SAGA och Folkhögskoleinsatser. utvecklingsgarantin. En samlad analys

Transkript

1 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin En samlad analys

2 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys Tryck: Allduplo, Stockholm Folkbildningsrådet 2008

3 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Syfte 7 Metod och disposition 7 Utveckling av mål, syfte och målgrupp 9 En viss förändring av mål och syfte 9 Tydliga förändringar av målgruppen 10 Sammanfattande analys och rekommendationer 15 Kursinnehåll och organisation 17 Tydligare arbetsfokus i kursinnehållet 17 Minskad integrering av SAGA-kurserna i övrig verksamhet 18 Inga påtagliga förändringar i rekryteringsförfarandet 19 Sammanfattande analys och rekommendationer 19 Samverkan 21 Samverkan med Arbetsförmedlingen 21 Fler folkhögskolor samverkar med näringslivet 25 Sammanfattande analys och rekommendationer 26 Dokumentation och uppföljning 28 Ökad dokumentation och uppföljning 28 Sammanfattande analys och rekommendationer 30 Deltagarperspektiv 31 Deltagarnas åsikter om SAGA 31 Sammanfattande analys och rekommendationer 32 Kvantitativa resultat 34 Sammanfattande analys och rekommendationer 35 Avslutande reflektioner och rekommendationer 37 Framgångsfaktorer 37 Utvecklingsfaktorer 38 Bilaga 40 Folkhögskolor som deltagit i projektet uppdelade länsvis 40

4 Förord Under 2000 infördes en arbetsmarknadspolitisk sysselsättningsåtgärd för långtidsarbetslösa benämnd aktivitetsgarantin. Genom ett regeringsbeslut våren 2002 fick Folkbildningsrådet i uppdrag att samverka med AMS om en utbildningssatsning inom garantin och fördela medel till folkhögskolorna för studier på grundskole- och gymnasienivå. De lokala Arbetsförmedlingarna fick i uppdrag att anvisa deltagare till verksamheten som kom att kallas SAGA Särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin. Syftet var att ge arbetslösa baskunskaper som erfordras för att kunna påbörja yrkesinriktade studier eller kunna återgå till arbetslivet. Ett bidrag till folkhögskolorna, där statsbidragets och landstingsbidragets sammantagna storlek blev grunden, infördes. Folkhögskolorna fick ansvar för pedagogik och genomförande av verksamheten. Flera folkhögskolor har samarbetat med studieförbund. Redan första verksamhetsåret 2002 deltog över arbetslösa i utbildningar vid 117 folkhögskolor spridda över alla län och regioner. Verksamheten har successivt växt och sista verksamhetsåret, 2007, deltog över personer. Totalt under åren deltog drygt personer och sammanlagt har 138 av landets 148 folkhögskolor genomfört verksamhet. Under åren genomfördes en särskild verksamhet för långtidsarbetslösa ungdomar benämnd ungdomsplatser-ams. Verksamheten omfattade cirka deltagare på 97 folkhögskolor. Aktivitetsgarantin ersattes i juli 2007 av jobboch utvecklingsgarantin. Folkhögskolorna fortsatte genomföra verksamhet inom denna garanti under namnet Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. Fokus var mer på jobbsökaraktiviteter och coachning. Verksamheten upphörde den 31 december Denna rapport är en samlad analys av SAGAverksamheten och tar sin grund i de uppföljningar som Folkbildningsrådet tidigare gjort av verksamheten. Syftet med rapporten är dels att summera hur verksamheten utvecklats under åren från 2002 till 2007 dels ta tillvara de erfarenheter och lärdomar som genererats i samband med genomförandet av verksamheten. Rapporten beskriver förändringsmönstret inom olika variabler såsom mål, målgrupp, innehåll, samverkan och deltagarperspektiv, men innefattar också en bedömning av SAGA-verksamhetens utveckling och lämnar rekommendationer för fortsatt arbete i liknande projekt. Folkbildningsrådet februari 2008 Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare 4 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

5 Inledning Ramböll Management har på uppdrag av Folkbildningsrådet genomfört en samlad analys av SAGAverksamheten. I följande avsnitt redogörs för bakgrund till analysen samt dess syfte och metod. Analysen är utarbetad med utgångspunkt i de utvärderingsrapporter som genomförts inom SAGAverksamheten. Bakgrund Den 1 juli 2000 infördes en sysselsättningsåtgärd för arbetslösa benämnd aktivitetsgarantin. Den innebar att långtidsarbetslösa garanterades olika aktiviteter för att åter kunna komma in på arbetsmarknaden. Under våren 2001 infördes även studier som en ny möjlighet inom aktivitetsgarantin och kommunerna fick i uppdrag att genomföra verksamheten. Omfattningen blev ringa. Under hösten 2001 kontaktade AMS Folkbildningsrådet för samtal om möjligheten för folkhögskolorna att genomföra utbildningsdelen på grundskole- och gymnasienivå. Syftet var att ge arbetslösa baskunskaper som erfordras för att kunna påbörja yrkesinriktade studier eller kunna återgå till arbetslivet. Folkbildningsrådets kansli genomförde en inventering vid ett antal skolor och intresset visade sig vara stort. AMS avsatte medel för deltagare per år med start Vid nya samtal mellan AMS och Folkbildningsrådet i början av 2002 framkom att AMS ville starta utbildningarna redan samma år helst så snart som möjligt. Folkbildningsrådet fick därför genom ett regeringsbeslut våren 2002 ett uppdrag att samverka med AMS samt fördela medel till folkhögskolorna för verksamheten. Arbetsförmedlingarna fick i uppdrag att anvisa deltagare till utbildningarna. 120 miljoner avsattes för På en enkät under april svarade 50 folkhögskolor att de kunde starta verksamhet redan under maj juli och 140 folkhögskolor att de kunde starta verksamhet från augusti, alltså en relativt kort tid efter regeringsbeslutet. Motivet för skolornas engagemang var flera: personer inom aktivitetsgarantin hör till folkbildningens mest prioriterade grupper, folkhögskolorna har en lång tradition av att arbeta med arbetslösa (ända sedan 1920-talet) och folkhögskolorna har en tradition av att med kort varsel svara upp mot nya utbildningsbehov. Ett annat skäl var att ledig kapacitet skulle uppstå genom att de platserna inom Kunskapslyftet skulle dras ner till platser från Folkhögskolorna fick, precis som för alla andra statsbidragsberättigade folkhögskolekurser, det fulla pedagogiska ansvaret och genomförandeansvaret. Däremot fanns inget hinder för samverkan mellan folkhögskolor och studieförbund, utan det ansågs tvärtom som en fördel om folkhögskolorna kunde ta tillvara på ett studieförbunds möjligheter vad gällde pedagogisk kompetens, lokaler mm. (Under alla år projektet varade skedde också ett sådant nära samarbete). Ett bidrag per deltagarvecka infördes som motsvarade statsbidraget plus landstingsbidraget samt dessutom ett bidrag till skolorna för administration, uppföljning SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

