Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS. Rapport

Transkript

1 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS Rapport Statsbidrag till studieförbund kriterier och fördelningsprinciper från och med

2 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS Rapport Tryck: Norra Skåne Offset Folkbildningsrådet Statsbidrag till studieförbund kriterier och fördelningsprinciper från och med 2007

3 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Initieringen av Ungdomsplatser-AMS en kort bakgrund 5 Metod 6 Disposition 6 Organisation 7 Förhållandet mellan enstaka platser och separata kurser 7 Geografisk spridning 8 Personal 8 Integrering i ordinarie verksamhet 9 Lokaler 10 Sammanfattande bedömning 11 Verksamhet 12 Urval av deltagare 12 Aktiviteter 15 Sammanfattande bedömning 16 Samverkan 18 Samverkan med Folkbildningsrådet 18 Samverkan med Arbetsförmedlingen 19 Samverkan med övriga aktörer 23 Sammanfattande bedömning 23 Relevans 24 Ungdomsplatser-AMS relevans för deltagarna 24 Ungdomsplatser-AMS relevans för folkhögskolorna 25 Ungdomsplatser-AMS relevans för Arbetsförmedlingen 25 Sammanfattande bedömning 25 Resultat 26 Deltagarnivå 26 Orsaker bakom resultaten 29 Organisatorisk nivå 29 Ungdomsplatser-AMS mervärde i relation till andra insatser 30 Slutsatser och rekommendationer 31 Framgångsfaktorer och utvecklingsområden 31 Bilaga 1 33 Ungdomsplatser-AMS geografiska spridning 33 Bilaga 2 34 Frågeguider 34

4 Förord Genom regeringsbeslut blev det från hösten 2005 och under hela 2006 möjligt för folkhögskolor att genomföra utbildning för arbetslösa ungdomar. Utbildningssatsningen var en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförts av folkhögskolor i nära samarbete med arbetsförmedlingar. Att ha en fullföljd gymnasieutbildning bedöms öka möjligheten för arbetslösa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Syftet med satsningen var att låta arbetslösa ungdomar som fyllt 20 men inte 25 år och som saknar fullständigt gymnasium eller grundskola skaffa sig behörigheter motsvarande gymnasiekompetens genom studier vid en folkhögskola. Den lokala arbetsförmedlingen har haft ansvar för rekryteringen och långtidsarbetslösa ungdomar har prioriterats. Den som anvisats till utbildningen har fått ekonomisk ersättning i form av aktivitetsstöd. Studierna fick pågå högst 6 månader på heltid. Deltagarna har varit med i separata kurser eller i de ordinarie allmänna kurserna. Folkbildningsrådet fick genom ett centralt avtal med AMS ansvar för fördelning av medel till studiernas genomförande. 30 miljoner kronor avsattes inledningsvis och under 2006 utökades anslaget till att totalt omfatta 50 miljoner. Verksamheten har genomförts vid 97 av landets 148 folkhögskolor. Folkbildningsrådet vill med denna uppföljningsrapport ge en samlad bild av uppläggning och genomförande av Ungdomsplatser-AMS. Rapporten beskriver hur utbildningarna organiserats och genomförts såväl avseende deltagarurval som aktiviteter. Därutöver beskrivs hur samverkan varit mellan folkhögskolor och arbetsförmedlingar samt resultat och effekter. Folkbildningsrådet januari 2007 BRITTEN MÅNSSON-WALLIN Generalsekreterare 4 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

5 Inledning Ramböll Management har på uppdrag av Folkbildningsrådet genomfört en utvärdering av de kompletterande utbildningsinsatser för ungdomar som från och med hösten 2005 bedrivits vid ett antal folkhögskolor. Utvärderingen har primärt syftat till att ge en bild av hur genomförandet av Ungdomsplatser-AMS över lag fungerat, bland annat med avseende på organisation, aktiviteter och samverkan. Utvärderingen har även velat ge en bild av insatsens resultat, i synnerhet ur ett mer kvalitativt perspektiv på områden som har betydelse för möjligheterna till arbete, exempelvis självförtroende och motivation. Initieringen av Ungdomsplatser- AMS en kort bakgrund Under sommaren 2005 beslutade regeringen att 30 miljoner kronor skulle anslås till 500 extra utbildningsplatser vid folkhögskolorna, vilka senare kom att kallas Ungdomsplatser-AMS. 1 Utbildningarna kunde antingen anordnas som separata kurser för målgruppen eller som enstaka platser, integrerade i folkhögskolans ordinarie utbildningar. 2 Utbildningsplatserna skulle förmedlas av lokala arbetsförmedlingar och dessutom ge aktivitetsstöd. Projektet skulle pågå till och med den 31 december Arbetsförmedlingens ansvar skulle enligt Arbetsmarknadsverket 1 SFS 2005:632 om ändringar i förordningen enligt SFS 2000:634 2 PM Folkhögskolans särskilda utbildningssatsning för arbetslösa ungdomar (AMV) vara att anvisa ungdomar inskrivna vid Arbetsförmedlingen och ett nära samarbete mellan denna och folkhögskolorna krävdes. Ansvaret för att platserna utnyttjas optimalt faller på båda parter. Finansieringen sker centralt av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), medan Folkbildningsrådet handlägger ansökningar och beviljar medel till skolorna. Utbildningens längd fick vara högst sex månaders heltidsstudier, det vill säga ungefär 25 veckor på heltid enligt gängse regler för organiserad studietid vid folkhögskola. För den som är långtidsinskriven invandrare eller har ett arbetshandikapp, kunde utbildningstiden motsvara längre än sex månaders heltidsstudier om det fanns särskilda skäl. Vidare skulle verksamheten ha en god geografisk spridning över landet. 3 Målgrupp och syfte Projektets målgrupp har i första hand varit långtidsarbetslösa ungdomar som fyllt 20 men inte 25 år och som saknat fullständig gymnasieutbildning eller grundskoleutbildning. Även arbetslösa personer i samma åldersgrupp men med fullbordad grundskola/gymnasium skulle dock kunna anvisas till platserna. Målet för utbildningen har varit att 70 procent av dem som deltagit i utbildningen 90 dagar efter dess slut ska ha ett arbete, vara i reguljär utbildning eller arbetsmarknadsutbildning med ett tydligt studiemål. Syftet med projektet har varit att deltagarna skulle få möjlighet 3 PM Folkhögskolans särskilda utbildningssatsning för arbetslösa ungdomar Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 5

