Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Transkript

1 1(6) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap LLID60, Idrott och hälsa för gymnasielärare 30 högskolepoäng Physical education and health for teachers in upper secondary school 30 higher education credits (61-90 ECTS) Avancerad nivå/advanced Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Kursplanen gäller från våren Ansvarig institution är Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Utbildningsområde: samhällsvetenskap 50 %, undervisning 50 % Huvudområde: Idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet. Kursen vänder sig till lärare som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i Idrott och hälsa i gymnasiet utan att vara ämnesbehöriga. Kursen kan också ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs lärarexamen samt 60 hp i idrott och hälsa eller motsvarande. 4. Innehåll Kursens övergripande mål är att den studerande skall vidareutveckla sin lärarkompetens avseende elevers lärande i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Utifrån sin lärarerfarenhet, och med sin undervisningsvardag som resurs, fördjupar studenten sina ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper, liksom sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning i ämnet. Delkurs 1. Introduktion, 7,5 högskolepoäng Part 1. Introduction, 7,5 higher education credits Delkursen kopplas till fördjupade studier i kunskapsområdet idrott och hälsa med utgångspunkt i styrdokument, aktuell forskning och deltagarnas egen erfarenhet. I delkursen behandlas tre teman: lärarprofessionen i idrott och hälsa, diskurser om kropp och hälsa samt idrott och hälsa som bildningsämne. Läroplanen för gymnasiet och kursplanerna i ämnet idrott och hälsa (Lgy 11) bildar utgångspunkt för delkursen.

2 Delkurs 2. Planering, genomförande och betygssättning av undervisning i gymnasiet, 7,5 högskolepoäng Part 2. Planning, teaching and grading in upper secondary school, 7,5 higher education credits I delkursen ges de studerande möjlighet att fördjupa sina ämnesdidaktiska kunskaper med fokus på individanpassad undervisning i gymnasiet. Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation med betydelse för såväl individens välbefinnande som folkhälsan praktiseras och relateras främst till målen för gymnasieskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Dessutom fokuseras anpassad fysisk aktivitet och specialpedagogiska frågeställningar i relation till rörelseaktiviteter och utevistelse. I delkursen behandlas även kunskap om bedömning och betygssättning. Undervisning för lärande utgör ett centralt tema. Delkurs 3. Kommunikation och motivation, 7,5 högskolepoäng Part 3. Communication and motivation, 7,5 higher education credits Delkursen fokuserar på beteendevetenskapliga perspektiv samt teorier om ledarskap av betydelse för ämnet idrott och hälsa. I delkursen behandlas fyra teman: ledarskap, kommunikation, motivation och livsstil. Utveckling av ett personligt ledarskap i samspel med andra och att tillämpa motiverande samtal utifrån ett elevcentrerat perspektiv relateras till lärarskapet i idrott och hälsa. Frågor kring hur man kan använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som källa till välbefinnande problematiseras och relateras till idrott och hälsa i gymnasieskolan. Frågeställningar kring manligt och kvinnligt i relation till fysiska aktiviteter och naturupplevelser behandlas också. Delkurs 4. Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng Part 4. Essay, 7,5 higher education credits I centrum för denna delkurs står den utvärderande och forskande läraren i idrott och hälsa. Mer specifikt handlar delkursen om en projektspecifik fördjupning på basis av kursdeltagarens eget intresse och val av tema/ämne med anknytning till uppgiften som lärare i idrott och hälsa. Denna fördjupning utvecklas inom ramen för ett självständigt arbete. Delkursen ger också fördjupade kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik. 5. Mål Kursen förväntas stärka och fördjupa den studerandes såväl ämnes- som ämnesdidaktiska kompetens för att man därigenom skall kunna skapa lärandesituationer som motiverar och intresserar gymnasieelever. Inte minst förväntas kursen stärka de studerandes förmåga att leda och att utveckla arbetssätt och arbetsformer som motiverar elever att lära och arbeta självständigt. Då kursen baseras på forskning och beprövad erfarenhet förväntas den stärka och fördjupa de studerandes förmåga att koppla ihop nya forskningsrön med nyvunnen ämnesdidaktisk kunskap och erfarenhet från det dagliga skolarbetet. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse 2(6) Redogöra för samhällsvetenskapliga begrepp och teorier av betydelse för ämnet idrott och hälsa Redogöra för metoder och arbetssätt vid planering, genomförande och evaluering/bedömning i idrott och hälsa med fokus på individens lärande och välbefinnande. Redogöra för beteendevetenskapliga begrepp och teorier med betydelse för kommunikation och elevers motivation Redogöra för grundläggande vetenskapliga metoder inom ramen för ett utvärderande och forskande läraruppdrag

