Kvinnokämpe och sexualbrottsling?

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Kvinnokämpe och sexualbrottsling? Innehållsanalys av medias framställning av en före detta polis misstänkt för sexualbrott ur ett makt- och genusperspektiv Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2010 Anna-Karin Steen

2

3 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att analysera hur media framställer en före detta polis som nu sitter häktad misstänkt för sexualbrott. Media har betydelse för hur vår sociala värld konstrueras och de bidrar till att skapa normer och värderingar. Nyhetsrapporteringen kan bidra till den offentliga debatten och fungera som en samtalsresurs. Då polisen i sig har en tilldelad, legitim makt samtidigt som den misstänkte är man, har jag valt att utgå ifrån ett genus- och maktperspektiv. Genus och makt är inte något absolut utan dessa skiftar beroende på kontexten. Min frågeställning är: Hur framställer media den misstänkte sexualbrottslingen utifrån ett makt- och genusperspektiv? Jag har som metod använt en kvalitativ innehållsanalys där totalt 64 artiklar har analyserats. De artiklar som studien bygger på är från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Efter att ha läst artiklarna delades analysen in i tre teman och vidare i kategorier. Med hjälp av mina teman och kategorier analyserades sedan resultaten utifrån ett makt- och genusperspektiv. Maktperspektivet har visat sig genomsyra de flesta artiklar, likaså genusperspektivet. Den misstänkte framställs som en person med makt, mycket på grund av medias fokusering på hans yrkesroll men även då hans sätt att leda polisarbetet beskrivs. Genusperspektivet visar sig i medias konstruktion där olika maskulinitetsegenskaper träder fram såsom hegemonisk maskulinitet och oppositionell maskulinitet. Bilden som framträder av den misstänkte är dubbel. När det gäller framställningen av hans yrkesroll tillskrivs han hegemoniska maskulinitetsegenskaper. När media beskriver den misstänktes engagemang i jämställdhetsfrågor träder istället oppositionell maskulinitet fram. Hur någon med denna bakgrund har kunnat begå de brott han nu misstänks för har väckt mycket debatt och reaktioner. Flera artiklar innehåller expertutlåtanden om möjliga orsaker till detta. Tidningarna skiljer sig något åt i rapporteringen. Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har till stor del fokuserat på de olika brotten som mannen är misstänkt för samt dennes yrkesroll. Aftonbladet och Expressen har haft längre artiklar och uppslag. De har även artiklar utifrån vittnens berättelse om den misstänkte och de olika sexträffarna med honom som de deltagit i. Utifrån medias framställning från vittnen tycks den misstänktes makt vara en av orsakerna till att de inte har anmält eller vågat berätta för någon om övergreppen. Det har inte bara varit intressant att studera medias beskrivningar av den misstänkte utan även hur media påverkar hur vi uppfattar vår omvärld. Det har stor betydelse hur tidningar väljer att skriva, och om vad som skrivs. 2

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Bakgrund till det specifika fallet som studerats Disposition Tidigare forskning Medias roll Media och brott Polisen i media Skandaler Teoretiska utgångspunkter Makt ett mångfasetterat begrepp Subjektpositioner Webers maktteori Genusteoretiska perspektiv Hegemonisk maskulinitet Structured action theory Metod Vetenskapsteoretiska ställningstaganden Fallstudie som undersökningsdesign Kvalitativ innehållsanalys som metod Validitet och reliabilitet Etik Val av material Tillvägagångssätt Resultat och analys Den misstänkte som person Stort fokus på tidigare yrkesroll Feminist i en machovärld Mörka ringar och hårt pressad Reaktioner på den misstänkte Skandalen Experter uttalar sig om orsaksförklaringar till den misstänktes dubbelliv Kollegor och andra personer uttalar sig Vittnen om den misstänkte Skildringar av sexköpen Rädsla Avslutande diskussion och egna kommentarer Litteratur Bilaga 1. Analysmall Bilaga 2. Förteckning över tidningsartiklar

6

7 1. Inledning Sexhärvan kring polischefen växer (Dagens Nyheter ) Fasaden rämnade. Poliskårens kvinnokämpe - här häktas han för våldtäkt (Aftonbladet a) Dessa nyhetscitat får inleda min uppsats som kommer att handla om en före detta högt uppsatt polisman, nu misstänkt för ett antal sexualbrott och koppleri. Syftet med studien är att studera hur media framställer en person med makt, misstänkt för sexualbrott och dennes fall från sin position. Nyheten har väckt stor uppmärksamhet i media, och det föranleder mig att tro att denna nyhet är speciellt intressant både för media och allmänheten, då det är en före detta polis som nu är misstänkt. Brott i allmänhet tycks ha ett högt läsvärde och i synnerhet när det är grova brott. Det finns ett antal studier till exempel Dahlgrens (1992) studie Pressens bild av brottsligheten och Pollacks (2001) Medier och brott som har studerat medias framställning av brott, men få av dessa berör händelser där det är en polis som står misstänkt. Den typiska bilden är att polisen gör sitt jobb och de flesta artiklar domineras av polisen i sitt vardagsarbete (Palm och Skogersson 2008). Fallet som jag själv studerar ger en annan bild - brott där den misstänkte är en före detta polis. Den misstänkte hade en hög social status och hans tidigare yrkesroll som polis gav honom även en legitim makt. Personen i fråga var även en ofta anlitad talare och förkämpe för jämställdhet, vilket har lett till många frågor om hans dubbelliv. Den misstänkte och de sexualbrott hans misstänks för framställs i media som en skandal. Tidigare forskning om skandaler (till exempel Åkerström 2008) visar att dessa nyheter blir en del av vår gemensamma kulturella kunskap. Vissa skandaler syns ett kort tag, andra längre. Skandalerna kan leva vidare och användas som samtalsresurs. Omstörtande skandaler bidrar till den offentliga debatten och ger upphov till kritik, speciellt om det är en makthavare som står för skandalen. För att studera hur media framställer en före detta polis och jämställdhetskämpe utgår jag ifrån ett makt- och genusperspektiv. Jag kommer att analysera hur media genom sitt sätt att konstruera den misstänkte, tillskriver honom dessa makt- och genuspositioner. För att begränsa materialet är det fyra tidningar om detta fall som ligger till grund för studien: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Dessa är valda då de är rikstäckande och läses av många. Antalet artiklar som ingår i studien är 64 stycken. 4