6 att skaffa sig gymnasiekompetens genom studier vid en folkhögskola. 4 Metod För att få en god och tillförlitlig helhetsbild av Ungdomsplatser-AMS implementering och resultat, har utvärderingen baserats på en kombination av två datainsamlingsmetoder: 1. Enkät till samtliga folkhögskolor i två steg 2. Fallstudier på ett urval av folkhögskolor I nedanstående avsnitt redogörs för dessa två metoder mer ingående. Enkät till folkhögskolorna i två steg Under våren 2006 genomfördes en inledande enkätundersökning bland samtliga de folkhögskolor som beviljats medel för Ungdomsplatser-AMS. Enkäten hade i första hand ett orienterande syfte, så till vida att frågor rörande Ungdomsplatser-AMS organisation och övergripande aktiviteter här berördes. Under hösten 2006 genomfördes en mer omfattande enkätundersökning. Förutom frågor av mer processinriktad karaktär, inkluderades i denna enkät även frågeställningar rörande Ungdomsplatser-AMS resultat och effekter. Svarsfrekvensen för den första och andra enkätundersökningen uppgick till 72 respektive 64 procent. 1. Gruppintervju med deltagare 2. Gruppintervju med personal 3. Enskild intervju med rektor Vid sidan av dessa tre intervjuer, har telefonintervjuer även förtagits med tre arbetsförmedlare. Vidare har en kompletterande djupintervju genomförts med rektorn för Molkom folkhögskola. Samtliga intervjuer har varit semi-strukturerade, vilket innebär att de genomförts med utgångspunkt i en frågeguide samtidigt som den intervjuade givits utrymme att själv lyfta fram synpunkter som han/hon bedömer är relevanta för utvärderingen. Frågeguiderna återfinns i Bilaga 2. Disposition Rapporten inleds med beskrivning av Ungdomsplatser-AMS organisation. Därefter följer en redogörelse för den verksamhet som företagits inom ramen för insatsen med avseende på bland annat deltagarurval och aktiviteter. I följande två kapitel diskuteras Ungdomsplatser-AMS ur ett samverkans- respektive relevansperspektiv. I kapitel sex behandlas insatsens resultat och effekter. Samtliga kapitel avslutas med en sammanfattande delbedömning. Avslutningsvis presenteras Ramböll Managements övergripande slutsatser och analys. Fallstudier I syfte att få en djupare förståelse för de resultat som framkommer i enkätundersökningen har tre fallstudier av folkhögskolorna Alma, Eslöv och Örebro företagits. Samtliga fallstudier har genomförts på plats och i huvudsak inkluderat tre typer av intervjuer: 4 PM Folkhögskolans särskilda utbildningssatsning för arbetslösa ungdomar Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

7 Organisation I nedanstående avsnitt redogörs för hur Ungdomsplatser-AMS har organiserats på folkhögskolorna med avseende på geografisk spridning, personalresurser, lokaler och integrering i ordinarie verksamhet. Inledningsvis redogörs kort för förhållandet mellan enstaka platser och separata kurser på folkhögskolorna, samt vilka förrespektive nackdelar dessa två organisationsformer upplevs ha. Diagram 1. Har skolan blivit beviljad separata kurser eller enstaka platser? Vår n=111 Höst n=78 Enbart separata kurser Enbart enstaka platser Både separat kurs och enstaka platser Vi har inga ungdomsplatser Förhållandet mellan enstaka platser och separata kurser Totalt 97 folkhögskolor har bedrivit verksamhet i form av Ungdomsplatser-AMS. Merparten av verksamheten har genomförts i form av enstaka platser, då 52 folkhögskolor enbart beviljats denna typ av organiseringsform. Totalt 31 folkhögskolor har enbart beviljats separata kurser medan 14 folkhögskolor tilldelats både enstaka platser och separata kurser. Denna fördelning bekräftas av genomförd enkätundersökning. Som framgår av diagrammet, är dock andelen skolor som beviljats en kombination av enstaka platser och separata kurser något högre under hösten jämfört med våren En försiktig slutsats av enkäten kan vara att denna ökning i första hand bottnar i att skolor som tidigare endast haft enstaka platser under det senaste halvåret även tilldelats separata kurser. Detta då andelen skolor som uppger att de endast har enstaka platser i ungefär motsvarande utsträckning minskat i höstutskicket. Det är med stöd av genomförd datainsamling inte möjligt att dra några långtgående slutsatser om vilken form av organisering som är att se som mest ändamålsenlig, delvis beroende på att både de separata kurserna och enstaka platserna är förknippade med såväl fördelar som nackdelar. En av de tydligaste fördelarna med enstaka platser upplevs framför allt vara att integreringen med folkhögskolans övriga verksamhet underlättas, vilket ökar möjligheterna till individualisering då deltagaren på detta sätt kan erbjudas ett bredare utbud. En annan fördel med enstaka platser är att folkhögskolor med tillgång till mer begränsat deltagarunderlag, på detta sätt ändå kan hjälpa de ungdomar i målgruppen som faktiskt finns. Dessa skolor skulle inte på grund av det begränsade deltagarunderlaget vara aktuella för separata kurser. Fördelen med att ha en separat kurs upplevs i första hand vara den gruppgemenskap och samhörighet som möjliggörs genom att alla deltagare går samma kurs. Flera folkhögskolor lyfter även fram möjligheten till ökad målgruppsanpassning, i bemärkelsen att den separata kursen i större Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 7