6 och läromedel. Dessutom fanns möjlighet till ett förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och för invandrare med stora brister i svenska språket. Bidraget har i särskild ordning rekvirerats från Folkbildningsrådet. Det från början interna arbetsnamnet SAGA Särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin behölls under hela projekttiden. Utbildningarna på folkhögskolorna kunde antingen genomföras som separata kurser eller med deltagarna integrerade i skolans allmänna kurser. SAGA SAGA-verksamheten (Särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin) startade under våren 2002 och pågick fram till den 1 juli Syftet med SAGA-kurserna har varit att ge långtidsarbetslösa personer inom aktivitetsgarantin de baskunskaper som krävs för att påbörja yrkesinriktade studier eller för att återgå till arbetslivet. Tyngdpunkten i utbildningen har varit studier i kärnämnena samt olika former av jobbsökaraktiviteter. Maxgränsen för hur länge en deltagare har kunnat vara inskriven i en SAGA-kurs har varit sex månader och den genomsnittliga inskrivningstiden varade mellan tre och sex månader. Maxgränsen för personer med invandrarbakgrund samt för personer som var äldre än 50 år var 12 månader. Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin Från 2 juli till den 31 december 2007 genomfördes för långtidsarbetslösa Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. Verksamheten innehöll jobbsökaraktiviteter med coachning, förberedande insatser som vägledning, orientering om arbetsmarknad och personlig marknadsföring. Inga kärnämnesstudier fanns med. Längsta anvisningstiden var två månader. Ungdomsplatser-AMS Från hösten 2005 och hela 2006 genomfördes verksamhet för arbetslösa ungdomar på folkhögskolor. Syftet med satsningen var att låta arbetslösa ungdomar som fyllt 20 men inte 25 år, och som saknade fullständigt gymnasium eller grundskola, skaffa sig behörighet motsvarande gymnasiekompetens genom studier på folkhögskola. Långtidsarbetslösa ungdomar prioriterades. Tabell 1. Antal deltagare samt deltagande folkhögskolor År Antal deltagare Antal skolor Total har personer deltagit vid 138 av landets 148 folkhögskolor. Ungdomsplatser-AMS (benämns i denna rapport även ungdomsplatserna) har omfattat totalt ca deltagare vid 97 folkhögskolor. AMS har för SAGA och Folkhögskoleinsatserna lämnat ett anslag på 843 miljoner sammantaget för åren och till ungdomsplatser-ams 33 miljoner för åren Totalt har därmed verksamheten omfattat 876 miljoner under 6 år. Folkbildningsrådets uppföljning av verksamheten Verksamheten har utvärderats kontinuerligt. Följande rapporter har tidigare genomförts av Folkbildningsrådet: SAGA-projektet 2002 en uppföljning av folkhögskolornas utbildningar för deltagare inom aktivitetsgarantin ((2003); SAGA-verksamheten 2003 en uppföljning av folkhögskolornas utbildningar för deltagare inom aktivitetsgarantin (2004); Utveckling av kompetensintyg SAGA 2005 (2006); SAGA Folkhögskolestudier inom aktivitetsgarantin (2006); Utvärdering av SAGA 2006 samverkan mellan folkhögskolor och arbetsförmedling (2007); 6 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

7 Utvärdering av ungdomsplatser-ams (2007); Uppföljning av SAGA 2007 arbetslinjen inom folkhögskolesatsningen (2007); Uppföljning av folkhögskoleinsatserna hösten 2007 arbetslinjen inom jobb- och utvecklingsgarantin (2007). Syfte Föreliggande rapport innefattar en samlad analys av de resultat som framkommer i de uppföljnings- och utvärderingsrapporter som genomförts tidigare. Syftet är att få kunskap om hur SAGAverksamheten har utvecklats över tid och vad som föranlett förändringar inom verksamheten. Detta då det inför framtida arbetsmarknadsinsatser och projekt av denna typ finns ett värde i att tillvarata de erfarenheter och lärdomar som genererats i samband med genomförandet av SAGA-verksamheten. Utifrån syftet kan följande tre frågeställningar preciseras, vilka besvaras i föreliggande rapport, nämligen: Vilka förändringar av SAGA-verksamheten kan skönjas i de tidigare genomförda SAGArapporterna? På vilket sätt kan de identifierade förändringarna antas ligga till grund för verksamhetens kvantitativa resultat? Vilka omvärldsfaktorer kan antas ligga till grund för de identifierade förändringarna? Den första frågan syftar till att belysa vilka aspekter har förändrats och hur dessa har förändrats inom SAGA-verksamheten mellan åren 2002 och Således föreslås den första frågan att utmynna i en kartläggning som beskriver och illustrerar förändringstrenden. Som framgår av frågan avgränsas analysen till att omfatta en studie av de tidigare genomförda rapporterna. Den andra frågan fokuserar på förändringarnas konsekvenser. Annorlunda uttryckt kan det sägas att frågan belyser skillnader i ljuset av de kvantitativa resultaten, exempelvis kan det antas att förändringar av målgruppen påverkar det kvantitativa utfallet. Den tredje frågan innefattar en analys av hur och på vilket sätt förändringar i omvärlden som exempelvis ny regering, nya direktiv och allmän sysselsättningsnivå har påverkat SAGA-verksamheten. Sammantaget innebär frågeställningarna att SAGA-verksamhetens utveckling från 2002 till 2007 tillsammans med de förklaringsfaktorer som föranlett utvecklingen står i blickfånget för denna analys. Metod och disposition Den samlade analysen baseras i huvudsak på den information som återfinns i de utvärderingsrapporter som tidigare genomförts inom SAGA-verksamheten. Analysen grundas på både kvalitativa och kvantitativa resultat och genom dokumentstudier beskrivs förändringsmönster inom olika variabler (mål, målgrupp, kursinnehåll, organisation, samverkan, dokumentation/uppföljning, deltagarperspektiv och kvantitativa resultat). Analysen innefattar också en bedömning av SAGA-verksamhetens utveckling samt rekommendationer för det fortsatta arbetet. Det fördjupade analysarbetet syftar till att koppla identifierade förändringar till de kvalitativa resultat som genererats under verksamhetens år för att därigenom ge lärdomar för framtida arbetsmarknadsinsatser och projekt. Slutligen analyseras förändringarna i ljuset av de omvärldsfaktorer som fastställts under förberedelsefasen. Varje avsnitt i rapporten inleds med en deskriptiv presentation av den utveckling som har förekommit och avslutas med sammanfattande analys och rekommendationer. Rapporten är disponerad enligt följande: SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