8 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att analysera hur en före detta polis och jämställdhetskämpe beskrivs som sexualbrottsling i media, och vad som dominerar i artiklarna. Mina teoretiska utgångspunkter är makt och genus och med min uppsats vill jag belysa hur media genom sitt sätt att konstruera den misstänkte tillskriver honom olika makt- och genuspositioner. Frågeställningen lyder: Hur framställer media den misstänkte sexualbrottslingen utifrån ett makt- och genusperspektiv? 1.2 Bakgrund till det specifika fallet som studerats Fallet som undersökts handlar om en före detta högt uppsatt polis. Den numera pensionerade polisen var tidigare rektor vid en polishögskola, länspolismästare och från och med 2006 var han anställd vid Rikspolisstyrelsen. Han är nu misstänkt för våldtäkt, förberedelse till våldtäkt och koppleri. Sedan januari 2010 sitter han häktad, och han nekar till alla anklagelser. Under sin verksamhetstid arbetade den före detta polisen med jämställdhetsfrågor och var en ofta anlitad talare om dessa. Utredningen har växt och anmälningar har fortsatt att komma in från brottsoffer. I media uttrycks avslöjandet som en chock och har väckt starka känslor inom polisen (Dagens Nyheter a). Fallet har väckt stor uppmärksamhet bland annat på grund av mannens profilering som kämpe för jämställdhet och utifrån hans tidigare roll som polis. Från medias bevakning att döma, är detta att betrakta som en stor skandal för poliskåren och rättsväsendet, vilket gör det rimligt att tro att förtroendet från allmänheten för rättssystemet kan ha fått sig en törn. 1.3 Disposition I det första kapitlet ges en introduktion till min studie följt av syfte och frågeställning och bakgrund till det specifika fall jag studerat. I andra kapitlet tas tidigare forskning upp som behandlar medias roll i samhället, media och brott och skandaler I kapitel tre presenteras mina teoretiska utgångspunkter som är makt och genus. Kapitel fyra innehåller metod, etik, val av material och tillvägagångssätt. Resultat och analys presenteras under kapitel fem. I kapitel sex ges en avslutande diskussion och mina egna kommentarer. 5

9 2. Tidigare forskning I detta avsnitt tar jag upp forskning som behandlar medias nyhetsrapportering, framförallt när det gäller brott, och medias betydelse för hur vår sociala värld konstrueras och vilken påverkan media har i samhället. Därefter följer forskning som rör skandaler eftersom det fall jag studerat är att betrakta som just en skandal. 2.1 Medias roll I boken Massmedier (2008) beskriver författarna hur dagspress, radio, tv och internet spelar en viktig roll inom de flesta samhällsområden och hur vi är beroende av dessa (Hadenius, Weibull och Wadbring 2008, sid 15). För att förstå vad som sker i en kommunikationssituation måste man ta hänsyn till kontexten. Vi påverkas av vår omgivning som har betydelse för hur vi tar emot de budskap som sprids. Mycket av våra värderingar och kunskaper sker via förmedlingen från massmedia (Hadenius, Weibull och Wadbring 2008, sid 17). Den som producerar information och den som ska tolka den bör ha en gemensam kod, en kulturell kontext. Det gäller inte bara vilket språk texten har utan även symboler som bilder eller rubriker. Vidare är den samtidig; genom massmedier når sändaren ut till ett stort antal människor vid samma tid. Innehållet som förmedlas ger i sin tur upphov till ny kommunikation. Denna kommunikation kan ske i hemmet eller på arbetet och detta påverkar hur mediernas utbud tolkas (Hadenius, Weibull och Wadbring 2008, sid 18). 2.2 Media och brott I boken Medier och brott (2001) menar Ester Pollack att det postmoderna samhället tycks besatt av brott och speciellt då det gäller våldsbrott både i former som underhållning, populärkultur och nyhetsförmedling men att kriminologin inte på allvar diskuterar medier och brottslighet (Pollack 2001, sid 9). Forskning om brottsjournalistikens roll har diskuterats ur olika perspektiv som till exempel där journalistik om brott och avvikelse uppfattas som ett subversivt hot mot lag och ordning genom att glamorisera brott. Ett annat perspektiv är där journalistiken reproducerar maktens ordning och skapar på detta sätt en rädsla för brott och ger en bild av samhällets olika myndigheter som är nödvändiga för vår säkerhet. Vidare kan brottsjournalistiken ses som en garant för att kritiskt granska makten och då fungera som ett medel mot maktmissbruk. Sett från ett annat perspektiv kan brottsberättandet ses som en plats för kulturella konflikter med olika funktioner. Ett perspektiv som istället betonar en subjektiv och individuell funktion av menings- och identitetsskapande. (Pollack 2001, sid 11). 6

10 Nyheter om avvikelser säljer bra och är också moraliteter som visar på konflikten mellan gott och ont. Här har media en central ställning i produktionen och distributionen av samhällets förståelse av det som är socialt avvikande och således därmed normalitet (Pollack 2001, sid 79). Detta visar även Dahlgren (1992) i en studie och menar att pressen själv tycks anse att kriminaljournalistiken i sin form duger och att nyheter om brott är anpassbara. Beroende på hur övriga nyheter blir kan pressen välja att ta med mer eller mindre av brottsnyheterna, och utöver detta kan pressen göra sensationsnyheter när det är lämpligt (Dahlgren 1992, sid 66). Dahlgren genomförde en kvantitativ och kvalitativ studie av brottsartiklar mellan 1984 och 1985 och utgick i den kvalitativa analysen från ett antal gestaltningsdimensioner. Gestaltningsdimensioner syftar på de aspekter i texten som handlar om hur någon skriver och fokuserar på de egenskaper i texten som kan vara avgörande för läsupplevelsen (Dahlgren 1992, sid 29). Nyheter formas genom flera olika faktorer och inte bara från den enskilde journalisten. De faktorer som formar nyheterna delas in på tre analysnivåer: samhällsnivån (nyhetsmedierna i relation till andra institutioner i samhället, staten, näringslivet partierna och intressegrupper som exempel), företagsnivån (den producerande organisationen där alla begränsningar och möjligheter finns vilket kan leda till en kluvenhet för den journalistiska professionalismen i sin lojalitet) och redaktionsnivån (journalisternas närmiljö i vardagen där deras arbete utmärks av praktiska aspekter såsom arbetsfördelning, tidsramar med mera) (Dahlgren 1992, sid 65). Människor läser kriminaljournalistik men mer som en inre upplevelse än som informationshämtande. Då både pressen och läsarna är nöjda ger detta en legitimitet. Nyhetsvärderingen är inte endast en produkt av fristående professionella omdömen utan även ett resultat av praktiska omständigheter (Dahlgren 1992, sid 67). 2.3 Polisen i media En annan studie som också behandlar medias konstruktion av nyheter är Palm och Skogerssons Hjältar, blåljus och säkerhet (2008) men här var deras syfte att specifikt titta på polisen i media. Att polisen är nyhetsmässig och att bevaka polisen ingår som rutin för nyhetsmedier, kan konstateras. De nyheter som kommer från eller om polisen är ofta dramatiska och väcker läsarnas intresse, vilket bidrar till ett högt läsvärde. De flesta nyheter om polisen är vad författarna kallar raka nyhetsberättelser, som utan några värderingar beskriver polisens vardagsarbete. I de fall då det är negativa nyheter handlar dessa till största delen om enskilda poliser som är skyldiga till brottslig verksamhet, dåligt fungerande organisation och att de inte har tillräckliga resurser. 7

