Sexuella relationer och äktenskap

Transkript

1 Kandidatuppsats Sexuella relationer och äktenskap En kvalitativ studie av uppfattningar kring föräktenskapligt sex och äktenskap hos svenskyrkliga präster verksamma inom Växjö stift Författare: Jessica Olsson Handledare: Åsa Trulsson Examinator: Kristina Myrvold Termin: HT 2013 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: C-nivå Kurskod: 2RK30E

2 Abstrakt Titel: Sexuella relationer och äktenskap: En kvalitativ studie av uppfattningar kring föräktenskapligt sex och äktenskap hos svenskkyrkliga präster verksamma inom Växjö stift Författare: Jessica Olsson Syftet med denna uppsats är att visa vilka uppfattningar som finns bland präster inom Svenska kyrkan i Växjö stift i egenskap av företrädare för Svenska kyrkan i frågor rörande sexualitet, föräktenskapliga sexuella relationer, polyamorösa relationer, äktenskap och homosexualitet. Materialet till denna undersökning består av kvalitativa intervjuer som jag genomfört med sju präster verksamma inom Svenska kyrkan i Växjö stift. Undersökningen visar att flera av informanterna sammankopplar människans inre identitet med sexualiteten. Större delen av de intervjuade prästerna menar att det är negativt att ha många tillfälliga sexuella relationer eftersom den inre identiteten som av dessa informanter upplevs vara kopplad till sexualiteten kan ta skada av detta. En viss kontroll av sexualiteten i form av återhållsamhet är alltså att fördra enligt flertalet av de intervjuade prästerna. Samtliga präster menar att kärlek, trohet och tvåsamhet är centrala normer i ett äktenskap. Vidare framkommer att flertalet av de präster som inte helt motsätter sig föräktenskapliga sexuella relationer menar att det är acceptabelt att ha sådana relationer då de grundar sig på kärlek och tvåsamhet, alltså de normer som prästerna vill se som grund i äktenskapet. Alla präster utgår från en begriplighetsmatris i vilken tvåsamhet och trohet är centralt för sexuella förhållanden. Av denna anledning uppvisar samtliga informanter en skepticism mot polyamorösa förhållanden. Då polyamorösa förhållanden inkluderar fler än två personer faller polyamori utanför prästernas begriplighetsmatriser för sexuella förhållanden vilket även gör att informanterna uppfattar polyamori som ologiskt. Vidare framkommer att större delen av prästerna inte finner att homosexualitet är syndigt. Det könsneutrala äktenskapet accepteras även av flertalet av prästerna i denna undersökning. Nyckelord Svenska kyrkan, präster, sexualitet, föräktenskapliga sexuella relationer, polyamori, äktenskap, heterosexualitet, homosexualitet, queerteori. i

3 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Metod och material Urval Etiska överväganden Att ta kontakt med prästerna Att ställa frågor Intervjusituationen som ett personligt möte Dokumentation av intervjuerna Temabaserad analys och teoribildning Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Forskningseffekter Svenska kyrkan och samlevnad Äktenskapslagstiftningen i Sverige, en exposé från 1500-talet till nutid Skilsmässolagstiftningens utveckling i Sverige från 1600-talet fram till vår tid Lagstiftningen kring utomäktenskapligt och föräktenskapligt sex och samlevnad från 1500-talet till 2000-talet Tidigare forskning Teori Queerteori Gayle Rubin Judith Butler Resultat Personporträtt Kärlek och sexualitet Sexualitet, kärlek och intimitet Föräktenskapligt sex Kärlek i den föräktenskapliga sexuella relationen Ungdomars förhållande till sexualitet Äktenskapet som samlevnadsform Äktenskapet, kärleken och Guds välsignelse Den juridiska aspekten av äktenskapet Äktenskapet en plats för tvåsamhet, sexualitet och trohet Skilsmässa Samkönade sexuella relationer Könsneutralt äktenskap Bibeln och samkönade sexuella relationer Polyamorösa förhållanden Analys Sexualitet, intimitet och kontroll Polyamori Föräktenskapliga sexuella relationer Äktenskapet ii

4 7.5 Homosexualitet och könsneutralt äktenskap Förslag till vidare forskning Sammanfattning Referenser Källor Internetkällor Muntliga källor Bilagor Intervjuguide iii

5 1. Inledning Svenska kyrkan och staten var sammanlänkade under 500 år, från 1500-talet då Svenska kyrkan blev luthersk statskyrka under Gustav Vasa, fram till år 2000 när kyrka och stat skildes åt (Claesson 2011:89). Under 1600-talets början inrättades en så kallad sedlighetslagstiftning i Sverige, detta som ett medel att kontrollera ogifta människors sexualitet. Detta innebar att föräktenskapliga sexuella relationer förbjöds enligt lag och de som dömdes enligt denna lag straffades med olika former av skamstraff. Under tvåhundra år tillämpades sedlighetslagstiftning i Sverige, och först år 1864 avskaffade kyrkan straffen för föräktenskapligt sex (Taussi Sjöberg 1992:63). Från 1500-talet till 1800-talets slut hade Svenska kyrkan även en dominerande ställning då det kom till att avgöra vad som utgjorde ett legitimt äktenskap (Taussi Sjöberg 1992:59). Jag menar att det är en underdrift att påstå att samlevnadslagstiftningen i Sverige har förändrats mycket sedan 1800-talets slut. År 2009 blev det kyrkliga såväl som det borgerliga äktenskapet könsneutralt (Andersson 2011:16-17). För mig förefaller det bisarrt att Svenska kyrkan för cirka 150 år sedan ännu delade ut straff åt dem som dömdes för att ha haft föräktenskapliga sexuella relationer. Trots att Svenska kyrkan sedan år 2000 inte längre är Sveriges statskyrka benämns den ännu emellanåt som Sveriges folkkyrka (Claesson 2011:89). Av denna anledning menar jag att det är intressant att undersöka vad präster inom Svenska kyrkan i egenskap av företrädare för denna folkkyrka har för uppfattningar i frågor som rör sex och samlevnad. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att visa vilka uppfattningar som finns bland präster inom Svenska kyrkan i Växjö stift i deras egenskap av företrädare för Svenska kyrkan i frågor rörande sexualitet, föräktenskapliga sexuella relationer, polyamorösa relationer, homosexualitet och äktenskap. Undersökningen kan bidra till förståelse för vad präster inom Svenska kyrkan i Växjös stift anser i dessa frågor. Uppsatsens empiriska material utgörs av intervjuer med tre kvinnliga och fyra manliga präster verksamma inom Svenska kyrkan i Växjös stift. Mina frågeställningar är som följer: 1) Vad anser präster inom Svenska kyrkan i Växjö stift om sexualitet, polyamorösa relationer samt föräktenskapliga sexuella relationer? 2) Vilka normer kring äktenskap är synliga i de resonemang som präster inom Svenska kyrkan i Växjö stift för? 3) Vad anser präster inom Svenska kyrkan i Växjö stift om homosexualitet och könsneutralt äktenskap? 1.2 Begreppsdefinitioner I uppsatsen använder jag mig av många olika begrepp. Det är främst tre av dessa som jag anser behöver definieras noggrannare. Begreppet föräktenskapliga sexuella relationer menar jag är i sig konfessionellt och normativt, eftersom det förutsätter ett kommande äktenskap. I brist på en bättre begriplig term använder jag mig ändå av begreppet utifrån en definition att det omfattar alla sexuella relationer som förekommer utanför ramen av ett äktenskap. Det kyrkliga och det borgerliga äktenskapet blev år 2009 könsneutralt (Andersson 2011:16-17). Detta innebär att det inte längre är formellt möjligt att skilja på äktenskap mellan olikkönade och samkönade par. Detta är en utgångspunkt för undersökningen och 4

