Kanske kan man känna hur små rörelser dans faktiskt kan vara, som att pulsen och andningen ändrar sig, och allt som sker i vår fantasi.

Transkript

1 Kanske kan man känna hur små rörelser dans faktiskt kan vara, som att pulsen och andningen ändrar sig, och allt som sker i vår fantasi. - Fia Lien, förskollärare Äggets utvärdering 2015/2016 1

2 Utvärdering 2015/2016 Välkomnande Under höstterminen välkomnade vi sju barn mellan 1,5-2 år på ägget. Många av föräldrarna upplevde välkomnandetiden som lugn med låg ljudnivån. De tyckte att det var bra att delta under hela dagar och få möjlighet att lära känna de andra föräldrarna samt förskolemiljön. En del föräldrar har uttryckt en önskan att vi som pedagoger är mer tydliga i hur välkomnandet ser ut. Alltså hur länge de ska vara kvar under dagen, vilken roll de ska ha och när det är dags att gå ifrån barngruppen under en längre period. Därför kommer vi i höst är berätta för föräldrarna om varför vi tycker att heldagsinskolning är det bästa för familjerna. Vi vill betona vikten av att det är individuellt hur varje barns välkomnande ser ut vilket betyder att en dialog mellan pedagog och förälder är viktig. Fokus under året - Musikprojektet Bakgrund Vi pedagoger uppmärksammade att musik och rörelse var något som intresserade alla barnen. Vi lyssnade på sånger som spelades från datorn/i-paden, sjöng tillsammans och använde oss av olika instrument. När barnen hör musik börjar många att sjunga, nynna och röra på sig i takt till musiken. Under vårt första handledningstillfälle med vår pedagogista Kristina Mansfeldt berättade vi om barnens intresse för musik och diskuterade hur vi skulle kunna ta tillvara och utmana barnen vidare inom detta område. Syftet med musikprojektet var att ge barnen tillgång till en mångfald av musik och på olika sätt att uppleva den på. Vi ville erbjuda barnen en annan slags musik än vad de är vana vid. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras (Läroplanen för förskolan 98, rev. 2010, s.6) Metod Genom att på olika sätt och i olika konstellationer möta musik har barnen fått möjligheter till att skapa ett förhållande till de musikstycken som presenteras. Vi har använt oss av samma musikstycke en längre period för att ge barnen tid till detta. Vi anser att tiden är viktig, att flera gånger få möjlighet att på olika sätt lyssna och ta till sig musiken. Vi började med ett traditionellt arabiskt stycke med en artist som heter Nihawand. Vi jobbade med det från oktober till december. Det andra stycket som introducerades för barnen var en hawaiiansk låt med Israel Kamakawióole som vi jobbade med från december till januari. Senare i musikprojektet introducerades Here 2

3 Comes The Sun med The Beatles och kort därefter Du Hast med Rammstein fram till slutet av april. Vi har läst en artikel av Jonna Hjertström Lappalainen där hon skriver om John Dewey syn på estetik. Han menar att erfarenheten också är något rent kroppsligt som måste förstås som pågående i en enskild människa. Han hävdar även att estetik och de sköna konsterna får sin mening ur det primitiva erfarandet och görandet. Mål med projektet utifrån Läroplan för förskolan Arbetslaget ska ge barn möjlighet att: utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Tillvägagångssätt Musikintroduktion Vi pedagoger började med att välja ett musikstycke som vi inte trodde barnen hört tidigare och valet föll på det traditionella arabiska stycket. Barnen fick möta låten i vårt dramarum där vi plockat bort allt material eftersom vi ville att barnen skulle fokusera på musiken och inte på materialet. Det som fanns kvar i rummet var en röd matta och ljuskälla från en projektor. Barnen fick komma in i rummet i mindre gruppkonstellationer och vid många olika tillfällen. Låten spelades om och om igen och tillfällena filmades med hjälp av en kamera. Efter dessa tillfällen gav vi tillbaka dokumentationen till barnen genom att projicera upp filmerna på väggen i dramarummet. Något som framkom i dokumentationen var att många av barnen använde samma rörelser/rörelsemönster som de använder under dagarna. Exempel på detta är att ett av barnen hoppade och snurrade mycket till musiken, ett annat barn trippade runt i takt till musiken, ett tredje barn använde mjuka rörelser till musiken. Att se sig själv i spegeln och se sin egen skugga på väggen var något som fångade många av barnen. Även den runda röda mattan på golvet var central för barnen och ett rörelsemönster som återkom där var att gå/springa runt. De tittade mycket på varandra, imiterade varandras rörelser och provade olika rörelser. Barnen bjöd in varandra i leken genom att exempelvis dansa tillsammans. De respekterade om någon 3