11 Men den typiska bilden är ändå att polisen gör sitt jobb och detta gör de på ett bra sätt. En av tjugo artiklar ses som kritiskt granskande. Tre av fyra artiklar eller inslag handlar om att något har hänt: polisen rycker ut efter larm och reportern kommer dit. I nästan hälften av artiklarna är det larm, ingripande, utryckningar från polisen och samtalet med polisen som startat nyhetsberättelsen. Polisen själv initierar presskonferenser, informationsmöten eller tar kontakt med reportrar och detta utgör mer än vart femte nyhetsinslag. Journalistiken sker på polisens villkor reaktiv journalistik (Palm och Skogersson 2008, sid ). Vad som framkommit i deras studie är att det tycks finnas en motsättning och paradox när det gäller polisens synlighet, hur de syns och hur de vill bli sedda. Det finns en önskad bild av polisen som benämns som folkligt modern. Här handlar det inte om polismakt utan istället en bild av en mjukare, mer mångsidig, intellektuell och analytisk polis. Trots detta träder en annan bild fram i nyheterna en bild av det starka och fysiska, polisen som makt. Det är polisen som presenterar denna bild av sig själv. Paradoxen ligger i att polisen är fången i sin egen traditionella bild av sig själv; ju bättre på att vara en makt, ju större uppmärksamhet får man som en sådan makt (Palm och Skogersson 2008, sid 165). När det gäller vad som ska beskrivas och hur, är polisen med och sätter dagordningen för medierna. I och med detta är det polisens värld som ges till läsaren, tittaren och lyssnaren och eftersom de är delaktiga bidrar detta till deras egen gestaltning av polisen man har makt över bilden av sig själv (Palm och Skogersson 2008, sid 167). 2.4 Skandaler Åkerström (2008) skriver om skandaler och menar att dessa nyheter blir en del av vår gemensamma kulturella kunskap. Vissa skandaler syns ett kort tag, andra längre. En del av dessa är flera decennier gamla men kan fortfarande leva vidare och användas som samtalsresurs. Samspelet utgörs här av diskursernas interaktion. De skandaler som en gång rapporterades används nu på skilda sätt i en nutida direkt interaktion. Orden från media återskapas i nya möten. När en skandal blir välkänd och syns överallt erbjuder dessa en samlad form av kunskap som kan uttryckas i ett ord; -skandalen, -affären. Som exempel Boforsskandalen eller Systembolagsmutorna (Åkerström 2008, sid 82). Detta syns tydligt i min egen studie där den misstänkte i många artiklar just presenteras vid dennes öknamn eller som fd polischefen. Sociologen John B. Thompson (2000 i Wästerfors 2005) har studerat vad en skandal innebär. En skandal kan vara en kortlivad händelse med föga efterverkningar. Media bidrar ständigt med den här typen av skandaler och ofta genom att avslöja offentliga personers privatliv. 8

12 Dessa ger inga konsekvenser socialt. Thompson ser skandaler som en medial distraktion. En skandal kan å andra sidan innebära konsekvenser och kan istället betraktas som ett sätt för samhället att ställa normöverträdare till svars och återföra dessa personer till den sociala ordningen. Detta synsätt är ett legitimt sätt att behålla och stärka normer och konventioner. För det tredje kan en skandal ses som något trivialt som media lägger fram vilket fördärvar det offentliga samtalet. Det viktiga riskerar att komma åt sidan. Det sista sättet att se på skandal är tvärtemot det triviala. Här är istället skandalerna omstörtande vilket berikar den offentliga debatten och ger upphov till kritik och hån mot de som är mäktiga och privilegierade. Handlar skandalen om en person med hög status lockar detta till skratt och kritik, inte sällan respektlöst (Wästerfors 2005, sid 152). I en annan studie som genomförts av Larsson (2005) diskuteras också skandaler och han har tittat på var gränsen mellan avslöjanden, affärer och skandaler går. Även om hans fokus ligger främst på ekobrott anser jag att detta ändå kan överföras till mitt aktuella fall då det handlar om media och deras sätt att hantera just skandaler. Larsson menar att själva avslöjandet inleder både affärer och skandaler. Skandalen uppstår då avslöjandet handlar om någon form av överträdelse som leder till en stark reaktion. Denna reaktion kan yttra sig som ogillande, moraliserande eller skambeläggelse. Kravet på det ständiga nyhetsflödet innebär att ju mer omskakande och oförutsedda händelser, ju viktigare blir dessa händelser. Det är det avvikande som uppmärksammas, som till exempel konflikter, katastrofer, skandaler och våldsbrott (Larsson 2005, sid 172). Journalister och massmedier ses som maktens granskare och detta erkännande har vuxit fram samtidigt med journalisternas professionalisering och objektivitetsetik. Under senare decennier har den oberoende rapporteringen kommit att präglas av både den moraliskt grävande journalistiken och sensationslysten journalistik. Dess legitimitet försvaras med att avslöjandet sker i det godas syfte. Skandaler som rör elitgrupper i samhället är medialt uppmärksammade. De förväntas inte längre vara mer hederliga och respektabla än andra samtidigt som deras positioner gör att det upplevs som om vi måste bemöta dessa personer som om de vore det. Jämlikhetsidealet gör oss mindre villiga att acceptera auktoriteter. Journalisterna är inte längre lika rädda att avslöja makthavare, parallellt med att media förminskar elitgruppens upphöjdhet när de ger allmänhetens inblick i företagsledare och politikers privatliv (Larsson 2005, sid ). 9