6 begreppet äktenskap syftar således både på olikkönade äktenskap och samkönade äktenskap. Studien omfattar emellertid avsnitt där jag specifikt behandlar prästernas syn på samkönade sexuella relationer och könsneutralt äktenskap. En anledning till att jag valt att ha extra fokus på uppfattningar om samkönat äktenskap är att införandet av det könsneutrala äktenskapet är relativt nytt. En ytterligare orsak till detta är att en del av mina informanter skiljer på olikkönade och samkönade äktenskap och några av dem värderar även dessa äktenskapsformer olika högt. Undersökningens definition av polyamori är densamma som Debora Anapol använder i boken Polyamory in the 21st Century: Love and Intimacy with Multiple Partners (2010). Ordet polyamory är en sammanslagning av grekiskans poly som står för många och amory som är latin för kärlek. Anapols definition av polyamory inkluderar alla former av livsstilar som grundar sig på uppfattningen att kärlek inte kan begränsas eller forceras åt en specifik riktning eller person utan att kärlek ofta kommer att inkludera flera människor då den växer sig stark. Att leva polyamoröst innebär alltså enligt Anapol att ha förmågan att simultant älska flera personer på ett romantiskt och erotiskt vis (Anapol 2010:1). Polyamorösa konstellationer kan således se ut på flera skilda sätt; det kan exempelvis röra sig om ett öppet förhållande som inbegriper två parter där dessa två är fria att ha flera älskare eller tre parter som lever tillsammans och har intima relationer med varandra. Anapol menar att polyamorösa levnadssätt är alternativ till de två vanligaste romantiska kärleksrelationsformerna i västvärlden: det monogama förhållandet och det monogama förhållandet där en eller båda parter är otrogna (Anapol 2010:5). Polyamory förväxlas felaktigt ofta med polygami vilket har kommit att associeras med det patriarkala levnadssättet där en man tar sig flera fruar. Mannen är polygam med sina fruar medan fruarna förväntas vara monogama med sin gemensamme man (Anapol 2010:2). 2. Metod och material Religionssociologen Pål Repstad menar att kvantitativa undersökningar med sina färdigformulerade frågeställningar i form av exempelvis enkätundersökningar eller kvantitativa intervjuer kan vara strikta, begränsande för informanten och sakna den flexibilitet som är möjlig att uppnå i den kvalitativa intervjusituationen (Repstad 2007:85). Den kvalitativa metoden är, till skillnad från den kvantitativa, mer flexibel och inriktad på att så mångfacetterat som möjligt dokumentera den enskilda individens subjektiva verklighetsuppfattning (Repstad 2007:16-17). Repstad skriver att en kvalitativ forskare strävar efter the actor s point of view, det vill säga att fånga informantens personliga åsikter och känslor (Repstad 2007:17). Eftersom jag ville undersöka prästernas förhållningssätt i frågor rörande sexualitet och samlevnad ansåg jag att kvalitativa intervjuer skulle vara det mest fruktbara tillvägagångssättet. Eftersom temana som berörs i min undersökning kan upplevas som känsliga och intima ansåg jag att den kvalitativa metoden med sin förmåga att fånga upp nyansrikedomen i informanternas åsikter och känslor var att föredra. Den kvalitativa intervjuns flexibilitet ansåg jag också vara till fördel för min undersökning då den ger möjlighet att ställa följdfrågor och be informanten utveckla sina resonemang, något som inte hade varit lika lätt om jag hade valt en kvantitativ forskningsmetod (se Repstad 2007:17,85). Repstad menar också att då frågeställningar berör ett specifikt tema, som i mitt fall, är kvalitativa intervjuer som metod ett bra val (se Repstad 2007:88-89). I detta avsnitt redogör jag för forskningsprocessen och driver även kontinuerligt en metodkritisk och självkritisk diskussion. 5

