Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Projekt Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara Delen Väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi Kiruna kommun, Norrbottens län BD E45/E rev

2 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan, delen väg E45 samt E10 Svappavaara Pitkäjärvi Dnr: TRV 2012/64932 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kenneth Enbom Konsult: Vectura Uppdragsansvarig: Thomas Sällström Deluppdragsansvarig: Katja Uusitalo-Strandberg MKB: Leif Wiklund GIS: Anders Ala-Häivälä Bullerberäkning: Gustav Myhrman Interngranskning: Malin Lindmark Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå Telefon: Underlagskartor Lantmäteriet, dnr /2667 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Brister och problem... 6 Arbetsplanen... 6 Väg- och trafikförhållanden... 7 Tidigare utredningar och samråd... 7 Kommunala planer... 8 LKAB:s planer... 8 Riksintressen och Natura Beskrivning av projektet Alternativa utformningar och motiv till valt utförande Avgränsning Nollalternativ Miljökonsekvenser Landskapsbild Naturmiljö Friluftsliv Kulturmiljö Boendemiljö Rennäring Vattenresurser och dricksvatten Jord- och skogsbruk Masshantering och förorenade områden Störningar och påverkan under byggtiden Uppföljning Miljömål Nationella miljömål Projektmål Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Kommande sakprövningar Källor...40 Tryckta referenser...40 Elektroniska referenser...40 Bilaga 1a. Utdrag ur samrådsredogörelse från förstudien Bilaga 1b. Länsstyrelsens samrådsyttrande och beslut

4 Sammanfattning Väg E10 kommer att förstärkas och breddas för att klara den ökade trafiken som uppstår när malm ska transporteras från gruvorna i Mertainen och Kaunisvaara till omlastningsstationerna i Svappavaara och Pitkäjärvi. Arbetsplanen omfattar korsningen E45/E10 strax sydöst om Svappavaara och vidare E10 västerut fram till anslutningen till omlastningsstationen i Pitkäjärvi. Sträckan är ca 6,5 kilometer lång. På västra halvan av sträckan blir det väg med mitträcke och viltstängsel. Befintlig väg följs. Korsningar byggs om för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Sidoområdena ses över, block och sten inom vägområdet tas bort. Räcken ses över och byts eller förlängs. Uttjänta väg- och sidotrummor byts ut. Vägdiken och utloppsdiken rensas upp för att få en fungerande avvattning. Arbetsplanen förutsätter att vägen kan byggas om utan påverkan på valven eller murarna på bron över Liukattijoki, som har kulturmiljövärden. Nollalternativet innebär att den framtida trafiken går på befintlig väg. I nollalternativet kommer störningar och barriäreffekter längs vägen att öka i och med den ökade trafiken. De boende längs vägen får måttliga till stora konsekvenser. Måttliga konsekvenser kan uppkomma för rennäringen i kärnområdet i väster samt för naturmiljön i form av barriäreffekt för utter och andra vilda djur. Arbetsplanen innefattar två utterpassager och två vandringshinder för fisk åtgärdas. Därmed minskar konsekvenserna för utter och andra vattenlevande djur. Bullerskärmar föreslås vid bostadshus nära vägen. I vissa fall föreslås flyttade infarter. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid en del av husen. Skärmarna kompletteras därför där så krävs med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. För hus på längre avstånd från vägen är inte skärmar en rimlig åtgärd, här föreslås endast fasadåtgärder. Riktvärdena utomhus kommer att överskridas med några dba vid flera av husen längs vägen, men i mindre omfattning än i nollalternativet. Eftersom riktvärden inomhus inte överskrids efter vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna avseende buller bli måttliga. Skyddsåtgärderna medför att arbetsplanens konsekvenser blir mindre negativa än nollalternativets konsekvenser. Projektet kan få lokalt måttliga konsekvenser för sträckans artrika vägkanter om återetablering kan genomföras, samt för rennäringen i västra delen av området om delar av ett kärnområde inte kommer att kunna nyttjas. För övriga miljöaspekter blir konsekvenserna små, både i noll- och arbetsplanealternativet. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma för något riksintresse. Projektet bedöms inte påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller - naturtyper. Uttern gynnas av åtgärderna jämfört med nollalternativet. Under byggtiden kommer boende längs vägen och trafikanter att få tillfälliga störningar. 4

5 Karta 1. Översiktskarta med aktuell del av E10. 5

6 Inledning Bakgrund I området kring Pajala har gruvbolaget Northland Resources AB två järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Dessa ligger vid Kaunisvaara ca 25 km norr om Pajala tätort. Gruvorna är under uppstart och planeras att ha full produktion LKAB planerar också att utöka sin verksamhet i området. Malmtransporter i Norrbotten (MINe) Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara gruvtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. Under 2011 har en åtgärdsvalsanalys genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg. Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara (MaKS) I projektet Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) planeras upprustning av det befintliga vägnätet. Denna miljökonsekvensbeskrivning hör till en arbetsplan som är en del av MaKS-projektet. Projektet omfattar väg 99 mellan Kaunisvaara och Autio, väg 395 från Autio till Vittangi, E45 från Vittangi till Svappavaara och vidare E10 fram till omlastningsstationen till järnväg i Pitkäjärvi väster om Svappavaara. Sträckan delas upp i ett 15-tal etapper, där arbetsplaner och bygghandlingar kommer att tas fram succesivt under Delen på E45 har rustats upp under I tätorterna Masugnsbyn och Vittangi samt eventuellt också i Junosuando planeras förbifarter i nya sträckningar för att minska malmtransporternas störningar för boende och samhällsfunktioner. En helt ny väg planeras från Kaunisvaara rakt västerut till Junosuando. Denna s.k. genväg förkortar transportsträckan betydligt och medför att väg 99 och väg 395 öster om Junosuando bara kommer att nyttjas för malmtransporterna under några år. Genvägen befinner sig för närvarande i början av planeringsprocessen. Brister och problem Transporter av malm från gruvan i Kaunisvaara till Narvik planeras påbörjas under första kvartalet Vidare planerar LKAB att återuppta gruvverksamhet i Svappavaara och att starta upp malmproduktion i Mertainen, väster om Svappavaara. Verksamheterna kommer att generera en stor ökning av trafiken på E10 och E45. Det finns då risk att vägarnas ytstandard och bärighet försämras. Människor och miljö kring vägen kommer att påverkas av störningar. På vägarna blandas oskyddade trafikanter med övrig trafik. Detta medför brister i trygghet och tillgänglighet för dem som rör sig längs vägen. Arbetsplanen Arbetsplanen omfattar korsningen E45/E10 strax sydöst om Svappavaara och vidare E10 västerut fram till anslutningen till omlastningsstationen i Pitkäjärvi, se karta 1 och 3. Sträckan är ca 6,5 kilometer lång. 6

