Västerhaninge Montessoriskola och fritidshems. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript

1 Västerhaninge Montessoriskola och fritidshems Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Västerhaninge Montessoriskolas vision är en skola där alla elever blir sedda, är trygga och känner lust till kunskap och lärande samt når sina mål. Västerhaninge Montessoriskolas mål är att: Ge våra elever goda ämneskunskaper Skapa en trygg miljö där eleverna fostras till att ha respekt både för sig själv och andra Känna till och följa både skrivna och oskrivna regler i samhället Att skapa en miljö där eleverna känner trivsel och trygghet och lust till lärande är ett av våra och skolor i allmänhets huvuduppdrag. För att lyckas med det ägnar vi mycket tid åt att främja och förebygga diskrimineringar och kränkningar på skolan. På Västerhaninge Montessoriskola ska eleverna kunna vara den man är och vara stolt över det. Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det främjande och förebyggande arbete som görs, för att skapa en skola där alla trivs. I arbetet med planerna medverkar lärare, elever och fritidshemmet, genom samtal, diskussioner och delaktighet i frågor som handlar om förhållningssätt och regler. Föräldrar deltar genom medverkan i skolplanenkäten, i utvecklingssamtalen och genom skolans föräldraråd. Främjande och förebyggande värdegrundsarbete på Ugglan På Västerhaninge Montessoriskola är elevgrupperna små, ca 20 elever i varje åldersgrupp. Syftet med ett mindre antal elever i gruppen är att alla elever ska vara sedda och på så sätt också trygga. Skolan arbetar både åldersintegrerat och ämnesintegrerat, i syftet att eleverna ska få utvecklas utifrån individuella förutsättningar och både få stöd, hjälp och någon att se upp till. Eleverna hjälper varandra att vara en bra kompis som respekterar och respekteras genom att själva vara goda förebilder. Under läsåret görs med jämna mellanrum planerad verksamhet med utgångspunkt att skapa goda grupper, som paddling, vandringar, stads- och studiebesök och utflykter i närområdet. Aktiviteterna bygger på samarbete, glädje och gemenskap Eleverna får också möjlighet att under vuxens ledning prova på värderingsövningar samt att diskutera och samtala om etiska dilemman. Syftet är att stärka individens självkänsla med hjälp av gruppen att synliggöra och tydliggöra våra olikheter och allas lika värde. På Västerhaninge Montessoriskola äter de anställda pedagogisk lunch, vilket innebär att det finns många vuxna i matsalen. Syftet är att skapa en lugn och trygg miljö, samt att alla elever får möjlighet till en lugn matsund. Enligt schema är alla anställda på skolan med och rastvaktar. Antalet rastvärdar är baserat på antal elever och elevgrupp samt efter ålder på eleverna Rasvärdarna ordnar aktiviteter samt ser till att eleverna har det bra på rasten. Vid konflikter på rasten är det rastvärdarnas ansvar att följa upp händelsen och återkoppla till berörd lärare om vad som hänt. 2

3 På skolan finns ett trygghetsteam som består av rektor, specialpedagog, personal från fritidshemmet samt representant från lärarna. Trygghetsteamets uppdrag är att: Träffas regelbundet (1ggr/månad) för att stämma av läget på skolan. Diskutera och samtala med elever och vid behov ha kontinuerlig uppföljning av dessa samtal. Vid behov informera samt samtala och diskutera med föräldrar. Göra en kartläggning av trygghet och trivsel på skolan. En annan viktig del i det förebyggande och främjande värdegrundsarbetet på skolan är elevrådet. Syftet med elevrådet är att eleverna på skolan förutom att lära sig demokratiska spelregler ska få möjlighet att påverka och vara delaktiga i sin skola. På elevrådet följs klassrådens möten upp, områden som trivsel, arbetsro och rastverksamhet diskuteras. I elevrådet beslutas vilka ordningsregler som ska gälla för läsåret, det efter att klassråden har fått möjlighet att diskutera och samtala om och lägga förslag på regler. Läsåret har elevrådet beslutat följande ordningsregler: Ordningsregler läsåret Vi ska vara snälla och rädda om varandra. Vi pratar alltid på ett trevligt sätt till varandra. Vi stör inte den som arbetar. Vi är rädda om våra gemensamma saker på skolan och fritidshemmet. Vi kommer i tid till skolan och lektionerna. Vi använder mobiltelefonen i samråd med personal på skola och fritidshem. Tillsammans hjälps vi år att skapa trivsel på skolan och fritidshemmet. Utvärdering och resultat av förgående läsårs främjande och förebyggande arbete mot kränkningar och diskriminering 74,3 % av föräldrarna upplevde att deras barn är trygga i skolan, och 77 % upplevde att deras barn trivs skolan. I jämförelse med tidigare års resultat upplever föräldrarna ökad trygghet och trivsel. Åtgärd: För att främja och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ville vi öka dessa siffror ytterligare, vilket blev en målsättning under läsåret och inför kommande mätningar. Det gjorde vi genom att försöka skapa goda relationer mellan lärare, personal på fritidshemmet och eleverna. I samma undersökning svarade 81 % av eleverna att de känner sig trygga i skolan, och 66,7 % svarade att det trivdes i skolan. Även här har en ökning skett i jämförelse med föregående år. Åtgärd: Skolan behövde arbeta med att öka elevernas trivsel i skolan. Målsättningen är att 100 % ska trivas i skolan. Rektor har ett stort ansvar att skapa goda förutsättningar för lärare att tillsammans med elever skapa trivsel i gruppen och på skolan. Rektor kommer kontinuerligt arbeta med trivseln på skolan genom att diskussioner och samtal med lärare och elever. 3

