Nationell plan för transportsystemet
|
|
- Kristina Ulla-Britt Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(7) YTTRANDE Dnr / Näringsdepartementet STOCKHOLM Nationell plan för transportsystemet Trafikverket fick i uppdrag 2011 att, med utgångspunkt i gällande plan, utreda behovet av ökad kapacitet i det svenska tranportsystemet. Detta var föranlett av att trafiken och kapacitetsutnyttjandet i transportsystemet under lång tid har ökat. Trafikverket slutredovisade kapacitetsutredningen i april 2012, vars remissversion också Jordbruksverket lämnade synpunkter på i mars Regeringen gav sedan Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden Planeringen skulle utgå från den nationella planen för transportsystemet , infrastrukturpropositionen och kapacitetsutredningen. Initiativet till att ta fram en ny nationell plan är välkommet mot bakgrund av de brister som synliggjorts i transportsystemet under senare tid. Jordbruksverket vill lämna följande kommentarer med utgångspunkt från landsbygdens 1 förutsättningar och möjligheter. Sammanfattning Jordbruksverket anser inte att tillräcklig hänsyn har tagits till landsbygdernas förutsättningar vad gäller följande områden: Tillgänglighet och attraktivitet: Det bör upprättas en beskrivning av hur Sverige, genom goda transporter, kan skapa attraktiva landsbygder, på motsvarande sätt som det i planen har gjorts för tätorter. Samhällsplanering för en attraktiv landsbygd: Landsbygden bör integreras i den långsiktiga samhällsplaneringen på ett tydligare sätt. Det behövs utrymme för mer dialog och utformande av lokala hållbara lösningar där Trafikverket, kommuner och boende är självklara parter. Val av modell och beräkningsmetod för prioritering påverkar: Jordbruksverket vill se en starkare förskjutning mot kvalitetsförstärkning, inte minst i det finmaskiga vägnätet. Transportinfrastrukturen måste ställas i relation till platsers och landsbygders långsiktiga utveckling. 1 Landsbygd kan definieras på många olika sätt och det finns en rad mer eller mindre etablerade definitioner som också används. I Jordbruksverkets statistiska publikation Allt om landet delas Sveriges kommuner in i fyra olika kategorier: Gles landsbygd, landsbygd, stad, storstad. Verkligheten är dock sällan så enkel. Inom en kommun kan det naturligtvis finnas både stadsmiljöer och landsbygdsmiljöer. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se
2 Jordbruksverket Dnr /13 2(7) Begränsade möjligheter till ett klimatsmart resande på landsbygden? Det bör av åtgärderna bättre framgå att transportsektorns största utmaning inom det tidsspann som planen har är den fossila energianvändningen. Detta blir synnerligen aktuellt för landsbygden där det i många fall finns en begränsad möjlighet att gå, cykla, åka kollektivt och tanka med alternativa drivmedel. Geografisk miljökonsekvensbeskrivning kan ge nya infallsvinklar: Det bör i planen föras en diskussion om var de ekonomiska, respektive ekologiska effekterna av förslaget antas hamna. Säker trafik genom landsbygdssamhällen: Sänkt hastighet genom landsbygdssamhällen kan bidra till både bättre säkerhet för oskyddade trafikanter, men också till att öka samhällets attraktivitet och göra det lättare att ta sig fram utan bil. Effektiviseringens effekter på antalet företag och arbetstillfällen: Planen bör redogöra för vilka effekter Trafikverkets effektivisering förväntas få på antalet företag och arbetstillfällen i stad respektive land. Riktade miljöåtgärder behövs: Satsningen på miljöinvesteringar är välkommet. Det är väsentligt att det även finns en plan för fortsatt ändamålsenlig skötsel av exempelvis artrika vägkanter för att gynna och förstärka biologisk mångfald i dessa miljöer. Planen saknar också en mer genomarbetad strategi för hur Trafikverket ska arbeta med kompensationsåtgärder när nya vägar byggs. Ökad hänsyn till miljö och jordbruksmark: Det måste vidareutvecklas metoder för hur man kan inkludera icke monetärt värderade effekter i den samhällsekonomiska analysen, liksom för hur man bättre kan bedöma materiella tillgångar för de areella näringarna. Miljöanknuten forskning: I samband med skrivningarna om framtida forskningsinsatser hade det varit lämpligt att i planen nämna något om ambitionerna inom miljöområdet. Tillgänglighet och attraktivitet för hela landet En grundläggande tillgänglighet i hela landet har eftersträvats i Trafikverkets arbete. Detta är en god ambition, då tillgänglighet i hela landet är viktigt. Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter bidrar till att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i både stad och land. Landsbygdernas bidrag till Sveriges välstånd är avgörande, exempelvis i form av energi, sysselsättning, innovationer, upplevelser, attraktiva livsmiljöer, ekosystemtjänster, livsmedel, malm, osv. (Jordbruksverket noterar att satsningar på malmtransporter har prioriterats i planen).
