Startpromemoria för planändring av fastigheten Björnen och Loen 1 i stadsdelen Norrmalm

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) Handläggare: Anna Hall Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planändring av fastigheten Björnen och Loen 1 i stadsdelen Norrmalm Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Martin Schröder Sammanfattning Statens fastighetsverk (SFV) har ansökt om utökad byggrätt för en del av kvarteret Björnen och Loen, då de önskar effektivisera och utöka sina kontorslokaler. Fastigheten ligger i regeringskvarteren i Norrmalm och används av regeringens departement. För kvarteret gäller en relativt ny detaljplan (lagakraftvunnen 2009) som togs fram för att möjliggöra påbyggnad på kvarteret. Detta har genomförts på den södra delen av kvarteret, längs Jakobsgatan. Nu aktuell planändring ryms inte inom denna detaljplan, men kontoret ser en fördel i att utveckla kvarteret i enlighet med vad Statens fastighetsverk föreslår. Den gällande planen anger kontor med handel i bottenvåningen. Nu aktuell ändring gäller en mindre del av kvarteret och berör befintlig gårdsbyggnad från 1980-talet, utan särskilda kulturvärden, som föreslås få samma byggnadshöjd som de byggnader som vetter mot omgivande gator. Ändringen gäller även överglasning av den gård som bildas i kvarterets nordöstra del. Förändringen och tillbyggnaden kommer inte att vara synlig från det omgivande gatunätet, utan endast påverka situationen inom kvarteret. Adelcrantzka palatset som är statligt byggnadsminne och beläget inom kv. Björnen och Loen, har idag en undanskymd roll såväl inom kontorskvarteret som för dem som rör sig i stadsdelen. Gällande detaljplan medger rivning av den del av administrationsbyggnaden mot Karduansmakargatan som döljer entrégården. Härmed synliggörs förgården och Adelcrantzkas båda huvudfasader och dess entréer. Planförslaget bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att föreslagen utökning av byggrätten för kontor, samt inglasning av nordöstra gården, är möjlig att pröva i en planprocess. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (7) Kv. Björnen och Loen 1, planområdet markerat med blått Bakgrund och syfte Om- och tillbyggnaden av Björnen och Loen ingår i SFVs stadsförnyelseprojekt Nya Klara, som syftar till att göra stadsdelen tryggare och mer levande bland annat genom att bereda möjlighet till fler tillgängliga verksamheter i bottenvåningarna och genom att stärka gångstråken i öst-västlig riktning längs de idag ganska folktomma tvärgatorna till Drottninggatan. I projektet för Björnen och Loen ingår att aktivera sidogatorna genom att förlägga utåtriktade funktioner för regeringskansliet till dessa. Utvecklingsarbetet av kvarteret innebär att de byggrätter som finns i gällande detaljplan genomförs. Detta har redan skett inom kvarterets södra delar, mot Jakobsgatan och föreslagen tillbyggnad ska ses i det sammanhanget. I utvecklingsarbetet av kvarteret ingår även att huvudentrén föreslås flyttas från Drottninggatan till Herkulesgatan, och görs genomgående till gården framför Adelcrantzka palatset. Personalrestaurang för regeringskansliet förläggs till byggnad öster om gården. Den idag stängda entrén till Björnen mot Rödbodgatan blir entréväg för pressmöten. Adelcrantzka palatset består i dag av två sammanbyggda byggnadsdelar gestaltade under senare hälften av 1750-talet. Mot Karduansmakargatan syns Adelcrantzka palatsets fasad, medan palatsets östra fasad döljs av en kontorsflygel uppförd 1982 och en mur med smidesgrind från Vattenfalls tid. Byggrätten för denna kontorsflygel är borttagen i detaljplanen från 2009 och den avses rivas i samband med ombyggnaden.

