MHA204, Hållbar matkonsumtion i storhushåll, 15,0 högskolepoäng Sustainable Catering, 15.0 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN MHA204, Hållbar matkonsumtion i storhushåll, 15,0 högskolepoäng Sustainable Catering, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för mat, hälsa och miljö att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen är en fördjupningskurs inom magister- och masterprogram inom kostekonomi. Kursen kan även ges som en fristående kurs. Huvudområde Kostvetenskap Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkända kurser omfattande totalt 180 högskolepoäng varav 90 högskolepoäng inom kostekonomi. (Inom den tidigare examensordningen motsvarar det totalt 120 poäng varav 60 poäng inom kostekonomi). 4. Innehåll Kursen behandlar tre huvudområden: ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar matkonsumtion i storhushåll. Kursen tar utgångspunkt i beskrivning av matsystemet på global nivå. Olika teoretiska ansatser problematiseras och såväl klassiska som tolkande och kritiska perspektiv synliggörs. Särskild vikt läggs vid det hushållsvetenskapliga perspektiv som ser aktörerna i matsystemet som aktiva agenter. Den ekologiska delen bearbetas med utgångspunkt från hållbar jordbruksproduktion världen över, teorier för hållbar ekonomi behandlas utifrån olika perspektiv och den sociala aspekten av hållbar matkonsumtion berör först och främst arbetsmiljöförhållanden ur humanekologiskt perspektiv.

2 2/ 2 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: förklara och utveckla begreppen ekologisk; ekonomisk och social hållbar matkonsumtion. använda och relatera begreppen ekologisk; ekonomisk och social hållbar matkonsumtion i ett hållbart storhushåll. ta ställning till val av livsmedel i hållbara storhushåll. motivera olika perspektiv på teorier för ekologi; ekonomi och socialt ansvar. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Examination sker i samband med obligatoriska seminarier samt i form av skriftliga inlämningsuppgifter. De tre kursmomenten examineras var för sig muntligt och skriftligt i var sin större uppgift. Formerna för bedömning är relaterade till kursens innehåll och utformning. Bedömningsunderlaget skall vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering. Formerna för utvärdering diskuteras i samråd med studenterna och skall vara vägledande för genomförande av pågående kurs samt utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Likaså internationella förhållanden vad gäller innehåll och val av litteratur.

3 = Gäller fr.o.m. vt 10 MHA204, Hållbar matkonsumtion i storhushåll 15 hp Obligatorisk litteratur Ekologiska aspekter Behandlas i föreläsning: Avancerad nivå, 15 högskolepoäng Saifi, B., Drake, L., Ebbersten, S., & Centrum för uthålligt lantbruk. (2009). Svenskt jordbruks hållbarhet och kommunernas roll. Uppsala: Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet (CULF= Johansson, S. (2005). The Swedish Foodprint. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Lang, T., & Heasman, M. (2004). Food Wars. The Global Battle for Mouths, Minds and Markets. London, UK: Earthscan. Post, A. (2008). Food processing: barriers to, or opportunities for, organic food in the catering sector? British Food Journal, vol.110, No.2, pp Formas (2008). Klimatfrågan på bordet. Red. Birgitta Johansson. 08 tryck AB, Sockholm. Behandlas i seminarier: Björklund, J., Holmgren, P., & Johansson, S. (2008). Mat & klimat. Stockholm: Medström. Johansson, B., Salonen, P., & Formas. (2003). Är eko reko? : om ekologiskt lantbruk i Sverige. Stockholm: Formas. Sidan 1 av 5

