Arbetslinjen inom folkhögskolesatsningen. Uppföljning av SAGA 2007

Transkript

1 Arbetslinjen inom folkhögskolesatsningen Uppföljning av SAGA 2007 Statsbidrag till studieförbund kriterier och fördelningsprinciper från och med

2 Arbetslinjen inom folkhögskolesatsningen Uppföljning av SAGA 2007 Tryck: Norra Skåne Offset Folkbildningsrådet Statsbidrag till studieförbund kriterier och fördelningsprinciper från och med 2007

3 Innehåll Förord 5 Inledning Bakgrund Tidigare utvärderingar av SAGA Utvärderingsuppdraget Metod Disposition Del 1: SAGA-verksamhet Praktisk organisering av SAGA-verksamheten 11 Initiering och omfattning av SAGA-verksamheten Integrering av SAGA i övrig verksamhet 12 Personal 14 Förändringar av organisering av SAGA Sammanfattande bedömning 17 Innehåll och arbetsformer 18 Rekrytering av deltagare 18 Kurser Ökad arbetsinriktning i SAGA Deltagarnas syn på SAGA-verksamheten 23 Sammanfattande bedömning 24 Uppföljning och dokumentation 26 Rutiner för uppföljning och dokumentation idag 26 Rutiner för dokumentation och uppföljning i framtiden 28 Sammanfattande bedömning 28 Samverkan med externa aktörer 30 Samverkan med Arbetsförmedlingen 30 Samverkan med näringslivet 34 Sammanfattande bedömning 35 Slutsatser och rekommendationer, SAGA Verksamhet och organisation 37 Samverkan med Arbetsförmedlingen 37 Samverkan med näringslivet 38 Framgångsrik utveckling 38 Del 2: Resultatuppföljning av tidigare års SAGA-deltagare 39 Uppföljning av SAGA-deltagare våren Sysselsättning för deltagare

4 Sysselsättning för deltagare 2006 fördelat på bakgrundsvariabler 41 Sammanfattande bedömning 42 Uppföljning av SAGA-deltagare Sammanfattande bedömning 46 Övergripande slutreflektioner 47 Bilaga 1: Kort beskrivning av SAGA-verksamhet på fyra folkhögskolor 49 Wendelsbergs folkhögskola 49 Medlefors folkhögskola 50 Kvarnby folkhögskola 51 Sundbybergs folkhögskola 53 Bilaga 2: Frågeområden i fallstudierna 55 Bilaga 3: Enkäten 58 Bilaga 4: Sökandekategorier 66

5 Förord Sedan våren 2002 har det varit möjligt för folkhögskolor att bedriva utbildningar för långtidsarbetslösa personer inom Aktivitetsgarantin. Utbildningssatsningen har namnet SAGA särskild utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin. Syftet är att ge arbetslösa baskunskaper som erfordras för att kunna påbörja yrkesinriktade studier eller kunna återgå till arbetslivet. Den lokala arbetsförmedlingen har ansvarat för rekrytering av deltagare. Målgruppen hör till folkbildningens mest prioriterade grupper. Folkbildningsrådet fick genom ett centralt avtal med AMS ansvar för fördelning av medel till kursernas genomförande. För 2007, som är det sjätte verksamhetsåret, avsattes 180 miljoner kronor. Inför årets verksamhet önskade AMS och arbetsförmedlingarna ännu tydligare fokus på jobbsökaraktiviteter i SAGA-kurserna för att betona en tydlig arbetslinje. Utgångspunkterna är att folkhögskoleutbildningar skall kombineras med jobbsökaraktiviteter och aktiv matchning i samarbete med arbetsförmedlingarna. Bakgrunden till detta var att tidigare genomförda utvärderingar visat att en tydlig arbetsmarknadsanknytning är viktig för att så många deltagare som möjligt ska komma ut i arbete efter kursen. Dessutom ansågs det angeläget att öka flexibiliteten i genomförandet av utbildningen genom varvning av praktik och teoretiska inslag. Folkbildningsrådet vill med denna uppföljningsrapport, genomförd av Ramböll Management, ge en bild av hur den nya inriktningen påverkat verksamheten men även följa upp hur SAGA-verksamheten förändrat sysselsättningen för deltagare från åren 2005 och Rapporten består av följande delar: En kvalitativ uppföljning av vilken påverkan den nya inriktningen med tydligare fokus på arbetslinjen har på kurserna samt hur verksamheten upplevs av personal, deltagare och handläggare på arbetsförmedlingarna. En kvantitativ uppföljning av vad samtliga deltagare vid SAGAverksamheten våren 2006 har som sysselsättning våren 2007 (1 år efter genomgången kurs). En kvantitativ uppföljning av vad samtliga deltagare som gick en SAGAkurs under 2005 hade som sysselsättning ett år innan respektive ett år efter avslutad kurs. Aktivitetsgarantin ersattes från juli 2007 av Jobboch utvecklingsgarantin. Samtidigt ersattes SAGA-verksamheten genom en ny överenskommelse mellan Folkbildningsrådet och AMS av Folkhögskoleinsatser inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Folkbildningsrådet augusti 2007 BRITTEN MÅNSSON-WALLIN Generalsekreterare Uppföljning av SAGA

6 Inledning Bakgrund SAGA-verksamheten (särskild utbildningssatsning inom Aktivitetsgarantin) startade under våren 2002 och har sedan dess haft totalt ca deltagare vid 130 av landets 148 folkhögskolor. Syftet med SAGA-kurserna är att ge långtidsarbetslösa personer inom Aktivitetsgarantin de baskunskaper som krävs för att påbörja yrkesinriktade studier eller för att återgå till arbetslivet. Tyngdpunkten i utbildningen är studier i kärnämnena samt olika former av jobbsökaraktiviteter. Maxgränsen för hur länge en deltagare kan vara inskriven i en SAGA-kurs är sex månader och den vanliga inskrivningslängden är mellan tre och sex månader. För 2007 avsatte AMS 180 mkr för SAGA-verksamheten. Dessa har av Folkbildningsrådet fördelats till folkhögskolorna. Fram till halvårsskiftet var ca 105 mkr av de totalt 180 mkr rekvirerade. För våren 2007 ansökte 119 folkhögskolor om SAGA-medel från Folkbildningsrådet, varav 96 skolor kom igång med verksamheten. Under våren 2007 framförde AMS och arbetsförmedlingarna ännu tydligare fokus på jobbsökaraktiviteter i SAGA-kurserna för att betona en tydlig arbetslinje i verksamheten, vilket också gjorde att utgångspunkterna justerades något 1. Utgångspunkterna för SAGA 2007 var att folkhögskoleutbildningar skulle kombineras med jobbsökaraktiviteter och aktiv matchning i samarbete med arbetsförmedlingarna. Dessutom ansågs det angeläget att öka flexibiliteten i genomförandet av utbildningen genom varvning 1 PM SAGA-verksamheten av praktik och teoretiska inslag. Målet för verksamheten 2007 har varit att förbättra resultatet till arbete alternativt yrkesinriktad utbildning genom att utveckla arbetsformerna. Från att det tidigare inte har funnits något kvantitativt mätbart resultatmål för SAGAverksamheten specificerades nu dessutom ett mål om att 40 procent av deltagarna fått arbete eller gått vidare till reguljär utbildning eller arbetsmarknadsutbildning 90 dagar efter avslutad insats. Till följd av ett regeringsbeslut ersattes den 2 juli 2007 Aktivitetsgarantin av Jobb- och utvecklingsgarantin och SAGA-verksamheten ersattes i samband med det av den nya Folkhögskoleinsatsen inom Jobb- och utvecklingsgarantin. De SAGA-kurser som har pågått under våren har således varit de sista av detta slag, men de deltagare som påbörjat kurser före den 30 juni fullföljer dessa under anvisningstiden. Tidigare utvärderingar av SAGA Folkbildningsrådet har tidigare publicerat följande rapporter om SAGA-verksamheten: SAGA-projektet 2002 En uppföljning av folkhögskolornas utbildningar för deltagare inom aktivitetsgarantin (2003) SAGA-verksamheten 2003 En uppföljning av folkhögskolornas utbildningar för deltagare inom aktivitetsgarantin (2004) Utveckling av kompetensintyg SAGA 2005 (2006) 6 Uppföljning av SAGA 2007

