Årsredovisning 2015 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Transkript

1 Statens väg- och transportforskningsinstitut

2

3 Innehåll GD har ordet... 4 Resultatredovisning Sidan 5-31 Om VTI... 5 Ett institut med forskning inom alla transportslag...5 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål... 6 VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem...6 Året i korthet... 8 Ett axplock av händelser från året...8 Avdelningen infrastruktur (INFRA)...10 Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT)...11 Avdelningen trafik och trafikant (TRAF)...12 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Genomförda uppdragsprojekt...13 Vetenskaplig publicering...17 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum...20 Samverkan med universitet och högskolor...22 Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas...22 Internationellt samarbete Internationellt samarbete bidrar till spridning av VTI:s forskning...25 Finansiella uppgifter Användning av VTI:s anslag Kompetensförsörjning Medarbetarna är VTI:s största tillgång...29 VTI:s årsredovisning 2015 Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning. För mer information, besök Finansiell redovisning Sidan Rapportering enligt regleringsbrev...34 Resultaträkning...35 Balansräkning tillgångar...36 Balansräkning kapital och skulder...37 Anslagsredovisning...38 Redovisningsprinciper och upplysningar...38 Noter Sammanställning av väsentliga uppgifter VTI:s styrelse...44 Styrelsens beslut om godkännande...45 Tryckt på VTI, Linköping, februari Foto: Hejdlösa bilder AB (1, 3,6, 8, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 21, 22, 29, 31, 44) Katja Kircher (1, 8, 9) Göran Blomkvist (10) Jan Wenäll (9) Andreas Schander (23) Helena Sederström (9) Karin Andersson (14) Eva Åström (30) Thinkstock (26) 3

4 GD har ordet "När den tunga utrustningen används mindre leder höga kapitalkostnader till att underskott snabbt byggs upp. GD har ordet Fallande intäkter och svårigheter att vinna nya uppdrag inom några viktiga forsknings områden innebär att VTI levererar ett negativt resultat för år En närmare analys visar att problemen till stor del kan kopplas till verksamhet som hör samman med VTI:s tunga forsknings utrustning. När den tunga utrustningen används mindre leder höga kapitalkostnader till att underskott snabbt byggs upp. Fortsatta ansträngningar för att förbättra styrning och upp följning av de delar av VTI:s verksamhet där den tunga forskningsutrustningen används är nödvändiga. Att förutsättningarna kan förändras snabbt för VTI:s olika verksamheter beroende på uppdrags situationen, är ingen nyhet. Till de positiva inslagen i årets verksamhet hör en rejäl resultat förbättring för avdelningen Samhälle, Miljö och Transporter (SAMT). Genom förberedelser och underlags arbete till regeringens forsknings politiska proposition, som aviserats till hösten 2016, har frågorna om forsknings institutens lång siktiga villkor diskuterats både i och utanför VTI. Lång siktigt stabila förutsättningar, rättvisa konkurrens villkor och en uthållig bas finansiering är nödvändiga för att trygga VTI:s överlevnad på sikt. Det är i detta perspektiv oroande att frågan om den nationella med finansieringen av EU-projekt för forsknings institut fortfarande är obesvarad. Möjligheterna att behålla en samlad kunskaps resurs med gedigen domän kunskap om transport sektorn är i slutändan beroende av hur VTI:s kompetens efterfrågas. Det är min fasta förvissning att institutets roll för att utveckla den samlade kunskapen om transportsektorn är central för att nå de transportpolitiska målsättningarna och därmed klara de stora samhälleliga utmaningarna. Kunskaps behoven kommer även fortsättningsvis att vara betydande och VTI ska göra sitt yttersta för att bidra till att tillgodose dessa behov. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör 4

5 Om VTI Ett institut med forskning inom alla transportslag, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mät ning och prov ning. Verksam heten rör samtliga transport slag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärn kompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transport analys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordontransportsystem samt inom väg konstruktion, drift och underhåll. VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvud delen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorie resurser och större delen av sin tunga forsknings utrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transport ekonomi och transport policy, i Göteborg med huvud saklig forsknings inriktning mot fordons teknik och fordons säkerhet samt ett kontor i Lund med in riktning på kollektivtrafik. Organisationsschema 2015 Personalens fördelning 2015 Medelantalet anställda 204 Medelålder 44 år Antal nyrekryterade 18 personer Könsfördelning 44 procent kvinnor, 56 procent män Licentiat- eller doktorsexamen 78 personer Doktorander 25 personer Examensarbetare 15 personer 5

6 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål Vision Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. Kärnvärden Kompetens, samverkan, oberoende. Verksamhetsidé VTI är ett ledande forsknings institut med bredd och kund orientering för internationellt högt stående forskning och utveckling samt kvalificerat utrednings arbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964, ändring t.o.m. SFS 2012:13). Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdrags givare och forsknings beställare. Uppdrag Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen: Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transport politiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och lång siktigt hållbart transport system. I instruktionen står också: I institutets uppgifter ingår att 1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, 2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, 3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. 6