7 2.1 Urval Jag har medvetet valt informanter som är så olika varandra som möjligt i fråga om kön, ålder och geografisk plats, detta för att få ett så mångfacetterat resultat av de kvalitativa intervjuerna som möjligt (se Repstad 2007:62,89). Urvalet av informanter har skett utifrån de svenskkyrkliga församlingshemsidor där prästerna fanns angivna. Jag var även i kontakt med alla präster via telefon och/eller mail innan jag slutgiltigt valde dem som informanter till min undersökning. Det finns emellertid en risk med att handplocka informanter som jag har gjort. Då forskaren väljer informanter som de själva av olika anledningar föredrar finns en risk för snedvridenhet i materialet (se Repstad 2007:60-61). Jag menar emellertid att fördelarna med att handplocka informanterna som jag har gjort överväger risken att det uppkommer snedvridning i materialet. Fördelarna med att handplocka informanterna menar jag är att jag har fått en bra ålders- och könsfördelning samt en jämn geografisk spridning av informanterna i undersökningen. Samtliga präster som jag har intervjuat är verksamma i Växjö stift och urvalet har i huvudsak varit ett bekvämlighetsurval med begränsning till detta geografiska område. Växjö stift är ett stort stift som även omfattar Öland. Jag menar att denna geografiska spridning av informanterna ökar chansen för åsiktsskiljaktighet hos prästerna. Det är allmänt känt att det inom stiftet finns präster med starka åsikter, något som gäller såväl svenskkyrkliga som frikyrkliga präster och pastorer, och detta är ännu en anledning till att jag har valt att intervjua präster som är verksamma inom just detta stift. Av prästerna är några stationerade på landsbygden och andra i större byar och städer och tillhör alla olika församlingar. Av de sju präster som jag intervjuat är tre stycken kvinnor och fyra stycken män. Informanterna är i olika åldrar. Av kvinnorna är den ena i trettioårsåldern, den andra i fyrtioårsåldern och den tredje i femtioårsåldern. Av de manliga informanterna är två i sextioårsåldern, en i femtioårsålder och den fjärde i trettioårsåldern. I resultatdelen av min uppsats återkommer jag till detta och ger korta personporträtt av informanterna. 2.2 Etiska överväganden Repstad rekommenderar att före intervjutillfället informera informanten om de etiska riktlinjer man som forskare ska följa (Repstad 2007:96; se även Patel & Davidsson 2011:74-75). Att på detta sätt som forskare ge informanten försäkringar om anonymitet och andra etiska riktlinjer gör informanten medveten om villkoren kring att delta i intervjun (Repstad 2007:96). Jag kontaktade informanterna via e-post innan jag skulle genomföra intervjuerna och upplyste dem om att jag tagit del av Vetenskapsrådets etiska riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och att det var dessa krav som jag skulle följa i min forskning. Informationskravet innebär att forskaren måste informera om syftet för intervjun. I mitt fall blev prästerna innan intervjuerna informerade om syftet med uppsatsen. Samtyckeskravet går i detta fall ut på att prästerna måste samtyckta till att bli intervjuade. Konfidentiallitetskravet innebär att jag som genomför och bearbetar intervjun inte får lämna ut personuppgifter om informanten. Samtliga informanter i min undersökning har därför fått anonymitet i form av pseudonymer. Ljudupptagningarna från intervjuerna kommer på förfrågan av en informant även att raderas då min uppsats är examinerad, detta som ännu en åtgärd att trygga prästernas anonymitet. Nyttjandekravet är ett löfte om att jag inte använder intervjumaterialet i på annat sätt än i forskningsändamålet (se Vetenskapsrådet 2002:7-14). Dessa etiska riktlinjer har jag således följt under forskningsprocessen. 6

8 2.3 Att ta kontakt med prästerna Enligt Repstad är intervju med sex till åtta informanter i en första omgång att föredra för att sedan avgöra om fler intervjuer behövs (Repstad 2007:92). Från början tänkte jag intervjua åtta präster i Växjö stift. Med hjälp av kontaktinformation på Svenska kyrkans församlingars hemsidor kontaktade jag tre präster via telefon och frågade om de kunde tänka sig att bli intervjuade. De svarade direkt att de ville ställa upp på intervju. Jag mailade också en förfrågan om intervju till tio andra präster. I mailen och telefonsamtalen informerade jag om syftet för intervjuerna. I mailen meddelande jag också vilka etiska riktlinjer jag skulle följa i min forskning. Även de präster som jag initialt kontaktat per telefon mailade jag denna information efter första samtalet. Att via mail delge informanterna information om syfte samt etiska riktlinjer menar Patel och Davidsson är ett bra förfarande (Patel & Davidsson 2011:74-75). Fem av dessa svarade att de ville låta sig bli intervjuade och jag kunde således boka in sammanlagt åtta intervjuer. En av dem följde dock senare inte upp mailkorrespondensen och jag drog slutsatsen att hon inte hade tid eller lust att ställa upp på intervju. Det slutgiltiga antalet informanter blev således sju. Därefter genomförde jag de sju inbokade intervjuerna för att se om de var tillräckligt många för att ge mig en mättnad på information. Denna mättnad framkommer, enligt Repstad, när en forskare upplever att de kvalitativa intervjuerna inte ger ny information utan liknande slags information återkommer. Repstad menar att forskare inte behöver genomföra fler intervjuer när mättnaden är uppnådd (Repstad 2007:92). Under den sjunde intervjun ansåg jag att informationsmättnaden var uppnådd och jag drog därför slutsatsen att en ytterligare intervju inte var nödvändig. 2.4 Att ställa frågor Att planera ingående inför intervjuerna är viktigt för att de ska flyta på bra och för att jag som intervjuare inte ska glömma bort någon fråga eller missa att beröra ett särskilt tema (Repstad 2007:86-87). Att planera intervjuerna efter tema är också ett sätt att minska risken för att informanten och intervjuaren frångår det som är relevant för undersökningen (Repstad 2007:87). För den här undersökningen var det lämpligt med semistrukturerade intervjuer och inför intervjuerna utarbetade jag därför en intervjuguide med frågor efter olika underteman (se Repstad 2007:86). Dessa teman var allmänna frågor om informanten, hans/hennes syn på äktenskapet och familjekonstellation, sexuell läggning, sexuell lust och bibelsyn (se bilaga 1). Att ställa färdigformulerade frågor till en informant kan enligt Repstad emellertid bidra till att informanten blir passiv (Repstad 2007:86). Mina färdigformulerade frågor ställde jag därför inte ordagrant till prästerna, istället utgick jag från temana och orden i de färdigformulerade frågorna i intervjuguiden och stöttade mig på dessa som stickord (se Repstad 2007:86). När man som intervjuare formulerar frågor är det bra att tänka på att öppna frågor ger informanten möjlighet till många alternativa svar. De öppna frågorna ger i högre utsträckning än slutna frågor svar som intervjuaren kan spinna vidare på. Att ställa många öppna frågor är därför en bra förutsättning för att intervjun ska utvecklas till en sammanhängande och utforskande process (Krag Jacobsen 1993: ). Om intervjuaren har förmåga att improvisera och formulera frågorna under intervjuns gång blir intervjun mer som ett samtal än en intervju. En intervjuares goda improvisationsförmåga hjälper denne att ställa följdfrågor till informanten eller att be denne utveckla ett resonemang (Repstad 2007:86). Så långt det var möjligt formulerade jag frågorna fritt utifrån de olika intervjutemana och frågorna i en särskild ordning. Det fanns således en viss struktur i mina intervjuer som semistrukturerade och fick mer karaktären av ett samtal där informanterna fick möjlighet att utveckla sina resonemang (Patel & Davidsson 2011:82; se även Repstad 2007:97). 7