7 SAGA Folkhögskolestudier inom aktivitetsgarantin (2006) Utvärdering av SAGA 2006 Samverkan mellan folkhögskolor och arbetsförmedling (2007) Dessutom har Statskontoret på regeringens uppdrag utvärderat de särskilda folkhögskolesatsningarna för arbetslösa (SAGA och Ams Ungdomsplatser). 2 Rapporten överlämnades till regeringen i maj Utvärderingsuppdraget I april 2007 fick Ramböll Management i uppdrag av Folkbildningsrådet att genomföra en utvärdering av SAGA-verksamheten. Uppdraget bestod dels i att följa upp den nya inriktningen i verksamheten under 2007, som innebar en tydligare arbetslinje, dels av att följa upp resultat från tidigare års SAGA-kurser. Syftet med att följa upp den nya inriktningen i SAGA har varit att undersöka hur ett tydligare fokus på jobbsökaraktiviteter har påverkat kurserna, samt hur verksamheten upplevs av personal, deltagare och handläggare på arbetsförmedlingarna. Bakgrunden till detta är att tidigare genomförda utvärderingar av SAGAsatsningen 3 har påvisat att en tydlig arbetsmarknadsanknytning är viktig för att så många deltagare som möjligt ska komma ut i arbete efter kursen. Den kvantitativa resultatuppföljningen av tidigare års SAGA-kurser syftar dels till att jämföra resultat med Folkbildningsrådets uppföljning av deltagare som gick en SAGA-kurs 2 Har insatserna någon effekt på arbete eller studier? En utvärdering av folkhögskoleinsatserna för arbetslösa (2007:7). 3 Se exempelvis; Utvärdering av SAGA 2006 Samverkan mellan folkhögskola och arbetsförmedling (2007), som Ramböll Management utförde på uppdrag av Folkbildningsrådet. år , dels till att utgöra en nollbas inför kommande uppföljningar av verksamheten. I uppdraget ingår dessutom en kortfattad uppföljning av Folkhögskoleinsatsen inom Jobboch utvecklingsgarantin. Den sistnämnda uppföljningen är dock inte inbegripen i denna rapport utan genomförs och presenteras under hösten Föreliggande rapport består av följande delar: En kvalitativ uppföljning av vilken påverkan den nya inriktningen med tydligare arbetslinje har på SAGAverksamheten En kvantitativ uppföljning av vad samtliga deltagare vid SAGAverksamheten våren 2006 har som sysselsättning våren 2007 (1 år efter genomgången kurs). Dessa resultat kommer även att användas som jämförelsedata i uppföljningen av Folkhögskoleinsatsen inom Jobb- och utvecklingsgarantin. En kvantitativ uppföljning av vad samtliga deltagare som gick en SAGAkurs under 2005 hade som sysselsättning ett år innan, respektive ett år efter avslutad kurs. Resultaten från denna uppföljning jämförs i viss utsträckning med resultaten från Folkbildningsrådets ovan nämnda uppföljning av deltagare i SAGA Metod Utvärderingen har genomförts under perioden maj augusti Datainsamlingsmetoderna har varit både kvalitativa och kvantitativa. För uppföljningen av SAGA-verksamhetens nya inriktning har en kombination av två datainsamlingsmetoder använts för att få både en övergripande bild och en djupare förståelse av verksamheten. De två tillbakablickande 4 Se; Vad hände med den första gruppen SAGAdeltagare? (Folkbildningsrådet) Uppföljning av SAGA

8 resultatuppföljningarna baseras på statistik. Följande datainsamlingsmetoder har således använts som underlag för rapporten: 1. Enkät till samtliga folkhögskolor 2. Fallstudier på ett urval av folkhögskolor som har haft SAGA-kurs under våren Arbetsmarknadsstatistik I nedanstående avsnitt redogörs för dessa tre metoder mer ingående. Enkät till folkhögskolorna Under våren 2007 skickades en webbaserad enkät ut till samtliga folkhögskolor. De folkhögskolor som inte har bedrivit någon SAGA-verksamhet under 2007 har fått ange detta i enkäten och har således inte besvarat resterande frågor. Under 2007 har totalt 119 skolor beviljats medel för SAGA-verksamhet. Av dessa har 107 skolor svarat på enkäten, varav 80 skolor anger att de påbörjat SAGA-verksamhet och 27 skolor att de planerar att påbörja SAGA-verksamhet under Enkäten besvarades av den person på respektive folkhögskola som ansvarade för SAGA-kursen. Frågorna i enkäten berörde framför allt organisationen, kursupplägg, kursinnehåll, samverkan med arbetsförmedlingen och näringsliv samt frågor rörande deltagarna och målgrupp. Frågornas syftade i första hand till att ge en bild av om och i så fall hur den nya inriktningen i SAGA-verksamheten har påverkat kurserna och verksamheten i stort. Svarsfrekvensen för enkäten uppgick till 81 procent. Fallstudier Fallstudierna har syftat till att ge en djupare förståelse av de resultat som framkommit i enkätstudien. Fyra folkhögskolor har ingått i fallstudierna: Medlefors folkhögskola, Västerbottens län Sundbybergs folkhögskola, Stockholms län Wendelsbergs folkhögskola, Västra Götalands län Kvarnby folkhögskola, Skåne län Urvalet baserades framför allt på folkhögskolor som har haft SAGA-verksamhet under både 2006 och 2007, för att därigenom kunna se om det har skett förändringar i verksamheten i och med den nya inriktningen och hur förändringarna i så fall har sett ut. Även den geografiska spridningen har påverkat urvalet av folkhögskolor i fallstudierna. Samtliga fallstudier har genomförts på plats. På varje fallstudie har det genomförts en gruppintervju med deltagare, enskilda alternativt gruppintervjuer med personal, lärare och SAGAansvarig samt en enskild intervju med respektive folkhögskolas representant för skolledningen. Vid sidan av dessa intervjuer har det dessutom genomförts intervjuer med en arbetsförmedlare på respektive ort som har anvisat deltagare till den aktuella SAGA-kursen. En av dessa gjordes på plats och tre på telefon. Intervjuerna har varit semi-strukturerade, vilket innebär att de genomförts med utgångspunkt i en frågeguide samtidigt som den intervjuade givits utrymme att själv lyfta fram synpunkter som han/hon har bedömt vara relevanta för utvärderingen. Statistik SAGAs kvantitativa resultat följs upp på två sätt i utvärderingen. För det första presenteras resultatet i mening sysselsättning 12 månader efter avslutad kurs för de SAGA-deltagare som avslutade deltagandet under våren För det andra följs samtliga deltagare som avslutat sin SAGA-kurs under 2005 upp med avseende på sysselsättning 12 månader före och 12 månader efter kursen. Den kvantitativa resultatanalysen bygger på uppgifter från HÄNDEL-data och uppgifterna har tagits fram av AMS statistikenhet. Denna databas innehåller information om alla som har registrerat sig som arbetssökande sedan augusti Uppföljning av SAGA 2007

