E-strategi för gymnasienämnden

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Gymnasienämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för gymnasienämnden Förslag till beslut Gymnasienämnden godkänner förvaltningens bifogade skrivelse "e-strategi i utbildningen " som nämndens e-strategi för Sammanfattning Förvaltningen har arbetat fram en samlad e-strategi för utbildningen med verkan under perioden , som syftar till att stödja utvecklingen av användning av digitala verktyg i alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Strategin stödjer denna utveckling genom att ge en riktning och beskriva en modell för hur utvecklingen ska stödjas, såväl på förvaltningsnivå som i verksamheterna. e-strategin ger en önskvärd tidtabell för när olika insatser ska vara på plats. Beskrivning av ärendet I gymnasieskolans styrdokument finns målskrivningar för elevers nyttjande av och färdigheter kring IT-verktyg i verksamheterna och därefter åligger det skolhuvudmännen att arbeta för att skrivningarna realiseras. På Huddinges gymnasieskolor pågår ett antal utvecklingsarbeten, där man prövar att arbeta med olika typer av 1:1-lösningar (en dator till varje elev). Det är endast i gymnasieskolan man har gått hela 1:1-vägen där eleverna fullt ut disponerar sina IT-verktyg; såväl på skolan som på fritiden. IT i utbildningen, tillsammans med entreprenörskap, har varit ett prioriterat område i verksamhetsplanen för gymnasienämnden 2013 och kommer att vara det även Syftet med en samlad e-strategi är att hålla ihop utvecklingen i Huddinges förskolor och skolor för att det ska finnas adekvat IT-kunnande och verktyg för att möta såväl utbildningens som omvärldens krav och behov, nu och inför framtiden. Den beskriver behovet av digital kompetens för att utnyttja de verktyg som finns på marknaden och inför de förändringar som kontinuerligt sker. Här beskrivs också behovet av att alla enheter behöver ta fram egna ITplaner för att beskriva sin väg till hur man möter IT i utbildningen. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (3) I strategin finns också en målsättning avseende tekniktillgänglighet där det beskrivs en önskvärd nivå av tillgänglighet till och med 2016 som, med hänsyn till utvecklingen i vår närmaste omvärld, torde vara behövlig och relevant. Vidare beskriver e-strategin hur samordning och stöd ska organiseras. För detta behövs en organisation och förvaltningens ledningsgrupp har valt att frigöra de resurser som fanns i det svagt utnyttjade skoldatateket och omvandlat dessa till två IT-pedagogtjänster. IT-pedagogerna kommer att ha som huvuduppgift att ute i verksamheterna stödja, inspirera och informera verksamheternas pedagoger och att hålla i nätverk för inspiration och informationsutbyte. I Huddinge finns inget övergripande dokument för hur digitaliseringen i utbildningen ska stödjas och utvecklas. Gymnasienämnden beslutade i april 2012 om att anta "IT och lärande/en-en Plan för införandet av personliga datorer och digitala läsplattor i gymnasieskolan". Planen sträcker sig till och med 2014 och beskriver införandet av en till en i gymnasieskolorna med en beskrivning av kostnaderna för detta. Förvaltningens skrivelse "e-strategi i utbildningen" tar inte över eller går på tvärs med gymnasiets plan, utan stödjer den snarare. E-strategin kommer inte med någon skrivning om ekonomiska förutsättningar för utvecklingen. Verksamheternas ambitioner och ekonomiska möjligheter blir en planeringsdiskussion för enhetschefsgrupper och verksamhetschefer. e- strategins styrka är att den pekar ut en riktning och beskriver stödprocesser och ansvarsfördelning. Förvaltningens synpunkter Det är viktigt att notera är att andelen datorer alltid är mindre viktigt än lärarnas kunnande om hur de digitala möjligheterna på bästa sätt kan stödja elevernas utveckling och lärande. Innehåll går före teknik, måste vara den utgångspunkt som präglar det fortsatta arbetet med IT i utbildningen. OECD, som förutom att Sverige är medlem, är en ständigt aktuell organisation för utbildningen eftersom de bland annat står bakom PISA, den undersökningen av kunskapsutveckling som de flesta länder använder för att jämföra sina skolsystem internationellt. OECD konstaterar att det är grundläggande att kunna använda en dator som arbetsverktyg. Det är en basfärdighet när man träder in i arbetslivet och detta gäller för nästan alla typer av arbeten. Just i samband med detta varnar man för the second digital divide - den andra digitala klyftan. När den första digitala klyftan handlade om att ha tillgång till en dator eller inte, så handlar det nu om att förstå att använda den för skolarbete, kommunikation och egen utveckling. Då betyder