13 3. Teoretiska utgångspunkter Syftet med studien är att analysera hur en före detta polis och jämställdhetskämpe beskrivs som sexualbrottsling i media, och vad som dominerar i artiklarna. Mina teoretiska utgångspunkter är makt och genus och med min uppsats vill jag belysa hur media genom sitt sätt att konstruera den misstänkte tillskriver honom olika makt- och genuspositioner. Media har valt att lägga stort fokus på just yrkesrollen tillsammans med den misstänktes starka engagemang för jämställdhet vilket gör att dessa båda perspektiv är relevanta för mitt syfte och min frågeställning. Ofta tenderar dessa två perspektiv att gå hand i hand, det är svårt att diskutera makt utan att ta in ett genusperspektiv, och detsamma gäller för genusperspektivet som å sin sida ofta handlar om makt. Då makt är ett brett begrepp med många teorier har jag valt att inte utgå ifrån en specifik teori utan använder makt som teoriram med olika perspektiv. Kritik mot att använda olika perspektiv i min analys är att dessa perspektiv inte alltid är förenliga eller att de står i kontrast till varandra. En del perspektiv utgår ifrån att makten ligger på det strukturella planet, andra utgår ifrån det individuella planet vilket kan vara problematiskt vid tolkningen av medias beskrivningar av den misstänkte. Jag har ändå valt att använda de olika sätten att se på makt för att analysera hur media tillskriver honom olika maktpositioner. Utifrån hur media konstruerar den misstänkte är det inte bara ett maktperspektiv som framträder av den misstänkte, därför har jag ansett det möjligt att tolka olika perspektiv i vissa resultat. När det gäller genusperspektivet har jag använt mig av Connells teori som bland annat diskuterar hegemonisk maskulinitet samt Messerschmidts Structured action theory där Connells teori utvecklats med bland annat positionen oppositionell maskulinitet. Connells och Messerschmidts teorier utgår ifrån hur vi som individer konstruerar genus medan min studie bygger på hur media framställer den misstänkte. Mitt syfte är således inte att tolka hur den misstänkte själv skapar olika maskuliniteter utan vilka positioner han tillskrivs av media. 3.1 Makt ett mångfasetterat begrepp Makt kan ligga antingen på det strukturella eller det individuella planet, eller både och. Makt finns i alla sociala relationer och vi berörs av olika maktförhållanden på ett eller annat sätt. Våra valmöjligheter påverkas av andras maktutövning och när vi själva utför en handling utövar vi själva makt. Makt kan yttra sig på en mängd arenor, det kan vara genom härskartekniker, våld, sätt att tala och hierarkier. Inom samhället finns många maktcirklar, det kan handla om föräldrars makt över barnen och vice versa, arbetsgivarens makt eller att medierna är beroende av att konsumenterna litar 10

14 på dem medan de på samma gång bidrar till önskningar och uppfattningar bland oss som läsare och tittare (Engelstad 2006, sid 29). Makt är något som finns överallt i samhället och på alla nivåer. Det finns många sätt att få makt på men det tycks vara främst tre saker som ger en människa makt: samhällsposition, pengar och expertis. Genom att vara på en viss plats i samhället innebär detta makt, vilket kan innebära att en individ har sociala eller institutionella kontakter som kan säkerställa rangordningen som finns socialt. För att förtydliga så kan en individ ha makt dels genom sin position, men även genom ett speciellt socialt nätverk. Det krävs mycket för att förlora sin position. Sitt arbete och sin titel kan förloras men positionen i samhället finns på ett sätt ändå kvar (Börjesson och Rehn 2009, sid 22). Börjesson och Rehn har delat in maktbaser i fyra olika grupper. Makt kan vara: förmågan att utöva påtryckning och då genom våld eller tvång, en tilldelad och därför legitim makt, kontroll över resurser som är begränsade vilket möjliggör belöning eller bestraffning (även information) samt förmågan att övertyga eller övertala expertmakt (Börjesson och Rehn 2009, sid 34) Subjektpositioner Senmoderna diskussioner om makt fokuserar på subjektpositioner och dess betydelse. Hur olika aktörers bakgrund och kännetecken spelar in för hur de upplever världen och sin relation till den. Makten formas och konstitueras relaterat till en specifik person eller grupp som engageras i makten. Som exempel kan nämnas makten mellan kvinnor och män och hur denna skiljer sig åt. Makten står i relation till könsmakt vilket gör att kvinnorna normalt är i en ofördelaktig position. När media beskriver en kvinna med makt uttrycks hon som just en kvinna med makt medan en man med makt ses som något normalt (Börjesson och Rehn 2009, sid 35). Feministiska teorier om makt diskuterar frågor som rör inklusion och exklusion, om hur normaliteter skapas och hur avvikelser från detta har makteffekter. Genus är en maktbas där den socialt definierade manligheten är en slags maktförstärkare. Män har lättare för att bli hörda vilket gör att de kan bygga maktbaser som inte stöter på lika stort motstånd som för kvinnor. Könsmakt ses därför mycket som att manlighet är en typ av definition på det normala sättet att göra och tänka saker och hur avvikelser hanteras utifrån detta. Hirdman (2001) menar att vissa diskussioner tystas ner medan andra accepteras. Andra subjektpositioner kan vara till exempel etnicitet och sexualitet och hur makten kan vara olika för olika grupper. Det finns således en stor variation i subjektpositioner och ibland nämns begreppet intersektionalitet vi är skapande som subjekt dels generellt, dels som maktsubjekt. Det är skillnad på hur olika individer uppfattar sin makt (Börjesson och Rehn 2009, sid 36). 11