9 Disposition Utvärderingen består, som nämnts ovan, av tre deluppföljningar, varav en består av en kvalitiativ uppföljning av 2007 års verksamhet och två bygger på resultatuppföljningar från tidigare års kursdeltagare. Rapporten är utifrån detta indelad i två delar, där del 1 inbegriper uppföljningen av SAGA-verksamheten under våren 2007 och behandlar fyra områden; Den praktiska organiseringen av SAGA-verksamheten, Innehåll och arbetsformer, Uppföljning och dokumentation samt Samverkan med externa aktörer. Den första delen avslutas med slutsatser och rekommendationer kring SAGA-verksamheten och framtida arbetsmarknadsinsatser på folkhögskolor. Del 2 inbegriper de båda kvantitativa uppföljningarna, där det första avsnittet utgörs av uppföljningen av SAGA-deltagare våren I detta presenteras med hjälp av beskrivande statistik deltagarnas sysselsättning ett år efter SAGA-kursen. Kapitlet avslutas med sammanfattning och slutsatser. I det därpå följande avsnittet presenteras resultaten från uppföljningen av personer som deltog i en SAGA-kurs under I den mån det varit möjligt har jämförelser gjorts med resultaten från personer som deltog i en SAGA-kurs under Rapporten avslutas med Ramböll Managements övergripande reflektioner kring SAGAverksamheten. Uppföljning av SAGA

10 Del 1: SAGA-verksamhet Uppföljning av SAGA 2007

11 Praktisk organisering av SAGA-verksamheten Följande kapitel kommer att fokusera på organiseringen av SAGA under våren Inledningsvis beskrivs initiering och omfattningen av SAGA-verksamheten. Därefter inriktas kapitlet på integreringen av SAGAverksamheten i folkhögskolornas övriga verksamhet, med fokus på kursutbud, särskilda eller integrerade kurser samt lokaliseringen av SAGA-verksamheten. Efterföljande stycke behandlar vilka val folkhögskolorna gjort gällande personalsammansättning, nyrekryteringar av personal och samverkan med andra aktörer som exempelvis studieförbund. Efter detta beskrivs de organisatoriska förändringar som gjorts under våren 2007, såsom förändringarnas utbredning och inriktning. Kapitlet avslutas med en sammanfattande bedömning. Initiering och omfattning av SAGAverksamheten 2007 Enkätundersökningen, som besvarats av folkhögskolor som har fått beviljat SAGA-anslag våren 2007, visar att omkring 34 procent av folkhögskolorna inte har påbörjat SAGAverksamhet vid tidpunkten för genomförandet av enkätundersökningen i maj 2007 (se diagram 1). Av dessa har en majoritet (22 procent av 34 procent) inte heller för avsikt att påbörja en sådan verksamhet under året. Diagram 1: Har folkhögskolan hunnit påbörja SAGA-verksamhet under 2007? n=122 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% Ja 12% Nej, men planerar 22% Nej Som förklaring till att SAGA-verksamheten inte har påbörjats anges främst ett det varit ett bristande deltagarunderlag, eller att arbetsförmedlingarna visat ett svagt intresse för SAGA på folkhögskolan. Några motiveringar till arbetsförmedlingarnas bristande intresse ges också av respondenterna. Bland annat nämns att arbetsförmedlingarna har dålig kunskap om SAGA samt att det har uppstått osäkerhet kring den framtida arbetsmarknadspolitiska inriktningen på grund av regeringsskiftet. Diagram 2 visar att en stor andel av folkhögskolorna som bedriver SAGA-verksamhet år 2007 även arrangerat SAGA under tidigare år. Hur länge SAGA-verksamhet anordnats varierar dock mellan olika folkhögskolor. Omkring 55 procent av folkhögskolorna arrangerade SAGA under 2002, det år verksamheten startade. Ett stort antal folkhögskolor har dock startat Uppföljning av SAGA

12 verksamheten under senare år. Diagrammen visar att 62 procent av folkhögskolorna som arrangerade verksamheten i år anordnade verksamhet även år 2003, 78 procent år 2004, 90 procent år 2005 samt 92 procent år Diagram 2: Vilka av följande år har ni haft SAGAverksamhet? n=77 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 92% 90% 78% 62% 55% Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ Integrering av SAGA i övrig verksamhet Folkhögskolornas frihet att anpassa SAGAverksamhetens upplägg och innehåll till lokala förhållanden indikeras av de resultat som framkommer i studien. Enkätsvaren antyder att det både finns tydliga skillnader i hur olika verksamheter valt att organisera SAGA 2007, och påtagliga likheter. En aspekt handlar om i vilken omfattning folkhögskolorna har valt att integrera SAGAverksamheten i övrig utbildningsverksamhet på folkhögskolan. Den tydligaste tendensen är att en stor majoritet (87 procent) av folkhögskolorna valt att integrera åtminstone någon del av SAGA i övrig verksamhet. Endast 13 procent anger att de inte integrerat SAGA i övrig verksamhet alls. Framför allt handlar det om att folkhögskolorna har valt att ha gemensamma moment som temadagar eller liknande (63 procent) samt samläsning av ämnen med elever från ordinarie kursverksamhet (61 procent). Endast en mindre andel av folkhögskolorna (11 procent) har integrerat SAGA genom samläsning med andra arbetsmarknadsutbildningar på folkhögskolan. Bland folkhögskolor som har angivit att de integrerat verksamheten på annat sätt (9 procent) har nämnts studiebesök, förläsningar för deltagare men även integration mellan verksamheternas personal genom exempelvis personalmöten. Med undantag för SAGA-verksamheten på Wendelsbergs folkhögskola 5 sker viss integrering av utbildningsaktiviteter mellan SAGA och övrig verksamhet på folkhögskolorna som studerats i fallstudierna. Integrationen till övrig verksamhet är dock ofta begränsad till exempelvis gemensamma sociala och kulturella aktiviteter såsom temadagar, kulturella evenemang, gemensamma möten etc. Den största delen av SAGA-kursernas aktiviteter är istället separerade från andra kurser som skolorna anordnar. På Medlefors folkhögskola har SAGA-verksamheten dessutom integrerats som en del av den så kallade KoMprojektet på skolan. KoM-projektet (Korpen och Medlefors) är ett rehabiliteringsprojekt som inriktar sig både mot arbetslösa och långtidssjukskrivna. Diagram 3: Hur integreras SAGA-utbildningen i övriga folkhögskolekurser? n=75 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 61% Samläsning med Fhsk 11% Samläsning med arbetsmarknadsut bildningar 63% Temadagar eller liknande 9% På annat sätt 13% Inte integrerat alls Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ 5 Denna bedrivs i Folkuniversitetets regi och genomförs därmed både på folkhögskolan så som i andra lokaler i Göteborgsområdet. 12 Uppföljning av SAGA 2007