7 VTI:S uppdrag och verksamhetsmål Verksamhetsmål Övergripande mål VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångs faktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område. Målområde Strategiska mål VTI är ett framstående FoUinstitut Framgångsfaktorer/ verktyg Verksamhet/ utveckling Kund Medarbetare Ekonomi Verksamhet som ger tydlig tillämpning Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik Kvalitetssäkring/peer review Medverkan i EU- och internationella projekt Aktivt deltagande i arbetet med centrumbildningar VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare Leverera användbara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor Effektiv projektstyrning VTI är en attraktiv arbetsplats Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksamhetens utveck ling Stimulerande FoU- och arbetsmiljö Aktivt arbete för lika villkor Stimulera kompetensutveckling Friskvård VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans Effektiv resursanvändning Effektiv ackvisition av uppdrag Strategisk marknadsföring Effektiv ekonomistyrning Nyckeltal mått Publiceringar (vetenskapliga) Publiceringar (övrigt) Internationella uppdrag Påverkan FoU-personal NKI (Nöjd Kund Index) Avslutade projekt med underskott Underskottsandel för avslutade projekt NMI (Nöjd Medarbetar Index) Frisktal Verksamhetsutfall som andel av externa intäkter Extern debiteringsgrad Faktureringsgrad Intäkt per timme Nyckeltal målnivå 2015 Publiceringar (vetenskapliga)/fou -personal 1,3 Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 2,0 NKI 5,0* Andel avslutade projekt med underskott 5,0% NMI 70 Frisktal 97,0% Verksamhetsutfall/ externa intäkter 1,0% Extern debiteringsgrad 65,0% Andel internationella uppdrag 15,0% Påverkan 120 Samlad underskottsandel för avslutade projekt 2,0% Faktureringsgrad 97,0% Intäkt per timme 844 kr Andel med lic- eller doktorsexamen 40,0% *Målnivå på en 6-gradig skala Nyckeltal måluppfyllelse 2015 (2014; 2013) Publiceringar (vetenskapliga)/fou-personal 0,8 (1,1; 1,3) Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 1,0 (0,9; -) Internationella uppdrag 12,5% (12,7%; 11%) NKI 5,1 ( - ; 4,9) Underskotts projekt 15,0% (21,6%; 12%) Samlad underskottsandel för avslutade projekt 4,2% (4,6%; - ) NMI 66,7 ( -; -) Frisktal 96,4% (97,4%; 97,2%) Verksamhetsutfall/ externa intäkter -2,3% (0,5%; -1,6%) Extern debiteringsgrad 62,1% (62,9%; 60,6%) Faktureringsgrad 97,0% (96,9%; 96,3%) Påverkan 252 (118; 16) Andel med lic- eller doktorsexamen 38,2% (39,7%; 37,3%) Intäkt per timme 805 kr (806 kr; 807 kr) Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen Målet uppnått Målet ej uppnått Inget underlag 7

8 Året i korthet Ett axplock av händelser från året Transportforum inledde året Transportforum arrangerades den 8-9 januari och lockade cirka deltagare, bjöd på 85 sessioner samt 40 utställare. Nytt för i år var att en session med postrar genomfördes eftersom antalet inskickade konferensbidrag var väldigt många, 272 enskilda bidrag. Efter konferensen skickades en enkät unders ökning ut till deltagarna på konferensen och 30 procent av dem besvarade enkäten. I genomsnitt gav respondenterna ett helhetsbetyg på 3,8 på en 5-gradig skala. 75 procent av respondenterna gav konferensen betyg 4-5. Digitalisering av VTI:s äldre rapporter Under året har ett arbete med att digitalisera och till gängliggöra äldre forsknings rapporter från institutet pågått. I det digitala vetenskapliga arkivet DiVA finns nu nästan alla institutets forskningsrapporter publicerade från år 1925 till 1971 tillgängliga i fulltext. Gå in på och välj sedan Avancerad sökning. Under Serie finns alla publikationsserier valbara. Under året har också en digitalisering av insitutets bild arkiv påbörjats. Genomsnittligt betyg på konferensen som forum för kunskapsutbyte låg på 3,95 på en 5-gradig skala och betyget på konferensen som forum för kontaktskapande låg på 4,15, även den på en 5-gradig skala. Regeringsuppdrag under året VTI har haft två regeringsuppdrag som pågått under året. DNV GL:s årliga revision Under året genomförde DNV GL en förnyelserevision av VTI:s kvalitetscertifikat ISO 9001 samt en periodisk revision av miljöcertifikat ISO med resultat att båda certifikaten är fortsatt giltiga. Det ena är SAMKOST, som går ut på att utreda transportsektorns samhälls kostnader för att mot bakgrund av den kunskapen kunna utforma styr medel för att styra mot så hållbara transporter som möjligt. Det andra uppdraget handlar om att utveckla nya kvalitetsavgifter med syftet att minska störningarna i järnvägssystemet samt att bistå Trafikverket i genomförandet av detta. 8