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (3) hemmiljön och vilken typ av IT-användning som stöds där mycket. Det blir viktigt att fundera över vad skolan kan behöva göra för att balansera den bristen på likvärdighet som uppstår. I Skolverkets uppföljning av IT i undervisningen blir det tydligt att lärarna behöver grundlig och kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna applicera IT i sin undervisning och för att ta itu med skillnader i förförståelse och kompetens i arbetet med IT-stöd. Ovanstående resultat från OECD och Skolverket pekar på behovet av att samlat ta ett grepp på IT i utbildningen; detta kommer att vara en central utvecklings- och resursfråga i ett mycket långt perspektiv. Den förelagda e- strategin är en startpunkt för att se denna utveckling som ett samlat ansvar för enheter och förvaltning. Behov av revision av strategin kommer att uppstå då verkligheten inte alltid går den planerade vägen. Jukka Kuusisto Utbildningschef P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor 1. Skrivelse: e-strategi i utbildningen Skrivelse IT och lärande/ En-till-En Beslutet delges Akten

4 BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA 19 februari (5) ERT DATUM ER REFERENS e-strategi i utbildningen Huddinge ska vara en av de tre bästa skol-it-kommunerna i länet. En verksamhet i takt med tiden Vision E-strategi i utbildningen i Huddinge ger barn, elever och vuxenstuderande möjligheter att nå resultat och rusta dem för morgondagens krav och möjligheter. Barn, elever och vuxenstuderande känner sig motiverade, kreativa och utvecklas i fas med de möjligheter som den digitala tekniken medger och kräver i vardag och yrkesliv. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Huddinge

5 BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA 19 februari (5) ERT DATUM ER REFERENS Syfte E-strategin utgår från kommunens gemensamma e-strategi, Mål och Budget och förvaltningens IT-plan för samarbete med central IT-sektion.. Målet för barn- och utbildningsförvaltningens e-strategi är att vi ska använda digitala medier och verktyg som ett medel för att främja barnens, elevernas och lärares och övriga medarbetares utveckling och lärande. Den digitala utvecklingen i samhället och på framtidens arbetsmarknad ska avspegla sig i skolan. Huddinge ska ha förskolor och skolor som rustar barn, elever och medarbetare med tillräcklig kunskap och erfarenhet i att använda digitala verktyg för att möta nutida och framtida behov. Genom en gemensam långsiktig e-strategi skapar vi en tydlig riktning. E-strategi i utbildningen ska ge struktur för genomförande av verksamheternas egen ITutveckling. ge vägledning och stöd, i första hand till skolledare och pedagoger, för att nå e-strategins mål. säkra att läroplanens direktiv vad gäller användning av moderna lärverktyg efterföljs. säkra likvärdigheten i tillgång till digitala verktyg. stödja och öka måluppfyllelsen inom kunskapsutveckling och övriga målområden säkra att lärare och övriga medarbetare, barn och elever använder modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. säkra att lärarna och övriga medarbetare aktivt integrerar IT i undervisningen så att arbetsformer och lärande för barn och elever utvecklas och anpassas efter samhällets behov. Digital kompetens Alla medarbetare ska ha kompetens att använda digitala verktyg på bästa sätt. Adekvata enheter och avdelningar på barn- och utbildningsförvaltningen ska stödja skolledare och förskolechefer i deras satsning på digital teknik, i syfte att utveckla skolan. Senast 2014 ska det ha arbetas fram och driftsatts en organisationsmodell ute på enheterna/områdena som kan driva den IT-pedagogiska utvecklingen.

