Kommunal vägnätsplan 2010

Transkript

1 ULRICEHAMNS KOMMUN Kommunal vägnätsplan 2010 Ett robust vägnät Kommunledningskontoret Utvecklingsenheten Dokumentet är ett förslag till den nya vägnätsplanen. Det är smärre förändringar från föregående plan. På sikt tillkommer två vägar till vägnätsplanen, väg 1727 genom Torsbo samt efter genomförd utbyggnad av riksväg 40 även väg 1818 mellan Nitta och kommungräns mot Borås. En viktig poäng i denna plan är redovisningen av de förändringar som sker med vägnätsplanen i och med utbyggnationen av riksväg 40 till motorväg. En analys av genomförda åtgärder på kommunens vägar visar att endast 3 åtgärder av totalt 63 har utförts på vägar som inte lyfts fram av tidigare plan som viktiga vägar.

2 Innehåll Kommunal vägnätsplan Bakgrund och syfte... 3 Samråd... 3 Föreslaget vägnät... 3 Utförda arbeten i Ulricehamn... 5 Åtgärdslista för nyläggnings- och upprustningsbehov... 7 Nyanläggning... 7 Belagda vägar som förstärks, breddas, rätas och beläggs om... 7 Belagda vägar som beläggs om... 7 Grusvägar som förstärks, breddas och beläggs... 7 Analys... 8 Figurförteckning Figur 1 Kommunal vägnätsplan Figur 2 Den kommunala vägnätsplanen... 9 Figur 3 Kommunala vägnätsplanen efter färdigställning av motorvägsstandard på rv Figur 4 Kommunal vägnätsplan med åtgärder Tabellförteckning Tabell 1 Utförda arbeten i Ulricehamn kommun

3 Kommunal vägnätsplan Robust vägnät med beskrivning av nyanläggnings- och upprustningsbehov Bakgrund och syfte Syftet med en kommunal vägnätsplan är att identifiera det viktigaste vägnätet i kommunen. Angivna vägar i planen skall hålla god kvalité ur, som i tidigare plan, bredd, geometrisk standard och bärighet. Planen lägger inte fokus på att alla vägar i kommunen skall prioriteras ur ett investeringsperspektiv ej heller att samtliga invånare skall få närmaste väg till resmål förbättrad, däremot kommer fokus att ligga på att det alltid skall finnas ett bra alternativ för såväl gods- som persontrafik. Samråd Inför upprättandet av 2010 års kommunala vägnätsplan hölls rådfrågningar med Vägverket, Landsbygdsalliansen och LRF Ulricehamn. Den nu förslagna revideringen innehåller mycket få förändringar från tidigare kommunala vägnätsplan. De synpunkter som inkommit från ovan nämnda aktörer har i stort varit positiva till tidigare prioriterade vägar. Det tillskott som den kommunala vägnätsplanen 2010 ger är förutom en reviderad åtgärdslista och en beskrivning av hur det prioriterade vägnätet förslås förändras i och med utbyggnationen av riksväg 40, en analys av vår kommunala vägnätsplans egentliga värde utifrån genomförda satsningar i relation till av kommunen utpekat robust vägnät. Föreslaget vägnät Sett till den kommunala vägnätsplanen fram till utbyggnationen av motorvägsstandard av riksväg 40 har en mindre väg tillkommit. Förslaget har sin grund i den relativt stora arbetspendlingen som sker till Dalstorp går längs väg Under våren 2010 påbörjas arbetet med utbyggnationen av riksväg 40 till motorväg på sträckan mellan Dållebo och Hester. Arbetet planeras bli klart under Det finns dock fortfarande tidskrävande åtgärder längs motorvägen i form av tunnelbyggnationer som gör att planerad trafiköppning kan komma att förskjutas. Sedan den senaste vägnätsplanen har sträckan Ulricehamn Jönköping byggts ut till 2+1. Genom utbyggnaden till motorvägsstandard på resterande sträcka kommer den östvästliga trafiken genom kommunen att ses som fullgod. I bild 3 på sidan 10 visas det kommunala vägnätet efter slutförandet av riksväg 40. Här tillkommer ytterligare en väg i prioriteringslistan. Väg 1818 mellan Nitta och Ulricehamns kommungräns förväntas få en större användning när boenden i Nitta skall åka mot Borås. Väg 1818 förväntas bli en viktigare väg och bör därmed vara med som prioriterad mindre väg i kommunen. Ser man till knytpunkterna till det övriga vägnätet från den nya motorvägen kommer detta att realiseras genom de tre moten som byggs. Förutom centralortens Ulricehamnsmot, kommer alltså ytterligare två mot att byggas. Hökerumsmotet i den västra delen av kommunen samt Hössnamotet öster om centralorten. Figur 3 på sidan 10 redovisar dessa tre knytpunkter. Bilden nedan redovisar de vägar som ingår i den kommunala vägnätsplanen. Vägar märkta i rött redovisar det stora vägnätet medan vägar plottade med rutor redovisar den mindre vägnätet. 3