13 Diagram 4 visar att cirka hälften av folkhögskolorna (50 procent) valt att organisera SAGAdeltagarna både i särskilda kurser och på enstaka platser i ordinarie verksamhet. 38 procent uppger att de enbart har separata kurser och endast ett fåtal folkhögskolor (12 procent) har valt att enbart ha enstaka platser. Sammantaget kan konstateras att den absoluta majoriteten av folkhögskolorna, 88 procent (50 procent + 38 procent), arrangerar separata SAGA-kurser, antingen kombinerat med enskilda platser eller ej. Diagram 4: Hur har skolan 2007 använt SAGAanslaget? n=76 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 38% 12% 50% Separata kurser Enstaka platser Både och För organisering av SAGA i separata kurser återkommer framför allt tre argument i kommentarerna i enkäten. Separata kurser anses skapa: Kursgrupper vars medlemmar kan verka som ett stöd för varandra. Utbildningsinsatser som är bättre anpassade till kursens deltagare på grund av gruppens homogenitet. Vinster som ett resultat av att insatser kan samordnas och att färre resurser behöver läggas på enskilda individers inriktning. Samarbete och integrering med människor från andra bakgrunder och med andra behov verkar stimulerande. Insatser kan anpassas direkt efter individens behov. När det gäller frågan om var SAGA-verksamheten lokaliseras antyder svaren att vissa folkhögskolor har valt att förlägga olika delar av SAGA på olika platser (diagram 8). Den stora andelen av folkhögskolorna som svarat på enkäten (86 procent) uppger dock att de förlägger hela eller delar av SAGA i folkhögskolans egna lokaler. 17 procent anger att de lokaliserar SAGA i folkhögskolans filial och 13 procent att de förlägger verksamheten i andra lokaler tillsammans med annan kursverksamhet. Slutligen visar enkäten att 26 procent av folkhögskolorna utnyttjar andra lokaler enbart för SAGAverksamhet. Även bland folkhögskolorna i fallstudierna utnyttjas framför allt folkhögskolans egna lokaler för SAGA-verksamheten. Bland dessa utgör dock Wendelsbergs folkhögskola ett undantag, då verksamheten bedrivs i Folkuniversitetets regi och anordnas på fem platser i Göteborgsregionen men med Wendelsbergs folkhögskola som projektägare. Grunden till att Wendelsberg valde att söka en samverkanspartner var att de själva ansåg sig sakna rätt kompetens för att genomföra SAGA-verksamheten. Folkuniversitetet hade haft erfarenhet av genomförande av andra arbetsmarknadsinsatser och bedömdes utgöra ett bra alternativ. För enstaka platser integrerade i folkhögskolans kurser återkommer andra argument. Enstaka platser anses bland annat ha följande fördelar: Deltagaren känner sig inte stämplad som arbetslös, utan som en folkhögskoleelev bland andra. Uppföljning av SAGA

14 Diagram 5: Var är SAGA-verksamheten förlagd? n=77 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% Personal 17% 13% På Fhsk Fhsk filial Andra lokaler med annan kurs 26% I egen lokal Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ För att bedriva SAGA-verksamheten på folkhögskolorna har det funnits vissa behov av att anställa extra personal. Extra anställningar av personal för SAGA har gjorts av 65 procent av de tillfrågade folkhögskolorna (Se diagram 6). Bland flertalet folkhögskolor (86 procent) har dock även ordinarie folkhögskolepersonal deltagit i SAGAverksamheten. Diagram 6 Hur har ni organiserat SAGAverksamheten? n=77 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 86% Med ordinarie lärare 65% Med extra anställningar 17% 16% Vi anlitar studieförbund Annat Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ Ett alternativ som utnyttjats, men i något mindre omfattning, har varit att låta andra verksamheter bedriva SAGA på uppdrag av folkhögskolan. 17 procent av folkhögskolorna uppger att de har utnyttjat studieförbund för att helt eller delvis arrangera SAGA. Vanligast är att Folkuniversitetet anlitas, men även aktörer som SENSUS och ABF nämns som arrangörer. Bland de 16 procent som angivit att de använt sig av andra alternativ har många utnyttjat externa föreläsare från samverkande aktörer eller huvudmän. Folkhögskolor som har anställt personal för att bedriva SAGA har i genomsnitt anställt 1,7 heltidstjänster. Det absoluta flertalet (84 procent) av samtliga folkhögskolor anger att ett skäl varit att skolans övriga personal inte haft tid att genomföra SAGA (diagram 7). En stor majoritet (69 procent) anger även att anställningar gjorts för att stärka kompetensen bland personalen på folkhögskolan. 10 procent av respondenterna anger att nyanställningarna gjorts av andra skäl, såsom t.ex. utveckling av verksamheten, ökad samverkan eller av ekonomiska motiv. För samtliga folkhögskolor som studerats som fallstudier har nyanställningar relaterade till SAGA-verksamheten gjorts under årens lopp. För flertalet folkhögskolor har det inneburit enstaka tjänstetillsättningar som kompletterat befintlig personal i SAGA-kursen. En stor del av dessa anställningar gjordes i samband med uppstarten av SAGA-verksamheten på respektive skola, vilket i samtliga fall varit före år Fallstudierna visar att en rad av dessa tillsättningar gjordes för att förstärka arbetsmarknadsinriktningen i kurserna. Av folkhögskolorna sticker i detta sammanhang Wendelsbergs folkhögskola ut, då all personal som involverats i SAGA-verksamheten anställts för denna verksamhet och på grundval av deras specifika arbetsmarknadskompetens. För de övriga tre folkhögskolorna har personalgruppen som arbetat med SAGA-kurserna ofta haft starkare anknytning till folkhögskolans övriga verksamhet. Vid tillsättningen av tjänsterna för Wendelsbergs folkhögskola utgjorde erfarenhet av näringslivet, frågor kopplade till rekrytering samt intresse för att utveckla människor specifika krav. Däremot fanns inga krav på formell lärarexamen. 14 Uppföljning av SAGA 2007