4 annan inte ville hålla handen och vissa av barnen benämnde det som de gjorde och uttryckte. Vi kunde också se samma intresse för skuggor som ett av barnen tidigare visat i vårt ljusprojekt där hon följde sin skugga med händerna. Imitera en kompis Vi pedagoger uppmärksammade i dokumentationerna från introduktionen att många av barnen tittade på varandra och provade varandras rörelser. Vi ville ge tillbaka barnens olika rörelser och även prova utmana barnen i att få testa/upptäcka nya rörelser. Barnen fick titta på olika filmklipp från introduktionstillfället där det var fokus på enskilda rörelser och utmaningen blev att få prova på dessa. Något som synliggjordes var att barnen inte bara imiterade varandras rörelser utan även imiterade ljud. Rita en rörelse Vi pedagoger ville utmana barnen vidare i olika rörelser och valde att de skulle få möjlighet att möta rörelserna i ett annat språk/uttrycksform, nämligen att få rita dem. Detta gjorde vi med sex av våra äldsta barn. Tillsammans med en pedagog fick varje barn titta på filmer från tidigare tillfällen där de rört sig till musiken. De fick bestämma en sekvens i filmen som visar en rörelse som de ville ta ett kort på (skärmdump). Ordet rörelse beskriver någonting som rör sig och vi pedagoger diskuterade hur vi kan använda ordet på ett tydligt sätt. Vi kom fram till att använda uttrycket Frusen rörelse för att beskriva det. För oss är tankar och analyser om ordval och hur vi säger saker viktigt. För att barnen skulle få en annan dimension av begreppet rörelse fick de utmaningen att göra en skiss. Genom att stoppa en film i en viss sekvens har de fångat en rörelse som de sedan skissat 4

5 Utdrag ur projektmall När B skulle skissa/rita sin rörelse var modersmålspedagogen L med. Det gav B möjlighet att kunna uttrycka sig och bli förstådd på olika sätt och språk. Han berättade att han valde det stora pappret för att han är så lång. Han ritade sina armar, började rita två ben, huvudet och kroppen. Efter ett tag ritade han dit flera ben och sa att han hade många ben. A använde sig av flera språk när hon berättade om vad hon ritat. Hon berättade vad hon ritat, visade på sin kropp och på pedagogens kropp de olika kroppsdelarna, hon tittade på sin teckning genom kameran. P skissade olika kroppsdelar från bilden, två ben, två armar, huvudet. (i den riktning som man ser på bilden) D använde sig av språk, rörelser, skisser för att göra den frusna rörelse han valt. Längst ned på första skissen pekade han och sade - Där är stopp, när jag sa stopp på filmen. D berättar om olika saker samtidigt, stora salen, fjärilar, Bangladesh, han har fokus på uppgiften men tänker och tar sig an den transdiciplinärt. Vi tolkar det som att B och A ritade kroppsdelar som är tydliga på bilden, som utmärker sig. Båda ritade sina armar/sin arm. Vi pedagoger ska tänka på att vi är tydliga i kommunikationen med barnen, både verbalt och med kroppsspråket. Viktigt att vi tänker på att använda olika begrepp och förklara dem. Viktigt att tänka på att alla barn inte har svenska språket som modersmål. Barnen fick sedan visa och berätta om sina skisser för varandra. Vi kunde se att de tyckte det var roligt att prova varandras rörelser. Parallellt jobbade vi med papper. Vi ville tillföra ett nytt material i utforskandet med musiken och ge materialet värde. Därav fick barnen utforska olika slags papper med hjälp av sina kroppar i kombination med musik. Det vi såg var att musiken bidrog till barnens lärande genom mycket glädje, kopiering av varandras rörelser, de provade att göra ljud samt imiterade varandras ljud. Rörelser som barnen testade var att hoppa, krypa, stampa och rulla. Här kommer ett utdrag ur en reflektion vi hade efter en pedagogisk handledning där vi diskuterade vilken riktning projektet skulle ta: 5

