Vem är filmen tänkt för? Var passar filmen att användas? Filmen är testad. Bakgrund. Vad handlar filmen om? Filmens upplägg

Transkript

1 Mellanmål

2 Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar, 8-13 år. Var passar filmen att användas? I skolan kan Hoppsan Kerstin användas som start för en diskussion om bra mellanmål, till exempel vid en temadag om hälsa på olika stadier. Den passar också i ämnet hemkunskap på mellan- och högstadiet. Inom idrottsföreningar är den vägledande för att ungdomar ska förstå varför de behöver äta bra mat före och efter träning. Att visa och lyfta fram mellanmålet på föräldramöten ger många vuxna en eftertanke om vad deras barn egentligen äter efter skolan. Filmen är testad Resultatet av den test som är gjord bland lärare och elever på olika skolor visar att intresset för material kring mellanmål är efterfrågat. Vad handlar filmen om? I Hoppsan Kerstin fi xar ungdomar olika mellanmål: bakar scones, gör en Dagobert-macka och vispar smoothie. Grafi ken i fi lmen berättar på ett roligt sätt vad en Dagobertare är för något samt hur smoothie uppkom. Tittaren blir inspirerad till att själv fi xa mellanmål och får på ett pedagogiskt sätt se hur allt tillagas. I fi lmen fi nns även ett inslag där en dietist coachar rugbyspelande ungdomar hur de ska ladda upp med bra mat före ett träningspass. Hoppsan Kerstin är underhållande utan pekpinnar, men som av en händelse är maten nyttig och genomtänkt. Bakgrund Debatten och tidningsartiklar fokuserar oftast på hur barn/ungdomar äter onyttig mat, tillbringar mycket tid framför tv/datorer och blir allt tjockare. Hoppsan Kerstin inspirerar till positiva och konkreta lösningar som att laga bra mellanmål och att äta varierat. Filmen förmedlar att mat betyder gemenskap, glädje och mättnad. Filmens upplägg I fi lmen lagar ungdomarna mellanmål på ett roligt men ändå instruktivt sätt. Det har varit viktigt att hitta rätt tempo och att kommunicera på ungdomars vis. De pedagogiska inslagen är många som till exempel om mat och träning.

3 Vilka mellanmål som passar bäst beror på vem man är och vad man gillar. Ett mellanmål före en träning kan vara fi l med müsli och banan. En stillasittande person kan äta en liten smörgås, någon frukt och ett glas mjölk. Om man inte är sugen på mellanmål kan det vara ett tecken på att man rör sig för lite. En bra livsstil är att röra på sig, gärna en timme eller mer om dagen. Det kan vara att leka, busa, cykla eller ta en promenad med kompisen. Vad är ett bra mellanmål? Dietsten Annika Unt-Widell, som medverkar i fi lmen, berättar att ett bra sammansatt mellanmål är som spelarna i ett lag. Alla i matlaget får göra sitt speciella jobb och samarbetar: Försvarare är frukt och grönt skyddar kroppen mot olika sjukdomar, de städar bort sådant som inte ska vara i kroppen. Sopar rent banan. Anfallare är gryn, müsli och bröd ger energi som räcker till många anfall. Målvakt är mjölk och mjölkprodukter stärker skelettet som ska räcka hela livet. Med frukost, lunch, kvällsmat och 2-3 mellanmål får kroppen en bra matrytm som den gillar och behöver. Förslag till hur du kan jobba med Hoppsan Kerstin Diskutera vad ungdomarna äter för mellanmål. Kopiera och dela ut recepten som fi nns i handledningen. Laga gärna de olika mellanmålen eller ta recepten med hem och fi xa senare. Diskutera vikten av ett bra mellanmål vad är bättre och sämre val? Hur kan till exempel mackor bli både bra och dåliga beroende på val av brödsort och pålägg? Låt ungdomarna skapa sina egna favoritmellanmål. Ta upp frågan var man äter mellanmål? Tyvärr, är det ont om bra mellanmål på kafeterior och i kiosker, men frukt brukar finnas. Kan ungdomarna ta med sig mellanmål hemifrån?