4 Murdoch, J. and Miele, M. (1999). "Back to nature": changing "worlds of production" in the food sector. Sociologia Ruralis, vol. 39, No. 4, pp Regering, S. (2008). Ekologisk produktion och konsumtion. Retrieved from Regering, S. (2009). Ny lag om ekologisk produktion Retrieved from Ekonomiska aspekter Behandlas i föreläsning: Brown, L., Renner, M., Starke, L., & Worldwatch Institute (2005). State of the world : a Worldwatch Institute report on progress toward a sustainable society. New York: Norton. Bäckstrand, Kronsell, & Söderholm (2004). Den hållbara utvecklingens organisatoriska utmaningar. In P. Wickenberg, A. Nilsson & M. Steneroth Sillén (Eds.), Miljö och hållbar utveckling : samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund: Studentlitteratur. Lang, T., & Heasman, M. (2004). Food Wars. The Global Battle for Mouths, Minds and Markets. London, UK: Earthscan. Behandlas i seminarium 3: FAO. (2008). The state of Food Insecurity in the World Rome: Food and Agriculture Organisation of the United Nations. Morgan, K., & Sonnino, R. (2008). The Schoolfood Revolution. Public Food and the Challenge of Sustainable Development. London: Earthscan. (Introduction, chapter 1) Norden. (2009). Hållbar utveckling : en ny kurs för Norden: reviderad utgåva med mål och prioriteringar København: Nordisk ministerråd. Temanord. (2005). Nordic sustainability Index II (No. 5:534). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Behandlas i seminarium 4: Bergström, K., Mikkelsen, B. E., Roos, G., Vittersoe, G., & Vramo, L. (2009). Sustainability in the Nordic Public Catering. Paper presented at the FoBoNet Seminar March 2009 Lillehammer, Norway. Dahlström, L., & Sverige. Konkurrensverket (2008). Miljökrav i offentlig upphandling. Stockholm: Konkurrensverket. Sidan 2 av 5

5 Graf Morin, C., Dahlström, L., & Sverige. Konkurrensverket. (2008). Upphandlingsreglerna : en introduktion. Stockholm: Konkurrensverket. Heiskanen, E. (2002). The institutional logic of life cycle thinking. Journal of Cleaner Production, Miljöstyrningsrådet. (2007). Introduktion till miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för livsmedel. Retrieved , from Sociala aspekter Behandlas i föreläsning: Hajer, M. A. (1996). Ecological Modernisation as Cultural Politics. In S. Lash, B. Szerszynski & B. Wynne (Eds.), Environment & Modernity; Towards a New Ecology. London: Sage. Beck, U., Giddens, A. & Lash, S. (1994) Reflexive modernization : politics, tradition, and aesthetics in the modern social order. Stanford University Press ; Polity, Stanford, Calif. Oxford. Morgan, K., & Sonnino, R. (2008). The Schoolfood Revolution. Public Food and the Challenge of Sustainable Development. London: Earthscan. Behandlas i seminarium 5: Andrén, S., Arderup, M., Hornborg, A., & Naturvårdsverket. (2004). Humanekologiska perspektiv på hållbar produktion och konsumtion : helhetssyn på integrerad produktpolicy (IPP). Stockholm: Naturvårdsverket. Corvalan, C., McMichael, A., Hales, S., & World Health Organization. (2005). Ecosystems and human well-being : health synthesis : a report of the Millenium Ecosystem Assessment. Geneva: World Health Organization. Hornborg, A. (2004). Teknik, ekologi och ojämnt utbyte - ett rättviseperspektiv på utveckling. In P. Wickenberg, A. Nilsson & M. Steneroth Sillén (Eds.), Miljö och hållbar utveckling : samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund: Studentlitteratur. Lang, T., & Heasman, M. (2004). Food Wars. The Global Battle for Mouths, Minds and Markets. London, UK: Earthscan. Behandlas i seminarium 6: Bergström, K. (2007). Professional Food Purchasers' Conceptions of Environmental Issues. Göteborg University, Göteborg. Sidan 3 av 5