8 I rapportens första avsnitt presenteras Utveckling av mål, syfte och målgrupp. Vidare diskuteras tänkbara förklaringar till de presenterade förändringarna. Avsnittet avslutas med rekommendationer för liknande satsningar i framtiden. I avsnittet Kursinnehåll och organisation ges en bild av utvecklingen gällande dessa delar och liksom i föregående avsnitt diskuteras tänkbara förklaringar och avsnittet avslutas med rekommendationer. I avsnittet Samverkan presenteras utveckling ur ett samverkansperspektiv. Detta avsnitt utgör en huvuddel i rapporten då samverkansaspekten varit central i flertalet av de tidigare utvärderingarna. I nästa avsnitt diskuteras Dokumentation och uppföljning och kapitlet är disponerat som föregående avsnitt. I avsnittet Deltagarperspektiv ges en sammanställning av deltagarnas åsikter. Även detta avsnitt rundas av med en sammanfattande analys och rekommendationer. I avsnittet Kvantitativa reslutat diskuteras SAGA-verksamhetens kvantitativa resultat mot bakgrund av slutsatser i föregående avsnitt. I det sista avsnittet presenteras Avslutande reflektioner och en sammanfattning av de rekommendationer som presenterats i tidigare rapporter. 8 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

9 Utveckling av mål, syfte och målgrupp I det här kapitlet kommer vi att beskriva den utveckling som skett gällande SAGA-verksamhetens mål, syfte och målgrupp. Dessutom kommer vi att presentera statistiska uppgifter över deltagarnas antal, deltagande skolor samt deltagarnas bakgrund. En viss förändring av mål och syfte I följande avsnitt diskuteras en utveckling av SAGA-verksamhetens syfte och mål så som de beskrivs i de utvärderingar som ligger till grund för föreliggande analys. Som synes i figur 1 nedan förändrades inte syftet med SAGA-verksamheten under åren 2002 till våren De baskunskaper som omnämns innefattade förutom utbildning i kärnämnen även mer arbetsrelaterade saker som cv-skrivning, jobbsökande och liknande. Ungdomsplatserna, som genomfördes parallellt med SAGA-verksamheten under 2005 och 2006, hade däremot ett skilt mål och syfte. Ett kvantitativt och konkret mål fastställdes för ungdomsplatserna, vilket inte hade förekommit tidigare inom SAGA-verksamheten. Bakgrunden till utbildningssatsningen för arbetslösa ungdomar var ett regeringsbeslut som resulterade i Figur 1. Syfte och mål 2002 till våren 2007: SAGA-verksamheten Syftet var att ge arbetslösa baskunskaper som krävdes för att kunna återgå till arbetslivet/påbörja yrkesinriktade studier. Våren 2007 utformades målet att 40 procent av deltagrna skulle arbeta, delta i utbildning eller delta i arbetsmarknadsutbildning 90 dagar efter avslutad kurs. Fr o m hösten 2007: Folkhögskoleinsatser inom jobboch utvecklingsgarantin Syftet var att erbjuda långtidsarbetslösa individuellt utformade insatser så att de så snabbt som möjligt skulle komma ut i arbete. Hösten 2005 t o m 2006: Ungdomsplatser-AMS Syftet var att låta arbetslösa ungdomar skaffa sig gymnasiekompetens för att lättare få ett arbete. Målet var att 70 procent av deltagarna skulle ha arbete, vara i utbildning eller delta i arbetsmarknadsutbildning 90 dagar efter avslutad kurs. SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

10 en arbetsmarknadspolitisk insats som genomfördes av folkhögskolorna i samarbete med arbetsförmedlingarna och benämndes ungdomsplatser-ams. Ett resonemang som föranledde regeringsbeslutet var att fullföljd gymnasieutbildning bedömdes öka möjligheten för arbetslösa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Våren 2007 formulerades ett liknande mål för SAGA-verksamheten, men med ett något lägre kvantitativt mått än vad som förekom inom ungdomsplatserna. Förändringen föranleddes av att AMS och arbetsförmedlingarna inför verksamheten våren 2007 önskade en ännu tydligare fokusering på jobbsökaraktiviteter i SAGA-kurserna. Bakgrunden till detta var att tidigare genomförda utvärderingar visat att en tydlig arbetsmarknadsanknytning var viktig för att få ut så många som möjligt i arbete efter kursen. Dessutom hade regeringen angett tydligare direktiv till Arbetsmarknadsverket om att dess operativa verksamhet skulle ha större inslag av arbetsmarknadsanknytning. Vidare förändrades verksamhetens syfte hösten 2007 och kom att innefatta en mer individualistisk hållning i förhållande till den tidigare och mer övergripande syftesformuleringen. Den här förändringen föranleddes av ett regeringsbeslut som resulterade i att aktivitetsgarantin den 2 juli 2007 ersattes av jobb- och utvecklingsgarantin. Aktivitetsgarantin var ett arbetsmarknadspolitiskt program med individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska aktiviteter för den som var, eller riskerade att bli, långtidsinskriven som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. SAGA-verksamheten var ett inslag i aktivitetsgarantin. År 2007 ersattes aktivitetsgarantin av ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, jobb- och utvecklingsgarantin, med syftet att erbjuda personer som varit arbetslösa under lång tid individuellt utformade insatser för att få arbete så snabbt som möjligt. Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin tog över istället för SAGA-verksamheten hösten 2007, eftersom aktivitetsgarantin då övergick till jobb- och utvecklingsgarantin. Coachning, vägledning, arbetsmarknadsorientering och personlig marknadsföring var huvudsakligt innehåll i Folkhögskoleinsatserna som pågick 2 juli till den 31 december Verksamheten skiljde sig från SAGA-verksamheten i och med att en explicit målsättning inte längre var att höja utbildningsnivån, till skillnad från syftet under tidigare verksamhetsår. Folkhögskoleinsatserna inom jobb- och utvecklingsgarantin kan betraktas som en fortsättning på den ökade fokuseringen på arbete och jobbsökaraktiviteter som skedde våren Det har förekommit olika åsikter hos Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna gällande synen på SAGA-verksamhetens mål och syfte. Eftersom detta främst är en samverkansfaktor fördjupas diskussionen kring detta i avsnittet Samverkan. Tydliga förändringar av målgruppen Även målgruppen och dess sammansättning har varit föremål för förändring under SAGA-verksamheten, vilket presenteras i föreliggande avsnitt. Som skildras i figur 2 på nästa sida har det skett en förändring av målgruppen som är parallell med förändringen gällande verksamhetens syfte. Målgruppen ändrades från att omfatta deltagare inom aktivitetsgarantin till att omfatta deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin. Figuren illustrerar hur målgrupperna definierades enligt respektive garanti. Den största förändringen som skedde gällande målgruppen var att den från och med hösten 2007 inte längre definieras utifrån utbildningsnivå (2002 till och med våren 2007 var det främst deltagare utan komplett grundskole-/gymnasieutbildning som avsågs). Aktivitetsgarantin var även avsedd för andra grupper av arbetssökande som hade svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis ungdomar utan gymnasiebetyg, personer med arbetshandikapp eller personer med utländsk bakgrund och kort utbildning. När det gällde målgruppen i ungdomsplatserna kunde även arbetslösa ungdomar 10 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

