IDPP Programförklaring: Bedömning och dokumentation Assessment and Documentation. Bakgrund/lägesbeskrivning

Transkript

1 Programförklaring: Bedömning och dokumentation Assessment and Documentation Bakgrund/lägesbeskrivning IDPP har en tydlig och bred inriktning mot olika typer av bedömning och dokumentation av studerandes kunskaper och färdigheter, såväl i fråga om ungdomsskolans som högskolans ämnesområden. Med många kurser inom lärarutbildningen är inriktningen av stor vikt för institutionens verksamhet. Även lärarutbildares bedömning och dokumentation av lärarstuderandes kunskaper är ett intressant område som inbegriper lärarstuderandes självständiga bedömning av egna kunskaper och uppnådd skicklighet. Inriktningen mot bedömning och dokumentation är dessutom av stor betydelse för institutionens verksamhet i sin helhet, dvs. med hänsyn till såväl undervisningen och forskningen som arbetet med den tredje uppgiften (samverkan med samhället i stort). Sålunda påverkas t.ex. institutionens arbete i hög grad av att ungdomsskolan har att uppfylla de ökande kraven på allsidiga bedömningar, tydlig dokumentation och rättvis och enhetlig betygsättning. Denna sida av arbetet i skolan utgör nu ett mycket väsentligt inslag i lärares yrkesutövning. Momenten bedömning och elevdokumentation har allt mer närmat sig varandra i och med att den senare tar sin utgångspunkt i den lokala pedagogiska planeringen. Den individuella utvecklingsplanen ska också innehålla skriftliga omdömen om elevens prestationer i samtliga ämnen. Vidare kommer förstås också momentet bedömning till bruk i ämnesdidaktiska forskningsstudier av olika slag, och då allt oftare genom s k formativ bedömning knuten till den direkta klassrumspraktiken. Tillämpningen sker också genom mer summativt präglade former av bedömning, bl.a. sådana som görs med hjälp av nationella prov. Kunskapsbedömning och betygsättning är teman som tenderar att ha stor aktualitet i den utåtriktade verksamhet utbildningsvetenskapliga institutioner är engagerade i. Med den bredd som IDPP representerar i fråga om ämnesområden, och med de ytterst värdefulla klassrumsnära erfarenheter som en stor del av medarbetarna har (både i fråga om undervisning och forskning), finns här en potential för utökad verksamhet. Momentet dokumentation innefattar studier av den dokumentationskultur som idag breder ut sig. Den är inte unik för skolan utan förekommer inom de flesta verksamheter i samhället. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen samt betygsammanställning, betygsunderlag, och betygssamtal är några exempel på tillämpning. Brister i såväl elevers kunskaper som i bedriven verksamhet fokuseras i särskilda åtgärdsprogram som har en delvis annan funktion än övrig elevdokumentation. Forskningsområdets innehåll Forskningsmässigt vet man en hel del om traditionell storskalig bedömning men inte så mycket om det utvidgade bedömningsuppdraget, som avser frågan om hur lärare bedömer sina elevers kunskapsutveckling i formativt syfte och om hur detta