6 Pedagogernas reflektion 9/ Vi funderade hur vi kunde gå vidare med papper. Är det något vi ska fortsätta utmana barnen i och undersöka eller ska vi helt byta spår? Varför? Vi har givit barnen ett nytt material till musiken och känner att vi vill ge barnen ytterligare ett verktyg för att utforska musiken mer. Något som vi ser intresserar barnen är rörelser. Vidare tänker vi att de kan jobba med kritor som en förlängning av en rörelse till musiken. Vi bestämde att det är viktigt att ha samma musik/låtar för att det inte ska bli ännu ett nytt moment (det kan presenteras senare). Vi ifrågasatte hur vi presenterade pappret för barnen. Vi lät inte barnen få tillgång till hela dramarummet (scenen) och kom överens att miljön måste ses över. Vi kommer backa tillbaka och istället lyfta in intresset för rörelser i kombination med musik och papper. Hur går vi vidare? Vi kan se att olika typer av rörelser intresserar barnen. Vi kan se en utveckling från att barnen började att frysa en rörelse, imitera och ge tillbaka till varandra. Imitationerna fortsatte även i utforskandet av papper då de kopierade varandras rörelser och uttryckte glädje. Vi tänker oss att pappret ligger kvar som en röd tråd men ger barnen ett nytt verktyg för att utforska vidare, kritor. För att utmanas vidare i att skissa en rörelse diskuterade vi fram två frågeställningar som bygger på det vi sett i dokumentationer hittills i projektet. Frågeställningarna Kan du rita/skissa hur musiken låter? Kan du rita/skissa hur du rör dig till musiken? Barnen fick i mindre konstellationer jobba både i dramarummet och ateljén vid flera olika tillfällen. Där mötte de frågeställningarna (se ovan). Musiken som spelats vid dessa tillfällen var Here Comes The Sun med The Beatles och Du Hast med Rammstein. Vi kunde se skillnad i barnens skapande beroende på vilken musik som spelades. Barnen fick tillsammans jobba på ett stort papper som användes vid flera tillfällen. 6

7 Den vänstra bilden visar hur barnen uttryckte sig när de lyssnade till Rammstein och skulle uttrycka hur musiken låter. Den högra bilden visar hur barnen uttryckte sig när de lyssnade på The Beatles och skissade hur de rörde sig till musiken. Det blev som en form av notskrift. I skrivande stund har vi kommit såhär långt i projektet och funderar kring våra frågeställningar och hur de kan tolkas av barnen. Föräldramedverkan och föräldrainflytande På Ägget finns en reflektionsvägg som är en mötesplats för barn, föräldrar och pedagoger. Vi pedagoger arbetar för alla ska ha inflytande och möjlighet att påverka projektets fortsättning. Under hösten fanns dessa frågeställningar på väggen: Vad tänker du på när du hör ordet musik? Vad är musik för dig? Hur påverkar musiken dig? När blir ljud musik? Under höstens föräldramöte fick föräldrarna möjlighet att praktiskt fördjupa sig i frågeställningen Hur påverkar musiken dig? Det fanns tre börjor att välja mellan. Den första var i dramarummet där ficklampor användes och ett lakan hängde från taket vilket gav föräldrarna möjlighet att uttrycka sig till samma musik som barnen arbetat med under hösten. Den andra fanns i ateljén där de kunde måla med vattenfärg till musik. Den sista början var att sitta och lyssna på musiken.vi upplevde att föräldrarna tyckte det var spännande att bli insatta praktiskt i hur vi arbetar med barnen. Musiken har blivit ett sätt att mötas i vardagen på förskolan. Vi har i den dagliga kontakten diskuterat de olika låtar som spelats här på Ägget, föräldrar har delat med sig vad de lyssnar på för musik själv och även vad barnen tycker om för musik hemma. Några föräldrar har även berättat att de märkt skillnad hemma med ett ökat musikintresse hos deras barn. Det har varit en förälder här som spelat gitarr och sjungit tillsammans med barngruppen vilket var mycket uppskattat. Vi har även haft förmånen att få besök av en musiker som spelade fiol för barnen. Vi pedagoger dokumenterade tillfället när föräldrarna jobbade med börjar och gav tillbaka det till både barnen och föräldrarna. Barnen stod ofta och tittade på bilderna och pratade med varandra. De verkade stolta och glada över att deras föräldrar var delaktiga i arbetet på avdelningen. 7