9 ÅRET I KORTHET VTI gjorde debut som seminariehållare med två seminarier under Almedalsveckan På VTI:s ena seminarium under Almedalsveckan, Cykling i Sverige vem tar ansvar?, ville VTI-forskaren Anna Niska upp märksamma cyklingen på flera plan. Det handlade bland annat om säkerhet, nytta och resurser. Hon anser att det finns ett stort behov av kunskap och grundforskning för att få upp ökad och säker cykling på dagordningen. Det behövs en kraftsamling, vi behöver samla alla aktörer inom cykling, ett typ av nav eller forskningscenter för att säkerställa en långsiktig kompetensuppbyggnad, bland annat genom nya doktorander. VTI:s andra seminarium handlade om tester i kör simulator med personer som har syn fälts bortfall. Varje år får omkring personer sitt körkort indraget av olika skäl, cirka av dem på grund av medicinska skäl. En del av dessa är personer som har syn fälts bortfall och just den gruppen har stort hopp om att kunna köra bil igen. Ett hundratal personer utan synfältsbortfall har varit del av en referensgrupp i projektet och de har fått genomföra tester i VTI:s körsimulator i Linköping. Ungefär 500 personer med synfälts bortfall har visat intresse för att ingå i studien på VTI. Studien har genomförts på uppdrag av Transport styrelsen, som till sammans med experter på VTI och Sahlgrenska universitets sjukhuset tar fram en test metod. Mindre vassa vägräcken kan rädda motorcyklister Krockprov med motorcykel och vägräcken har för första gången genomförts i Sverige. Och resultatet är slående motor cyklister kan se fram emot säkrare vägräcken. Det visar fyra krockprov som försäkrings bolaget Folksam låtit genomföra på VTI:s krockbana i Linköping. Folksams tester med just motorcykel och vägräcken är de första som någonsin har gjorts i Sverige, och resultatet öppnar också upp för en fortsättning, säger Jan Wenäll, forsknings ingenjör på VTI:s krockbana. VTI har medverkat i två olika projekt med fokus på ökad mc-säkerhet. I det första projektet har VTI, tillsammans med SMC (Sveriges motorcyklister) och SVBRF (Svenska väg- och broräckesföreningen), genomfört en litteratur studie med syfte att kartlägga vägräckens funktion vid en motor cykel olycka. I det andra projektet, initierat och lett av Folksam, har fyra full skaliga krock prov med olika skydd monterade på vägräcken genomförts. Resultaten från de båda projekten ledde fram till ett avslutande test där även räckets ovansida skyddades med en enkel prototyp av plast, vilket visade sig fungera utmärkt. Även om detta ännu bara rör sig om en enklare prototyp, så tror jag att det här är första gången som vi verkligen har en funktions duglig idé om hur man effektivt kan minska skadorna på en motor cyklist som krockar med ett väg räcke, säger Jan Wenäll. 9

10 Året i korthet Avdelningen infrastruktur (INFRA) Avdelning INFRA forskar kring och utvecklar hållbara vägoch bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning. Mycket friktion i verksamheten I VTI:s värld handlar friktion mycket om väggrepp. Under året har stora kraft samlingar kring friktion gjorts på flera plan. Till exempel när det gäller halk bekämpning av cykelbanor där försök med sop saltning har genomförts med framgång i flera svenska kommuner. Ett annat uppdrag har handlat om att försöka identifiera lämpliga krav på friktions nivå för väg ytan för att uppnå trafik säkerhet. Det är en komplex fråga eftersom friktion också påverkas av däck egenskaper och fordonens stöd system. Våra mätningar av ytans textur och friktion på utvalda vägsträckor, tillsammans med resonemanget kring friktionskrav är dock ett bra kunskaps underlag för den fortsatta forskningen kring friktions nivåer och trafik säkerhet, säger Anita Ihs, avdelnings chef för INFRA. Ökat fokus på oskyddade trafikanter På trafik säkerhets fronten märks ett skifte i fokus kring det fortsatta arbetet mot noll visionen. I takt med att antalet dödade och svårt skadade bilister sjunkit uppmärksammas olycks talen för oskyddade trafikanter allt mer. Det gör att satsningarna på forskning som rör oskyddade trafikanter, det vill säga cyklister, fotgängare, mopedister och motor cyklister, nu ökar. cykel vägar. Ett intressant uppdrag var även krocktesterna vi utförde för att se hur motor cykel förare, som kör på vägräcket, kan skyddas från den vassa ovansidan, säger Anita. Tunga fordons slitage på vägarna Hållbarhet är ett annat prioriterat område och som en del i ett regerings uppdrag kring näringslivets transporter har INFRA tittat på tunga fordons slitage på vägarna. Bakgrunden är bland annat planen på att tillåta 74 ton tunga lastbilar på vägarna för att effektiv isera gods trafiken. Vi har utformat nya beräknings modeller för hur asfalt och vägkonstruktioner påverkas. Ett fortsatt utvecklings arbete pågår för att vi med precision även ska kunna simulera och beräkna vägars ned brytnings förlopp utifrån givna klimatoch trafik belastningar, avslutar Anita Ihs. Detta märks inom flera forsknings områden och för vår verksamhet framförallt när det gäller drift- och underhåll av 10

11 Året i korthet Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Trender som påverkar transportsystemet och ökar forskningsbehovet Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning är transportpolitikens övergripande målsättning. För avdelning SAMT:s medarbetare är det lätt att relatera till detta mål. Att beräkna samhällskostnader för trafiken och mäta effekter av hållbarhetsåtgärder är vardagsmat här. Därför är också forskarnas kompetens efterfrågad för såväl projektsamarbeten som samverkan inom många framträdande centrumbildningar och andra forskningsplattformar. Transportområdet präglas av snabb förändring, inte minst på det tekniska området. Under året pratades det mycket om fram växande trender såsom digitalisering och auto matisering, men även om ett ökat fokus på energieffektivisering för att minska beroendet av fossila bränslen. Dessa trender påverkar transport systemet i stort och det finns en stor efter frågan på forskning inom området. Behovet av att minska utsläppen tillsammans med en ökad global efterfrågan på olja ökar efterfrågan på energi effektiva transporter och smarta tekniska lösningar, vilket innebär ett ökat behov av forskning på området. En ökad användning av eldrivna fordon och lansering av elvägar är exempel på hur transporterna kan gå i en mer energieffektiv riktning. Samtidigt behövs mer forskning som tar sikte på konsument och marknad vi behöver både fungerande affärsmodeller och infrastruktur såsom laddningsstationer, säger Mattias Viklund, avdelningschef på SAMT. Samarbeten kring energieffektivisering och automatisering åtgärder för att minska vårt beroende av fossila bränslen är en av grund bultarna i VTI:s forsknings samarbete med Linköpings universitet. En annan grundbult är forskning som kopplar till digitaliserings- och automatiseringstrenden i samhället. Det finns en stor tilltro till möjligheterna med digitalisering och automatisering. Det kan handla om tjänster där resenärer kan få realtids information om förseningar, trängsel och alternativa res möjligheter. Vi ser också en utveckling där fordonet tar över alltmer av kör uppgiften, vilket kan påverka både trafik situationen och energi förbrukningen för att bara ta några exempel, säger Mattias Viklund. Möjligheterna att bedriva samhälls relevant forskning är närmast oändliga. Ett konkret och aktuellt exempel på forsknings projekt bedrivs av VTI i samverkan med K2 i Lund, och är inriktat på bytes punkter, det vill säga punkter i trafik systemet där resenärer byter färd medel och linjer. Här finns stora möjligheter att effektivisera trafiken, till exempel genom smarta IT-lösningar. Fokus på forskning kring energi effektivisering och andra 11