8 utsträckning kan utformas utifrån de specifika behov som finns hos deltagarna i Ungdomsplatser-AMS. Exempelvis upplevs motivationen som något lägre i Ungdomsplatser-AMS jämfört med folkhögskolans ordinarie kurser, vilket ställer högre krav på motivationsarbete vid genomförandet av denna insats. En tredje fördel med separata kurser upplevs av ett antal folkhögskolor vara att behovet av att samordna Ungdomsplatser-AMS med folkhögskolans övriga kurser minskar. Vid enstaka platser ställs högre krav på att deltagarna i Ungdomsplatser-AMS påbörjar sin utbildning vid samma tidpunkt som övriga personer i kursen, vilket inte alltid är möjligt att tillse. Geografisk spridning Som tidigare nämnts, finns Ungdomsplatser- AMS på 97 av 148 folkhögskolor i landet. Den geografiska spridningen är relativt stor, i bemärkelsen att samtliga län med folkhögskolor har minst en folkhögskola som beviljats Ungdomsplatser-AMS. Även insatsens spridning med avseende på stad och landsbygd förefaller förhållandevis bred. Detta då såväl storstäder, såsom Stockholm och Malmö, som mindre städer/landbygd, såsom Elslöv och Tornedalen återfinns bland de skolor som beviljats stöd. En mer utförlig beskrivning av vilka folkhögskolor som beviljats Ungdomsplatser-AMS samt deras placering i landet återfinns i Bilaga 1. Personal En tydlig majoritet (cirka 80 procent) av de folkhögskolor som beviljats Ungdomsplatser-AMS har använt ordinarie personal vid genomförandet av insatsen. Intressant att notera är att det inte föreligger någon större skillnad mellan de folkhögskolor som haft separata kurser jämfört med de skolor som endast haft enstaka platser på denna punkt, i bemärkelsen att andelen skolor som använt ordinarie personal i både grupperna uppgår till drygt 80 procent. Cirka 20 procent av skolorna har genomfört extra rekryteringar av personal i samband med Ungdomsplatser-AMS. Av enkätens öppna svarsalternativ framgår att de extra anställningarna i genomsnitt uppgår till drygt en heltidstjänst per folkhögskola. Knappt tio procent av skolorna har anlitat studieförbund för genomförandet. Diagram 2. Hur har ni organiserat verksamheten med Ungdomsplatser-AMS på folkhögskolan? Flera alternativ är möjliga Vår n=72 Höst n=63 Vi använder ordinarie lärare Vi har gjort extra anställningar Vi anlitar studieförbund Annat Merparten av skolorna som genomfört extra anställningar har endast haft separata kurser. Detta faktum är inte särskilt förvånande, då de separata kurserna av naturliga skäl kräver större personalresurser än enstaka platser, vilka i högre utsträckning kan integreras i skolans ordinarie verksamhet. De extra anställningarna har dock inte alltid använts till enbart ren undervisning. Flera skolor uppger att den extra personalresursen även innehaft en stödjande och motivationsskapande funktion, exempelvis med avseende på framtidsplanering och coachning för ungdomarna. Den extra personalen har på ett antal skolor också varit av en mer organisationsinriktad karaktär, så till vida att nyrekryteringen i första hand använts för administration och utveckling av externa kontakter. Vidare ska uppmärksammas att den extra personalen endast på ett mindre antal skolor enbart har använts för Ungdomsplatser-AMS. På drygt hälften av skolorna har personaltillskottet även kommit att användas inom ordinarie verksamhet respektive inom andra arbetsmarknadsprojekt, såsom Särskilda utbildningsinsatser inom aktivitetsgarantin (SAGA) och Vägen in i arbetslivet (VIA). Av diagrammet nedan framgår att andelen skolor som angivit att de använder de extra an- 8 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

9 ställningarna inom andra arbetsmarknadsprojekt dock är något mindre i enkätutskicket som genomfördes under hösten 2006 jämfört med våren En förklaring till detta kan sannolikt vara att deltagarvolymerna i övriga arbetsmarknadsprojekt i viss mån minskat under det senaste halvåret. Flera folkhögskolor uppger exempelvis att antalet SAGA-deltagare minskat under senare tid, delvis beroende på att konkurrensen från andra arbetsmarknadsinsatser hos Arbetsförmedlingen, såsom Plusjobb, successivt kommit att öka. Diagram 3. Har den extra personalen använts inom annan verksamhet på folkhögskolan än Ungdomsplatser-AMS? Vår n=18 Höst n=19 Ja, inom den ordinarie verksamheten Ja, inom andra arbetsmarknadsprojekt (SAGA, VIA etc) Ja, inom andra projekt Nej, enbart för Ungdomsplatserna Intressant att uppmärksamma i diskussionen om hur Ungdomsplatser-AMS har organiserats, är hur folkhögskolorna valt att lösa den interna rolloch ansvarsfördelningen mellan berörd personal. På basis av genomförda fallstudier, tycks i huvudsak två alternativa sätt här kunna urskiljas. Inom ramen för det första alternativet återfinns folkhögskolor som i stor utsträckning fördelat arbetsuppgifter och ansvarsområden relativt likartat på berörd personal. Även om mindre skillnader går att notera i personalens arbetsfördelning, exempelvis med avseende på vilka ämnen de undervisar i, är det övergripande ansvaret för olika områden, såsom rekrytering och kontakt med deltagare, samverkan med externa aktörer etc till stor del gemensamt. I den andra gruppen av folkhögskolor har personalen mer skilda ansvarsområden och arbetsuppgifter. Hit hör exempelvis Örebro folkhögskola, där en tydlig uppdelning finns mellan personalen med avseende på arbetsuppgifter av mer extern respektive intern karaktär. Medan en person således i första hand fokuserar på externt arbete exempelvis avseende kontakten och samverkan med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, ansvarar den andra anställa personen för mer interna arbetsuppgifter, såsom undervisning. Mot bakgrund av genomförda intervjuer, framstår inte någon av de två organisationsmodellerna som mer fördelaktig än den andra för genomförandet av Ungdomsplatser-AMS rent generellt. Detta beror till stor del på att folkhögskolorna redan till sina initiala förutsättningar skiljer sig åt, vilket gör att lämpligheten hos olika sätt att organisera verksamheten varierar mellan olika folkhögskolor. På Örebro folkhögskola fanns exempelvis redan sedan tidigare en person med externt samordningsansvar för folkhögskolans arbetsmarknadsprojekt, såsom SAGA, vilket gjorde det naturligt att även inkludera Ungdomsplatser- AMS i detta ansvar. Oavsett valet av organisationsmodell, upplever dock samtliga folkhögskolor som intervjuats inom ramen för utvärderingen att deras organisation varit ändamålsenlig för Ungdomsplatser-AMS, vilket i sammanhanget får ses som det viktigaste. Integrering i ordinarie verksamhet Över lag förefaller Ungdomsplatser-AMS vara relativt väl integrerade i folkhögskolornas ordinarie verksamhet. En tydlig majoritet av folkhögskolorna uppger exempelvis att deltagarna i Ungdomsplatser-AMS samläser vissa ämnen med öviga elever på skolan. Samläsningen tycks i de flesta fall röra ämnen/kurser vid sidan av de ordinarie kärnämnena. Som exempel kan här Alma folkhögskola nämnas, på vilken ungdomarna erbjuds möjlighet att välja till ett antal utbildningsmoduler i exempelvis databehandling, vilka läses gemensamt med elever på ordinarie kurser såväl som på folkhögskolans SAGA-kurser. Ett större antal folkhögskolor uppger också att temadagar och liknande i så stor utsträckning som möjligt hålls gemensamt på skolan. Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 9

