. Titti Wisén Dahlberg och Maria Hallström, Koordinatorer 10

11 Trosa Organisation Huvudman för Ciceron i Trosa är Trosa Kommun och ansvarig är den Lokala Samverkans Gruppen (LSG). LSG i Trosa består i juni 2012 av representanter från Socialtjänsten Trosa Kommun, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Försäkringskassan. LSG har haft 3 st möten under våren, då koordinatorerna presenterat dagsläget i Ciceron som en delpunkt på agendan enligt tidigare upplägg. Trosa har även deltagit i utvecklingsarbetet kring att ta fram en modell för att mäta organisationernas effekter av samverkan (Payoff). Personal Samverkansteamet i Trosa består idag av båda koordinatorerna samt representanter från socialtjänsten (Soc), arbetsförmedlingen (AF), arbetsmarknadsenheten (AME) och skolan. Försäkringskassan (Fk) har haft möjlighet att vara med viss tid på flera av mötena, vilket har varit mycket uppskattat. Vi har även arbetat på en utökad kontakt med koordinatorerna för TRIS i Trosa, bland annat genom ett möte mellan koordinatorerna för Ciceron och TRIS. TRIS-koordinatorerna var även med på en konferens för samverkansteamet då vi arbetade med en plattform för samverkan i Trosa (se nedan). Samverkansteamet har planerade möten 1 gång/månad vilket innebär att vi har genomfört 6 st team möten under våren. Syftet är att ha en mötesplats där vi kan diskutera dels följande övergripande frågor som handlar om hur vi kan samverka på ett mer effektivt sätt enskilda individärenden för att stämma av behov för flerpartssamtal (med handläggare och individ), förmedla kontakt mellan individ och ny handläggare på annan myndighet (enl. individens önskemål) andra frågor som kan underlätta för individ och organisation. Närvaron på mötena varit bra och varje organisation har sett till att det finns en ordinarie vikare som ska vara med på team mötena om ordinarie representant inte kan närvara. En konferens med tema Plattform för Samverkan genomfördes på Plevnagården i Malmköping. Vi var 11 st deltagare på mötet med följande representation: Soc (1 pers.), AME (2 pers.), AF (2 pers.), Skola (1 pers.), TRIS (2 pers.), koordinatorer (2 pers.), RAR (1 pers.). Konferensen leddes av 2 st externa konsulter (I. Karseland & L. Johansson). LSG valde att inte närvara utan delegerade uppdraget till Samverkansteamet. Intentionen med konferensen var att jobba med en plattform för långsiktig samverkan i Trosa och resultatet var ett första utkast till ett Isberg baserat på följande Tillstånd: Tydlighet, Samsyn, Enkelhet Värderingar: Vi har respekt för varandras tid, Det finns en plats för alla ungdomar, Vi är lösningsfokuserade, Vi har ett bra nätverk med rätt kompetens. Att göra: Övergripande punkter som rör samverkan och ändras löpande. 12 st flerpartssamtal anordnade av koordinator rörande 7 st deltagare har genomförts under våren. Medverkande från myndigheter/organisationer har varit Soc, AF, AME och koordinatorer. Vid samtalen diskuteras individens situation och behov för att hitta smarta lösningar och nya infallsvinklar. Samtalen har fungerat bra och kommer att fortsätta framöver. Inför denna lägesrapport har följande frågeställningar gått ut till LSG och samverkansteam: 1. Vad har hänt under våren? 2. Hur vi resonerat/agerat och varför? 3. Vad ska vi planera framåt? Följande svar kom från LSG 11

12 1. - Bra att kontakt mellan Tris Rehabkoordinatorer och koordinatorerna för Ciceron är etablerad. - Samverkansteamet fungerar bra det är en viktig grupp för att synliggöra den enskildes situation Det krävs mötesplatser och kännedom om varandra annars blir det lätt att vi inte tar ett helhetsansvar för individerna som behöver vår hjälp. - Det blir lätt fokus på Hur istället för Varför 3. - Identifiera de lokala aktiviteter som finns och göra de kända - Identifiera de brister som finns för att utveckla dessa - Ta fram en struktur för samverkan som inte bygger på person utan organisation - Planera för den förändring det innebär att vi tappar friskvårdspengen och hur vi ska hantera det - Komma vidare med praktiskt och konkret samarbete mellan Tris och Ciceron kring ungdomarna. - lägga fokus på identifiera samverkanskedjans brister få till stånd lösningar på gruppnivå använda lösningarna på individnivå utvärdera. Följande svar kom från Samverkansteamet inklusive