12 Året i korthet Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) Avdelning TRAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper. Fokus på strategiska insatser för kommande år Tester i simulatormiljö blir allt vanligare i forskning och utveckling av framtida transportlösningar. Elvägar, automatiserad körning och tågsignalsystem är exempel på högaktuella områden där simulering används för att utvärdera ny infrastruktur, fordonsteknik och beteenden hos trafikanten. Men verksamheten kostar och under året gjordes ett omfattande strategiarbete för att stärka såväl forskningen som det ekonomiska resultatet. Arbetet har bland annat mynnat ut i en organisations förändring med en ny struktur som ska ge bättre förutsättningar och möjligheter att utöka deltagandet i tvär vetenskapliga forskningsinitiativ. I vår nya organisation ökar vi fokus på strategisk marknads föring och på att bygga starka nätverk. För oss är det viktigt att medverka i forsknings plattformar och delta i ansökningar som spänner över större ämne sområden eftersom det är så som transport sektorns utmaningar ser ut, säger Jonas Jansson, avdelnings chef för TRAF. Stor energi på ansökningsarbetet Förutom omorganisationen har verksamheten även lagt stor energi på ansökning sarbetet under året. Det var ett arbete som blev eftersatt under 2014 då arbets belastningen på avdelningen var alltför hög, vilket också påverkade det ekonomiska utfallet för Utsikterna för 2016 är betydligt bättre. Vårt fokus på att hitta och bygga upp nya områden och ny forskning, inom bland annat elvägar, lämplighet och körförmågeprövning samt tåg, kommer sannolikt ge utväxling under kommande år, säger Jonas Jansson. Förhoppning om ny centrumbildning inom cykel Under året har bland annat ett par stora EU-projektansökningar lämnats in tillsammans med ansökningar för finansiering av fortsatt arbete inom centrumbildningar. Vi har bland annat ansökt om finansiering för fortsatt arbete inom centrumbildningen ViP som vi koordinerat i flera år. Vi har också ansökt om medel för att kunna starta upp en ny centrumbildning inom området cykel. Här har vi en stor tvärvetenskaplig kompetens inom institutet och erfarenhet av en rad framgångsrika projekt sedan tidigare, avslutar Jonas. 12

13 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Genomförda uppdragsprojekt VTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det över gripande verksamhets målet, men en form av prestations- och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdrags projekt. Med avslutade avses här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten har i många fall en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet avslutade projekt kan variera från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 239 uppdragsprojekt avslutats 2015 jämfört med 245 stycken år 2014, respektive 202 stycken år Vidare visar diagrammet de avslutade uppdrags projektens totala kostnader som 2015 uppgår till 168 miljoner kronor jämfört med 175 miljoner kronor 2014, respektive 134 miljoner kronor De totala kostnaderna är fördelade efter projektens inriktning mot transportpolitikens mål: funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt med extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till det kunskapsunderlag som transportpolitisk måluppfyllelse förutsätter. Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultaten av VTI:s verksamhet tas därför omhand av olika aktörer i samhället och får därefter inverkan på de transportpolitiska målen. Graden av inverkan bestäms därför i hög grad av hur olika aktörer använder resultaten. Uppdragsintäkternas andel av totala intäkter Under 2015 uppgick VTI:s totala intäkter till 199 miljoner kr, varav 153 miljoner kr, eller 77 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2014 var 78 procent och för procent. Avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal Transportpolitiska mål Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa mkr Antal avslutade projekt Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål - miljö och hälsa Hänsynsmål - säkerhet Funktionsmål - tillgänglighet Antal avslutade projekt 13