2 manifesteras i klassrummet eller på vilka sätt olika former av dokumentation påverkar elevernas arbete och lärande. En del praktiknära studier har till exempel varit inriktade på hur lärare sätter betyg, men i avsevärt mindre utsträckning har man undersökt betygsättning i relation till lärares undervisningspraktik. Med tanke på de förändringar som skolan nu genomgår, med större uppmärksamhet på betyg och examination, finns det ett behov av att studera och problematisera vilka följder detta får i lärares undervisning. Institutionens praktiknära profilering spelar här en viktig roll. Nationella utvärderingar i språk, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen är en typ av projekt som bedrivits och inom vilka det fortfarande görs analyser av resultat. De nationella proven i SO och NO för grundskolan samt olika bedömningsstöd utgör en bas för både utveckling och forskning. Forskning som gjorts och görs inom IDPP på bedömnings- och dokumentationsområdet innefattar både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Kvalitativa ansatser med observationer och intervjuer har sin hemvist i t ex kritisk teori, livsvärldsfenomenologi och variationsteori. Institutionen har tidigare erfarenhet av: Forskning om hur elevdokumentation används i skolans praktik Uppdragsforskning inom ramen för Skolverkets (tidigare Skolöverstyrelsens) nationella utvärderingar av skolans resultat Utveckling av bedömningsstöd för lärare i Skolverkets prov- och bedömningsbanker för SO, NO, teknik och språk Forskning om formativ bedömning som en utgångspunkt för fortsatt lärande och för utveckling av undervisning Forskning om elevers självbedömning av språkliga färdigheter Institutionen har ett pågående forskningsintresse i frågor som dessa: Hur kommer elevers delaktighet till uttryck i olika bedömningssituationer? Hur kommunicerar lärare och elever i dessa? Hur gestaltar sig olika bedömningspraktiker inom lärarutbildningen, t.ex. i VFU? Hur utvecklas studenternas bedömningskompetens inom lärarutbildningen? Hur påverkas elevernas inlärning av olika typer av bedömningspraktiker? Vilken betydelse har formen för IUP för undervisningen? Hur påverkas undervisningen i stort av den allt mer utbredda dokumentationen av aktiviteter och resultat? Hur integreras formativ bedömning i undervisningen? Hur kopplas betygsättning till annan elevdokumentation? Vilka effekter får olika bedömningspraktiker (inklusive självbedömning, portfolio, kamratbedömning) på elevers lärande och motivation? Vad karaktäriserar olika bedömningspraktiker på olika ämnesområden? Aktuellt avhandlingsarbete på institutionen med anknytning till betyg och betygsamtal bedrivs av t ex Ilona Rinne, Ola Strandler och Magnus Levinsson. Efter färdigställd avhandling bedrivs fortsatt forskning kring dokumentation och formativa bedömningspraktiker av t ex Lisa Asp-Onsjö, Eva Nyberg, Eva West och Anne Dragemark Oscarson

3 Specifika ämnesområden för institutionen Området Dokumentation Aktuell forskning kring olika dokumentationspraktiker bedrivs inom projektet Skolprestationer och kön - om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor (se Projektverksamhet nedan) som syftar till att utveckla kunskap om hur relationen mellan kön och skolprestationer förstås och kommuniceras i olika undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Det gäller både ungdomars föreställningar om skolprestationer i samtal med varandra men också hur detta kommuniceras i undervisningen. Området Matematik Text under utarbetande Området Na/Te Text under utarbetande Området SO Inom det SO-didaktiska området finns sedan länge ett intresse för betyg och dokumentation, vilket bl.a. kommit till uttryck i ett flertal uppdrag för Skolverket, såsom arbetet med nationella utvärderingar av SO-undervisningen och i arbetet med att ta fram prov- och bedömningsstöd för ämnena historia, samhällskunskap och religionskunskap. Dokumentation och bedömning är en expanderande del av SOdidaktikernas verksamhet, framför allt genom det omfattande uppdraget att konstruera och evaluera nationella prov i samhällskunskap och religionskunskap för årskurs 6 och 9. För närvarande är nio av institutionens anställda direkt involverade i detta arbete: Arne Löfstedt, Annika Lindskog, Anette Johansson, Lisbeth Mårdstedt, Anders Hellqvist, Carl Wake, Olof Franck, Annika Lilja och Lars-Åke Kernell. Projektet med de nationella proven erbjuder en stor potential för utveckling av dels kurser (inom såväl lärarutbildningen som i fortbildning), dels vidare forskning av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Området Språk Medarbetare inom IDPP har lång erfarenhet av bedömnings-, dokumentations- och betygsfrågor på språkområdet. Arbetet har företrädesvis varit av klassiskt kvantitativt slag med särskild inriktning på vetenskapligt tillförlitlig bestämning av kunskaper och färdigheter hos studerande i olika skol- och utbildningssammanhang. Som exempel kan nämnas Skolverkets (och tidigare Skolöverstyrelsens) mycket omfattande satsningar på nationella prov och andra bedömningsmaterial i språk samt desamma myndigheternas stora nationella utvärderingar av skolan och uppnådda läroplansmål i språk. Bidrag har också lämnats i internationell projektverksamhet av liknande slag. Tendensen är att sfären av tillämpningar vidgas. I den senaste utvecklingen är det i första hand bedömning som stödjer själva studierna och lärandet som fokuseras. Arbetet grundar sig därvid på konstruktivistisk kunskaps- och inlärningsteori och på insikten

