Årsredovisning Statens väg- och transportforskningsinstitut

Transkript

1 Statens väg- och transportforskningsinstitut

2

3 Innehåll GD har ordet... 4 Resultatredovisning Sidan 5-31 Om VTI... 5 Ett institut med forskning inom alla transportslag...5 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål... 6 VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem...6 Året i korthet... 8 K2 får fortsatt förtroende...8 Avdelningen infrastruktur (INFRA)...9 Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT)...10 Avdelningen trafik och trafikant (TRAF)...11 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Genomförda uppdragsprojekt...12 Vetenskaplig publicering...15 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum...18 Samverkan med universitet och högskolor Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas...20 Internationellt samarbete...23 Många ansökningar till Horisont Finansiella uppgifter Användning av VTI:s anslag Kompetensförsörjning Medarbetarna är VTI:s största tillgång...28 Finansiell redovisning Sidan Rapportering enligt regleringsbrev...32 Resultaträkning...33 Balansräkning tillgångar...34 Balansräkning kapital och skulder...35 Anslagsredovisning...36 Redovisningsprinciper och upplysningar...36 Noter...38 Sammanställning av väsentliga uppgifter...41 VTI:s styrelse...42 Styrelsens beslut om godkännande...43 VTI:s årsredovisning 2014 Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning. För mer information, besök Tryckt av LiU-tryck, Linköping, februari Foto: Hejdlösa bilder AB, Katja Kircher, Karin Andersson, Hillevi Nilsson Ternström, Andreas Schander 3

4 GD har ordet "Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter kan visa svarta siffror. GD har ordet En återblick på det gångna året rymmer många glädjeämnen, inte minst i fråga om nya forskningsuppdrag. Särskilt roligt är att VTI tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola fått fortsatt förtroende att driva kompetenscentrumet K2 från den 1 januari Uppgiften att stärka kompetens och förnyelse i kollektivtrafiken tillsammans med branschen själv är både angelägen och stimulerande. Det ger också möjligheter att bygga samverkan med andra delar av VTI:s pågående och tillkommande forskning. Ett exempel är det stora programuppdrag institutet fått av Länsförsäkringars forskningsfond om hjulburna, oskyddade trafikanter. En annan större händelse under året är undertecknandet av ett strategiskt avtal med Linköpings universitet. Det möjliggör ett fördjupat och mer systematiskt samarbete med en av VTI:s viktigaste samverkansparter. I den första ansökningsomgången av EU:s forskningsprogram Horisont 2020 deltog VTI i 29 ansökningar. Konkurrensen var stenhård och utlysningen rejält översökt. En lärdom är att försöka fokusera ansökningsarbetet bättre till kommande utlysningar. Bristande besked från svenska forskningsfinansiärer om nationell medfinansiering kan tyvärr resultera i att VTI tvingas begränsa sitt framtida arbete med EU:s forskningsprogram. stiger. Under 2014 har inte mindre än sex medarbetare docentmeriterat sig och lika många medarbetare har disputerat. Det är rekordhöga siffror. Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter kan visa svarta siffror. En rejäl resultatförbättring med ökade intäkter, fler arbetade timmar och höjd kompetensnivå skänker tillförsikt och trovärdighet. De vetenskapliga resultaten är naturligen själva fundamentet för institutets verksamhet. VTI ska leverera ny kunskap som kommer till nytta, publicera excellenta forskningsresultat och fortlöpande höja organisationens kompetensnivå så att den vetenskapliga basen för transportforskningen fördjupas. Men för att kunna överbrygga tillfälliga svackor i uppdragsvolym är det också nödvändigt att institutet kan leverera ett positivt ekonomiskt resultat och bygga upp reserver för sämre tider, eller för den delen för tillfälliga utvecklingsinsatser. Rätt mix av hög vetenskaplig kvalitet, stark ekonomi, engagerade medarbetare och nöjda uppdragsgivare kommer även fortsättningsvis att vara avgörande för VTI:s långsiktiga överlevnad. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Årets ekonomiska resultat är positivt och omsättningen har vuxit. Till detta kommer att personalomsättningen nu är tillbaka på mer normala tal samtidigt som kompetensnivån 4

5 om vti ett institut med forskning inom alla transportslag, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. Verksamheten rör samtliga transportslag. Institutet har en bred kompetens profil med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människafordon transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och större delen av sin tunga forskningsutrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy, i Göteborg med huvudsaklig forsknings inriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet samt ett kontor i Lund med inriktning på kollektivtrafik. organisationsschema Vetenskapskollegium Ledningsgrupp VTI:s styrelse Forskningschefskollegium Generaldirektör GD-stab Forskningsavdelning Samhälle, miljö och transporter Forskningsavdelning Trafik och trafikant Forskningsavdelning Infrastruktur Administrativ avdelning Kommunikationsavdelning» Miljö» Trafikanalys och logistik» Mobilitet, aktörer och planering» Transportekonomi» Fordonsteknik och simulering» Samspel människa, fordon, transportsystem» Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant» Drift och underhåll» Krocksäkerhet» Mätteknik och verkstad» Väg- och banteknik» Ekonomi» Personal» IT» Bibliotek och informationscenter» Kommunikation personalens fördelning antal anställda 204 medelålder 45 år antal nyrekryterade 10 personer könsfördelning 44 procent kvinnor, 56 procent män licentiat- eller doktorsexamen 81 personer Doktorander 25 personer examensarbetare 15 personer VtI, statens VäG- och transportforskningsinstitut ÅrsreDoVIsnInG