7 Åtgärderna i arbetsplanen syftar till att E10 ska bli en fungerande del i vägtransportsystemet mellan Kaunisvaara och Svappavaara så att näringslivet och allmänheten ges en god tillgänglighet med hänsyn tagen till de värden som finns längs vägen. Framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i upprättandet av arbetsplanen. Enligt väglagen är det ett obligatoriskt krav på MKB i arbetsplan. Väg- och trafikförhållanden E45 är 8 9 meter bred och E10 är 7 8 m bred. Vägarna är belagda och har den högsta bärighetsklassen BK1. Skyltad hastighet förbi Svappavaara är 80 km/h. På E45, och på E10 i västra delen av sträckan, är den 100 km/h. E10 vid Svappavaara trafikerades år 2010, när de senaste mätningarna gjordes, av 2480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 530 var lastbilar. E45 trafikerades av 1160 fordon per dygn varav 190 lastbilar. Väg 876, med 400 fordon per dygn, leder trafiken till huvuddelen av Svappavaara som ligger vid sidan av europavägarna. Europavägarna är transportleder för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som är så beskaffade att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Svappavaara trafikeras av flera av länstrafikens busslinjer. En linje går på E10, flera går in i samhället på väg 876. Det finns ingen gång- och cykelväg längs E10. På sakägarmötet framkom att oskyddade trafikanter inte använder europavägarna eftersom trafiksäkerheten är dålig. Vid Vargbacken korsas E10 av en skoterled. Siktförhållandena är i huvudsak goda. Korsningarna längs sträckan kan behöva åtgärdas för större trafiksäkerhet. Tidigare utredningar och samråd Trafikverket har tagit fram en förstudie under I förstudien föreslogs värden som bör belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Dessa är: Påverkan på riksintressen och Natura 2000-områden Påverkan på fågelskyddsområden Påverkan på vattendrag och våtmarker Bullerstörningar och trygghet för boende längs vägen Påverkan på rennäring och vilt Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken och 14a väglagen har skett i förstudieskedet. Samråd har hållits med en utökad krets pga betydande miljöpåverkan. Flera yttranden avseende förstudien gäller miljöfrågor och ett utdrag ur förstudiens samrådsredogörelse biläggs denna MKB (bilaga 1a). Yttrandena har beaktats i det fortsatta arbetet med arbetsplanen. Länsstyrelsens beslutade den 22 augusti 2012 att vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken. Beslutet grundas på att främst det förändrade trafikarbetet bedöms leda till betydande barriäreffekter, buller och utsläpp. I samband med beslutet finns också synpunkter på förstudien och råd inför det 7

8 kommande arbetet med MKB. Länsstyrelsens samrådsyttrande och beslut finns i bilaga 1b. I förstudien fanns endast ett åtgärdsalternativ, upprustning av vägen i befintlig sträckning. Trafikverket har efter förstudien tagit ställning för att gå vidare och ta fram en arbetsplan för åtgärder enligt förstudiens förslag. Ett sakägarmöte för arbetsplanen hölls i Svappavaara församlingshem den 7 november Inför mötet skickades kallelser ut till berörda fastighetsägare, indirekt berörda fastighetsägare samt övriga intressenter. Annonsering skedde även i lokalpress. På mötet framkom en del information som har relevans för MKB. Många älgar finns i området, främst i västra delen. Utter eller laxartad fisk finns däremot inte, enligt mötesdeltagarna. Det kom upplysningar om promenadstråk som korsar E10 i de befintliga korsningarna. Trafiksäkerhetsproblem vid byns badplats påtalades. Luongastunturi sydost om Svappavaara är ett rekreationsområde. Man undrade också över bullerstörningar, och risk för föroreningar i Liukattijoki. Inga yttranden avseende miljö har kommit in efter sakägarmötet. Kommunala planer Kiruna kommun har en översiktsplan, antagen 17 juni Det finns också en översiktsplan för Svappavaara från 1988 och en skoterledsplan från De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuella planer. LKAB:s planer I och med LKAB:s gruvverksamhet i Leveäniemi finns planer på att lösa in fastigheter i närheten av gruvan. Detta kan innebära att bostadshus längs E10 inte kommer att finnas kvar. I arbetsplanen ingår bullerskydd m.m. för de fastigheter som finns idag. Om man beslutar om inlösen kommer planerade bullerskyddsåtgärder i vägprojektet att anpassas till detta. Riksintressen och Natura 2000 Inom området finns flera mindre sjöar och vattendrag som ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap 8. Flyttleder av riksintresse för rennäring enligt miljöbalken 3 kap 5 finns norr och söder om E10 men berörs inte av arbetsplanen. Delar av Svappavaara samhälle och Gruvberget är av riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken 3 kap 6. Riksintresseområdena berörs inte av arbetsplanen. Inom området utgör järnmalmfyndigheterna Gruvberget och Leveäniemi riksintressen för värdefulla ämnen och material enligt miljöbalken 3 kap 7. Riksintresseområdet omfattar också delar av Svappavaara och E10. E10 och E45 utgör riksintressen för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Riksintressena redovisas på karta 2. 8