4 om den pedagogiska betydelsen av elev/lärar-interaktion också när det gäller bedömning, dokumentation och utvärdering av inlärningsresultaten. En grundtanke är således att ett större mått av deltagarmedverkan kan ha en gynnsam inverkan på möjligheterna att nå studiemålen, dvs direkt på själva inlärningen. En annan utgångspunkt är att elevperspektivet, av allmänt demokratiska skäl, bör vara beaktat i alla faser av inlärningsprocessen, I konsekvens med denna förskjutning av uppmärksamheten i prov- och bedömningsarbetet har metodik för självbedömning, portfoliobedömning, kamratbedömning och liknande aktiviteter fått förnyad och starkt ökad aktualitet. Dokumentation med inslag av elevmedverkan, som individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, är en annan typ av verktyg som förstärker samarbetstanken och som kan bidra till den didaktiska måluppfyllelse som programområdet Dokumentation och bedömning syftar till. Medarbetare har varit engagerade i ett flertal projekt, både nationella och internationella, som syftat till att pröva argumenten för och styrkan i ökad deltagarmedverkan på bedömningsområdet. Som exempel på de förra kan nämnas Självbedömning av inlärning: Exemplet språk (VR) och Lärarens utvidgade bedömarroll (VR). De är avrapporterade, men i båda finns värdefulla data som ännu inte hunnit analyseras och redovisas. Visst arbete pågår dock. I det livaktiga internationella språkdiagnostiska projektet DIALANG (EU), som vi aktivt medverkat i och där det i skrivande stund (mars 2012) görs mellan 500 och 1000 testningar per dag, ingår client self-assessments som en viktig och empiriskt verifierad komponent i diagnosen. Möjligheter finns här att genom användning av detta fritt tillgängliga system, som tillhandahålls över internet, ytterligare utreda värdet och den möjliga utökade tillämpningen av exempelvis elevcentrerad formativ bedömning i svensk språkundervisning. Medverkan i två andra EU-projekt, Teaching English for Technical Purposes och Learning English for Technical Purposes, har dels gett oss erfarenheter om internationell elevaktiv språkbedömning, dels tillgång till nätverk för kontakter på området. En möjlighet är att vidareutveckla dessa för att försöka definiera så allmänna principer som möjligt för fackspråklig bedömning i ett vidare europeiskt sammanhang. Samarbete och nätverk Medarbetare vid institutionen samarbetar med och ingår i nationella nätverk för nationella och andra storskaliga prov, både inom och utom landet. Anknytning finns till exempelvis The European Association of Language Testing and Assessment (EALTA) och The Association of Language Testers in Europe (ALTE), även med expert membership företrätt. Detta innebär bl.a. att vi har en god relation till och samarbete med många internationellt ledande personer inom bedömningsområdet. Samverkan kring gruppens fokusfrågor med andra av institutionens grupper som t ex Learning Studies, Allmän didaktik och Professionsforskning är naturliga