koordinatorer: 1. - Bra med utökad kontakt Tris/Ciceron - Ökat fokus på att jobba med värdegrund för samverkan (Isberget) - Vi har fångat upp och kartlagt behov hos fler unga. - Bra team- och flerpartsmöten Vi behöver jobba med utökad samverkan och värdegrund - Samsyn underlättar, effektiviserar och förbättrar vårt samarbete. - Vi vill arbeta för ett mer långsiktigt tänk för klienterna Jobba vidare med vår Plattform för samverkan (Isberget) så det blir implementerat och vi får ett levande styrdokument. - AME & Soc diskuterar upplägg/organisation av en gruppverksamhet för ungdomar. AF och skolan är informerade och kommer att involveras mer under hösten. - Utökad samverkan mellan Tris och Ciceron, inklusive förtydligande av hur vi kan jobba kring ungdomar som Ciceron-koordinatorerna identifierar att de har ett vårdbehov och Triskoordinatorerna ser är på väg tillbaka efter sjukdom. - Titta på möjligheten att ta fram en gemensam handlingsplan för individerna som inkluderar alla berörda myndigheter. - Jobba vidare med förtydligande av struktur och arbetssätt så att alla vet vem som gör vad Koordinatorerna följer upp de punkter som kommit upp som svar på fråga 3 och jobbar under hösten vidare med dessa tillsammans med samverkansteam och LSG. Individ Målgruppen för Ciceron i Trosa kommun är personer i åldern år som ej arbetar eller studerar. Målet är att de ska etableras ut till arbetsmarknaden, påbörja studier eller få rätt ersättning om de ej är aktuella varken för reguljärt arbete eller studier. Sedan projektstart har totalt 59 varit inskrivna i Ciceron t.o.m. v (inklusive 4 personer som har skrivits in på nytt efter att de blivit avslutade). Av dessa är 37 st avslutade där 18 har gått till arbete, 5 st till studier, 1 st har rätt ersättning, 2 st har fått barn och 13 st har slutat på grund av flytt, ingen kontakt eller på egen begäran. Via koordinatorer och team möten har en snabbare kontakt etablerats med ex.vis deltagare/syv och deltagare/af-coach. Teamets bedömning är även att en ökad kännedom och förståelse för varandras verksamheter via team möten ger enklare vägar till flerpartsmöten och kontakter rörande deltagare mellan myndigheter/organisationer. Lena Berg och Sarah Wårdemark, Koordinatorer 12

13 Strängnäs Organisation Strängnäs kommun, socialkontoret är huvudman för Ciceron som startade Styrgruppen består sedan av arbetsförmedlingschef Christer Andersson och verksamhetschef Annica Westling, Individ- och familjeomsorgen, Socialkontoret. Samverkansteamet har förändrats sedan föregående Lägesrapport 2 med anledning av personalbyte men består fortfarande av en representant från socialtjänsten och en representant från arbetsförmedlingen. Koordinatorn träffar styrgruppen regelbundet och tycker att kontakten med styrgruppen fungerar bra, både vid och emellan inbokade möten. Koordinatorn ser en fördel för Ciceron i Strängnäs kommun att, förutom att vara representerade i LSG, är Christer Andersson representant i länsprojektgruppen för Ciceron och Annica Westling är representant i samordningsförbundets beredningsgrupp. Dessutom finns de båda med i kommunens satsning på sk. med traineejobb samt den uppbyggnad av arbetsmarknadsenhet som kommunen beslutat ska inrättas och ligga inom Socialnämndens/ Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde. Personal Koordinatorn bildade från början ett samverkansteam med en utsedd handläggare från IFO/Försörjningsstödssektionen och en utsedd handläggare från Arbetsförmedlingen. Teamet har träffats regelbundet under ett års tid. Samverkansteamet har under våren diskuterat hur arbete i Ciceron ska kunna förankras i verksamheterna på ett bättre sätt, då uppfattningen är att det fortfarande finns en otydlighet kring uppdraget. En överenskommelse har gjorts om att koordinatorn tillsammans med representanterna i teamet mer aktivt i aktuella mötesforum hos respektive verksamhet ska synliggöra det arbete som genomförs och lyfta aktuella samverkansfrågor. Ett led i detta arbete kan vara att låta befintlig samverkansgrupp, där också koordinatorn ingår, utvecklas till samverkansteam. Gruppen består av handläggare från IFO/Försörjningsstödssektionen och handläggare från Arbetsförmedlingen och träffas vid ett tillfälle per månad för ett informationsutbyte och