9 Repstad betonar att det är lämpligt att inte börja eller avsluta intervjusituationen med ett alltför känsligt tema utan istället börja med allmänna frågor och efterhand konkretisera (Repstad 2007:101). Av denna anledning lade jag de allmänna frågorna rörande församlingen och dess verksamhet, så som konfirmandverksamhet, vigslar och dop, i början av intervjuguiden för att senare bli mer specifik efter teman. I slutet av varje intervju fick informanten en chans att förtydliga något denne sagt under intervjun eller att lägga till något som denne fann relevant. Detta gjorde jag så att informanterna inte skulle känna att de hade missat något av relevans för det övergripande temat eller att de inte fått uttrycka något av betydelse (Repstad 2007:101; Patel & Davidsson 2011:77). 2.5 Intervjusituationen som ett personligt möte Prästerna jag intervjuat är verksamma i församlingar belägna i olika städer och byar i Växjö stift. Under de fyra veckor som jag genomförde intervjuerna reste jag runt med buss och tåg för att träffa prästerna och genomföra intervjuerna på plats i församlingshemmen som de arbetar i. Att småprata lite kort med informanten innan själva intervjun menar Repstad är en bra idé. Detta småprat mellan intervjuare och informant kan fungera som en god social grund för en lyckad intervju (Repstad 2007:96). Jag försökte därför vid varje möte med en ny informant att fråga lite om församlingens verksamhet och kyrkan i församlingen redan innan själva intervjun. Jag valde också att presentera mig lite kort för varje präst utan att avslöja för mycket om mig själv som person eller om mina egna intressen och åsikter eftersom jag då riskerar att färga informanterna i deras svar (se Repstad 2007:70,91). Under samtliga intervjuer satt jag och informanten i någon form av samlingsrum eller samtalsrum i församlingshemmet. Detta ansåg jag vara bra platser för intervjuer med tanke på att platsen för intervjun ska vara ett ställe där informanten känner sig bekväm och där intervjun kan ske ostört, så som på informantens arbetsplats (se Repstad 2007: 95-96). 2.6 Dokumentation av intervjuerna Jag använde mig av ljudinspelning av intervjuerna eftersom jag då inte behövde förlita mig på mitt minne och mina anteckningar för att återge intervjun korrekt (se Repstad 2007:93). Genom att lyssna igenom den genomförda intervjun i efterhand kan man som forskare upptäcka brister i sin egen intervjuteknik. Det är bra att vara medveten om dessa eventuella brister vid kommande intervjuer så att man kan undvika att göra samma misstag flera gånger. Detta är en annan fördel med att spela in intervjuerna vilket även jag upptäckte (se Repstad 2007:93). Min mobiltelefon fungerade tillfredställande som inspelningsinstrument då den är liten och diskret. Det kan vara ett orosmoment för informanten att bli inspelad och verka hämmande för denne men att använda sig av ett diskret inspelningsinstrument kan minska dessa effekter (se Repstad 2007:93-94). Jag transkriberade de färdiga intervjuerna i största möjliga mån direkt efter respektive intervju eftersom jag då hade intervjun färskt i minnet och jag upplevde det därför som att transkriberingen flöt på bra. Repstad skriver att en möjlighet vid transkribering är att ordagrant i text återge det i intervjuerna som man som forskare finner intressant och relevant. Annat irrelevant prat kan man som forskare referera kort eftersom det ändå inte kommer till användning i analysen (Repstad 2007:112). Jag transkriberade emellertid de fullständiga intervjuerna med undantag för några få passager. Jag valde att göra så för att vara säker på att jag inte skulle missa något av betydelse i informanternas berättelser. Mitt sammanlagda transkriberade intervjumaterial hamnade på cirka 130 sidor med 12 punkter och radavstånd 1,5. 8

10 2.7 Temabaserad analys och teoribildning Repstad särskiljer mellan temabaserad och personbaserad analys av intervjumaterial där den tidigare avser att redovisa undersökningens empiri efter genomgående teman som forskaren funnit i de olika informanternas berättelser. När personbaserad analys tillämpas redovisas däremot undersökningens empiri personvis och således ges varje informant ett eget litet avsnitt i resultat- och analysdelarna av undersökningen där hans eller hennes individuella åsikter och känslor redovisas. Repstad framhåller två fördelar med att välja en temabaserad analys, för det första kan det vara lättare att vidhålla informanternas anonymitet eftersom personbaserad analys framhåller informanterna och deras berättelser tydligare vilket gör det enklare för läsaren att klura ut vilka informanterna är. För det andra är temabaserade analyser lättare att koppla till frågeställningarna som ofta utgår från teman (Repstad 2007:148). Det finns dock ett etiskt argument mot användandet av en temabaserad analys genom att forskare klipper och redigerar allt för mycket i informanternas berättelser och på så vis plockar ut människor ur sina sammanhang. Repstad anser det emellertid vara omöjligt att inte alls göra detta för en analys, även om man gör en personbaserad sådan. Temabaserade analyser gör det möjligt att placera personer i sociala och historiska sammanhang vilket kan leda till intressanta analyser (Repstad 2007:148). Då jag ansåg det viktigt att bevara informanternas anonymitet valde jag att använda mig av en temabaserad analys. Självklart var även en anledning till mitt val av analysmetod just att informanterna på ett smidigare sätt utifrån denna metod kan sättas in i sammanhang och deras berättelser lättare knytas till frågeställningarna och teorierna. När jag hade transkriberat intervjumaterialet läste jag igenom det och delade in texten efter teman (se Repstad 2007:148). Då man som forskare använder sig av en teori är det viktigt att inte övertolka materialet som teorin appliceras på. På samma sätt är inte heller narrativism som endast beskriver den insamlade empirin att föredra. Om undersökningen enbart har en beskrivande karaktär är den inte vetenskaplig utan journalistisk (Repstad 2007:130). För att hitta passande teorier till mitt intervjumaterial har ett induktivt tankesätt varit till hjälp genom vilket jag har sökt efter teorier utifrån empirin. Repstad menar att alla forskare medvetet eller omedvetet tolkar den information de samlar ihop utifrån en vardaglig förförståelse. Han framhåller också att samhällsvetenskapligt inriktade forskare även har en förförståelse i form av ett visst vetenskapligt perspektiv som de tolkar sin empiri genom och det är bra om forskaren är medveten om den. När forskaren har denna medvetenhet finns det möjlighet att revidera förförståelsen med de nya erfarenheterna som tillkommer under forskningsprocessen (Repstad 2007: ). Jag hade en vardaglig förförståelse då jag började min forskningsprocess och försökte vara medveten om denna för att reducera mina egna åsikters negativa inverkan på arbetsprocessen. 2.8 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Patel och Davidson menar att genom att granska en undersöknings reliabilitet och validitet går det att bedöma undersökningens kvalitet (Patel & Davidsson 2011:105; se även Repstad 2007:151). De menar att det är nödvändigt att se till hela forskningsprocessen då man ska avgöra en kvalitativ undersöknings kvalitet (Patel & Davidsson 2011:105). Bryman skriver att en undersöknings reliabilitet handlar om hur pass tillförlitlig och pålitlig den är (Bryman 2011:49; se även Repstad 2001:151). Enligt Patel och Davidson är det viktigt att den kvalitativa undersökningen dokumenterar det unika i den specifika situationen för att reliabiliteten i undersökningen ska vara hög (Patel & Davidsson 2011:106). Eftersom jag har genomfört intervjuerna med fokus på den enskilde informantens inställning, tankar och känslor menar jag att det unika i intervjusituationerna har varit i fokus och därför att min undersökning uppfyller kravet på att vara tillförlitlig och att dess reliabilitet är god. 9