15 3.1.2 Webers maktteori Weber ser makten som en individs eller grupps möjlighet att driva igenom sina intressen i lägen som kännetecknas som motstånd. Att underkuva och tvinga fram lydnad är det makt handlar om och är ett nollsummespel då makten fås genom att minska någon annans. Weber ser makten som något som är ständigt närvarande i historien och vid historiska förändringar spåras detta till en maktkamp. Begreppet dominans använder Weber och detta är kopplat till hur en bestämd vilja kommer att lydas av andra människor. Vid total dominans kommer denna vilja att lydas oberoende av vilka negativa effekter detta ger de som utsätts för det. Dominans kan ses som en process snarare än en struktur men det kan bli en struktur som ingen ifrågasätter om den pågår under längre tid. Här menar dock Weber att dominans skapas genom att människor väljer att underkasta sig den. Genom att acceptera en överhöghet kan människors egna intressen tillfredsställas, i alla fall till en början. En person kan i vissa fall finna sig i underkastelse beroende på situation (Börjesson och Rehn 2009, sid 57-58). En del av dominansens byggstenar är att etablera legitimitet, en social uppskattning för det berättigade i en speciell situation eller speciellt fenomen. De legitima formerna för dominans menar Weber är begreppet auktoritet. Detta begrepp är indelat i tre idealformer; traditionell auktoritet, karismatisk auktoritet och legal/rationell auktoritet. För att sammanfatta dessa kort så innebär traditionell auktoritet att auktoriteten och dominans, uppstår genom en historiskt-kulturellt definierad struktur, auktoriteten kan inte ifrågasättas utan att systemet självt ifrågasätts. Denna struktur skapar och upprätthåller ojämlikhet i samhället. Denna form motarbetar aktivt förändring och utveckling vilket gör att den blir ett sätt att hindra framväxten av andra, modernare former. Även om vi har få samhällen där staten styrs via traditionell auktoritet, argumenterar vissa för att könsmakt och patriarkalisk makt framträder i denna form. Detta skulle då kunna förklara svårigheterna att förändra de gällande könsstrukturerna. Karismatisk auktoritet syns hos en specifik individ som äger unika redan existerande egenskaper eller tillskrivna egenskaper och gör att andra människor vill följa denne. Den tredje idealformen är legal/rationell auktoritet och här finns makten i ett system och inte en person. De tidigare formerna syftade på att en individ bestämmer medan den här formen menar att i ett modernt samhällssystem finns auktoriteten och mycket av makten i byråkratiska strukturer. Beteenden, processer och straff för avvikelser finns således nedtecknade. Makten separeras från personer och baseras på bestämmelser som bör vara samma för alla (Börjesson och Rehn 2009, sid 59-60). 12

16 3.2 Genusteoretiska perspektiv För att återkomma till det jag nämnde inledningsvis i detta kapitel, är makt och genus sammanlänkade. Makt är en central fråga och i frågan om maktutövningen mellan män och kvinnor anges ofta en strukturell maktskillnad som orsak. Kimmel (1994) menar att det från feministiskt håll framställs att kvinnor inte besitter någon makt och generellt inte heller uppfattar sig som innehavare av någon makt. Män har makt och därför borde de också känna sig som innehavare av makt. Överensstämmelsen mellan strukturell och individuell nivå borde därför gälla både för män och kvinnor. Med ett genusperspektiv menar Kimmel att från den strukturella nivån har män som grupp makt över kvinnor men på den individuella nivån behöver de inte uppfatta sig som innehavare av makt. Det finns alltid någon som har mer makt. Därför det är viktigt att separera strukturell och individuell makt (Karlsson 2003, sid 53) Hegemonisk maskulinitet Connell (2008) har studerat maskuliniteter och hur dessa skapas och etableras, och hur olika typer av manlighet skiljer sig åt. Ju mer som uppmärksammats på samspelet mellan kön, ras och klass har även multipla maskuliniteter börjat urskiljas. Det finns inte bara en maskulinitet utan flera. Inom dessa finns det även inbördes relationer och för att förstå de multipla maskuliniteterna är det viktigt att även titta på genusrelationerna mellan män (Connell 2008, sid 114). Begreppet hegemoni hänvisar till den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda sin ledande position i samhället. Vid en given tidpunkt höjer sig kulturellt sett en viss typ av maskulinitet. Connell definierar hegemonisk maskulinitet som:...den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet (Connell 2008, sid 115). På detta sätt säkerställs männens dominanta position och kvinnornas underordnade. Det behöver dock inte betyda att de mäktigaste i ett samhälle är bärare av hegemonisk maskulinitet utan det kan vara andra ideal, till exempel skådespelare, kända musikstjärnor med flera. Även om en individ har stor institutionell makt kan denne privat vara långt ifrån det hegemoniska mönstret. Hegemoni skapas då det finns ett samband mellan kulturella ideal och institutionell makt, kollektivt om än inte individuellt menar Connell. De högsta nivåerna inom samhällets topp ger en relativt övertygande kollektiv bild av maskulinitet. Denna maskulinitet är fortfarande ohotad och tycks inte kunna utmanas av feministiska kvinnor eller män som är oliktänkande. Det som kännetecknar hegemonin är hävdandet av auktoritet snarare än direkt våld. Connell anser dock att våldet ofta stödjer auktoriteten. Hegemonisk maskulinitet är ett slags mått på det som för tillfället anses som ett ideal, en normalitet. Connell understryker att hegemonisk maskulinitet har en strategi som är allmänt accepterad. Men nya grupper kan också utmana dessa och formulera en ny hegemoni. 13