5 Utbildning Institutionen har stor kompetens på bedömningsområdet, speciellt med tonvikt på ämnesdidaktiska inriktningar och gällande formativ bedömning och dokumentation i relation till olika klassrumsstudier. Detta kommer huvudsakligen till uttryck inom lärarutbildningen men även inom lärarfortbildning (t ex PDG 445 Formativ bedömning, liksom PDG446 och PDG447 NO-fortbildning med formativ bedömning som utgångspunkt). Framtidsutveckling Skolvardagen är underförsörjd när det gäller relevant vetenskaplig empiri. I ett utvecklingsperspektiv vill vi därför se en vidare framväxt av forskning kring bedömnings- och dokumentationsfrågor inom våra olika ämnesdidaktiska områden. Ett vidgat utbud av kurser baserad på erfarenheter från sådan forskning skulle då sannolikt bli en positiv följdeffekt. Inom många områden som till exempel språkinlärning är det angeläget att identifiera vilka faktorer som avgör framgång i ett mer självreglerat lärande. Närmare undersökning av villkoren för effektiv och ändamålsenlig bedömning och dokumentation av uppnådda resultat i det praktiska klassrumsarbetet, i interaktion med eleverna, får därvid anses ha hög prioritet. Det vore angeläget att ägna särskild uppmärksamhet åt motivationsfrågorna, där problemen ofta är stora (särskilt när det gäller ett tredje språk). Tidigare och nuvarande projektverksamhet Dokumentation Skolprestationer och kön - om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor. Finansierat av Vetenskapsrådet. Projektledare är professor Elisabet Öhrn Medarbetare: Lisa Asp-Onsjö m fl. Projektets syfte är att utveckla kunskap om hur relationen mellan kön och skolprestationer förstås och kommuniceras i olika undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Det gäller både ungdomars föreställningar om skolprestationer i samtal med varandra men också hur detta kommuniceras i undervisningen. I projektet studeras också olika dokumentationspraktiker. Nationella prov och bedömningsstöd i SO Text under utarbetande Nationella prov och bedömningsstöd i Na/Te Text under utarbetande Matematik

6 Text under utarbetande Språkprojekt Teaching English for technical purposes (TENTEC) och Learning English for technical purposes (LENTEC). EU-projekt, Leonardoprogrammet. Internationella medarbetare från Sverige: Anne Dragemark Oscarson, Sylvi Vigmo och Mats Oscarson. Projekten syftade till att ge elever bättre möjligheter att genom problembaserat lärande arbeta med engelska on-line, dvs i en digital inlärningsmiljö, och att samarbeta med andra elever över nationella gränser, särskilt i sammanhang där behovet av kunskaper i teknisk engelska är i fokus. Resultaten dokumenterades och analyserades med hjälp av portfolio- och självbedömningsmaterial. DIALANG - Diagnosis of language ability. Ett internationellt EU-finansierat europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt för framtagande av ett internetbaserat diagnostiskt (delvis självdiagnostiskt) bedömningsmaterial i 14 olika nationella språk, däribland svenska som främmande språk (med Mats Oscarson som svensk språkrepresentant). Bedömningssystemet har nu varit i fullt bruk en längre tid. Självbedömning av inlärning: Exemplet språk, Vetenskapsrådet. Projektledare resp medarbetare : Mats Oscarson och Anne Dragemark Oscarson I projektet har undersökts studerandes självständiga bedömningar av egna inlärningsresultat och kompetensnivåer. I en empirisk del följdes språkgrupper på gymnasienivå under en längre tid. Lärarens utvidgade bedömarroll. Vetenskapsrådet. Projektledare: Prof Mats Oscarson Medarbetare: Anne Dragemark Oscarson, Britt Marie Apelgren, Marianne Molander Beyer Mot bakgrund av bl.a. av Högskoleverket 2005 konstaterade allvarliga brister i lärarutbildningen på området betyg, prov och kunskapsbedömningar undersöktes språklärares kännedom om olika metoder för bedömning av elevers lärande. Metoder för datainsamling innefattade enkäter bland språklärare i representativa urval av skolor över hela landet samt strukturerade intervjusamtal enligt s.k. personal construct psychology-teknik. Småskalig empirisk prövning av alternativa bedömningssätt i några klasser genomfördes också. Analyser och redovisning av resultat sker fortlöpande (jfr Oscarson & Apelgren, 2011)