11 Bryman förklarar att validiteten i en undersökning handlar om i hur stor utsträckning det som forskaren säger sig har mätt stämmer överens med vad denne faktiskt har mätt (Bryman 2011:352). Validiteten i en kvalitativ undersökning har enligt Repstad att göra med överensstämmelse mellan de forskningsfrågor som forskaren ställer och den empiri som används för att besvara dessa frågor. Det är alltså viktigt att de slutsatser som forskaren drar utifrån sina forskningsfrågor är förankrade i empirin (Repstad 2007:151). För att avgöra validiteten i en kvalitativ undersökning är det nödvändigt att ta hela forskningsprocessen i beaktning, forskaren måste därför ge en grundlig beskrivning av forskningsprocessen (Patel & Davidsson 2011: ). Eftersom jag redogör ingående för forskningsprocessen i detta avsnitt anser jag att validiteten i min undersökning är god. Även mina forskningsfrågor anser jag vara relevanta till min empiri vilket bidrar till undersökningens goda validitet. Patel och Davidsson skriver att det kan vara problematiskt att generalisera utifrån kvalitativa undersökningar. Det är emellertid inte omöjligt att göra detta. För att en kvalitativ studie ska ha en generaliserbarhet måste urvalet ha gjorts med en systematik (Patel & Davidsson 2011: ). Jag har haft ett visst mått av systematik i min urvalsprocess då jag tagit hänsyn till informanternas ålder, kön och geografiska plats. Därför anser jag att min undersökning också har ett visst mått av generaliserbarhet. Som jag framhöll i början av detta kapitel är det emellertid informanternas subjektiva uppfattningar om sexualiteten och samlevnad som jag är intresserad av och det är således inte av stor vikt för mig att generalisera utifrån resultatet i mina intervjuer. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att trots att min undersökning kan sägas ha ett viss mått av generaliserbarhet så äger mitt resultat inte någon statistisk representativitet eftersom det är omöjligt att med en kvalitativ forskningsmetod uppnå sådan statistisk representativitet (se Repstad 2007:62,89). 2.9 Forskningseffekter En forskningseffekt som är viktig att vara medveten om när man utför kvalitativa intervjuer är att informanterna kan ha en tendens att ge uttryck för åsikter som de tror att forskaren förväntar sig av dem. Det finns även en risk att informanterna censurerar sig själv om de anser att forskaren kan uppfatta deras åsikter som kontroversiella (Repstad 2007:45). Denna forskningseffekt upplevde jag i viss mån under de kvalitativa intervjuerna. För att mildra denna forskningseffekt i min egen undersökning var jag före respektive intervju försiktig med att avslöja mina egna åsikter för informanterna (se Repstad 2007:70,91). Det finns emellertid flera forskningseffekter att ta i beaktning som kan färga intervjusamtalet. Intervjuarens ålder, kön, sexuella läggning, socioekonomiska ställning och etniska tillhörighet kan påverka hur informanten bemöter intervjuaren och således också hur informanten svarar på intervjuarens frågor. Det är omöjligt, eller åtminstone väldigt svårt, att mildra dessa faktorers eventuella påverkan på den kvalitativa intervjun (Patel & Davidson 2011:82-83; se även Repstad 2007:71). Huruvida alla dessa faktorer påverkade mina intervjuer med prästerna är svårt för mig att avgöra. Då jag är yngre än samtliga präster som jag intervjuade och även är student i förhållande till dem som har en lång utbildning menar jag att jag i intervjusituationerna hade lägre status än prästerna. Detta menar jag bidrog till att prästerna inte upplevde mig som ett hot. Därför bemöttes jag med stor hjälpsamhet av flera av informanterna. Detta ser jag som en fördelaktig forskningseffekt då det var en bidragande faktor till mitt rika intervjumaterial (se Repstad 2007:71-72). 10