15 Diagram 7: Varför har ni anställt extra personal? n=49 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 69% Av kompetensskäl 84% Av tidsskäl 10% Annan orsak 0% Vet ej Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ Ett stort antal respondenter uppger att de anställt personal med kompetenser som kan relateras till arbetsmarknadsområdet. Bland annat uppges att personerna haft användbara kontaktnät och kunskaper om arbetsmarknaden och näringslivet. Erfarenhet av att jobba med jobbcoachning, vägledning och andra jobbsökaraktiviteter samt målgruppskännedom har varit andra faktorer som vägst in. Bland kompetenserna som nämns återfinns även språkkunskaper och SFI-lärarkompetens (Svenska För Invandrare). I fråga om vilka arbetsuppgifter de nyanställda fått uppger respondenterna ett antal olika sysslor (diagram 8). Framför allt tycks de extra anställda fått arbeta som lärare, men svaren indikerar även att en stor andel har fått uppgifter som är relaterade till arbetsmarknadsorienteringen såsom arbete med jobbcoachning eller med att sköta kontakterna med näringslivet, anskaffande av praktikplatser, studiebesök, föreläsare etc. Många har också fungerat som samordnare, administratörer eller projektledare. Diagram 8: Har den extra personalen använts inom annan verksamhet på folkhögskolan än SAGA-verksamheten? n=50 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 52% Ja, inom ordinarie verksamhet 10% 10% Ja, inom andra arbetsmarknadspr ojekt Ja, inom andra projekt 28% Enkätundersökningen visar också att nyanställd SAGA-personal fått arbeta inom folkhögskolans ordinarie verksamhet på flertalet folkhögskolor (52 procent). På ca 25 procent av folkhögskolorna har den nyanställda personalen enbart arbetat med SAGA. På en mindre andel av folkhögskolorna har arbetsuppgifterna även inkluderat andra arbetsmarknadsprojekt (10 procent) eller projekt med annan inriktning (10 procent). Bland folkhögskolorna som studerats i fallstudierna förekommer två olika former av organisering. Antingen har folkhögskolorna valt att ha ett fåtal anställda som enbart arbetar med SAGA-verksamheten och därtill personal som skiftat mellan SAGA och övrig verksamhet, eller så har all personal enbart varit verksam i SAGA. Nej Förändringar av organisering av SAGA 2007 Undersökningen visar att förändringar har skett inom en rad områden under det första halvåret 2007 (diagram 9). Framför allt har det handlat om förändring av SAGA-kursernas innehåll (69 procent av folkhögskolorna), kursupplägg (69 procent), förändringar relaterade till jobbsökaraktiviteter (62 procent) och förändringar i personalgruppen (56 procent). Andra förändringar som uppges ha skett under året är Uppföljning av SAGA

16 förändringar relaterade till lokalfrågor (35 procent), såsom flytt av verksamheter o. dyl. Bland förändringar i kursverksamheten under 2007 nämner respondenter exempelvis integrering av SAGA-verksamhet i övrig kursverksamhet på folkhögskolan men även det omvända, att SAGA avskilts från övrig verksamhet och organiserats i separata kurser. Kommentarer i enkäten tyder på att förändringarna oftast har motiverats som anpassningar till ett förändrat deltagarantal. Diagram 9: Har ni gjort några förändringar i hur ni har organiserat verksamheten under 2007 jämfört med tidigare år? n=73 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 56% Personal 35% Lokaler 69% 69% Kursinnehåll Kursupplägg 62% Jobbsökaraktiviter Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ 12% Annat Diagrammet ovan visar att det har skett förändringar i kursinnehållet gällande bland annat arbetsmarknadsorienteringen och jobbsökaraktiviteter under året. Från kommentarer i enkätsvaren går det även att utläsa riktningen på förändringarna. Ofta nämns ökad inriktning mot jobbökaraktiviteter såsom förlängd praktik samt utökad jobbcoachningverksamhet. Bland respondenter som har angivit förändringar inom annat område (12 procent) finns förändringar som också kan relateras till ett ökat jobbfokus, såsom exempelvis införandet av studiebesök eller praktikhandledning. I övrigt nämns ökat fokus på personlig handledning som exempel. Bland de folkhögskolor som studerats närmare i fallstudierna har enbart mindre organisatoriska förändringar ägt rum under Generellt använder sig folkhögskolorna av samma personalresurser och lokaler och har samma inriktning som under Förändringarna tycks istället ha varit mer genomgripande under SAGA-verksamheterna uppstart under tidigare år. Det är framför allt under dessa mer formativa skeenden folkhögskolorna valt att införa mer arbetslivsfokuserade aktiviteter i SAGA-kurserna såsom praktik, utbildning i jobbsökning etc. På t.ex. Sundbybergs folkhögskola genomfördes radikala omprioriteringar vid uppstarten av SAGA-verksamheten 4 steg till arbete 2005, med mer fokus på jobbsökandeaktiviteter. Hur motiveras då dessa organisatoriska förändringar? I enkäten dominerar två typer av svar. För det första menar många att förändringarna har gjorts för att utveckla verksamheten för deltagarnas skull. I dessa svar återfinns en tro på att den egna verksamheten ger positiva resultat för deltagarna, såsom ökad livskvalitet och större möjligheter att hitta arbete och egen försörjning. För det andra återspeglar vissa svar en strävan att anpassa kursens innehåll till yttre krav och förutsättningar på SAGA-verksamheten. Arbetsförmedlingen nämns som den viktigaste aktören bland externa påtryckare för förändring. Anpassning till kraven medför ökade möjligheter att få deltagare och ersättning och därmed kunna fortsätta bedriva SAGA-verksamheten på folkhögskolan. Även fallstudierna visar tydligt att både externt tryck och egen motivation utgör de viktigaste drivkrafterna för förändring av organiseringen av verksamheten. Bland externa påverkansaktörer nämns andra folkhögskolor och studieförbund som kan verka som både konkurrenter och inspiratörer till folkhögskolans egen verksamhet. Precis som enkätsvaren visat framhålls även i intervjuerna framför allt Arbetsförmedlingen som den viktigaste externa påtryckaren för förändring, på grund av att det är Arbetsförmedlingen som fungerar som beställare av kurserna. 16 Uppföljning av SAGA 2007