3 SID 3 (7) Adelcrantzka palatset Axionometri med tillbyggnaden redovisad i blått, och den inglasade gården mellan den nya byggrätten och befintlig byggnad mot Drottninggatan, i ljusblått. Planändringen gäller det område som är markerat med röd linje. För Adelcrantzka palatset är avsikten att entrén mot gården i öster tas i bruk som gästentré för prominenta besökare till regeringskansliet. Inifrån Björnens kontorsdelar blir gården en orienterande mittpunkt. Planansökan och omfattning Statens fastighetsverk har inkommit med en ansökan om planändring för att möjliggöra fler och mer effektivt disponerade lokaler samt för att glasa in gård. De nya lokalerna kommer att rymmas där det idag ligger ett gårdshus. Den utökade byggrätten för gårdshuset gäller 7650 m 2. Planområdet är en del av fastigheten Björnen och Loen och ligger i den del av fastigheten som heter Björnen. Området omgärdas av Drottninggatan, Karduansmakargatan, Herkulesgatan och Rödbodgatan. Markägare är Statens fastighetsverk. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Översiktsplan Pågående markanvändning är stadsbebyggelse, innerstadsbebyggelse. Del av stadsutvecklingsområdet City. Projektet följer intentionerna i översiktsplanen och bidrar till att uppfylla utvecklingsmålet om fler arbetsplatser i enlighet med Vision för City.

4 SID 4 (7) Gällande detaljplaner För området gäller Dp med genomförandetid till Kulturhistoriska värden Byggnadsordningen anger områdets stadsbyggnadskaraktär som stenstad. Adelcrantzska palatset, Sundsvalls handelsbank och den kontorsbyggnad som är uppfört efter ritningar av Nils Tesch (Näringsdepartementet) är blåklassade. Tjenstemannabanken är grönklassad. Övriga delar av kvarteret är gulklassat i Stadsmuséets klassificering. Adelcrantzska palatset är statligt byggnadsminne. Ingen av de byggnader som är blå- eller grönklassade påverkas direkt av planändringen Nuvarande förhållanden Flygfoto som visar området före genomförandet av de påbyggnader som medges i gällande detaljplan. Idag är påbyggnader genomförda söder om Karduansmakargatan. Stadsdelen Södra Klara har alltsedan Stockholm planlades på 1600-talet varit central inte bara geografiskt. Kvartersstrukturen etablerades på 1600-talet. I Södra Klara är gatumönstret - trots den fastighetsrättliga sammanslagningen av Loen och Björnen och med undantag av breddningen av Jakobsgatan på 1970-talet - oförändrat sedan dess. Bebyggelsens skala har däremot utvecklats, först under 1800-talet då kvarteren förtätades starkt och senare under tal när många mindre byggnader ersattes med storskaliga kontor. Hela området domineras av regeringskvarter, kontor med delvis handel i bottenvåningen samt kulturbyggnader. De byggrätter (påbyggnader) som gällande plan möjliggör norr om Karduansmakargatan är inte genomförda. Inom fastigheterna finns parkeringsgarage. Avstånd till service och tunnelbana är mindre än 500 meter.

5 SID 5 (7) Förslaget Om- och tillbyggnad av Björnen och Loen är andra etappen i utvecklingen av kvarteret som inleddes med om- och tillbyggnaden av Loen. Syftet är att effektivisera regeringskansliets lokaler i moderna kvartersdelar (uppförda 1971 respektive 1982) som har bättre förutsättningar för effektivt nyttjande än många av de äldre byggnader i södra Klara som idag disponeras av regeringskansliet. Härigenom förväntas andra byggnader kunna frigöras och bli tillgängliga för annan verksamhet. Gällande byggnadshöjd för befintligt gårdshus är 15 meter. Gällande totalhöjd för bakomvarande byggnad är 22,0 meter. Förslagsvis ändras detta till totalhöjd om 17,6 meter resp. 37,5 meter för att anpassas till omgivande befintliga byggnaders höjder. Inom planarbetet utreds också möjligheten att glasa in den nordöstra gården. Glastaket får inte vara högre än omgivande byggnader. Gårdsbyggnaden utformas med en sockel som förhåller sig till Adelcrantzka palatsets takfot och höjden på Loens glastak mot Karduansmakargatan. Tillsammans bildar dessa tre en lägre skala i kvarteret mitt som skapar möjlighet för en intim och representativ gårdsmiljö. Förslaget innebär inte bebyggande av någon ny mark, volymökningen avser utökning av antalet våningar på befintlig byggnadskropp. Den påverkar inte kvarterets skala mot omgivande gator. Med hänsyn till väderstreck och till att övriga byggnadsdelar kring gården öster om Adelcrantzka palatset enligt gällande detaljplan har full höjd, bedöms skuggningen av gården endast påverkas marginellt. Gul streckad linje visar byggrätt med befintlig detaljplan.