14 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Elvägar i körsimulator gav inte förändrat körbeteende Detta projekt har tagit fram en demonstrationsmiljö i körsimulator i syfte att stödja och driva satsningar på elektrifiering av fordon och vägar. Resultaten redovisas i VTI rapport 854. Med hjälp av tekniska underlag av elektrifieringstekniker, hybridfordon och vägar, skapade projektet en demonstrationsmiljö i VTI:s körsimulator SIM II. Demonstrationsmiljön består av en modell av riksväg 40 mellan Göteborg och Borås där ett flertal elektrifieringstekniker visas, samt en modell av en hybridlastbil utrustad med både förbränningsmotor och elmaskin. För att utvärdera hur det är att köra på en elväg genomförde forskarna en simulatorstudie där 25 lastbilsförare körde riksväg 40 både som elväg med luftledningar och som vanlig väg. Resultatet visade att majoriteten av förarna inte upplevde några större skillnader att köra på elväg jämfört med vanlig väg. Ett fåtal upplevde en något ökad olycksrisk och risk att förlora kontrollen över fordonet på en elväg, men körbeteendet påverkades inte i någon större utsträckning. Vad gäller energiförbrukning så visade den på en minskning med cirka 35 procent för hybridfordonet på elväg jämfört med ett motsvarande traditionellt fordon. Demonstrationsmiljön för elvägar i simulator är nu klar att användas för fortsatt utveckling och utvärdering av elvägstekniker och fordon som kör på elvägar. VTI rapport 854 Elvägar i körsimulator. Design, test, utvärdering och demonstration av elvägstekniker och elfordon med virtuella metoder Författare: Arne Nåbo, Conny Börjesson, et al Finansiering: tkr, Energimyndigheten Urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer VTI:s projektledare: Fredrik Hellman Finansiering: tkr, CBI Betonginstitutet AB Mätning, uppföljning, rapportering och verifiering av transport åtgärder i utvecklingsländer VTI Rapport 855A VTI:s projektledare: Kerstin Robertson Finansiering: tkr, Energimyndigheten Inverkan av mobil IT på cyklisters uppmärksamhet VTI:s projektledare: Katja Kircher Finansiering: 994 tkr, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond MC Förstudie till Marginalkostnader för trafikolyckor fokus på exponering och bilarnas egenskaper VTI:s projektledare: Mattias Haraldsson Finansiering: tkr, Regeringskansliet Effekter av krav på sparsam körning i förarutbildningen VTI:s projektledare: Nils Petter Gregersen Finansiering: 810 tkr, Trafikverket Studie av fyrhjulingars köregenskaper VTI:s projektledare: Jan Andersson Finansiering: tkr, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond Bältesobservationer och analyser 2014 VTI Notat VTI:s projektledare: Jörgen Larsson Finansiering: 885 tkr, Trafikverket Tekniska system VTI Rapport 869 VTI:s projektledare: Christopher Patten Finansiering: 750 tkr, Transportstyrelsen Läsbarhet av skyltar VTI Notat VTI:s projektledare: Jan Andersson Finansiering: 892 tkr, Trafikverket Miljöbedömning av konceptet 2+1-väg VTI Rapport 871 VTI:s projektledare: Kerstin Robertson Finansiering: 705 tkr, Stiftelsen Fredrik Bachmans minnesfond Simulering av AstaZero VTI:s projektledare: Fredrik Bruzelius Finansiering: tkr, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Studie av vägräckens (funktionella) höjd samt hur bil design samverkar med detta VTI:s projektledare: Jan Wenäll Finansiering: 921 tkr, Trafikverket 14

15 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Funktionsmål tillgänglighet Utveckling av objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglag Detta projekt har syftat till att utveckla en tillförlitlig, objektiv och mobil metodik för kontinuerlig mätning av tillståndsparametrarna på grusväg samt att rekommendera en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet i en grusvägskonstruktion. Fram tills nu har tillståndsmätningar på grusvägnätet gjorts subjektivt enligt Trafikverkets metodbeskrivning. I VTI rapport 863 redovisas en objektiv metodik för kontinuerlig mätning av ojämnheter, löst grus, damm och tvärfall på grusväg. Resultatet visar att de objektiva tillståndsmått som bäst tycks beskriva efterfrågad funktionalitet på grusväg är acceleration uppmätt med en applikation i en smarttelefon vad gäller jämnhet, samt uppmätt med laserutrustad mätbil: makrotextur vad gäller löst grus och laserpulsens genomsnittliga reflektionstid över vägens tvärprofil vad gäller damm. Som en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet hos en grusväg föreslås dikesmätningar (med sveplaserteknik) som säkerställer tillfredställande dikesdjup. Fortsättningsvis föreslås tvärfallsmätningar (med laserutrustad mätbil), mätningar av stödremsan (med sveplaserteknik) som säkerställer att det inte förekommer kanthäng etc. som i sin tur förhindrar vattenavrinning från vägen, samt mätning av återkommande och/eller snabbt tillväxande ojämnheter. Eftersom grusväglagstillståndet är så snabbt föränderligt på en grusväg behövs en snabb och förenklad variant av vägytemätning om det ska vara kostnadseffektivt med dessa typer av mätningar på vägnätsnivå. Att använda en smarttelefon med en applikation för jämnhetsmätning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att generera aktuell tillståndsdata för grusvägnätet. VTI rapport 862 Objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglag Författare: Karin Edvardsson, Thomas Lundberg, Leif Sjögren Finansiering: tkr, Trafikverket Funktionsmål tillgänglighet Regeringsunderlag kunskapsunderlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST 2014) VTI Rapport 841 VTI:s projektledare: Anna Johansson Finansiering: tkr, Regeringskansliet Svenska turistvägar planering, aktörer, strategier samt upplevelsepotential VTI:s projektledare: Hans Antonson Finansiering: tkr, Trafikverket, Tillväxtverket Innovationer för hållbar kollektivtrafik i nordiska regioner VTI:s projektledare: Robert Hrelja Finansiering: tkr, Vinnova Trafikantbeteende i kurva med LED-förstärkt mittlinje VTI:s projektledare: Jonas Ihlström Finansiering: 788 tkr, Trafikverket Sjöfartskalkyler VTI Rapport 846 VTI:s projektledare: Inge Vierth Finansiering: 800 tkr, Trafikverket Lokalsamhället: planering och praktik VTI:s projektledare: Karolina Isaksson Finansiering: 999 tkr, Linköpings universitet Personbilsanvändning, beteende och acceptans med fokus på vätgas, el och metan VTI Rapport 845 VTI:s projektledare: Sonja Forward Finansiering: 700 tkr, KTH Tomorrow s Road Infrastructure Monitoring and Management (TRIMM) Projekt inom EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Robert Karlsson Finansiering: tkr, EU, Trafikverket DEPEND Development of Evaluation and research Platform for ENvironmental Driver support VTI:s projektledare: Johan Janson Olstam Finansiering: tkr, Scania CV AB Simulatorverktyg och metoder för utbildning, utveckling och utvärdering av nya signalsystem och övriga informationssystem VTI Notat VTI:s projektledare: Björn Peters Finansiering: tkr, Trafikverket Järnvägsskolan Funktionell vägdimensionering tillståndsutveckling av vägar VTI:s projektledare: Sigurdur Erlingsson Finansiering: tkr, Trafikverket 15