9 Karta 2. Riksintressen i området. 9

10 Beskrivning av projektet Karta 3. Översikt av de planerade vägåtgärderna 10

11 Vägarna har inte den bärighet och standard som krävs för malmtransporterna och den ökade trafiken. För att nå projektmålen kommer följande åtgärder att utföras: Vägen kommer att förstärkas för att få avsedd bärighet. Höjden på vägen kan bli cm högre än befintlig. Vägen kommer att breddas till 9 m belagd väg i östra delen. Från LKAB:s omlastningsstation och västerut till Pitkäjärvi breddas vägen till 13 m för 2+1-väg med mitträcke. På en sträcka av ca 1 km, förbi Liukattijoki, byggs 1+1 väg med mitträcke och 10 m bred väg. Korsningen E45/E10 kompletteras med ett separat körfält för högersvängande trafik ut på E10. De andra korsningarna åtgärdas med vänstersvängfält, s k c-korsning. För trafiken in till LKAB, norrifrån, anläggs ett kilformat högersvängfält. Vägen kommer att siktförbättras vilket innebär att mindre profilförändringar kommer att utföras. Dessa görs inom eller i direkt anslutning till det befintliga vägområdet. Busshållplatserna vid korsningen med Wilhelm Thisells väg byggs om till parkeringsfickor. Dessa ska kunna användas av transportfordonen och blir ca 100 meter långa och som mest 5 m breda. Busstrafiken flyttas från E10 in till Svappavaara samhälle. En parkeringsficka för norrgående trafik byggs också vid Liukattijoki. Sidoområdena ses över. Oeftergivliga föremål som träd, block och sten inom säkerhetszonen tas bort. Även slyuppslag ska röjas inom säkerhetszonen, som utgör vägområde. Säkerhetszonens bredd varierar beroende på släntutformning, bank/skärning, väggeometri, hastighet m.m. men är ca 10 meter från vägkant vid 100 km/tim. Räcken ses över och byts eller förlängs vid t.ex. branta slänter, mot vattnet eller på andra ställen där behov finns. På delen med mitträcke, dvs väster om LKAB:s omlastningsstation, sätts viltstängsel upp på båda sidor av vägen. Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta byts ut. Nya trummor läggs ner så att de inte utgör något vandringshinder. Två vandringshinder i befintliga trummor kommer att åtgärdas i projektet. På ett av ställena kommer trummor att bytas mot en valvbro. Vägdiken och utloppsdiken rensas upp för att få en fungerande avvattning. Diken ska vara minst 1,3 m djupa där det är möjligt. I och med att vägen breddas kommer vägdikena att flyttas ut. Det utreds om vägen kan byggas om utan påverkan på valven eller murarna på bron över Liukattijoki. En bärighetsutredning är gjord och förslag på åtgärder har tagits fram men beslut är ännu inte fattat. Det förutsätts i MKB att den befintliga bron kan användas. Om en ny bro behöver byggas görs en separat arbetsplan för detta. Breddning och återställande av diken medför att vägområdet utökas på båda sidor. I skogsmark utökas vägområdet upp till 15 meter då även träd fälls inom säkerhetszonen. Alternativa utformningar och motiv till valt utförande Breddningen av vägen kan göras på olika sätt. En enkelsidig breddning på östra sidan har valts på större delen av sträckan eftersom de tyngsta bilarna (de som är lastade med malm) går där, och att detta är enklast att utföra. I anslutning till Liukattijoki breddas vägen åt båda sidor för att anpassa till den befintliga bron. Från bron och norrut breddas vägen på västra sidan. 11

12 Parkeringsfickorna görs större än vad som är standard. Olika storlekar på parkeringsfickor har studerats med tanke på de stora fordonen. I denna arbetsplan nyttjas befintliga p-fickor som förstoras. Detta minskar nya intrång i omgivande mark. Profilförändringar görs för att vägen ska få tillräcklig geometrisk standard enligt gällande riktlinjer. Avgränsning I kapitlet boendemiljö hanteras främst buller och vibrationer. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter hanteras mer ingående i arbetsplanens beskrivning. Geografiskt avgränsar sig denna MKB till det område som berörs av ombyggnaden samt ett bedömt influensområde för trafikbuller, grumling i vattendrag m.m. från vägprojektet. De intresseområden som studeras är riksintressen och Natura 2000, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, boendemiljö, rekreation och friluftsliv, rennäring, vatten, jordoch skogsbruk, masshantering och förorenade områden samt störning och påverkan under byggtiden. Av dessa redovisas nedan de förutsättningar, effekter och konsekvenser som anses vara relevanta för planen. Nollalternativ Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation om inte projektet där MKB:n ingår (denna arbetsplan) genomförs. I många vägprojekt finns liten skillnad mellan nollalternativet och nuläget eftersom samhället och trafikeringen kring vägen inte förändras så mycket. I detta projekt kommer gruvtransporterna, både från Kaunisvaara och från LKAB:s planerade gruva i Mertainen, att medföra en stor ökning av trafiken längs E10. I nollalternativet beskrivs alltså vägarna i deras nuvarande skick men med den trafikmängd som bedöms gå på vägen när malmbrytningen är i full drift, från år På E10 kommer malmprodukter från Kaunisvaara att köras västerut mot Pitkäjärvi och malmprodukter från Mertainen kommer att köras österut till omlastningen i Svappavaara. På denna sträcka den västra halvan av arbetsplanen blir alltså trafikökningen särskilt stor. Den beräknade trafikmängden i västra delen blir 4215 fordon per dygn varav 1870 (44%) är lastbilar. Detta gäller för lastbilar med tillåten totalvikt 60 ton. När 90-tons fordon fullt ut kommer att användas för transporterna från Kaunisvaara, samt om LKAB ansöker om och får dispens för 90-tonsfordon, sjunker antalet lastbilar till I den östra delen, där bostadsbebyggelse finns, passerar inte LKAB:s malmbilar och trafikmängden blir mindre. Nuläge (2010) Nollalternativ och arbetsplanen (60 tons fordon) Nollalternativ och arbetsplanen (90 tons fordon) Total trafik / / 3120 Varav tunga fordon / / 975 Trafikmängder på E10, västra / östra delen I kapitlet om miljökonsekvenser är det därför viktigt att vara uppmärksam på att konsekvenser som endast härrör från trafikökningen beskrivs under rubriken nollalternativet. Arbetsplanen beskriver den förstärkning och breddning av vägen som 12

13 krävs för att anpassa vägen till den ökade trafiken. Arbetsplanen omfattar också vissa skyddsåtgärder för att mildra konsekvenserna av den ökade trafiken. Arbetsplanens miljökonsekvenser jämförs med nollalternativet. Miljökonsekvenser Vid bedömningen av miljökonsekvenser har utformningen enligt Beskrivning av projektet förutsatts. Förutsättningar och inarbetade skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder, där sådana finns, presenteras under respektive intresseområde. Miljökonsekvenserna är bedömda under förutsättning att dessa åtgärder genomförts. För vissa intresseområden redovisas dessutom ytterligare förslag till åtgärder i senare skeden. Dessa förslag är åtgärder som inte kan fastläggas i arbetsplanen och ska ses som en riktlinje för det fortsatta arbetet i bygghandlings- och byggskedena. Det är också möjligt att beslutet om fastställelse av arbetsplanen förknippas med villkor om att ytterligare skyddsåtgärder ska genomföras. Landskapsbild Förutsättningar Landskapet kring E10 väster om Svappavaara är småkuperat, och vägen är relativt smal och kurvig. På avstånd finns låga skogklädda berg. Förbi samhället är terrängen mer flack med öppna myrmarker, och igenväxande odlingsmarker med skogsridåer här och var. Här finns också flera mindre sjöar och vattendrag, som omges av våtmarker. Ett större vattendrag, Liukattijoki, passeras på bro. E10 genom områdets östra del med utblick mot bebyggelse på avstånd Tätorten Svappavaara ligger på sluttningen norr om E10 och framträder på något ställe för trafikanterna. Längs vägen finns bara enstaka hus. Utblickarna mot Svappavaara och sjöarna är värdefulla i det skogsdominerade landskapet längs E45 och E10. LKAB:s anläggning bakom en hög bullerskärm intill vägen på södra sidan har en industriell karaktär och påminner om att man befinner sig i gruvlandskapet. Anläggningarna uppe på Gruvberget framträder också från vägen (bild på framsidan). Gruvanläggningarna är grunden för Svappavaara och är genom sin stora skala karaktäristiska inslag i landskapet, även om de ofta har bristande estetiska kvaliteter. 13