4 Sök svaren Hej! Jag vill ha tips på bra mellanmål. Gärna något annat än bara fi l och smörgås. Jag tränar basket och fotboll och behöver äta något innan jag ska träna. Eftersom jag fi xar mellanmålet själv måste det vara lättlagat. Gustav 12 år Hej! Jag gillar smörgås och mjölk som mellanmål. Men vill gärna ha tips på olika brödsorter, mjölkdrinkar och pålägg. Klara 8 år Hej! Ska jag äta mindre av lunch och middag om jag vill äta två mellanmål om dagen? Vad är ett lagom mellanmål? Sara 10 år Ta reda på mellanmål från när och fjärran Vad äter du och dina kompisar för mellanmål? Vad äter man för mellanmål i andra länder? Jobba tillsammans i grupp och ge tips på mellanmål för en hel vecka. Sammanställ en receptbok för gruppen. Vilka fördelar och nackdelar fi nns det att äta mellanmål? Arbeta i grupp och försöka att komma på olika anledningar till: - Vad som händer om man inte håller en bra matrytm (frukost, lunch, kvällsmat och 2-3 mellanmål) som kroppen gillar och behöver? Blir du rastlös? Presterar du sämre i skolan och på idrottsträningen? - Vad som händer när man äter goda och nyttiga mellanmål. Ökar koncentrationen? Orkar du mer? Kan du få en paus genom att äta mellanmål? Har ett mellanmål något med att hålla blodsockret på en jämn nivå? Kan du fördela näringsintaget bättre under dagen med några mellanmål? Tips kring mellanmål och träning - Ät ett mellanmål någon timme innan träning. Testa gärna något av de mellanmål som lagas i fi lmen? - Ät efter träning även om du kommer hem sent. Det kan passa bra med till exempel: en enkel pastarätt, fi l och müsli, gröt eller en Dagobertare. - Tänk på att ett bra mellanmål inkluderar: försvarare (frukt och grönt), anfallare (gryn, müsli och bröd) och målvakt (mjölk och mjölkprodukter) OST-DAGOBERTARE 1 portion 3 skivor Äntligen Mjukbröd

5 Recept Recepten är enkelt utformade och antal portioner/mängder har bedömts för att kunna fi xas hemma. OST-DAGOBERTARE 1 portion 3 skivor Äntligen mjukbröd 5 tsk Bregott 2 skivor Marsvinsholmsost 1 liten tomat 6 blad ruccolasallad 2 skivor Grevéost Lägg ut brödskivorna på en skärbräda. Bred Bregott på två av skivorna. Lägg Marsvinsholmsost på ena brödskivan. Skiva tomaten och lägg ovanpå. Fördela ruccolan på den andra brödskivan och toppa med Grevéost. Bygg ett torn av smörgåsarna genom att lägga sista brödskivan som ett lock överst.

6 MÜSLISCONES 2 stycken 2 dl vetemjöl 2 dl Bran Müsli+ strawberry 1,5 tsk bakpulver 1 tsk råsocker 2 krm salt 50 g smör 1dl fi lmjölk bakpapper Sätt ugnen på 250 grader. Blanda samman vetemjöl, müsli, bakpulver, socker och salt i en bunke. Lägg i bitar av smör och arbeta samman med en trägaffel. Häll till sist i fi len och arbeta snabbt ihop till en deg.tillsätt mer vetemjöl om det är alltför kladdig deg. Dela degen i 2 lika stora delar och forma bullar. Lägg bullarna på en bakpappersklädd plåt och platta till dem. Skåra ett kryss med en bestickkniv och nagga med en gaffel. Grädda genast mitt i ugnen min. Serveras gärna ljumma.

7 SMOOTHIE 2 glas 1 banan 2 dl osockrade hallon 3 dl standardmjölk 2 msk vit sirap ½ tsk vaniljsocker Skär bananen i bitar och lägg i en skål/bringare tillsammans med hallonen. Mosa samman med elvispen.tillsätt mjölken, sirapen och vaniljsockret. Vispa samman så att det blandas ordentligt. Häll upp i glas eller mugg och servera genast.

8 Redaktion: Innehåll och projektledning: Margareta Schildt Landgren, Matnytt-igt Filmproduktion: Scandvision Kostråd: Annika Unt-Widell, Mat & Media PR och textredigering: Caroline Hansson, Kommunikatura Fotograf: Pelle Landgren Illustratör: Annika Giannini Tryck & formgivning: Punkt & Pixel Grafi ska Margareta Schildt-Landgren Bakom idén till Hoppsan Kerstin står Margareta-Schildt- Landgren, hushållslärare och matskribent. I närmare 7 år arbetade hon som hushållslärare och jobbar sedan 12 år tillbaka som matskribent. Margareta Schildt-Landgren har producerat ett 10-tal kokböcker samt receptartiklar för tidningsmagasin och företag. De samarbetspartner som fi nns i fi lmprojektet är noga utvalda då de står för naturliga och bra produkter. De har dock inte varit delaktiga i utformningen av fi lmen eller dess innehåll. Tack till våra huvudsponsorer: Tack till övriga samarbetspartners: FILMPRODUKTION

9 Undrar du vem Kerstin är? Det är ett uttryck som används i stället för en svordom när något gått fel eller snett. Beställa fi lmen? Är du lärare beställer du Hoppsan Kerstin gratis via din AV-Central. Filmen fi nns också att köpa via Kopiera gärna text och bilder i handledningen men ange källa.