17 Dessa manliga grupper kan således utmanas av kvinnor. Hegemoni är just därför en historiskt föränderlig relation (Connell 2008, sid 115). Begreppet underordnade kan ses som motsatsen till hegemonisk maskulinitet där den homosexuella maskuliniteten ses som den mest framträdande. Förtrycket mot homosexuella män inordnar dessa i botten av genushierarkin bland män. Det är inte enbart homosexuella män som ingår i detta begrepp utan även vissa heterosexuella män. Dessa män är dock utestängda från det som anses legitimt och ses istället som feminina och icke tillräckligt manliga. Få män lever dock upp till det som är den normativa standarden för hegemonisk maskulinitet. Männen kan ändå dra fördel eftersom de kan dra nytta av den patriarkaliska utdelningen, fördelar som kan vinnas av kvinnornas ställning som underordnade. Connell använder här begreppet delaktighet och dessa män är således delaktiga i det hegemoniska projektet även om de inte till fullo uppnår den hegemoniska maskulinitetspositionen eftersom de kan tillgodogöra sig den patriarkaliska utdelningen (Connell 2008, sid ). Ytterligare kopplingar mellan olika maskuliniteter skapas också av de samspel mellan genus och andra strukturer (klass och ras som exempel) som finns. Marginalisering väljer Connell att kalla detta vilket syftar på relationerna mellan maskuliniteter som existerar i dominanta och underordnade klasser eller olika etiska grupper. Marginalisering hör ihop med auktoriseringen av den dominanta gruppens hegemoniska maskulinitet (Connell 2008, sid ). När Connell diskuterar våld räcker det inte bara med genus för att förstå detta. Det finns många orsaker till våld och det varierar socialt och över tid. Maskulinitet ska inte tolkas som en given benägenhet att ta till våld (Connell 2008, sid 264) Structured action theory Messerschmidt menar att genus måste ses som förkroppsligad strukturerad aktion - vad människor och deras kroppar gör under specifika sociala strukturella omständigheter, Structured Action Theory (Messerschmidt 2004, sid 40). I de sociala strukturerna produceras olika maskuliniteter och femininiteter. Kvinnliga kroppar kan göra maskulinitet och manliga kroppar kan göra femininitet (fundamentalt genusprojekt): the primary gendered mode by which individuals choose to relate to the world and to express oneself in it. (Messerschmidt 2004, sid 37) Makt är en viktig egenskap för genusrelationerna. Genus måste även förstås i relation till klass, etnicitet, sexualitet, ålder, kropp och nationalitet. Maktrelationen mellan män och kvinnor är historiskt konstruerade utifrån dessa. I vissa kontexter har män och kvinnor större makt över andra män och kvinnor. Att utöva makt och skapa genus är huvudsakligen en reflektion över individens 14

18 plats i genusrelationerna. Liksom genus är inte makt något absolut utan dessa skiftar i olika kontexter (Messerschmidt 2004, sid 41-42). Messerschmidt diskuterar Connells olika positioner deltagande och underordnade, men framlägger en ytterligare position, oppositionell maskulinitet. Denna position avser de som motsätter sig och utmanar hegemonin. Under vissa tider och sociala omständigheter konstruerar kvinnor och män oppositionella femininiteter och maskuliniteter som på ett eller annat sätt motsätter sig hegemoni och dess mönster. Att utöva oppositionella praktiker är en reaktion mot auktoritet och ojämlikhet. Genom att använda dessa olika positioner (eller koncept) ger oss detta en möjlighet att se hur kvinnor och män på olika sätt upplever sin vardag. Detta utifrån deras specifika positioner i samhället och hur de relaterar till andra kvinnor och män. Beroende på kontexten skapar vi alltså olika maskuliniteter och femininiteter. Därför är det således möjligt att dessa olika maskuliniteter och femininiteter kan existera samtidigt. Messerschmidt exemplifierar detta: en pojke kan göra uppror mot auktoriteten i skolan (oppositionell) men kan samtidigt vara dominant och kontrollerande mot flickor (hegemoni) (Messerschmidt 2004, sid 43-44). 4. Metod 4.1 Vetenskapsteoretiska ställningstaganden Den ontologiska utgångspunkten för studien är konstruktivistisk. Detta synsätt innebär att sociala företeelser och kategorier inte endast skapas genom sociala samspel utan att de befinner sig i ett tillstånd av varaktig revidering. Begreppet innebär också att forskarens beskrivning av den sociala verkligheten utgör konstruktioner. Tolkningen som forskaren gör av den sociala verkligheten kan således inte ses som slutgiltig (Bryman 2002, sid 33). Rytterbro 2002 beskriver ett konstruktivistiskt perspektiv som: [...]Synen på språk som ett sätt att konstruera saker och ting och språk som handlingar gör att det är beskrivningarna av fenomen, betraktade som definitionsprocesser, som utgör studieobjekt i analysen (Rytterbro citerad i Karlsson och Pettersson 2006, sid 68) I min studie analyserar jag språket i artiklarna och genom ett konstruktivistiskt angreppssätt grundas kunskap av och genom språket. Bergström och Boréus menar att genom att beskriva verkligheten på ett meningsfullt sätt fungerar språket som en typ av konstruerad lins (Bergström och Boréus 2005, sid 22). På detta sätt kan media och nyheter ses som en sorts konstruktion. Vid analys av texter är tolkning en förutsättning. Det finns olika tolkningsstrategier och jag har för den här studien valt att använda ett uttolkarperspektiv. Det innebär att texten betyder det jag ser att den betyder. Det är min tolkning som framkommer i analysen. Texten närmar jag mig med den förförståelse jag har och utan denna förförståelse är en tolkning egentligen omöjlig. Min egen förförståelse bygger bland 15

19 annat på liknande fall där en person varit misstänkt för sexualbrott samt andra brottsnyheter som jag tagit del av genom media. Genom min uppfattning om världen, människor, samhälle och mina individuella upplevelser påverkar detta min förståelse av texten (Bergström och Boréus 2005, sid 25). Mitt förhållningssätt är i första hand induktivt, mitt resultat bör kunna generera teorier men kan samtidigt ses som i viss mån, deduktivt, då jag har valt att utgå ifrån ett makt- och genusperspektiv. Utifrån dessa perspektiv har jag sedan format min studie. 4.2 Fallstudie som undersökningsdesign Fallstudier kan innebära både studier kring organisationer eller mindre samhällen, men även mindre enheter såsom individer i en viss kontext eller en särskild händelse. Betoningen ligger på att intensivt studera ett fenomen eller händelse (Bryman 2002, sid 65). Min studie bygger på ett uppmärksammat fall i media och fokus ligger på att belysa hur media framställt den misstänkte för just det här specifika fallet. Syftet med fallstudien är inte att kunna generalisera till andra fall, jag har studerat ett specifikt fall och tolkat just detta. 4.3 Kvalitativ innehållsanalys som metod Metoden för studien är kvalitativ innehållsanalys. En innehållsanalys av textmaterial kan göras både kvantitativt och kvalitativt. En kvantitativ innehållsanalys innebär främst att räkna förekomsten av eller mäta olika företeelser såsom ord, metaforer och uttryck (Bergström och Boréus 2005, sid 43). Den kvalitativa innehållsanalysen söker istället efter bakomliggande teman i texterna som ska analyseras (Bryman 2002, sid 368). Genom att använda mig av kvalitativ textanalys kan jag se helheten i texten och göra mer komplicerade tolkningar. Att aktivt läsa texten och ställa frågor till texten och se om dessa frågor kan besvaras av mig själv eller texten, är centrala delar i den här formen av textanalys (Esaisson 2007, sid 238). Inom textanalysen ses två huvudsakliga inriktningar som handlar om att systematisera innehållet eller att kritiskt granska, till exempel genom en diskursanalys (Esaisson 2007, sid 239). Min studie har inriktningen att systematisera och därefter göra tolkningar. Mitt angreppssätt för studien kommer att ligga på ett öppet förhållningssätt, undersökningen styrs av innehållet i texterna. Att tänka på när det gäller det mer öppna förhållningssättet är att behålla fokus på undersökningens problemställning. Det kan även finnas risk för att slutsatserna blir alltför beroende av vad som återfinns i materialet men en lösning på detta är att efteråt fundera över vilka andra svar som varit möjliga (Esaisson 2007, sid 246). Med kvalitativ forskning betonas huvudsakligen ett induktivt synsätt vad gäller relationen mellan teori och forskning, fokus ligger på generering av teorier, vidare ses den sociala verkligheten som 16