4 Figur 1 Kommunal vägnätsplan

5 Utförda arbeten i Ulricehamn Sedan den senaste rapporten om Ulricehamn kommuns vägnät presenterades har ett stort antal projekt genomförts på kommunens vägar. Mellan åren 2002 till och med 2009 har 64 projekt genomförts i Ulricehamn kommun. Nedan är de listade efter genre. Tabell 1 Utförda arbeten i Ulricehamn kommun Beläggningsarbete vägnummer Väglängd (m) Sträcka Åtgärd Tvärred-Brunn Varmmassa Rönnåsen-Strängsered Varmmassa Rånnaväg-Björnrydet Tankbeläggning Kvarnared-Mörkö Varmmassa Kinnared-Holmarp Varmmassa Del i Trädet Varmmassa Hökerum-Älmestad Tankbeläggning Bjättlunda-Visst Tankbeläggning Bjättlunda-Aspanäs Tankbeläggning Börstig-Trädet Tankbeläggning Dalum-Åfärd Tankbeläggning Vinsarp-Kölingared Tankbeläggning Del i Timmele Varmmassa Ramper Rv 40 Ulricehamn Varmmassa Liared-Hössna Varmmassa Mörkö-Länsgränsen Kall Återvinning Bredaslätt-Tvärred Kall Återvinning Björnrydet-Gullered Kall Återvinning Kroken-Storrydet Kall Återvinning Storrydet-Hössna Kall Återvinning Tåhult-F-länsgräns Kall Återvinning Timmele-Älmestad Värmebeläggning Strängsered Varmmassa Vegby-Götåkra Varmmassa Ulricehamn-Timmele Värmebeläggning Älmestad-Od Värmebeläggning Rönnåsen-Hössna Värmebeläggning Ås-Gällstad Varmmassa Tolkabro-Ekeslunda Varmmassa Köttkulla-Ulricehamn Kall Återvinning Tvärred-Brunn Tankbeläggning Hössna-Strängsered Tankbeläggning Älmestad-Rävike Tankbeläggning Vägnummer Väglängd Sträcka Åtgärd 5

6 Timmele-Dalum Tankbeläggning Del i Tvärred Kall Återvinning Brunns Kyrka Kall Återvinning Gamla RV 40 Kall Återvinning Lillekullen-Brunn Kall Återvinning Delen Ekeslunda-Bredaslätt Kall Återvinning Getared-Toppsjön Varmmassa Mindre Ts-åtgärder Vägnummer Väglängd Sträcka Åtgärd 1700/157 Gällstad Gcpassager, bullerplank samt cirkulationsplats 1700 Vegby Tätortsportar+ Minicirkulation 1700 Hulu Tätortsportar 1700 Köttkulla Bhpl 1695 Sämån-Säm skola Landbygdsprojekt Förstärkning samt beläggning 1877/1876 Liared Landbygdsprojekt Förstärkning samt beläggning 1740 Strängsered Mindre tsåtgärd 1818 Nitta Bhp+avsmalning 46 Timmele Gc-väg Kollektivtrafik 46 är ett utpekat stråk (KollFramåt) 46 Timmele Kiosken Tillgänglighetsanpassning 46 Dalum Tillgänglighetsanpassning 46 Vedåslavägen Tillgänglighetsanpassning 46 Trädet Tillgänglighetsanpassning 46 Timmele Kiosken Tillgänglighetsanpassning 46 Trädet Tillgänglighetsanpassning 46 Blidsberg Tillgänglighetsanpassning Broåtgärder 157 Gällstad Investeringsobjekt 40 Kngräns-Nitta Motorväg 40 Uhamn-länsgränsen 2+1 ITS 46 Timmele Hastighetspåminnande skylt 6