4 Sammantaget gör vi bedömningen att både föräldrar och elever trivs bra på skolan och att en stor del av elever och föräldrar känner sig trygga med skola och fritidshem. De platser som eleverna fann som otrygga föregående år var: De yngre eleverna upplevde sandlådan som otrygg. Åtgärd: Det är bestämt att sandlådan ska flyttas, så att den hamnar på annan plats som är mer synlig på skolgården. Att rastvärdarna finns i närheten av sandlådan då det är lek där. Resultat: Sandlådan har flyttats och platsen används mycket mer flitigt än tidigare. Få konflikter sker i leken runt och bredvid sandlådan, nu ger platsen möjlighet till lek och samspel mellan elever i olika åldrar. Flera elever upplevde att bandyplanen var en otrygg plats. Åtgärd: Att rastvärd eller annan vuxen finns på bandyplanen vid spel. Den vuxnes ansvar är att se till att laguppdelning fungerar och att det är fair-play som gäller. Resultat: Spelet på bandyplan har fortsatt skapa bråk och oro. Trots vuxna på plats har flera händelser med bråk och kränkningar skett på plan. Ett schema har färdigställts så att eleverna spelar bandy viss tid av sin rast. Spelarna tillhör samma åldersgrupp. Flera elever upplevde att staketet vid Funkis (skola) är en otrygg plats. Åtgärd: Rektor har i kontakt med Funkis redogjort för att skolans elever upplever Funkis elever som farliga och hotfulla. Rektor på Funkis har fått tider för vår skolas raster och fritidshemstider och vi hoppas att våra raster inte krockar med deras. I sådant fall får vi gemensamt komma överens om rasttider som inte krockar. Resultat: Samarbetet mellan skolorna har fungerat väl. Inga incidenter har skett. Eleverna i år 5-6 upplevde kapprummet som en otrygg plats. Åtgärd: Kapprummet har byggts om, elever i årskurs 6 har skåp och elever i årskurs 5 har hylla, med plats för kläder, skor och ett litet utrymme för skolmaterial. Elever i årskurs 6 och årskurs 5 är separerade från varandra. Vuxna på skolan känner till att kapprummet upplevts som en otrygg plats och är därför uppmärksam på vad som händer där, i synnerhet vid raster och skoldagens slut. Reslutat: Med vuxnas närvaro i kapprummet har oron minskat. Nulägesbeskrivning, och arbete för att förebygga och hindra kränkning och diskriminering på skolan och i fritidshemmet Inför läsåret har vi genom enkäter, samtal och medverkan i Haninge kommuns skolplanenkät kommit fram till att trivseln och tryggheten är fortsatt hög i skolan och på fritidshemmet. Inför detta läsår har vi tagit mot elever i F-klass men också i årskurserna 1, 2, 4, 5 4