6 BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA 19 februari (5) ERT DATUM ER REFERENS Samtliga enheter ska senast 2014 ha en handlingsplan för ITutveckling med tillhörande kompetensutvecklingsplan. Att följa upp: Enheternas handlings- och kompetensutvecklingsplan plan för ITutveckling (BUF IT) Förvaltningens stöd för enheternas IT-utveckling (Utvecklingsenheten) Resurspersoner för enheternas IT-utveckling finns på plats (BUF IT) Digitala verktyg och funktioner Alla medarbetare ska ha tillgång till effektiva digitala verktyg och IT-system för administration, pedagogik och kommunikation. IT som administrativt, pedagogiskt och kommunikativt hjälpmedel ska vara användarvänligt, enkelt och funktionellt. De som arbetar och verkar inom barn- och utbildningsförvaltningen ska ha en fungerande teknik som är lättillgänglig för arbete och lärande oavsett tid och rum. IT-systemen ska vara flexibla och det ska vara enkelt att lägga till och förändra tjänster och applikationer Tekniktillgänglighet Ökad tillgång till digitala verktyg är en av förutsättningarna för att nå ökad digital kompetens. Alla skolledare, lärare och övriga pedagoger på gymnasiet och i grundskolan ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Alla förskollärare ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Alla förskolor och fritidshem ska ha ett digitalt verktyg per avdelning. Alla elever på gymnasiet och i grundskolan ska ha ett eget digitalt verktyg. I de tidigare årskurserna kan det vara aktuellt med ett digitalt verktyg på två elever.

7 BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA 19 februari (5) ERT DATUM ER REFERENS Att följa upp: Tillgång till digitala verktyg enligt separat tidplan (BUF IT) Informations- och kommunikationsstruktur Förskolans och skolans medarbetare, barn, elever och vårdnadshavare ska på ett enkelt sätt kunna kommunicera och samverka med varandra via kommunens IT-lösningar. Samordning BUF IT ska samordna kompetensutvecklingsinsatser, inköp, tjänster och avtal för att skapa en organisation med stor potential för pedagogisk utveckling. IT-pedagog Förvaltningen stödjer verksamheterna genom att inrätta två ITpedagogtjänster. Syftet med dessa tjänster är att inspirera och att driva utvecklingen och användandet av digitala resurser i undervisningen. IT-pedagogens arbete riktar sig i första hand till arbetslag och nyckelpersoner liksom ledningsgrupper på skolor och förskolor. Ansvarsfördelning och organisation Den politiska styrningen Barn- och utbildningsförvaltningens nämnder beslutar om förvaltningens e-strategi. Förvaltningens ledningsgrupp Förvaltningsledningen ansvarar tillsammans med verksamhetscheferna för e- strategiska frågor och leder utvecklingen samt följer upp genomförandet/tillämpningen av e-strategin. Förvaltningens ledningsgrupp samordnar, planerar, delegerar och avsätter resurser för en övergripande IT-utveckling. Verksamhetschefer Verksamhetscheferna ansvarar/ser till att enheterna arbetar enligt e-strategin inom sin verksamhet.

8 BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA 19 februari (5) ERT DATUM ER REFERENS BUF IT BUF IT samordnar och stödjer verksamheternas inköp. Utifrån verksamhetens behov samordnas här även kompetensutveckling, omvärldsbevakning och inspiration. Förvaltningens kvalitetsavdelning Kvalitetsavdelningen tar tillsammans med verksamheterna och BUF IT fram mått för att följa upp IT i undervisningen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Enhet/verksamhet Rektor/ förskolechef ansvarar för att enheterna arbetar enligt e-strategin och planerar för IT-verksamheten på sin enhet. Rektor/ förskolechef ansvarar också för att koppla strategin till en pedagogisk idé på enheten och att driva den strategiska IT-pedagogiska utvecklingen. Rektor/ förskolechef har ansvaret för att medarbetarna har tillräcklig kompetens inom IT-området. IT- pedagog Ska inspirera samt driva utvecklingen och användandet av digitala resurser i undervisningen. IT-pedagogens arbete riktar sig i första hand till arbetslag och nyckelpersoner liksom ledningsgrupper på skolor och förskolor. Lokalt IT-stöd Enheterna ska ha en eller flera medarbetare med IT-pedagogiskt uppdrag kopplat till verksamheten och ansvara för att driva enhetens IT-pedagogiska utveckling. Arbetslag och pedagoger Arbetslaget och pedagogerna ansvarar för att tillämpa e-strategin i arbetet med barn och elever. Pedagogerna ansvarar också för att fortsätta att utveckla IT som en naturlig del i barn och elevers lärande. De ansvarar även för att eleverna får relevant digital kompetens.