20 en ständigt föränderlig egenskap (Bryman 2002, sid 35). Dock finns det begränsningar med innehållsanalys. Den visar på det uttalade mer än det outtalade menar Bergström och Boréus. När något inte uttalas kan detta vara ett tecken på att det inte anses viktigt eller att det anses så självklart att det därför inte behöver sägas men som kanske egentligen är styrande för debatten. Här föreslår författarna istället någon form av diskursanalys (Bergström och Boréus 2005, sid 77). Även om det finns begränsningar för den kvalitativa innehållsanalysen anser jag ändå att jag på ett bra sätt kommer kunna få utrymme för tolkningar som är relevanta för min studie. Metoden är relativt öppen och ger mig frihet och flexibilitet under studiens gång (Bryman 2002, sid 268). Kritik mot kvalitativ forskning är bland annat att det bygger på forskarens ibland osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt. Därför är det viktigt att jag som forskare försöker beskriva materialet och förklara mina tolkningar på ett bra sätt. Svårigheter att replikera en studie är också kritik som kan riktas mot kvalitativ forskning, vilket dock kan underlättas av genomskinlighet (se vidare 4.4). Vidare kan det med kvalitativ forskning vara svårt att generalisera, dock finner jag inte detta som ett problem då syftet med studien är att studera hur media konstruerar den misstänkte utifrån ett specifikt fall (Bryman 2002, sid 270). Däremot är det möjligt att mina tolkningar utifrån de teoretiska utgångspunkterna skulle kunna överföras till studier av liknande fall. 4.4 Validitet och reliabilitet Validitet i relation till en konstruktivistisk syn innebär att det inte bara är vilka verktyg som beaktas vid en validitetsbedömning utan även forskaren själv och sin historia och sociala förförståelse. Jag som forskare är med och konstruerar det som ska studeras och den egna förförståelsen bestämmer vilka svar som finns på frågan (Bergström och Boréus 2005, sid 35). Det är viktigt att läsaren kan bedöma mina tolkningar och genom att beskriva hur jag gått till väga och kommit fram till dessa resultat borgar detta för en god genomskinlighet (Winther Jørgensen och Phillips 2002, sid 123). Även om validiteten i en undersökning är god bör också reliabiliteten vara det. Detta innebär att vara tillräckligt noggrann i studiens alla led. Tolkningsfrågan är en reliabilitetsfråga vilket är högst relevant för den här studien. Oberoende av tolkningsstrategi måste textläsningen vara noggrann för syftet med min studie (Bergström och Boréus 2005, sid 35). God intersubjektivitet innebär att olika personer utför undersökningen och kommer fram till samma resultat, detta varierar dock beroende på vilken vetenskapsteoretisk utgångspunkt som ligger till grund. Detta ideal kan anses som kontroversiellt då min studie bygger på ett tolkande synsätt och att resultatet således bygger på mina egna tolkningar. Esiassion tar också upp detta och menar att man bör vara medveten om att två olika forskare med sina olika erfarenheter kan läsa en text på olika sätt 17

21 (Esiassion 2007, sid 251). Genom att lägga fram hur jag gått till väga och argumentera för detta bör läsaren få en god uppfattning om hela undersökningsprocessen. En ytterligare aspekt av reliabiliteten är intrasubjektivitet vilket innebär att jag som forskare skulle få samma resultat genom samma analys av samma material vid olika tidpunkter (Bergström och Boréus 2005, sid 36). Det finns ett antal faktorer som styr tolkningsarbetet. Frågans karaktär innebär om intresset inriktar sig på textens manifesta eller latenta budskap. Det manifesta bör kunna utläsas direkt medan latenta budskap är sådant som finns under ytan och inte går att utläsa direkt. Med tankens klarhet avses att de som producerar själva texten inte alltid finner det intressant att uttrycka sig otvetydigt eller att de har en genomtänkt uppfattning i ämnet vilket jag har tänkt på under analysen. Även om jag har valt att använda makt och genus som teoretiska utgångspunkter behöver detta inte betyda att författarna till artiklarna själva just tänkt på dessa begrepp. En annan faktor är valet av tolkningsperspektiv. Valet för min studie utgår som tidigare nämnts från min egen tolkning, jag som uttolkare. Avståndet mellan text och uttolkare handlar om hur bekant forskaren är med den miljö som texten producerats i. Att förstå innebörden i texten blir lättare om det sociala, tidsmässiga och kulturella avståndet är litet (Esiasson 2007, ). 4.5 Etik Vetenskapsrådet har ett antal forskningsetiska principer som man som forskare bör följa. Individskyddskravet är ett skydd mot otillbörlig insyn i någons privatliv och individer får inte heller utsättas för fysisk eller psykisk skada, kränkningar eller förödmjukelse. Forskningskravet innebär att forskning bedrivs och fokuserar på viktiga frågor samt håller en god kvalitet. Dessa krav ska vägas mot varandra och bedömas inför varje forskningsprojekt (Vetenskapsrådet 2002, sid 5). Viktigt att tänka på är att min studie bygger på hur media framställt den misstänkte och att media har stort inflytande över oss som läsare. Även om det är önskvärt att media rapporterar sanningen är det ingen garanti för att allt som skrivs är den absoluta sanningen. De tolkningar som jag gör, utgår alltså från medias beskrivningar av fallet och som finns tillgängligt för allmänheten. Min studie bygger på publicerade artiklar från olika tidningar och jag anser därför att detta inte strider mot de forskningsetiska principerna. Den misstänktes namn och dennes öknamn som blivit ett allmänt vedertaget namn, offentliggörs i artiklarna. Personen är vid tidpunkten för min studie inte dömd och syftet med studien är inte att försöka avgöra huruvida den misstänkte är skyldig eller ej. Jag har därför valt att enbart referera till den misstänkte. Dock framgår namnet eller den misstänktes öknamn i källhänvisningarna (bilaga 2) som rör artiklar hämtade från respektive tidnings nätupplaga. Valet stod mellan att ta bort den misstänktes namn eller öknamn i länken eller att 18

