Möte Kommittén för samhällelig drivkraft

Transkript

1 Minnesanteckningar Möte Kommittén för samhällelig drivkraft Datum: Tid: Kl Plats: Adress: Närvarande: Dacke F-huset, Campus Växjö Peter Aronsson Ordf. Kommittén för samhällelig drivkraft Hans Lundberg Ordinarie ledamot FEH Maude Johansson Ordinarie ledamot FHL Anna Lund Ordinarie ledamot FKH Karin Eriksson Ersättare FKH Verner Denvall Ordinarie ledamot FSV Ann-Charlotte Larsson Ordinarie ledamot FTK Hans-Göran Nygren Ordinarie ledamot NLU Rickard Bucksch Chef Externa relationer Torbjörn Håkansson Sekr. Kommittén för samhällelig drivkraft Frånvarande: Lennart Magnusson Ersättare FHL Stefan Särnholm Eriksson Ersättare - NLU Anna-Maria Lindblom Ersättare FSV Daniel Svedbjörk Ordinarie studentrepresentant Ärende 1 Sammanträdets öppnande Ordförande Peter Aronsson hälsade alla välkomna till kommitténs första möte och förklarade mötet öppnat. Ärende 2 Utseende av justeringsperson Till justerare utsågs Verner Denvall Ärende 3 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes Ärende 4 Kommitténs uppdrag (Rickards presentation bifogas minnesanteckningarna) Rickard Bucksch redogjorde för bakgrund och skäl till varför Linnéuniversitetet (LNU) har beslutat om att inrätta 1 (9)

2 Kommittén för samhällelig drivkraft. Samhällelig drivkraft är ett av LNU:s strategiska områden men har hittills saknat en stödjande och förankrande arena som stöd för ledningen. Därför har Kommittén för samhällelig drivkraft inrättats. Kommittén har givits följande uppdrag: Utgöra universitetets ledningsstöd i frågor som berör samhällelig drivkraft Bereda styrdokument och policys för samarbetet med samhällelig drivkraft Initiera och bereda universitetsövergripande ärenden rörande samhällelig drivkraft Bevaka och stödja fakulteternas/nlu:s arbete med samhällelig drivkraft Ta fram en årlig verksamhetsplan för arbetet med samhällelig drivkraft Årligen utvärdera universitetets arbete med samhällelig drivkraft Tre krafter sätter fokus på behovet av samordning inom samhällelig drivkraft: 1. Samhället - Högskolelagen, EU, Vinnova 2. Ledningen strategi 3. Internt - Internt har man efterfrågat en referenspunkt för samhällelig drivkraft och en hjälp till prioriteringar och riktlinjer Rickard berättade också om hur samhällelig drivkraft har förstärkts i LNU:s nya strategi. Förstärkningen sammanfattas i fyra punkter: Samverkan med det omgivande samhället Samverkan med andra universitet Samverkan mellan fakulteter internt Den internationella profilen Ann-Charlotte Larsson ser möjligheter för kommittén att bli en arena för att förmedla info om andra projekt. Det är viktigt att vara medvetna om varandras initiativ och vara samspelta gentemot finansiärer och externa aktörer. Ärende 5 Presentation av fakulteter Till mötet hade ledamöterna fått i uppdrag att göra en ca10 minuters presentation om hur deras fakultet i dagsläget arbetar med samhällelig drivkraft. 2 (9)