6 Fuentes, C., Carlsson-Kanyama, A., Biel, A., & Totalförsvarets forskningsinstitut. (2006). Environmental information in the food supply system. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Mikkola, M. (2008). Coordinative structures and development of food supply chains. British Food Journal, Vol.110, No. 2, 2008, pp Mikkola, M. (2009). Shaping professional identity for sustainability: Evidence in Finnish=public catering. Appetite, 53, 56-65K= Solér, C., Bergström, K., & Shanahan, H. (2010). Green Supply Chains and the Missing Link Between Environmental Information and Practice. Business Strategy and the Environment, 19(1), Referens litteratur Abrahamsson, K. V., Hällgren, J.-E., Sundström, T., & Sörlin, S. (1992). Humanekologi : naturens resurser och människans försörjning. Stockholm: Carlsson. Anderton, R. M., Brenton, P., & Whalley, J. (2005). Globalisation and the labour market : trade, technology and unskilled workers. London: Routledge. Andrén, S., Arderup, M., Hornborg, A., & Sverige. Naturvårdsverket. (2004). Humanekologiska perspektiv på hållbar produktion och konsumtion [Elektronisk resurs] : helhetssyn på integrerad produktpolicy (IPP). Stockholm: Naturvårdsverket. Biel, A., Bergström, K., & Shanahan, H. (2006). The Supply Chain in the Food System and the Role of the Purchaser. In C. Fuentes & A. Carlsson Kanyama (Eds.), Environmental information in the food supply system. Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Carlsson-Kanyama, A., & Fuentes, C. (2006). Future food systems - scenarios, environmental information and impacts. In C. Fuentes & A. Carlsson-Kanyama (Eds.), Environmental information in the food supply system. Stockholm Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Crosby, A. W., & Studieförbundet Näringsliv och samhälle. (2006). Den ekologiska imperialismen : Europas biologiska expansion (2. uppl. / ed.). Stockholm: SNS förlag. Edman, S., Thunberg, B., & Töve, J. (2008). Matsmart : på spaning efter nya goda trender. Örebro: Gullers. Edwards, J. (2000). Food Service/Catering Restaurant and Institutional Perspectives of the Meal. In H. L. Meiselman (Ed.), Dimensions of the meal : the science, culture, business, and art of eating. Gaithersburg, Md.: Aspen Publishers Inc. Sidan 4 av 5

7 Granstedt, A., & Svenska naturskyddsföreningen. (1998). Ekologiskt jordbruk i framtidens kretsloppssamhälle. Stockholm: Naturskyddsföreningen. Healthcat. (2006). Sustainable and healthy catering. from Hornborg, A. (2003a). Modernitet och ekologisk revolution. In Hela världen : samhälleliga och kulturella perspektiv på miljökrisen (pp ). Lund: StudentlitteraturK= Hornborg, A. (2003b). När världssystemet visar sitt ansikte: tankar kring globalisering, makt och mening i skuggan av den 11 september. In Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling efter 11:e september (pp ). Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund Hedemora. KRAV. (2007). Regler för KRAV-certifiering. Retrieved , from Morgan, K., & Sonnino, R. (2005). Catering for Sustainability. The Creative Procurement of School Meals in Italy and the UK: ISBN Persson, T., & Persson, C. (Eds.). (2003). Miljöstrategi och hållbart ledarskap - ekologi och ekonomi i samverkan. Lund, Sweden: Studentlitteratur. SLV. ( ). Livsmedelslagen [The Swedish Food Act] (Vol. 1971:511): SLV. Stockholmslänslandsting. (2004). S.M.A.R.T.: Centrum för tillämpad näringslärak= Sundqvist, G., & Ahlbom Sundqvist, A. (2003). Uthållig utveckling : mänsklighetens framtid. Lund: Studentlitteratur. Svanenmärkning. (2006). Svanenmärkning av restauranger. Version December December Nordisk miljömärkning. Retrieved , from United Nations. (2006). Agenda 21. from Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion - för hushållen. (2005). Bilen, biffen, bostaden : hållbara laster - smartare konsumtion : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Wickenberg, P., Nilsson, A., & Steneroth Sillén, M. (2004). Miljö och hållbar utveckling : samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund: Studentlitteratur. Sidan 5 av 5