11 Figur 2. Målgrupp 2002 till våren 2007: SAGA-verksamheten Personer 20 år eller äldre som var, eller riskerade att bli, långtidsarbetslösa och som saknade komplett grundskoleeller gymnasieutbildning. Med långtidsarbetslös menades att personen varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i minst 24 månader. Fr o m hösten 2007: Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin Alla långtidsarbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin. Dvs de som hade fått arbetslöshetsersättning i 300 dagar (450 dagar för föräldrar med barn under 18 år), de som inte hade rätt till arbetslöshetsersättning och som hade varit sammanhängande arbetslösa eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader. Hösten 2005 t o m 2006: Ungdomsplatser-AMS Arbetslösa ungdomar (med prioritet för långtidsarbetslösa) som fyllt 20, men inte 25, och som saknade fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning.. med komplett grundskole- eller gymnasieutbildning komma i fråga. Målgrupp bakgrund och sammansättning Här nedan kommer vi att ge en bild av deltagarna i SAGA-verksamheten, gällande deras ålder, kön och utbildningsnivå före och under SAGA samt av antal deltagande folkhögskolor. I statistiken som presenteras ingår inte ungdomsplatserna. Uppgifterna avser alltså endast deltagare och deltagande skolor i SAGA-verksamheten och i Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. I de fall motsvarande uppgifter för ungdomsplatserna finns, redovisas dessa för sig. I diagram 1 nedan visar vi på den skillnad som skett i utvecklingen av antalet deltagare i SAGAverksamheten och i utvecklingen av antalet deltagande folkhögskolor. Antalet deltagare har följt en tydligt positiv trend, där deltagarantalet var mer än fem gånger Diagram 1. Antal deltagande folkhögskolor samt antal deltagare Antal folkhögskolor Antal deltagare Antal folkhögskolor Antal deltagare SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

12 Diagram 2. Antal deltagare samt genomsnittligt antal deltagare per skola Deltagare per skola Antal deltagare Deltagare per skola Antal deltagare större det sista verksamhetsåret ( deltagare år 2007) jämfört med det första (2 044 deltagare år 2002) innebar ett undantag i denna positiva utveckling i och med att antalet deltagare minskade en aning jämfört med Osäkerhet från arbetsförmedlingarna i samband med regeringsskiftet i oktober 2006 bidrog till denna minskning. Anslagen för verksamheten har följt deltagarantalets utveckling. Som man kan se av diagram 1 har antalet folkhögskolor som deltagit i SAGA-verksamheten däremot följt en svagt neråtgående trend. Under första verksamhetsåret (2002) deltog 117 skolor och flest antal skolor deltog 2003, nämligen 127 stycken. Därefter avtog antalet deltagande skolor successivt för att slutligen, under det sista verksamhetsåret (2007), vara nere i 105 skolor. De förändringar som skett gällande deltagarantal och antal deltagande skolor i SAGA-verksamheten medför att antalet deltagare per skola har ökat kraftigt över åren (det genomsnittliga antalet elever per skola har ökat från ungefär 17 deltagare per skola 2002 till ungefär 108 deltagare per skola 2007). I diagram 2 kan man se att det genomsnittliga antalet elever per skola har följt en motsvarande trend som antalet deltagare. Sammanlagt under åren 2002 till 2007 hade 138 av de 148 folkhögskolorna (93 procent) någon form av SAGA-verksamhet. Inom ungdomsplatserna var antalet deltagare ungefär ungdomar och antalet folkhögskolor som deltog i ungdomsplatserna under 2005 och 2006 var 97 stycken. Deltagarnas åldersfördelning under SAGAverksamheten skildras i diagram 3 på nästa sida. 1 Om man ser till utvecklingen av deltagarnas ålder under åren 2003 till 2007 kan man se att det inte skett någon större förändring under åren. En majoritet av deltagarna (mer än 50 procent under samtliga år) har varit äldre än 45 år, mellan 37 och 40 procent av deltagarna har varit mellan 30 och 45 år och endast runt tio procent av deltagarna har varit under 30 år gamla. 1. Statistiken för deltagarnas åldersfördelning år 2002 är inte jämförbar med motsvarande uppgifter för efterföljande verksamhetsår i och med att uppgifterna för 2002 är indelade i andra åldersintervall än uppgifterna för samtliga övriga år. Därför har Ramböll Management valt att utesluta uppgifterna för 2002 i diagram 3 samt i den efterföljande diskussionen. Vi kan dock nämna att 80 procent av deltagarna var mellan 30 och 60 år 2002 och sju procent var 61 år eller äldre. 12 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