6 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål Vision Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. Kärnvärden Kompetens, samverkan, oberoende. Verksamhetsidé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964, ändring t.o.m. SFS 2012:13). Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdragsgivare och forskningsbeställare. Uppdrag Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen: Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. I instruktionen står också: I institutets uppgifter ingår att 1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, 2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, 3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. 6

7 vti:s uppdrag och verksamhetsmål Verksamhetsmål övergripande mål VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område. målområde strategiska mål VTi är ett framstående FoUinstitut framgångsfaktorer/ verktyg verksamhet/ utveckling kund medarbetare ekonomi Verksamhet som ger tydlig tillämpning Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik Kvalitetssäkring/peer review Medverkan i eu- och internationella projekt VTi har nöjda kunder och uppdragsgivare Leverera användbara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor effektiv projektstyrning VTi är en attraktiv arbetsplats Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksamhetens utveck ling Stimulerande FoU- och arbetsmiljö Aktivt arbete för lika villkor Stimulera kompetensutveckling Friskvård VTi har en långsiktigt god ekonomisk balans effektiv resursanvändning effektiv ackvisition av uppdrag Strategisk marknadsföring effektiv ekonomistyrning nyckeltal mått Publiceringar (vetenskapliga) Publiceringar (övrigt) internationella uppdrag Påverkansindex FoU-personal NKi (Nöjd Kund index) Avslutade projekt med underskott Underskottsandel för avslutade projekt NMi (Nöjd Medarbetar index) Frisktal Verksamhetsutfall som andel av totala intäkter extern debiteringsgrad Faktureringsgrad nyckeltal målnivå 2014 Publiceringar (vetenskapliga)/fou -personal 1,0 Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 2,0 Andel internationella uppdrag 15,0% Påverkansindex 15 Andel med lic- eller doktorsexamen 40,0% NKi 5,0* Andel avslutade projekt med underskott 5,0% Samlad underskottsandel för avslutade projekt 2,0% *Målnivå på en 6-gradig skala NMi 68 Frisktal 97,0% Verksamhetsutfall/ totala intäkter 1,0% extern debiteringsgrad 62,0% Faktureringsgrad 96,0% nyckeltal måluppfyllelse 2014 (2013; 2012) Publiceringar (vetenskapliga)/fou-personal 1,1 (1,3; 1,2) Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 0,9 (-;-) internationella uppdrag 12,7% (11%; 15%) Påverkansindex 118 (16; -) Andel med lic- eller doktorsexamen 39,7% (37,3%; 38%) NKi - (4,9; 4,3) Underskotts projekt 21,6% (12%; 13%) Samlad underskottsandel för avslutade projekt 4,6% (-;-) NMi - (-; 69) Frisktal 97,4% (97,2%; 97,8%) Verksamhetsutfall/ totala intäkter 0,4% (-1,23%; -1,8%) extern debiteringsgrad 62,9% (60,6% ; 54,2%) Faktureringsgrad 96,9% (96,3% ; 96,8%) Målet uppnått Målet ej uppnått inget underlag Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen VtI, statens VäG- och transportforskningsinstitut ÅrsreDoVIsnInG

8 året I korthet k2 får fortsatt förtroende transportforum Transportforum arrangerades den 8 9 januari och lockade cirka deltagare och bjöd på 73 sessioner samt 40 utställare. Nytt för i år var att inledningen direktsändes och finns att se i efterhand på VTI:s webbplats. VtI kammade hem länsförsäkringars första programutlysning Under sommaren gick Länsförsäkringar för första gången ut med en utlysning som gällde ett helt program. Programmet har fokus på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter såsom cyklister, MC förare och mopedister. VTI:s ansökan hade fokus på cykel och innehöll förslag på olika delprojekt som handlar om allt ifrån krocktester till beteendestudier. Ansökan blev beviljad och VTI får tolv miljoner för att skapa en stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade t r a fi k a n t e r. nya ledamöter i VtI:s styrelse VTI:s styrelse har fått tre nya ledamöter: Anders Ydstedt, Bengt Kriström och Karolina Boholm. De tillträdde vid halvårsskiftet och samtidigt lämnade Anna Jivén styrelsen. strategiskt avtal mellan VtI och linköpings universitet tecknat VTI och Linköpings universitet har en lång historia tillsammans då det gäller kunskapsutbyte och forskningssamarbete. Detta kommer att stärkas och fördjupas då ett samverkansavtal undertecknades mellan partnerna den 27 augusti. Förutom det som handlar om FoU och innovationer kommer VTI och universitetet medverkan i konferenser och mässor (urval) även att dela erfarenheter och samarbeta kring frågor som handlar om ansökningar och finansiering. k2 får klartecken för fortsatt arbete I september genomfördes en utvärdering av K2 nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. I utvärderingsrapporten ges K2 beröm och klartecken för fortsatt arbete. Utvärderingspanelen skriver vidare i rapporten att de tycker att K2 varit mycket framgångsrika i uppstartsfasen och de är imponerade av hur man lyckats bygga förtroende och utveckla relationer inom kollektivtrafiksektorn. K2:s målsättning är att bli en internationellt erkänd kompetensnod efter fem års verksamhet i full drift :e bilbarnstolen krocktestad På VTI:s forskningsenhet Krocksäkerhet var det i november jubileum då den 4 000:e bilbarnstolen krocktestades. regeringsuppdrag VTI har under året haft tre regeringsuppdrag: SAMKOST trafikens samhällsekonomiska kostnader (VTI rapport 836). Kvalitetsavgifter minskning av störningar i järnvägssystemet (delredovisning till Näringsdepartementet 1 oktober) Genusperspektiv på körkortsutbildningen kvalitets- och miljöcertifiering Under året genomförde DNV GL en förnyelserevision av VTI:s miljöcertifikat ISO samt en periodisk revision av kvalitetscertifikat ISO 9001 med resultat att båda certifikaten är fortsatt giltiga. januari februari mars april maj juni Transportforum 8-9/1, Linköping PiArC international Winter road Congress, 4-7/2, Andorra la Vella, Andorra TrA, 14-17/4, Paris, Frankrike Kollektivtrafikdagen, 6/5, Stockholm Cykelkonferensen, 3-4/6, Malmö Juli augusti september oktober november December MHF Tylösandsseminariet 1-3/9, Halmstad Nationell konferens i trans portforskning, 21-22/10, Norrköping icsc, 18-19/11, Göteborg 8 VtI, statens VäG- och transportforskningsinstitut ÅrsreDoVIsnInG 2014