10 Intressant att notera är att Ungdomsplatser-AMS integrering på denna punkt tycks ha ökat över tid, i bemärkelsen att en betydligt större andel folkhögskolor uppger gemensamma temadagar som ett alternativ under hösten 2006 jämfört med våren. Diagram 4. Hur integreras Ungdomsplatser-AMS i övriga folkhögskolekurser? Flera svar är möjliga Vår n=72 Höst n=62 Samläsning av vissa ämnen Temadagar eller liknande Annan samläsning På annat sätt Ej integrerat alls Av enkäten framgår att integreringen av Ungdomsplatser-AMS förefaller som något större på folkhögskolor med enstaka platser jämfört med skolor som endast beviljats separata kurser. Detta är dock inte att se som särskilt anmärkningsvärt, så till vida att de enstaka platserna per definition förutsätter en större samläsning och integration med öviga kurser. Med stöd av genomförda intervjuer, tycks dock integreringen av Ungdomsplatser-AMS i övrig verksamhet ses som eftersträvansvärd av merparten av folkhögskolorna, oavsett om de beviljats enstaka platser eller separata kurser. Integrering ses i första hand som en metod för att öka möjligheten till individanpassning. Flera folkhögskolor menar även att Ungdomsplatser-AMS integrering i övrig verksamhet är att se som viktig för ungdomarnas allmänna trivsel, i synnerhet på de separata kurserna, vilka annars riskerar att i negativ bemärkelse börja framstå som en särskild grupp. Genom en utökad integrering med övrig verksamhet kan också eleverna på Ungdomsplatser-AMS finna inspiration i den övergripande miljö som utmärker folkhögskolorna över lag. Lokaler Majoriteten (knappt 80 procent) av folkhögskolorna har förlagt Ungdomsplatser-AMS i skolans ordinarie lokaler. Vid en uppdelning mellan vilken typ av Ungdomsplatser-AMS som folkhögskolorna beviljats framgår dock att de folkhögskolor som endast tilldelats enstaka platser i betydligt högre utsträckning förlagt Ungdomsplatser-AMS i ordinarie lokaler jämfört med de skolor som beviljats separata kurser (90 procent mot drygt 60 procent). Drygt tio procent av folkhögskolorna har förlagt Ungdomsplatser-AMS på skolans filial. Även i detta avseende skiljer sig dock folkhögskolorna åt, i bemärkelsen att andelen folkhögskolor som valt denna organisering är betydlig större bland skolor som har separata kurser jämfört med skolor som endast har enstaka platser (drygt 30 procent mot knappt fem procent). Knappt tio procent av folkhögskolorna, slutligen, uppger att de använt andra lokaler för genomförandet av Ungdomsplatser-AMS. Diagram 5. Var är Ungdomsplatser-AMS förlagda? Vår n=72 Höst n=61 På folkhögskolan Folkhögskolans filial Andra lokaler tillsammans med annan kurs (inom fhs regi) I lokal med enbart denna kurs Orsakerna bakom Ungdomsplatser-AMS skiftande organisering varierar mellan folkhögskolorna. På basis av genomförda intervjuer tycks dock merparten av folkhögskolorna själva strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt förlägga Ungdomsplatser-AMS i samma lokaler som ordinarie verksamhet. Detta för att öka förutsättningarna för integrering med folkhögskolans övriga 10 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

11 verksamhet. I de fall där Ungdomsplatser-AMS förlagts i andra lokaler, har detta varit en nödvändighet av utrymmesskäl, i bemärkelsen att det inte funnits plats för deltagarna i ordinarie lokaler. Sammanfattande bedömning Organiseringen av Ungdomsplatser-AMS tycks över lag ha varit relativt ändamålsenlig. Valet av organisationsmodell varierar visserligen i förhållandevis hög grad mellan de enskilda folkhögskolorna. Enligt Ramböll Managements bedömning har dock denna variation till stor del utgjort en fördel, då den möjliggjort anpassningar till folkhögskolornas lokala förutsättningar och behov. Oavsett de lokala förutsättningarna, menar dock Ramböll Management att det över lag finns ett mervärde i att integrera Ungdomsplatser-AMS i folkhögskolans ordinarie verksamhet. Graden av integrering är naturligtvis beroende av vilken typ av platser som folkhögskolan beviljats. Integreringen av insatsen i ordinarie verksamhet behöver dock inte nödvändigtvis innebära en ökad samläsning med övriga kurser, utan även att temadagar och liknande hålls gemensamt för alla skolans elever. Genom inslag av integrering med skolan ordinarie verksamhet minimeras risken för inlåsningseffekter, exempelvis i form av att deltagarna i negativ bemärkelse börjar betrakta sig själva som en särskild grupp. En ökad integrering förefaller även generera positiva effekter på deltagarnas motivation. Detta då deltagarna kan finna inspiration och förebilder i skolornas övriga studenter och i den övriga verksamhet som drivs på skolorna. Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 11

12 Verksamhet I nedanstående kapitel diskuteras Ungdomsplatser-AMS innehåll med avseende på den verksamhet som företagits inom ramen för insatsen. Kapitlet är uppdelat i två delavsnitt: Urval av deltagare och Aktiviteter. Liksom för föregående avsnitt avslutas kapitlet med Ramböll Managements sammanfattande bedömning. Urval av deltagare I avsnittet som följer redogörs för Ungdomsplatser-AMS målgrupp (tänkt och faktisk) samt urvalsprocess med avseende på deltagare. sätt motiveras av flera skolor genom att behovet av insatsen är störst inom denna målgrupp. Vidare har ett mindre antal folkhögskolor strävat efter att avgränsa målgruppen på annat sätt, exempelvis genom att inrikta sig mot ungdomar som haft en liknande bakgrund rörande yrkesinriktning/yrkesintresse, som haft tidigare missbruksproblem etc. Knappt 40 procent av folkhögskolorna uppger att de inte försökt göra några ytterligare avgränsningar av målgruppen med avseende på ungdomarnas bakgrund utan endast försökt välja ungdomar med intresse/motivation. Målgrupp Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer ska Ungdomsplatser-AMS vända sig till arbetslösa ungdomar i åldern år som saknar fullständig grund- och/eller gymnasieutbildning. 5 Utvärderingen visar dock på att drygt hälften av folkhögskolorna i samband med rekryteringen har försökt avgränsa denna målgrupp ytterligare, genom att medvetet försökt inrikta sig mot ungdomar med liknande bakgrund. Drygt 35 procent av folkhögskolorna uppger att de i första hand försökt rekrytera ungdomar som behövt komplettera merparten av kurserna på gymnasieoch/eller högstadienivån för att få en komplett utbildning. Att målgruppen avgränsats på detta 5 PM Folkhögskolans särskilda utbildningssatsning för arbetslösa ungdomar Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

