Datum: Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling

Transkript

1 Datum: Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling

2 Innehållsförteckning Till dig som elev... 3 Till dig som är förälder... 3 Likabehandlingsplanens syfte... 3 Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen... 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen... 4 Nyboda skolas vision/långsiktiga mål... 5 Information och delaktighet... 6 Främjande arbete för likabehandling... 6 Kartläggningsmetoder... 7 Analys av kartläggningen... 7 Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling... 8 Åtgärdsplan Konsekvenstrappa Trygghetsteam på Nyboda skola Ht HANDLINGSPLAN HOT & VÅLD... 14

3 Till dig som elev Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och diskrimineringslagen. I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir utsatt. Till dig som är förälder Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskriminering kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt bifogad kontaktlista. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna. Syfte med Handlingsplan mot kränkande behandling Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Skolan ska arbeta för alla människors lika värde. Handlingsplanen mot kränkande behandling ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och skollagen. 1 Den ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner. Det ska finnas en aktuell handlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska finnas en för varje skola. Om inte skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig. Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering o Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 1 Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).

4 Trakasserier (en form av kränkande behandling) o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner om att diskriminera o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne. De sju diskrimineringsgrunderna 1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet, 2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. religion eller trosuppfattning 5. funktionshinder 6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. ålder I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening. Definition på kränkande behandling enligt skollagen o Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel. Kränkningar kan vara: Fysiska till exempel slag eller knuffar Verbala till exempel hot eller att bli kallad för könsord Psykosociala till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning Text- eller bildburna till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar! Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier.

5 Nyboda skolas vision/långsiktiga mål Vision: Tillsammans skapar vi framtiden. Visionen består av två viktiga ord: tillsammans och framtid. Det betyder att vi alla strävar och stödjer varandra för att göra verklighet av våra drömmar. Mission: Att i det lärande mötet skapa förutsättningar för varje individs potential och särart. Det är i mötet vi utvecklas. Vi ska ge förutsättningar för goda möten mellan elev och elev, elev och personal samt personal och personal, liksom mellan skolan och vårdnadshavare samt övriga samhället. Våra värderingar ser vi som vår egen utvecklingstrappa, Nybodatrappan. Framtidstro Kreativ Modig Omtänksam Trygg För att skapa förutsättningar för varje individ att utvecklas, och nå de högre stegen på trappan, kreativitet och framtidstro, behöver alla känna: att vi är trygga och att skolan är en trygg plats där jag får, kan och vill. att vi värnar om och hjälper varandra för att tillgodose våra behov av grupptillhörighet och delaktighet, av kärlek, av att känna oss förstådda och behövda. att vi är modiga och vågar visa oss själva, pröva nya saker och nya sätt. att vi vågar stå för det vi vill och att vi vågar säga ifrån. att vi vågar lära oss av våra misstag.

6 Information och delaktighet Barn, elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med handlingsplanen mot kränkande behandling. Det sker bland annat genom kartläggningen (se nedan). Verksamheten ska också informera elever och vårdnadshavare/föräldrar om vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Information om planen Nyboda skola: När? Hur? Ansvar för information Under arbetet med kartläggning och planering av fortsatt arbete När ett färdigt förslag finns När planen är färdig Kartläggningen remissas i EHT. Ytterligare en remiss till EHT och elevråd. Genomgång i arbetslag, elevråd och klassråd Publicering på hemsidan Information i hembrev/på föräldramöten Skolledningen Skolledningen Skolledning, arbetslagen Främjande arbete för likabehandling Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mot alla och vara en naturlig del i verksamhetens vardag. Diskrimineringsgrund Kön/könsöverskridande identitet/sexuell läggning 2 Etnisk tillhörighet/ Religion/trosuppfattning 3 Funktionshinder (fysiska eller psykiska) Aktivitet Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella. Medvetet bemötande av alla elever. Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella. Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella. 2 3 Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område. Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.