7 Referenser Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Educare (2), Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Föräldrainflytande och elevdokumentation i skolan. I A-L. Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Asp-Onsjö, Lisa. (2011). Elevdokumentation och bedömning. I A. Hult & A. Olofsson (Red.), Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur. Asp Onsjö, Lisa. (2010). Specialpedagogik i en skola för alla att arbeta med elever med skolsvårigheter. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.). Lärande, skola bildning Grundbok för lärare. (s ). Stockholm: Natur & Kultur. Asp-Onsjö, Lisa & Andreasson, Ingela. (2009). Så gör inte vi - om beskrivning av pojkar och flickor i skolans dokumentation. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Asp-Onsjö, Lisa. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. Asp-Onsjö, Lisa. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Dragemark Oscarson, Anne (2012). Collaboration in Understanding Results Selfassessment of EFL Writing. I Dina Tsagari & Illdikó Cséspes (red.) Collaboration in Language Testing and Assessment, pp Frankfurt: Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften Dragemark Oscarson, Anne (2011). Självbedömning av skriftlig production en aspekt av formative bedömning. I Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Svensklärarserien 234, Svenskämnet i förändring, s Stockholm: Natur och Kultur/Elanders. Dragemark Oscarson, Anne & Oscarson, Mats. (2010). Using the CEFR in the foreign language classroom. I Judith Mader and Zeynep Urkun (red) Putting the CEFR to Good Use, s IATEFL (TEA SIG): Dragemark Oscarson, Anne (2009). Self-Assessment of Writing in Learning English as a Foreign Language. A Study at the Upper Secondary School Level. GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 277. Acta Universitatis Gothoburgensis. University of Gothenburg

8 Dragemark, Anne (2006). Learning English for Technical Purposes: The LENTEC Project. i Tim Roberts (Ed.) Self, Peer, and Group Assessment in E-Learning. pp Hershey: Idea Group Inc. Dragemark, Anne & Vigmo, Sylvi (2004). European Vocational Students Solve Problem Based Learning Cases Virtually Working in the LENTEC Project. LMS Lingua 2, pp Huhta, A., Luoma, S, Oscarson, M., Sajavaara, K., Takala, S. & Teasdale, A. (2002). DIALANG A Diagnostic Language Assessment System for Adult Learners. In Council of Europe, Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment. Case Studies. Strasbourg: Council of Europe Nyberg, E. (2004). Handledning av naturvetenskaplig undervisning i skolår 1-5. I K. Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner (s ). Lund: Studentlitteratur. Nyberg, E. (2008). Om livets kontinuitet: undervisning och lärande om växter och djurs livscykler: en fallstudie i årskurs 5. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Göteborg. Oscarson, M. (1997). Conditions for Assessment in Vocationally Oriented Language Learning. I G. Egloff & A. Fitzpatrick (eds.), Languages for work and life: the Council of Europe and vocationally oriented language learning (VOLL) (s 55-65). Council of Europe, Strasbourg. Oscarson, Mats & Apelgren, Britt Marie (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Engelska. Stockholm: Skolverket. Ämnesrapport till Rapport 251. Oscarson, Mats (2006). Intern och extern bedömning av elevers kunskaper i engelska. I Einarsson, J., Larsson Ringqvist, E. & Lindgren, M. (red.). Språkforskning på didaktisk grund (s ). Uppsala: ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Oscarson, Mats (2009). Bestämning av elevers kunskaper i språk: Hur gör lärarna och vilka är alternativen? I Vetenskapsrådet, Resultatdialog Aktuell forskning om lärande. Stockholm: Vetenskapsrådet. Rapportserie 2:2009, s Oscarson, Mats & Apelgren, Britt Marie (2011). Mapping language teachers conceptions of student assessment procedures in relation to grading: A two-stage empirical inquiry. System An International Journal of Educational Technology and Applied Linguistics, 39, 1, 2-16 Rinne, I. (2011). Betygssamtal. I Claesson, S. (red.) (2011). Undervisning och existens. (s ). Göteborg: Daidalos