14 E10 förbi Hyttijärvi, med vy mot Svappavaara I de flacka områdena förbi sjöarna går vägen på låg bank, och har oftast vegetation ända fram till körbanan. I mer kuperade partier går vägen delvis i skärning och slänterna är endast delvis bevuxna. Vägen saknar vägrenar och upplevs som smal. E10 i västra delen av sträckan Liukattijoki nedströms E10 Landskapet i stort är mindre känsligt för ingrepp av en ombyggd väg. Där man passerar nära sjöar och bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till landskapsbilden. Infarten till LKAB t.v. med bullerskärmen mot deras anläggning. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser där föreslagen väg står i stor kontrast till omgivande landskap eller där omfattande väganläggning påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Måttliga konsekvenser - där föreslagen väg kontrasterar omgivningen i liten grad och där föreslagen väg påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar i begränsad omfattning. Små konsekvenser uppstår där vägen harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. 14

15 Effekter och konsekvenser Projektets konsekvenser ur visuell synpunkt kan bedömas både utifrån hur en betraktare vid sidan ser på vägen åskådarperspektivet och utifrån hur trafikanterna upplever vägen och omgivande miljö trafikantperspektivet. Nollalternativet Då nollalternativet inte innebär några fysiska åtgärder påverkas inte något av perspektiven visuellt. Upplevelsen av landskapet kan däremot påverkas av den ökade trafikintensiteten och de tunga fordonen. Konsekvenserna blir ändå små. Arbetsplanen Ombyggnaden av vägen medför en liten påverkan på landskapsbilden ur åskådarperspektivet. Vägen byggs om i befintligt läge och förhållandet till omgivande landskap förändras inte. De ombyggda korsningarna ger liten påverkan i sammanhanget. För trafikanterna kommer vägen att få en större skala än idag i och med att vägen och vägområdet blir bredare. Vägens karaktär påverkas genom att markvegetationen som idag går ända fram till asfalten tas bort. Påverkan på de estetiska värdena kommer att vara störst under och direkt efter byggtiden. Med tiden etableras vegetation kring vägen som så småningom smälter in på nytt i landskapet. Konsekvenserna kan bli måttliga i början men på längre sikt blir de små. Möjligheten till utblickar från vägen påverkas inte av ombyggnaden. Tre bullerskärmar föreslås längs vägen. Skärmarna ges en likartad utformning och har samma höjd (2,5 meter), för att ge ett sammanhållet intryck. En av skärmarna är lång står mot en husgrupp i skog nära E45. Två kortare skärmar står på ömse sidor av E10 vid korsningen med Wilhelm Thisells väg. Lokalt blir det förändringar i landskapsbilden för trafikanterna och för boende i de berörda husen. Det är enstaka platser och inga utblickar över öppet landskap påverkas. Konsekvensen för landskapsbilden bedöms bli liten. Möjlig utformning och placering av den långa bullerskärmen i östra delen. Naturmiljö Förutsättningar Natura 2000 och andra formella skydd Vägarna korsar ett antal vattendrag och ligger nära sjöar som ingår i Natura området Torne och Kalix älvsystem. Sjöarna Hyttyjärvi, Nykvarnijärvi, Långträsk, Puttjala och Sahajärvi är fågelskyddsområden. Fågelskyddsområden har skydd enligt miljöbalken 7 kap 12. De nämnda sjöarna samt Kivisalmijärvi ingår i Natura

16 Karta 4. Naturmiljövärden och friluftslivsintressen 16

17 Liukattijoki med biflödet Bergsmannijoki samt de mindre bäckarna mellan sjöarna är också Natura 2000-vatten. En förutsättningsanalys avseende Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Analysen pekar på att de värden som främst kan påverkas av vägprojektet är vandringsvägar och lekbottnar för laxfisk och barriäreffekter för utter. Tidigare inventeringar och uppgifter från samråd visar att utter, som är en Natura art, förekommer på flera ställen i området kring Svappavaara. Det kan därför antas att utter har möjlighet att finnas i alla vattenmiljöer som är lämpliga för arten. Sjöarna och vattendragen innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Vattendrag och våtmarker Liukattijoki är en ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Vid E10 och nedströms har ån måttlig ekologisk status på grund av morfologiska förändringar och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Biflödet Bergsmannijoki som rinner längs E10 har god ekologisk och kemisk status. I en inventering av vägtrummor och broar som länsstyrelsen genomfört har Liukattijoki och tre av de mindre bäckarna betydelse för vandrande fisk. Två av vägtrummorna, i Pruukinjoki på ömse sidor av sjön Puttjala, är vandringshinder. I samma inventering framgår att inte någon av vägtrummorna eller broarna är utteranpassade. En våtmark av klass 3 vissa naturvärden enligt länsstyrelsens våtmarksinventering gränsar till vägen vid Kivisalmijärvi. Däggdjur Vandringshinder i Pruukinjoki, östra trumman. Här byggs en ny valvbro. Tillfällig skyltning på vårvintern på E45, öster om arbetsplanesträckan. Vad gäller djurlivet i området så förekommer här troligen den nordliga taigans alla vanliga arter. Bland allmänna skogsarter i området kan nämnas älg, björn, räv, mård, hare och ekorre. Vid Länsstyrelsens rovdjursinventering åren påträffades björn runt om Svappavaara. Utter har påträffats i vattendrag kring Svappavaara. En förutsättningsanalys avseende vilda djur har gjorts för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara i projektet. Analysen bygger på studier av befintliga inventeringar, rapporter inom vilt- och naturvård samt muntliga kontakter med bl.a. driftpersonal. I analysen föreslås att älg och utter blir fokusarter. Fokusarter i detta sammanhang är 17

