rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Furubackens förskola 20 mar 2013

Transkript

1 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Furubackens förskola 20 mar 2013

2 Kommentar från Håll Sverige Rent :49: Det är klart att ni blir godkända med en sådan fin rapport! Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet! Vad spännande att vara med i Learning by experience och besöka förskolor i våra grannländer, det måste vara utvecklande! Ni har jättefina bilder som avspeglar er verksamhet väl och ni har genomfört många spännande experiment och upptäckter. Ni har verkligen lyckats fånga barnens intresse och nyfikenhet att vilja att delta och utforska. Ni är en förskola som är på god väg mot en Hållbar utveckling. Det verkar som att ni har ett givande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! Vi ser fram mot fortsatt samarbete. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Grön Flagg-gruppen har träffats vid några tillfällen under året. Då har planering diskuterats och goda exempel och förslag på aktiviteter tagits upp. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet är en grupp som består av en representant från varje avdelning. Totalt fyra personer och förskolechefen. De frågor och uppgifter som handlar om Grön Flagg-arbetet har diskuterats i barngruppen. Föräldrar har blivit informerade på föräldramöten och via verksamhetens brukarråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Livsstil & hälsa 1 Tandhygien Alla barn ska få höra om vikten av att ha en god munhygien Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Tandhygien Vi vill att barnen ska tycka det är både roligt, spännande och nyttigt att vara rädd om sina tänder. Genom att borsta tänderna två gånger per dag, äta nyttig mat och inte så mycket med socker i då blir tänderna starka. Vi har sett roliga filmer på Götalandsregionen som barnen inspirerats av. Barnen har fått känna på olika instrument som tandläkarna har och göra experiment hur det blir hål i tanden.vi har läst böcker bl.a om tandtrollen Karius och Baktus (gammal klassiker), lite otäck men spännande. Barnen har ritat och berättat hur och om de borstar tänderna, lärt sig tand-ramsa och en sång. Som final har barnen fått ett diplom att ta med hem. Vi ämnar återkomma regelbundet med ämnet för att hålla det aktuellt. Barnen kommer att få bildberättelser att jobba med framöver, för att repetera och påminnas om ämnet. Barnen återkommer och berättar ofta till vad som är dåligt att äta och dricka och hur duktiga de är på att borsta tänderna. En förälder sa att det inte längre är problem med tandborstning hemma, roligt att höra. Vi har dokumenterat med foto på aktiviteter och barnens egna teckningar. Aktiviteter: - Samtal om vikten av tandvård - Se på filmer - Läsa böcker - Experiment - Känna på instrument - Rita och berätta - Dokumentera 2 Gångpolare Alla barn ska uppleva glädjen i och nyttan med att gå och promenera.