9 Året i korthet Avdelningen infrastruktur (INFRA) Avdelning INFRA forskar kring och utvecklar hållbara vägoch bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning. Fortsatt hög beläggning på VTI:s tunga utrustning Att fatta beslut om att utveckla ny specialanpassad forskningsutrusning är inte alltid så lätt. Å ena sidan är utrustningen ett måste för att få in underlag till forskningen, å andra sidan måste utrustningen vara relevant för forskning även på lång sikt. I avdelning INFRA:s fall handlar det bland annat om fält- och laboratorieutrustning som mäter vägslitage och skador hos vägbanan men också utrustning i krocksäkerhetslaboratoriet. Stora investeringar med andra ord. Men några problem att belägga utrustningen finns inte just nu. Det gäller att göra rätt bedömning, inte minst när det gäller tajming. Som det ser ut nu är vår utrustning helt i fas med den forskning som efterfrågas. Det har dock hänt att vi varit för tidigt ute och att utrustningen hunnit bli för gammal när väl den stora efterfrågan kommit ikapp, säger Anita Ihs, avdelningschef för INFRA. Referens för kvaliteten i andras mätningar Normalt använder VTI en mätbil utrustad med punktlasrar för att mäta vägytans tillstånd, men under året har ny mätutrustning byggts, VTI XPS (Cross Profile Scanner). Den nya utrustningen använder linjelasrar som gör att man kan mäta en mer detaljerad och kontinuerlig profil, både tvärs och snart även längs med vägen. Tack vare denna utrustning kan vi få noggranna och mer detaljerade mätresultat vilket är viktigt, bland annat med tanke på att vi genomför referensmätningar. Utrustningen används till exempel när Trafikverket upphandlar de företag som ska genomföra mätningar av det statliga vägnätet för att säkerställa att de uppfyller kvalitetskraven, säger Anita. Högkvalitativa vägbeläggningar Vi har utvärderat olika typer av slitlagerbeläggningar under året. Det finns ett stort intresse i att utveckla slitstarka beläggningar som inte ger upphov till för stor mängd inandningsfarliga partiklar. Beläggningar som reducerar buller är också starkt efterfrågade. Det finns dock en konflikt mellan teknisk och akustisk livslängd som behöver lösas. Även specialbeläggningar innehållande gummigranulat respektive stålslagg har testats under året. Uppdragen kommer från nationella beställare och EU-projekt, säger Anita. Andra tunga utrustningar på INFRA Krocksäkerhetslaboratoriet är väl belagt, bland annat tack vare uppdrag med regelbundna tester av bilbarnstolar och vägräcken. Heavy Vehicle Simulator (HVS), som simulerar tunga fordons nedbrytning av vägkonstruktioner, likaså. Bland annat som en del i regeringsuppdraget som syftade till att utvärdera trafikens samhällsekonomiska kostnader. Cykel har blivit ett hett forskningsområde För att kunna testa cykeldubbdäck byggdes Långa banan om. Långa banan testar i normala fall bildäcks friktionsegenskaper på is, men kan numera alltså även kontrollera egenskaper hos cykeldäck. Cykel har generellt blivit ett väldigt hett forskningsområde, också när det gäller drift och underhåll av cykelbanor. Här finns mycket forskningsmedel att söka och mycket forskning görs, inte minst när det gäller vinterväghållning. Många cykelolyckor där cyklisten skadas svårt är singelolyckor och allt som oftast har det med själva cykelbanan att göra, avslutar Anita. 9