18 arter som har stor känslighet för vissa typer av åtgärder och kan därmed utgöra indikatorer för påverkan hos många andra arter som påverkas på liknande sätt. Av analysen framgår att älgstammen i området ökar. Det noteras också att älg är en vanlig art i norra Sverige och kan inte anses hotad. Enligt analysen är sträckan för arbetsplanen inget utpekat område där älgstammen är särskilt stor eller där viltstråk för älg finns. Angränsande del av E45 mot Vittangi utanför arbetsplanens område är däremot ett utpekat viltstråk. På sakägarmötet framkom också kompletterande uppgifter om att det finns gott om älg i den västra delen av området. Landskapet i hela området bedöms erbjuda ett antal viktiga funktioner för utter, som är en Natura 2000-art. Naturvärdesinventeringar En inventering av naturvärden längs sträckan har utförts under sommaren Inventeringen omfattar fjärranalys och analys av befintligt underlagsmaterial samt fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter, och gäller både naturtyper, växter och djur. De grunda vegetationsrika sjöarna och våtmarkerna i Svappavaara har befunnits ha höga (klass 2) naturvärden. De sammanlänkade miljöerna ger förutsättningar för ett rikt insekts- och fågelliv. Känsliga områden enligt den naturinventering som genomfördes 2012 finns på mer detaljerade kartor i bilaga 2-4. Området som berörs av vägen, längsgående diken och säkerhetshöjande åtgärder i sidoområdet beskrivs där som vägområde och utloppsdiken där det planeras rensning är markerade som inskränkt vägområde. Det bör påpekas att endast den del av områdena med högt naturvärde som ligger närmast vägen har markerats på kartan. I de flesta fall har hela sjöarna med omgivningar motsvarande naturvärden. Arter av naturvårdsintresse och som omfattas av artskyddsförordningen har uppmärksammats och dokumenterats under inventeringen av naturtyper. Av kärlväxterna har enstaka arter påträffats i inventeringsområdet. Det är några av våra vanligare orkidé- och lummerarter (Jungfru Marie nycklar, spindelblomster, korallrot, matt-, rev-, lopp-, fjäll- och plattlummer). Östra delen av sträckan har artrika vägkanter enligt dåvarande Vägverkets inventering 1996 och beskrivs på följande sätt: Omväxlande våtmarker, skog och tomtmark. Vägkanter med oftast gräsdominerad vegatation. Artrikt med ängsgentiana samt bl.a. spindelblomster, låsbräken, fjällgentiana, kung Karls spira, brunbinka och ett flertal fjällväxter. Fågelinventering En fågelinventering har också utförts under sommaren Inventeringen omfattade hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara och inriktades på rödlistade arter och arter som är utpekade i artskyddsförordningen. Inventeringen visar att fågelfaunan längs hela den långa sträckan är relativt likartad. Av de utpekade arterna är grönbena, sångsvan och backsvala vanligast och förekom i varierande antal längs hela vägsträckningen. Sjöarna kring Svappavaara hyser enstaka ex av drillsnäppa och salskrake, och födosökande backsvala är vanlig. Vanligare arter som gräsand och knipa finns också. Sjöarna bedöms också vara rastlokaler för änder. Befintliga störningar av trafik och gruvdrift konstateras. De aktuella områdena bedöms ha måttliga värden för fågellivet. Påverkan av befintlig trafik Trafiken innebär en barriäreffekt för vilt. Vid ÅDT uppkommer en lätt barriäreffekt och olycksreducerande åtgärder bör övervägas. Den befintliga trafiken ligger inom detta intervall. Vid blir barriäreffekten stark och en balans 18

19 mellan olycksreducerande åtgärder och passager bör övervägas (rekommendation i skriften Vägar och järnvägar barriärer i landskapet ). Den framtida trafiken ligger på ca 4000 ÅDT. Trafiken orsakar en störningseffekt kring vägen. Med den befintliga trafiken är den störda zonen upp till ca 400 meter bred, se resonemang under nollalternativet nedan. LKAB:s verksamhet orsakar också buller i omgivningen. Detta buller har en annan karaktär än trafikbuller och behandlas i miljötillståndet för verksamheten. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Vägen leder till fragmentering av naturmiljön som starkt påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Måttliga konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Små konsekvenser uppstår när projektet till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig. Effekter och konsekvenser Nollalternativet I nollalternativet är det sannolikt att fler viltolyckor än idag kommer att ske. Den framtida trafikmängden ligger på gränsen mellan lätt och stark barriäreffekt enligt ovan. Lastbilstrafiken kommer att gå dygnet runt, till skillnad från de flesta andra vägar som har låg trafikintensitet nattetid då djuren är mer aktiva. Konsekvenserna för älgpopulationen bedöms ändå bli små även om fler individer kan komma att dödas på delen i väster, där det enligt uppgift finns gott om älg. För uttern bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom uttern är en utpekad art och sannolikheten är stor att fler uttrar än idag kommer att dödas av trafiken. Trafiken orsakar också en störningseffekt kring vägen. En pilotstudie har genomförts inom TRIEKOL Ett forskningsprogram om transportinfrastruktur och ekologi. Studien har identifierat samband mellan dos och effekt avseende trafikbullrets påverkan på biologisk mångfald, då särskilt fågelfaunan. I studien har gränsvärden för vägtrafikbuller i värdefulla naturmiljöer föreslagits. BULLERSTÖRNING I NATURMILJÖ 45 dba ekvivalentnivå ingen påvisbar effekt 50 dba ekvivalentnivå 20 % minskad populationstäthet 55 dba ekvivalentnivå 50 % minskad populationstäthet (påverkan på fåglar enligt TRIEKOL:s pilotstudie) En översiktlig bullerberäkning visar att 45 db(a) ekvivalent ljudnivå överskrids i nuläget upp till ca 200 m från vägen. I nollalternativet ökar detta avstånd på grund av den ökade trafiken som mest till ca 350 m från vägen. 50 och 55 db(a) överskrids upp till ca 180 resp. 100 meter från vägen. Trafiken på vägen kan alltså antas orsaka störningseffekt i nollalternativet i en upp till 700 meter bred zon längs den västra delen av vägen, där färre individer av häckande fåglar finns jämfört med om miljön vore helt ostörd. Jämfört med nuläget blir den störda zonen ca 300 meter bredare.i den östra delen, där det blir mindre trafik än i den västra, blir den störda zonen ca 150 m bredare än i nuläget. I fågelinventeringen framgår att de måttliga värdena för fågellivet motiverar att påverkan till följd av trafikökningen bedöms som liten. 19