3 Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Aktivitet: Arrangera Furubacksloppet för alla barn på förskolans dag Arrangera olika slag av promenader, slingor för att upptäcka och utmana. Året runt tar vi oss fram gående, springande, hoppande och lekande. Vi arrangerar gymnastik och rörelseaktiviteter för alla åldersgrupper i olika miljöer ute, inne, i skogen och på lekplatsen och vi promenerar nästan alltid vart vi än ska. Vi ser att våra barn är duktiga, uthålliga och glada på våra promenad mot olika mål i vår närmiljö. Det är sällan vi möter motstånd eller ointresse för att följa med på promenader. Under vårterminen anordnar vi ett motionslopp som går under namnet Furubacksloppet. För att förbereda barnen inför loppet går vi ett antal gånger till platsen där loppet ska gå för att träna, provspringa och prata om vad som ska hända just denna dag och såklart nyttan med träning(fysisk aktivitet). Loppet går av stapeln i maj på förskolans dag, då samlas alla Furubackens barn för att gemensamt bege sig till platsen för loppet. Där delas alla in i startgrupper efter ålder, som startar i tur och ordning och springer olika långa sträckor. Alla hejar på varandra och det är en positiv och glad stämning och vi upplever att barnen uppskattar och med stor glädje deltar i aktiviteten. Vid målgång får alla barn en medalj runt halsen för väl utfört lopp. Därefter glass och ballonger till alla deltagare. Så här tycker barnen om Furubacksloppet: Hur är det att springa loppet? Det är kul, jobbigt och svårt men roligt. Att springa runt konerna är kul(dvs en viss sträcka). Varför springer vi loppet? För att ha kul tillsammans, för att vinna, för att träna sin kropp och öva på att springa. Varför är det bra att träna? För att inte få kramp och sträcka sig, det är roligt, man vill träna ännu mer. Vi vuxna tycker att det är en trevlig samvaro och aktivitet för alla åldrar där alla ställer upp efter egen förmåga. Vi förbereder oss innan loppet genom att träna-springa korta sträckor, prata om motion och rörelse- hur det påverkar hjärtat, humöret och orken till lek och allt! Dessutom är loppet festligt eftersom vi firar Förskolans Dag på detta sätt och att det är en tradition sedan många år tillbaka. 3 Vad kroppen behöver Alla barn ska veta något om matens och rörelsens betydelse för att må bra Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Yoga och gymnastik på förskolan Yoga En gång i veckan träffas femårsgruppen och har yoga. De träffas i förskolans matsal och där är barnen med för att tillsammans ställa i ordning salen. Barnen får träna på meditation, kroppsövningar och koncentration. Det viktigaste i yogan är att vara snäll mot sig själv och sina kamrater. Att vara snäll mot sin kropp, vara lyhörd och lyssna på sin kropps signaler. Att utmana men aldrig pressa och ta till våld mot sig själv. Man tränar på sin balans, såväl fysiskt som psykiskt. Fysiskt genom att öva på olika yogaställningar och psykiskt genom att träna samarbete och empati med sina kamrater, att lyssna på musik och saga och att träna avslappning. Viktor berättar för yogapedagogen: Vi flyttade alla bord och stolar i matsalen för att kunna få plats för våra yogamattor. Sedan tog vi av oss strumporna och satte oss på våra yogamattor, blundade och lyssnade lite på musik och en saga som du berättade. Vi gjorde lite berg, lekte katt, lekte hund och lekte orm och träd och stol. Och sedan blundade vi och lyssnade på en saga. Till sist la vi oss på magen och du klappade på våra ryggar (en kort massage) Sen packade vi alla grejer, skivan och bandspelaren och rullade ihop mattorna och gick till våra avdelningar. Yogapedagogen berättade att de skulle lära sig andra lekar och undrade om det var något annat han kunde föreslå till yogan. - Ja, jag kan lära pappa såna grejer så kan vi ha en vuxen barn yoga någon gång. Gymnastik En gång i veckan går de äldsta barnen till vår närbelägna skola för att ha gymnastik och idrott. et är att ha roligt tillsammans, känna gemenskap och utmana sina färdigheter. Barnen får ibland dansa, ibland ha hinderbana och ibland göra annat. De får träna på samarbete, turtagning, motorik och kroppsuppfattning. Varje pass börjar med uppvärmning och avslutas med avslappning och stillhet under en stund. Alla barnen tycker det är jätteroligt att gå till idrottshallen och ha gymnastik. 4 Odla själv Alla barn ska vara med och odla blommor och grönsaker Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Under våren har vi pratat en hel del om odling, i alla möjliga sammahang. Vårt mål har varit att barnen ska tycka att det är roligt att så och se frön och sticklingar växa, och få en förståels för vad som händer om ett frö inte får vatten och ljus o s v. Detta miniprojekt har : - Bland annat resulterat i att barnen själva fått sätta solrosfrön i pappersrullar, som de sedan efter en tid fått med sig hem. Dessa pappersrullar kan man sedan sätta rakt ner i marken, eftersom de på sikt förmultnar. - Vi har även satt sticklingar av diverse växter på avdelningarna, bland annat pelargonier, och tittat på hur de fått rötter när de står i vatten och sedan växt när de planderats i jorden. Barnen har fått hjälpa till och vattna och ha koll på dem. - Vi har rensat en befintlig pallkrage från ogräs, för att sedan så sockerärtor. Dessa får vi skörda senare i sommar. - Vi har vid måltiderna haft diskussioner om det som finns på tallrikarna. Hur odlas morötter? O s v.