9 West, E. (2011). Undervisning och lärande i naturvetenskap - Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa. (Göteborg studies in educational sciences 316). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Medarbetare Bengt Andersson Intresseområden (matematikämnet): Bedömning för lärande Muntlig bedömning Skillnader i bedömning/bedömningstraditioner i grundskolan och gymnasieskolan (och dess olika program). Lisa Asp-Onsjö, universitetslektor vid IDPP Har som forskningsintresse frågor kring elevdokumentation och bedömning. Främst gäller det utformandet av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram men också hur denna typ av dokumentation medverkar i styrprocesser i samhället i allmänhet och i skolan i synnerhet. Sten Båth, universitetslektor vid IDPP. Mitt forskningsintresse är riktat mot text och makt och då speciellt hur skolan utgör en arena för olika intressen avseende dess övergripande mål, vems intressen, vilken samhällssyn och vilka värderingar som skall dominera. Här blir frågan om vilken kunskap som anses viktig central, liksom hur och varför den bedöms. Anne Dragemark Oscarson, universitetslektor vid IDPP Bakgrund: Medarbetare inom Nationella proverksamheten i moderna språk/engelska under 7 år som provkonstruktör. Under dessa år ansvarade jag för provet i Engelska A i 5 år. Medarbetare i EU projekten Teaching English for Technical Purposes (TENTEC) och Learning English for Technical Purposes (LENTEC ) Medarbetare i VR projekt: Lärarens utvidgade bedömarroll (LUB) och Självbedömning av lärande: Exemplet språk (SALL). Avhandling 2009: Self-Assessment of Writing. A study at the secondary level. Forskningsintressen:

10 Formativ bedömning i ungdomsskolan och i lärarutbildningen: Självbedömning speciellt i språk med fokus på skriftlig och muntlig produktion i engelska. Feedback/återkoppling och dess effekter speciellt med fokus på skriftlig produktion i engelska. Hur olika alternativa bedömningsformer används i ungdomsskolan i första hand inom språkområdet Vilka kunskaper som lärare har om bedömningsformer och hur de använder sig av olika former av bedömningar när det gäller språk i första hand Relationen mellan formativ bedömning och motivation Relationen mellan formativ och summativ bedömning, i första hand i språk Utbildning och samverkansintresse: Undervisning i fortbildningskurser och föreläsningar om formativ bedömning Susanne Frisk Fokusområden är relationen mellan undervisning, lärande, bedömning och examination, (Matematik) gällande både universitetet och grundskolan. Med det som utgångspunkt är jag intresserad av: Formativ och summativ bedömning. Konstruktion och bedömning av examinationsuppgifter som bygger på en ämnesdidaktisk teori. Kunskapskraven i Lgr 11. Annika Lindskog Text under utarbetande Eva Nyberg, universitetslektor vid IDPP Mina forskningsintressen: formativ utvärdering/bedömning i relation till lärares utveckling av sin ämnesdidaktiska kompetens, formativ utvärdering/bedömning i relation till elevers lärande, formativ utvärdering/bedömning som ett redskap för skolutveckling