13 Diagram 6. Har ni i samband med rekrytering av deltagare avgränsat denna målgrupp ytterligare genom att medvetet försökt välja ungdomar med liknande bakgrund? n= Höst n=63 Om och i vilken utsträckning folkhögskolorna valt att försöka avgränsa målgruppen ytterligare har flera orsaker, varav en av de mest framträdande utgörs av vilken form av Ungdomsplatser som folkhögskolan har tilldelats. Bland folkhögskolorna som inte försökt avgränsa målgruppen ytterligare dominerar framför allt skolor som enbart haft separata kurser, så till vida att hälften av dessa folkhögskolor angivit detta alternativ jämfört med en femtedel av de skolor som endast haft enstaka platser. Detta beror sannolikt på att de enstaka platserna ställer högre krav på att ungdomarna i så stor utsträckning som möjligt liknar 6 Frågan ställdes endast under höstens enkätutskick varför jämförelser med våren ej är möjliga. 1= Ja, vi har i första hand försökt rekrytera ungdomar som behöver komplettera med merparten av kurserna på gymnasie- och/eller högstadienivån för att få en komplett utbildning. 2= Ja, vi har i första hand försökt rekrytera ungdomar som bara behöver komplettera med enstaka kurser på gymnasienivån för att få en komplett utbildning. 3= Ja, vi har i första hand försökt rekrytera ungdomar som haft en liknande bakgrund rörande yrkesinriktning/yrkesintresse. 4= Ja, vi har i första hand försökt rekrytera ungdomar som haft en liknande bakgrund på annat sätt, nämligen 5= Nej, vi har inte gjort några ytterligare avgränsningar av målgruppen med avseende på ungdomarnas bakgrund utan endast försökt välja ungdomar med intresse/motivation. 6= Vet ej/ingen uppfattning. övriga elever, då undervisningen här till stor del sker i form av samläsning. Av betydelse för folkhögskolornas beslut att avgränsa målgruppen ytterligare tycks till stor del även de lokala förutsättningarna vara. Folkhögskolor med mer begränsat rekryteringsunderlag, där urvalet av deltagare till stor del givit sig naturligt, har av naturliga skäl inte haft samma möjligheter till att avgränsa målgruppen. Även folkhögskolornas involvering i rekryteringsprocessen förefaller spela in, så till vida att flera folkhögskolor uppger att anvisning av deltagare helt genomförts av Arbetsförmedlingen, och att folkhögskolan därför har haft begränsade möjligheter att påverka vilka deltagare som kommer till Ungdomsplatser-AMS. I viss mån tycks slutligen även de lokala behoven ha betydelse för avgränsningen av målgruppen. I Eslöv finns exempelvis ett behov av ökat rekryteringsunderlag inom hantverksyrket, vilket föranlett skolan att i samråd med Arbetsförmedlingen i huvudsak inrikta Ungdomsplatser-AMS mot ungdomar med ett tydligt hantverksintresse. Samtliga intervjuade folkhögskolor uppger att de var förberedda på att deltagarna i Ungdomsplatser-AMS skulle komma från relativt trasiga bakgrunder, och att de därmed skulle behöva lägga mycket tid på social stöttning och motivationsarbete. Trots detta uppger i stort sett samtliga intervjuade skolor samt cirka 20 procent av respondenterna i enkätundersökningen att deltagarna i stor utsträckning skilde sig från de initiala förväntningarna, i bemärkelsen att deltagarnas sociala problem och bristande motivation var större än förväntat. Även deltagarnas utbildningsbakgrund samt tidigare erfarenhet skilde sig enligt ett antal folkhögskolor från de initiala förväntningarna, även om skillnaderna som framgår av nedanstående tabell inte är lika framträdande som vid deltagarnas sociala bakgrund. Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 13

14 Diagram 7. I vilken grad skiljer sig deltagarna från vad ni förväntat er med avseende utbildningsbakgrund? Vår n=72 Höst n=61 I hög grad I viss grad Inte alls Ingen uppfattning Diagram 8. I vilken grad skiljer sig deltagarna från vad ni förväntat er med avseende erfarenhet? Antal deltagare Vår n=72 Höst n=61 I hög grad I viss grad Inte alls Ingen uppfattning Totalt har 97 folkhögskolor beviljats Ungdomsplatser-AMS sedan insatsens start år Enligt de 64 folkhögskolor som besvarade enkäten under hösten 2006, har totalt 365 kvinnor och 438 män påbörjat utbildningen sedan skolan började med Ungdomsplatser-AMS. Antalet deltagare varierar relativt kraftigt mellan de olika skolorna, där det minsta antalet deltagare i enkäten uppgår till en person och det högsta antalet deltagare till 55 personer, män och kvinnor sammantagna. De flesta skolor har haft cirka fem till femton deltagare. Urvalsprocessen Urvalsprocessen tycks med stöd av genomförda fallstudier och enkätundersökning variera relativt mycket mellan folkhögskolorna, åtminstone med avseende på hur urvalet har organiserats. I stort sett samtliga folkhögskolor uppger i enkäten att rekryteringen skett i samverkan med Arbetsförmedlingen. Medan vissa folkhögskolor i mycket begränsad utsträckning har medverkat under urvalet av deltagare, då Arbetsförmedlingen helt enkelt anvisat deltagare till Ungdomsplatser- AMS, har andra folkhögskolor innehaft en mer aktiv roll i deltagarurvalet. Till den senare kategorin hör exempelvis Örebro folkhögskola. Under urvalsprocessens inledande skede, genomförde skolan intervjuer med de ungdomar som föll inom den övergripande målgruppen, för att på så sätt kunna välja ut de ungdomar som föreföll ha störst motivation och intresse av att gå på skolan. Folkhögskolornas grad av involvering i urvalet av deltagare tycks med stöd av genomförda intervjuer till stor del bero på det befintliga deltagarunderlaget. För folkhögskolor med mer begränsat deltagarunderlag, där urvalet av deltagare till stor del fallit sig naturligt, har en utökad medverkan under rekryteringen av naturliga skäl varit mindre relevant. I viss mån tycks även folkhögskolornas och de enskilda arbetsförmedlarnas eget intresse och syn på rekryteringen ha spelat in. Detta då det förefaller som om de enskilda arbetsförmedlarna i relativt varierande utsträckning varit benägna att släppa in folkhögskolorna i rekryteringsfasen. På samma sätt har folkhögskolorna själva givit uttryck för ett skiftande intresse att delta i urvalsprocessen, i bemärkelsen att vissa skolor menar att denna del är något som Arbetsförmedlingen sköter bäst själva. Urvalet av deltagare och samverkan med Arbetsförmedlingen avseende denna del tycks utifrån genomförda intervjuer med skolor och arbetsförmedlare över lag fungera relativt bra. Den kritik som riktas mot Arbetsförmedlingen avseende urvalsprocessen handlar framförallt om att de enskilda handläggarna inte alltid uppfattas lägga ned tillräckligt mycket tid på att säkerhetställa att de anvisade deltagarna själva är motiverade och intresserade av att delta i Ungdomsplatser-AMS. Den bristande förundersökningen upplevs framförallt bero på tidsbrist på Arbetsförmedlingarna. Ett mindre antal folkhögskolor uppger i enkäten även att de upplevt att berörda arbetsförmedlare betraktat Ungdomsplatser-AMS som en form av 14 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