5 och 6. I samtal med dessa elever och deras föräldrar känner de sig välkomna och känner stor trivsel i sin nya skola. Rektors analys av de utvärderingar samt av de undersökningar i form av enkät och samtal som gjorts, är att arbetsrons i skolan behöver förbättras samt att även matron i skolans matsal kan förbättras. Den senaste skolplaneenkät som gjorts visar också på att eleverna upplever att arbetsron kan förbättras. Rektor och de anställda på skolan upplever att elevernas språkbruk kan utvecklas till det bättre. Eleverna använder svordomar och kallar varandra saker som kan och ibland upplevs som kränkande. Trots olika former av samtal, värderingsövningar och film samt drama förekommer fortfarande kränkningar av olika grad. Antalet kränkningar är högre under skoltid än på fritidstid. Rastverksamheten fungerar mycket bättre än föregående år vilket kan bero på att antalet rastvärdar är stort. Det kan också bero på att vissa elevgrupper har fått arbeta med konflikthantering och samtal om varandras olikheter. Mest konflikter och kräkningar sker mellan flickor i olika konstellationer. På fritidshemmet är stämningen och trivseln hög och på fritidshemmet förekommer kränkningar i låg grad. Elever i de yngre åldrarna upplever duschsituationen efter lektion i idrott och hälsa som otrygg. I övrigt finns inga platser som ses som otrygga i skolan och på fritidshemmet. Följande områden behöver förbättras och utvecklas under läsåret : 1. Arbetsron i klassrummet. 2. Matron i matsalen. 3. Ordningsregeln Vi pratar alltid på ett trevligt sätt till varandra efterlevs inte och vi vuxna på skolan behöver återkoppla och följa upp regeln ofta. 4. Diskrimineringsgrunderna genom att synliggöra och tydliggöra delar av dessa i form av temadagar. 5. Förbättra tryggheten i omklädningsrum och duschrum efter lektion i idrott och hälsa. 1. För att förbättra arbetsron planeras följande: Åtgärd: Elevernas skoldag börjar kl och elever i årskurs 1-3 kommer att vid signal samlas vid grinden på skolgården för att gemensamt gå upp till klassrummet och skolan. Lärarna tar mot och hälsar god-morgon när eleverna kommer upp till skolans lokaler. Eleverna i årskurs 4-6 tas emot av lärare när skolans dörrar öppnas kl Eleverna hänger av sig och går till de klassrum de ska ha undervisning i. Lektionerna och skoldagen startar. Klassråd och elevråd stämmer av arbetsron i skolan vid de tillfällen de träffas. Ansvariga: Lärare och anställda på fritidshemmet. 2. För att förbättra matron och miljön i matsalen planeras följande: Åtgärd: De anställda på skolan har informerat och talat med eleverna om vikten av en lugn matstund. Eleverna går tillsammans med vuxen till matsalen och inväntar signal för att hämta mat. Eleverna har informerats och uppmuntrats till att vara tysta i matkön och vid uppläggning av mat. Eleverna har fasta platser i matsalen och ombeds att tala med dem som sitter vid samma bord. Eleverna äter sin mat i lugn och ro innan de går ut på rast. Ansvariga: Lärare och anställda på fritidshemmet samt anställda i kök. 5

6 3. För att förbättra elevernas språk samt för att minska verbala kränkningar mellan elever planeras följande: Åtgärd: Genom samtal och genom film samt texter synliggöra vad kränkningar är. Genom att som vuxna vara bra förebilder och använda ett lämpligt språkval och genom att tala med elever om deras språkval och konsekvenser av att använda sig av svordomar, könsord eller annat språk som kan tolkas som kränkande och ovärdigt. Genom att använda oss av övningar kring diskrimineringsgrunderna, som värderingsövningar eller samtal eller drama. Ansvariga: Lärare och anställda på fritidshemmet. 4. Diskrimineringsgrunderna genom att synliggöra och tydliggöra delar av dessa i form av temadagar. Åtgärd: Genom att synliggöra och tydliggöra diskrimineringsgrunderna för eleverna med fokus på att öka förståelsen till varandras och andras olikheter och likavärde, i form av temadagar. Tema etnicitet Tema funktionsnedsättning Tema religion och trosuppfattning Tema genus/kön Ansvariga: Lärare och anställda på fritidshemmet. 5. Förbättra tryggheten i omklädningsrum och duschrum efter lektion i idrott och hälsa. Åtgärd: Att se till att det alltid finns vuxen i omklädningsrummet och duschrum efter idrott och hälsa. Ansvariga: Lärare och anställda på fritidshemmet. Fritidshemmet Kartläggning och analys från läsåret 2013 gällande fritidshemmet Utvärderingen av föregående plan visade på att flera rastvärdar skapar mer trivsel och färre konflikter. Därför har vi fortsatt många rastvärdar ute på förmiddagsrast och lunchrast. Rastvärdsschemat är uppdaterat med fler lärare och fritidspedagoger för att hjälpa eleverna i konflikthantering och på det viset minskar konflikter på rasterna Fritidshem På fritidshemmet har vi bestämt att ta bort privata leksaker under raster och fritidshemmets verksamhet för att minska konflikter mellan eleverna. Vi har veckans lek som innebär att det alltid erbjuds strukturerad lek med en fritidspedagog när eleverna är ute på fritidshemmet. Eleverna lär sig fler lekar. Det gör att eleverna får fler lekar att välja på som de kan använda sig av under tillexempel rasterna eller utelek på fritidshemmet. Se till att alltid erbjuda en eller flera aktiviteter varje dag för att det gynnar elevernas skapande och nyfikenhet. Syftet är att eleverna ska känna att det finns något för alla. 6