3 Ann-Charlotte Fakulteten för teknik. Arbetar med ett brett fält av projekt allt från sjö till matematik. Fakulteten verkar inom flera arenor; skola, sjöfartsnäring, olika ingenjörsfält och ut mot små- och medelstora företag. Arenorna är viktiga för att förankra utbildning och forskning. Fakulteten driver flera stora projekt. Ann-Charlotte nämnde bl a IEC (Information Engineering Centre) och LTC (Linnaeus Technical Centre). Även inom sjöfartsnäringen pågår en nära samverkan med bl a redarförbund och Sjöfartsverket. Expertkompetens för hållbart träbyggande är exempel på kurser som tagits fram tillsammans med näringslivet och som finanserias av KKstiftelsen. Plattformar och kluster ger fakulteten en styrka när man ska söka gemensam finansiering från t ex KK-stiftelsen och Kampradstiftelsen. Smart Housing Småland är innovationsmiljö där fakulteten har flera tydliga kopplingar och deltar aktivt. Även kommuner och landsting är viktiga externa aktörer som man samverkar med. Teknikåttan är ett exempel. Ann-Charlotte menar att engagemanget bland lärare och forskare är jätteviktigt och kan utvecklas. Hur kan vi arbeta med incitament, belöningsstrukturer och drivkrafter? Vad vinner en forskare på nyttiggörande och samhällsrelevans? Hans Lundberg - Ekonomihögskolan. Hans berättade att framtagandet av rapporten Om samverkan vid Ekonomihögskolan precis avslutats. (rapporten bifogas minnesanteckningarna). Hans har ingått i den grupp som tillsattes av dekan för att arbeta fram ett förslag om hur Ekonomihögskolan kan utveckla sin samverkansverksamhet. Rapportens slutsatser i korthet: Tydligt behov av belöningssystem och attraktiva karriärmöjligheter för de som engagerar sig i samverkansprojekt Behov av en väl fungerande intern och extern informationshantering samt en omvärldsanpassad intern och extern samverkanskommunikation Förslag på ny samverkansmodell Att tydligare framhålla samverkan som en av universitetets tre centrala uppgifter Det finns en bred samverkan inom Ekonomihögskolan. 3 (9)

4 Mycket av kontakterna och projekten med omvärlden är individberoende. Inom fakulteten ryms allt från nära samarbeten med små- och medelstora företag till lite större EU-projekt. Viss fara med att så mycket av kontakterna är personbundna. Byter man lärosäte tar man med sig relationerna och upparbetade kontakter. Fakultetens nationalekonomer ingår ofta som experter inom olika nationella och internationella sammanhang. Ett exempel är inom arbetslivsforskning. Verner Denvall Fakulteten för samhällsvetenskap. Verner saknar den tydliga överblicken av fakultetens arbete inom samhällelig drivkraft. Verner beskrev att det finns två lite olika profiler inom fakulteten. Den ena har en omfattande och synliggjord samverkan med omvärlden medan den andra mer puttrar på och är inte lika uttalad. Inom särskilt professionsutbildningarna finns en omfattande och kontinuerlig samverkan med främst kommuner. Exempelvis inom pedagogik där mycket av samarbetet bygger på skolornas och rektorernas stora intresse för fortbildning. Detta skapar en given betydelse för LNU i regionen. Tyvärr tappade man rektorsutbildningen. Fakulteten samverkar med skolorgan genom att fortbilda lärare genom bl a Lärarlyftet. Det finns institutioner på fakulteten som vill mera men som inte riktigt kommer loss. Dels för att man saknar koordinatorer och för att man inte har lika tydliga beställare av uppdragsutbildning. Mycket sker ad hoc och det är ibland svårt att skapa mervärde. Många har upparbetade kontakter med bl a kommuner men de koordineras inte. Verner ser några utmaningar: personalbrist, svårt att sätta av tid för samverkan, mycket tid går till utbildningstimmar och grundutbildningen prioriteras. Personal behöver rekryteras för att flytta fram positionerna. Centrala medel kommer ryckvis. Utlysningar finns men ofta riktar sig dessa mer mot privata aktörer vilket gör det svårt för fakulteten. Viktiga satsningar görs inom fakulteten. Bl a planeras en centrumbildning kring utvärderingsforskning där Verner själv är inblandad. Viktigt att prioritera högre utbildningar. Verner ser alumnfrågan som strategisk och vill att den prioriteras. 4 (9)