16 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Forsknings- och utvecklingsbeställare (FoU) Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större nationella FoU-beställarna och övriga uppdragsgivare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoUbeställare och väljer därför även att redovisa antal FoUbeställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen av kundkretsens bredd. Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU minskat till cirka144 miljoner kr 2015 jämfört med cirka 149 miljoner kronor Motsvarande siffra var cirka 140 miljoner kr De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 45 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2015 vilket är en högre procentsats än 2014 då de stod för 41 procent var motsvarande siffra 50 procent. Antalet uppdragsgivare, 88 stycken år 2015 har ökat jämfört med 2014, då de var 73 stycken. Motsvarande siffra för 2013 var 76 stycken. Uppdragsintäkter FoU och antal FoU-beställare Andel som finansieras av Trafikverket och Vinnova % 41% 45% Uppdragsintäkter FoU, mkr 139,6 149,4 143,6 Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr FoU- och konsultintäkter (tkr) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Trafikverket Vinnova Övriga statliga EU Privata Övriga Summa

17 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Vetenskaplig publicering Resultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier offentliggjordes 75 rapporter och notat, jämfört med 70 stycken år 2014 respektive 71 stycken år Nedladdningen av publikationer från VTI:s webbplats, fortsätter att öka och uppgick 2015 till nedladdningar var siffran nedladdningar och för nedladdningar. Utöver publicering i VTI:s egna rapportserier sker även vetenskaplig publicering av artiklar i tidskrifter, se nedan. Under året har 55 artiklar publicerats, jämfört med 57 artiklar år 2014 respektive 74 artiklar år Publicerade refereegranskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7). VTI:ares publiceringar 2015 (artiklar) Ahlström, C; Fors, C; Anund, A; Hallvig, D; Video-based observer rated sleepiness versus self-reported subjective sleepiness in real road driving (2015) European Transport Research Review, 7 (4), pp Ahmed, AW; Erlingsson, S Characterisation of heavy traffic axle load spectra for mechanistic-empirical pavement design applications (2015) International Journal of Pavement Engineering, 16 (6), pp Ahmed, AW; Erlingsson, S Evaluation of a permanent deformation model for asphalt concrete mixtures using extra-large wheel-tracking and heavy vehicle simulator tests (2015) Road Materials and Pavement Design, 16 (1), pp Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Cuchta, P Collembola at three alpine subarctic sites resistant to twenty years of experimental warming (2015) Scientific Reports, 5, art. no Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Molau, U Testing reliability of short-term responses to predict longer-term responses of bryophytes and lichens to environmental change (2015) Ecological Indicators, 58, pp Alatalo, JM; Little, CJ; Jägerbrand, AK; Molau, U Vascular plant abundance and diversity in an alpine heath under observed and simulated global change (2015) Scientific Reports, 5, art. no Andersson-Sköld, Y; Thorsson, S; Rayner, D; Lindberg, F; Janhäll, S; Jonsson, A; Moback, U; Bergman, R; Granberg, M An integrated method for assessing climate-related risks and adaptation alternatives in urban areas (2015) Climate Risk Management, 7, pp Antonson, H; Jägerbrand, A; Ahlström, C Experiencing moose and landscape while driving: A simulator and questionnaire study (2015) Journal of Environmental Psychology, 41, pp