7 Vi har regelbundna samlingar på fritidshemmet så barnen får ta del av information om sin vardag. Eleverna har möjlighet att påverka sin vardag genom diskussion och önskelåda som redovisas på samlingen. Samlingen behandlar också likabehandling där det tas upp till exempel regler och tankar kring vad en bra kompis är och hur är vi mot varandra. På fritidshemmet arbetar vi personalen för att se alla eleverna i vår verksamhet för ökad trygghet för eleven. Diskriminering och kränkande behandling Definitioner Kränkande behandling Kränkningar kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer. Kränkande handlingar är när man inte kan koppla kränkningen till någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Är de återkommande och med avsikt att såra eller skada så definieras det som mobbning. Exempel på kränkande behandling är: Fysisk (slag, knuffar, sparkar o.s.v.) Verbal (hot, svordomar, förolämpningar och nedvärderande tilltal) Psykosocial (utfrysning, miner, blickar, suckar, skratt och ryktesspridning) Diskriminering Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Det är huvudman eller de anställda på skolan som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Det är när vuxna gör avsteg från principen att behandla alla lika oavsett kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning som diskriminering sker. De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder För att förhindra och förebygga diskriminering och kränkning För att förhindra diskriminering på Västerhaninge Montessoriskola har rektor ett viktigt uppdrag, genom att se över sin egen organisation, vad gäller regler, rutiner, scheman och olika typer av gruppindelningar. Rektor bör också skapa utrymme och tid för de anställda att diskutera egna normer och attityder, samt de normer och värderingar som genomsyrar den pedagogiska verksamheten på skolan och fritidshemmet. Lika viktigt är att kommunicera kränkningar och diskriminering, om hur begreppen förstås. Ett sätt att synliggöra diskriminering och kränkande behandling är att 7

8 diskussioner om gränserna mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling. Lika viktigt är att diskutera hur vi på skolan kan hjälpa och stödja varandra i situationer där man som personal upplever sig provocerad. För att förebygga kränkningar och diskriminering krävs goda relationer mellan de anställda och eleverna på skolan. Rektor har höga förväntningar och krav på att de anställda arbetar för att skapa tillit och förtroende till sina elever som i sin tur leder till goda relationer. De anställda på skolan har i uppdrag att göra eleverna delaktiga i att främja och förebygga kränkningar genom att delge eleverna sina rättigheter och skyldigheter, samt föra samtal och diskussioner kring begrepp som respekt, trygghet, jämlikhet, rättvisa, likvärdighet, kränkning och diskriminering. Vid kränkning eller diskriminering Om kränkning eller diskriminering uppstår, d v s att någon känner sig kränkt/diskriminerad, gäller följande åtgärder: Åtgärdstrappa vid kränkning När en elev utsätts eller utsätter andra för kränkande handlingar ska följande åtgärder ske: Den personal som uppmärksammar eller får kännedom om att kränkning sker eller har skett ska: 1. Samtala med elev/elever. Alla inblandade ska få möjlighet att berätta sin upplevelse av händelsen. Beroende av situation kan olika följder vara möjliga: 2. Händelsen kan avslutas då parterna eller de inblandade är överens om att det finns förklaringar till det som sagts eller hänt. 3. Vid behov informeras föräldrar om händelsen av den personal som uppmärksammat händelsen och också samtalat med berörda elever. Informationen lämnas av den personal som uppmärksammat händelsen, genom att kontakta föräldrar. 4. Klassläraren informeras om händelsen av den personal som uppmärksammat händelsen och också samtalat med berörda elever. 5. I vissa fall behöver händelsen följas upp av klasslärare. Om klassläraren bedömer händelsen som oavslutad, lämnas ärendet över till trygghetsteamet. Om elev/elever upplever sig kränkta vid upprepade tillfällen ska följande åtgärder ske: 1. Händelsen anmäls till rektor (rektor anmäler händelsen till huvudman). 8