12 3. Svenska kyrkan och samlevnad Nedan ger jag en översikt av samlevnadslagstiftningen i Sverige från 1500-talet fram till idag. Eftersom 1500-talet var århundradet då Sverige blev protestantiskt har jag valt detta som avgränsning bakåt i tiden. Reformationen inträffade under Gustav Vasas styre på 1500-talet. Det var även på 1500-talet som statskyrkan i form av Svenska kyrkan uppkom i Sverige. Gustav Vasa utnämnde sig själv till överhuvud över statskyrkan, det bestämdes att denna skulle vara luthersk och Sverige reformerades. Svenska kyrkan var luthersk statskyrka fram till år 2000 då kyrka och stat slutligen skildes åt (Claesson 2011:89). Svenska kyrkan bär fortfarande arvet av att vara Sveriges gamla statskyrka och benämns därför ibland som Sveriges folkkyrka (Claesson 2011:89). 3.1 Äktenskapslagstiftningen i Sverige, en exposé från 1500-talet till nutid Under drygt 400 år, från 1500-talet till 1800-talets slut, hade kyrkan i Sverige en hegemonisk ställning beträffande att avgöra vad som var ett giltigt och legitimt äktenskap och vad som inte var det (Taussi Sjöberg 1992:59). Trolovning var från 1500-talet en nödvändighet innan äktenskap. De trolovade skulle båda kunna Luthers katekes. Från slutet på 1600-talet började trolovningen räknas som ett äktenskap om parterna hade samlag med varandra. Då skulle äktenskapet bekräftas med en kyrklig vigsel. Att människor ingick äktenskap med endast släktens godkännande och negligerade kyrkans regler var vanligt förekommande på 1500-talet. Kyrkan kämpade emot detta men traditionen var stark och seglivad (Taussi Sjöberg 1992:62). År 1734 ändrades lagen om trolovning och endast lysning skulle framöver föregå själva äktenskapet (Taussi Sjöberg 1992:62; se även Ohlander & Strömberg 2008:88). Fram tills 1973 fanns emellertid lagen om trolovning kvar i den svenska lagstiftningen. Den togs då bort eftersom den kunde krångla till det rättsligt för par som inte själva var medvetna om att de skulle kunna betraktas som trolovade i lagens mening (Andersson 2011:17). I slutet på 1800-talet infördes civiläktenskap som ett alternativ till kyrklig vigsel. (Taussi Sjöberg 1992:59). Fram tills 2009 var det endast tillåtet för olikkönade par att ingå äktenskap (Svenska kyrkan u å.1). Det första alternativet till äktenskap för samkönade par var det registrerade partnerskapet som infördes för samkönade par 1995 (Andersson 2011:16-17). Tio år senare införde Svenska kyrkan välsignelse av registrerat partnerskap. Beslutet att införa detta fattades under Svenska kyrkans kyrkomöte 2005 (Svenska kyrkan u å. 2). Ett beslut som fattades på Svenska kyrkans kyrkomöte hösten 2009 gjorde det möjligt även för samkönade par att vigas i kyrkan (Svenska kyrkan u å. 1). Det kyrkliga såväl som det borgerliga äktenskapet gjordes detta år könsneutralt (Andersson 2011:16-17). 3.2 Skilsmässolagstiftningens utveckling i Sverige från 1600-talet fram till vår tid Hor (äktenskapsbrott) och så kallat egenvilligt övergivande var de två accepterade skilsmässogrunderna i det reformerade Sverige fram tills Redan från 1630-talet kunde dock skilsmässa beviljas på andra skilsmässogrunder av Kunglig Majestät men det var i praktiken ovanligt (Taussi Sjöberg 1992:61,67). Fram till 1734 beslutade domkapitlet om beviljande av skilsmässa men efter 1734 var det istället världsliga domstolar som övertog detta ansvar (Taussi Sjöberg 1992:67). På 1800-talet infördes fler legitima skäl för skilsmässa i lagstiftningen. Kunglig dispens krävdes inte längre i de fall där det tidigare varit nödvändigt och 1860 blev det tillåtet att skiljas på grund av osämja. Skilsmässoprocessen var vid denna tid fortfarande invecklad och kyrkan och staten arbetade under hela processen mot att skilsmässan skulle undvikas. Om 11

13 man efter skilsmässan ville ha möjlighet till omgifte fick man dessutom ansöka om ett skiljebrev hos domkapitlet (Taussi Sjöberg 1992:67). År 1915 blev så kallad djup och varaktig söndring ett accepterat och legitimt skäl för skilsmässa och detta gjorde att skilsmässoantalen i Sverige ökade kraftigt (Taussi Sjöberg 1992:69). Under en period på tjugo år, från år 1915 till år 1935, steg skilsmässoantalet från 847 skilsmässor per år till stycken per år (Statistiska Centralbyrån 2012). På och 1980-talen var många kvinnor etablerade i arbetslivet och var därmed självförsörjande. Detta var en bidragande faktor till att skilsmässoantalen då steg ytterligare (Taussi Sjöberg 1992:69). År 2011 var det i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån par som skilde sig (Statistiska Centralbyrån 2012). 3.3 Lagstiftningen kring utomäktenskapligt och föräktenskapligt sex och samlevnad från 1500-talet till 2000-talet Från omkring och 1600-talet går det att veta med tillräcklig säkerhet hur omständigheterna kring ingående av äktenskap såg ut. Ett historiskt föräktenskapligt sexuellt fenomen som man vet förekom under denna tid är nattfrieri. Det innebar att en ogift kvinna och en ogift man tillbringade natten tillsammans med sexuella aktiviteter. Samlag var emellertid uteslutet eftersom det kunde leda till graviditet. Nattfrieriet var en folklig sedvana åt vilken kvinnans föräldrar gav sitt tysta medgivande. Det var ett sätt för kvinnor och män att utan löfte om trolovning ha föräktenskapligt sex. Trolovning eller giftermål var inte en ofrivillig följd av nattfrieriet, kvinnan och mannen hade valfrihet (Ohlander & Strömberg 2008:90). Sedlighetslagstiftningen utvecklades under början av 1600-talet och var under samma århundrade en i stor utsträckning tillämpad lag. Det var en mycket strikt och effektiv lag som tillsattes för att kontrollera ogifta människors sexualitet eftersom utlopp för sexualiteten bara var tillåten inom äktenskapet. De som hade samlag före äktenskapet och dömdes för sedlighet kunde vänta sig olika former av skamstraff vilket bland annat kunde innebära att de dömda uppvisades på allmän plats (Taussi Sjöberg 1992:63). Denna sedlighetslag genomgick förändringar under 1600-talet. Mannen var till en början den enda som blev straffad när en kvinna och en man hade föräktenskapligt sex. Det berodde på att kvinnas far ansågs äga sin dotter och således hade mannen stulit något från den unga kvinnans far. Den unga mannen kunde straffas för så kallat lönskaläge 1 efter att ha haft samlag med en kvinna (Taussi Sjöberg 1992:63). Mökränkning var en annan åtalspunkt som mannen kunde ställas inför efter att ha haft föräktenskapligt sex. Kvinnan kunde även under en period under tidigt 1600-tal få ersättning för brottet mannen begått. Under den senare hälften av 1600-talet ändrades lagen igen och även kvinnor kunde bli straffade om de haft föräktenskapligt sex med en man. Barn var resultat av föräktenskapliga sexuella relationer och de utgjorde därför en stark bevisning i sedlighetsmål. Kvinnor som födde barn utom äktenskapet blev lätt dömda enligt denna lag eftersom det var uppenbart att det då hade förekommit samlag. Män som idkat föräktenskapligt samlag som resulterade i graviditet kunde emellertid avsäga sig faderskapet under ed och kom på så vis undan straff. Sedlighetslagen existerade under två hundra år och först år 1864 avskaffade kyrkan straffen för föräktenskapligt sex medan den världsliga makten straffade folk för dessa brott ytterligare en tid (Taussi Sjöberg 1992:63). Under 1800-talet blev det mindre vanligt att män och kvinnor gifte sig, detta gällde både kvinnor och män som var föräldrar och de som var barnlösa. Det var framförallt en vanlig företeelse i Stockholm att människor gifte sig i mindre utsträckning. När en ogift kvinna och 1 Lönskaläge är en äldre benämning på könsumgänge mellan ogift man och ogift kvinna (Nationalencyklopedin 2012) 12