22 behålla det. Jag valde det senare då jag anser att dessa länkar annars blivit förstörda och ej gått att hänvisa till. 4.6 Val av material Antalet artiklar som fanns om fallet var vid en första sökning väldigt många och därför gjorde jag redan inledningsvis en begränsning till fyra tidningar. Studien bygger på artiklar hämtade från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Valet föll på dessa då jag valt att studera ett specifikt fall som har uppmärksammats stort i media och dessa tidningar är rikstäckande och läses av många. De första artiklarna om fallet hittade jag Därefter följde en intensiv mediebevakning till och med De artiklar som analysen bygger på är från denna period. Under tiden för studien väntas nu nytt åtal som blivit framflyttat då det fortsätter att komma in anmälningar. Sökorden som jag använde var: den misstänktes namn, den misstänktes öknamn, fd polischefen och sexbrottsmisstänkte polischefen. Artiklarna söktes dels i Mediearkivet via universitetet, dels genom tidningarnas egna webb-versioner. Under sökningen av relevanta artiklar fann jag att till exempel Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter inte fick lika många träffar i Mediearkivet som på deras respektive webb-sida och jag valde därför att även söka på dessa informationsställen. Därefter kontrollerade jag artiklarna mot de båda informationsställena för att utesluta dubbletter av artiklarna. Kortare notiser och referat samt debatt och kultursidor som hänvisat till den misstänkte, har jag valt bort. Dels för att tiden varit begränsad, dels för att jag ansåg att de artiklarna innehöll mindre substans än de övriga. Jag är medveten om att jag kan ha missat vissa artiklar, dels på tidningarnas egna webbsidor, dels genom Mediearkivet men då antalet artiklar, som ligger till grund för studien, är 64 till antalet, anser jag dessa ändå kunna ge en bra bild av medias framställning av den misstänkte. 4.7 Tillvägagångssätt Med tanke på syftet och frågeställningarna för min studie var mina teoretiska utgångspunkter makt och genus. Efter att ha valt ut de artiklar som skulle ingå i studien läste jag igenom dessa en första gång för att hitta teman som var relaterade till mina utgångspunkter. Relativt snabbt fann jag ett mönster i artiklarna som bidrog till att skapa mina teman. Efter en övergripande sortering resulterade detta i tre huvudteman: framställningen av den misstänkte som person, reaktionerna på den misstänkte och framställningen från vittnen av den misstänkte. För vart och ett av dessa teman gick det att applicera både makt- och genusperspektivet. När jag bestämt mina teman genomförde jag en andra läsning där texterna bröts ner i mindre kategorier. Till detta användes en analysmall (se bilaga 1). Mallen är uppställd efter de teman jag fann intressanta varpå kategorierna sedan 19

23 sorterades in under dessa. Dessa kategorier bildade sedan underrubriker för resultat- och analysdelen. I kategorierna har jag tittat på ord och uttryck som använts i framställningen av den misstänkte och dessa har sedan använts för att analysera framställningen utifrån ett makt- och genusperspektiv. I temat framställningen av den misstänkte tittade jag på yrkesrollen som fått stort utrymme i artiklarna. Vidare den misstänkte som kvinnokämpe då detta också diskuterats mycket i artiklarna. Den fysiska beskrivningen valde jag främst för att jag tycker det är intressant att se hur tidningarna genom några få ord kan förtydliga bilden av den misstänkte efter häktningen. För temat reaktioner på den misstänkte sorterade jag in kategorier som skandalen, experters olika uttalanden för att hitta orsaksförklaringar till den misstänktes eventuella brott samt uttalanden och reaktioner från tidigare kollegor och andra personer. Det sista temat framställningen från vittnen av den misstänkte fann jag framförallt i Aftonbladet och Expressen som valt att skriva om detta. Här fann jag kategorier som skildringar av sexköpen samt deras upplevda rädsla som tycktes bero på den misstänktes maktposition. Jag valde medvetet bort det i artiklarna som behandlade vilka brott personen misstänks för. Även om de allra flesta artiklar innehöll olika brottsrubriceringar bedömde jag detta som ett mer kvantitativt angreppssätt. Dessutom var inte själva brottsrubriceringarna relevanta för min studie. För att på ett tydligt sätt visa på hur jag har tolkat resultaten använde jag mig av olika citat från tidningarna. Avslutningsvis har jag också tittat på det som inte ingått i mina teman, detta för att se om jag missat något av vikt, något som jag borde uppmärksammat. 5. Resultat och analys Detta avsnitt är indelat i tre teman med ett antal kategorier under respektive tema. Under varje kategori ges medias framställning med hjälp av citat från de olika tidningarna och därefter kopplar jag dessa till tidigare forskning och makt- och genusperspektivet. Först presenteras framställningen av den misstänkte som person, därefter reaktioner på den misstänkte. Sista temat behandlar framställningen av vittnens berättelser av den misstänkte. 5.1 Den misstänkte som person Stort fokus på tidigare yrkesroll Det som framkommer tydligast är den misstänktes tidigare yrkesroll och position. Så här skriver till exempel DN och SvD: Polischefen misstänks för fler brott (DN ) och Oklart antal offer i polischefshärvan (SvD ). Detta är gemensamt för alla tidningar, oavsett längd och annat innehåll i artiklarna. De första dagarna innan den misstänktes namn offentliggjordes 20