17 Sammanfattande bedömning Utvärderingen visar att det återfinns variation mellan olika folkhögskolor i deras val av organisering av SAGA-verksamheten våren 2007, till exempel i fråga om personalsammansättning, kursupplägg, lokalisering, samverkan med externa aktörer gällande genomförande etc. Samtidigt visar studien att det också finns tydliga trender i folkhögskolornas val av organisering. Flertalet folkhögskolor organiserar exempelvis SAGA-verksamheten i någon form av kurs som till övergripande del är separerad från annan verksamhet. Samtidigt har flertalet folkhögskolor någon form av integrering med andra kurser, såsom via samläsning av något ämne, eller via aktiviteter som temadagar, kulturella evenemang etc. En annan viktig tendens är att flertalet folkhögskolor som anordnar SAGA 2007 har genomfört förändringar av verksamheten under våren. En majoritet har genomfört förändringar relaterade till jobbsökaraktiviteter och en ökad fokusering på arbetsmarknaden. Både kommentarer i enkätsvaren och intervjuer från fallstudierna antyder att förändringarna pågått under en något längre tid. Fallstudierna indikerar att förändringar kan ha uppstått Men vad är det som har inverkat till en ökad arbetsmarknadsorientering i organiseringen av verksamheten? Fallstudien visar att det tycks ha uppstått i ett samspel mellan inre och yttre tryck att utveckla SAGA-kurserna och förbättra möjligheterna för SAGA-deltagarna att komma ut på arbetsmarknaden. Det inre trycket handlar om folkhögskolans egen motivation att förbättra verksamheten, såsom en tilltro till att ökad fokusering på jobbsökaraktiviteter, som CVskrivning, praktik, jobbcoachning etc. ökar möjligheterna för deltagarna att komma ut i arbetslivet. Det yttre trycket handlar om nyckelaktörer som fått möjlighet att påverka folkhögskolans inriktning. En ny inriktning i SAGA-verksamheten nämns inte som direkt påverkansfaktorer. Däremot tycks en tydligare arbetsmarknadsinriktning ha medfört ett ökat tryck på förändring av SAGA-verksamheterna från de lokala arbetsförmedlingarna, om än inte endast under Av intervjuunderlaget att döma, utgör de viktigaste externa aktörerna i detta sammanhang de arbetsförmedlingar som har kontakt med folkhögskolorna och från vilka deltagare anvisas till SAGA-verksamheten. Att inte lyssna till och anpassa sig efter arbetsförmedlingarnas syn på SAGA, medför risk att förlora deltagaranvisningar till verksamheten. Andra aktörer som visat sig ha betydelse är andra folkhögskolor som i någon utsträckning fungerar som konkurrenter om deltagarunderlaget i SAGA men även som inspiratörer till förändring. Ramböll Managements bedömning är att det har pågått en arbetsmarknadsorientering gällande organiseringen av SAGA-verksamheten under 2007 och att det främst gäller kursinnehållet, kursupplägget, rekryteringen av personal samt ett ökat fokus på jobbsökaraktiviteter. Samtidigt ser utvärderarna en tendens i att den ökade arbetsmarknadsorienteringen startade redan före 2007 och således inte enbart är kopplad till den nya inriktningen i SAGA, utan kanske framför allt till ett ökat krav på en tydligt jobbfokus inom arbetsmarknadspolitiska insatser generellt de senaste åren. Uppföljning av SAGA

18 Innehåll och arbetsformer Kapitlet som följer beskriver vilket innehåll och vilka arbetsformer SAGA-verksamheten har fått under våren Inledningsvis skildras möjliga förändringar i deltagargruppens sammansättning, i vilken mån förändringar har skett i deltagargruppen samt förändringarnas karaktär. Därefter fokuserar beskrivningen på SAGA-kursernas upplägg och innehåll. Av speciellt intresse är kursernas inriktning på aktiviteter som kan relateras till ett ökat arbetsmarknadsfokus. I efterföljande avsnitt beskrivs folkhögskolornas syn på möjligheten att kombinera jobbsökaraktiviteter med undervisning i kärnämnen. Även de intervjuade deltagarnas syn på och bedömning av SAGA-verksamheten presenteras. Kapitlet avslutas med en sammanfattande bedömning. Rekrytering av deltagare mindre omfattande. 33 procent upplever att det inte skett någon förändring alls. När det gäller vilka förändringar som skett, utmärker sig framför allt två trender i enkätsvaren. För det första uppges deltagarna 2007 stå längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare år. För det andra uppges de vara äldre. Några respondenter uppger dessutom att fler deltagare befinner sig i gränslandet mellan arbetslöshet och sjukskrivning år 2007 än tidigare år. I övrigt skiljer sig uppgifterna om deltagarna åt mellan olika folkhögskolor, fler respektive färre deltagare uppges ha påbörjat SAGAverksamheten på folkhögskolor 2007, mindre respektive mer motiverade deltagare likaså. Diagram 10: I vilken utsträckning skiljer sig deltagarna som anvisats till SAGA-verksamheten 2007 från tidigare års deltagargrupper? n=77 Liksom under tidigare år har målgruppen för SAGA år 2007 varit långtidsarbetslösa personer inskrivna i aktivitetsgarantin. Målgrupperna varierar dock mellan SAGA-utbildningar på olika folkhögskolor i fråga om t.ex. ålder, etnicitet och utbildningsbakgrund. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 48% 33% 9% Enkätundersökningen visar att en stor andel av folkhögskolorna upplevt förändringar av deltagargruppens sammansättning och antal. Av respondenterna i enkätundersökningen uppger sig 58 procent ha upplevt en förändring av deltagargruppen (diagram 10). Av dessa uppfattar dock flertalet (48 av 58 procent) förändringarna som 0% I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls Vet ej Bland de folkhögskolor som studerats som fallstudier har några upplevt förändringar i deltagargruppens antal och bakgrund under Uppföljning av SAGA 2007

19 På Kvarnby folkhögskola har exempelvis deltagarantalet utökats och målgruppen breddats markant sedan ett flertal alternativa arbetsmarknadsutbildningar i Malmö hos andra anordnare lagts ner vid årsskiftet Förändringar har också medfört att vissa anpassningar av SAGA-verksamheten på folkhögskolan varit nödvändiga. Förändringarna av deltagargrupperna som framkommer på fallstudiens folkhögskolor är dock unika för respektive folkhögskola och ger ingen information av generellt värde. Kurser Folkhögskolornas förhållandevis stora frihet att själva utforma SAGA-kurserna återspeglas också i den variation av inriktningar som antyds av enkätundersökningen. Folkhögskolorna skiljer sig bland annat gällande i vilken omfattning man valt fokusera vid undervisning av kärnämnen på grundskole- och/eller gymnasienivå, jobborienterade aktiviteter etc. Som diagrammen nedan visar (diagram 11 och 12) har en andel av folkhögskolorna valt att lägga stor vikt vid undervisning i kärnämnen på grundskole- och gymnasienivå och andra folkhögskolor valt att inte alls anordna denna verksamhet. 17 procent av folkhögskolorna uppger att de i stor utsträckning baserar SAGA-kurserna på undervisning i kärnämnen på gymnasienivå, och 15 procent på grundskolenivå. Samtidigt anger 10 procent att de inte alls fokuserar på kärnämnen på gymnasienivå, motsvarande andel är 28 procent för grundskolenivå. Diagram 11: I vilken utsträckning baseras 2007 års SAGA-kurs på kärnämnen på gymnasienivå? n=72 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 17% I stor utsträckning 47% I viss utsträckning 26% I liten utsträckning 10% Inte alls Diagram 12: utbildning på grundskolenivå? n=65 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 15% I stor utsträckning 34% I viss utsträckning 23% I liten utsträckning 28% Enkätsvaren visar dock även att några aktivitetsområden dominerar SAGA-kurserna på folkhögskolorna. De flesta folkhögskolorna anger, trots allt, att de i viss eller i stor utsträckning valt att inrikta sig på undervisning i kärnämnen på gymnasienivå (64 procent). Särskilt tydlig blir samstämmigheten gällande aktiviteter som kan kopplas till jobbsökande och jobbcoachning samt övrig kursverksamhet 6 (diagram 13 och 14). Sammanlagt 94 procent anger exempelvis att deras SAGA-kurser inriktar sig på jobbsökaraktiviteter och jobbcoachning i stor eller viss utsträckning. Inte alls 0% Vet ej 0% Vet ej Bland de fyra folkhögskolorna som studerats närmare uppvisas också viss variation i val av kursinriktning. Samtliga skolor genomför både 6 Med övrig kursverksamhet menas kurser som inte inbegriper undervisning i kärnämnen, jobbsökaraktiviteter eller jobbcoachning, som kulturella och estetiska kurser, friskvård etc. Uppföljning av SAGA