10 Året i korthet Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Fortsatt uppdrag och framgång i viktiga utlysningar I november avrapporterade VTI sitt uppdrag om trafikens samhällskostnader till regeringen. Ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015 och 2016 eftersom VTI får fortsatt uppdrag. Året har även bjudit på framgång i flera viktiga utlysningar som bland annat innebär framtida forskning kring oskyddade trafikanter och om hur Sverige ska uppnå de svenska miljömålen. Det var för två år sedan som VTI fick i uppdrag av regeringen att se över vad det kostar när samhällets infrastruktur används. I november överlämnade VTI en nära 100 sidor lång rapport till regeringen med bland annat uppgifter om kostnaderna för att använda vägar, järnvägar och sjöfartsleder samt för koldioxidutsläpp. Vi har haft ambitionen att leverera ett bra underlag, som kan användas i avvägningar kring utformning av skatter, avgifter och andra ekonomiska styrmedel för olika transportslag, säger Mattias Viklund, avdelningschef för SAMT. Fortsatt uppdrag från regeringen Inför kommande år har VTI fått fortsatt uppdrag från regeringen att utföra ett liknande uppdrag. Det innebär i stort att vi kommer att fortsätta följa de samhällsekonomiska kostnaderna men också att vi kommer att fördjupa analysen kring bland annat sjö- och luftfart, säger Mattias. Över tolv miljoner till transport- och miljöforskning Efter ett gediget ansökningsarbete stod det också klart att Sveriges innovationsmyndighet Vinnova beviljar sammanlagt tolv miljoner kronor till tre VTI-projekt inom transport- och miljöområdet. Projekten handlar om att optimera gatudriften i tätort för förbättrad miljö, tillgänglighet och säkerhet, om att ta fram en policymodell för urbana transporter samt om att utveckla en metod för säkring av miljömåluppfyllelse i väg- och järnvägsplanering. Vi är förstås mycket nöjda med utfallet. Förutom att vi haft en god kvalitet i våra ansökningar är detta ett kvitto på att vi sysslar med relevant samhällsforskning, säger Mattias. En bredd av kompetenser under samma tak En annan viktig framgång för VTI under året var i Länsförsäkringars allra första programutlysning. Den gick ut på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter såsom cyklister, MC-förare och mopedister. VTI byggde sitt förslag på delprojekt som spänner över flera olika forskningsområden och som involverar en bredd av kompetenser från olika delar av institutet. Utöver en kvalificerad ansökan är jag ganska säker på att det tvärvetenskapliga perspektivet, och tillgången till kompetenserna under samma tak, var en viktig anledning till vår framgång, avslutar Mattias. 10

11 Året i korthet Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) Avdelning TRAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper. Ökat tryck på VTI:s simulatorverksamhet Intresset för tester i personbil-, lastbil- och tågsimulatorerna på VTI fortsätter att öka. Allt fler använder till exempel simulering för studier inom området trafikmedicin. Under året påbörjades en mycket stor studie kring synfältsbortfall, där VTI testade körförmågan hos sammanlagt 80 försökspersoner i en av personbilssimulatorerna. På VTI finns sammanlagt tre avancerade körsimulatorer, två i Linköping och en i Göteborg. Dessutom finns ett antal mindre körsimulatorer och en tågsimulator. Alla utrustade med VTI:s egen simulatorprogramvara och lämpar sig för olika typer av utvecklings- och forskningsstudier med olika fordonstyper. På senare år har vi även levererat småskaliga simulatorer med VTI:s programvara till verksamheter inom sjukvårdssektorn och läkemedelsindustrin som behöver kunna göra egna tester, berättar Jonas Jansson, avdelningschef för TRAF. Simulatorn som utbildningsverktyg När det gäller tågsimulering pågår ett internt arbete inom VTI där man bland annat tittar på möjligheterna att stötta utbildningen av lokförare inför den stora omställningen till signalsystemet ERTMS. Övergången kommer bli ett gigantiskt projekt för hela Europa. Ett arbete som redan påbörjats och som kommer pågå under en lång tid framöver. Vi har deltagit i branschmöten under året och följer utvecklingen för att kunna vara med och stötta med vår kompetens, säger Jonas. Demonstration av framtidens elvägar Ett annat användningsområde för simulatorerna på VTI är demonstration av idéer för framtida lösningar. I ett projekt som handlar om elektrifiering av vägar har VTI under året haft i uppdrag att sprida kunskap om möjligheterna inom området. Demonstrationsmiljön på VTI har fungerat som en samlings- och arbetsplats för organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet har varit att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, säger Jonas. Forskningsplattformar allt viktigare För att stärka forskningen, både inom VTI och nationellt, har avdelningen under året även lagt stort fokus på medverkan i olika forskningsplattformar. Det grundar sig i att samverkan blir allt viktigare för att lösa framtidens utmaningar. Forskningen sträcker sig ofta över flera områden och inkluderar olika perspektiv. Därför blir samverkan och samarbeten allt viktigare. Inom område Oskyddade trafikanter, där bland annat cykel är en viktig del, har nyligen flera samarbeten påbörjats och inom detta område ska vi fortsätta att skapa både interna och externa samverkansplattformar, avslutar Jonas. 11

12 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Genomförda uppdragsprojekt VTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet. Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det övergripande verksamhetsmålet men en form av prestations- och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt. Med avslutade menas här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet projekt som avslutas kan variera stort från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 245 uppdragsprojekt avslutats 2014 jämfört med 202 stycken år 2013 respektive 216 stycken år Vidare visar diagrammet de avslutade uppdragsprojektens totala kostnader, som 2014 uppgår till 175 miljoner kronor jämfört med 134 miljoner kr 2013 respektive 126 miljoner kr De totala kostnaderna är relaterade till hur projekten haft inriktning mot transportpolitikens mål; Avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal mkr Antal avslutade projekt funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) med extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till måluppfyllelse av desamma. Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTI-projekt kan därför inte påvisas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän en viss tid efter implementering av resultaten har genomförts. Uppdragsintäkternas andel av totala intäkter Under 2014 uppgick VTI:s totala intäkter till 204 miljoner kr, varav 159 miljoner kr, eller 78 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2013 var 77 procent och för procent. Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål - säkerhet Hänsynsmål - miljö och hälsa Antal avslutade projekt Transportpolitiska mål Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. 12