för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Förslaget kommer att diskuteras med styrgruppen vid mötet i juni. Koordinatorn vistas regelbundet, under våren utökat till varje vecka, i respektive verksamhet och deltar vid aktuella möten. Koordinatorn kan därför på ett bättre sätt än tidigare informera om och synliggöra arbetet i Ciceron tillsammans med utsedd handläggare i samverkansteamet, samt till viss del även med hjälp av styrgruppen. En annan fördel är att koordinatorn på detta sätt närmat sig de representanter från verksamheterna som deltar i TRIS. Vid ett tillfälle har koordinatorn inbjudits att delta vid ett TRIS möte, med resultat att två individer aktualiserades i Ciceron. Arbetssituationen har under våren varit fortsatt ansträngd hos både IFO/ Försörjningsstödssektionen och Arbetsförmedlingen pga omorganisation och nyanställningar i respektive verksamhet. Detta har påverkat såväl arbetet internt och externt som planerat utvecklingsarbete inom ramen för Ciceron. Det är viktigt som koordinator att förhålla sig till rådande omständigheter och att uppmärksamma detta i Ciceros arbete tillsammans med samverkansteam och styrgrupp. Det är dock koordinatorns uppfattning att arbetet i Ciceron hittills bidragit positivt i samverkan med inblandade parter, och att det finns en stor vilja och ambition att fortsätta att verka för att underlätta och utveckla samverkan för den aktuella målgruppen enligt Cicerons intentioner. Individ Sedan föregående lägesrapport ( ) har fem individer aktualiserats som deltagare till Ciceron; tre män och två kvinnor i åldern f-89:1, f-91:2, f-92:1, f-94:1. En av dessa har inte kontakt med socialtjänsten och två har aktualiserats via TRIS. Tre deltagare har avslutats; till studier:1, flyttat:1, andra insatser från af (SIUS):1. För den sistnämnda finns en aktiv samverkan mellan inblandade parter, individen är dock fortsatt beroende av försörjningsstöd. Genomgång av tidigare 13

14 avslutade individer visar att ingen av dessa uppbär försörjningsstöd i skrivande stund. Totalt har Ciceron haft tolv individer inskrivna sedan juni 2011, sex har avslutats. Koordinatorn har initierat samverkan med de coacher som finns i Mikaelshuset för att kunna fånga upp de individer där en närmare samverkan med inblandade parter bedöms nödvändig för att individen ska komma vidare mot sysselsättning/arbete/studier och ytterst en egen försörjning. Uppmärksammade utvecklingsområden Vid tidigare nämnd workshop ( ) presenterade koordinatorn följande uppmärksammade utvecklingsområden; Vikten av att tillsammans bygga upp en samverkansstruktur för att snabbt kunna fånga upp de unga som skrivs ut/hoppar av sina gymnasiestudier och ska vidare in i systemet, dvs. anmäla sig på af, behov av kontakt med soc osv., för att på så så sätt minska tiden i sysslolöshet och i försörjningsstöd och på så sätt förebygga ett ev framtida, långvarigt beroende av systemet. Hitta en gemensam plattform att utgå ifrån vad gäller samverkan mellan Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen (liknande kommunens värdegrundsarbete). Att utforma korta, effektiva kontaktvägar samt rutin för samverkan med inblandade parter för att unga, arbetslösa ska kunna fångas upp i ett tidigt skede och att nödvändiga insatser kan mobiliseras tidigt. Detta leder i bästa fall till; - Snabbare åtgärd för den enskilde - Minskad tid i försörjningsstöd - Ökad egen försörjningsförmåga Dessa uppmärksammade utvecklingsområden bör beaktas i det lokala utvecklingsarbetet inför Ciceron 2.0. Tankar framåt Koordinatorn ser uppbyggandet av en varaktig verksamhet som oerhört viktig för den fortsatta utvecklingen av samverkan i Strängnäs kommun kring målgruppen arbetslös ungdom, dels för att underlätta i samverkan kring målgruppen (se ovan) och dels för att kunna erbjuda målgruppen att delta i någon form av daglig sysselsättning under sin väg mot arbete/studier och egen försörjning. För att detta ska vara möjligt krävs en tydlig ledning av arbetet med ett tydligt uppdrag, en tydlig styrning samt delaktighet av samverkande parter för målgruppen. Detta har tidigare inte funnits men i och med det arbete som pågår i kommunen gällande arbetsmarknadsfrågorna lyfts även detta och resultatet väntas presenteras under hösten. Koordinatorn ser också en resursförstärkning inom det kommunala informations- och uppföljningsansvaret som nödvändigt för att kunna utveckla samverkan kring den målgruppen. Att utveckla en samverkansstruktur som fungerar över tid är en viktig uppgift för Strängnäs kommun och där kan Ciceron vara med och bidra för att främja detta arbete. Elisabeth Björk Andersson, Koordinator 14