9 IT och lärande/ En - En Plan för införandet av personliga datorer och digitala läsplattor i gymnasieskolan Huddinge kommun Larsson, Helle

10 IT och lärande / En till En Plan för införande av personliga datorer och digitala läsplattor i gymnasieskolan Målsättning Eleverna blir under gymnasietiden förberedda för att möta snabba sociala, ekonomiska förändringar som kräver en snabb, flexibel anpassning. Eleverna får flera och nya möjligheter att vara aktiva och ta ansvar för sitt lärande. Lärarna ifrågasätter kontinuerligt sina förhållningssätt till undervisning och lärande, vilket medför att de utvecklar metoder som möjliggör formativ bedömning och en mera individanpassat undervisning som bygger på aktuell information. Eleverna har med 1:1 kontinuerlig tillgång till ett modernt lärverktyg vilket ger eleverna nya möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar nå målen. 1:1 möjliggör för elever och lärare att arbeta och kommunicera med varandra och omvärlden oberoende av tid och rum. Lärarna upplever att de kan fokusera på lärprocessen vilket ökar kreativitet och trivsel. Elevernas möjlighet att bidra med egna erfarenheter till det gemensamma lärandet ökar. Ärendet Integrationen av IT i utbildningen bör ses som viktigt och angeläget dels ur ett elev- och lärarperspektiv men även ur ett samhällsperspektiv. Uppdraget är tydligt: Den nya läroplanen för gymnasieskolan tar under avsnittet Kunskaper upp att det är skolans ansvar att varje elev som slutfört en gymnasieutbildning kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Förmågan att använda modern teknik i olika sammanhang är grundläggande för kunskapsinhämtning och samhällsinformation. Därför är det i högsta grad en fråga om demokrati och likvärdiga förutsättningar att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. IT-verktyg bör vara ett naturligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar eleverna för fortsatta studier, yrkesliv 1

11 och samhällsdeltagande i stort. För att detta ska fungera krävs en digital kompetens hos lärarna, en vilja och ett engagemang att erbjuda digitala lösningar för undervisning och lärande. Skolinspektionen betonar vikten av att alla kan använda dagens informationsteknik. Skolorna måste ge eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Förvaltningen anser att huvudmannen bör ha en strategi för hur målet ska kunna uppnås utifrån nuvarande IT-standard på skolorna. Vi ingår i en globaliserad värld som är väldig konkurrensutsatt. Därför måste vi ge våra elever de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan och skaffa sig en bra utbildning. Att investera i en modern lärmiljö med bl. a. en dator eller en digital läsplatta till varje elev är en investering för framtiden. Ungdomarna växer upp i en omgivning som präglas av teknologi. Information och kommunikation via sociala medier är ständigt närvarande i deras vardag. Därför måste skolan skapa en miljö där dagens teknologi blir en naturlig del av lärandet. Nulägesbeskrivning Undervisningen har inte anpassats till ambitionen i de nya styrdokumenten att möta en ny generation elever som är uppvuxna med den nya tekniken. Lärandet i dag tenderar till att utvärderas summativt, vara kollektivt snarare än individanpassat. Det finns inte tid att möte olika inlärningsstilar och traditionella, tryckta läromedel dominerar undervisningen. Skolan behöver finna ytterligare och aktuella sätt för att bemöta elevernas individuella sätt att lära. Allt för många elever har svårigheter att uppnå målen och vi vet att motivationen har stor betydelse för resultatutvecklingen. Gapet mellan resurssvaga och resursstarka elever ökar och skolan har ett uppdrag att kompensera detta. Mål att uppnå Elevernas motivation och lust att lära ökar vilket leder till att måluppfyllelse och resultat förbättras. Arbetsformer och lärmetoder utvecklas mot en mer anpassad individualisering och ger eleverna möjlighet att lära av varandra. Lärandemiljöerna blir fler och digitala mötesrum utnyttjas för lärande vilket ger en ökad flexibilitet i tid och rum. Avståndet mellan skolans värld och eleverna fritidsvärld minskar. Pedagogernas möjlighet till uppföljning och respons av elevernas kunskapsutveckling förbättras. Införandet av En- till- En konceptet är inte endast en fråga om fler datorer eller extra programvara för undervisning och innehåll. Det ska även finnas tydliga mål om vad utvecklingen förväntas ge för resultat och hur vi utbildar lärarna så att de blir aktivt delaktiga i förändringsprocessen. För att verkligen dra nytta av En - till - En konceptet bör en satsning på fyra nyckelområden ske: -Tydliga mål för användandet av IT i utbildning och lärande 2