20 arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter som jobbsökande, träning i ansöknings- och CVskrivande samt undervisning relaterad till något eller några kärnämnen. Avvägningen mellan kärnämnesundervisning och jobbsökaraktiviteter ser dock något olika ut på olika folkhögskolor. På exempelvis Medlefors folkhögskola har undervisning i olika kärnämnen genomförts sedan SAGA-kursen startades upp. Omstruktureringar och namnbyte har dock skett på kurserna efterhand för att anpassa verksamheten till SAGA-målgruppen, som ofta har negativa erfarenheter av traditionell kärnämnesundervisning i skolan. Istället för historia har skolan idag en kurs som heter Nu och Då, och istället för samhällskunskap en kurs som heter Nutidsorientering etc. I sak fokuserar undervisningen fortfarande på kärnämnena. Wendelsbergs folkhögskola utmärker sig bland de fyra folkhögskolorna genom att enbart erbjuda aktiviteter och kurser som alla har någon form av arbetsmarkandsanknytning. Av denna anledning innehåller inte SAGA-kursen några kärnämnen i sin rena form, såsom de ser ut på exempelvis grundskolan eller gymnasiet. Undervisning och träning i ämnen sker istället indirekt genom exempelvis kurser i samhällsekonomi och arbetsmarknadskunskap men även mer praktiska aktiviteter som träning att skriva CV och jobbansökan. Andra aktiviteter utgörs av aktiviteter som ska stärka deltagarnas motivation, sociala kompetens, samt öka förståelsen för kommunikation, kroppsspråk och vikten av friskvård etc. En av medarbetarna på Folkuniversitetet (Wendelsbergs folkhögskola) argumenterar: Undervisning i de rena kärnämnena skulle innebära att vi undervisade i exempelvis litteraturhistoria. Men det är inte kunskap om litteratur som dessa personer behöver för att få arbete, de är i större behov av att få hjälp i att skriva ett bra CV eller ansökningsbrev. Kursinnehållet och kursupplägget lades fast vid uppstarten av SAGA-verksamheten på Folkuniversitetet 2004 och har enligt intervjuunderlaget inte förändrats påtagligt sedan dess. Diagram 13: I vilken utsträckning baseras 2007 års SAGA-kurs på övriga ämnen/kurser? n=66 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 32% I stor utsträckning 58% I viss utsträckning 8% I liten utsträckning 2% 2% Inte alls Diagram 14: jobbsökaraktiviteter och jobbcoachning? n=71 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 69% I stor utsträckning 25% I viss utsträckning Vet ej 3% 1% 1% I liten utsträckning Inte alls Vet ej Som diagram 15 nedan illustrerar är det framför allt fyra jobborienterade aktiviteter som förekommer i SAGA-kurserna. Individuellt jobbsökande (genomförs hos 87 procent av folkhögskolorna) Studiebesök hos lokala arbetsgivare (86 procent) Praktik (77 procent) Jobbsökarträning såsom CV-skrivning, fejkade arbetsintervjuer etc. (77 procent) 20 Uppföljning av SAGA 2007

21 Diagram 15: Vilken typ av jobbsökaraktiviteter och jobbcoachning genomför ni inom ramen för SAGA-verksamheten? n=68 100% 80% 60% 40% 20% 0% 77% 86% 87% 77% 36% 25% verkligheten. De har en överdrivet positiv syn på praktiken. I själva verket är det ganska många arbetsgivare som utnyttjar de praktiserande som gratis arbetskraft. Men jag har förstås inga bevis. Men det är systemetiskt så att de inte vill anställa, eller ens ta in vikarier när jag försöker jobba för det. De är däremot intresserade av att fortsätta ta in praktikanter. Praktik Studiebesök hos arbetsgivare Eget jobbsökande Jobbsökarträning Undervisning yrkeskunskap Respondenterna har kunnat ange flera svarsalternativ Annat Synen på jobbrelaterade aktiviteter skiljer sig dock mellan personalen på de olika folkhögskolorna, och ett antal intervjuade uppvisar en positivare syn på effekterna av praktik för SAGA-deltagarna än citatet ovan antyder. Teoretisk eller praktisk undervisning i yrkeskunskap genomförs av en något lägre andel folkhögskolor (36 procent). Bland de 25 procent som har angivit att de fokuserar på annan jobborienterad verksamhet nämns bland annat jobbcoachning och motivationsträning. Bland fallstudiens fyra folkhögskolor återfinns fyra ovanstående moment om än i olika omfattning och i olika former. När det exempelvis gäller praktikanskaffning och studiebesök, upplever vissa av folkhögskolorna att det är problematiskt att locka företag och organisationer som är seriöst intresserade av att anställa personal. För vissa skolor har studiebesöken därför oftast inte handlat om besök hos potentiella arbetsgivare, utan myndigheter, intresseorganisationer, kulturella evenemang etc. med syfte att lära och skapa social gemenskap snarare än att skapa kontakter med arbetsgivare. Även när det gäller praktik upplever vissa av de intervjuade svårigheter. Några menar exempelvis att praktikanskaffningen tar för mycket tid i anspråk i förhållande till vad det genererar för deltagarna. Om praktiken säger en folkhögskolelärare: Ökad arbetsinriktning i SAGA I vilken utsträckning har folkhögskolorna ökat arbetsinriktningen i verksamheten under våren 2007? Undersökningen visar att en stor andel av folkhögskolorna anammat ett tydligare arbetsfokus och genomfört förändringar i SAGAverksamheten (diagram 16). 59 procent uppger att de redan har genomfört förändringar under 2007, och 19 procent uppger att de planerar att genomföra förändringar i linje med en tydligare jobborientering. 23 procent uppger att de varken genomfört eller planerar genomföra förändringar under Huruvida dessa genomfört jobborienterade förändringar före 2007 eller ej går inte att utläsa från enkätsvaren. Enskilda kommentarer i enkäten antyder att vissa folkhögskolor genomfört en tydligare arbetsmarknadsinriktning under tidigare år. Även på ett flertal av fallstudierna har förändringar mot en ökad arbetsmarknadsorientering skett före Det känns som om Af har fått för sig att praktik är ett säkert sätt att skaffa jobb. Men jag har inte själv upplevt det i Uppföljning av SAGA