13 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål Funktionsmål Tillgänglighet SUNRA Sustainability National Road Administrations Projekt inom Europaprogrammet CEDR VTI:s projektledare: Lennart Folkeson Finansiering: 757 tkr, TRL Limited DRIVESS Assessing the ability of elderly to drive a motor vehicle VTI:s projektledare: Selina Mårdh Finansiering: tkr, Vinnova Provning av slaggasfalt VTI:s projektledare: Leif Viman Finansiering: 553 tkr, Jernkontoret Underhåll betongvägar VTI Notat Författare: Bengt-Åke Hultqvist, Ellen Dolk Finansiering: 507 tkr, Trafikverket Nationell riskvärdering VTI Rapport 813 Författare: Lena Nerhagen Finansiering: 619 tkr, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konkurrensyta land- och sjötransporter VTI Rapport 822 Författare: Inge Vierth, Lina Jonsson, Rune Karlsson, Megersa Abate Finansiering: 775 tkr, Trafikverket Urban politik i mötet mellan transporter, miljö och regional tillväxt VTI:s projektledare: Tomas Svensson Finansiering: tkr, Vinnova Fotgängares synbarhet i vägbelysning VTI:s projektledare: Sven-Olof Lundkvist Finansiering: tkr, Trafikverket Vidareutveckling av VTI:s landsvägsmodell VTI:s projektledare: Andreas Tapani Finansiering: 898 tkr, Trafikverket Kollektivtrafik och regionalpolitisk utveckling VTI:s projektledare: Tomas Svensson Finansiering: tkr, Vinnova Implementering av trafik i korsning som en mikromodell i RuTSim VTI:s projektledare: Johan Janson Olstam Finansiering: tkr, Trafikverket Viltolyckor VTI:s projektledare: Annika Jägerbrand Finansiering: 905 tkr, Naturvårdsverket SARTRE4 Social attitudes to road traffic risk in Europe VTI:s projektledare: Sonja Forward Finansiering: tkr, Trafikverket Skyltfonden, EU MC varselväst VTI:s projektledare: Sonja Forward Finansiering: tkr, Trafikverket Skyltfonden, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond Genus VTI:s projektledare: Åsa Aretun Finansiering: tkr, Vinnova Besiktningar i samband med CE-märkning av asfaltmassa VTI:s projektledare: Leif Viman Finansiering: tkr, Flera olika privata och statliga finansiärer CITY-MOVE City multi-role Optimized Vehicle Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare. Andreas Tapani Finansiering: tkr, EU, Vinnova CONSOL Road safety in the ageing societies Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Satu Heikkinen Finansiering: 799 tkr, EU Toolbox A method to select maintenance candidates Projekt inom Europaprogrammet CEDR VTI:s projektledare: Leif Sjögren Finansiering: 718 tkr, FFG-Austrian Research Promotion Agency SMART-WAY Galileo based navigation in public transport systems with passenger interaction Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Roger Pyddoke Finansiering: 832 tkr, EU, Trafikverket Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Säkerhet vid väg- och spårarbeten VTI Rapport 825 Författare: Anita Ihs, Anne Bolling, Lisa Hansson, Ragnar Hedström, Gunilla Sörensen Finansiering: tkr, Trafikverket Hörbara hastighetsdämpande åtgärder VTI:s projektledare: Susanne Gustafsson Finansiering: 541 tkr, Trafikverket Bussförare och trötthet VTI Rapport 830 Författare: Anna Anund, Göran Kecklund, Carina Fors, Jonas Ihlström, Mikael Ingre, Igor Radun, Beatrice Söderström Finansiering: tkr, AFA Försäkring Bältesanvändning i Sverige 2013 VTI Notat Författare: Jörgen Larsson, Per Henriksson, Mohammad-Reza Yahya Finansiering: 880 tkr, Trafikverket Cykelhjälmsanvändning i Sverige 2013 VTI Notat Författare: Jörgen Larsson Finansiering: 535 tkr, Trafikverket Kontroll av alkohol hos förare VTI Rapport 810 Författare: Anna Anund, Inger Forsberg, Jonas Ihlström Finansiering: 530 tkr, Trafikverket Byggnation av viltsimulator VTI:s projektledare: Pia Lindström Finansiering: 610 tkr, Älgskadefondsföreningen Kantstolpar VTI:s projektledare: Sven-Olof Lundkvist Finansiering: tkr, Vejdirektoratet, Trafikverket Uppföljning av nya hastighetsgränssystemet VTI:s projektledare: Anna Vadeby Finansiering: tkr, Trafikverket Klimatanpassad stad VTI:s projektledare: Sara Janhäll Finansiering: tkr, Formas Uppföljning av åtgärder mot PM10- halter i Stockholm VTI:s projektledare: Mats Gustafsson Finansiering: tkr, Trafikkontoret i Stockholms stad FIMCAR - Frontal Impact and Compatibility Assessment Research Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Robert Thomson Finansiering: tkr, EU, Trafikverket Olycksrisk vid lokala ojämnheter och andra ytdefekter VTI Rapport 811 Författare: Olle Eriksson Finansiering: 814 tkr, Trafikverket 13

14 Samhällsmotiverad tillämpad forskning Forsknings- och utvecklingsbeställare (FoU) Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella FoU-beställarna och övriga uppdragsgivare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoU-beställare och väljer därför även att redovisa antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifiering av kundkretsen. Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU ökat till 149 miljoner kr 2014 jämfört med 140 miljoner kr Motsvarande siffra var 135 miljoner kr De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 41 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2014 vilket är en lägre procentsats än 2013 då de stod för 50 procent var motsvarande siffra 49 procent. Antalet uppdragsgivare, 73 stycken år 2014, är i nivå med året innan, 76 stycken Motsvarande siffra för 2012 var 77 stycken. Nämnas kan att omfattningen av EU-projekt är större än raden EU visar i tabellen (FoU- och konsultintäkter). De flesta av EU-projekten har 25 procent (vissa projekt ända upp till 50 procent) i nationell medfinansiering, vanligtvis från Trafikverket, Energimyndigheten eller VTI. Uppdragsintäkter FoU och antal FoU-beställare Uppdragsintäkter FoU, mkr 135,0 139,6 149,4 Andel som finansieras av Trafikverket och Vinnova 49% 50% 41% Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr FoU- och konsultintäkter (tkr) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Trafikverket Vinnova Övriga statliga EU Privata Övriga Summa