18 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Antonson, H; Åkerskog, A This is what we did last time. Uncertainty over landscape analysis and its procurement in the Swedish road planning process (2015) Land Use Policy, 42, pp Anund, A; Antonson, H; Ihlström, J Stakeholders Opinions on a Future In-Vehicle Alcohol Detection System for Prevention of Drunk Driving (2015) Traffic Injury Prevention, 16 (4), pp Anund, A; Lahti, E; Fors, C; Genell, A The effect of low-frequency road noise on driver sleepiness and performance (2015) PLoS ONE, 10 (4), art. no. e Berg, J; Levin, L; Abramsson, M; Hagberg, J-E I want complete freedom : car use and everyday mobility among the newly retired (2015) European Transport Research Review, 7 (4), art. no. 31, 10 p. Biligiri, K, Said, S Prediction of the remaining fatigue life of flexible pavements using laboratory and field correlations (2015) Journal of Materials in Civil Engineering, 27 (7), art. no Bruzelius, F A theoretical justification of the sine with dwell manoeuvre (2015) Vehicle System Dynamics, 53 (4), pp Brüde, U; Elvik, R The turning point in the number of traffic fatalities: Two hypotheses about changes in underlying trends (2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp During, HJ; Verduyn, B; Jägerbrand, AK Biomechanical properties of the terrestrial mosses Pleurozium schreberi (Brid.) Mitt. and Pogonatum japonicum Sull. & Lesq. along altitudinal gradients in northern Japan (2015) Arctoa: a Journal of Bryology, 24 (2), pp Eek, M; Kharrazi, S; Gavel, H; Ölvander, J Study of industrially applied methods for verification, validation and uncertainty quantification of simulator models (2015) International Journal of Modeling, Simulation, and Scientific Computing, 6(2), , 29 p. Eriksson, G; Patten, CJD; Svenson, O; Eriksson, L Estimated time of arrival and debiasing the time saving bias (2015) Ergonomics, 58(12), pp Eriksson, L; Palmqvist, L; Andersson Hultgren, J; Blissing, B; Nordin, S Performance and presence with headmovement produced motion parallax in simulated driving (2015) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 34, art. no. 839, pp Fors, C; Kircher, K; Ahlström, C Interface design of eco-driving support systems - Truck drivers preferences and behavioural compliance (2015) Transportation Research Part C: Emerging Technologies, 58 (PD), pp Forward, SE Driver anger: experienced and expressed (2015) Journal of Ergonomics, Special issue S3:017 Gaspar, L; Stryk, J; Marchtrenker, S; De Bel, R; Thøgersen, F; Sedran, T; Bizjak, KF; Hellman, F; Åhnberg, H; Mcnally, C; Arm, M; Bencze, Z Recycling reclaimed road material in hydraulically bound layers (2015) Proceedings of the Institution of Civil Engineers: Transport, 168 (3), pp Grumert, E; Ma, X; Tapani, A Analysis of a cooperative variable speed limit system using microscopic traffic simulation (2015) Transportation Research Part C: Emerging Technologies, 52, pp Hansson, P; Stenbeck, A; Kusachov, A; Bruzelius, F; Augusto, B Prepositioning of driving simulator motion systems (2015) International Journal of Vehicle Systems Modelling and Testing, 10 (3), pp Henningsson, M; Blicharska, M; Antonson, H; Mikusinski, G; Göransson, G; Angelstam, P; Folkeson, L; Jönsson, S Perceived landscape values and public participation in a road-planning process a case study in Sweden (2015) Journal of Environmental Planning and Management, 58 (4), pp Hjälmdahl, M; Thorslund, B The advantage of a driver support system to the prevailing road condition adaptive versus non adaptive forward collison warning (2015) Journal of Ergonomics, Special issue S3:016 Howard, C; Marklund, J; Tan, T; Reijnen, I Inventory control in a spare parts distribution system with emergency stocks and pipeline information 18

19 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING (2015) Manufacturing and Service Operations Management, 17 (2), pp Hrelja, R; Hjerpe, M; Storbjörk, S Creating transformative force? The role of spatial planning in climate change transitions towards sustainable transportation (2015) Journal of Environmental Policy and Planning, 17 (5), pp Hrelja, R Integrating transport and land-use planning? How steering cultures in local authorities affect implementation of integrated public transport and land-use planning (2015) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 74, pp Hughes, BP; Newstead, S; Anund, A; Shu, CC; Falkmer, T A review of models relevant to road safety (2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp Hughes, BP; Anund, A; Falkmer, T System theory and safety models in Swedish, UK, Dutch and Australian road safety strategies (2015) Accident Analysis and Prevention, 74, pp Hysing, E; Isaksson, K Building acceptance for congestion charges - the Swedish experiences compared (2015) Journal of Transport Geography, 49, pp Janhäll, S Review on urban vegetation and particle air pollution - Deposition and dispersion (2015) Atmospheric Environment, 105, pp Johansson, F; Peterson, A; Tapani, A Waiting pedestrians in the social force model (2015) Physica A: Statistical Mechanics and its Applications, 419, pp Jussila Hammes, J. Political economics or Keynesian demandside policies: What determines transport infrastructure investment in Swedish municipalities? (2015) Research in Transportation Economics, 51, pp Jägerbrand, AK Dead or alive? Testing the use of C:N ratios and chlorophyll fluorescence in vertical shoot profiles to determine depth of vitality and point of senescence in populations of bryophytes (2015) Lindbergia, 38, pp Jägerbrand, AK; Alatalo, JM Effects of human trampling on abundance and diversity of vascular plants, bryophytes and lichens in alpine heath vegetation, Northern Sweden (2015) SpringerPlus, 4 (95), 12 p. Jägerbrand, AK New framework of sustainable indicators for outdoor LED (light emitting diodes) lighting and SSL (solid state lighting) (2015) Sustainability (Switzerland), 7 (1), pp Kircher, K; Ahlstrom, C; Palmqvist, L; Adell, E Bicyclists speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. systempaced smartphone tasks in traffic (2015) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28, pp Krüger, NA; Vierth, I Precautionary and operational costs of freight train delays: a case study of a Swedish grocery company (2015) European Transport Research Review, 7 (1) Article 6, 10 p. Kuttah, DK; Sato, K; Koga, C Evaluating the dynamic stabilities of asphalt concrete mixtures incorporating plasterboard wastes (2015) International Journal of Pavement Engineering, 16 (10), pp Kuttah, D; Sato, K Review on the effect of gypsum content on soil behavior (2015) Transportation Geotechnics, 4, pp Little, CJ; Jägerbrand, AK; Molau, U; Alatalo, JM Community and species-specific responses to simulated global change in two subarctic-alpine plant communities (2015) Ecosphere, 6 (11), art. no Patten, CJD; Ceci, R Using Driving Simulators in Road Design A Road Safety Study of Merging Traffic in Tunnels. (2015) Journal of Ergonomics, Special issue S3:014. Rahman, MS; Erlingsson, S A model for predicting permanent deformation of unbound granular materials (2015) Road Materials and Pavement Design, 16 (3), pp Rahman, MS; Erlingsson, S Predicting permanent deformation behaviour of unbound granular materials (2015) International Journal of Pavement Engineering, 16(7), pp Robertson, K; Jägerbrand, A; Eriksson, JR Regional Transport Indicators Used in Sweden for Measurement, Reporting and Verification of CO2 Emissions (2015) Challenges, 6(1), pp Saevarsdottir, T; Erlingsson, S Modelling of responses and rutting profile of a flexible pavement structure in a heavy vehicle simulator test (2015) Road Materials and Pavement Design, 16 (1), pp Salour, F; Erlingsson, S Resilient modulus modelling of unsaturated subgrade soils: laboratory investigation of silty sand subgrade (2015) Road Materials and Pavement Design, 16 (3), pp Schepers, P; Agerholm, N; Amoros, E; Benington, R; Bjornskau, T; Dhondt, S; de Geus, B; Hagemeister, C; Loo, BPY; Niska, A An international review of the frequency of single-bicycle crashes (SBCs) and their relation to bicycle modal share (2015) Injury Prevention, 21 (E1), pp. e138- e143. Siren, A; Hjorthol, R; Levin, L Different types of out-of-home activities and well-being amongst urban residing old persons with mobility impediments (2015) Journal of Transport and Health, 2 (1), pp Strömgren, P; Olstam, J; Tapani, A A model for traffic simulation of flared rural road intersections (2015) Transportation Research Procedia, 6, pp Vierth, I; Karlsson, R; Mellin, A Effects of more stringent sulphur requirements for sea transports (2015) Transportation Research Procedia, 8, pp Wiklund, M; Carlsson, A; Eriksson, O; Olstam, J; Tapani, A Effects of desired speeds for queuing and delay on single-lane road segments (2015) Transportmetrica A: Transport Science, 11 (8), pp Xiong, Z; Olstam, J Orchestration of driving simulator scenarios based on dynamic actor preparation and automated action planning (2015) Transportation Research Part C: Emerging Technologies, 56, pp