22 Diagram 16: Har ni förändrat ert kursupplägg inför våren 2007 på grund av ett tydligare arbetsfokus i SAGA-verksamheten? n=75 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59% Ja 19% Nej, men vi planerar 23% Förändringar som nämns i enkätsvaren inbegriper en rad olika aktiviteter, såsom ökade arbetsgivarkontakter, mer praktik, intervjuträning och CV-skrivande, personlig coachning samt studiebesök. Några respondenter nämner också aktiviteter riktade mot specifika yrkesinriktningar såsom yrken inom vård- och omsorgsområdet, callcenterverksamhet, skogsnäring etc. Men hur upplever folkhögskolorna att den ökade jobborienteringen och den mer traditionella fokuseringen på utbildning går att kombinera? Enkäten indikerar att folkhögskolorna i allmänhet är positiva till möjligheterna att kombinera de två verksamheterna (diagram 17). Av respondenterna i enkäten menar sammanlagt 63 procent att det går ganska bra eller mycket bra att förena jobbsökaraktiviteter med kärnämnesstudier. 17 procent säger att det varken fungerar bra eller dåligt och endast 10 procent uppger att det fungerar dåligt. Nej Diagram 17: Hur fungerar det att förena det dubbla syftet med SAGA-utbildningen? n=76 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% Mycket bra 33% Ganska bra 17% Varken bra eller dåligt 9% Ganska dåligt 1% Mycket dåligt 9% Vet ej Kommenterarna från folkhögskolorna som besvarat enkäten visar att ett flertal upplever att ett ökat jobbfokus i SAGA är välkommet. Några respondenter poängterar att kombinationen är stimulerande och fungerar utmärkt. Många respondenter framhäver att bristande tid i många fall blivit ett problem, då de nu försöker inrikta verksamheten både mot kärnämnesstudier och jobbsökaraktiviteter. Vissa respondenter uppger därför att deltagarna övervägande jobbar med antingen kärnämnesstudier eller jobbsökaraktiviteter. Bland respondenterna betonar ett antal att kärnämnesstudier inte har samma relevans för deltagargruppen som jobbsökaraktiviteter. Följande kommentar från enkätsvaren illustrerar detta väl. Kärnämnesläsningen känns mera som ett tvång låg motivation från kursdeltagarna och också från handledarna i vissa fall då det känns betydligt mer motiverande och betydligt mer viktigt att använda den knappa tiden till verksamheter som leder till inträde på arbetsmarknaden. Ett fåtal respondenter kommenterar att en stor del av målgruppen saknar förutsättningar att kunna uppnå behörighetskraven i kärnämnena till gymnasienivå i SAGA-kursen. Liknande tendenser kan ses i fallstudierna. Vid exempelvis Kvarnby folkhögskola har behörighetsgivande kurser ersatts av orienterade kurser som syftar till att bilda elever och intressera elever för ämnet 22 Uppföljning av SAGA 2007

23 men inte till att ge formell behörighet till vidare studier. I både fallstudierna och enkätsvaren återfinns även folkhögskolepersonal som upplever att SAGA-kurserna fått ett alltför ensidigt fokus på arbetslinjen. Exempelvis hävdas att det individstärkande arbetet kan komma i kläm av krav på att deltagare ska söka ett visst antal jobb. Generellt tycks dock uppfattningen vara att det individstödjande arbetet är förenligt med jobbsökande verksamhet. Följande kommentar gavs av en intervjuad coach på en av de studerade folkhögskolorna: Det handlar om att ta sin utgångspunkt i individen att ge dem vad de är i behov av, vilket ju är så vi alltid har jobbat [ ]. Dessa personer behöver ett jobb och då är det klart att vi ska hjälpa dem med det. I detta arbete ligger så klart en del motivationsarbete, att ta ett helhetsgrepp på individen och se honom eller henne, men det behöver inte innebära att jobbfokusen försvinner. Deltagarnas syn på SAGAverksamheten Deltagarna som har intervjuats på de fyra folkhögskolorna uppger att de oftast inte haft så höga förväntningar på SAGA-verksamheten. Då många haft erfarenhet av olika arbetsmarknadsinsatser uppger ett stort antal att de endast ser SAGA som ytterligare en åtgärd, Ofta har dock medverkan i SAGA-verksamheten förefallit som ett bättre alternativ än att bara sitta hemma. När det gäller kursmomenten är flertalet deltagare positiva till ett ökat arbetsmarknadsfokus i SAGA, få har dock haft någon möjlighet att märka några förändringar av verksamhetens inriktning under sin ofta korta anvisningstid. Flertalet av deltagarna säger sig vara nöjda med kursverksamheten. Bland de viktigaste fördelarna nämns framför allt att deltagarna upplever att SAGA medfört att de höjt sin livskvalitet. Framför allt handlar det om att verksamheten medfört att de har kunnat skapa sociala kontakter med andra deltagare samt personal. Dessutom upplever flertalet att SAGA-personalen behandlar dem med värdighet. En av deltagarna uttryckte det med enligt följande: Med SAGA-coacherna märks att de verkligen bryr sig om en på riktigt, att de är intresserade av att hjälpa en. Några deltagare har också poängterat skillnaden mellan inställning och synsätt hos SAGApersonalen å ena sidan och Arbetsförmedlingens handläggare å andra sidan, där de senare uppfattas som kontrollerande istället för hjälpande. Bland andra positiva konsekvenser av SAGA upplever ett flertal deltagare de ökade möjligheterna att på ett strukturerat sätt söka arbete. Många har betonat att det är jobbsökande som är den avgjort viktigaste aktiviteten i SAGAverksamheten. Några, men långt ifrån alla, upplever dessutom att de genom SAGA har ökat sina möjligheter att få ett arbete. När det gäller denna uppfattning skiljer sig dock deltagare åt mellan olika folkhögskolor. Av intervjuunderlaget att döma tycks bland annat möjligheterna till att få individuell handledning i sitt arbetssökande samt erfarenhet av bra praktikplatser vara några viktiga gemensamma nämnare för deltagare som upplevt att SAGAverksamheten ökat möjligheterna till arbete. Avsaknaden av dessa två moment tycks också vara det som i störst utsträckning bidrar till missnöje hos de mindre nöjda deltagarna. Folkhögskolorna skiljer sig åt beträffande i vilken utsträckning och på vilket sätt de arbetar med dessa två aktiviteter. På folkhögskolor som har satsat mycket på individuell coachning har deltagarna exempelvis varit betydligt mer positiva. Uppföljning av SAGA