15 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Vetenskaplig publicering Resultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier offentliggjordes 70 rapporter och notat, jämfört med 71 stycken år 2013 respektive 72 stycken år Siffran kan variera från år till år beroende på antal uppdrag och tiden för uppdraget. Publicerade referee-granskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7). Nedan redovisas artiklar publicerade i tidskrifter Under året har 57 artiklar publicerats, jämfört med 74 artiklar år 2013 och 43 artiklar år Förteckning över vetenskaplig publicering Ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forskningsarbetet är seminarier. Under året har cirka 20 seminarier genomförts, jämfört med cirka 35 år 2013 respektive cirka 40 år Abate, M Determinants of capacity utilisation in road freight transportation (2014) Journal of Transport Economics and Policy, 48 (PART 1), pp Abate, M; De Jong, G The optimal shipment size and truck size choice The allocation of trucks across hauls (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 59, pp Adolph, T; Schwedhelm, H; Lazaro, I; Versmissen, T; Edwards, M; Thomson, R; Johannsen, H Development of compatibility assessments for full-width and offset frontal impact test procedures in FIMCAR (2014) International Journal of Crashworthiness, 19 (4), pp Alatalo, JM; Jägerbrand, AK; Molau, U Climate change and climatic events: community-, functional- and species-level responses of bryophytes and lichens to constant, stepwise, and pulse experimental warming in an alpine tundra (2014) Alpine Botany, 124 (2), pp Alatalo, JM; Little, CJ; Jägerbrand, A; Molau, U Dominance hierarchies, diversity and species richness of vascular plants in an alpine meadow: contrasting short and medium term responses to simulated global change (2014) PeerJ, 2:e406; DOI / peerj.406. Amato, F; Cassee, FR; Denier van der Gon, HAC; Gehrig, R; Gustafsson, M; Hafner, W; Harrison, RM; Jozwicka, M; Kelly, FJ; Moreno, T; Prevot, ASH; Schaap, M; Sunyer, J; Querol, X Urban air quality: The challenge of traffic non-exhaust emissions (2014) Journal of Hazardous Materials, 275, pp Antonson, H; Ahlström, C; Mårdh, S; Blomqvist, G; Wiklund, M Landscape heritage objects effect on driving: A combined driving simulator and questionnaire study 15

16 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING (2014) Accident Analysis and Prevention, 62, pp Antonson, H Public participation and written submissions: A transport infrastructure planning case study (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 70, pp Antonson, H; Jacobsen, JKS Tourism development strategy or just brown signage? Comparing road administration policies and designation procedures for official tourism routes in two Scandinavian countries (2014) Land Use Policy, 36, pp Berg, J; Levin, L; Abramsson, M; Hagberg, J-E Mobility in the transition to retirement the intertwining of transportation and everyday projects (2014) Journal of Transport Geography, 38, pp Broberg, T; Dukic Willstrand, T. Safe mobility for elderly drivers Considerations based on expert and selfassessment (2014) Accident Analysis and Prevention, 66, pp Bruzelius, F; Hjort, M; Svendenius, J Validation of a basic combined-slip tyre model for use in friction estimation applications (2014) Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part D: Journal of Automobile Engineering, 228 (13), pp Carlsson, A; Chang, F; Lemmen, P; Kullgren, A; Schmitt, K-U; Linder, A; Svensson, MY Anthropometric specifications, development, and evaluation of EvaRID a 50th percentile female rear impact finite element dummy model (2014) Traffic Injury Prevention, 15 (8), pp Cashmore, M; Richardson, T; Axelsson, A Seeing power in international development cooperation: Environmental policy integration and the World Bank (2014) Transactions of the Institute of British Geographers, 39 (1), pp Coogan, MA; Campbell, M; Adler, TJ; Forward, S Examining behavioral and attitudinal differences among groups in their traffic safety culture (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 26 (PB), pp Delhomme, P; Forward, S Transport psychology: Identification of road users risks and attitudes and behaviour change (2014) Revue Europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp Eriksson, A; Lindström, A; Seward, A; Seward, A; Kircher, K Can user-paced, menu-free spoken language interfaces improve dual task handling while driving? (2014) Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics), 8511 LNCS (PART 2), pp Falkmer, T; Horlin, C; Dahlman, J; Dukic, T; Barnett, T; Anund, A Usability of the SAFEWAY2SCHOOL system in children with cognitive disabilities (2014) European Transport Research Review, 6 (2), pp Filtness, AJ; Anund, A; Fors, C; Ahlström, C; Åkerstedt, T; Kecklund, G Sleep-related eye symptoms and their potential for identifying driver sleepiness (2014) Journal of Sleep Research, 23 (5), pp Forsberg, I; Forward, S Rehabilitation of drunk drivers and the SMADIT project: collaboration among the Police Force, the Road Administration and the Social Services (2014) US-China Law Review, 11 (5), pp Forssen, J; Hornikz, M; Botteldooren, D; Wei, W; Van Renterghem, T; Ögren, M A model of sound scattering by atmospheric turbulence for use in noise mapping calculations (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (5), pp Forsstedt, S Asymmetric information on risky behaviour: Evidence from the automobile insurance market (2014) Geneva Papers on Risk and Insurance: Issues and Practice, 39 (1), pp Forward, SE Exploring people s willingness to bike using a combination of the theory of planned behavioural and the trans theoretical model (2014) Revue Europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp Gaita, SM; Boman, J; Gatari, MJ; Pettersson, JBC; Janhäll, S Source apportionment and seasonal variation of PM2.5 in a Sub-Saharan African city: Nairobi, Kenya (2014) Atmospheric Chemistry and Physics, 14, pp Gospic, K; Sundberg, M; Maeder, J; Fransson, P; Petreovic, P; Isacsson, G; Karlstrom, A; Ingvar, M Altruism costs the cheap signal from amygdala (2014) Social Cognitive and Affective Neuroscience, 9 (9), pp Hallvig, D; Anund, A; Fors, C; Kecklund, G; Åkerstedt, T Real driving at night Predicting lane departures from physiological and subjective sleepiness (2014) Biological Psychology, 101 (1), pp Hansson, L; Longva, F Contracting accountability in network governance structures (2014) Qualitative Research in Accounting and Management, 11 (2), pp Hornikx, M; Forssén, J; Botteldooren, D; Van Renterghem, T; Wei, W; Ögren, M; Salomons, E Urban background noise mapping: The multiple-reflection correction term (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (2), pp Johansson, F; Peterson, A; Tapani, A Local performance measures of pedestrian traffic (2014) Public Transport, 6 (1-2), pp Jägerbrand, AK; Alatalo, JM Native roadside vegetation that enhances soil erosion control in boreal Scandinavia (2014) Environments, 1(1), pp Jägerbrand, AK; Alatalo, JM; Kudo, G Variation in responses to temperature treatments of ex situ of the moss Pleurozium schreberi (Willd. ex Brid.) Mitt. originating from eight altitude sites in Hokkaido, Japan (2014) Journal of Bryology, 36 (3), pp Kircher, K; Ahlstrom, C; Palmqvist, L; Adell, E Bicyclists speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. systempaced smartphone tasks in traffic (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28, pp