15 avstjälpningsplats, till vilken de kan hänvisa ungdomar som under en längre tid varit svåra att bli av med. Denna inställning hos handläggarna är dock inte utmärkande för folkhögskolornas upplevelse av Arbetsförmedlingarna över lag. Ingen av de intervjuade arbetsförmedlarna har heller givit uttryck för denna inställning. Aktiviteter I Folkbildningsrådets riktlinjer för Ungdomsplatser-AMS framgår att insatsen ska innehålla utbildning på grundskolenivå eller i kärnämnen på gymnasienivå. 7 Därutöver har folkhögskolorna haft ett relativt stort utrymme att själva utforma Ungdomsplatser-AMS innehåll. Som framgår av genomförd enkätundersökning och fallstudier, förekommer i praktiken också en relativt stor variation med avseende på hur Ungdomsplasterna har utformats på de olika folkhögskolorna. På flera skolor har insatsens innehåll anpassats och integrerats med skolans övergripande profil. På Örebro folkhögskola innehåller Ungdomsplatser-AMS exempelvis en tydlig friskvårdsprofil, där deltagarna tillsammans med övriga elever på skolan samläser vissa ämnen kopplade till hälsa och välbefinnande. Flera folkhögskolor har också planerat in en kurs med fokus på personlig utveckling, inom ramen för vilken ungdomarna får möjlighet att särskilt diskutera frågor kopplade till självuppfattning, framtidsplaner och övergripande värderingar. Vid sidan av denna typ av lokal anpassning, har ett antal folkhögskolor även vidareutvecklat Ungdomsplatser-AMS med avseende på insatsens arbetslinje. Som exempel kan Eslöv folkhögskola nämnas, vilken kombinerat Ungdomsplatser- AMS med Arbetsförmedlingens insats lärlingsplatser. Under en tidsperiod omfattande totalt ett år, varvas utbildning med praktik hos lokala 7 PM Folkhögskolans särskilda utbildningssatsning för arbetslösa ungdomar hantverkare i trakten, såsom golvläggare, rörmokare, målare etc. Kombinationen tycks med stöd av intervjuer med såväl lärare, deltagare och berörda arbetsgivare fungera mycket bra. Deltagarna erbjuds möjlighet att praktisera och på sikt arbete inom ett yrke som de har intresse av, samtidigt som arbetsgivarna får möjlighet att kostnadsfritt träna upp och skola in en person inför framtida ordinarie anställning. Arbetslinjen i Ungdomsplatser-AMS har också särskilt tydliggjorts på Molkom folkhögskola. Här har Ungdomsplatser-AMS efter samråd med Arbetsförmedlingen och lokalt näringsliv kombinerats med en truckförarutbildning. Undervisning i kärnämnen varvas med utbildning kopplad till truckföraryrket samt praktik hos lämplig arbetsgivare. Tanken bakom denna inriktning var enligt intervjuad rektor att öka deltagarnas anställbarhet samt öka rekryteringsunderlaget inom ett framtida bristyrke. Den yrkesinriktade tonvikten har av rektor och lärare även upplevts som särskilt värdefull från ett målgruppsperspektiv, då flertalet av de ungdomar som deltar i Ungdomsplatser- AMS saknar egentligt intresse för mer teoretiska studier. Slutligen kan Alma folkhögskola nämnas som ett exempel på en folkhögskola med en tydlig yrkesinriktad utformning på Ungdomsplatser-AMS. Utbildningen inleds med 4-5 veckors introduktion, vilken syftar till att motivera och utveckla deltagarna samt ge dem anställningsförberedande träning, exempelvis med avseende på intervjusituationer, hur man skriver ett anställningsbrev etc. Perioden avslutas med 6-8 veckors praktik på en lokal arbetsgivare, vilken i möjligaste mån försöker att matchas efter deltagarnas egna önskemål. Över lag tycks genomförandet av Ungdomsplatser-AMS fungerat relativt bra, så till vida att knappt 80 procent av respondenterna i enkätundersökningen uppger att insatsen fungerat mycket eller ganska bra. Vidare tycks kvaliteten i Ungdomsplatser-AMS genomförande förbättrats med tiden, i bemärkelsen att andelen folkhögskolor Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 15

16 som anser att insatsen fungerat mycket bra är något större under hösten jämfört med under våren. Diagram 9. Hur tycker du att Ungdomsplatser- AMS på det hela taget har fungerat hos er? Vår n=71 Höst n=61 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Utifrån genomförda intervjuer och de öppna svaren i enkätundersökningen gäller de mer negativa åsikterna rörande genomförandet framförallt ungdomarnas bakgrund, vilken av flertalet av folkhögskolor varit betydlig mer trasig än förväntat. Det var som att stiga rakt in en högstadieklass. Folk slängde tuggummin på varandra, pratade rakt ut, avbröt varandra. De första veckorna var det ett jättejobb att bara få ungdomarna att stiga upp på mornarna, att äta frukost och komma i tid. Ett antal folkhögskolor menar också att urvalsmomentet skulle kunna förbättras, i bemärkelsen att det ibland tagit relativt lång tid att få besked från Arbetsförmedlingen om hur många ungdomar som kan anvisas till insatsen. Deltagarna har i flera fall också blivit färre än förväntat. Slutligen anger flera folkhögskolor att Ungdomsplatser-AMS till sin form utgjort vissa problem, i bemärkelsen att kommande terminers kurser varit svåra att planera då besked om medel endast har kunnat ges för kortare perioder. Även intervjuade deltagare förefaller tycka att genomförandet av Ungdomsplatser-AMS över lag har fungerat bra. I synnerhet förefaller stödet från lärarna och annan berörd personal uppskattas. Också folkhögskolans lugnare tempo och möjligheten att läsa i den egna takten har setts som värdefullt. Några intervjuade deltagare ser dock kursernas nivå som ett problem, i bemärkelsen att vissa deltagare upplever nivån som för hög, medan andra deltagare ger uttryck för att nivån är för låg. Svårigheten att planera kursen på en nivå som passar alla är i stor utsträckning kopplad till det faktum att deltagarnas utbildningsbakgrund skiljer sig relativt mycket åt. För att i den mån det är möjligt ändå möjliggöra en ökad nivåanpassning, efterfrågar flera deltagare en utökad gruppindelning i kurserna, där en grupp får lärarledd undervisning medan den andra gruppen studerar fritt i ett anslutande rum och tvärtom. I viss mån ses även nivån på kurserna som problematisk ur ett pedagogiskt perspektiv. Flera intervjuade deltagare upplever att material och böcker är utformade för en målgrupp tio eller femton år yngre än de själva. Vi kanske befinner oss på en 14- åringsnivå när det gäller kunskaper i matte eller engelska. Men det betyder inte att vi befinner oss på en 14-årings nivå mognadsmässigt. Många av oss har till exempel barn och familj. Att materialet till sin pedagogiska utformning är riktad mot en betydligt yngre målgrupp utgör enligt Ramböll Managements erfarenhet ofta ett problem i vuxenutbildning generellt. Sammanfattande bedömning Över lag tycks genomförandet av Ungdomsplatser-AMS fungerat bra, både från ett individperspektiv och från folkhögskolornas sida. Enligt Ramböll Managements bedömning, har kvaliteten i genomförandet till stor del med att göra att folkhögskolorna lämnats relativt fria att själva utforma insatsens mer specifika innehåll. På så sätt har 16 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