5 Verner vill gärna se en diskussion om avtal med externa parter som skapar långsiktighet. Även Verner lyfte fram att meritvärdet och belöningssystemen är viktiga för att utveckla samverkansarbetet. Mer än publicering måste premieras. Maude Johansson Fakulteten för hälso- och livsvetenskap. Den absolut största delen av fakultetens verksamhet finns i Kalmar vilket är en utmaning när samverkansarbetet ska utvecklas. Maude arbetar med att genomföra och samtidigt bygga upp Psykologprogrammet. Fakulteten har främst samverkan med landsting och kommuner. Former för medfinansiering av tjänster från bl a landstingen finns. Fakulteten är beroende av att få in folk med klinisk och vetenskaplig komptens. Maude berättar att man just nu förlorar personal inom psykologiämnet. Samverkan inom utbildningarna gäller bland annat verksamhetsförlagd utbildning, kliniska tränings- och simuleringscentrum, psykologprogrammet och den planerade läkarutbildningen. Man håller på att bygga upp nätverk för forskare i regionen för ökat forskningssamarbete och en bredare bas för handledning. Fakulteten deltar i EU:s storsatsning inom neurovetenskap The Human Brain Project. Man är även involverad i projekt finansierade av Kampradstiftelsen. Framgångsrikt åldrande efter 65. Dyslexi är ett stort forskningsområde där man undersöker effekterna av inlärning genom t ex surfplattor och appar. Maude berättade att hon inte känner sin fakultet på samma sätt eftersom övrig verksamhet finns i Kalmar. Här finns en utmaning. Hon efterfrågar ett närmare samarbete med sjuksköterskorna och även med delar inom Fakulteten för samhällsvetenskap. Anna Lund Fakulteten för konst och humaniora. Anna refererade till en undersökning som genomförts på fakulteten där de intervjuade bl a fått svara på hur deras drömprojekt inom samverkan ser ut. Man har även frågat vad som hindrar dem från att samverka. Många gånger ryms inte samverkan inom tjänstefördelningen. 5 (9)

6 Fakulteten har en utvecklingspotential inom uppdragsutbildningar. Någon institution arbetar bra och kontinuerligt men det finns även någon som knappt arbetar med uppdragsutbildning alls. Samverkansprojekt gör man i högre grad. Samverkan leder till bättre undervisning och förståelse. Kommersialisering och exploatering är begrepp som ofta används i samverkanssammanhang men där är det många på fakulteten som inte känner igen sig. Den erfarenheten är viktig för hela LNU att ta till sig när vi kommunicerar med omvärlden. Man upplever att det lätt blir fokus och tyngd på samverkan med privata aktörer. Vad vill fakulteten 2015? Man vill bedriva mer utbildning och forskning med omvärlden. Man vill att samverkan ska vara grund för belöning. Man vill som tidigare nämndes öka uppdragsutbildningen. Även denna fakultet vill att arbetet med alumner utvecklas. Alumner är värdefulla när man utvecklar utbildningar och för att knyta an till omvärlden. Man vill även fördjupa samverkan med andra på LNU. Fakulteten har inrättat ett samverkansstöd vilket bidrar till ökad tydlighet. Samhällelig drivkraft har lyfts och är en viktig fråga på fakultetsdagen. Det finns ett stort intresse på fakulteten för att söka interna medel. Fakulteten får mycket förfrågningar utifrån och har många intressanta samarbeten. Kalmar länsmusen, bokhunden, Riksantikvarieämbetet, Vetenskap de lux, populärvetenskapliga artiklar, Kampradprojekt, Humtank, SNITTS mm. En glädjande och viktig nyhet är att KK-stiftelsen beviljat medel för att starta upp och driva en nationell forskarskola inom uppdragsarkeologi. Anna ser intern och extern kommunikation som en av utmaningarna för framtiden. Mycket samverkan pågår men syns inte. Det är viktigt att lyfta fram goda exempel för att synliggöra och inspirera andra. Hur arbetar vi med våra hemsidor? Hemsidor och andra kanaler måste vara uppdaterade och aktuella. Även extern kommunikation kan utvecklas och vända sig till en bredare målgrupp. Broschyrer behöver arbetas om för att även rikta sig till offentliga och kulturella aktörer. Hans-Göran Nygren Nämnden för lärarutbildning (Hans-Görans presentation bifogas minnesanteckningarna) 6 (9)