7 Kartläggningsmetoder Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs av verksamheten men barn/elever och deras vårdnadshavare samt förskolans/skolans samtliga personal som arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen. Kartläggningsmetoder Metod Trygghetsvandring Kartläggning av trygga och otrygga platser där elever och personal vistas under skoldagen. Genomförd (datum) november 2015 Trivselenkät, elever maj 2015 Analys av kartläggningen När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det risker? Blir något barn/någon elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar? Föräldra- och februari 2015 elevenkät Diskussioner i EHT november 2015 Remisser EHT, februari 2016 elevråd. Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar Otrygghet i väntrummet utanför skolsköterska och kurator Dålig arbetsro på lektionerna Otrygghet i korridor och utanför grupprum på plan 3 Trängsel vid skåp och skoskåp Raster när inga vuxna finns i närheten Kommentarer: Utifrån kartläggningen har vi prioriterat de riskområden som lyftes i flera sammanhang och de som remissinstanser bedömt som särskilt allvarliga för elevernas trygghet. Flera av de insatser som planeras utifrån de prioriterade riskområdena, kommer att verka förebyggande och åtgärdande även inom andra områden än de som prioriterats.

8 Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling Alla förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem ska arbeta förebyggande och på sätt avvärja att risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet utgår från de riskfaktorer som visat sig i verksamhetens kartläggning. Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? - Förtydligar och utvecklar mentorsrollen och innehållet i mentorstiden - Personalen gör sig mån om att lära sig namn, även på elever man inte undervisar. - Ständig dialog med elever, respektfullt bemötande - Vid diskussioner i arbetslaget och vid gemensamma Riskfaktor enligt kartläggning Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar. tvärgruppsdiskussioner - Återkommande - Ped- samordnarna - All Personal - Kurator, skolsköterska och fritidsledare presenterar sig för alla elever - I början av läsåret, gärna även på vt i nya klasser - Kurator, skolsköterska och fritidsledare - Utvecklar rutiner för att fritidsledare m fl som får information från elever, för den vidare till arbetslag/ledning - Snarast - Elevsamordn are Otrygghet då vuxna inte finns - Ser till att ämneslärare finns tillgängliga för elever som behöver stöd i ämnet - Snarast + långsiktigt i diskussioner om framtida schema - Aktivt arbete med bemötande, elevsyn och människosyn utifrån ett inkluderingsperspektiv - Ingår i kompetensutveckling under läsåret 15/16 - Ökad närvaro av vuxna i - Lagen ser över - Ledning + pedsamordnare - Ledning

9 i närheten - korridorer och ute runt lunchraster - schemat vid terminsstart och fördelar rastvakt - Lagen+ ledning Dålig arbetsro på lektionerna - Diskussion mellan personal och med elever kring - I början av läsår och vid behov - Arbetslag/ mentorer innebörden av arbetsro och hur vi uppnår den. - Förtydligande av regler Skapa rutiner utifrån - I början av läsår och vid behov - Arbetslag/ mentorer överenskommelser i gruppen, följa upp rutinerna. - Information till och diskussioner med föräldrar - I början av läsår och vid behov - Arbetslag/ mentorer kring regler, definition av arbetsro och rutiner för att uppnå arbetsro. - Lärare i - Handledning av specialpedagoger - Vid behov samarbete med specialpedagog - Lärare i - Observationer med återkoppling till läraren och till eleverna, t ex kring hur vi använder vår lektionstid samarbete med specialpedagog/ skolledare/ kollega - Dela goda exempel på rutiner och arbetssätt. Arbete utifrån modeller och metoder - Gemensamma pedagogiska möten och arbetslagsmöten - Pedsamordnare/ elevsamordnare - Lärare förbereder sin lektion med tanke på anpassningar till - Kontinuerligt - Lärare gruppen och individerna

10 Otryggt i korridor och utanför grupprum på plan 3 - Elevassistenter schemaläggs under raster. - Efter schemaläggning och vid behov - Skolledning Otryggt i väntrum utanför skolsköterska och kurator. - Förtydligande att endast elever som väntar på skolsköterska och kurator ska sitta i väntrummet - Vid läsårsstart och vid behov - Skolledning Arbetslag/me ntor Övrig personal