11 Jag har mångårig erfarenhet av fortbildningskurser med formativ utvärdering som innehåll och utgångspunkt. Ilona Rinne, doktorand i Pedagogiskt arbete vid IDPP. Min avhandling vilar på en hermeneutisk-fenomenologisk grund och behandlar betygssamtal i gymnasieskolan. Marlene Sjöberg Relationen mellan undervisning och bedömning (f f a när det gäller NO) samt hur det kan skapa förutsättningar för lärande (bedömning för lärande, bedömning som lärande). Med det som utgångspunkt är jag intresserad av vad som händer i NO-undervisningen gällande - tillämpningen av nya kursplanerna i NO (Lgr11) - införandet av nationella prov i NO i år 6 - användningen av bedömningsstöd i NO Använder formativ bedömning i inriktningskurser (LMN, LMS) i lärarprogrammet och är intresserad av hur det kan utvecklas. Utvecklar bedömningsstöd i NO med inriktning år 7-9. Ola Strandler, doktorand vid IDPP. Är främst intresserad av införandet av betygsättning och nationella prov i ämnen och årskurser där det förut inte har förekommit (ex. åk 6 och SO-ämnen). I avhandlingsarbetet studeras hur lärare för in betygsättningens praktik i en vidare undervisningspraktik. Mats Oscarson (prof em) Min bakgrund i fråga om Prov och bedömning Projektledaransvar för följande: Allmänna språktestet i engelska (ASE), (Uppdragsgivare: PA-Rådet och SAF) Centrala prov i engelska för komvux, (Skolöverstyrelsen) Nationell utvärdering av grundskolan (NU92), ämnet engelska, (Skolöverstyrelsen) Utvärdering av grundskoleelevers kunskaper, färdigheter, attityder och kompetenser (UG95), ämnena engelska, franska och tyska, (Skolverket) Utvärdering av skolan 1998 avseende de nya läroplanerna (US98), ämnesområdet främmande språk, (Skolverket) Nationell utvärdering av skolan (NU03), ämnet engelska, (Skolverket) Alternativa bedömningsformer och elevmedverkan (ABEL) (Vetenskapsrådet)

12 Självbedömning av inlärning: Exemplet språk (SALL), (Vetenskapsrådet) Lärarens utvidgade bedömarroll (LUB), (Vetenskapsrådet) Medverkan i bl.a. följande FoU-projekt: The Unit/Credit System och The Modern Languages Project, , (Europarådet, The Council for Cultural Cooperation) Standardprov i engelska och centrala prov i engelska, tyska och franska (SCENprojektet), (Skolöverstyrelsen) Diagnosis of Foreign Language Skills (DIALANG), 1997-, (EU, Socrates) Teaching English for Technical Purposes (TENTEC) och Learning English for Technical Purposes (LENTEC )(EU, Leonardo) Övrigt bl.a.: Uppläggning och genomförande av masterskurs i Educational assessment vid The National Institute for Educational Development, Maputo, Moçambique (för SIDA), 1994 Forskning om språkfärdighetsbedömningar vid The National Foreign Language Center, Johns Hopkins University, Washington D.C., 1996 Forskningsföreträdare för Enheten för språkpedagogik och språkdidaktik, Institutionen för pedagogik och didaktik, GU, Expert Member of the European Association for Language Testing and Assessment (EALTA) sedan 2005 Medlem av Editorial Board för tidskrifterna SYSTEM (Elsevier), , Language Testing, och Language Assessment Quarterly (Lawrence Erlbaum), Aktuella forskningsintressen Bedömning av språklig förmåga generellt Studier av den lärandes egen roll i bestämningen av språkkunskaper Eva West, universitetslektor vid IDPP Jag är intresserad av hur formativ bedömning påverkar lärares undervisningspraktik och elevernas lärande. Dessutom är jag intresserad av hur lärare ser på betyg och bedömning i relation till de nya kunskapskraven i Lgr11. Det finns ytterligare ett antal frågor att studera i samband med Lgr11 och NO i skolår 1-6 inkl nationella prov. I mitt avhandlingsarbete har jag undersökt elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisningsintervention där formativ bedömning är en av hörnstenarna. Dessutom arbetar för närvarande med kompetensutvecklingskurser för lärare där fokus är formativ och summativ bedömning. Dessutom arbetar jag med formativ bedömning i olika inriktningskurser inom lärarprogrammet och är intresserad av hur det kan utvecklas