13 Diagram 3. Deltagarnas åldersfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Över 45 år Mellan 30 och 45 år Under 30 år 20% 10% Andelen deltagare över 45 år var som störst år 2007, nämligen 57 procent. Att den genomsnittliga åldern på deltagarna var något högre under 2007 bestyrks av att folkhögskolorna i utvärderingen av verksamheten våren 2007 upplevt en ökning av deltagargruppens genomsnittsålder. Samtidigt svarade 33 procent dock att de inte upplevt någon förändring, men som man kan se av diagram 3 har det förekommit en viss förändring. En förklaring till detta kan vara att det skiljer sig åt mellan de olika folkhögskolorna. Deltagarnas könsfördelning skildras i diagram 4. Som synes i diagrammet har deltagarna haft en avsevärt jämn och i stort sett oförändrad könsfördelning under verksamhetsåren. När skillnaden i könsfördelningen var som störst (2002 och 2004) Diagram 4. Deltagarnas könsfördelning Kvinnor Män % 40% 60% 80% 100% SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

14 Diagram 5. Deltagarnas högsta avklarade utbildningsnivå innan de började i SAGA 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tvåårigt gymnasium Grundskola 30% 20% 10% Not diagram 5: Uppgifter för 2002 saknas. var fördelningen 48 procent män och 52 procent kvinnor respektive 52 procent män och 48 procent kvinnor. Utredarna finner det anmärkningsvärt både att fördelningen har varit jämnt fördelad mellan kvinnor och män och att det har förblivit så under verksamhetsåren. Enligt Ramböll Managements erfarenhet är det relativt ovanligt att arbetsmarknadsinsatser av detta slag presenterar en jämn könsfördelning i den utsträckning som förekommit inom SAGA-verksamheten. Det är mycket positivt att SAGA-verksamheten haft en så jämn könsfördelning. Deltagarna i SAGA-verksamheten har haft varierande utbildningsbakgrund. I diagram 5 redovisas deltagarnas högsta avklarade utbildningsnivå före påbörjad SAGA-kurs. I diagrammet framkommer det att en majoritet av deltagarna har haft grundskola som högsta avklarade utbildningsnivå före de började i SAGA. Detta tyder till viss del på att SAGA-verksamheten har nått sin ämnade målgrupp. Under SAGA-verksamheten kunde deltagarna studera på olika nivåer. Deltagarnas studienivå under SAGA-verksamheten skildras i diagram 6 på nästa sida. Gällande den nivå deltagarna studerade på under SAGA-verksamheten framkommer det att andelen deltagare som studerade på gymnasienivå har skiftat i omfattning. År 2002 var andelen elever som studerade på gymnasienivå som lägst (62 procent). Därefter ökade andelen fram till år 2005, då andelen som studerade på gymnasienivå var som högst (85 procent) för att sedan sjunka till att år 2007 vara 76 procent. Utvecklingen av andel deltagare som under SAGA-verksamheten studerade på grundskolenivå har följt utvecklingen för andel deltagare på gymnasienivå. Således var andelen deltagare som studerade på grundskolenivå som högst 2002 (33 procent) och sjönk till 15 procent år 2005, då andelen var som lägst, för att därefter återigen stiga till 24 procent Under 2002 studerade även tre procent av deltagarna på eftergymnasialnivå, vilket faller utanför både syfte och målgrupp för SAGAverksamheten (syftet var att ge långtidsarbetslösa utan fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig den behörigheten). När det gäller den tid deltagarna varit arbetslösa innan de började i SAGA visar utvärderingen av verksamheten våren 2007 på en förändring. En stor del av folkhögskolorna angav i enkäten att de upplevt att deltagarna generellt sett hade varit arbets- 14 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

15 Diagram 6. Deltagarnas studienivå under SAGA-verksamheten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Eftergymnasial Gymnasial Grundskola 30% 20% 10% Not diagram 6: Uppgifterna för 2002 är ofullständiga. lösa under en längre tid 2007 jämfört med tidigare år. I de flesta fall rörde det sig dock om mindre omfattande förändringar vilka kan förklaras av att den öppna arbetslösheten har minskat de senaste åren. Vid en generell arbetslöshetsminskning kan det antas att personer som varit arbetslösa under en kortare tid snabbare kommer ut i arbete än de som varit arbetslösa under en längre period. Således kommer en större del av gruppen arbetslösa att bestå av personer som varit arbetslösa under en längre tid. Sammanfattande analys och rekommendationer SAGA-verksamhetens syfte och målgrupp var som tidigare nämnt oförändrad under åren 2002 till våren För ungdomsplatserna ställdes ett annat mål och syfte upp till följd av regeringsbeslut. Våren 2007 ställdes ett konkret mål upp för SAGA-verksamheten, vilket tillkom som en följd av en tydligare betoning på arbetslinjen inom SAGA-verksamheten. Vidare skedde en förändring gällande syfte och målgrupp under hösten 2007, även det till följd av ett regeringsbeslut då jobboch utvecklingsgarantin ersatte aktivitetsgarantin. Detta kan även förklara den förändrade målgruppen, som inte längre definierades mot bakgrund av dess utbildningsbehov. Dessutom förändrades målgruppen till att arbetslösa inte behövde ha varit arbetslösa lika länge som under aktivitetsgarantin för att omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin. De förändringar som skett gällande mål, syfte och målgrupp kan således i huvudsak betraktas som ett resultat av den nya regeringens politik. Som visades i diagram 1 har antalet deltagande folkhögskolor i SAGA-verksamheten minskat medan antal deltagare (och det genomsnittliga antalet deltagare per skola) har följt en positiv utveckling. Utredarna vill påpeka att det inte förefaller som att det förekommer ett samband mellan utvecklingen av antalet deltagare i SAGAverksamheten och andelen arbetslösa i Sverige under åren 2002 till Däremot kan den målgruppsförändring som skedde under 2007 antas förklara ökningen i deltagarantalet det året, i och med att målgruppen då utökades till att omfatta alla långtidsarbetslösa, oavsett utbildning, som varit arbetslösa 18 månader (till skillnad från 24 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