14 en ogift man levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden kom detta därför att kallas för Stockholmsäktenskap (Ohlander & Strömberg 2008:92-93; se även Ohlander 1992:82). Stockholmsäktenskap var absolut vanligast förekommande i grupper som inte var ekonomiskt privilegierade. Det berodde på att för den del av befolkningen som hade mycket makt i form av rättigheter, brukbar jord och andra ekonomiska tillgångar var äktenskapets juridiska aspekt det som gav ekonomisk trygghet i form av arvsrätt central. För den fattigare delen av befolkningen var denna äktenskapliga funktion inte lika relevant. De som levde i de så kallade Stockholmsäktenskapen fick emellertid utstå pådrivningar från myndigheterna om att låta sig vigas (Ohlander 1992:82-83; se även Ohlander & Strömberg 2008:91-92). Det dröjde fram till 1973 innan samboförhållanden mellan olikkönade par blev juridiskt giltiga i Sverige. År 1988 blev även samkönade samboförhållande juridiskt legitimerade. Sambolagen för de samkönade paren var dock lättare att kringgå än lagen för olikkönade par. Den innehöll heller inte samma regler som sambolagen för olikkönade par. Med den könsneutrala sambolagstiftningen som trädde i kraft 2003 fick olikkönade och samkönade par samma lagliga förutsättningar (Andersson 2011:16-17, ). 4. Tidigare forskning I detta avsnitt presenterar jag tidigare forskning som berör kristendomen, sexualitet och äktenskap. Då jag granskade forskningsläget fann jag mycket teologisk litteratur rörande sexualitet, äktenskap och kristen etik. Kathy Rudy tar till exempel i sin bok Sex and the Church: Gender, Homosexuality and the Transformation of Christian Ethics (1997) upp hur den dominerande teologiska diskursen bland protestantiska kyrkor i USA i frågor som rör sexualitet och kön ser ut samt utarbetar en ny kristen sexualmoralisk grund inspirerad av queerteori. Denna moraliska grund är enligt Rudy till för att inkludera människor oavsett kön eller sexualitet i den kristna gemenskapen och på så sätt omöjliggöra diskriminering av människor på grund av dessa faktorer (Rudy 1997:passim). Det är emellertid inte teologisk forskning som jag ägnar mig åt i min undersökning. Istället har jag intagit ett utifrånperspektiv i mitt fokus på Svenska kyrkan i relation till sexualitet och äktenskap. Därför kommer jag nedan att presentera verk som ur ett utifrånperspektiv behandlar Svenska kyrkan, sexualitet och äktenskap. Susanne Lindström är etnolog vid Umeå universitet och har skrivit avhandlingen Kamp om rummet: en studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan ( 2005) som påvisar hur den heterosexuella normen är dominerande inom Svenska kyrkan. Detta grundar hon på att heterosexualitet i de svenskkyrkliga utredningar och samtalsdokument som hon analyserar framställs som skapelsegivet. Denna tolkning av den kristna tron menar hon förstärker den heterosexuella normens hegemoniska ställning inom Svenska kyrkan (Lindström 2005:15, 17). Materialet som Lindström analyserar är svenskkyrkliga texter tillsammans med livshistoriska intervjuer gjorda med icke-heterosexuella människor som arbetar inom Svenska kyrkan varav den övervägande majoriteten är präster (Lindström 2005:24). Lindström använder sig av diskursanalys då hon analyserar sitt material med motiveringen att diskurser både begränsar människors handlande och ger uttryck för olika gestaltningar (Lindström 2005:23). Lindström menar att texterna som hon analyserat tillsammans med informanternas berättelser representerar flera olika teologiska diskurser rörande kön och sexualitet och att det inom Svenska kyrkan pågår en kamp om vilken diskurs som ska vara normerande i frågor om kön och sexualitet (Lindström 2005:156). Lindström finner i de svenskkyrkliga texterna att homosexualitet och heterosexualitet görs till dikotomier och att homosexuella utifrån detta 13