11 Åtgärdsplan Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkommit signaler om att ett barn/elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetsområde Vad gör vi? När gör vi det? Vem ser till att det sker? Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar. Otryggt under raster när inga vuxna finns i närheten Den vuxne som får del av budskapet att en elev inte känner sig lyssnad på, samtalar med eleven och för diskussion med andra berörda vuxna. Ökad närvaro av vuxna under främst lunchraster. Rastvaktsschema. När vi får signaler om att elever inte känner sig lyssnade på Vid terminsstart.vid schemaläggning Den som får veta att problem finns Skolledning + arbetslag Dålig arbetsro på lektionerna Otryggt i väntrummet utanför skolsköterska och kurator Konsekvenstrappa (om enskilda elever stör andras arbete) Arbeta fram rutiner i gruppen, som följs upp. Förtydligande av regler. Förtydligande att endast de som ska besöka skolsköterska eller kurator vistas där. Vid behov Vid behov Vid behov Enl. konsekvenstrappan Arbetslag Den som träffar på elever som sitter där utan att ha något ärende till skolsköterska/kurator Otrygg i korridor och utanför grupprum på plan 3 Elevassistenter schemaläggs där under raster. Vid behov Ledningen

12 Konsekvenstrappa 1. Den vuxne som uppmärksammar ett oacceptabelt beteende pratar direkt med eleven och tydliggör vad som inte är ok och varför. 2. Om den vuxne bedömer att beteendet är allvarligt och/eller återkommande informerar han/hon mentor om vad som skett. 3. Mentor diskuterar det inträffade med eleven och tydliggör vad som inte är ok och varför. 4. Om mentor bedömer att ytterligare åtgärder krävs, tar han/hon beslut om: a. Att meddela vårdnadshavare vad som skett via telefon b. Att kalla vårdnadshavare och elev till samtal/behovssamtal c. Att kontakta elevhälsoteamet eller skolledning om ytterligare parter behöver delta i samtal.

13 Bilaga 2 Trygghetsteam på Nyboda skola läsåret 15/16 På Nyboda skola finns ett trygghetsteam som arbetar i akuta mobbningsärenden. Där finns representanter från bibliotek, fritid, elevhälsa samt alla pedagogiska arbetslag. Sammankallande är kuratorn. Trygghetsteamet har ett nära samarbete med personalen i arbetslagen. Vi arbetar efter skollagen kapitel 6, 10: Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Exempel på kränkande behandling enligt skollagen är elaka kommentarer, mail eller sms, att man känner sig utsatt av någon eller några eller att man som elev känner ett utanförskap. Arbetsgång: När någon på skolan får kännedom om att en elev blivit kränkt vidtar arbetslaget åtgärder i form av samtal med berörda elever. Om det inte hjälper kontaktar arbetslaget sammankallande för trygghetsteamet, kuratorn. Skolledningen informeras. Anmälan om kränkning görs till barn- och utbildningsförvaltningen. Vårdnadshavare kontaktas. Två personer ur trygghetsteamet utses för att arbeta vidare med ärendet och om så krävs utreda vidare kring händelsen/händelserna. Trygghetsteamets representanter har samtal med den utsatte. Sedan följer samtal med den eller de som utsätter. Därefter rapporterar trygghetsteamet till mentor som kontaktar vårdnadshavare, alternativt kontaktar representant för trygghetsteamet vårdnadshavaren direkt. Efter två veckor följer trygghetsteamet upp med samtliga inblandade. En utvärdering görs utifrån de åtgärder som satts in. Visar det sig att åtgärderna varit otillräckliga genomförs andra eller kompletterande åtgärder. Ärendet dokumenteras av trygghetsteamet i en ärendelogg och förvaras i låst skåp hos rektor. Ärendet avslutas. Kerstin-kurator Noghor-fritid Marie-lag A Annelie -lag D Hedi -lag C Marita-lag D Marie-lag E Johanna lag B Erik-bibliotek Anna-Lena-skolsköterska