16 månader vilket gällde under aktivitetsgarantin). Således omfattade den nya målgruppsdefinitionen ett större antal inom gruppen långtidsarbetslösa. Vidare kan det antas att Arbetsförmedlingen har haft en betydande roll gällande ökningen av antalet deltagare eftersom Arbetsförmedlingen varit den anvisande instansen. Följaktligen kan det förmodas att handläggarna på Arbetsförmedlingen inledningsvis anvisat ett begränsat antal då de inte haft någon kännedom om resultaten, men att antalet anvisningar ökade i samband med att SAGA-verksamhetens värde och resultat tydliggjordes. Det har inte skett stora förändringar i åldersfördelningen under verksamhetsåren. En majoritet av SAGA-deltagarna 2003 till 2007 har varit över 45 år gamla och andelen var som störst under det sista året. Det faktum att deltagarnas genomsnittsålder var något högre 2007 än tidigare kan sammankopplas med att skolorna upplevt att deltagarna hade varit arbetslösa längre under våren 2007 än tidigare. Utredarna menar att det är rimligt att anta att det förekommer en koppling mellan deltagarnas något högre ålder och att de har varit långtidsarbetslösa en längre tid. Som illustrerades i diagram 5 har majoriteten av deltagarna som högsta avklarade utbildning antingen grundskola eller tvåårigt gymnasium, vilket innebär att verksamheten har nått den målgrupp den varit ämnad för. Trots att deltagarna överlag haft en högre avklarad utbildningsnivå under 2007 tyder tidigare utvärderingar på att fler deltagare hade varit arbetslösa en längre tid än tidigare verksamhetsår. En lärdom som framkommer med utgångspunkt i de resonemang som presenterats ovan är att det är väsentligt med tydliga mål. Det är särskilt viktigt att mål, målgrupp och syfte formuleras och identifieras under den inledande fasen av en insats. Genom tydliga mål fastställs ramarna för verksamheten inom vilka de berörda parterna kan vara flexibla. Med andra ord ökar möjligheterna för flexibilitet då målen inom verksamheten är tydliga. Vidare kan tydligare mål bidra till att resurser och energi läggs på verksamhet som bedöms öka måluppfyllelsen och på så sätt kan bättre resultat uppnås. Dessutom underlättas spridning av information om målformuleringarna är konkreta och dessutom underlättas jämförelser av resultaten över tid. 16 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

17 Kursinnehåll och organisation I följande avsnitt beskrivs SAGA-verksamhetens innehåll och arbetsformer. Inledningsvis presenteras innehållet i SAGA-kurserna samt hur detta har förändrats under de år som verksamheten har existerat. De förändringar som har följt av den nya mer arbetsmarknadsrelaterade inriktningen är särskilt intressanta. Därefter följer en redogörelse för SAGA-kursernas integrering i folkhögskolornas övriga verksamhet. Med integrering avses i vilken omfattning SAGA-deltagarna läste tillsammans med elever som studerade på folkhögskolornas ordinarie program samt om de deltog i skolornas sociala aktiviteter. Vidare syftar integrering på i vilken utsträckning undervisningen i SAGA-kurserna ägde rum i folkhögskolornas ordinarie lokaler samt om skolornas ordinarie lärare undervisade i kurserna. Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys. Tydligare arbetsfokus i kursinnehållet Under de år som SAGA-kurserna genomfördes inriktade sig de flesta folkhögskolor på undervisning i kärnämnen på grundskole- eller gymnasienivå såsom svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, i kombination med arbetsmarknadsaktiviteter som exempelvis CV-skrivning. Skolorna lärde ut baskunskaper som behövdes för att deltagarna skulle kunna gå vidare till yrkesinriktade studier eller arbete. Vanligtvis undervisades dessa ämnen inte i renodlad form, utan kärnämnena vävdes istället in i andra ämnen. Dessutom studerade deltagarna generellt i en långsammare studietakt jämfört med motsvarande kurser på grund- och gymnasieskolor. Ett vanligt inslag bland folkhögskolorna var individutvecklande aktiviteter som syftade till att stärka deltagarnas självförtroende samt till att öka deras motivation till studier och arbete. Exempel på sådana aktiviteter var lektioner i kommunikation, kroppsspråk och friskvård samt inspirationsföreläsningar. För att stimulera eleverna anpassade många skolor kursinnehållet efter deras behov och intressen. Vilka ämnen som erbjöds förutom kärnämnena varierade mellan olika folkhögskolor beroende på skolornas inriktning. Flertalet folkhögskolor hade data och kommunikation på schemat, medan andra erbjöd estetiska ämnen som musik, konst och drama. Folkhögskolorna arbetade under alla år med jobbsökaraktiviteter, exempelvis lektioner i hur man skriver CV och hur man söker arbete. Dessa aktiviteter blev allt vanligare med åren och var i synnerhet vanligt förekommande år 2007 då verksamheten fick tydligare arbetsfokus. Inslag som studiebesök, praktik och individuell coachning är också aktiviteter som prioriterades mer under verksamhetens senare år. Hösten 2007, då SAGA ersattes av folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin, fokuserades verksamheten helt och SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