17 SAMHÄLLSMOTIVERAD TILLÄMPAD FORSKNING Kircher, K; Fors, C; Ahlstrom, C Continuous versus intermittent presentation of visual eco-driving advice (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 24, pp Kircher, K; Larsson, A; Hultgren, JA Tactical driving behavior with different levels of automation (2014) IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems, 15 (1), art. no , pp Klomp, M; Gao, Y; Bruzelius, F Longitudinal velocity and road slope estimation in hybrid electric vehicles employing early detection of excessive wheel slip (2014) Vehicle System Dynamics: International Journal of Vehicle Mechanics and Mobility, 52, Suppl. 1, pp Larsson, AFL; Kircher, K; Hultgren, JA Learning from experience: Familiarity with ACC and responding to a cut-in situation in automated driving (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp Legrand, S-A; Gjerde, H; Isalberti, C; Van der Linden, T; Lillsunde, P; Dias, MJ; Gustafsson, S; Ceder, G; Verstraete, AG Prevalence of alcohol, illicit drugs and psychoactive medicines in killed drivers in four European countries (2014) International Journal of Injury Control and Safety Promotion, 21 (1), pp Levén, A; Lyxell, B; Andersson, J; Danielsson, H Pictures as cues or as support to verbal cues at encoding and execution of prospective memories in individuals with intellectual disability (2014) Scandinavian Journal of Disability Research, 16 (2), pp Lu, XH; Said, S; Carlsson, H; Soenen, H; Heyrman, S; Redelius, P Performance evaluation of polymer modified bitumens on a heavily trafficked test road (2014) International Journal of Pavement Research and Technology, 7 (6), pp Mandell, S; Brunes, F Quantity choice in unit price contract procurements (2014) Journal of Transport Economics and Policy, 48 (3), pp Nordin, L; Arvidsson, AK Are winter road maintenance practices energy efficient?: a geographical analysis in terms of traffic energy use (2014) Journal of Transport Geography, 41, pp Nygårdhs, S; Lundkvist, S-O; Andersson, J; Dahlbäck, N The effect of different delineator post configurations on driver speed in nighttime traffic: a driving simulator study (2014) Accident Analysis & Prevention, 72, pp Othman, S; Thomson, R; Lannér, G Safety analysis of horizontal curves using real traffic data (2014) Journal of Transportation Engineering, 140 (4), art. no Salour, F; Erlingsson, S; Zapata, CE Modelling resilient modulus seasonal variation of Silty sand subgrade soils with matric suction control (2014) Canadian Geotechnical Journal, 51 (12), pp Shannigrahi, AS; Pettersson, JBC; Langer, S; Arrhenius, K; Hagström, M; Janhäll, S; Hallquist, M; Pathak, RK n-alkanoic monocarboxylic acid concentrations in urban and rural aerosols: seasonal dependence and major sources (2014) Atmospheric Research, 143, pp Storbjörk, S; Isaksson, K Learning is our Achilles heel. Conditions for long-term environmental policy integration in Swedish regional development programming (2014) Journal of Environmental Planning and Management, 57 (7), pp Strand, N; Nilsson, J; Karlsson, ICM; Nilsson, L Semi-automated versus highly automated driving in critical situations caused by automation failures (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp Svenson, O; Gonzalez, N; Eriksson, G Modeling and debiasing resource saving judgements (2014) Judgment and Decision Making, 9 (5), pp Sørensen, CH; Isaksson, K; Macmillen, J; Åkerman, J; Kressler, F Strategies to manage barriers in policy formation and implementation of road pricing packages (2014) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 60, pp Thorslund, B; Ahlström, C; Peters, B; Eriksson, O; Lidestam, B; Lyxell, B Cognitive workload and visual behavior in elderly drivers with hearing loss (2014) European Transport Research Review, 6 (4), pp Vadeby, A; Forsman, A Evaluation of New Speed Limits in Sweden: A Sample Survey (2014) Traffic Injury Prevention, 15 (8), pp Vierth, I; Karlsson, R Effects of longer lorries and freight trains in an international corridor between Sweden and Germany (2014) Transportation Research Procedia, 1 (1), pp Warner, HW; Åberg, L Drivers tendency to commit different aberrant driving behaviours in comparison with their perception of how often other drivers commit the same behaviours (2014) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PA), pp Wei, W; Botteldooren, D; Renterghem, TV; Hornikx, M; Forssén, J; Salomons, E; Ögren, M Urban background noise mapping: The general model (2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (6), pp Wikström, M; Hansson, L; Alvfors, P Socio-technical experiences from electric vehicle utilisation in commercial fleets (2014) Applied Energy, 123, pp Young, KL; Rudin-Brown, CM; Patten, C; Ceci, R; Lenné, MG Effects of phone type on driving and eye glance behaviour while text-messaging (2014) Safety Science, 68, pp Åkerstedt, T; Anund, A; Axelsson, J; Kecklund, G Subjective sleepiness is a sensitive indicator of insufficient sleep and impaired waking function (2014) Journal of Sleep Research, 23 (3), pp