7 Bärighetshöjande åtgärder 1818 Islanda Kärragärde Förstärkning, mm 1877 Häggarpet Liared Förstärkning, mm 1876 Liared Strålins Såg Förstärkning, mm Åtgärdslista för nyläggnings- och upprustningsbehov Denna lista beskriver de viktigaste åtgärderna för att garantera att kommunens medborgare även fortsatt kan framföra sina fordon på en bra och säker väg. Även objekt utanför åtgärdslistan kan komma att prioriteras av Vägverket där fokus bör vara på vägar inom det prioriterade vägnätet. Listan nedan lyfter de mest prioriterade objekten. Nyanläggning Väg Sträcka Avstånd 40 Motorväg Dållebo Hester 17,0 km 46/157 Förbifarter utanför tätorter Belagda vägar som förstärks, breddas, rätas och beläggs om Väg Sträcka Avstånd 1700 Rånnaväg Borås kommungräns Gällstad Rånnaväg 2,4 km 1829 Ny bro över Viskan Öster om Vegby med vägskälet ( ) Belagda vägar som beläggs om Väg Sträcka Avstånd Timmele 9,6 km 1700 Rånnaväg Jönköpings kommungräns 16,7 km Grusvägar som förstärks, breddas och beläggs Väg Sträcka Avstånd 1876 Liared belagd väg ,4 km 1882 Kölingared väg ,7 km ,2 km Alla vägar är viktiga att underhålla. Fortsatt underhållsarbete från Vägverket är vitalt för att medborgare i Ulricehamn skall kunna garanteras bra vägar. Belagda vägar bör hålla en god standard och valet av belag på dessa vägar skall grundas efter de trafikberäkningar som Vägverket förser. Grusvägar i kommunen som bedöms vara grusvägar även framgent är viktiga att hållas i bra skick. 7

8 Analys En kommunal vägnätsplans uppgift är att för Vägverket visa kommunens prioriterade vägar. Som nämnt i början av denna skrivelse är den kommunala vägnätsplanen inte en garanti för att alla vägar i kommunen skall vara i toppskick utan snarare att samtliga kommunens invånare skall kunna ha tillgång till en bra och säker väg, även om den inte alltid är den närmaste vägen. Att skapa en kommunal vägnätsplan är relativt tidskrävande trots en förhållandevis liten produkt i slutänden. Mycket av arbetet med planen sker genom samtal och presentationer för intressegrupper, myndigheter och andra tjänstemän med expertis inom området. En tjänsteman har sällan så mycket tid som denne önskar och projekt måste prioriteras, en förutsättning för att vissa projekt skall prioriteras före andra är att de har en effekt på hur förändringar i kommunen ser ut. Med anledning av detta resonemang kommer här en kort diskussion om den kommunala vägnätsplanens vara eller icke vara. Ser man till de projekt som Vägverket genom NCC och egen produktion genomfört på vägarna i Ulricehamns kommun sedan den senaste planen presenterades kan man notera att det endast är ett fåtal arbeten som genomförts utanför de vägar som prioriterats av kommunen. En genomgång av de senaste årens arbeten är essentiellt när man skall försöka se relevansen av en rapport. Huvudsyftet med den kommunala vägnätsplanen är att lyfta fram de vägar som kommunen ser som viktigast. Kan kommunen kommunicera vilket vägnät som är viktigast till Vägverket kan också de investeringar som Vägverket lägger på vägar inom kommunens gränser göras där de, också enligt kommunen, gör mest nytta. Ser man vidare till procentandelen av projekt utanför planen landar vi på en siffra på 8 procent. Det kan låta mycket men i realiteten rör det sig om 4 projekt varav ett, som ovan nämnts, är ett landsvägarprojekt. Ett av syftena med denna promemoria, förutom det uppenbara att uppdatera den kommunala vägnätsplanen samt lyfta av kommunen viktiga åtgärder, var att utvärdera hur noga den kommunala vägnätsplanen har en effekt. Naturligtvis är detta en komplicerad fråga och för enkelhetens skull har jag valt att försöka göra den analysen genom att se vad som faktiskt har genomförts. Naturligtvis skulle man även kunna genomföra intervjuer med Vägverket och NCC för att se hur de, samt om de, efterföljer planen samt deras värdering av densamma. En rapport av den arten kan lätt vridas till en succé genom att aktörerna säger det de tror att intervjupersonen efterfrågar att höra. En sammanfattning av samtliga projekt genomförda är tidskrävande men i slutänden ger den ändå ett konkret resultat av vad som faktiskt genomförts. Eftersom riksväg 40 byggs ut till motorvägstandard kan en stor del av Vägverkets fokus på Ulricehamn falna. Man bör ha i åtanke att en investering i storleksordningen 1050 miljoner är en viktig post. Nyanläggningar i kommunen känns mindre sannolika med hänseende till detta. Vanligt underhåll med förstärkningar av belagda vägar, underhåll av grusvägar med kantskärning och nytt grus är fortsatt ett viktigt område för Vägverkets fokus. Kommunen lägger i sitt förslag väg 1882 mellan Kölingared och 1876 som en prioriterad väg för beläggning. Ytterligare fokus sett till beläggning och restaurering är väg 1824 samt ny bro i Hökerum. Varar den senare kommer genomföras redan under

9 Figur 2 Den kommunala vägnätsplanen 9

10 Figur 3 Kommunala vägnätsplanen efter färdigställning av motorvägsstandard på rv

11 Figur 4 Kommunal vägnätsplan med åtgärder 11