20 Nuläge (2009) Nollalternativ och arbetsplanen, västra delen Avstånd till 45 dba Avstånd till 50 dba Avstånd till 55 dba Ljudutbredning från vägen, ekvivalentnivåer Nollalternativ och arbetsplanen, östra delen Vägen kan komma att saltas. Saltning har god effekt som halkbekämpning vid temperaturer strax under noll. Längs E10 är vintrarna kalla och saltning kan bli aktuell under korta perioder vår och höst. Även vid mer omfattande saltning påverkas naturen i mycket begränsad omfattning. En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Ytvatten i vägens närhet påverkas nästan inte alls, därför att vattnets genomströmning är så stor. Grundvattnet närmast vägen kan få en sämre kvalitet vid ogynnsamma förhållanden, men några vattentäkter finns inte längs vägen. Miljökonsekvenserna av saltning bedöms därför bli små. Arbetsplanen Väg- och sidotrummor förlängs och uttjänta byts ut. Vid trumläggning tillses att det inte uppstår vandringshinder för fisk, oavsett om vattendraget är känt som fiskförande eller inte. Två befintliga vandringshinder (i Pruukinjoki) kommer att åtgärdas i projektet. Vid det västra kommer trumman att byts ut och då läggas så att vandringshinder inte uppstår. Vid det östra kommer de befintliga trummorna att bytas ut mot en valvbro, som ger möjlighet till ett mer naturligt vattendrag. Vattendrag Längdmätning Åtgärd Kommande prövning Pruukinjoki 151/700 Åtgärdande av vandringshinder för fisk genom byte av dubbeltrumma till valvbro. Smådjurstrumma med ledarmar byggs för att underlätta för utter. Pruukinjoki 152/400 Åtgärdande av vandringshinder för fisk i genom byte av trumma. Drivved vid inlopp plockas bort. Anmälan om vattenverksamhet Anmälan om vattenverksamhet Hyttyjärvi 153/200 Byte av trumma. Ingen anmälan om vattenverksamhet krävs, då vattendraget ej är intressant för fiskbestånd. Åtgärder i vattendrag Vid vägdikenas anslutning till korsande naturliga vattendrag ska man om möjligt avsluta diket några meter före vattendraget, och låta dikesvattnet passera genom och över naturlig vegetation innan det hamnar i bäcken. På så sätt minskar grumling och föroreningar i bäcken. En utredning pågår om anpassning av broar och trummor till uttrar längs hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara. På utvalda ställen kommer åtgärder att utföras som syftar till att uttrar ska kunna passera vägen på ett trafiksäkert sätt, d.v.s. med smådjurstrummor, strandpassager eller liknande. I denna arbetsplan kommer två smådjurstrummor med ledarmar att byggas, vid bron över Liukattijoki och vid den nya valvbron över Pruukinjoki. 20

21 Det utreds om vägen kan byggas om utan påverkan på valven eller murarna på bron över Liukattijoki. En bärighetsutredning är gjord och förslag på åtgärder har tagits fram men beslut är ännu inte fattat. Om den befintliga bron kan användas, vilket förutsätts för närvarande, berörs inte ån av projektet. Smådjurstrumman minskar konsekvenserna för uttern, om åtgärden får god effekt kan konsekvenserna för uttern bli små. Om en ny bro måste byggas kommer de långsiktiga konsekvenserna att bli små, men ån kommer att påverkas under byggtiden. Skyddsåtgärder vidtas och kommer att redovisas i den arbetsplan som i så fall görs för den nya bron samt till anmälan/tillstånd för vattenverskamhet. En ny bro kan utformas med god funktion för utterpassage. Projektet bedöms inte påverka bevarandestatusen för Natura 2000-arter eller -naturtyper på grund av liten påverkan på vattendragen. Uttern gynnas av åtgärderna jämfört med nollalternativet. Barriäreffekten för älg och andra större djur ökar på västra halvan av sträckan eftersom viltstängsel sätts upp. Sträckan är relativt kort och några behov av faunapassager finns inte. På östra halvan blir konsekvenserna samma som i nollaltermativet. Störningar av trafikbuller blir samma som nollalternativet. Störningarna bedöms dock inte medföra negativa konsekvenser för älgpopulationen i området. Viltstängslet minskar risken för viltolyckor på västra delen. Eftersom östra delen av sträckan inte ligger inom ett utpekat viltstråk planeras inga andra åtgärder mot viltolyckor. Åtgärderna med breddning och återställande av diken är begränsade och tar upp till en 15 m bred remsa längs den befintliga vägen i anspråk, vilket påverkar våtmarkerna kring de närmast liggande sjöarna. Intrånget bedöms ha liten betydelse för naturvärdena eftersom endast en liten andel av de utpekade områdena berörs. Den påverkan vägen har idag på hydrologin, där vägen korsar våtmarker, kommer att finnas kvar men inte öka. Rensning kommer att ske i utloppsdiken, vilket är nödvändigt för vägens funktion i det flacka landskapet. Små intrång blir aktuella i miljöer med höga naturvärden enligt naturinventeringen. Konsekvenserna av detta bedöms lokalt bli NATURA 2000: VATTENDRAGEN För vattendragen har en förutsättningsanalys för hela Natura 2000-området Torne och Kalix älvar genomförts. Där bedöms att, om skyddsåtgärder genomförs, kommer åtgärderna inte på ett betydande sätt påverka miljön i Natura 2000-området. Skyddsåtgärder kommer att utföras. Borttagande av vandringshindren i Pruukinjoki kommer att förbättra förutsättningarna för vandrande fisk, vilket ses som en positiv konsekvens för vattendraget. Utterpassagerna förbättrar förhållandena för uttern. Tillståndskravet aktualiseras när det finns risk för en negativ påverkan av betydelse för naturmiljön i det förtecknade området. Det innebär att ingen prövning enligt bestämmelserna kring Natura 2000 bedöms nödvändig för vattendragen. ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN Artskyddsförordningens bestämmelser innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Under inventeringen noterades ett antal arter som omfattas av artskyddsförordningen. Det är några av våra vanligare orkidé- och lummerarter. För de skyddade arter som har påträffats vid inventering längs befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara och som berörs av vägåtgärder kommer prövning att ske i samråd med länsstyrelsen. Fågelinventeringen, som utgått från svenska rödlistan och utpekade arter med stöd av Artskyddsförordningen, har inte visat på några platser med höga värden för fågellivet på sträckan. Åtgärderna och den ökade trafiken bedöms inte märkbart påverka fågellivet. Det innebär att skyddat fågelliv varken störs, avsiktligt skadas eller får häckningsplatser eller viloplatser förstörda på ett sådant sätt att dispens krävs från bestämmelserna. 21