12 -Investering i teknik och infrastruktur -Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare -Digitala läromedel/lärobjekt IT-kompetens för elever och lärare Eleverna i verksamheten tillhör den digitala generationen. De är väl förtrogna med den digitala tekniken och har förmågan att arbeta med flera saker samtidigt. Det har dock visat sig att den kompetens som eleverna bygger upp utanför skolan inte kommer till användning i alla studiesammanhang. Digital kompetens kräver kunskaper om hur informationssamhället fungerar, utvecklas och påverkar individen samt individens möjligheter att vara en del av utvecklingen. En god digital kompetens innefattar bl.a. grundläggande datortillämpning samt kunskaper om möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och annan kommunikation via elektroniska medier. För verksamhetens del kommer vikten av att ha en väl utvecklad källkritisk kompetens att vara ytterst viktigt hos pedagoger och elever. Vidare bör lärarna ha färdigheter för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka och använda internetbaserade tjänster med stöd av kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Fokus på kompetensutvecklingen ska framför allt ligga på pedagogiska IT-kunskaper t.ex. att: -använda IT för att kommunicera med elever, föräldrar och omvärlden -använda datorer för en mer varierad undervisning, individualisering och alternativa arbetssätt -använda digitalt system för att hantera elevinformation -integrera IT i undervisningen -utveckla digitala lärmiljöer -anpassa digitalt undervisningsmaterial för användning under lektionerna Kompetensutveckling för personal om hur IT som lärande verktyg kan stimulera och motivera eleverna till att prestera mer för att uppnå förbättrade resultat, ska vara prioriterat under kommande år. Forskning och erfarenhet från framgångsrika skolor där elever och lärare har egna datorer visar att sammanhangen är tydliga. Kreativiteten ökar både bland lärare och elever, vilket ger synergieffekter på undervisning och lärandet. Organisering och planering av kompetensutveckling är till största delen rektors ansvar. Enstaka övergripande kompetensinsatser kan initieras från förvaltningen. 3