15 Katrineholm/Vingåker Organisation Styrgrupp för Ciceron Katrineholm och Vingåker är LSG (Lokala Samverkans Gruppen) med representanter från Landstinget (vårdcentraler samt psykiatri), Socialförvaltningen, Försäkringskassan, Viadidakt och Arbetsförmedlingen. Landstingskoordinator har saknats under våren sedan Erik Karlsson slutade vid årsskiftet. Rekrytering av ny Landstingskoordinator pågår. Inger Christensen har sedan årsskiftet arbetat på plats i Vingåker 25 % i veckan. Mia Bärlin har under våren arbetat med samordning och samverkan för både Katrineholm och Vingåker. Tobias Sander har i Katrineholm träffat och jobbat mer aktivt med ungdomarna. För att fylla Eriks funktion så har även övriga coacher på Ungdomstorget hjälpt till och träffat och lotsat ungdomar vid behov. Vi har idag två samverkansteam på handläggarnivå. Vi skulle till hösten vilja utveckla detta och dessutom skapa ett samverkansteam på den chefsnivå som ligger närmast handläggarna. Där även rektor för individuella programmet finns med och kan lyfta frågor rörande skola. I Vingåker har avsaknaden av en landstingskoordinator varit tydlig då de flesta ungdomar som träffat koordinatorn varit långtidssjukskrivna eller haft behov av extra stöttning på grund av någon form av diagnos. Dessa ungdomar har varit svåra att jobba med då det finns ett behov hos dem att komma igång men de har inte varit redo för verksamhet på ungdomstorget. Vi vet att det finns en stor grupp sjukskrivna ungdomar i Södermanland, många fler än vad vi haft kontakt med hittills. Vi behöver hitta strukturer tillsammans med rehabkoordinatorerna för att nå ut till och fånga upp denna målgrupp och hitta en modell för hur vi kan komplettera TRIS. Få elever från Vingåker har läsåret 2011/2012 valt att hoppa av gymnasiet. Ing- Marie Söderström, SYV Vingåker, har förvarnat om att det ser ut att kunna bli en större andel som ej är behöriga till gymnasiet i år. Vi får under hösten avvakta och se om detta kommer påverka andelen som väljer att hoppa av gymnasiet. I Katrineholm har fokus legat på ungdomar som valt att hoppa av gymnasiet alternativt är på väg att hoppa av gymnasiet. Vi har upparbetat ett samarbete med gymnasieskolorna där vi försöker få kontakt med ungdomen innan den väljer att hoppa av för att hitta individuella lösningar tillsammans med skolan. Vi håller idag på att skriva rutiner för hur samverkan ska fungera, så att det blir klart och tydligt. De fyra gymnasieskolorna gör idag på olika sätt när de aktualiserar ungdomar till Ciceron och till Ungdomstorget. Det har varit positivt att ha någon på plats i Vingåker som kan träffa ungdomar med kort varsel. Det är viktigt när nya landstingskoordinatorn börjar att den har fasta tider då den finns i Vingåker. I Katrineholm så börjar vi märka av att det är fler lärare, föräldrar, elever och även andra verksamheter som hör av sig angående ungdomar som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. Det är positivt i den bemärkelse att vi i Ciceron kan lägga mindre tid på att jaga elever som väljer att hoppa av gymnasiet. Vi kan också i många fall hitta lösningar där vi samverkar med skolan och där eleven inte behöver hoppa av eller skrivas av. Personal Samverkansteamet har träffats varannan månad i Vingåker och varannan i Katrineholm. Stora samverkansteamet ska träffas en gång i halvåret, första träffen var nu i våras. 15