20 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum En viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvär vetenskapliga forsknings miljöer. VTI medverkar i flera nationella centrum bildningar, nätverk och bransch program för transport relaterad forskning och utveckling. K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetens centrum för kollektiv trafik. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektiv trafik som en del i utvecklingen av håll bara och attraktiva storstadsområden. K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalands regionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt finansieras av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2015 har 37 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 25 projekt VTI har 2015 bidragit till finansieringen med 3 miljoner kr. Motsvarande belopp 2014 var 330 tkr. SAFER, The Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i lednings gruppen och i flera referens grupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 30 partners. Under 2015 har 6 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 10 projekt 2014 respektive 17 projekt Forskningen inom centrumet har en grundfinansiering från Vinnova men stöttas även av externa finansiärer, till exempel från EU:s ramprogram. Under 2015 har VTI bidragit med 2 miljoner kr till finansieringen jämfört med 2,5 miljoner kr 2014 respektive 2 miljoner kr KAJT Kapacitet i järnvägstrafiken Branschprogrammet KAJT etablerades i januari 2013 och är ett sam arbete mellan Trafikverket, forskar utförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägs systemets förmåga att tillgodose sam hällets transportbehov. VTI sitter med i styrelsen samt i berednings gruppen för ansökningar. Under 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI i jämförelse med 2 projekt ECO 2, The Centre for Eco 2 Vehicle Design Centrumet koordineras av KTH och är en forsknings miljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns tio partner. Under 2015 har 1 projekt pågått med medverkan från VTI och VTI har bidragit till finansieringen med 200 tkr, i jämförelse med 200 tkr 2014 respektive 100 tkr

21 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer BVFF, Bana väg för framtiden Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket och LTU, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg- och ban infra struktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggnings bransch. Under 2015 har VTI medverkat i 41 projekt, i jämförelse med ett 60-tal projekt 2014 respektive 47 projekt 2013, och även bidragit med 3 miljoner kr till finansieringen. Motsvarande belopp 2014 var 3 miljoner kr respektive 3 miljoner kr ViP, Driving Simulation Centre ViP är ett nationellt kompetens centrum som leds och koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetens plattform och vara en resurs för kör simulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordons företag, transport myndigheter och teknik företag. ViP har i dagsläget tio partners. Under 2015 har 13 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 15 projekt 2014 respektive 16 projekt Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. VTI har bidragit till finansieringen med 2,25 miljoner kr 2015 i jämförelse med 2 miljoner kr 2014 respektive 2,5 miljoner kr CTS, Centrum för transportstudier Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forsknings miljö, att långsiktigt höja kompetens nivån inom transport sektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för besluts fattande inom transport sektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare sex partners. Under 2015 har 33 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 33 stycken 2014 respektive 32 stycken VTI har bidragit till finansieringen med 3,25 miljoner kr 2015, jämfört med 3,25 miljoner kr 2014 respektive 2,9 miljoner kr CTR, Centrum för trafikforskning Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH vid Institutet för infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafik processer. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskar utbyte. Målsättningen med VTI:s medverkan i CTR är att ytterligare höja forsknings kvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar medverkan om att, i samarbete med Trafikverket, stärka policyr elevansen av VTI:s forskning. VTI har 2015 bidragit med 200 tkr i finansiering i jämförelse med 250 tkr 2014 respektive 200 tkr