14 Bilaga 2 HANDLINGSPLAN HOT & VÅLD

15 Bilaga 2 Inledning Tyresö kommun är huvudman för kommunala förskolor och skolor i kommunen. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till rektor på varje skolenhet. Arbetet med arbetsmiljön, och därmed hot- och våldsrisker/situationer, utgår från Arbetsmiljölag (1977:1160) och omfattar såväl personal som elever. Det går att förebygga många hot- och våldsituationer. Det gör vi bland annat genom att följa läroplanen för skolan där det anges under Normer och värden att Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Rektors ansvar: Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behövas. Se till att det finns en plan gällande hot och våld på arbetsplatsen. Uppföljning och revidering av planen en gång per läsår i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1993:2). Informera anställd personal (arbetstagare) om att planen finns och vad den innehåller. Arbetstagares ansvar: Ta del av planen och följa den. Påtala eventuella brister i planen för arbetsledningen på förskolan/skolan/fritidshemmet för att en förbättring ska kunna ske. Informera föräldrar om planen i början av varje ny hösttermin. Pedagogs (mentors) ansvar: Informera elever om planen. Dokumentera eventuella händelser. Elevrådsansvarigs/skyddsombuds ansvar: Presentera planen för elevrådet Både personal och elever ska känna trygghet och arbetsglädje i förskolan/skolan och i fritidshemmet. Det ska kännas positivt och stimulerande att gå till sitt arbete. Det är viktigt med ett gott arbetsklimat. På arbetsplatsen ska det göras en inventering av alla risker. Anställda bör delta men det är arbetsgivaren som har ansvaret för inventeringen. Det ska bestämmas vad

16 Bilaga 2 som ska göras och i vilken ordning. Det ska även göras klart vem som får ansvaret att göra de olika åtgärderna. 4 För att komma ihåg detaljer och kunna utföra rätt åtgärder krävs dokumentation över händelser. Den ska förvaras på ett för alla känt ställe. Alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras. Vid konflikt mellan barn/barn eller elev/elev Dokumentation ska föras från punkt 3. Ge tillsägelse. Agera men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten. Försök hålla isär barnen/eleverna. Hämta eventuellt fler vuxna. När konfliktsituationen lugnat ner sig samtala med var och en enskilt eller tillsammans (beroende på situationen). Bedöm efter samtalet om ytterligare åtgärder krävs (aktivering av mobbingplan etc.). Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar förälder/föräldrar. Vid behov kontakta skolledning och/eller elevhälsa. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen. Uppföljande samtal med elever och vårdnadshavare. Nackapolisen: (även från mobil) Vid akuta ärenden SOS Alarm: 112 Vid konflikt mellan elev eller barn och vuxen Dokumentation ska föras från punkt Tillkalla/hämta annan vuxen. 2. Agera men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten. 3. Ha ett uppföljande samtal med inblandade och tredje part vid behov. 4 (Arbetsmiljöverket)

17 Bilaga 2 4. Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar vårdnadshavare. Om mentor/pedagog är inblandad i konflikten tar du själv kontakt med vårdnadshavare. 5. Vid behov kontakta skolledning och/eller elevhälsa. 6. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten. 7. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen. 8. Uppföljande samtal med elev och vårdnadshavare Vid konflikt mellan elev/barn/personal och vårdnadshavare/obehörig Dokumentation ska föras från punkt 3. Förebyggande insatser Gör en aktiv bedömning bör du vara ensam i planerat samtal/möte? Ensamarbete utgör alltid viss risk lås om dig och ha en telefon i närheten. Om situation uppkommer: 1. Avvisa vänligt men bestämt. 2. Ring polisen. 3. Meddela din närmsta chef om händelsen. Efter en hot- eller våldsituation Se till att det finns möjlighet till samtal enskilt eller i grupp (beroende på situationen). Informera skyddsombud och elevskyddsombud. Rektor ansvarar för information till övrig personal angående händelsen. Det bör finnas tid för frågor och reflektion. Rektor överväger kontakt med Barn- och utbildningsförvaltningen, anmälan till polis eller socialförvaltning samt arbetsskadeanmälan. Allvarlig händelse anmäler rektor till Arbetsmiljöinspektionen. Rektor, eller den rektor delegerat ansvaret till, sköter eventuell kontakt med massmedia. Elevskyddsteam eller liknande arbetar för försoning - när tiden är mogen. Kurator ansvarar för återkoppling till elevskyddsteamet hur kan vi förebygga att händelsen uppkommer igen? Krisgrupp ansvarar för eventuell uppföljning efter en tid vad hände, varför, vad var bra, vad har vi lärt oss? Dokumenteras!