16 I samverkansteamet för Katrineholm har under våren Mattias Mellqvist, integrationspedagog, medverkat. Då Mattias inte längre kommer jobba kvar på Duveholm till hösten så har vi föreslagit att SYV, för Individuella programmet ska ersätta Mattias. Vi upplever att handläggarna i lilla samverkansteamet har tyckt att det varit lagom att träffas en gång per halvår. Vid behov sammankallar vi berörda parter för träff tillsammans med individen. På samverkansträffarna brukar vi ta upp om det händer något nytt i våra respektive verksamheter samt diskutera individer. Genom samverkansteamet har samverkan kring individer som tidigare har vandrat runt mellan olika verksamheter blivit bättre. Individ Nyarbetslösa ungdomar Ungdomar som hoppat av gymnasiet Ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg (Ungdomar från Landstinget) De individer som träffat koordinatorn i Vingåker har främst varit sjukskrivna, en del under lång period. Vi behöver hitta strategier för hur vi ska möta denna grupp. Vingåker: Koordinatorn träffar individen, kartlägger och undersöker vilja, motivation, mål etc. Efter individens önskemål och behov har möten bokats där koordinatorn har funnits med som stöttning. När individen har gått vidare till annan verksamhet så har koordinatorn följt upp individen för att se så att den har kommit igång och att det fungerar bra innan individen avslutas i Ciceron. I Katrineholm har vi främst jobbat med de elever som är på väg att hoppa av gymnasiet. Vi träffar individen tillsammans med skolan för att se om vi kan hitta ett alternativ som individen tror på. På Ungdomstorget finns idag två pedagoger anställda. Det innebär att de elever som är på väg att hoppa av gymnasiet kan studera där med bibehållet studiebidrag. Flera ungdomar har i mötet med koordinatorn uppgett att de behöver hjälp och stöttning i kontakten med myndigheter. Det har varit positivt att det funnits utrymme i koordinatorsrollen att följa med ungdomen och stötta i dessa kontakter. Mia Bärlin, Koordinator 16

17 Flen Organisation: Det pågår och har pågått en omorganisering av Arbetsmarknads-och utbildningscentrum (AU- Centrum) under hösten 2011 och våren AU-Centrum är i nuläget organiserad som en avdelning inom Socialförvaltningen. Beslut kommer att tas i september Omorganisationen inom AU- Centrum har bland annat bidragit till att projekt Ciceron i Flen har fått en ny projektägare. Det har inte förekommit något möte gällande Ciceron med den nya projektägaren och projektledaren under denna period. Under våren har koordinatorn träffat styrgruppen vid två tillfällen, samt deltagit i LSG:s frukostmöte för att informera om Ciceron. De möten som genomfördes med styrgruppsmedlemmarna utmynnade bland annat i att Försäkringskassan, Gymnasieskolan, Socialförvaltningen träffades tillsammans med koordinatorn för att diskutera arbetsgången för unga som ska lämna gymnasiet och som uppbär aktivitetsersättning. Mötet resulterade i att dessa ungdomar ska få en effektivare väg genom att de anmäls till Ciceronteamet senast höstterminen innan de ska lämna skolan så att övergången blir enklare för individen. Studie-och yrkesvägledaren på gymnasieskolan kommer att sammanställa rutinen skriftligt så att arbetsgången blir tydlig och återkoppla det till Ciceronteamet. Mötet med respektive styrgruppsmedlem bidrog också till att koordinatorn deltog vid Flens TRISteams dag som anordnades i maj. TRIS och Ciceron har flera gemensamma frågor och förhoppningsvis kommer koordinatorn kunna delta vid dessa träffar i fortsättningen. Dagen resulterade i att Ciceron under hösten 2012 kommer att tydliggöra syfte och uppdrag för varje teamdeltagare enligt den modell som TRIS använder. Ciceronmötena sker var tredje vecka och har två syften, utveckling av samverkan och individärenden. Träffarna prioriteras av handläggarna som ser vikten av att delta vid dessa möten eftersom det bland annat utvecklar deras nätverk. Det har till exempel medfört att handläggarna allt oftare träffas mellan mötena i enskilda ärenden i större utsträckning jämfört med hur det var tidigare. Det har i sin tur effektiviserat arbetsprocessen kring unga som har kontakt med flera myndigheter. Projektets utmaning är fortfarande att försöka överbrygga handläggarnas uppfattning av individernas behov av långsiktiga lösningar med organisationens krav på effektivisering. I dag saknar flera av organisationerna mål som stödjer samverkan. Handläggarna upplever att de har krav på sig att effektivisera och förkorta insatserna för målgruppen från den egna organisationen vilket inte alltid gynnar samverkan. Några av teamets representanter menar att Ciceronmötena är ett av de få möten som de deltar i där individärenden diskuteras. Organisationerna har produktionskrav som baseras på antalet individer medan samverkansarbetet utfår från individens behov och möjligheter till utveckling. Det som uppfattas som effektivt i en