3 Jordbruksverket Dnr /13 3(7) Jordbruksverket anser att en förutsättning för att kunna göra väl avvägda ställningstaganden är att upprätta en beskrivning av hur vi genom goda transporter kan skapa attraktiva landsbygder, på motsvarande sätt som i underlaget har gjorts för tätorter (sid 65), samt hur förbindelserna ska kunna förbättras mellan städer och landsbygder. Samhällsplanering för en attraktiv landsbygd Trafikverket beskriver i rapporten sin samverkan med andra aktörer för att få en långsiktigt hållbar tillgänglighet i hela landet. Man poängterar då vikten av de kommunala översiktsplanerna och de regionala utvecklingsplanerna. Man beskriver också i samband med fyrstegsprincipen värdet av samspelet mellan planering av transportsystemet och bebyggelse för att (städer och) regioner ska bli hållbara. Viktigt att poängtera i detta sammanhang är att landsbygden många gånger inte inkluderas i ovan nämnda planer och därför riskerar att bli osynlig i planeringsarbetet. Samhällsplaneringen måste vara för staden, för landsbygden och för relationerna däremellan. För detta krävs medel för dialog och utformande av lokala hållbara lösningar där Trafikverket, kommuner och boende är självklara parter. Utmaningarna och lösningarna skiljer sig åt mellan stad och land, vilket också måste göras tydligt i planering, styrning, reglering, påverkan och information. Annars riskerar vi att tillämpa samhällslösningar som inte är optimalt utformade för respektive område. Val av modell och beräkningsmetod för prioritering påverkar På landsbygden har (det finmaskiga) vägnätet stor betydelse för människors vardag och för näringslivets utveckling. Väg per invånare är i gles landsbygd 581 meter, i landsbygd 123 meter och i stad 33 meter. Landsbygdens vägar är till största delen grusvägar, i genomsnitt är 88 procent av vägarna på den glesa landsbygden grusvägar. En stor del av vägarna har heller ingen bärighetsklass, dvs. de är inte allmänna utan enskilda 2-83 procent i gles landsbygd jämfört med 61 procent i stadsområden. 3 De gemensamhetsanläggningar som finns för enskilda vägar är ofta inaktuella. I underlaget fokuserar Trafikverket på rådande kapacitetsbegränsningar, trafikintensitet och kostnads-nettokalkyler. Däremot ges mycket lite utrymme till kvalitetsbegränsningar, vilket då inte fullt ut synliggör landsbygdens behov på ett rättmätigt sätt och också gör att landsbygden återkommande prioriteras lägre. Fokus läggs på trafikintensiva områden och stråk som binder samman viktiga regioner 4. Den fråga man då bör ställa sig är om det finns risker med detta för Sveriges landsbygder på lång sikt? Hur säkerställer vi att landsbygden är tillgänglig och attraktiv även för kommande generationer? 2 Ca 10 procent av de enskilda vägarna får stadsbidrag till sin skötsel. 3 Allt om landet, Jordbruksverket, rapport 2013:23 4 Möjlighet till kompletterande prioritering finns dock för lågtrafikerade områden.