18 hållet på aktiviteter som syftade till att få deltagarna att komma ut i arbete relativt snabbt. Att höja deltagarnas utbildningsnivå var inte längre en explicit målsättning. En påtaglig förändring har med andra ord skett i fråga om verksamhetens kursinnehåll. Undervisning i kärnämnen har under åren minskat till förmån för jobbsökaraktiviteter. Minskad integrering av SAGAkurserna i övrig verksamhet SAGA-kursernas integrering i folkhögskolornas övriga kurser har minskat över åren. Tabell 2 visar att hälften av folkhögskolorna (48 procent) till att börja med genomförde SAGA-kurserna som en integrerad del av övrig verksamhet på folkhögskolorna. Våren 2007 hade denna siffra minskat då endast 12 procent av skolorna arrangerade integrerade kurser. Samtidig hade andelen skolor som anordnade separata kurser för SAGA-deltagarna och andelen som både hade separata och integrerade kurser ökat. Det bör noteras att siffrorna för dessa år inte är fullt jämförbara, då frågor eller svarsalternativ kan ha utformats annorlunda vid de mätningar som har utförts i samband med tidigare utvärderingar av SAGA. Dessa eventuella skillnader i utformningen mellan de olika mätningarna bör dock inte vara avsevärt stora och utredarna bedömer att man kan dra slutsatsen att andelen folkhögskolor som separerar SAGA-deltagarnas kurser från skolans övriga kurser har ökat. Anledningen till att endast uppgifter från år 2002 och våren 2007 är med i tabellen är att det endast finns jämförbar information ifrån dessa år. Orsaken till att många folkhögskolor efterhand valde att inte längre ha integrerade kurser var att andra behov för denna målgrupp växte fram. Genom separata kurser är det enklare att anpassa utbildningen efter deltagarnas behov. Fördelen med att integrera deltagarna med skolornas övriga elever har i första hand angetts vara att det har en positiv inverkan på deltagarna, eftersom integrering med människor med andra bakgrunder och andra behov verkar stimulerande. Dessutom kan det vara en fördel att SAGA-deltagarna får känna sig som övriga folkhögskoleelever på de ordinarie kurserna istället för att bli stämplade som arbetslösa. I vissa fall har integreringen av eleverna berott på att SAGA-deltagarna har varit för få för att skapa egna klasser. Separeringen tycks bero på praktiska omständigheter, exempelvis har det i vissa fall visat sig att det har varit svårt att få vissa deltagare att åka ut till folkhögskolorna och då har man öppnat en filial närmare deltagarna. Majoriteten av folkhögskolorna höll SAGAkurserna i skolans ordinarie lokaler under projektets samtliga år. Vissa skolor har istället förlagt kurserna vid en filial till skolan eller i andra lokaler. Lärarna vid SAGA-kurserna var främst tidigare anställda lärare från folkhögskolorna. Några skolor anställde speciella lärare för dessa kurser och ett fåtal lärare anställdes av Arbetsförmedlingen. De flesta folkhögskolor har under alla år valt att integrera SAGA-deltagarna i skolornas sociala aktiviteter, såsom temadagar, kulturella evenemang, friluftsaktiviteter och möten. I och med att SAGA-verksamheten upphörde och ersattes av folkhögskoleinsatser inom jobboch utvecklingsgarantin hösten 2007 minskade skolornas integrering av SAGA-deltagarna i övrig verksamhet. Denna minskning syntes framför allt Tabell 2. Andel folkhögskolor som har SAGA-kurserna som integrerade kurser, separata kurser eller både integrerade och separata kurser i förhållande till folkhögskolornas ordinarie kurser. Integrerade kurser Separata kurser Både och % 18% 34% Våren % 38% 50% 18 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

19 vad gäller integrering av kurserna i folkhögskolornas övriga kurser samt deltagande i skolornas sociala evenemang. Det faktum att kurserna har fått tydligare arbetsfokus och att man skurit ner på kärnämnena innebär att samkörning med övrig verksamhet försvåras. Istället har andelen folkhögskolor som integrerar aktiviteter med andra arbetsmarknadsprojekt ökat. Inga påtagliga förändringar i rekryteringsförfarandet Rekrytering till kurserna har skett genom att Arbetsförmedlingen har anvisat deltagare. Därigenom skiljer sig denna verksamhet från de allmänna kurserna på folkhögskolorna där skolan själv rekryterar deltagare. Vid en jämförelse av de tidigare utförda utvärderingarna av SAGA-verksamheten framgår att det inte har ägt rum några påtagliga förändringar av hur rekryteringen till kurserna har genomförts. Däremot visar utvärderingarna att formen för rekryteringsprocessen har varierat mellan de olika folkhögskolorna. Arbetsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna under rekryteringsprocessen har varierat mellan olika folkhögskolor. Det har varit Arbetsförmedlingens roll att anvisa långtidsarbetslösa personer som är inskrivna i aktivitetsgarantin till kurserna, medan folkhögskolorna inför kursstart har anordnat informationsmöten för de tänkbara deltagarna. Vid många av dessa informationsmöten har även representanter från Arbetsförmedlingen närvarat. I de flesta fall har närvaron vid informationsmötena varit obligatorisk för deltagarna. Ibland har mötena varit frivilliga, framför allt vid skolor som har haft många potentiella deltagare och som därför har varit tvungna att göra ett urval. Deltagandet i kurserna har generellt också varit obligatoriskt. Sammanfattande analys och rekommendationer De förändringar som har förekommit både vad gäller kursinnehåll och SAGA-deltagarnas samläsning med andra elever på folkhögskolan kan hänföras till den ändrade inriktningen på SAGAverksamheten. Våren 2007 fick verksamheten tydligare arbetsfokus och under hösten ersattes SAGA av jobb- och utvecklingsgarantin, som var helt inriktad på att deltagarna så fort som möjligt skulle få arbete. Dessa förändringar skedde i samband med regeringsskiftet och är ett resultat av den nya regeringens arbetsmarknadspolitik. I fråga om kursinnehållet kan de förändringar som skett, t ex fler jobbsökaraktiviteter, helt och hållet antas vara föranledda av den nya arbetsmarknadspolitiken. Det ska dock betonas att kombinationen av studier som innefattar kärnämnen och jobbsökaraktiviteter är att betrakta som en framgångsfaktor. Exempelvis har SAGA-verksamheten bidragit till att flertalet deltagare erhållit gymnasiekompetens och fått relativt hållbara anställningar. Dessa resultat presenteras närmare i avsnittet som innefattar kvantitativa resultat. Beträffande den minskning som skett kring integreringen av SAGA-kurser i folkhögskolornas övriga kurser bedömer utredarna att orsakerna kan vara flera. Den minskade integreringen kan sannolikt ha att göra med förändringarna i kursinnehållet. Då kurserna 2007 till mindre del bestod av kärnämnen och till större del av jobbsökaraktiviteter, minskade förutsättningarna för samläsning med andra elever. Med andra ord kan den minskade integreringen antas bero på det tydligare fokus på arbete som den nya regeringen gett direktiv om. En ökning av deltagarantalet kan också ha bidragit till att lokalerna inte rymde alla deltagare samtidigt och att man därför nödgades till att separera SAGA-kurserna från övrig verksamhet. Av det material som finns framkommer inga påtagliga förändringar över åren i fråga om hur rekryteringen av deltagare har gått till, utan den har genomförts ungefär på samma sätt under alla de SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

20 år som SAGA-verksamheten har pågått. Detta ger ett intryck av att de berörda aktörerna har ansett att rekryteringen har fungerat bra. Senare i denna analys, i kapitlet om samverkan, framgår emellertid att de berörda aktörerna har upplevt att rekryteringsprocessen har varit ett av de största samverkansproblemen i SAGA-verksamheten. Vilka problem som funnits och vad detta beror på diskuteras mer ingående i avsnittet Samverkan. 20 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