8 Här följer ett sammandrag av föräldrarnas svar utifrån frågeställningarna på reflektionsväggen: Glädje, känsla, underhållning, avslappning Musik för mig är ett verktyg som jag använder vid träning, jag lyssnar på musik för att slappna av dansa komma in i rätt stämning. Blir glad ledsen arg, peppad berodde på sinnesstämning och genre av musik. Det är lyssnaren som avgör när det är musik. Underhållning, rörelse, dans. Jag blir glad, ledsen fundersam beroende på på musiksort. Musik väcker minnen. Musik för mig är när det har en rytm. Musik är när det finns en takt eller en melodi. Harmoni, känslor, får mig till olika stämningar. Analys Vi pedagoger ser att vi tillsammans med musiken har gjort skillnad. När den spelas i dramarummet ser vi glädje och att barnen ser varandra på ett utforskande sätt. De imiterar varandras rörelser och ibland förändras dessa rörelser och blir nya. Vi tolkar det som att det stärker barnen att kompisarna vill prova det de gör. De blir sedda och lyssnade på. Barnen och pedagogerna har mötts på lika villkor. Många barn kan mötas samtidigt och uttrycka det de känner när de lyssnar på musiken och och tar in den i kroppen. Vi pedagoger har upplevt det positivt att många barn kan mötas samtidigt och samtala med varandra. Det blir som flera olika språk där många barn kan prata samtidigt istället för endast en i taget som i det talade språket. Vi ser det som en tillgång att kunna kommunicera på olika sätt i de olika språken. 8

9 Vi vill lyfta vikten av projektmallen som redskap för oss pedagoger. Där skriver vi om förberedelser, reflektioner, genomförande och hur vi ska gå vidare etc. Vi har stött på tillfällen där planeringen i projektmallen har varit tydlig, men en liten miss som tillexempel vilken roll vi som pedagoger intar under ett visst moment eller en sån liten detalj som att utklädningskläder är kvar och tar fokus från projektet. Det påverkar barnen hur miljön ser ut då fokus var musiken. När vi inte plockade bort allt material från dramarummet började barnen leka och klä ut sig och slutade skissa på ritningen. För att ge tillbaka barnens önskan att klä ut sig och röra sig till musik har även såna tillfällen tillämpats. Vem får barnen bli i mötet med musiken? Vi anser att de får bli demokratiska människor som getts möjligheter att uttrycka sig genom olika språk och uttryckssätt. Vi valde att barnen fick vara mottagare av musiken och genom den uttrycka sig fritt genom skisser, målning, kroppen och rörelser. En utveckling av projektet skulle kunna vara att barnen är skapare av musik, producenter och inte bara mottagare. Våra sista frågeställningar som vi i nuläget arbetar med är kan du rita/skissa hur musiken låter? Kan du rita/skissa hur du rör dig till musiken? Genom att titta på dokumentationer tolkar vi det som att barnen antagit utmaningarna och skissat. Men vi tolkar det också som att under vissa tillfällen har det varit svårt att veta om de verkligen förstått. Ibland har de börjat skissa utan att frågan hunnit ställas. Kan det vara så våra börjor varit så pass välplanerade och att barnen har arbetat med musik så länge att utmaningen var underförstådd? En annan fundering är att frågorna kanske varit för lika ställda, trots olika miljöer. Under skapandet går det in i varandra då samma musik spelats i båda rummen. Vi kommer fortsätta att titta på dokumentationer för att fördjupa oss ytterligare. Estetiska uttrycksformer har varit en stor del i vårt projekt samtidigt som vi brottas med ateljéns utformning, bland annat hur den ska se ut och hur den ska fungera. Genom förskolans gemensamma fokus som handlar om estetik och ateljéer har vi diskuterat, läst litteratur och lyssnat på föreläsningar. Vi har blivit oerhört inspirerade men känner att det är svårt att omsätta i praktiken. Vi har upplevt att det ibland kan vara svårt att ha en utmanande ateljé för äggets och sporrens barn. Därför försöker vi hitta en lösning att dela av rummet fast det ändå ska vara en gemensam ateljé. Dans och rörelse som berikat vårt projekt och är ett estetiskt uttryckssätt har genom våra diskussioner i arbetslaget och med övriga förskolan givit tyngd i vårt projekt. 9