6 SID 6 (7) Gul streckad linje visar byggrätt med ändrad detaljplan. Blå ytor markerar tillkommande volymer. Tillgänglighet Förslaget kommer att uppfylla stadens riktlinjer för tillgänglighet. Ekonomiska frågor Byggherren står för de kostnader som är relaterade till planarbetet. Planen bedöms inte medföra några kostnader för stadens förvaltningar. Frågor att utreda under planarbetet Gestaltning Gestaltningen av den nya gårdsbyggnaden och av inglasning av den östra gården ska utföras med hänsyn till riksintresset Stockholms innerstad (stadssiluetten i synnerhet) samt till Adelcrantzka palatset som är statligt byggnadsminne. Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer i nuläget att en miljöbedömning och därmed en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i miljöbalken 6 kap 11 eller PBL 5 kap 18 inte behöver göras då planens genomförande inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Planens miljöpåverkan är främst lokal och av mindre omfattning och dess genomförande har liten betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan eller uppfyllande av miljömål. Planförfarande och tidplan för planarbetet Genomförandetiden går ut först Kontoret gör dock bedömningen att en ny planprocess kan påbörjas trots detta, då den enda berörda parten inom planområdet är Statens fastighetsverk som också är beställare av planen. Planen hanteras med normalt planförfarande. Visar det sig möjligt övergår detaljplanen till enkelt förfarande efter samrådsskedet.

7 SID 7 (7) Planarbetet sker enligt följande preliminära tidplan: Start-PM 13 juni 2013 Plansamråd kv Granskning kv Antagande kv Byggstart kv Planärendet handläggs av Anna Hall, stadsbyggnadskontoret, i samarbete med Ingemar Eriksson och Lisette Calleberg, WSP Stadsutveckling. Stadsbyggnadskontoret ställningstagande Stadsbyggnadskontoret är positivt till förslaget som bidrar till att öka antalet arbetsplatser i Stockholm i ett kollektivtrafiknära läge och med god tillgång till service. Förslaget följer stadens Vision för City. Genom att komplettera befintlig byggnadsvolym i den nordöstra delen av kvarteret till samma höjd som kvarteret i övrigt kan flera fördelar uppnås. En utökning av antalet arbetsplatser stödjer ambitionen att dra samman regeringskansliets lokaler i Södra Klara, till de bäst ämnade byggnaderna ur effektivitetssynpunkt. Med denna tillbyggnad förbättras flöden och logistik inom kontorslokalerna betydligt. Den gård som bildas mellan tillbyggnaden och befintlig byggnadsdel mot Drottninggatan avses överglasas, detta bidrar till låg energiförbrukning och ett samlingsrum skapas. Södra Klaras utveckling utgör en intressant och tydligt avläsbar bild av maktskiftena i svensk statsförvaltning - alltifrån adelsstyre via borgerskapets maktövertagande och bankväldet till dagens demokratiska styrelseskick. Stockholms innerstad utgör ett samlat riksintresse i egenskap av politiskt, administrativt och kulturellt centrum sedan medeltiden, vilket kommer till tydligast uttryck just här i stadens absoluta centrum. Att så kan vara även fortsatt, och trots de ökade säkerhetskraven, har ett värde i förhållande till riksintresset. I det fortsatta planarbetet kommer bebyggelsens gestaltningsmässiga uttryck, hänsynen till Adelcrantzka palatset och entré- och angöringsfrågor att studeras ytterligare.