18 Bilaga 2 VIKTIGT! Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet. Skolledning får öppna och genomsöka elevskåp om elev fått information om att skåpen inte är privata. Slutna väskor får dock inte öppnas och genomsökas. Skolpersonal får inte kroppsvisitera elev utan samtycke. Kroppsligt ingrepp som t.ex. alkoholtest måste bygga på frivillighet. Skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i yngsta elevgrupperna (upp till 15 år) eftersom det oftast inte leder till utredning (samråd kan ske med polisen). Skolan bör istället utreda händelsen och vidta lämpliga åtgärder. Om skolledningen anser att socialnämnden bör ingripa ska händelsen anmälas till nämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan. 5 Sista punkten är ett uttalande av justitieombudsmannen Skolverkets PM daterat JO 1998/99 s. 432.

19 Bilaga 2 Tillbudsrapport om våld eller hot om våld Tidpunkt för händelsen Hot per telefon, brev eller e-post till arbetsplatsen? JA NEJ Hot per telefon, brev eller e-post till hemmet? Hot eller våld på arbetsplatsen? Hot eller våld vid verksamhet utanför arbetsplatsen? Hot eller våld på fritiden? Vem är utsatt? JA NEJ Personal Elev/barn Besökare Annan person Vem utövar hot eller våld? JA NEJ Personal Elev/barn Besökare Annan person

20 Bilaga 2 Beskrivning av händelseförloppet: Anmälan Till arbetsledningen JA TIDPUNKT NEJ Till Arbetsmiljöinspektionen Till polisen Åtgärder som har vidtagits med anledning av händelsen: Händelsen rapporterad av: Befattning: Dagens datum:

21 Bilaga 2 Detta bör bifogas eller finnas nära handlingsplanen: Telefonlista rörande mentorer/pedagoger/skolledning/skolhälsovård/kurator/barn- och utbildningsförvaltningen/vårdcentral. Ange upprättandedatum på listan och vem som är ansvarig för uppdatering. Under semestertid ska en aktuell semesterlista finnas på plats. Den ska vara datummärkt. Aktuell telefonlista till föräldrar. Ange datum och vem som är ansvarig för uppdatering. Fotokatalog över elever/barn och pedagoger/mentorer Förebyggande gällande barn/elever: o Ta hjälp av elever/barn för att ta reda på i vilka situationer de känner sig trängda eller hotade. o Se över skolgården och området runt finns det områden som är undanskymda och svåra att överblicka? o Schemalägg rastvakter varje rast som patrullerar över hela området. o Se till att det finns vuxna ute vid dagens början och slut gärna med överblick över eventuella bussåkande barn. o Ha ett aktivt arbete med förhållningssätt och stödgrupper. o Be polisen eller/och stödorganisationer komma och prata med barnen om våld och hot. Förebyggande gällande vuxna: o Diskutera bra/dåligt förhållningssätt/bemötande. o Se över schema existerar ensamarbete och är det i så fall nödvändigt. o Finns möjlighet för lärare i klassrum att tillkalla på stöd/hjälp? o Satsa på fortbildning rörande hot och våld.

22 Bilaga 2 TÄNK PÅ ATT; som vuxen kan man minimera risker genom att uppträda lugnt och undvika att röra vid eleven/barnet. Lämna över till skolledning eller kollega om du inte klarar det. tillrättavisa/anvisa eleven/barnet utan svordomar eller uttryck som kan uppfattas kränkande av eleven/barnet. Skaffa hjälp om inte dina försök leder någon vart. om du som mentor/pedagog upplever vissa föräldrakontakter/samtal som hotfulla kontakta skolledningen. Vid hotfulla situationer bör inte mentor/pedagog genomföra samtal ensam. om du som personal känner dig hotad eller blivit utsatt för våld av kollega informera rektor och skyddsombud. Rektor informerar/rådgör med personalchef. TÄNK OCKSÅ PÅ ATT; ha tydliga och dokumenterade rutiner för ansvar, delegering, uppdatering, dokumentation och rapportering. se till att alla elever, personal och föräldrar vet hur rutinerna ser ut även vikarier. handlingsplanen ska ha en tydlig plats skapa beredskap i form av stödgrupper/stödpersoner. ARBETA FÖREBYGGANDE!