18 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum En viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. VTI medverkar i flera nationella centrumbildningar, nätverk och branschprogram för transportrelaterad forskning och utveckling. K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik VTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetenscentrum för kollektivtrafik. Uppdraget kom från Vinnova i slutet av 2012 och verksamheten startade i januari Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som en del i utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden. K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt finansieras av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2014 har 25 projekt pågått med medverkan från VTI. VTI har bidragit till finansieringen med 330 tkr. SAFER, The Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers VTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i lednings gruppen och i flera referensgrupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 30 partner. Under 2014 har 10 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 17 projekt 2013 respektive Forskningen inom centrumet har en grundfinansiering från Vinnova men stöttas även av externa finansiärer, till exempel EU:s sjunde ramprogram. Under 2014 har VTI bidragit med 2,5 miljoner kr till finansieringen jämfört med 2 miljoner kr 2013 respektive BVFF, Bana Väg för framtiden Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket och LTU, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet och föreståndaren för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg- och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch. Under 2014 har VTI medverkat i ett 60-tal projekt, i jämförelse med 47 projekt 2013, och även bidragit med 2,15 miljoner kr till finansieringen. Motsvarande belopp 2013 var 3 miljoner kr. ViP, Virtual Prototyping and Assessment by Simulation ViP är ett nationellt kompetenscentrum som leds och koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetensplattform och vara en resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordonsföretag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partner. Under 2014 har 15 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 16 projekt Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. VTI har bidragit till finansieringen med 2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 2,5 miljoner kr 2013 respektive

19 Tvärvetenskapliga forskningsmiljöer KAJT Kapacitet i Järnvägstrafiken Branschprogrammet KAJT etablerades i januari 2013 och är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov. VTI sitter med i styrelsen samt i beredningsgruppen för ansökningar. Ett projekt som har pågått inom KAJT är att kvalitetssäkra förseningsinformation och ett annat pågående projekt är en förstudie som syftar till att utveckla ett optimeringshjälpmedel för att lägga tidtabeller. CTR, Centrum för trafikforskning Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH vid Institutet för infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskarutbyte. Målsättningen med VTI:s medverkan i CTR är att ytterligare höja forskningskvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar medverkan om att, i samarbete med Trafikverket, stärka policyrelevansen av VTI:s forskning. VTI har 2014 bidragit med 250 tkr i finansiering i jämförelse med 200 tkr 2013 samt 250 tkr CTS, Centrum för transportstudier Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forskningsmiljö, att långsiktigt höja kompetensnivån inom transportsektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare åtta partner. Under 2014 har 33 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 32 stycken 2013 respektive VTI har bidragit till finansieringen med 3,25 miljoner kr 2014, jämfört med 2,9 miljoner kr 2013 samt 4 miljoner kr ECO 2, The Centre for Eco 2 Vehicle Design Centrumet koordineras av KTH och är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns tio partner. Under 2014 har VTI bidragit till finansieringen med 200 tkr i jämförelse med 100 tkr

20 Samverkan med universitet och högskolor Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas Att samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion. VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, långsiktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk. VTI:s professorstjänster VTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare. Under 2014 beslutade VTI:s styrelse att avbryta rekryteringsprocessen till professorstjänsten inom klimat, energi och miljöeffektiva transporter. Däremot har rekryt erings processen kring den femte professuren med HMI-inriktning ( Human Machine Interaction ) pågått under året med förhoppning om tillsättning under Doktorandprogram VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Programmet har under året fullföljts enligt plan och är delfinansierat med anslagsmedel cirka 5,2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 5,6 miljoner kr 2013 respektive 5,5 miljoner kr Under året har 25 medarbetare varit registrerade som doktorandstuderande (varav 6 har doktorerat under året), motsvarande siffror för år 2013 var 25 och för år Examensarbeten VTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2014 har 15 examensarbeten pågått jämfört med 16 under 2013 och 17 under Av de 15 är 2 utländska studenter som utför examensarbete på VTI, motsvarande siffror för år 2013 och 2012 var 3 respektive 5. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen. 39,7% av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen. 25 doktorandstuderande har varit på VTI under året. 20