17 lokala anpassningar till folkhögskolans ordinarie verksamhet såväl som lokala behov och förutsättningar möjliggjorts, vilket kan anses ha ökat Ungdomsplatser-AMS mervärde för både deltagare och omgivande externa aktörer. Vid sidan av renodlad undervisning, tycks relativt mycket tid lagts ned på social stöttning och motivationsarbete i Ungdomsplatser-AMS. Detta stödjande arbete utgör också en av de delar som deltagarna under intervjuer uppgivit att de uppskattar mest. Ramböll Management ser också mycket positivt på det utrymme för socialt arbete som funnits inom Ungdomsplatser-AMS. Detta då vi, med stöd av genomförda intervjuer samt tidigare utvärderingar av liknande insatser (såsom exempelvis VIA 8 ), menar att flertalet deltagare sannolikt hade tillgodogjort sig insatsen betydligt sämre om de stödjande och motivationsskapande momenten hade saknats eller skurits ned. 8 Utvärderingen av Vägen in Arbetslivet (VIA) genomfördes av Ramböll Management på uppdrag av AMS år Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 17

18 Samverkan I nedanstående kapitel redogörs för hur folkhögskolornas samverkan med Folkbildningsrådet, Arbetsförmedlingen respektive övriga externa aktörer upplevs ha fungerat i Ungdomsplatser- AMS. Samverkan med Folkbildningsrådet För fördelning av statsbidragen kopplade till Ungdomsplatser-AMS samt uppföljning av den verksamhet som folkhögskolorna bedriver svarar Folkbildningsrådet. För att få en uppfattning om hur samverkan med Folkbildningsrådet har fungerat, ställdes i enkäten ett antal frågor rörande folkhögskolornas kontakt med rådet avseende fördelningsprinciperna, information om fördelning/omfördelning och rekvisition. Över lag tycks folkhögskolornas kontakt med Folkbildningsrådet rörande fördelningsprinciperna ha fungerat bra. Totalt 48 procent av respondenterna under våren och 75 procent av respondenterna under hösten anger att kontakten fungerat mycket eller ganska bra. Intressant att uppmärksamma i sammanhanget är att kontakten rörande fördelningsprinciperna upplevs ha förbättrats under tidens gång. Diagram 10. Hur har kontakterna med Folkbildningsrådet fungerat vad gäller fördelningsprinciperna? Vår n=81 Höst n=64 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Främst är det folkhögskolorna med enbart separata kurser som anser att kontakterna med Folkbildningsrådet har fungerat bra vad gäller fördelningsprinciperna. Detta beror förmodligen på att även de skolor som fått enstaka platser, eller både enstaka platser och separata kurser, velat ha fler platser. Samverkan med Folkbildningsrådet förefaller ha fungerat ytterligare något bättre med avseende på information om fördelning/omfördelning. Även på denna punkt tycks kontakten dock förbättrats över tid, så till vida att en betydligt större andel respondenter uppger att kontakten fungerat mycket bra under hösten jämfört med motsvarande andel under våren. 18 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

19 Diagram 11. Hur har kontakterna med Folkbildningsrådet fungerat vad gäller information om fördelning/omfördelning? Vår n=76 Höst n=64 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Folkhögskolornas kontakt med Folkbildningsrådet tycks med stöd av nedanstående diagram fungerat bra också med avseende på rekvisition. Drygt 80 respektive 90 procent av folkhögskolorna under våren och hösten menar att kontakten med rådet på denna punkt fungerat mycket eller ganska bra. Även här går en tydlig utveckling i positiv riktning att notera, i bemärkelsen att kontakten över lag upplevs ha blivit bättre med tidens gång. Sammanfattningsvis tycks samverkan med Folkbildningsrådet med stöd av genomförd enkätundersökning fungerat bra över lag. Denna bild bekräftas av de intervjuer som genomförts med personal och rektorer på folkhögskolorna, vilka samtliga uppger att kontakten med Folkbildningsrådet på det hela taget varit tillfredställande. Det har alltid varit möjligt att ringa så fort vi haft några frågor. Folkbildningsrådet har vid ett tillfälle också besökt oss ute på plats, en personlig kontakt som vi verkligen uppskattar. Samtidigt ska nämnas att ett antal skolor menar att samverkan med Folkbildningsrådet har viss utvecklingspotential, så till vida att mervärdet av samarbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Bland annat efterfrågas (fler) gemensamma fortbildningsdagar för de folkhögskolor som beviljats Ungdomsplatser-AMS, under vilka kunskapsoch erfarenhetsutbyte rörande hur Ungdomsplatser-AMS bäst ska bedrivas kan ske. Diagram 12. Hur har kontakterna med Folkbildningsrådet fungerat vad gäller rekvisition? Vår n=76 Höst n=62 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Återigen är de som är mest nöjda med kontakterna med Folkbildningsrådet i aktuell fråga de folkhögskolor som enbart har haft separata kurser. Detta är kanske inte så förvånande med tanke på att det är dessa skolor som har rekvirerat mest medel från Folkbildningsrådet. Samverkan med Arbetsförmedlingen En av de mest centrala externa aktörerna i Ungdomsplatser-AMS utgörs av Arbetsförmedlingen. Av enkätundersökningen framgår, att majoriteten av folkhögskolorna (cirka 70 procent) samverkat med den lokala Arbetsförmedlingen i kommunen. Denna fördelning gäller även då folkhögskolorna delas upp med avseende på typ av Ungdomsplatser, i bemärkelsen att det inte finns någon skillnad mellan folkhögskolor som endast haft separata kurser, enstaka platser eller en kombination av kurser och platser på denna punkt. Runt en femtedel av folkhögskolorna uppger att de främst samverkat med Arbetsförmedlingar i andra kommuner, medan drygt 15 procent av respondenterna anger att de samverkat med Arbetsförmedlingen i kommunen respektive i andra kommuner i lika utsträckning. Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 19