21 Samverkan En grundläggande aspekt och förutsättning för SAGA-verksamheten har varit samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen. Här nedan kommer vi först att fördjupa oss i folkhögskolornas samverkan med Arbetsförmedlingen för att därefter beskriva den samverkan som skett med andra aktörer, nämligen näringslivet och Folkbildningsrådet. I resultat från de tidigare utredningarna förekommer det till viss del avvikande resultat och variationer mellan de olika folkhögskolorna. Utredarna menar dock att man kan se trender och mönster som kan påvisa hur samarbetet generellt har sett ut och förändrats. Samverkan med Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har varit folkhögskolornas primära samarbetspart i SAGA-verksamheten. Samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen har varit en förutsättning för genomförandet av SAGA. Arbetsförmedlingarna har varit den samverkande parten på operativ nivå men beslut om samverkan har fattats på centralnivå, alltså mellan Folkbildningsrådet och AMS. Överlag har samverkan fungerat och genomsyrats av en professionell ton men det har också förekommit vissa problem. Utredarna vill dock betona att samverkan bör ses som en process som utvecklas över tid och att samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen har utvecklats och faktiskt genomförts. SAGA-verksamheten har även resulterat i ett mervärde för både folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen men även för den enskilda individen. Mervärdet för folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen har exempelvis bestått av ökad erfarenhet av samverkansprocesser, etablering av samverkan mellan parterna och samarbete kring individer. För individens del har det bidragit till att han/hon har fått stöd, fått grundläggande gymnasiekompetens, kommit ut i arbete, fått ökad social kompetens samt stärkt självförtroende. Vidare har samverkan till stor del varit organiserad kring personliga kontakter mellan enskilda folkhögskolor och handläggare på Arbetsförmedlingen. Tidigare utvärderingar har visat att det funnits kulturella skillnader samt skillnader i de olika parternas roller. Samverkan har främst varit organiserad kring rekrytering och information till deltagare, men det har även förekommit samverkan kring exempelvis kursinnehåll och aktiviteter. Slutligen har det även framkommit att folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen har haft olika syn på mål och syfte med SAGA-verksamheten. Utvärderingen av SAGA-verksamheten 2006 var inriktad på samverkan mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingen. Organiseringen av samverkan Generellt sett har det funnits svårigheter initialt innan en fungerande samverkan kommit till stånd. SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys

22 Svårigheterna har rört rekryteringen av deltagare, tidsbrist, omorganiseringar och hög personalomsättning på Arbetsförmedlingen (vid byte av personal har samverkan försvagats). Överlag har det varit bra för samverkan om både Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna har haft en kontaktperson för verksamheten; det har framkommit i flera utvärderingar att så inte alltid varit fallet från Arbetsförmedlingens sida. Att samverkan till stor del varit uppbyggd kring personliga kontakter har i vissa fall varit anledningen till att folkhögskolorna upplevt samverkan som positiv om de enskilda handläggarna visat ett stort intresse och engagemang i SAGA har samarbetet fungerat bra. Tidigare utvärderingar har även visat på att Arbetsförmedlingens interna kommunikation rörande beslut och riktlinjer inte alltid fungerat. Förankringen av SAGA varierade stort mellan olika orter och andra insatser har från Arbetsförmedlingens sida ibland setts som mer relevanta. Detta har nämnts som en av orsakerna till att samverkan i stor utsträckning varit beroende av att de enskilda handläggarna på Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till SAGA-verksamheten istället för till andra arbetsmarknadsprogram. Ungdomsplatserna genererade indirekt ett utökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna, genom att folkhögskolorna i relativt stor utsträckning etablerade nya kontakter med Arbetsförmedlingen. Däremot har det förekommit svårigheter med samverkan initialt och även här har personliga relationer haft stor betydelse för hur samverkan fungerat. Olika roller och uppdrag Utvärderingarna av verksamheten 2002 till 2005 har visat på att en del av problematiken kring samverkan har orsakats av kollisioner mellan olika traditioner, strukturer och regelverk. Redan efter första verksamhetsåret riktade folkhögskolorna kritik mot Arbetsförmedlingens regelverk som var betydligt mindre flexibelt än folkhögskolornas. Ett exempel på en kollision som uppstått till följd av olika regelverk och strukturer är de problem som uppkommit kring deltagarnas närvaro. Folkhögskolorna har i hög grad velat att kurserna skulle vara frivilliga, för att deras verksamhet baseras på det. Med frivillighet menas både att deltagarnas medverkan skulle baseras på frivillighet (dvs inte närvarograd) och att tiden som deltagarna skulle vara inskrivna i verksamheten skulle vara frivillig. Arbetsförmedlingen har däremot haft en minimigräns för hur många lektioner en deltagare får gå miste om för att få fortsätta kursen. Detta problem kvarstod under flera år. I utvärderingen av verksamheten 2006, som fokuserade just på samverkan mellan folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen, angavs flera utvecklingsområden rörande samverkan de flesta med betoning på ökat samarbete och ökad dialog kring samverkansområden (t ex tydliga handlingsplaner, öppen dialog kring mål och syfte, utarbetade strukturer kring samverkan samt utökat samarbete kring jobbsökande och matchning). Dessutom rekommenderade Ramböll Management i denna utvärdering att vardera aktör skulle ha en kontaktperson som skulle ansvara för att informera övriga inblandade. Utveckling inom dessa områden skulle motverka missförstånd och ge en ökad förståelse för varandra samtidigt som tydliga strukturer och riktlinjer kring samverkan skulle förhindra att samverkan blev sårbar för förändringar. I utvärderingen av 2006 års verksamhet framträder en något annorlunda bild. Enligt den ansåg de intervjuade personerna överlag inte att folkhögskolornas och Arbetsförmedlingens olika roller var något problem. Snarare sågs detta som något positivt då folkhögskolorna hade möjlighet att fokusera på den sociala biten på ett annat sätt än Arbetsförmedlingen. Det fanns dock även handläggare på Arbetsförmedlingen som menade att en förståelse för varandras uppdrag saknades, vilket kunde leda till irritation och frustration från båda sidor, vilket i sin tur kan ha utvecklats till konflikter. Resultatet från utvärderingen av 2006 indikerar att Arbetsförmedlingen såg positivt på folkhögskolornas möjlighet att arbeta med deltagarna på ett annat sätt än Arbetsförmedlingen hade möjligheter till. Arbetsförmedlingen menade att det kunde komplettera deras arbete och även hjälpa dem att 22 SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin en samlad analys