4 Jordbruksverket Dnr /13 4(7) Jordbruksverket skulle vilja se en starkare förskjutning mot kvalitetsförstärkning, inte minst i det finmaskiga nätet och i den regionala strukturen. Transportinfrastrukturens kapacitet måste ställas i relation till platsers och landsbygders framtida utveckling. Det befintliga vägnätet behöver i många fall uppgraderas, inte minst när det gäller ökad bärighet samt breddning. Lantbrukets och skogsbrukets maskiner och transporter blir allt tyngre vilket kräver god bärighet även på mindre vägar. Idag står alternativen ofta mellan att köra sönder vägen eller att inte ta full last. Det senare har en kostnad både företagsekonomiskt och miljömässigt. Det förra kostar förstås i väg- och fordonsreparationer och nedsatt framkomlighet. Ambitionsnivån för grusvägar är enligt förslaget generellt bibehållen standard. Detta är en låg ambitionsnivå. Jordbruksverket ser dock positivt på att man i planen har avsatt en förhöjd andel av medel till medfinansiering av det enskilda vägnätet. En stabil och långsiktig förvaltning av landsbygdens vägar, såväl vägarna från de allmänna ut till byarna som skogsbilvägnätet, är avgörande för att kunna uppfylla de politiska ambitionerna och potentialen för en tillväxt i hela landet. Landsbygden, och inte minst skogsindustrin, är behov av (fortsatta) satsningar på det finmaskiska vägnätet. Vägarnas möjlighet att öka tillgängligheten till kuster, badsjöar, bärmarker, skog, fiskevatten, fjäll och andra landsbygder är också en viktig konkurrensfördel med avseende på turism och besöksnäring. Begränsade möjligheter till ett klimatsmart resande på landsbygden? För miljön och människors hälsa är det glädjande att satsningar kommer att göras på alternativ till biltrafik. Man bör dock ha i åtanke att för människor på landsbygden är personbil fortfarande det absolut viktigaste kommunikationsmedlet. Biltätheten är där också högst. Avstånden begränsar möjligheterna att gå och cykla, men också i viss mån att åka kollektiva färdmedel. Dessutom ökar avstånden till närliggande service och jobb på vissa landsbygder. Tillsammans med bredare och tyngre fordon på våra vägar minskar möjligheten att cykla. Frågan som vi då måste ställa är hur vi underlättar landsbygdsboendes (klimatsmarta) resande? Vi vill på nytt lyfta fram det vi också poängterade i vårt remissvar på kapacitetsutredningen, vad gäller avvecklingen av den fossila energianvändningen. Detta är troligen transportsektorns största utmaning inom det tidsspann som planen har. Det känns då märkligt att inte just detta faktum på ett tydligare sätt framgår av förslagen. Exempelvis är bilberoendet svårt att komma ifrån på landsbygden och därmed är också frågan om alternativa drivmedel central för dessa delar. En breddning av vägarna skulle kunna öka cyklandet. En annan möjlighet för landsbygdernas trafik att kunna bli klimatsmarta är genom prioriteringar av det finmaskiga järnvägsnätet. I planen ser vi emellertid att man föreslår att ca 20 procent av det lågtrafikerade järnvägsnätet ska avvecklas samt att banavgifterna för järnvägsburen godstrafik inte ska sänkas trots ökade vägtransporter, vilket naturligtvis får konsekvenser för landsbygden!