9 2. Rektor eller personal i trygghetsteamet tar över arbetet 3. Rektor eller personal ur trygghetsteamet har samtal med de elever som varit inblandade i händelsen. 4. Händelsen dokumenteras, genom att ange vem som medverkat, vad som hänt och var det skett samt tidpunkt för händelsen. 5. Föräldrar informeras om händelsen av rektor eller personal i trygghetsteamet. 6. Rektor anmäler händelsen till huvudman. 7. Vid behov upprättas en handlingsplan/åtgärdsprogram för hur ärendet ska hanteras. Rektor eller personal vid trygghetsteamet, elev/elever och föräldrar medverkar vid upprättandet av en sådan plan. 8. Uppföljningssamtal sker efter ca 2 veckor. Berörd elev/elever och rektor eller personal ur trygghetsteamet medverkar. 9. Föräldrar får återkoppling av rektor eller personal ur trygghetsteamet. 10. Uppföljning och eventuellt avslut av ärendet. 11. Vid behov kan kontakt tas med eller anmälan göras till annan myndighet. Om elev/elever utsätts för diskriminering av anställd på skolan sker följande: 1. Händelsen anmäls till mentor, trygghetsteam eller den som eleven har förtroende för på skolan. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Föräldrar informeras av rektor. 4. Rektor anmäler händelsen till sin huvudman. Därefter ansvarar rektor för att följande sker: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas (i vissa fall innebär det anmälan till annan myndighet och disciplinära åtgärder för den anställde). Åtgärderna dokumenteras. Uppföljning av händelsen med elev och förälder. Kontinuerlig uppföljning av personal som kränkt elev. Uppföljningen dokumenteras. 9

10 Förälder som får kännedom om att kränkning eller diskriminering skett anmäler händelsen till rektor, som iscensätter den åtgärdstrappa som krävs beroende av om det är elev som kränkt elev eller personal som diskriminerat eller kränkt elev. I båda fallen anmäler rektor händelsen till huvudman. Om elev utsätter personal på skolan för kränkning 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Rektor informerar trygghetsteamet om händelsen 3. Föräldrar informeras av rektor. 4. Rektor anmäler händelsen till sin huvudman. Därefter ansvarar rektor eller trygghetsteamet för att följande sker: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas (i vissa fall kan det innebära disciplinära åtgärder för eleven) Åtgärderna dokumenteras. Uppföljning av händelsen med elev och förälder och den anställde. Uppföljningen dokumenteras. Om personal kränker annan personal på skolan 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Rektor anmäler händelsen till huvudman. Därefter ansvarar rektor för att följande sker: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas (i vissa fall innebär det anmälan till annan myndighet och disciplinära åtgärder för den anställde). Åtgärderna dokumenteras. Uppföljning av händelsen med de som varit berörda av händelsen. Kontinuerlig uppföljning av personal som kränkt annan personal. Uppföljningen dokumenteras. 10

11 Ansvarsfördelning vid kränkningar och diskriminering av elever vid Västerhaninge Montessoriskola: Rektor ansvarar för: Att de anställda på skolan är väl insatta i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att elever och föräldrar känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande handlingar. Att det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är levande samt genomförs och utvecklas i samverkan med elever, föräldrar och anställda på skolan. Att ärenden, händelser, samtal, åtgärder och uppföljning av dessa dokumenteras, och förvara dessa. Att årligen revidera och utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling. Att anmäla kränkningar, trakasserier och diskriminering till huvudman. Att vid behov kontakta eller anmäla händelser till annan myndighet. Trygghetsteamet ansvarar för: Att anmäla till rektor då de uppmärksammat kränkning eller diskriminering. Att ärenden, händelser, samtal, åtgärder och uppföljning av dessa dokumenteras. Att informera rektor om pågående ärenden. Att årligen kartlägga hur eleverna upplever trivseln och tryggheten på skolan. Att utvärdera och följa upp ärenden kring kränkning och diskriminering. Att analysera och utvärdera kartläggning av elevers trivsel på skolan. Anställda på Västerhaninge Montessoriskola ansvarar för: Att vara delaktiga i att ta fram och genomföra planen mot kränkande handlingar och diskriminering. Att reflektera över normer och värderingar som förmedlas genom den egna undervisningen. Att sträva mot att alla elever, får vara den de är och vara stolta över det. Att möta elever och kollegor med respekt och hänsyn. Att anmäla till rektor då kränkande handlingar eller diskriminering uppmärksammats. Att se till att gällande åtgärder vidtas då kränkande handlingar, trakasserier eller diskriminering sker eller upptäcks. Elever på Västerhaninge Montessoriskola ansvarar för: Att påtala kränkande handlingar, trakasserier och diskriminering som de uppmärksammar på skolan. Föräldrar på Västerhaninge Montessoriskola ansvarar för: Att anmäla kränkande handlingar, trakasserier och diskriminering som de uppmärksammar på skolan. 11