15 görs till de andra. En genomgående tendens i detta material är att homosexualitet accepteras som avvikande. Heterosexualitet görs i texterna till den överordnade normen medan homosexualitet blir en underordnad kategori. I de svenskkyrkliga samtalsdokumenten finner Lindström att den heterosexuella normen får religiös legitimitet genom en teologisk diskurs och därför tas för given som överordnad (Lindström 2005:156, ). Hon menar vidare att när Svenska kyrkan på detta sätt legitimerar heteronormen med hjälp av den teologiska diskursen möjliggörs diskriminering av icke-heterosexuella. Denna teologiska diskurs gör det alltså möjligt att förbise de icke-heterosexuellas människovärde och rättigheter (Lindström 2005:158). Lindström finner även i de svenskkyrkliga texterna att homosexuella relationer endast accepteras då de är så lika den heterosexuella, äktenskapliga, tvåsamhetsnormen som möjligt. Även då de homosexuella relationerna arrangeras enligt denna norm kan de inte jämställas med heterosexuella relationer utan accepteras som underordnade. Lindström hävdar att något som är kännetecknande för Svenska kyrkan i sättet att hantera samlevnadsfrågor är att betona kärlek, tvåsamhet, lojalitet och trohet istället för att fokusera på sexualiteten. Detta gäller enligt Lindström Svenska kyrkans sätt att hantera homosexualitet men även annan form av sexualitet (Lindström 2005: ). Daniel Enstedt avhandling Detta är min kropp: kristen tro, sexualitet och samlevnad (2011) tar avstamp i Svenska kyrkans beslut om en välsignelseakt för samkönade par som togs av kyrkorådet Enstedt undersöker vilken sorts samlevnad och sexualitet som under kyrkomötet fick legitimitet. Han menar att det är möjligt att denna positiva utveckling mot jämställdhet mellan människor oberoende av sexuell läggning som godkännandet av denna välsignelseakt innebar leder till andra former av uteslutningar (Enstedt 2011:21-22). Avhandlingens material utgörs av svenskkyrkliga dokument, intervjuer genomförda med kristna HBT-personer samt intervjuer med präster som signerat prästdeklarationen, det vill säga, en protestlista mot införandet av en svenskkyrklig välsignelseakt för samkönade par (Enstedt 2011:14). Enstedts (Enstedt 2011:14, 22) övergripande frågeställning i avhandlingen rör religiös och social förändring samt motståndet till förändring i anslutning till Svenska kyrkan (Enstedt 2011:22). Enstedt kommer fram till att det i de svenskkyrkliga dokumenten går att finna en gemensam hållning inom Svenska kyrkan som överskrider motsättningar mellan de som är för respektive emot en välsignelseakt för samkönade par. Denna gemensamma ståndpunkt är att relationer som är stabila, monogama och långvariga ska främjas. Svenska kyrkan ska även motverka promiskuösa livsstilar (Enstedt 2011:119). Det följer av detta att de som är för en välsignelseakt för samkönade par vill medverka till stabila och monogama samkönade relationer. Godkännandet av denna välsignelseakt är samtidigt ett sätt att motverka att homosexuella människor lever i promiskuitet och prostitution (Enstedt 2011:119). Enstedt menar att homosexualitet beskrivs i Svenska kyrkans dokument som tudelad; det finns en negativ form av homosexualitet och en god form av homosexualitet. Den dåliga homosexualiteten är den promiskuösa och syndfulla homosexualiteten medan den goda homosexualiteten karaktäriseras av att den är monogam, tvåsam, kärleksfull och trogen. Den goda homosexualitet betecknas i dokumenten som en genuin form av homosexualitet. Enstedt menar att den goda homosexualiteten är skapad till den goda heterosexualitetens avbild vilket var en förutsättning för beslutet om välsignelseakt för samkönade par (2011: ). Att välsignelseakten infördes ska enligt honom inte uppfattas som destabiliserande för heteronormativitetens samband mellan kön, könstillhörighet och sexualitet (Enstedt 2011:123). Istället menar Enstedt att välsignelseakten för samkönade par vilken förutsätter genuin homosexualitet blir som en bekräftelse av den heterosexuella hegemonin (Enstedt 2011:123). 14

16 Kandidatuppsatsen Äktenskap 2.0 : En studie av prästers inställning till samkönade äktenskap (2012) av Karl Längberg berör svenskkyrkliga prästers inställningar till beslutet om samkönade äktenskap som togs Ytterligare frågeställningar behandlar vad prästerna anser om diskussionen som föregick detta beslut, varför de tror att beslutet tillkom och hur de ser på samkönade sexuella relationer i förhållande till det som prästerna uppfattar som den kristna läran (Längberg 2012:5). Längberg kommer fram till att prästerna som han intervjuade kan delas in i tre läger beroende på deras inställning till att beslutet fattades, alla intagna utifrån ett teologiskt resonemang: de som är positiva till beslutet, de som är negativa till detsamma och de som inte är helt säkra på var de står i frågan. Vad gäller diskussionen som föregick beslutet finner Längberg att de präster som ansåg att beslutet var positivt upplevde att diskussionen varit öppen och god. De som var negativt inställda till beslutet upplevde att diskussionen varit känsloladdad och att anklagelser om homofobi mot de som varit kritiska förekommit. Alla de präster som Längberg intervjuade menade att beslutet att göra äktenskapet könsneutralt var en följd av samhällelig påverkan och att beslutet var av politisk karaktär. De präster som var negativa till beslutet om samkönat äktenskap menade att äktenskapet är till för man och kvinna genom att hänvisa till skapelseberättelsen. De präster som var positiva till beslutet framställde emellertid äktenskapet som en samhällelig konstruktion och betonade att kärleken är den viktiga grunden i äktenskapet tillsammans med parternas löften till varandra inför Gud (Längberg 2012:31-36). I min uppsats behandlar även jag samkönat och olikkönat äktenskap vilket är centralt i den tidigare forskningen. Min undersökning går emellertid djupare in på äktenskapets betydelse och skiljer sig från tidigare forskning då den behandlar föräktenskaplig sexualitet. Jag hoppas därför att undersökningen kan tillföra mer kunskap om den syn som svenskakyrkliga prästers inom Växjö stift har på äktenskap, polyamori, homosexualitet samt föräktenskapligt sex. 5. Teori I detta avsnitt ger jag en översikt av de teorier som jag har applicerat på mitt intervjumaterial. Jag anser mitt intervjumaterial vara så pass rikt och komplext att det inte är tillräckligt att lägga endast en teori på det. Jag har därför valt att använda mig av två teoretiska perspektiv då jag analyserat intervjumaterialet. Dessa teoretiska perspektiv är Judith Butlers queerteori och queerforskaren Gayle Rubins skisser över sexualitetens värdehierarki. Både Butlers och Rubins teorier behandlar på olika vis sexualitet och eftersom det är ett huvudsakligt tema i min empiri är dessa teorier användbara för min undersökning. 5.1 Queerteori Att i en undersökning utgå från ett queerteoretiskt perspektiv är att förhålla sig kritisk till de normer kring kön, genus och sexualitet som förekommer i det material som undersöks. Fokus på hur de socialt konstruerade faktorerna kön, genus och sexualitet påverkar hur makt fördelas mellan människor är också en viktig del i ett queerteoretiskt perspektiv (Ekström 2010:88). Queerteorin har sin grund i olika akademiska strömningar och teoretiska perspektiv. Lesbiska studier och gaystudier är ett sådant område. Genom att fokusera på maktperspektiv har queerteorin inspirerats av från den traditionella feminismen som med detta kritiska perspektiv undersöker genus. Inom queerteorin används detta maktperspektiv för att även fokusera på sexualitet (Ekström 2010:88). Foucaults bok Sexualitetens historia (1978) har bidragit till queerteorin med den kritiska genealogiska metoden. Med hjälp av denna metod går det att studera sexualitet i skilda historiska sammanhang. På så sätt säger sig queerteoretiker kunna 15