5 Jordbruksverket Dnr /13 5(7) Geografisk miljökonsekvensbeskrivning kan ge nya infallsvinklar Jordbruksverket anser att det hade varit intressant att föra en diskussion i anslutning till upprättad miljökonsekvensbeskrivning om var effekterna av förslaget antas hamna. Och då inte bara de miljömässiga effekterna utan också de ekonomiska. Uppträder de ekonomiska och de ekologiska effekterna på olika ställen i landet, inom en region eller inom en kommun? Hur kan vi synliggöra detta och vad får det för konsekvenser för vårt beslutsfattande? Säker trafik genom landsbygdssamhällen För att öka säkerheten på våra vägar är sänkta hastighetsbegränsningar ett alternativ, vilket också beskrivs i planen. Men det är också ett möjligt handlingsalternativ för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter, i synnerhet på landsbygden. I många landsbygder går den allmänna vägen rakt igenom samhället och där kan sänkt hastighet få positiva effekter inte bara för säkerheten utan också för samhällets attraktivitet och möjligheten att ta sig fram för fotgängare och cykeltrafikanter. Effektiviseringens effekter på antalet företag och arbetstillfällen I underlaget beskrivs hur Trafikverket ska kunna effektivisera sin verksamhet. Man vill exempelvis bli en bättre beställare och upphandla med en större andel totalentreprenader. Man vill också övergå från lokal- till fjärrstyrning och samlokalisera kontorslokaler och centralisera diarium och arkiv. Vilken effekt får detta på antalet företag och arbetstillfällen ute i landet? Riktade miljöåtgärder behövs Utgångspunkten för Trafikverkets arbete är att transportsystemet ska anpassas och utvecklas på ett sätt så det bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Planen förväntas emellertid innebära både positiva och negativa effekter för omgivande landskap och natur- och kulturmiljöer. Det är helt enkelt svårt att undvika en negativ miljöpåverkan. Satsningar görs därför inom planen för miljöinvesteringar i befintlig infrastruktur som rör bl.a. landskap, förorenade områden och vatten, vilket Jordbruksverket anser är mycket positivt. Medel har avsatts för ex. faunapassager, samt åtgärder för att vårda mark med särskilda natur- och kulturvärden. Miljöåtgärderna kan enligt Trafikverket omfatta insatser som bevarar och nyskapar artrika miljöer som exempelvis vägkanter, trädsäkringszoner och lekmiljöer för fisk. Planen föreslår också uppföljning av skötselplaner och miljöhänsyn i baskontrakt. Jordbruksverket anser att det är väsentligt att det finns en plan för fortsatt ändamålsenlig skötsel av exempelvis artrika vägkanter för att gynna och förstärka biologisk mångfald i dessa miljöer. Framöver hoppas även Trafikverket att man med hjälp av förbättrade analysmetoder ska kunna ta större hänsyn till de negativa effekter som uppstår vid byggande av ny infrastruktur. Effekterna kan vidare minimeras genom skadeförebyggande åtgärder och, där så är möjligt, kompensationsåtgärder.
6 Jordbruksverket Dnr /13 6(7) Jordbruksverket anser att planen saknar en mer genomarbetad strategi för hur Trafikverket ska arbeta med kompensationsåtgärder när nya vägar byggs. Genom kompensationsåtgärder kan strukturer som är viktiga för flora och fauna återskapas i andra områden. När det gäller vägkanter kan insådd av ängsväxter vara en åtgärd. Jordbruksverket har arbetat med metoder för att nyanlägga småbiotoper (kreotoper) när vindkraftverk byggs i slättbygd 5. Det är en form av olika kompensationsåtgärder som kan lyftas fram i planen. Utökad hänsyn till miljö och jordbruksmark För att kunna uppnå miljökvalitetsmålen och målet om en ekologisk hållbarhet är det viktigt att Trafikverket arbetar vidare med att utveckla metoder för hur man på bättre sätt och för fler åtgärder kan inkludera icke monetärt värderade effekter i den samhällsekonomiska analysen. Kan inte miljöeffekterna på ett tillfredsställande sätt införlivas i analyserna riskerar vi också att prioritera åtgärderna utifrån ett missvisande (beräknings)underlag. Trafikverket bör också arbeta för att det i samband med planering och genomförande av olika projekt tas fram tillräckliga kunskapsunderlag som gör att betydande miljöpåverkan uppmärksammas. Upprättad miljökonsekvensbeskrivning omfattar bland annat biologisk mångfald, växt- och djurliv, samt jordbruksmarken (som i transportplanen kallas jordbrukets materiella tillgångar ). Trafikverkets bedömning är att planen kommer få betydande negativa effekter för den biologiska mångfalden och för växtliv och djurliv trots riktade miljöåtgärder. För jordbruksmarken bedöms inte att transportplanen få några betydande negativa effekter på nationell nivå, även om den lokala påverkan kan bli stor. Här vill Jordbruksverket peka på att all exploatering av jordbruksmark till infrastruktur innebär att en fondresurs för produktion av livsmedel och energi tas ur produktion permanent. På längre sikt kan detta innebära negativa effekter även på nationell nivå. Jordbruksverket ser också allvarligt på att miljökonsekvensbeskrivningen anger att analysmetoder saknas för att konsistent bedöma de värden som kopplas till jordbruksmarken ( jordbrukets materiella tillgångar ). Sådana analysmetoder måste arbetas fram i ett samarbete mellan olika aktörer, där Jordbruksverket skulle kunna vara en av de parter som bidrar med expertkunskap. I det fall som jordbruksmark ändå anses behöva exploateras för infrastruktur vill Jordbruksverket betona vikten av att denna exploatering genomförs på ett sätt som minimerar förlusten av produktiv jordbruksmark. Miljöanknuten forskning Jordbruksverket anser att det hade varit lämpligt att i samband med skrivningarna om framtida forskningsinsatser nämna något om ambitionerna inom miljöområdet. Inte minst med tanke på resultaten av upprättad miljökonsekvensbeskrivning. Trafikverket är ju bland annat engagerat inom TRIEKOL och IENE. TRIEKOL (TRansportInfrastrukturEKOlogi) är ett 5 Utredningen om kreotoper finns i Jordbruksverkets rapport nummer 2011:27.