7 Nämnden för lärarutbildning (NLU) ansvarar för lärarprogrammens innehåll och kvalitet. NLU ansvarar också för den övergripande fördelningen av de medel för utbildning och forskning som är kopplade till programmen. Hans-Göran berättade om hur Regionalt utvecklingscentrum (RUC) samverkar med främst skolmyndigheter och skolhuvudmän. Samverkan sker genom uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Man samverkar även genom nationella nätverk och årlig återkommande konferenser inom skol- och utbildningsfrågor. RUC verkar uppåt, utåt och inåt. Genom Förskole- och Särskolelyften sker en nära samverkan med Skolverket. Uppgift att ha kontakt med skolhuvudmän. Uppdragsutbildning på gång kring nyanlända elever. Ärende 6 Presentation av hur Externa relationer arbetar med samhällelig drivkraft. (Rickards presentation bifogas anteckningarna) Rickard presenterade Externa relationers (ER) uppdrag, strukturer och projekt. Mission: Att främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden. ER:s fyra huvudområden där man erbjuder expertis, rådgivning och kvalitetssäkring: Innovation Samverkan Internationalisering Externfinansiering ER verkar bl a genom fakultetsteam, externa/interna nätverk och kommittér. I linje med ER:s verksamhetsplanering fokuserar och kraftsamlas stödet till uppdragsutbildning, alumnverksamhet, stöd för projektledning, det entreprenöriella universitetet, strategisk samverkan och outreach. Den maj arrangerar ER konferensen Högskola och samhälle i samverkan. Peter ser gärna att kommittén besöker och deltar i HSS. Mer info kommer inom kort. 7 (9)

8 Ärende 7 Samverkan i samtiden Eftersom Peter p g a tidsbrist inte hann göra sin presentation bifogas den i mailutskicket av mötets minnesanteckningar. Ärende 8 Planering av årets arbete Vi försöker få till två möten innan sommaruppehållet varav det senare mötet ska vara ett lunch-till-lunch möte med möjlighet att ytterligare fördjupa diskussionen och lära känna varandras verksamheter. Då kommer även tillfälle ges att fördjupa oss i fakulteternas pågående projekt. Kommittén ska även ha två möten under höstterminen. Torbjörn mailar ut en doodleförfrågan för att vi snarast ska kunna fastställa kommande mötestider. Kommittén kommer att planera sitt arbete utifrån en femårshorisont i linje med LNU:s strategidokument för En resa in i framtiden. Viktigt att vi gör saker i rätt takt och ordning. Kommittén kommer att ha flera saker att förhålla sig till och som också kan vara viktiga redskap. En första uppgift blir att svara på Vinnovas pilotutlysning för att ta fram en modell för att kunna värdera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället kommer vara viktigt för kommitténs planering. Kvalitativa värderingar kräver genomarbetade inventeringar som underlag. Detta ger oss ett kunskapsunderlag för hur vi arbetar med samverkan nu. En andra uppgift är att använda resultaten för att kommunicera en starkare bild av formerna och värdena med samverkan inåt och utåt. För det tredje blir årets verksamhetsplan ett stöd för att kunna göra ett bra förslag för nästa års prioriteringar av samverkansbudget för lärosätet. Varje fakultet får idag strategiska medel för att stärka samhällelig drivkraft med ett belopp motsvarande 1% av fakultetens utbildningsanslag. Totalt för hela universitetet blir detta drygt 9MSEK. Kommittén kommer att lägga förslag på hur den framtida fördelningen bör struktureras för att bäst nå strategins målsättningar. Kommittén kan använda sig av olika redskap för att hitta arbetsformer. Öppna seminarier kan vara ett sådant exempel. 8 (9)

9 Avslutningsvis resonerade vi lite kring begrepp och förhållningssätt. Ann-Charlotte poängterade vikten av att få med lärare och forskare när vi utvecklar området samhällelig drivkraft. Verner menade att inventeringar är en viktig signal. Anna tycker det är viktigt att kommittén verkar för att skapa engagemang på många fronter. Särskilt viktigt att fakultetsledningen lyfter och stöttar samhällelig drivkraft. Impact, nyttiggörande, utmaningsdriven forskning är centrala och viktiga begrepp som ligger i linje med t ex Kampradstiftelsen. Ärende 9 Nästa mötesdatum Torbjörn mailar ut en doodleförfrågan. Ärende 10 Ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet Vid protokollet:.. Sekreterare Torbjörn Håkansson Justeras: Verner Denvall 9 (9)