organisation får konsekvenser för en annan organisation/myndighet vilket framkommer när handläggare från olika myndigheter ska samverka. För att tydliggöra vikten av samverkan och att samverkan är mer än ett antal individärenden, har teamet beslutat att ha en ny punkt på dagordningen som heter utvärdering av samverkan Där kommer goda exempel att lyftas fram för att öka förståelsen för vad teamet egentligen arbetar med. Teamet samlar goda exempel som sedan koordinatorn kommer att sammanställa och redovisa för styrgruppen. Dessutom har teamet beslutat att koordinatorn ska träffa chefer på mellannivåer i organisationerna för att beskriva vilken tillgång Ciceronteamet är för alla handläggare i organisationen som arbetar med unga mellan år. Koordinatorn har under våren träffat cheferna inom Individ-och familjeomsorgen för att berätta om Ciceron och uppdraget. I januari anordnade Ciceron i Flen nätverksträffen för koordinatorerna i Sörmland. Träffen har bidragit till delar av de arbetsmetoder som används i Flen numera används bland koordinatorerna i 17

18 länet. Till exempel kommer de konsulter som anlitats för utvecklandet av Ciceronteamet också att anlitas för utbildning och handledning för koordinatorerna under I februari genomfördes ett antal studiebesök av bland annat Oxelösund och Samordningsförbundet Östra Östergötland som besökte Flen för att informera sig om hur samverkan gällande unga som befinner sig mellan skola och arbetsliv kan se ut. Syftet med dagen var att informera om framgångsfaktorer där utgångspunkten är individen i fokus och hur ett sådant arbete ser ut i praktiken. Personal: Istället för att prata om individer som hamnar mellan stolarna ska Ciceronteamet vara en soffgrupp Koordinatorn träffar kontinuerligt nya medlemmarna som tillkommer i teamet. Förutsättningen för teamet är att utgå från funktion istället för person därför är det viktigt att nytillkomna medlemmar känner delaktighet, förståelse för uppdraget i Ciceron och att inse att alla är viktiga för att teamet ska kunna fungera. Det sker genom att möta de nya medlemmarnas tankar och behov. Denna arbetsmetod har inneburit att nya handläggare kommer snabbare in i teamet och att teamets struktur vidhålls. Den 22 och 23 mars träffades samverkansteamet (lunch till lunch möte) för att fortsätta att utveckla samverkansarbetet utifrån frågorna; värderingar, kompetens, struktur och tillit. Denna gång med fokus på struktur och kompetens. Vid mötet diskuterades ett case Fia utifrån vad är målet med Fia, hur kan teamet möta hennes behov och hur kan vi leda henne? Är vi lösningsfokuserade eller problemorienterade när vi diskuterar Fia.? Diskussionerna fördes utifrån teamets värderingar och förhållningssätt som alltid används som grundval för mötena. Vid diskussionerna framkom att det mesta stämde överens med teamets uppfattningar. Det framkom att det finns två punkter som behöver utvecklas. Den ena är att tydliggöra Ciceron för utomstående och den andra är att varje handläggare är en ambassadör för Ciceron. Varje handläggare ska sprida informationen vidare i den egna organisationen. Nästa steg blir att koordinatorn tillsammans med teamdeltagaren för varje organisation informerar vid träffar om vad Ciceron är och för vem. Ett arbete som har påbörjats. Ciceron i Flen har bidragit till kompetensutveckling genom att handläggarna idag använder sig av de arbetsmetoder som utvecklas i Ciceron i det dagliga arbetet och mötet med ungdomarna och andra målgrupper. Teamdeltagarna beskriver själva att arbetsmetoden fungerar i sin enkelhet. Individ: I Ciceron i Flen har ungdomssamordnaren för Navigatorcentrum Duellen haft uppdraget att vara en dörr in för individer som är aktuella för insatser inom Duellen. Koordinatorns uppgift är att vara en dörr in för unga som till exempel uppbär aktivitetsersättning och som är över 24 år, eller då insatsen kan vara något som inte finns inom Navigatorcentrum Duellen. I koordinatorns uppdrag ingår även att följa de individer där flera organisationer/myndigheter är inblandade. I samband med omorganisationen inom AU-Centrum lämnade ungdomssamordnaren sin tjänst och det har i sin tur inneburit att koordinatorn har arbetat med individer i större utsträckning än vad som står angivet i projektbeskrivningen. Ulla Achtman, Koordinator 18