3 Färdighet och förmåga 3(6) Analysera kopplingar mellan kulturella, samhälleliga, politiska och ekonomiska faktorer som påverkar utformning och utveckling av ämnet idrott och hälsa. Tillämpa individanpassade arbetssätt för att motivera gymnasieelever att nå avsedda mål, kunskapskvaliteter och förmågor Tillämpa beteendevetenskapliga begrepp och teorier inom ramen för motiverande samtal kring fysisk aktivitet Planera, genomföra och dokumentera ett mindre projekt inom ramen för den egna undervisningen i idrott och hälsa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kritiskt diskutera olika syn på kropp och hälsa, manligt och kvinnligt samt kunna belysa konsekvenserna av olika kroppsideal Reflektera över egen lärar- och undervisningsfilosofi Reflektera över kopplingar mellan individens livsstil och benägenhet till beteendeförändringar samt frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande Reflektera över det egna lärandet och den egna utvecklingen. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examinationer sker i varierande former med hänsyn till delkursernas innehåll och utformning. Delkurs ett examineras genom skriftlig rapport och seminarium. Delkurs två examineras genom praktisk tentamen och muntlig redovisning. Delkurs tre examineras genom en skriftlig tentamen och seminarium. Delkurs fyra examineras genom en skriftlig rapport. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar garanteras studenten tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla betyget VG krävs att betyget VG har erhållits i minst 60% av kursens totala antal högskolepoäng. 9. Kursvärdering Efter avslutad kurs ges kursdeltagarna möjlighet att göra skriftlig, summativ utvärdering via Göteborgs universitets lärplattform. Kursvärderingen görs i enlighet med en gemensam mall för alla kurser inom Lärarlyftet vid Göteborgs universitet. Utöver den skriftliga, summativa utvärderingen kan muntliga, formativa utvärderingsmoment förekomma. Kursansvarig sammanställer efter avslutad kurs en kursrapport i enlighet med gemensam mall för alla kurser inom Lärarlyftet vid Göteborgs universitet. I kursrapporten ingår sammanställning av resultat från kursvärdering, sammanställning av resultat från kursdeltagarnas examinationer, undervisande

4 4(6) lärares kommentarer till kursen i sin helhet samt förslag på hur kursen bör utvecklas. 10. Övrigt Viss undervisning på engelska kan förekomma.

5 LITTERATURLISTA Gäller fr o m ht 2012 LLID60, Idrott och hälsa för gymnasielärare 30 högskolepoäng (61-90 hp) Physical education and health for in-service teachers in upper secondary school 30 higher education credits (61-90 ECTS) Avancerad Nivå/Advanced Cycle Delkurs 1. Introduktion, 7,5 högskolepoäng Part 1. Introduction, 7,5 higher education credits Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I., Sandford, R. (et al.). (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review. Research Papers in Education, 24(1), Ekberg, J E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences. (sid , kan laddas ner från nätet Kougioumtzis, K., Patriksson, G. & Stråhlman. O. (2011). Physical Education teachers professionalization. A review of occupational power and professional control. European Physical Education review, 17(1), Londos, M. (2010). Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences. (268 s., urval) Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro universitet. (urval sid , laddas ner från nätet Skolverket (2011). Kommentarer till ämnesplaner: Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket, (10 s., Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan Stockholm: Fritzell (urval sid & 83-89, laddas ner från nätet ) Tinning, R. (2010). Pedagogy and Human Movemant. Theory, practice, research. London: Routledge. 247 s.) Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Delkurs 2. Planering, genomförande och betygssättning av undervisning i gymnasiet, 7,5 högskolepoäng Part 2. Planning, teaching and grading in upper secondary school, 7,5 higher education credits Annerstedt, C., Leirhaug, P.-E. & Larsson, S. (opublicerat manuskript). Betygsättningen i idrott och hälsa får Icke Godkänd erfarenheter efter införandet av ett målrelaterat betygssystem i Sverige och Norge. Annerstedt, C., Peitersen, B., Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare. (339 s.) Backman, E. (2011). Friluftsliv, idrott och skola i förändring. I K. Sandell., J. Arnegård & E. Backman (Red). Friluftssport och äventyrsidrott. Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (sid s.)

6 Hammar, L. & Johansson, I. (2008) Visst kan alla vara med! - i idrott, lek och spel. Örebro: Varsam. (180 s.) Jerlinder, K. (2010). Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning. Örebro: Örebro universitet. (82 s., kan hämtas från ). Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Stockholm: Gleerups. (167 s.) Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning, hur, vad och varför. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes. (133 s.) Larsson, H. & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (304 s.) Redelius, K., Hay, P. (2012). Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy vol 17, no. 2, Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Delkurs 3. Kommunikation och motivation, 7,5 högskolepoäng Part 3. Communication and motivation, 7,5 higher education credits Engström, L.-M. (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Universitetsförlaget. (125 s.) Farbring, C-Å. (2010). Handbok i motiverande samtal. Teori, praktik och implementering, Stockholm: Natur och Kultur. ( 318 s.) FHI. (2009). Motiverande samtal för att uppmuntra fysisk aktivitet. Stockholm: Statens folkhälsoinstituten. (40 s., kan laddas ner från nätet, ) Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm, Natur & Kultur: (416 s.) Hultgren, S. (2008). Fysisk aktivitet, folkhälsa, beteendeförändringar. Uppsala: Kunskapsföretaget (168 s.) Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet. I L. Hallberg (Red.), Hälsa & Livsstil forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. (sid ) Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Delkurs 4. Självständigt arbete, 7,5 högskolepoäng Part 4. Essay, 7,5 higher education credits Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga projekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur (445 sidor, urval om ca 100 sidor i samråd mellan kursdeltagare och kursledare) Ytterligare litteratur om ca 150 sidor väljs i samråd mellan kursdeltagaren och kursledare.