13 Kompetensutveckling i 1:1 perspektiv För att fullt ut kunna arbeta i en En till - En skola behöver lärarna under perioden 2012 till 2016 fortbildning både IT mässigt och pedagogiskt. Förvaltningen har redan bestämt att alla lärare senast 2013 ska ha nått nivå 3 i Skolverkets PIM-utbildning. Alla lärare är anmälda och målsättningen är att alla lärare ska ha nått nivå 2 före sommaren och att nivå 3 uppnås senast i mitten av höstterminen. Pedagogiskt behöver lärarna delvis förändra sitt synsätt. En- till - En ger möjlighet att formulera helt nya uppgifter som tränar helt nya färdigheter i enlighet med nya läroplanens intentioner. Skolan har möjlighet att ta hjälp av färdiga utbildningskoncept så som Tänk Om eller liknande för att utbilda skolledningen och ett antal lärspridare i det nya tänkande. En lärspridare är en lärare som får till uppgift att bland övrig lärarpersonal sprida det de lärt sig. Skolornas strategi är att detta nytänkande ska gå hand i hand med fokus på grundkunskaper som också tydligt finns med skolans nya uppdrag. De nya metoderna ska underlätta inlärandet av det utpekade stoffet. IT-pedagog Som en följd av denna utveckling minskar skolans behov av traditionella IT-tekniker. En resursperson med grundläggande teknisk kompetens som arbetar med enklare tekniksupport och praktisk hjälp till elever och lärare under devisen Hjälp till självhjälp kan dock behövas. Denna person bör också ha ansvar för att hålla ordning på vilken dator som finns hos vilken elev, hålla kontakt med leverantörens supportavdelning samt vara behjälplig vid incidenter och hantering av försäkringsärenden. Behovet av IT-pedagoger som ansvarar för att driva skolans IT-pedagogiska utveckling liksom att stärka lärarna i sitt arbete med En till - En kommer att öka. IT pedagogerna stöttar det praktiska arbetet tillsammans med lärarna och eleverna så att lärarna hela tiden får möjlighet att utveckla sin pedagogik. Att enbart dela ut en dator eller läsplatta förändrar ingenting. Målen för En till En är inriktade på hur man kan förändra och utveckla lärandet och därmed förbättra elevernas resultat. Teknikinvestering och kostnad Finansiering av den nedan beskrivna kostnaden bör från början ske främst via uppstartsstöd. Uppstartsstödet ges genom att ianspråkta gymnasienämndens egna kapital tidigare års överskott. Gymnasienämndens egna kapital behövs för att finansiera leasingkostnader alternativt amortering och räntekostnader när den tekniska utrustningen införskaffas. Över tid ska enheterna finansiera inköpskostnader för datorer och teknisk utrustning mm inom tilldelad eleversättning. Skolorna har idag en rätt klar bild över vilka kostnader som kommer att minska men skolorna ser också ett behov av ytterligare effektiviseringar och besparingar för att sänka sina kostnader om inte eleversättningen höjs. Beräkningen av datorernas restvärde och möjligheten att sälja datorerna till skoleleverna bör ses över ytterligare innan en klar bedömning kan göras av enheternas effektiviserings behov. De kostnader som nämnden och verksamheten står inför är följande på kort och lång sikt. 4

14 Halvårseffekt driftbudget 2012: Räknar vi med att tre skolor startar till höstterminen i år med både årskurs ett och två elever och alla lärare på respektive skola kommer halvårsdriftkostnaden att ligga kring 2 mnkr. I kostnaden ligger avskrivnings- och räntekostnader alternativt leasingkostnader för nyanskaffade datorer samt kostnader för nätverk och anpassning av teknisk utrustning i övrigt. Investeringsutgifterna 2012 beräknas bli ca 7 mnkr om skolorna köper och äger utrustningen själva istället för att leasa. Investeringsbehovet sjunker ju större del av utrustningen skolorna väljer att leasa. Däremot påverkas inte den förväntade driftkostnaden 2012 i någon större grad om skolorna väljer att leasa alternativt köpa och äga själva. 2013: Motsvarande kostnader för de tre skolorna 2013 kommer att ligga kring 4-4,5 mnkr. Helårskostnad för 2012 samt kostnaden för årskurs ett Om den fjärde skolan väljer att ansluta sig 2013 kan man anta att årskostnaden stiger till 5 mnkr. 2014: Kostnaden för de tre skolorna som anslöt sig redan år 2012 kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som för år Stämmer antagandet att den fjärde skolan anslöt sig 2013 kommer kostnaden att stiga med ytterligare 0,5 mnkr till 5,5 mnkr. De antaganden som är gjorda i beräkningen ovan är grundade på en avskrivningstid på tre år för datorerna, förutom för de datorer som ges till eleverna i årskurs två där avskrivningstiden i beräkningen endast är 2 år. Ingen bedömning av något restvärde har gjorts vilket kan sänka kostnaden åtminstone 2014 och framåt. På några års sikt efter uppstarten och med dagens elevantal i skolorna kommer kostnaden för att köpa in datorer till eleverna i årskurs ett respektive år att ligga kring 1-1,5 mnkr per skola vilket ska finansieras med eleversättningen om inga extra medel avsätts. Även här kan restvärdet på datorerna minska skolornas behov av kostnadsminskning. Det bästa sättet att ta tillvara restvärdet är en vidareförsäljning till eleverna. Det bästa för skolorna borde vara att låta eleverna känna att enheten är deras privata och att de får köpa ut sina enheter vid examenstillfället. 5