20 Diagram 13. Med vilken arbetsförmedling har ni i första hand samarbetat rörande Ungdomsplatser- AMS? 9 n=60 lingen och folkhögskolorna som arbetsmarknadspart Enbart separata kurser Enbart enstaka platser Både separat kurs och enstaka platser Vi har i första hand samarbetet med Af i kommunen Vi har i första hand samarbetet med Af i andra kommuner Vi har arbetat med Af i kommunen och Af i andra kommuner i lika utsträckning Vi har inte samarbetat med Af alls Diagram 14. Hur har ni i samband med Ungdomsplatser-AMS etablerat samarbetet med Af? Flera svar är möjliga om ni samarbetar med flera arbetsförmedlingar n= Enbart separata kurser Enbart enstaka platser Både separat kurs och enstaka platser Etablerat ett nytt samarbete Använt gamla kontakter Annat sätt Orsakerna till varför drygt 45 procent av folkhögskolorna valt att samverka med Arbetsförmedlingar i andra kommuner varierar. I de öppna svarsalternativen i enkäten motiverar ett flertal skolor sitt val med att goda kontakter redan fanns med dessa Arbetsförmedlingar sedan tidigare. Ett antal skolor menar också att samarbetet har sin grund i att dessa Arbetsförmedlingar var särskilt intresserade och självmant tog kontakt med folkhögskolan. Majoriteten av folkhögskolorna har använt gamla kontakter vid etableringen av samverkan med Arbetsförmedlingen i samband med Ungdomsplatser-AMS. Denna etableringsväg förefaller framför allt mest vanlig för folkhögskolor som beviljats en kombination av enstaka platser och separata kurser, då cirka 90 procent av dessa folkhögskolor anger att de använt gamla kontakter. Drygt hälften av de skolor som tilldelats separata kurser respektive den tredjedel av de skolor som beviljats enstaka platser anger dock att de etablerat nya kontakter med Arbetsförmedlingen. Detta kan ses som en positiv indikator på att Ungdomsplatser-AMS indirekt kommit att generera ett utökat samarbete mellan Arbetsförmed- 9 Frågan ställdes endast under höstens enkätutskicket varför jämförelser med våren ej är möjliga. Samverkan med Arbetsförmedlingen förefaller med stöd av nedanstående diagram framför allt röra rekryteringen av deltagare. Cirka 80 procent av respondenterna i vårutskicket såväl som höstutskicket anger att det har varit ett samverkansområde. Drygt 60 procent av folkhögskolorna menar även att skolan har haft kontakt med Arbetsförmedlingen under kursens gång. Samverkan rörande planering, överlämning vid avslut och uppföljning tycks dock förekomma i något mer begränsad utsträckning. 10 Frågan ställdes endast under höstens enkätutskick varför jämförelser med våren ej är möjliga. 20 Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS

21 Diagram 15. Inom vilka av följande områden samarbetar kursens lärare/ledare med arbetsförmedlingen? n=61 Diagram 16. På vilka av följande sätt har Arbetsförmedlingen haft kontakt med deltagarna när de varit på folkhögskolan? Vår n=67 Höst n=62 Rekrytering av deltagare Kursplanering Under kursens gång Överlämning vid avslut Uppföljning Annat Vår n=67 Höst n=61 Besök på folkhögskolan Deltagarna har gått till arbetsförmedlingen Annat sätt Ingen kontakt Vet ej Vid en jämförelse mellan folkhögskolorna, framkommer att skolor med separata kurser samarbetat i något större utsträckning med Arbetsförmedlingen jämfört med de skolor som enbart har haft enstaka platser. Både skolor med separata kurser och de med enbart enstaka platser samarbetar i hög grad med Arbetsförmedlingen kring rekrytering av deltagare. Skolorna med enbart enstaka platser samarbetar dock i mindre grad kring kursplanering, uppföljning och under kursens gång med Arbetsförmedlingen. En av de mest centrala delarna i folkhögskolornas samarbete med Arbetsförmedlingen kan handläggarnas kontakt med deltagarna sägas vara. Detta då en kontinuerlig kontakt mellan deltagarna och Arbetsförmedlingen kan sägas öka förutsättningarna för ett effektivt och individuellt anpassat stöd efter insatsens slut. Som framgår av nedanstående diagram, tycks samarbetet med Arbetsförmedlingen på denna punkt över lag fungera bra, så till vida att endast drygt 20 respektive 15 procent av respondenterna uppger att Arbetsförmedlingen inte har någon kontakt alls med deltagarna. Samtidigt får poängteras att det ändå är relativt stora andel som uppger att förmedlingarna inte alls har någon kontakt med deltagarna, Vidare uppger merparten av folkhögskolorna att kontakten sker på plats, i bemärkelsen att handläggarna besöker folkhögskolan istället för tvärtom. Intressant att uppmärksamma är att samarbetet med Arbetsförmedlingen även på denna punkt har utvecklats över tid, då en betydligt större andel folkhögskolor uppger att Arbetsförmedlingen har kontakt med deltagarna i höstutskicket jämfört med det utskick som genomfördes under våren. Störst förändring kan noteras med avseende på handläggarnas tendens att göra besök på folkhögskolan, vilken enligt enkätsvaren ökat med ungefär 20 procentenheter. Av genomförda intervjuer framgår att detta också i hög grad varit en strategi hos flera av folkhögskolorna, så till vida att flera skolor medvetet uppmuntrat arbetsförmedlarna att avlägga besök snarare än att förorda att deltagarna ska besöka Arbetsförmedlingen själva. För att få en uppfattning om hur samverkan med Arbetsförmedlingen rörande Ungdomsplatser- AMS fungerat överlag, ombads folkhögskolorna ta ställning till samarbetet i enkäten. Av nedanstående diagram framgår en relativt positiv bild av hur samarbetet fungerat, så till vida att flertalet folkhögskolor menar att samarbetet fungerat mycket eller ganska bra. Samtidigt tycks förhållandevis stor utvecklingspotential finnas, då merparten av folkhögskolorna återfinns i den grupp som endast uppgivit att samverkan fungerat ganska bra. Det ska också uppmärksammas att kvaliteten i samverkan med Arbetsförmedlingen upplevs ha minskat över tid, då andelen folkhögskolor som är mer eller mindre missnöjda Utvärdering av Ungdomsplatser-AMS 21