7 Jordbruksverket Dnr /13 7(7) forskningsprogram som koordineras av Centrum för biologisk mångfald och finansieras av Trafikverket. IENE (Infra Eco Network Europe) är ett nätverk för frågor om infrastruktur och biologisk mångfald. Det grundades för att tillhandahålla en oberoende, internationell och tvärvetenskaplig arena för utbyte och utveckling mellan specialister och andra intressenter med syftet att stimulera en ekologiskt hållbar infrastruktur i Europa. I detta ärende har tf divisionsdirektören Olof Johansson beslutat. Johanna Nilsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Christel Gustafsson, Lisa Karlsson, Olof Enghag och avdelningsjuristen Eva-Marie Järneteg deltagit. Olof Johansson Johanna Nilsson
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merSvar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Läs merYTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:
1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merNormkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merLokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merÖversiktsplan för Borås
Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Läs merEn nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merYttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025
1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merExportindustrin och besöksnäringens behov av transporter
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).
YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merHINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM
HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS
Läs merLänsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE 1(6) 2017-11-24 Dnr 341-5860-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
Läs merRegional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Läs merDialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
YTTRANDE 1 (6) Enheten för samhällsutveckling Monica Lindström 010-225 12 33 monica.lindstrom@lansstyrelsen.se Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag
Läs merRemiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merYttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET' Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-00526-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst
Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren 2018-2029 Christian Mineur Strategisk planering, Trafikverket region Öst 2 3 Storregionala samband i Stockholm-Öst 4 Pågående projekt
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merYTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN
2016-02-26 1 (5) Vår beteckning Dnr 55/2015 Er beteckning/diarienummer N2015/4305/TIF Yttrande Kontaktperson i detta ärende John Woxström Näringsdepartementet 070-936 07 99 n.registrator@regeringskansliet.se
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merRegional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017
Regional infrastrukturplan 2018-2029 Förslag till justeringar Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017 Förslag till justeringar Tydliggöra vad vi menar med hållbarhet Komplettera diagram och kartor för ökad
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merStor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merYttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merRemissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för
N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter
Läs merFramkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden
Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden 1 2 En tydlig inriktning för framtiden. Vår uppgift är att hålla vägar och järnvägar framkomliga och säkra, oavsett årstid.
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merTrafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik
2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs merAvgränsning av områden
Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
Remiss 1(5) Regeringskansliet m.remissvar@regeringskansliet.se Märta Alsén Planhandläggare 010 2233424 marta.alsen@lansstyrelsen.se m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets
Läs merYttrande om forslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025
1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-03-28 Ärendenr NV-01861-13 Länsstyrelsen i Västmanlands län Via mail: vastmanland@lansstyrelsen.se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merSammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Läs mer