22 måttliga, men blir små sett till områdena som helhet. Inga specifika åtgärder för att minska påverkan på hydrologin har bedömts nödvändiga eftersom påverkan även fortsättningsvis kommer att ha samma karaktär och omfattning som idag. De artrika vägkanterna kommer att påverkas. På den sida där vägen breddas kommer både inner- och ytterslänt att schaktas bort, vilket innebär att den befintliga växtligheten försvinner. På motsatt sida kan befintlig ytterslänt troligen bevaras till viss del. Om så sker och de nya ytterslänterna och dikesbottnarna täcks med tillvaratagna avbaningsmassor där den utpekade växtligheten finns, så att återetablering gynnas, blir konsekvenserna för de artrika vägkanterna endast måttliga. Projektet strider inte mot strandskyddets syften vad gäller skydd av djur- och växtliv. Bestämmelserna om fågelskyddsområde avser förbud mot jakt, och breddningen av vägen bedöms inte kräva dispens. Förslag till åtgärder i senare skeden I samband med anmälan för vattenverksamhet för trumläggningarna kan länsstyrelsen komma att ställa villkor för verksamheten. Dessa villkor kommer att arbetas in i bygghandlingarna. Utterpassagerna ska kontrolleras för att säkerställa deras funktion. Viltolyckor bör följas upp. Om det visar sig att antalet trafikdödade djur blir stort kan konsekvensbedömningen komma att ändras och åtgärder som fler trummor, hastighetssänkning, viltvarningssystem och/eller längre viltstängsel komma att övervägas. I bygghandlingsskedet detaljstuderas viltstängslet så att avslutningar anpassas till terrängen. Eventuellt behov av s.k. uthopp utreds och sådana tas i så fall med i projektet. De artrika vägkanterna återinventeras under byggskedet. Inventeringen ska visa om och var den nämnda växtligheten finns kvar idag, för att kunna prioritera delar där anpassning till befintliga slänter och återetablering ska göras. Det kan göras genom att använda tillvaratagna avbaningsmassor som slänttäckning och i dikesbottnar. Under driftsskedet ska slåtter göras enligt rekommendationerna för artrika vägkanter. Friluftsliv Förutsättningar I området förekommer fritidsaktiviteter som exempelvis jakt och fiske, skidåkning, skoteråkning samt svamp- och bärplockning. Friluftslivsintressen visas på karta 4. Vid Hyttijärvi finns fågeltorn och en spång för friluftslivet, som går intill E10 längs sjön (se också foto i avsnittet Landskapsbild). En liten badplats, som nås via Sofia Lindmarks väg, finns nära E10 i öster. Områdena längs vägen påverkas av buller från den befintliga trafiken och från LKAB:s verksamhet. Vid Vargbacken korsas E10 av en skoterled. På sakägarmötet kom information om promenadstråk längs lokalvägnätet som korsar E10, och ett friluftsområde öster om E45. Trafiken på vägen ger en barriäreffekt. Sjöarna och vattendragen innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Den befintliga vägen och järnvägen utgör också en fysisk barriär i området. Behovet att korsa vägen på andra ställen än vid vägkorsningarna och skoterleden bedöms vara litet. Svappavaara ligger norr om vägen och inga målpunkter för lokalt friluftsliv finns på vägens södra sida. 22

23 Bedömningsgrunder Stor negativ konsekvens uppstår om områden som har höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriäreffekter innebär det också stora negativa konsekvenser. Måttliga konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras betydligt. Om mindre delar av ett större rekreationsområde påverkas negativt innebär det också måttlig negativ konsekvens. Om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår innebär det också måttlig negativ konsekvens. Små konsekvenser uppstår om vägen medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett område. Effekter och konsekvenser Nollalternativet Den ökade trafiken kommer att innebära ökade barriäreffekter vid skoterpassagen och de korsningar där fotgängare passerar E10 på grund av längre väntetider vid passage. Det blir också 2 4 dba högre ljudnivåer i områdena längs vägen. Det bedöms som mindre försämringar av tillgänglighet och upplevelsevärde och nollalternativet medför därför små konsekvenser. Arbetsplanen Den korsande skoterleden anpassas till den ombyggda vägen och kommer att kunna ligga kvar i samma läge med bibehållen funktion. Röjning kommer att göras inom vägområdet som förbättrar sikten på platsen. Diskussioner har förts om en större åtgärd (planskildhet), men en sådan genomförs inte bland annat för att osäkerhet finns om leden kan ligga kvar i samma läge när malmbrytning i Leveäniemi kommer igång. Projektet strider inte mot strandskyddets syften vad gäller friluftsliv. Trafikbuller och barriäreffekt blir samma som i nollalternativet. Arbetsplanen bedöms ge små konsekvenser för friluftsliv, lika som nollalternativet. Kulturmiljö Förutsättningar I och omkring Svappavaara finns fornlämningar från ett av Norrbottens äldsta gruvsamhällen som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. På Gruvberget, beläget på den södra sidan om E10, finns ett antal fornlämningar bestående av en gammal gruva samt ett antal gruvhål. Inne i Svappavaara by, invid Kirunavägen, finns ett antal fornlämningar från gruvsamhället bestående av hyttlämningar och gamla boplatser. Fornlämningar inne i Svappavaara och på Gruvberget utgör riksintresse för kulturmiljö. Norrbottens museum har genomfört en särskild arkeologisk utredning för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara. Utredningsområdet sträcker sig omkring 30 m från befintlig väg. Utredningen har visat på att en hittills okänd kulturhistorisk lämning, en sentida husgrund och en brunn, på fastigheten 21:17 i sträckans östra del. Den ligger ett tiotal meter utanför det nya vägområdet. I länets kulturmiljöprogram beskrivs att i Svappavaara ryms lämningar efter en av de äldsta gruvrörelserna i Norrbotten parallellt med en av de yngsta gruvanläggningarna, liksom en gammal jordbruksbygd med anor från den första gruvepoken tillsammans med ett helt modernt gruvsamhälle. Detta ger Svappavaara ett högt kulturhistoriskt värde. E10 passerar genom det område som beskrivs i kulturmiljöprogrammet. 23

24 Karta 5. Kulturmiljöintressen 24

25 Bron över Liukattijoki är en valvbro med två betongvalv och sidomurar av sten. Bron har höga kulturhistoriska värden, motsvarande klass 2 i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Intrånget i miljön får till följd att dess upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorad. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade. Små konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas. Bron över Liukattijoki Effekter och konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet medför inga konsekvenser för områdets kulturvärden. Arbetsplanen Det finns inga kända forn- eller kulturlämningar som påverkas av projektet. Ombyggnaden av den befintliga vägen inklusive de bullerskyddsåtgärder som föreslås bedöms inte påverka de värden som beskrivs i kulturmiljöprogrammet. Det utreds om vägen kan byggas om utan påverkan på valven eller murarna på bron över Liukattijoki. En bärighetsutredning är gjord och förslag på åtgärder har tagits fram men beslut är ännu inte fattat. Det förutsätts i MKB att den befintliga bron kan användas. Om en ny bro behöver byggas görs en separat arbetsplan för detta. Projektet bedöms medföra små konsekvenser för kulturmiljön. 25