4 - Vi har sått slingerkrasse ute på gården i olika blomsterlådor. Varma dagar har vi varit noga med att vattna fröerna. - Vi har planterat vårblommor ute i en korg. Barnen var med och köpte jord och fick välja vilka blommor vi skulle köpa. Vi planterade dessa sedan tillsammans. - et för framtiden är att vi fortsätter och också får igång en diskussion om ekologi och global odling. Vad betyder det för miljön och oss människor? Så här berättar en av fröknarna om då grävandet skulle starta : Jag minns när jag och ett barn började gräva och förbereda för sådd. Vi var två från början men blev snart fler och barnen gjorde upp ett turordnings system. Även när vi sådde frön. Barnen kommenterade att fröna såg olika ut, att det blev fint bakom huset. Libbstickan pratades det om, jag tog bort en del av den och några ville ta med hem för att plantera. Jag sa att den blir stor. Så vi tittade på bilder hur stor den kunde bli. Något barn hade en egen rabatt och vill genast hem och förbereda den. KUL! Krassen får konstiga blommor tyckte en del och undrade varför den kallas indiankrasse, dessa underbara frågor. Om Ringblommorna; vad den känns konstig på stjälken, den är sträv, luktar konstigt gör den också. Våra sockerärtor blev det inget av de gröna fingrarna var inte där på sommaren. De behöver lite mer kärlek och inte för mycket vatten. Förskolan har också planterat ett äppleträd som de fått av en lokal odlare, Jennifier Tan. Trädet är en "ny" sort som är uppkallat efter odlaren,jennifier, och ympade plantor har delats ut av henne till en rad olika förskolor. Varje förskola har fått ett certifikat på trädet. Då trädet börjar bära frukt återkommer Jennifier Tan till förskolorna för att visa vad man kan göra med äpplena. Vår skördefest har i år fått ställas in då gårdens rådjur och sniglar skördat från våra odlingar under hela sommaren 5 Kompisrelationer Alla barn ska få höra om och diskutera vad kamratskap är och vikten av bra relationer Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet Exempel på kompisrelationsaktiviteter: - Veckans kompis. Här har vi lagt fokus på ett barn i taget som har fått en Ludde-docka med sig hem under en viss tid. Hemma ligger fokus på omvårdnad och att ta hand om Ludde. På förskolan har barnet under samma tid fått hjälpa till med olika uppgifter, t ex duka bord och hjälpa yngre kamrater med olika vardagliga ting. Barnen får mycket positiv feed-back som beröm och uppmuntrat positiva beteenden, vi i personalen lyssnar aktivt på deras åsikter och beskrivit för barnet det positiva beteendet som vi sett. Vi har sett att barnen snappat upp detta och som avslutning på veckan har barnen fått ge varandra positiv feed-back. Det är en vana att ge beröm och det känns oerhört gott att få vänliga ord av sina medmänniskor. Några reaktioner från barnen: Hur känns det att vara "veckans kompis"? Lite nervöst, roligt, jag blir stolt, lite pirrigt i magen men roligt, jag blir glad. Vad gör veckans kompis? Man hjälper sina kompisar, dukar matbordet, är vänlig mot kompisarna och hjälper till om någon behöver hjälp, man kan hjälpa de små barnen. Hur känns det när kompisarna säger snälla saker till dig( ger positiv feed-back)? Det känns nervöst, jag blir glad, det är roligt, jag blir stolt och glad. - Kompiskort Vi delar in barnen i små kompisgrupper med ca fyra barn i varje grupp. Här får barnen lära känna varandra och olika kompisar under roliga och lugna former. Ett barn utses som "ledare" i gruppen, de kommer överens om vad de ska leka tillsammans och i vilket rum de ska vara. Vi pedagoger delar upp barnen. Leken brukar pågå mellan en halv till en timme. - Berättarstolen Här får varje barn komma i fokus och berätta för sina kompisar om en bok de valt ut och tagit med hemifrån. De får tänka till och koncentrera sig. Att ta mod till sig och berätta något för sina kamrater stärker självkänslan. Det är viktigt att bli tagen på allvar och bli lyssnad på. Oavsett vilken bok man valt och hur mycket man berättar så blir man tagen på allvar. - Femårs-gruppen De äldsta barnen på förskolan har träffats under läraktiga former för att lära känna varandra då de kommer att ingå i nya grupper då de börjar i förskoleklass. De har lekt olika gemensamma lekar, arbetat med skolförberedande material och lärt känna datorer. Vikten har lagts vid det sociala och barnen har uppmuntrats att ta kontakt med varandra, andra tider under veckan både inne och utomhus. Att alla leker obehindrat med vem som helst i gruppen samt kan namnen på varandra känns roligt när de börjar i skolans sexårs verksamhet till hösten. En del av femårsgruppens aktiviteter är yoga och gymnastik, se ovan. - Riddartema Här gavs barnen tillfälle att utveckla sin lek och andra kompisrelationer. När barnen haft svårt att finna varandra i leken ändrades det i rummen för att stimulera en "ny" lek. Barnen blev positiva till det nya och inspirerande till en lek med rekvisita och nya roller. Fokus blev en rolig och fantasifull lek med en ny infallsvinkel. Barnen byggde riddarborgar av skokartonger och gjorde sköldar. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Sedan 2010 ingår förskolan i ett Comeniusprojekt, Learning by experience. Vi och ytterligare sex andra länder runt Nordsjön åker på studiebesök till

5 varandra och tittar på goda exempel i verksamheten. Den praktik som har visats, diskuteras i deltagargruppen och till kommande möte har man i respektive land provat det man sett. Hittills har vi diskuterat språk, matematik, utomhuspedagogik, barn i behov av särskilt stöd, cornerwork, writing dance m m. Barnen hade en mycket aktiv roll då projektet hade en träff på Furubackens förskola. När de förskolepedagoger som åkt på studiebesök till de andra länderna kommer hem, berättar de för barnen vad de varit med om. Flera av de förskolor och skolor som deltar i projektet har "Grön Flagg" eller Ecoschool. Miljöcertifieringar har varit ett tema på en av projektets träffar. Inom projektet samarbetar dessutom Furubackens förskola med Furuhällsskolans förskoleklasser. Det internationellaarbetet ger värdefulla insikter om det egna arbetet, om hur man arbetar med barn i andra länder och hur vi kan samarbeta för en hållbarare framtid. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Information om arbetet med Grön Flagg anslås på förskolans avdelningar. Arbetet diskuteras på föräldramöten och brukarråd. Förskolans hemsida redovisar hur arbetet fortskrider Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi vuxna tycker att Grön Flagg arbetet har gett oss gemensamma diskussioner, tankar och mål. Dessutom är det ju det viktigaste för framtiden och barnen som växer upp att få med sig sunda tankar och värderingar från början. Vi har prata på Kotten om Grönt Flagg. Vi kommer att fortsätta att odla,det är viktigt även om det inte blir 100% bra resultat. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

6 Aktivitet 2 Aktivitet 3

7 Aktivitet 4

8 Aktivitet 5

9