26 Förslag till åtgärder i senare skeden Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Boendemiljö Förutsättningar Det finns endast ett fåtal bostadshus längs E10. De ligger i östra delen av sträckan och vid korsningen med Wilhelm Thisells väg. Några hus är synliga från vägen på ett hundratal meters avstånd. Huvuddelen av bebyggelsen inne i Svappavaara och Vargbacken ligger längre från vägen. Tomterna i öster har utfart mot E10 men bara en ligger i direkt anslutning till vägen. Trafiken kan orsaka störningar och otrygghet för boende längs vägen och för oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen. Husen närmast vägen har höga bullernivåer redan idag. Husen längst i öster döljs delvis av skog Husen närmast vägen, t.v. Svappavaara 11:4, t.h. Svappavaara 9:8 i korsningen med Wilhelm Thisells väg. En bullerberäkning har utförts, med syfte att klargöra om boende längs vägen kan utsättas för ljudnivåer som överstiger riktvärdena, före eller efter ombyggnaden av vägen. Maximal och ekvivalent ljudnivå har beräknats enligt Nordiska beräkningsmodellen för buller från vägtrafik, Naturvårdsverkets rapport 4653, i datorprogrammet Soundplan 7.1. Ekvivalentnivån, ett medelvärde över dygnet, beror bland annat på trafikmängden. Maximalnivån uppkommer vid varje fordonspassage och är högre för tunga fordon än för personbilar. 26

27 I en bärighetsutredning för hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara har man identifierat sträckor där störande vibrationer i boendemiljöer kan befaras. Det finns inga sådana sträckor längs E10. Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår om riktvärden överskrids och inte kan åtgärdas inom vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Såväl synliga som mentala samband och strukturer i bebyggelsen bryts. Barriäreffekterna ökar betydligt. Många fastigheter löses in. Måttliga konsekvenser uppstår om trafiken orsakar buller över riktvärdena men dessa endast överskrids i ett fåtal fall efter vidtagna skyddsåtgärder. Samband och strukturer i bebyggelsen försvagas. Fysisk och visuell barriäreffekt ökar. Enstaka fastigheter löses in. Små konsekvenser uppstår om boendekvaliteten påverkas utan att riktvärden överskrids. Projektet innebär visuell påverkan, men den fysiska barriäreffekten ökar inte. Effekter och konsekvenser Nollalternativet Den ökade trafiken kommer att påverka boende längs vägen genom ökade bullernivåer. Den tunga trafiken kommer att gå dygnet runt vilket medför störningar även nattetid. Det finns risk för att störande vibrationer uppkommer. Trafiken orsakar också ökade problem för trafiksäkerhet och trygghet för boende och oskyddade trafikanter, eftersom den befintliga vägen är smal och separering av gång- och cykeltrafik saknas. Trafikbullernivåerna i nollalternativet har beräknats. I stort kommer riktvärden för trafikbuller, ekvivalent och i vissa fall även maximal ljudnivå, att överskridas vid de hus som ligger mindre än ca 100 meter från vägen. Ekvivalentnivån ökar med ca 3 6 dba jämfört med nuläget. Det berör alla boende i de hus som ligger längs vägen. I nollalternativet genomförs inga bullerskyddsåtgärder. Bullernivåer för varje fastighet i nollalternativet kommer att redovisas i arbetsplanens beskrivning. RIKTVÄRDEN FÖR BULLER Riksdagen har antagit följande riktvärden för buller från vägtrafik: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa riktvärden är vägledande vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg. Projekt är en väsentlig ombyggnad. Halterna av luftföroreningar som orsakas av vägtrafik kommer att vara låga. Nomogrammet nedan (från Trafikverkets handbok för vägtrafikens luftföroreningar) kan användas för en grov bedömning av trafikens lokala bidrag till luftföroreningar, här årsmedelvärde av kvävedioxid, som har en miljökvalitetsnorm. Bakgrundshalten, som är 4 µg/m 3 för landsbygd i Norrland, ska läggas till det lokala bidraget. Vid den framtida trafikmängden, fordon/dygn, kommer man inte i närheten av de halter där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas med tanke på miljökvalitetsnormen. Den s.k. nedre utvärderingströskeln enligt miljökvalitetsnormen är där det gröna fältet slutar, 26 µg/m 3. Extremvärdena, s.k. 98-percentiler, som uppkommer vid t.ex. speciella vädersituationer följer samma mönster. 27

28 Det finns risk för att malmlasterna dammar. Det är dock fordonsägarens ansvar att se till att inte störande damning uppkommer, enligt 3 kap 80 i trafikförordningen. Damning behandlas därför inte vidare i MKB:n. Nollalternativet medför på grund av ökade bullerstörningar för boende längs vägen, och genom försämringar för alla oskyddade trafikanter, måttliga till stora konsekvenser. Arbetsplanen Arbetsplanen omfattar bullerskyddsåtgärder med målet att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte ska överskridas. De skyddsåtgärder som är bäst lämpade vid respektive hus har föreslagits. Bullerskärmar (plank) är en åtgärd som övervägts som huvudalternativ, eftersom de dämpar ljudnivån både utomhus och inomhus. Där skärmar på grund av t.ex. topografi inte är lämplig, föreslås fasadåtgärder (t.ex. tilläggsrutor, fönsterbyten och åtgärder på ventiler) som dämpar ljudnivån inomhus. För en grupp tomter föreslås att infarten samordnas för att skärmen ska kunna bli så lång som möjligt och inte ha hål för flera infarter. De framtida ljudnivåerna har beräknats med bedömd trafikmängd, trolig tillåten hastighet, väg- och terrängmodell samt fastighetskartan som underlag. Beräkningsmodellen har anpassats (se faktaruta) för att ge en så rättvisande bild som möjligt med den särskilt stora andel av de tyngsta fordonen som är aktuell. För inomhusnivåerna har beräkningsprogrammets schablonvärden för fasaddämpning använts. Det faktiska värdet beror på husens konstruktion, och husens skick är inte känt. De föreslagna skärmarna är 2,5 meter höga, vilket har bedömts rimligt av landskapsbildsskäl. Skärmarna dämpar ljudnivån inne och ute men riktvärdena nås bara vid en del av husen. Skärmarna kompletteras därför där så krävs med fasadåtgärder så att inomhusnivån inte ska överskridas. På många ställen gör husens placering (t.ex. långt från vägen) och topografin att en skärm inte får tillräcklig effekt utan att behöva ha en höjd eller längd som inte kan motiveras. En detaljerad redovisning av ljudnivåer för varje fastighet kommer att göras i arbetsplanens beskrivning. Kartor över framtida ljudnivåer utomhus med byggda 28